Vårdcentralen Södra Sundet Härnösand BRA MOTTAGNING 2009 ...

Vårdcentralen Södra Sundet HärnösandBirgitta AnderssonMarianne NilssonMargareta TjernlundEva WestmanMia EngströmMargareta EureniusInga GustavssonChristina ScholtzKjell SundinUlla Abramssonverksamhetschefdistriktssjukgymnastdistriktssjukgymnastkuratordistriktssköterskadistriktssköterskadistriktssköterskadistriktssköterskamedicinsk rådgivaredistriktsarbetsterapeutBRA MOTTAGNING2009-2010Forskning och UtvecklingArbetsmaterialVersion 0.1 2010‐03‐05

2VerksamhetBakgrundI september 2009 slogs vårdcentralerna Kronholmen, Blåsippan och Sundet ihop tillVårdcentralen Södra sundet. Vårdcentralen har ett upptagningsområde på 24 500 innevånareoch har drygt 80 anställda.Efter en gemensam sommarsamverkan på Blåsippan så flyttade vi i mitten på september in idelvis renoverade lokaler på gamla sjukhuset. Då lokalerna inte var helt färdigställda fick viflytta etappvis, först i december var alla medarbetare på plats.Bara att komma igång i nya lokaler där byggjobbare fortfarande arbetade, arbeta ihop 3vårdcentraler till en, få till rutiner, hantera provisoriska rumslösningar, trångboddhet osv. varen utmaning.Samtidigt startade den sista Bra mottagningskursen i landstinget så det var bara att haka på.Hela ledningsgruppen deltog samt en representant från varje yrkesgrupp förutom representantför sekreterarnaVi skulle ha önskat ett engagemang och delaktighet av alla men Bra mottagning hade tendensatt drunkna i allt det andra praktiska.Probleminventering gjordes och det upplevdes att ett stort problem var bristen på läkartider.Målsättning med förändringsarbetetOMRÅDE: TILLGÄNGLIGHET TILL LÄKARMOTTAGNINGENMÅL1. VÅRDGARANTIN NÅS MED MARGINALI slutet av april 2010 ska alla patienter som har behov och söker läkarmottagningen erbjudastid inom 4 dagar.Mätning: Tredje tillgängliga tid (T3)2. KONTINUITET FÖR PATIENTENI slutet av april 2010 ska 80% av patientens icke-akuta besök kunna ske hos sin listade läkare.Mätning: Andelen icke-akuta besök (blå och bruna tider) i öppenvård som skett hos listadläkare.Vecka 16-17 2010 gör sjuksköterska en notering varje gång hon/han misslyckas med detta.Det totala antalet besök (icke akuta) fås fram från tidboken. Då kan man räkna utprocentsatsen.Detta var ursprungliga tanken. Mätmetodsfrågan ändrades, se nedan.3. RÄTT VÅRDNIVÅ/YRKESKATEGORII slutet av april 2010 ska 90% av patienterna besök till läkare vara rätt vårdnivå.Mätning: Slutet april registrerar läkarna de patienter som kommit till fel vårdnivå. Det totalaantalet besök (röda, bruna, blå) fås fram från tidboken. Då kan man räkna ut procentsatsen.

3BALANSRÄKNINGDenna balansräkning baseras på: 1 timmes tiderSiffrorna motsvarar en tidsperiod på: 2 veckorExtern EfterfråganTidInternt Efterfrågan Pat TidAkut besök570 163 Planerat besök 18 9Planerat besök 285 145 Telefontid 13 2RecepthalvakutTotalEFTERFRÅGAN - BEHOVPat542 63189 471789 452intern remiss opl kontakt 7Akut besök 0Total 38213Ext. Efterfrågan Graf Efterfr. 1 Graf Efterfr. 2Grupp Efterfr.Int. EfterfråganEfterfrågan på Gruppbesök%TidExtern efterfrågan97%452Intern efterfrågan3%13Efterfrågan på grupper0%0Total efterfrågan100%465Plan. KapacitetPlanerad mottagningskapacitetTotal109% 5099% 43 Graf BalansHämtakapacitetEFTERFRÅGAN - Graf 1FilterBALANSFLIKEfterfrågan fördelad över veckans dagarEfterfråganEnhetInt + ExtTid ( 1 tim )Efterfrågan160140120100806040AkuttelhalvPlanrecrem200Mån Tis Ons Tor FreÅBoplanVeckodagartel 0EFTERFRÅGAN - Graf 2FilterBALANSFLIKEfterfrågan fördelad på besökstyperEfterfråganExt180,00160,00140,00EnhetTid ( 1 tim )Efterfrågan120,00100,0080,0060,00FormatAbsolut40,0020,00Tidsperiod2 veckor0,00A kut Plan rec halv tel rem ÅB oplanBesökstyperKAPACITET - Graf 1FilterKapacitetTidsperiodPlan / UtfallBALANSFLIKMott + Pat. Rel + Övr2 veckorPlanerade tider400350300250200150100500Plan KapUtfallUppdatera grafPmottAmottTelPadmPmötenFrånvUtbPersmöteBVCHandlÄldreDtidumott

4Balansräkningen visade att det fanns ett visst överskott i kapacitet.MÅL 1: Vårdgarantin nås med marginal.1. Arbeta bort ryggsäcken.Mitten oktober 2009 påbörjades tömning av väntelistan (vilket sågs i T3 som en tillfälligtopp). Tyvärr är datajournalens väntelista både en väntelista och en bevakningslista,särskilt för diabetiker. Målet var att få bort väntelistan och att bevara en bevakningslistaframför allt för diabetiker.Hur det gick? Mätning nedan:RYGGSÄCK VÄNTELISTAt.o.m v 46, 2009178 patienter (spridning 0-31) varav 139 diabetest.o.m. v 50, 200965 patienter (spridning 0 – 13) varav 56 diabetest.o.m. v 6, 20103 patienter samt diabetiker som bevakningt.o.m. v 17, 201011 patienter samt diabetiker som bevakning2. Ryggsäcken ’Signeringsköer’ för läkarna (lab, remisser, anteckningar).Mätningar:1. RYGGSÄCK SIGNERINGSKÖER 091123 och april 2010Räknat sedan 090615 då nya gemensamma Systeam Cross startade.Anteckningar Lab RemisserMedel/dr 465 100 111Totalt 7.906 1.705 1.884Det var stora individuella skillnader hos doktorerna och de med stora signeringsköer upplevdedetta mycket stressande. Varje doktor fick sina köuppgifter samt medeltalet/doktor.Särskilt lab- och remisskö bedömdes viktigast att få ner för att kunna bevaka nyinkommet påett säkert sätt.April 2010Totalt 7.756 381 1.110

5Analys: I april 2010 ses en betydande minskning av osignerade labsvar där de flesta hade

6Variationen mellan VC var stor, endast en tredjedel av patienterna fick träffa en och sammaläkare vid 3 besök. Man fann inte oväntat att VC med sämst kontinuitet hade besvärandeläkarvakanser.VC med god kontinuitet fann man på VC med listning på läkare och frånvaro av dagjour.ProcentJönköpings län (cirkavärden)Södra Sundet Högst Lägst Medel1 läkare 37 67 10 372 läkare 45 56 32 403 läkare 18 50 3 20Jämfört Jönköpings län ligger vi på medelvärdet.Nu finns ett utgångsvärde om kontinuitet blir ett centralt begrepp att utveckla och mäta.COC som kontinuitetsmått finns härmed som statistikfråga i Systeam Cross, se nedan.E-post från Annika Wredenborg 100413 att det finns nu två frågor som ni skulle kunna prövapå Södra Sundet. Du kan be någon av era statistikansvariga på vårdcentralen att dra ut dessa.Under listan för statistikfrågor för vårddokumentations finns nedanstående frågor1. Kontinuitet, besök-läk-at-ålder ( I den frågan räknas både Läkare och AT-läkare in) Fylli den fr om ålder ni vill söka på. 0 om ni vill ha alla patienter.Frågan presenterar besök med kontakttyp Mp Mottagning planerad och Mo Mottagningoplanerad.2. Kontinuitet, kontakter 1-6 vg (kontakttyper, anteckningstyper,patientnamn ochpersonummer ) Här måste man ange förkortning på användarkategorin Ex. Läk, Fl, At,Dsk, Ssk, Usk, Sjg, Arb, Kur osv man kan ange upp till sex vårdgivarkategorier i frågan.Frågan presenterar kontakter i journalen med alla kontakttyper representerade.Båda frågorna räknar patienter som sökt 3 eller fler gånger under vald period enligtovanstående urval.Jag tror att det är fråga 1 som passar dig bäst.Hälsn Annica Wredenborg

72 Kontinuitetskrav i Vårdvalsreglerna.Vi försökte konkretisera vilka tillstånd/patienter som avses. Tanken var att kunnaidentifiera dessa patienter i datajournalen och hitta de som är listade på stafetter el andravakanser. Så i alla fall de med störst behov får en fast läkare. Tyvärr klarade intesystemet(!) att identifiera dessa patienter, ett nytt system för diagnoskoder ska införas.Pga det osäkera och oklara läget till i höst tills 2 nya VC startat var det inte idé att lägganer mer arbete på listorna i nuläget. Det blev i stället så att:Patienter som successivt upptäcks som tills vidare behöver en fast läkare enligt kriterierna*sammansatta insatser * nedsatt autonomi * kroniska sjukdomar, listas till fast läkare.Personal på Södra Sundet som träffar patient som verkar ha behov av fast läkare enligtkriterierna meddelar detta till medicinske rådgivaren som avgör om pat. faller inomvårdvalskriterierna. Fördelning enligt födelsedag 1-31. Uppehåll görs under sommarenjuni-augusti då nästan enbart akut och halvakut verksamhet förekommer. Problemet medtill fast doktor olistade kommer att minska med flera nya läkare i stan.Vårt försök till konkretisering av vårdvalsreglerna:Vårdvalsregler för fast kontakt på VC”VC ska erbjuda fast kontaktperson eller läkarkontakt till de personer som har behov av• sammansatta insatser• nedsatt autonomi• o/el kroniska sjukdomar”Konkret – vilka patienter avser vårdvalsreglerna?Genomgång med Bra Mottagningsgruppen 100218:Erbjuda fast läkare om VC handlägger:Sammansatta insatser.HemsjukvårdspatienterSmärtpatienter M790, F45.4MultisjuklighetNedsatt autonomiDemensF03-P, F01, G30Kronisk psykotisk sjukdom, ssk ang det somatiska F20, F09-P, F22, F29-PFunktionsnedsättning av större grad efter stroke I69Boende på SÄBOKroniska sjukdomarDiabetes (enbart typ 2)E119, E118P, E14-PKronisk hjärtsviktI50Kronisk ischemisk hjärtsjukdom I25-PStrokeI64, I63, I61-PPolymyalgia reumaticaM353Reumatoid artrit (har vi knappt fn) M06-PParkinson (har läk ej fn)G20MS (har läk ej fn)G35Cancerkontroller (har läk ej fn)Andra kroniska sjukdomar, ssk med mkt medicinering

8Exempel på annan fast vårdkontakt kan vara- astma/KOL-sköterska för astma, KOL- distr.sköterska för okomplicerad hypertoni- diabetessköt för diabetes, ihop med läk- sjukgymnast för Bechterew. Stroke ihop med läk- arbetsterapeut för stroke, ihop med läkMål 3: Rätt vårdnivå/yrkeskategori.1. MÄTNING av RÄTT VÅRDNIVÅ/YRKESKATEGORIMetod: Läkarna lämnade in mottagningslistor för v 17 2010 och markerade vilka patienter detyckte kunde ha gått till annan yrkeskategori.Resultat:85% kom till rätt vårdnivå/yrkeskategori.I det inlämnade listorna fanns 184 mottagningsbesök.28 bedömdes kunde ha gått till annan än doktor. Av dessa kunde* 14 gått till SIM-mottagning* 8 gått till distriktssköterska. Det gällde särskilt blodtryckspatienter* 1 gått till sjukgymnast* 5 ej behövt komma (därav 4 på PVJ)Kommentar:Vårt mål var 90% så vi kom rätt nära.Satsningen på SIM-mottagning var rätt och skulle kunna utökas.2 SIM-MOTTAGNING (infektionsmottagning meddistriktssköterskor)SIM-mottagning på Södra Sundets VårdcentralOkomplicerat halsont, ÖLI med sinuitbesvär, okomplicerad UVI hos kvinnor >15 år ochvaxproppar bedömning och åtgärd.Start okt -09 v 43 en 50% tjänst som delas av 2 DSK.Statistik förd från V 43 – V13 visar totalt 600 patienter på 21 veckor (räknat bort 2 v vid jul).Vilket blir i snitt 28 patienter/vecka = 5-6/patienter/dag.

9SIM mottagning VC Södra Sundetmedelvärde from v 43 2009 - v 13 2010(totalt 14 veckor)Antal uppföljningarFelhänvisade patAntal barnAntal recept av DSKRecept av läkareÖnskade läkbesökAntal LäkarpåtittAntal läkarbesökAntal urinodlingarAntal svalgodlingarAntal NPHAntal StrepAAntal CRPAntal insjukn dag 3Antal insjukn dag 2Antal insjukn dag 1Antal patienter0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00Av dessa 600 patienter var 118 st som kom för vaxpropp. Alltså 482 st rena SIM-patienter.19 patienter av dessa 600 konverterades till läkarbesök och 23 st fick en läkarpåtitt.De som önskade ett läkarbesök istället var 2 st vilket kan bero på att de t.ex inte hade blivitinformerad i telefonen om att de skull till distriktssköterska.Recept av läkare fick 181 st vilket inte bara är antibiotika utan kan också vara t.ex t. rinexin,hostmedicin eller annat. Ingen skillnad har gjorts på antibiotika eller annat läkemedel istatistiken.DSK skrev ut 50 recept till stor del är detta nasonex nässpray.Felhänvisade patienter var 24 st vilket kan vara att patient inte säger som det är i telefoneneller att inga läkartider funnits och man för att ha nåt att erbjuda gett tid till dsk.Dock har ingen dokumentation förts över det.De flesta (428 st) patienterna kom på insjuknande dag 3 eller efter, vilket man kan tolka somatt telefonrådgivningen fungerar väl. Vi tar inte hit snuvor och halsont på 1:a dagen.Förslag vidare ang SIM:Man kan t.ex se om man kan få ner antalet provtagningar. 80 urinodlingar på 126 patienterkan tyckas mycket då det ska vara okomplicerade UVI:er där egentligen behandling kansättas in bara på symtom enl STRAMA.Utifrån statistik då man tittar på veckor så kan man följa att provtagningsnivån går ner dådistriktssköterskan blir mer ”varm i kläderna”.Man kan också gå tillbaka i journal och titta på hur många som återkom för samma besvärefter att ha varit på SIM-MottagningP.S. Vi har även statistikdiagram för undergrupperna HALS, ÖLI, UVI och VAXPROPP

103. Patient med besvär från rörelse- och stödjeorganenRätt vårdnivå - till sjukgymnast eller läkare?Rätt vårdnivå – bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON).För att patienter ska få vård av rätt yrkeskategori enligt BEON principen har vitillsammans med läkargruppen tagit fram riktliner för vilka patienter som bör hänvisasdirekt till sjukgymnast alternativt läkare, se dokument nedanAv den balansräkningen som gjordes på läkarmottagningen framgick det att den störstabelastningen för att få läkartider var på måndag. Gemensamt på sjukgymnastiken beslutades attmåndag klockan 13.00-15.30 ska en av sjukgymnasterna markera i schemat röda tider somdistriktssjuksköterskorna kan boka in direkt till oss. Alla sjukgymnaster är delaktiga, vilketinnebär att var sjunde vecka har en av sjukgymnasterna ansvar för mottagningen.Vi startade vecka 13 och har därför inte gjort ngn utvärdering av detta. Vi planerar att mäta hurmånga tider av de vi erbjudit som eventuellt inte har utnyttjats.KvalitetssäkringArb.plats:Södra Sundets VCSkapad av:Kjell Sundin. Daniel LundqvistGodkänd av:Birgitta AnderssonRevideringsansvarig:KjellSundinOmråde:MUSKULOSKELETTALA PATIENTERTyp av dokument:VårdnivåGäller för:Rev. nr:Ersätter:Publ.datum:20100223Nästa rev.datum:20110930Muskuloskelettala patienter – egenvård i första handmen om de behöver mer hjälp:NackeLänd-/bröstryggTill sjukgymnastNacksmärta med eller utan utstrålande smärtori arm/skuldra och nacksmärta medrörelseinskränkning.Ryggsmärtor med rörelseinskränkning och medeller utan utstrålning i ben, påverkad känseloch/eller motorik i ben.Till läkareFr.a. trauma och infektionTrauma.Infektionstecken såsom feber ochnackstelhet .Svår ihållande värk och värmeökning.Allmänpåverkan.Trauma. värmeökning, Ryggsmärtamed blåsstörning, Feber medryggsmärta.Svår ihållande ryggvärk m el utanischias.Axel Axelsmärtor utan trauma. Trauma.Svullnad med värmeökningArmbåge Armbågssmärtor utan trauma Trauma.Värmeökning och svullnad.

11HöftKnäHöftsmärtor med värk, stelhet ochbelastningsrelaterad smärta utan trauma.Knäsmärtor med värk, nedsatt rörlighet ochbelastningsrelaterad smärta utan trauma.Trauma.Värmeökning och svullnad.Trauma.Värmeökning med svullnad,FotledBelastningsrelaterad smärta i fot, fotled ochhälsena utan trauma.Trauma med distinkt smärta ochmisstanke om fraktur.Värmeökning med svullnad4. Handpatienter till arbetsterapeut eller läkare?KvalitetssäkringArb.plats:VC Södra SundetSkapad av:Arbetsterapin/U. AbramssonGodkänd av:Dr Kjell SundinRevideringsansvarig:Arb.ter. U. AbramssonOmråde:HandpatienterTyp av dokument:VårdnivåGäller för:Rev. nr:Publ.datum:100426Ersätter:Nästa rev.datum:110426Till arbetsterapeutTill läkareRadiusfrakturerFör avgipsning och/eller efteravgipsningFingertopp ”hänger” Till arbetsterapeut Om kraftigt våld uteslut gmröntgen intraartikulär fraktur,då till ortopedUpphakning av finger Till arbetsterapeut Om fingret sitter fastDomningar i tumme, pek ochlångfinger.Till arbetsterapeutAkut trauma, om behov f.öfinns för läkarkontaktförmedlar arbetsterapeut detSmärtande tumme/tumgrepp Till arbetsterapeut Akut trauma. Värmeökning.Svullnad.Handsmärta(ex. artroser, RA)Till arbetsterapeutAkut trauma. Värmeökning.Svullnad.

125. Egen kontroll av blodtryck. Hälsorum inrättat.KvalitetssäkringVårdcentralen SödraSundetSkapad av: Marie JamtehovGodkänd av:Kjell SundinRevideringsansvarig:Marie JamtehovOmråde:Rutiner blodtrycksrumTyp av dokument:Lokal rutinGäller för:Vc Södra SundetRev.Publ.datum:100506Ersätter:Nästa rev.datum110506Egen kontroll av blodtrycketAlla patienter som känner att de kan klara av att kontrollera sitt blodtryck kan kontrollera det iblodtrycksrummet, kostnadsfritt. De patienter som blir ordinerade en blodtryckserie, uppföljning eftermedicinändring av sin läkare kan också kontrollera sitt blodtryck i blodtrycksrummet. En fördel vid enblodtryckserie är att bli inbokad till dskmottagningen för första blodtrycket och på det besöket bli visad rummetoch få instruktioner. Vid apparaten finns tydliga instruktioner om hur man ska kontrollera sitt blodtryck, sebilaga 1.Öppettider måndag till fredag 08:00 – 16:00, se bilaga 2.Normalt blodtryck 140/90 eller lägre. Vid diabetes eller njursjukdom 130/80 eller lägre, se bilaga 3. Uppmanapatienten att enbart kontrollera sitt blodtryck en gång per mätning då det ej blir rätt resultat om man testar fleragånger, se bilaga 4.Patienten får fylla i ett underlag till läkaren med aktuellt blodtryck mm, se bilaga 5. Detta underlag läggs i enpostlåda med lås och töms varje dag av ansvarig distriktssköterska. Underlaget dokumenteras i journalen avdistriktssköterskan.• Blodtryck som är normala dokumenteras som en anteckning samt bevakning till ansvarig läkare förkännedom.• Blodtryck som är förhöjda, dokumenteras som en anteckning. Distriktssköterskan ringer och uppmanartill att kontrollera blodtrycket två gånger till med ett mellanrum av 2-4 veckor, detta dokumenteras somen telefonkontakt. Vid tredje värdet skickas en bevakning till ansvarig läkare för kännedom omblodtryckena som är tagna.• Blodtryck som är kraftigt förhöjda, över 200/120 dokumenteras som en anteckning. Distriktssköterskanringer och erbjuder patienten en läkartid, dokumenteras som en telefonkontakt.• I de fall patienten har fyllt i besvär angående sin hälsa förutom blodtrycket ringer distriktssköterskanupp. Om det skulle behövas får patienten boka tid till läkare.I rummet finns även mätsticka, måttband för midjemått samt våg, se bilaga 6.Upptaget funktion, fungerar att patienten får lämna en sko utanför dörren, se bilaga 7.Kontroll av blodtrycksmätare görs 1 gång per år via MTA. Batteribyte vid behov, se bilaga 8.Utvärdering/uppföljning. Varje månad noteras antal blodtryck samt normala respektive förhöjda värden. Tvågånger per år, i två veckor, mäts antalet blodtryck på den planerade mottagningen, se bilaga 9.

13Mätningar över tidTredje tillgängliga tid – T3 för läkarna har följts och analyserats.T3 - Tredje tillgängliga tid LÄKARE2520läkarbrist avflera orsakerjul-nyår15dagar10betar avväntelistanpåsksjukfall5T 3039 40 41 42 44 45 46 48 49 50 52 53 2 3 5 6 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 19veckonummer- Varför toppar ibland? Beror helt på läkarnärvaro. Så fort det kommer längre helgereller annan längre frånvaro ex sjukdom och andra uppdrag så ökar T3.- Varför verkar det så svårt att korta ner T3 under 7 dagar? Vi ligger på gränsen ikapacitet och minsta minskning av läkartider så ökar T3. Vi har legat rätt bra i alla fallmen nu under våren ökar T3 vilket beror på brist på läkartider nu. Detta hänger ihopmed sjukskrivningar, tjänstledigheter, utbildningar och pension hos läkarna. Ochsportlov och påskledigheter. Bortfallet kan inte kompenseras helt på grund av kostnadför stafettläkare där man får en halv läkare per frånvarande doktor.- Under vintern/våren 2010 går också mycket tid och ork till Vårdvalet där 2 nya privataVC kommer öppna i maj resp sept med de personalreduceringar ochorganisationsförändringar det innebär för vår VC. Det får bli en nystart i höst när detklarnat vilken storlek Södra Sundet får.- Variation mellan läkarna och individuellt över tid har varierat och mätts. Några harlegat med konstant högre T3. Åtgärder exempelvis fler planerade tider för den/de medkonstant hög T3. För närvarande är T3 rätt jämt fördelad mellan läkarna.

14Tredje tillgängliga tid – T3 för distriktssköterskemottagningen har följts och analyseratsT3 - Tredje tillgängliga tid till Distriktssköterska654321T309 10 11 12 13 14 15 16 17 18T3 för distriktssköterskemottagningen (dsk-mottagning) har mätts för att få veta hurtillgängligheten till tider verkligen är. Upplevelsen hos alla dsk, både de som arbetade ”ute”och ”inne” var att det saknades tider till dsk-mottagning att ge samma dag/dagen efter.Mätningen har skett måndag vecka 9-19. Alla veckor förutom vecka 10 hade två dskmottagning 8.15 – 16. Antalet tider är svårt att mäta då vissa besök tar 15 min, vissa 30 min,vissa 45 min samt att det dubbelbokats. T3 har varierat mellan 0-5 dagar.Varför toppar eller dalar ibland?- Orsaker till detta har varit att det varit mindre mottagningstider pga sportlovsledigheter hospersonalen (topp), ”vaccinationstider” (topp) då teleQ varit ur funktion (dal), ibland ses fleradubbelbokningar vilket ger en falsk bild av tillgängliga tider (dal) samt i slutet av mätningentroliga verkningar följt av marknadsföring hälsorum trots samma antal tider (dal)!Målet för T3 till dsk-mottagning sattes till 0 dagar - alltså att kunna ge tid till dsk samma dag.För att nå målet skedde en mätning där receptionslistorna gicks igenom, över 2 veckor, ochantalet blodtryck per dag visade sig vara 12,1. Därefter påbörjades ett arbete för att öppna ett”Hälsorum”. Där patienterna efter att de fått instruktion ska kunna kontrollera sitt blodtrycksjälv. Hälsorummet öppnade vecka 17. Under de två veckor ”Hälsorummet ” haft öppet har23 patienter kontrollerat sitt blodtryck och T3 ligger på 0 dagar.Sammanslagningen av de 3 VC tros ha kunna påverkat upplevelsen av dålig tillgänglighet hosdsk. Nu med det högaktuella vårdvalet och nyöppnandet av 2 ytterligare VC i staden kommermätningen av T3 bli högst angelägen, då resurserna från VC försvinner i takt med att personalsagt upp sig och vi ännu inte vet hur patienterna listar sig.

15SJUKGYMNASTIKENTotalt är det åtta sjukgymnasttjänster (100% / heltid). En heltid sjukgymnast arbetar medHemrehabilitering. En sjukgymnast är enhetschef på halvtid.T- 3 tiden.Vi valde att mäta T-3 tiden för att få en uppfattning om hur vår tillgänglighet var. Sju resurserpå 6,5 tjänst har ingått i mätningen.Vi har mätt T 3-tiden 2009 vecka 49 och 50 samt 2010 vecka 2 – 6. Tredje tiden mättes engång per vecka på måndagen. Mätningen utfördes av respektive sjukgymnast.Av mätningen framgår att vi haft god till gänglighet under den här tiden. Ny mätning kommeratt genomföras till hösten.Mätning T3 tid654Mediandagar3210V 49 - 2009 V 50 - 2009 V 2 - 2010 V 3 - 2010 V 4- 2010 V 5 - 2010 V 6 - 2010VeckorT3 tid per resursdagar987654321049 50 2 3 4 5 6Vecka 49, 50 2009 och 2010 vecka 2-6SG 1SG 2SG 3SG 4SG 5SG 6SG 7

16Strategier förändringar och resultat• Beskriv vilka förändringar ni har prövat (PDSA) och vilka effekter det har gett er. Rättvårdnivå SIM, Sjukgymnast och Arbetsterapeut. Hälsorum/blodtryck egenvård.Ändra väntelista till bevakningslista för diabetiker.Effekter har vi inte hunnit utvärdera än.• Beskriv tidsplanen för genomförda förändringar. Det har funnits en tidsplan…• Vilka förändringar har ni prövat för att öka läkarmottagningens kapacitet (PDSA)?Arbetet med rätt vårdnivå/yrkesgrupp.• Vilka förändringar har ni prövat för att minska efterfrågan (PDSA)? Den stora gruppenmed blodtrycksproblem till distriktssköterskor och läkare: I april öppnathälsorum/blodtryck. Även ökad omfattning med 24‐timmars blodtrycksmätningar.• Vilka förändringar har ni prövat för att hantera variationen (PDSA)? Ledningsgruppenhåller stenkoll på läkarbemanningen och tar in vikarier/stafetter så mycket det gårenligt ekonomin.• Vad har ni gjort för förändringar för att arbeta bort er ryggsäck och vad har det medfört?Det var det första vi gjorde och det upplevs bara bra att slippa oron med väntelistan.Hur har ni involverat arbetskamrater och ledning• Hur ofta har ni träffats. Enstaka möten om just Bra mottagning samt ledningsträffar 1gång per vecka à 2 timmar• Vilka grundregler har gällt på mötena Full fart, agenda och alla kommer till tals.• Hur har ni kunnat skapa en ökad delaktighet i utvecklingsarbete? Främst genom attmedarbetare konkret deltagit i PDSA‐hjul och annat kvalitetssäkringsarbete.• Hur ska ledningen kunna följa ert arbete? Hela ledningen är med.Vad har ni för reservplan för att behålla resultatet?• Beskriv er plan för att behålla det resultat ni nått med utvecklingsarbetet? Dokumenterainför nystart till hösten och att det verkar som om större delen av ledningsgruppen blirkvar.Vilka har de viktigaste framgångsfaktorerna varit?• Vilka faktorer är det som har bidragit till att ni nått framgång? Hela ledningen ochsärskild intresserade medarbetare har varit med i gruppen. Ledningsmöten 1/vecka.Arbetsplatsträffar har använts för information.• Hur har ni gjort för att nå framgång? Framgång har nog gruppen märkt mer änmedarbetarna i övrigt.• Vad har varit avgörande för att nå framgång? Samsyn

17Vilka lärdomar tar ni med er till nästa gång?Ja, det blir en nästa gång! I höst 2010 en nystart då de 2 nya privata vårdcentralerna i stan haröppnat och vi vet hur många som är listade hos oss. Därmed vet vi även vilken ekonomi ochpersonalstorlek vi kan räkna med.Vi kan då starta Bra mottagning i en annan fas än den smått kaotiska situation vi hade atthantera hösten 2009..Vi planerar då• en ny balansräkning• målformulera enligt SMART-modell• följa T3• PDSA-hjul för kvalitetsutveckling, med mål om deltagande av alla medarbetare.