Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

av mätutrustning kräver en regelbunden tillsyn, helst av en och samma personför att erhålla en god funktion. I vårt fall är det föremålskonservatornsom handhar detta enligt följande rutin.Mätrutiner för termohygrograferDen första dagen i varje månad byts diagrammen ut mot nya. Månadsdriftär att rekommendera framför veckodrift som kräver tätare diagrambyte samtär svårare att utvärdera. Tester har visat att urverket för månadsdrift haren överkapacitet på ca 15 dagar, vilket betyder att man inte behöver bytadiagram precis den första i varje månad om den dagen infaller under en helg.Skulle man någon gång dessutom glömma ett byte (vilket har hänt), så börjartermohygrografen rita från början igen och håller på så i drygt två veckor,givetvis då med dubbla kurvor på diagrammet, vilket inte är idealisktmen ändå tryggt att veta. Vid de månatliga diagrambytena kalibreras termohygrografernamot ett elektroniskt instrument. Tidigare gjordes detta mot enAssmannpsykrometer, men elektroniska instrument är betydligt snabbare ochlättare att handskas med, så vi gör numera på detta vis. Det elektroniska instrumentetmåste dock regelbundet kontrolleras mot en Assmannpsykrometer.Kvartalsvis regenereras hårelementet på termohygrografen med destilleratvatten som duschas på elementet som enkelt tas ut från instrumentet.Några dygn efter regenereringen (instrumentet har en benägenhet att visaför låga fuktvärden direkt efter regenereringen) kalibreras instrumentetmot den digitala ”Assmannpsykrometern”. Den digitala Assmannpsykrometernkontrolleras mot den analoga Assmannpsykrometern, vilket är det närmastevi kan komma den verkliga relativa luftfuktigheten. Teoretiskt settska man väl även kalibrera den analoga Assmannpsykrometern i sin tur motnågon ”rikslikare”, om det nu finns någon sådan i Sverige för relativ luftfuktighet,men i praktiken anser vi inte att så hög noggrannhet behövs. Det ärviktigare att direkt kunna avläsa aktuella samt registrerade värden i ett diagrampå instrumentet för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka avvikelser,dvs. att en kurva börjar ändra riktning, vilket betyder att någontinghåller på att hända, än att kunna avläsa mätvärden i decimalform.Som komplement till termohygrograferna har vi elektroniska ”dataloggers”,vilka kan lagra upp till 7 600 mätvärden. Dessa loggers med inbyggdströmförsörjning använder vi till att mäta klimat under svåra omständigheter,t.ex. transporter och utlån. Nackdelen med den typ vi har idag är, attman inte kan göra avläsningar direkt, då display saknas. Först när man förtöver informationen till en dator kan man utläsa klimatdata.Sammanfattningsvis kan sägas om klimatmätning, att den har en helt avgörandebetydelse för det förebyggande konserveringsarbetet genom att på såsätt kontrollera att föremålen får så bra klimat som möjligt. De elektroniskamätinstrumenten utvecklas i rask takt och blir både billigare och bättre, men dehar fortfarande en relativt kort livslängd samt är komplicerade och dyra attkalibrera. Har man tillgång till gamla hederliga termohygrografer, så ska dedefinitivt användas, om inte annat som ”back up” till elektronisk mätning.376 Tidens tand