Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

tillsammans. Genom att de är allestädes närvararande, har förmåga att förökasig snabbt och ofta förekommer i stora massor, påverkar mikroorganismernai regel sin omgivning i mycket hög grad. Deras skadliga verksamhetär välbekant, och de associeras gärna med infektionssjukdomar hos djur ochväxter, med förstörd mat, med vattenföroreningar m.m. Ur människans perspektivär emellertid det stora flertalet mikroorganismer nyttiga. I naturenspelar de en fundamental roll i materians biologiska kretslopp och för dennaturliga balansen i naturen. Som aktiva nedbrytare av dött, organiskt materialkan de emellertid – om olyckan är framme – ställa till stora problemi museisammanhang. Här är ju föremålen ofta framställda av organiskt materialoch har lyfts ut ur kretsloppet i försök att avstanna deras naturliganedbrytning för att bevara dem till kommande generationer.I engelskt språkbruk görs en distinktion mellan dessa olika biologiskt orsakadenedbrytningsförlopp, där biodegradation betyder den önskvärda ochnödvändiga nedbrytningen i naturen, medan biodeterioration avser den ickeönskvärda förstörelsen av material som vi vill bevara, t.ex. museiföremåleller avloppsrör i jorden.Kretsloppet är fukt- och temperaturberoende. Det säkraste sättet att förhindraden mikrobiella nedbrytningen är därför kontroll av inomhusklimatet.I musei- och arkivsammanhang är det av mikroorganismer bara mikroskopiskasvampar och eventuellt bakterier som har någon större betydelse.I utomhusmiljö har även alger en betydande roll vid nedbrytning av t.ex.sten och trä, men eftersom de, liksom växter, behöver solljus för sin fotosynteskan vi i stort sett bortse från algväxt inomhus. Några fall av algväxtinomhus som ändå kan vara intressanta att nämna är underjordiska grottoroch källare, t.ex. katakomber och flera utgrävda kryptor under kyrkor i Rom.Här har mycket stora problem med algväxt uppkommit på grund av attdessa mycket fuktiga lokaler, som visas för allmänheten, är upplysta medstarka lampor.BakterierBakteriecellen är den minsta organism som existerar självständigt. Bakterierär encelliga och förökar sig i allmänhet genom tillväxt och enkel tudelning.Många är bara någon eller några tusendels millimeter stora (µm), sfäriskas.k. kocker, spiralformade eller stavformade baciller. Förökningen är könlösoch leder till två nya identiska bakterieceller. Den vanliga tarmbakterienEscherichia coli, ”kolibakterien” delar sig under optimala förutsättningarungefär var tjugonde minut. Om kolibakterien hade obegränsad näringstillgångoch optimal miljö, skulle dess förökningskapacitet innebära att enenda bakteriecell blir 2 144 nya bakterier på två dygn, vilket är en volym sommotsvarar ca 20 000 jordklot.På grund av bakteriens ringa massa blir förhållandet mellan organismensyta och dess vikt mycket stort. Ett gram bakterier får plats på en knivspetsmen tillsammans har dessa bakterier en lika stor yta som en vuxen människa.328 Tidens tand