Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Vi upptäckte en hel del positiva detaljer i kasern Narva, t.ex. att korridorgolvenär klädda med klinker och rumsgolven med en 4 mm tjock linoleummatta.Sådana stryktåliga golvbeklädnader underlättar både städningoch hantering av palldragare och truckar. Golvens bärighet var också enviktig faktor. Beroende på att bjälklagen i vissa delar är konstruerade avträ och i andra av betong, varierar bärigheten mellan våningarna. På förstavåningen är den mellan 750 och 500 kg/m 2 , på övriga våningar mellan240 och 500 kg/m 2 . Det styrde i viss omfattning, hur vi fördelade föremåleni huset.En av byggnadens viktigaste egenskaper är, att inget av rummen somvi använder som arkiv står i förbindelse med något annat rum genom ventilationstrummoreller på annat sätt. Alla rum har sin egen dörr ut motkorridoren. Det finns flera fördelar med en dylik ”cellindelning” av föremålsarkiven.Det är t.ex. möjligt att hålla olika klimat i skilda rum. När belysningenär tänd, flödar ljuset inte över hela våningen utan endast inom ettbegränsat område. Ett eventuellt angrepp av skadedjur kan isoleras och bekämpaslättare än i större lokaler. Fördelen vid brand är också uppenbar.Tjuven har det inte heller så lätt, när han försöker ta sig genom korridorenoch de låsta dörrarna för att nå sitt byte. Vi har också erfarit, att mindrelokaler är bra när man gör visningar. Det är lättare att hålla en grupp samladi ett litet rum än i ett större.Klimat och ljusEn självklar faktor för bevarandet av museiföremål är att de förvaras i ettklimat som inte förstör dem. Hur klimatet är i en lokal beror på hur den ärbyggd, och vilka åtgärder man vidtar för att förbättra klimatet. Kasernenär ett bra hus, byggt med ca 40 cm tjocka och stabila tegelväggar som dämparuteklimatets inverkan på inomhusklimatet. Trots det mötte vi ändå problem.De berodde på byggnadens läge och konstruktion. På 1910-talet varbyggherrarna medvetna om att ljus och god tillgång på frisk luft var enviktig faktor för människors välbefinnande. Uppfattningen påverkade tidensutformning av sjukhus och andra byggnader, där många människor skullevistas samtidigt, t.ex. kaserner. Man byggde då med högt i tak och storafönster som tillvaratog ljus och solvärme. Ventilationen baserades på självdrag.Regementets kaserner kom till i enlighet med dessa tankar, och därförförlades logementen åt söder, så att solens ljus och värme skulle kunna utnyttjasså mycket som möjligt. Logementen fick tre breda och höga fönstervar i söderläge. Problemet med alla dessa fönster var nödvändigt att åtgärdaföre inflyttningen. Vi måste förhindra att föremålen utsattes för nedbrytandeljusexponering, och vi ville åstadkomma en så jämn och bra temperatur ochluftfuktighet som möjligt. Vid mätningar konstaterades, att svängningarnavar kraftiga i rum där ljuset fick flöda fritt. I rum där vi täckt fönstren blevresultaten mycket bättre. Temperatur- och luftfuktighetskurvorna planadesbokstavligen ut till raka streck på termohygrografernas papper, såväl underdygnet som under längre perioder. Därför beslöt vi att mörklägga alla arkiv.388 Tidens tand