Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

GasfiltreringDet finns en ökande insikt om att vi även måste satsa på gasfiltrering, om viska långsiktigt skydda kulturarvet i form av museiföremål. Gasfilter byggerpå adsorption eller absorption. Vid adsorption samlas gasmolekyler upp påen yta, bindningen är fysikalisk. En viktig egenskap för en bra adsorbent ärdess inre struktur, porerna. Absorption innebär att ett ämne löses i ett annatämne. En vanlig filtreringsmetod är att tvätta gasen med en vätska.Adsorption är den teknik som ligger närmast till hands för museimagasin.På svenska marknaden finns dels aktiva kolfilter, dels filter som har enaluminiumoxid som filtermassa. Aktiva kolfilter har länge använts av bl.a.kärnkraftsindustrin och kommer inom en överskådlig framtid att vara en deli de filter som kommer att installeras i varje ny bil. Filter av aktivt kolkräver normalt ett extra partikelfilter för att fånga upp kolpartiklar somlossnar. Kolfilter måste brandsäkras med sprinkler eller spjäll. Purafilfilter(ett försäljningsmärke för en aluminiumoxid med kaliumpermanganat) användssedan länge av svensk massaindustri för att hålla kontrollrum ochelektronisk utrustning rena från korrosiva gaser. Luftens uppehållstid i filtretär avgörande för filtrets effektivitet. Exempel på museer och magasin somhar valt Purafilfilter är Ateneum i Helsingfors, Sixtinska kapellet i Rom ochNationalarkivet i Washington. Exempel på museer som valt gasfilter, baseradepå impregnerat, aktivt kol är Danska Nationalmuseet (museimagasineti Brede), National Gallery i London, Livrustkammaren (montrar) och Historiskamuseet (textilmontrar) i Stockholm.Flyktiga organiska ämnenMuseivärlden lider av att inte komma i kontakt med erfarenheter från deetablerade forskningsområdena och industrin. Informationen är svår att nå.Den kunskap som vi söker finns sannolikt redan. Exempel på detta är forskningom det organiska materialet trä, där det sedan länge finns betydanderesultat av värde för konservatorer, men de resultaten är tillrättalagda ochpublicerade för den kommersiella träindustrin.De flesta byggnadsmaterial avger mätbara mängder av flyktiga organiskaämnen, Volatile Organic Compounds (VOC), liksom trä och träbaseradeprodukter. Idag diskuteras vilken betydelse flyktiga ämnen har för inomhusluftenskvalitet ur hälsosynpunkt. I bilaga 4 redovisas några vanligt förekommandeflyktiga, organiska ämnen i inneluft.Flyktigheten hos ett ämne är ett uttryck för dess ångtryck vid en viss temperatur,och det hänger samman med ämnets kokpunkt. Ju lägre kokpunkt ett ämnehar, desto mera flyktigt anses ämnet vara. Kokpunkten är för t.ex. aceton 56ºC,etanol 78ºC, vatten 100ºC, ättiksyra 118ºC och xylen ca 140ºC.Svårflyktiga ämnen avdunstar långsamt. I värme ökar avgivningshastigheten.Ämnen med kokpunkter över ca 150ºC brukar inte i allmänhet räknassom speciellt flyktiga, men med termen VOC brukar man avse ämnen medkokpunkter mellan 50ºC och 240ºC.270 Tidens tand