Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

Tärningar av benhorn som spruckit i längdriktningen.Vid omfattande hantering under en längre tid bör man använda handskar.Man riskerar annars att överföra smuts, fett och fukt från händerna till föremålen.Speciellt försiktig måste man vara med tunna, ömtåliga föremål, därminsta lilla fukt kan absorberas och få materialet att svälla och slå sig, närdet sedan torkar igen. ”Sorgebarnet” är som vanligt elfenben som är extremtkänsligt i det här sammanhanget. Bomullsvantar är utmärkta, om inte föremåletsyta är uppbruten eller flagnande, då de lätt fastnar i ojämnheter. I såfall kan man använda plasthandskar i stället. (OBS! Ej gummihandskar.)För övrigt ska föremålen förvaras på ett säkert sätt, i tillräckligt storaaskar eller utrymmen med gott stöd (t.ex. hopknycklat, syrafritt silkepappersom formats på lämpligt sätt). Om flera mindre föremål delar låda, kan manförhindra att de skaver mot varandra genom att tillverka skiljeväggar i hopvikt,syrafritt silkepapper. Askarna kan sedan placeras i större backar avobehandlat trä och eventuellt täckas av ett ark syrafritt silkepapper för attunvika damm.LitteraturCronyn, J.M. 1990. The Elements of Archaeological Conservation. Routledge,London.Krzyszkowska, O. 1990. Ivory and Related Materials. Institute of ClassicalStudies. London.MacGregor, A. 1985. Bone, Antler, Ivory & Horn. London.Pearson, C. 1987. Conservation of Marine Archaeological Objects. Butterworths,London.Ben, horn och likartade material 177