Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

yggnader utreddes: en silo som skulle ha krävt stora ombyggnader, enf.d. vårdcentral där ytan och volymen visade sig vara för liten och en f.d.skofabrik där husets trästomme och golvens bärighet var för svaga. Lösningenkom i och med att utbildningen av rekryter vid regementet I 3/Fo 51upphörde. Örebro kommun övertog flera av de militära byggnaderna ochhyrde ut dem till arkiv, företag och skolor. Örebro läns museum tillträddekasern Narva våren 1993. Då började idén växa fram, att anläggningenskulle kunna få två funktioner, den skulle kunna bli dels ett centralarkiv förlänsmuseets samlingar, dels ett centrum för museets tre dokumenterande avdelningar:föremåls-, fakta- och kulturmiljöavdelningen. Tanken var att anläggningenskulle fungera som en samlad serviceinstitution för dem som sökerkunskap om länets historia. Vi sökte ett passande namn och enades omatt Länsarvet beskrev verksamheten på bästa sätt.När Livregementets Grenadjärer (I 3/Fo 51) 1913 flyttade till sina då nyuppfördabyggnader, uppkallades områdets tre kaserner efter berömda slag,där regementet medverkat, nämligen Narva, Kliszow och Lund. Kasernernaär imponerande och vackra byggnader som var och en rymmer fyra logementvåningar,källarplan och inredda vindsvåningar. Litet summariskt kanman säga att de ser ut som de flesta militära kaserner gör. De är höga ochlångsträckta med två stora trapphus som vetter mot kaserngården. En tremeter bred korridor löper genom husen på varje våning. Längs de södrakorridorsidorna i kasern Narva fanns sex logement, rekryternas skovårdsrum,toaletter och i mitten stora duschrum, de sistnämnda använder vi nuefter viss ombyggnad som vårdrum för föremålen. I husets västra del fannsytterligare logement, lektionssalar och dagrum. I den östra delen var ursprungligenbostäder för kompaniadjutanterna. Dessa hade militärerna i senaretider byggt om till kompaniexpeditioner som passade att använda somkontor för oss. Byggnadens ytor är avsevärda, men museet använder intealla rum som arkiv. Vissa är kontor och arbetsrum av olika slag, andrabibliotek och studierum. Det är främst de forna logementen som användssom arkiv. Korridorerna nyttjas enbart som transportleder och som uppackningslokalervid inflyttning, men inte för förvaring. Totalt disponerar museet4 900 m 2 , varav 2 481 m 2 som föremålsarkiv. Takhöjden är 3,40 m ochvolymen 8 260 m 3 .Det var nödvändigt att göra vissa förändringar för att anpassa husettill dess nya funktion. Fastighetsägaren Örebro kommun rev delar av dengamla inredningen i bl.a. torkrummen för uniformer, och i vapenvårdsrummen.Nytt elnät installerades, och byggnaden försågs med en rymlig transporthissoch nya entrédörrar. Museet stod för installation av larm-, telefonochdatanät och för ommålning av de lokaler som skulle användas somkontor och arbetsrum. Av ekonomiska skäl i kombination med antikvariskhänsyn till byggnaden renoverades bara de rum där det bedömdes som absolutnödvändigt. Huset var i ett förhållandevis gott skick, och vi ville gärnabevara interiörerna i mesta möjliga mån så som de var vid sista ”muck”1991.Länsarvet – Örebro läns museum 387