Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

PEG-behandling fram till idagMot slutet av 50-talet, i samband med fyndet av Regalskeppet Vasa, inleddesen ny period i konserveringshistorien som baserades på mera vetenskapligagrunder. Mikroskopiska- och särskilt kemiska analyser fastslog, att det inteuteslutande handlar om att låta träet torka långsamt. Man måste specielltbeakta de nedbrutna cellväggarna och den stora förlusten av cellmaterial.I samarbete med träimpregneringsbranschen föll valet på en syntetisk polymer,kallad PEG (polyetylenglykol). PEG kan framställas som både storaoch små molekyler och därmed skräddarsys för ändamålet. LågmolekylärPEG är mera hygroskopisk än högmolekylär, och med tanke på tidigareproblem inledde man därför vid 1960-talets början en impregnering av Vasaoch vikingaskeppen i Roskilde med högmolekylär PEG. Teorier bakom metodenär att PEG:• troligtvis kan binda sig kemiskt till cellväggen• kan fylla cellumen• kan utgöra ett fysiskt stöd under upptorkning• kan hindra en snabb uttorkning• är upplöslig i vatten• är ganska ofarlig.Med tiden har man modifierat metoden och använder idag också blandademolekylstorlekar. Den högmolekylära PEG visade sig ha dålig och långsaminträngning i träet, och vid konserveringen av Vasa ändrade man flera gångerstrategi och tillsatte mindre och snabbare PEG-molekyler. Fram till idagframstår PEG-metoden som den mest fördelaktiga. Men naturligtvis har denockså nackdelar, en är bl.a. tidsaspekten. Oavsett om lösningen sprayas påeller om träet är nersänkt i ett bad, kan en fullständig impregnering ta upptill 20 år, beroende på träets nedbrytningsgrad. Dessutom blir träet mörkt,vaxigt och framför allt mycket tyngre än den ursprungliga konstruktionenvar byggd för en gång i tiden.PEG och frystorkningMetoden som kombinerar PEG-impregnering och frystorkning har använtssedan tidigt 1970-tal i Sverige. Vid frystorkning avlägsnas vattnet i träetgenom sublimation under vakuum. Vattnet övergår alltså från is till ångautan att passera vattenfasen. Härmed undviks en kollaps, orsakad av vattensytspänning vid avdunstning. Tvärsprickor ökar dock med träets nedbrytningsgrad,och för att undvika dessa förimpregneras träet med lågmolekylärPEG i varierande koncentrationer. Till skillnad från den tidigare omtaladePEG-impregneringen, sker denna impregnering med efterföljande frystorkninginom ett års tid. Frystorkat arkeologiskt trä är mycket lätt (nästansom balsaträ), eftersom nedbrutet trä ofta har en liten mängd träsubstanskvar. Trästruktur och ytdetaljer syns tydligt och färgen är oftast ljus. Eftersomstörre objekt och tredimensionella konstruktioner inte får plats i enTrämaterial – historiskt och arkeologiskt 123