Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

cellulosan i bomullsfibern, vilket gör att linfibern mycket lättare angrips avblek- och tvättmedel, särskilt vid högre temperaturer. Oförsiktig behandlingvid tvätt går främst ut över styrkan och linneglansen, och vävnadens yta blirmer eller mindre luddig (beror på avlossning av elementarfibrer).HampaHampan, Cannabis sativa, vars färg brukar vara gul, grön till mörkt gråeller brun, har i oblekt tillstånd högre draghållfasthet än linet men försvagaslättare av solljus. Numera kan hampa genomgå speciella blekningsprocesserför att få en attraktiv lyster och mer påminna om lin. Linet liksom hampanodlas i första hand för sina fibrer men också för sina frön som innehålleromkring 30–40 % olja.Den italienska hampfibern ”il bianco oro”, det vita guldet, är ljus, mjukoch smidig och kan spinnas till garner som, för blotta ögat och känseln, kanvara svåra att skilja från linne. För att kunna skilja på fibrerna kan manlossa några sammanhängande korta fibrer ur garnet och försiktigt väta demmellan läpparna. Om man sedan håller fibrerna riktade mot sig, kommerspetsarna under torkningen att vrida sig medsols om det är linfibrer. Vridningsriktningenhos hampfibrer är den motsatta.JuteJutefibrerna hålls samman av kåda som måste mjukas upp och avlägsnas föratt fibrerna, vars längder varierar från 1–4,5 m, ska kunna lossas ur tågan.Därefter sorteras materialet och spinns till garn för vävning, stickning, sömnadosv. Vävnader av jute används vanligtvis till säckar, mattor, möbelklädslar,stubintråd och rep. Under kristider har jutekonsumtionen ökat, närtillgången på lin och hampa varit dålig. Jute har lägre drag- och nötningshållfasthetän lin, mycket låg motståndskraft mot solljus och försvagassnabbt om det lagras i fuktiga och varma lokaler.BomullBomull är en fröhårsfiber. Från valnötsstora frökapslar på bomullsbuskenutvecklas bomullens fröhår som är den renaste cellulosaprodukt naturen tillhandahåller.Fröhåren (fibrerna) är gulvita till färgen och består till 90 % avren cellulosa, 10 % av protein, pektin, aska och vax. Fibrerna är från 10 till40 mm långa och avskiljs från frökapseln med en metod som kallas ginning.Den avfröade bomullen går sedan till pressboxar, där den pressas till balar.Vid ginningen erhålls 1/3 användbar fiber som kallas lint och 2/3 frö ochskräp. Man kan också utföra en andra ginning och får då ett kortare material,s.k. linters, som ej kan spinnas till bomullsgarn. Dessa linters användssom råmaterial till högklassigt rayonsilke.På grund av sin uppbyggnad har bomullsfibern en mycket hög draghållfasthet,som i vått tillstånd ökar, upp till 25 %. Elasticiteten hos bomull ärhögre än hos lin, men lägre än hos ull och silke. Bomullen kännetecknas avstor slitstyrka, god spinn- och färgbarhet, tvättålighet, motståndskraft motTextila material 131