Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

etongbyggnader med stomme i skelettsystem så är balkar i skilda planatt föredra. Det är lättare att dra fram ventilationskanaler och andra ledningari sådana stomsystem.Det finns andra stomsystem som är av mindre intresse för oss. Det är ramsystemeller bågar och valv i trä, stål eller betong som ger mycket storaspännvidder. Exempel är idrottsarenor och flyghangarer. Ett vackert exempelär dock Flygvapenmuseets nya magasin i Linköping som är en nybyggdhangar i ett plan med spännvidd över 20 m.Bergrum har natursten som stomsystem och stommaterial. Bergrumhar oftast mycket goda spännvidder och höjder, vanligen är de 20 m breda.Ett bergrum intar normalt årsmedeltemperaturen på orten, de är alltså ganskasvala, temperaturstabila och därmed fuktstabila.Efter andra världskriget skedde en mycket kraftig utveckling av undermarksbyggande,huvudsakligen i berg. Det gällde kraftverk, oljelager, tunnlarför vatten, avlopp, fjärrvärme och kommunikationer, samt inte minststora skyddsrum och förrådsrum. Den registrerade volymen av byggda undermarksanläggningarär mer än 4,5 miljoner m 3 , en enorm volym. Det finnsinklädda bergrum och oinklädda bergrum. Inklädda bergrum är normaltisolerade från omgivande markfukt. Oinklädda bergrum kan avfuktas. Allabergrum är naturligtvis inte lämpade som museimagasin, men det finns tillräckligtmånga bergrum som skulle kunna vara av intresse för museerna attutnyttja.Det gäller att komma ihåg att de hus som vi anser vara bra hus för museimagasinska vara uppförda i tegel eller betong och ha ett stomsystem avtypen pelardäck eller skelettsystem, alltså primär- och sekundärbalkar. Dessastomsystem bör ej ha mindre spännvidder än 6–7 m för att museimagasinetska bli bra. Stomsystemet bör vidare ge rumshöjder över 3 m. Cirka 4 m ärnära idealet, vid högre höjder, 5–6 m, tvingas museet tillgripa höglagringssystemför att utnyttja rumsvolymen med alla de positiva och negativa komplikationersom kan följa.VäggarVäggar är vertikala byggnadsdelar med avgränsande funktion. De kan varabärande och ej bärande, alltså ej del i stomsystemet. Vi talar om innerväggaroch ytterväggar. Väggar benämns ofta efter de material de är utfördaav, t.ex. betongväggar, plåtväggar, tegelväggar. Vi ska här huvudsakligendiskutera ytterväggar, eftersom de är en viktig del i ett bra hus som vi sökerför museimagasinet. Funktionskraven på ytterväggar är att de ska ge:• Klimatskydd, alltså värmeisolering, vindskydd, regn och fuktskydd.• Brandskydd.• Mekaniskt skydd, alltså tillträdesskydd, skydd mot vibrationer.• Ljudskydd, alltså isolera mot luft- och stomljud.• Fäste för inredningar.Ett bra hus 41