Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

nitrat (celluloid) t.ex. kunde efterlikna sköldpadd. Med nyutvunna metaller,ny teknik och forskning kunde t.ex. rostfritt stål framställas. Limmade träfanerblev plywood och limmad flis blev spånplattor. Oljebaserade plasterutvecklades till allt större användningsområden.KvalitetDet som utmärker det äldre hantverket fram till skråväsendets avskaffandei mitten av 1800-talet är att valet av material innebar ett personligt ansvar.Kunskapen om materialen hade utvecklats under århundraden och gick enligttradition. Kvaliteten i hantverk och material skulle vara den bästa. Det somtillverkades i hemmen styrdes av samma krav. Det skulle fungera i generationer.Husmodern visste hur möbler och textilier skulle skötas för att inteskadedjur, ljus och mögel skulle förstöra bohaget, och bonden visste hurredskapen och byggnaderna skulle skötas. Dessa traditioner har försvunnitur vardagen genom att nya material och tekniker tillkommit. Teknikernavar moderna och produkterna var lätta att serieframställa, underhåll skulleinte krävas. Beprövade tekniker som använts under lång tid var inte längrelika övertygande. Föremålen åldrades inte vackert utan fick en trist sliten yta.Idag har vi problem med de många plaster, förnicklade metaller, koloreradebleckburkar m.m. som finns i museernas samlingar. Moderna material bestårav nya obeprövade kemiska sammansättningar, ej naturliga, och följaktligenär de inte heller särskilt beständiga.Hantering av föremålenVårt förhållningsätt till tingen har under de sista hundra åren förändrats.Aktsamhet utmärker inte vår tid. Den specialiserade kunskapen om materialenfanns i det högt utvecklade hantverket och kunskapen om skötsel avmaterialen fanns i hemmen. I konservatorns kompetens ingår kunskap ommaterialens egenskaper. Att efterforska erfarenheter om användandet avgamla metoder och material är en del av arbetet. Ett problem är att mycketlitet av de praktiska kunskaperna har dokumenterats inom museivetenskaperna.Det finns däremot skrivet hyllmeter om föremålens kulturhistoria.Genom konserveringsvetenskapens framväxt inom museerna har en störreaktsamhet om föremålen initierats. De stora skaderiskerna är fortfarandehantering av, magasinering av, transport av och okunskap om materialen.Handskar rekommenderas.SamarbeteFörebyggande konservering är ett samarbetsprojekt där alla yrkeskategoriermöts och kompletterar varandra. Antikvarien/intendenten är oftast föremålsansvarigoch tar beslut även i frågor om bevarande. Denne har många gångerinte någon utbildning inom bevarandet. Det har däremot konservatorn som är24 Tidens tand