Lärarhandledning Teknisk psykologi (pdf) - Natur och Kultur

TekniskpsykologiLärarhandledningMats Danielsson~ NATUR OCH KULTUR~

TEKNISK PSYKOLOGILÄRARHANDLEDNINGInnehåll1. Vad är teknisk psykologi? 32. Människan och tekniken 53. Varseblivning 74. Minnet 125. Tänkande och problemlösning 156. Motivation och stress 207. Att arbeta tillsammans 24Teknisk psykologi, lärarhandledningProjektledare: Christiaan HollanderNätredaktör: Micael BäckströmVinjettillustrationer (beskurna): Joanna Rubin Dranger© 2001–2002 Mats Danielssonoch Bokförlaget Natur och Kultur, StockholmNATUR OCH KULTUR

TEKNISK PSYKOLOGI1. Vad är teknisk psykologi?En av intentionerna med det nya teknikprogrammethar varit att få fler elever, särskilt flickor, mer intresseradeav teknik. Ett sätt att åstadkomma detta äratt bredda de tekniska ämnenas kontaktytor motandra kunskapsområden, något som kommer tilluttryck i de olika inriktningarna; teknik och miljö,teknik och människa, etc. Som bekant har ett antalnya kurser också tillkommit. Teknisk psykologi är enav dessa.Vad betyder teknisk psykologi?Teknisk psykologi är färskt som skolämne men som forskningsområdehar det sedan länge varit internationellt etableratoch relativt väl definierat. Ordet »teknisk« ska förstås i två bemärkelser.Det handlar dels om kunskaper som ska tillämpasi tekniska sammanhang. Men psykologin är också teknisk iden meningen att man till stor del arbetar med formaliseringar.Teoribildningen domineras av informationsprocessteoriersom gjort det möjligt att kvantifiera kapaciteteten hosindividen/användaren och den belastning hon utsätts för. Somforskningsämne har den en mer markant människa-maskinorientering än vad den fått i kursplanen och i läromedlet.En gränsvetenskapTeknisk psykologi ligger i gränsområdet mellan å ena sidan ergonomin,eller det som i Nordamerika kallas Human FactorsEngineering och å andra sidan den experimentella psykologin,särskilt den som sysslar med kognitiva processer. För enteknisk psykolog blir dock de olika teoretiska förklaringarnatill ett experimentresultat av sekundärt intresse. Forskningsfrågornaformuleras utifrån krav som ställs i tekniska tillämpningaroch fokus riktas mot konsekvenser vad gäller individenskapacitet och begränsningar.Teknisk psykologi blir å andrasidan mer »teoretisk« än Human Factors som till stor delarbetar med praktisk systemutveckling där man också utnyttjarandra discipliner; fysiologi, akustik, datalogi, m m.Ger praktiska lärdomarEn av de flitigast citerade auktoriteterna, ChristopherWickens, menar att gränserna här kan vara diffusa eftersomteknisk psykologi delar ergonomins övergripande mål om attmaximera säkerhet, minska stress och trötthet i arbetet osvmen attthe aim of engineering psychology is not simplyto compare two possible designs for a piece ofequipment ... but to specify the capacities andlimitations of the human ... from which the choicefor a better design should be directly deductible.WICKENS 1992, SID 3–4När man först orienterar sig i ämnet slås man av hur passmycket av kunskaperna i den »rena« grundforskningen somkan tillämpas i utvecklingen av system.Kort steg mellan teori och praktikKursen öppnar nya möjligheter för psykologiämnet. Elever,liksom andra intressenter, brukar fråga efter »nyttan« av attläsa olika ämnen i skolan. Här kan «nyttan« direkt påvisasgenom att eleverna ställs inför exempel på hur kunskapernakopplas till konkreta tekniska lösningar. I teknisk psykologikan steget mellan teori och praktik göras kortare än vad sombrukar vara möjligt inom andra psykologiska delområden. Jumer av samarbete och integration man kan få till stånd medlärare i andra ämnen, exempelvis ergonomi, design eller data,dess bättre kan givetvis de här möjligheterna utnyttjas. Deproblem eleverna arbetar med när det gäller design eller människani arbete rymmer i regel psykologiska aspekter. Detbrukar också framstå som uppenbart att sunt förnuftlösningarinte förslår långt i sammanhanget.Vem kan vara lärare?Teknisk psykologi utgör en specialisering inom professionen.Det betyder dock inte att den som ska undervisa i ämnet pågymnasienivå behöver ha motsvarande specialkunskaper. Enlärare med goda kunskaper i kognitiv psykologi har förutsättningaratt göra ett alldeles utmärkt arbete. Det fordrar ingenspeciell teknisk utbildning eller erfarenhet för att kunnadiskutera lösningar på designproblem. I dag konfronteras nästanalla med informationssystem som kan illustrera det mestaav den problematik som behandlas.NATUR OCH KULTUR SID 3

TEKNISK PSYKOLOGIVAD ÄR TEKNISK PSYKOLOGI?LästipsDen hittills så gott som uteslutande engelskspråkigalitteraturen är mycket omfattande, men man fårtyvärr leta efter lättillgängliga introduktioner. Denbäst skrivna introduktionen till den teknisk-psykologiskaproblematiken står Donald Norman för.I The Psychology of Everyday Things, Basic Books, New York(1988) redogör Norman mycket övertygande för hursvårigheterna att förstå och använda den nya teknikens välsignelser;telefonsvarare, faxar, fjärrkontroller kan härledas tillbristande insikt i användarens psykologi. Framställningen ärintressant och relevant, men saknar den systematiska kopplingtill psykologins delar som man vanligen finner i kurslitteratur.En något mer teoretiskt arbete är James Reasons; HumanError, Cambridge University Reason, är en av de internationelltledande forskarna på området som utvecklat en modellför beskrivning av operatörsfel. Boken är en systematiskframställning av Reasons teori. De olika feltyperna misstag,felhandlingar och utelämnanden relateras till specifika kognitivaprocesser. Reasons modell används bland annat vid analysav orsakskedjan vid större olyckor. I samband med exemplifieringarnages detaljerade redogörelser för välkända störreolyckor som Tjernobyl, Three Mile Island, Challenger, etc.För den som samtidigt vill orientera sig i angränsandekunskapsområden som Human Factors ochmänniska-dator-interaktion kan följande titlar varaav intresse:Card, S. K. Moran,T.P. & Newell, A., The Psychology of HumanComputer Interaction. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale,New Jersey, (1983).Norman, D. A. & Draper, S., User Centred System Design.Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, New Jersey, (1986).Oborne, D.J., Ergonomics at Work, Wiley, Chichester, (1982).Sanders, M. S. & McCormick, E. J., Human Factors inEngineering & Design. McGraw-Hill, New York, (1987).Reason har en intressant uppföljare i en bok från 1997:Managing the Risk of Organizational Accidents, UK Aldershot.Visserligen är den starkt inriktad på säkerhetsfrågor, menvidgar det tekniskt psykologiska perspektivet på ett sätt somär generellt intressant. Den »mänskliga faktorn« sätts här in iett socialpsykologiskt och organisatoriskt sammanhang.Det kanske mest gedigna verket är Wickens och Hollands,Engineering Psychology and Human Performance, Harper &Collins Publishers, (1999). Det behandlar merparten av aktuellateknisk psykologiska problem i forskning och tillämpning.Trots att boken är avancerad kräver den inga speciellaförkunskaper och kan läsas av både psykologer och ingenjörer.Man kan dock säga att läsningen underlättas betydligt omman har förkunskaper i informationsteori och statistik.NATUR OCH KULTUR SID 4

2. Människan och teknikenEtt människa-maskin-system utgörs av person/personeroch maskin/maskiner som samverkar i enmiljö för att uppnå givna systemmål. Människamaskin-studierbedrivs i syfte att få samspelet attfungera så bra som möjligt och samtidigt ta hänsyntill miljön.Människa-maskin-systemetEn abstrakt modell över människa-maskin-systemet visasnedan. Högra delen av figuren representerar maskindelen.Instrument och displayer representerar maskinens tillstånd påett sätt som människan ska kunna uppfatta. Styrdon ochreglage gör det möjligt för människan/användaren att förändramaskinens tillstånd. Dessa två boxar är mer intressanta urteknisk psykologisk synpunkt. Allt det övriga i teknikenbuntas samman i en låda med etiketten maskinens inre tillstånd.Ur konstruktörernas synpunkt blir naturligtvis detta envåldsam förenkling. De kan ha lagt ner arbetsår på delsystemi detta maskineri som inte alls framgår av modellen. Dettainnebär emellertid inte alls någon nedvärdering av teknikernasarbete. Det betyder att detaljerna i maskinen; kullager,drev, kretsar, etc. inte är intressanta när man ska ta ställningtill gränssnittet.MänniskanVarsebliveninformationInformationsprossesandeoch beslutRespons ochstyråtgärdAnvändargränssnittAnvändargränssnittTekniskt systemInstrumentoch givareMaskinensinretillstånd,fysiskaprocesserReglageoch knapparEtt gränssnitt är det som kommunicerar med människa, detsom gör att han/hon kan förstå och använda maskinen. Ettreglage kommunicerar med användaren, liksom ett instrument.Instrument och styrdon måste vara anpassade till människansfysiologi. De ska till exempel kunna gå att nå och urskilja, intevara för tröga osv. Men de måste också vara anpassade tillmänniskans psykologi. Informationen ska till exempel kunnauppfattas och förstås på rätt sätt.Bra gränssnitt är sådana som knappt märks eftersom vi dåtycker att det är självklart hur apparaten, maskinen eller prylenska hanteras.Exempel på dåliga gränssnitt finns på webbplatsenhttp://www. baddesigns.comUppgifterProjektuppgifter i anslutning till webbplatsenBaddesigns.comKlassen får till uppgift att samla in fler exempel att lägga tillwebmasterns lista på skräckexempel på dålig design. Läser elevernaäven kursen i ergonomi kan det vara lämpligt att ocksåta med de antropometriska rubrikerna på sidan. Dessa exempelhamnar annars något utanför ämnet. Uppgiften kangenomföras både individuellt och gruppvis. Om man vill hajämförbara system kan uppgiften preciseras till exempelvismobiltelefoner, mikrovågsugnar, klockradior, läsk/kaffeautomater.Exemplen som eleverna plockat in kan sedan användas iundervisningen. Läraren bestämmer själv omfattningen ochambitionen. Det mest ambitiösa är att med de valda exemplenarbeta problembaserat i ett projekt som sträcker sig över helakursen. Eleverna har då i uppgift att identifiera problemenmed gränssnittet och föreslå en alternativ, bättre lösning. Detgäller då att försäkra sig om att eleverna valt sådana gränssnittatt de exemplifierar alla relevanta psykologiska aspekter.Möjliga alternativ är här t ex en mobiltelefon (med tillhörandemanual), ett mindre dataprogram eller en video med fjärrkontroll.För att gå iland med sin uppgift behöver eleverna inhämtadet som finns att tillgå i läroboken.NATUR OCH KULTUR SID 5

TEKNISK PSYKOLOGIMÄNNISKAN OCH TEKNIKENKortare uppgifterOm det av olika skäl inte är möjligt att arbeta på projektbasis,kan man utnyttja exemplen i kortare övningar:1. Att ge en psykologisk »diagnos« på problemet.Här kan man anknyta till psykologiska metoder och genomföraexperiment i klassrummet. Utrymmet kanske inte medgermer än elementa i genomgång av experimentell metodik. Förden teknisk psykologiska anknytningen bör man då lyfta framvilka typer av data som kan utnyttjas när man studerar människa-maskin-interaktion:- Frekvensen felaktiga/korrekta responser- Latenstid- Svar på strukturerade intervjuer- Svar på öppna intervjuer- Skattningsskalor- Tänka-högt-protokollFörklara för eleverna att de två första utgör typiska prestationsmåttoch är de som mest utnyttjas i teknisk psykologiskforskning. Subjektiva skalor och intervjuer ger i första handinformation om användarens värdering av systemet och av sitteget agerande. Tänka-högt-protokoll innebär att användarenuppmanas tänka högt medan han/hon löser ett problem. Idessa sammanhang utgörs problemet av att utföra en uppgiftför första gången med ett nytt system; skriva ut ett dokument,lagra ett telefonnummer, programmera videon för inspelning,etc. Försökspersonens yttranden spelas in, noteras och analyserasi efterhand för att ge en bild av hur användaren tänkerkring systemet.Förutsättningarna för experimentet kan vara att utgå fråntvå jämförbara system, t ex två fjärrkontroller. I försöket fårnoviser lösa en given uppgift, till exempel programmera en inspelning(med eller utan hjälp av manual) och de två fjärrkontrollernajämförs med avseende på- Latenstid; hur lång tid tog det totalt. Vilka delmomentkrävde mer/mindre tid att tänka ut?- Frekvensen felaktigt/korrekt; vilka typer av fel gjordes,var och när?- Tänka högt! Hur tänkte försökspersonerna? Var uppstodev »feltänk«? (Användningen av tänka- högt metodenkräver särskilda förberedelser, framför allt att försökspersonernavänjer sig vid att tänka högt innan det egentligaförsöket.)2. Föreslå en enklare alternativ lösning.Denna variant är mindre ambitiös och tidskrävande. Har manont om tid för introduktionen till människa-maskin-problematikenkan man utgå från den websidans ansats. Där ärmånga av problemen närmast självförklarande och lösningarnatilltalande för »sunda förnuftet«. Eleverna får då iuppgift att föreslå motsvarande enkla lösningar som avhjälperdet mest uppenbart vilseledande i gränssnittet.OBS! Här är det mycket viktigt att understryka de reservationersom gäller, dvs att »sunda förnuftet« kan visa sig bedrägligt och attdet krävs systematiska studier för att försäkra sig om att lösningenfungerar. Vad som ter sig som »sunt förnuft««kan variera beroendepå ålder, bakgrund och tidigare erfarenhet av andra motsvarandesystem.LästipsEn enkel, mycket matnyttig introduktion till problematikenkring gränssnitt ges i Ulf L Anderssons Människovara.(Studentlitteratur). Andersson har arbetat som utbildare ochboken innehåller övningsexempel som kan användas underlektionerna.Donald Normans The Design of Everyday Things är mycketanvändbar i anslutning till diskussioner om gränssnitt.Distinktionen misstag/felhandlingar kan introduceras tilleleverna utan någon större teoretisk överbyggnad.NätplatserDet finns ett omfattande material med anknytning till människa-dator-interaktionoch tillhörande gränssnittsproblem.http://www.cdt.luth/utbildning.direkt/multimedia/slides/mmi/part_IIExperimentresultaten ger ett rikt konkret material för diskussionkring gränssnitt. Lärarens huvuduppgift blir här att länkain diskussionen i psykologiska banor; en del problem igränssnitten är perceptuella, andra har med minne att göra,etc.NATUR OCH KULTUR SID 6

3. VarseblivningPerceptionspsykologin studerar hur vårt medvetandeorganiserar sinnesintryck. Varför uppfattar viomvärlden som vi gör? Uppmärksamhet handlarom hur vi så att säga riktar vårt medvetande. Viöversköljs hela tiden av sinnesintryck, men vi uppmärksammarbara en del av dessa. Den visuellaperceptionen, dvs det man ser, blir oftast det mestväsentliga för de som inte är synskadade. Vi uppmärksammari första hand den information som vifår via synintrycken. Detta fenomen kallas visuelldominans.Visuell dominansKlassrumsexperimentFöljande klassrumsexperiment i visuell dominans kan användassom inledning till avsnittet:Försökspersonen har 8 spelkort framför sig. Uppgiften är attså snabbt som möjligt identifiera och plocka upp det kortförsöksledaren anvisar. Anvisningarna ges simultant på tvåsätt; genom uppläsning och visning av en lapp som hålls uppi handflatan. Anvisningarna är »kryptiska« på så sätt att de inteär fullständiga, utan förkortningar enligt följande exempel.R9= ruter 9S6= spader 6H4= hjärter 4K2= klöver 2Det ska finnas två försöksledare per försöksperson. Försöksledare1 visar en lapp samtidigt som han/hon läser vadsom står på den och skymmer den omedelbart efter uppläsningen.Försöksledare 2 leder försöket och registrerar reaktionstiden.20% av anvisningarna är konfliktande, dvs försöksledarenläser t ex r2, samtidigt som han/hon visar s7. Dessa läggsslumpmässigt in i serien. Presentationsseriens längd kan varierafrån 20-60 sekunder.Vid uppföljningen av försöket fokuseras de konfliktandepresentationerna. I hur stor andel av dessa följde personernaden muntliga anvisningen, respektive den visuella? I hur mångafall upptäckte försökspersonen att anvisningarna var motsägande?Vid diskussionen uppmanas eleverna komma med exempelpå visuell dominans i vardagslivet; när man åker tåg (exempleti läroboken), ser ett TV-program som är textat osv.Vi »riktar« vår uppmärksamhetFenomenet visuell dominans motverkar den instinktiva tendensenatt rikta uppmärksamheten mot plötsliga auditiva ellertaktila stimuli. Dessa är mer påträngande eftersom vi inte harnågot naturligt sätt att stänga ute sådan information. Vi kaninte »stänga öronen« på samma sätt som vi kan blunda. Vi»riktar« heller inte öronen som vi fäster blicken på något i omgivningen.Följaktligen är varningssystem oftast akustiska.Om däremot taktila och auditiva stimuli förekommer medungefär samma frekvens och är av samma typ som visuellastimuli har individen däremot den »bias« mot synsinnet somkallas visuell dominans.Elevuppgift om auditiv informationEn uppgift som kan ingå i elevernas granskning av gränssnittslösningarär att i ett datorsystem värdera den auditiva informationsom används. Handlar det om varningssignalereller om något annat?Selektiv uppmärksamhetVisuell dominans är en aspekt av den selektiva uppmärksamheten.Selektionen, urvalet, av information bestäms bådeav inre faktorer; - individens behov, aktuella målsättning,förväntningar och erfarenheter och yttre faktorer. Det är desenare som designern kan påverka. Faktorer som då blir aktuellaär t ex placering, rörelse och kontrast. Information somär placerad centralt eller längst upp på en yta blir mer framträdandeoch får mer uppmärksamhet. Påtagligt ofta användsfärger för att påverka den selektiva uppmärksamhet. Detta ärvanligen effektivt om den används mot en enfärgad(monokrom) bakgrund. Mer diskutabelt blir det om mananvänder flera många färger, speciellt i text. I människa-datorstudiernahar myntats uttrycket »colour pollution«.NATUR OCH KULTUR SID 7

TEKNISK PSYKOLOGIVARSEBLIVNINGElevuppgift om selektiv informationEn lättsam övning är att eleverna jämför olika hemsidor inomsamma »bransch« med varandra; t ex resebyråer eller bilförsäljare.Hur har man försökt styra besökarens uppmärksamhet?Går det att utläsa vad designern prioriterar?Analog perception i gränssnitt.En ofta återkommande fråga för designern är om man ska väljaatt representera värden analogt eller rent symboliskt (textoch siffror). Som alltid vid design av gränssnitt handlar det omavvägningar. Det beror på systemets egenskaper och vad somär viktigast för användaren i olika situationer. Analog perceptionkan med fördel utnyttjas om användaren ska jämföra tvåeller fler värden för att få en snabb uppfattning om relativaskillnader. Om användaren behöver få en snabb överblick överett mer komplicerat förhållande, till exempel en utvecklingstrendär också en analog representation att föredra. Är detdäremot viktigast att man med precision ska läsa av ett exaktvärde bör man ha en digital presentation.Avläsning av graferDen kanske vanligaste analoga lösningen i gränssnitt är grafer.Användarens förmåga att bedöma skillnader beror på vilkentyp av grafik som används. Forskning har visat att följanderangordning gäller, från lättast (1) till svårast (7).1. Linjehöjd med gemensam baslinje.(Källa: W.S. Cleveland & R. McGill, 1985. »GraphicalPerception, and Graphical Methods for Analyzing ScientificData«, Science, 229, 828–833)Lägg märke till att det är lätt att avgöra vilket alternativsom representerar mer i alla exemplen. Däremot blir det svårtatt bedöma hur mycket som skiljer, eller om en skillnad ärstörre än en annan.ExperimentförslagMed dessa grafiska framställningar kan man utföra ett enkeltklassrumsförsök som introduktion till avsnittet. Det tar intemer än 5–10 min i anspråk. På vanlig OH kan man visa degrafiska lösningarna, en i taget i ett antal omgångar där manlåter proportionerna variera från 90–10 till 50–50. Elevernasuppgift är att göra en så precis skattning som möjligt.Diskussionen analog/digital presentation kan beröra alltfrån armbandsur till instrumentering i fordon. Går man in påkonkreta designlösningar kan det väsentligt att poängterafunktionella lösningar inte alltid »säljer«.Symbolisk perception, text och ikonerLäsbarhet och läslighet är grundläggande krav som ställs påbåde text och ikoner. Läsbarhet handlar om förståelse av textensbudskap, medan läslighet beror av textens typografiskaegenskaper. För eleverna bör man förklara skillnaden mellanfunktionella krav på texten, dvs läslighet, och estetiska krav.Dessa sammanfaller inte alltid, vilket kan illustreras med enOH- bild liknande den nedanstående.2. Linjehöjd utan gemensam baslinje.VackertextärintealltidFärger kan också ställa till problem för läsligheten.läslig3. Jämförelse av linjelängdlängs med en enda axel.4. Jämförelse av vinklar(t ex i cirkeldiagram).Läslighet är beroende av textens egenskaper.MAN BÖR UNDVIKA ATT ANVÄNDA ENBART STOR BOKSTAVNÄR MAN SKRIVER LÅNGA MENINGAR.H ärv isash hur b eroende v i ärav or dbildernav idlä sning v ilketbetyderatt mellanrummenmellanor dochraderb lirvä se ntlig.5. Jämförelse av ytaFör design av text i elektroniska media finns många guidelinesutarbetade. Dessa uppdateras allt flitigare i takt med datorutvecklingen.Se exempelvishttp://mime1.gtri.gatech.edu/MM_Tools/TDG.html6. Jämförelse av volym7. Jämförelse av nyans.Förslag till försökDet finns symboler att hämta från olika system: tvättmaskiner,mikrovågsugnar, etc. På bildskärmar används oftast beteckningenikoner. Där blir det allt vanligare att ikonernaNATUR OCH KULTUR SID 8

TEKNISK PSYKOLOGIVARSEBLIVNINGkombineras med förklarande text. I gränssnitt där symbolernastår för sig själva kan de bli besvärliga att hantera.Förslag till försök: Dela ut papper med följande symbol däreleverna uppmanas ange betydelsen.Halva klassen får ett papper med rubriken »TVÄTT« medanden andra halvan inte får någon ledtråd alls.Eleverna löser uppgiften individuellt under 4–5 minuter.Gå sedan igenom de rätta svaren och kontrollera hur mångasom svarat rätt. Jämför de två gruppernas resultat. Det bör ide flesta fall bli en markant skillnad i antal rätta svar. Försöketkan bilda utgångspunkt för en diskussion om kontextens betydelsevid perception – hur den underlättar teoridrivna processer.De felaktiga svaren kan man hitta intressanta förklaringartill; fanns det förväxlingar med symboler i andra system?Det finns dels specifika symboler men också generella,till exempel start/stopp-symbolen. Var det fler elever somkände igen den? Om inte, varför? I detta sammanhang kanman diskutera skillnaden mellan godtyckligt abstrakta symboleroch symboler som baseras på exempel eller fysisk likhet.(se läroboken).En »hemuppgift« kan vara att eleverna samla in exempelpå ikoner som de sedan analyserar. Det bästa alternativet är attexemplen hämtas från ett system de arbetar med i någon av detekniska kurserna.Tänkbara frågeställningar för analysen.Kategorisering:Vilka symboler är baserade påa) fysisk likhet,b) typexempel,c) symbolisering,d) godtycklig abstraktion.Vilka är specifika detta system, vilka är generella? Finns detnågra som har status av standards?Vilka är »svåra« att förstå? Vilka är »lätta«? Varför ?Förklaringar kan handla om att typexemplen är mer ellermindre välvalda, att symbolerna är genomgående godtyckligtabstrakta, att de kan blandas samman med andra på grund avfysisk likhet, etc.Redundans och responskonflikt.Redundans är en viktig faktor vid design av gränssnitt.Information bör kodas redundant för att minimera risken förfelhandlingar hos användaren. I teoretiska termer talar manatt säkra informationsöverföringen.Omvänt blir det väsentligt att undvika lösningar som kanskapa responskonflikter. Mer sällan ser man i verkligheten såövertydliga exempel på responskonflikt som de som framställsi experiment.Ett »roligt« exempel på responskonflikt finner man i filmen»Ursäkta, vad är klockan?« med John Cleese i huvudrollen. Dennespelar en tidsfixerad rektor som hamnar vilse på väg till en viktigkonferens. En jäktad Cleese instruerar vägvalet för bilchauffören?- Turn to the left!- Left?- Right!- OK, right!KlassrumsexperimentDetta experiment med den så kallade Stroopeffekten är klassiskt.Det kräver en försöksledare per försöksperson.Utrustning: penna, klocka och papper.1. Försöksledaren instruerar försökspersonen: »Räkna högtantalet symboler på varje rad så snabbt du kan«.¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ Ange tiden:¤¤¤¤ Tid: ………… sekunder.NATUR OCH KULTUR SID 9

TEKNISK PSYKOLOGIVARSEBLIVNING2. »Räkna högt antalet siffror på varje rad så snabbt du kan.«22233111141112224411244333344211112223344411211222244333322244111334441122223. »Räkna högt antalet siffror på varje rad så snabbt du kan.«22133344442214444221333223331444433322144443331224444133344443331223334444Tid…………..sekunderTid…………..sekunderNATUR OCH KULTUR SID 10

TEKNISK PSYKOLOGIVARSEBLIVNING4. » Läs högt nedanstående siffror så snabbt du kan«.143231421321234321143234324423Tid: ……………….sekunder.Eleverna arbetar parvis utspridda i rummet, slumpvis indeladei försöksperson och försöksledare. Samla först försöksledarnaoch instruera dem. Förklara vikten av precision i tidtagningen.Se till att ordningsföljden mellan betingelserna, redundans,responskonflikt och två kontrollbetingelser, varierar slumpmässigtmellan paren.Genomförandet tar endast några få minuter i anspråk.Även om ljudnivån i rummet blir ganska hög brukar elevernakunna arbeta koncentrerat.Resultatet redovisas genom att försöksledarna talar omtiden på varje lista. Skriv upp siffrorna under respektivebetingelse på tavlan, summera och låt eleverna beräknamedelvärdet. Diskussionen om de skillnader som uppkommitkan bilda utgångspunkt för en genomgång av responskonfliktoch värdet av redundans.Det här försöket kan också vara ett pedagogiskt lämpligt materialför genomgång av elementa i experimentell metodik.Man kan också ta upp signifikansproblemet även om man integör några statistiska beräkningar.Den minsta tidsskillnaden kan förväntas bli mellanbetingelsen redundant presentation och lista 4 (kontrollbetingelseläsa).Läsbarhet är en faktor som blir mest relevant i samband medmanualer och instruktioner.Faktorer som gör en instruktion svår att följa och minskar sannolikhetenför att den överhuvudtaget kommer till användning:- Instruktionen innehåller en mängd – för användarenonödig – sidoinformation: tekniska data, etc.- Ordföljden matchar inte handlingsföljden, dvs beskrivningenföljer inte den ordning i vilken man faktiskt ska utföraprocedurerna.- Otydliga illustrationer, eller total avsaknad av sådana därde behövs.- Besvärliga syntaktiska konstruktioner. Negeringar ochpassiveringar har visats öka den kognitiva belastningen vidavkodningar av meddelanden. Andra mer uppenbara faktorerär här för långa meningar, inskjutna bisatser, etc.- Ofullständighet, dvs man har felaktigt förutsatt att användarenhar kunskap om ett elementärt moment, ochdärför utelämnat det.- »Svåra« ord, oftast tekniska termer som är välbekanta försystemets konstruktörer. I samband med denna punkt kandet vara lämpligt att ta upp ordförrådets betydelser förläshastigheten. Ju större ordförråd dess högre läshastighet.Ett stort ordförråd underlättar de teoridrivna processernavid läsning. Här bör också understrykas att en term kanfelaktigt förstås i sin icke-tekniska innebörd. (»Fatal« error.»modul«, »spänning«, etc.)En sann anekdot om språkliga missförstånd:Datorförsäljaren blir uppringd av kunden som klagar på att haninte hittar den knapp han uppmanas trycka på.- Det står »Press any key«! Vilken knapp är ANY?«En »hemuppgift« om läsbarhet.Eleverna samlar in exempel på »bra« respektive »dåliga«manualer ur användarsynpunkt. De bör vara jämförbara, dvsavse samma typ av system, till exempel en hårtork ellermikrovågsugn. Uppgiften är att analysera manualerna utifrånovanstående punkter. Idealt är givetvis att man kan samordnauppgiften med en kollega som undervisar i svenska i någonkurs, till exempel i teknik och kommunikation.NATUR OCH KULTUR SID 11

4. MinnetMinnet kan indelas i ett sensoriskt register, ett arbetsminneoch ett långtidsminne. Dessa utgör olika»lagersystem« för den information individen mottagit.I samspelet mellan människan och ett teknisktsystem ställs olika krav på minnet; t ex igenkänning,ordnad återgivning eller fri återgivning.Klassrumsförsök, minne1. Ett enkelt minnesförsök som kan inleda genomgången avskillnaderna mellan de olika minnessystemen är följande. Gören ordlista på 12 ord från samma kategori; egennamn,substantiv, etc. Läs listan högt för klassen som efter sistaordet på ett tomt papper ska försöka återge så många ord sommöjligt oberoende av ordning (fri återgivning). Gå igenom listanfrån början till slut och kontrollera hur många som fåttmed ordet. Skriv upp siffran för antalet elever i vart och ett avde 12 positionerna. Rita därefter med dessa siffror som utgångspunktupp seriepositionskurvan.Prestation(antal i gruppen som återgett ordet)1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 PositionTag resultatet som utgångspunkt för förklaringar av skillnadenmellan igenkänning och återgivning, primacy och recencyeffekten,rehearsal, etc. Diskutera också minnesstrategier(Vilka använde eleverna spontant?) och arbetsminnetsbegränsning (7plus/minus 2).Försöket kan varieras på olika sätt:- Lägg in en distraktor i slutet av listan i form av en enkelräkneuppgift (Recencyeffekten bör försvinna).- Lägg in ett klart avvikande i mitten av listen, t ex ett egennamneller bilmärke (Återgivningen bör bli bättre fördenna – von Restorff effekten).Arbetsminnesspannets storlek kan enkelt åskådliggörasgenom att man på en OH presenterar rad efter rad med siffror,ord, stavelser eller bokstäver som ska memoreras. Gör varje raden enhet längre än den föregående. Fråga eleverna var »smärtgränsen«går.DiskussionsuppgiftLåt eleverna ge exempel på fel som begås på grund av glömskavid hanteringen av ett tekniskt system; dator, bankomat,mobiltelefon, etc. Precisera vilka krav det handlar om. Gällerdet långtidsminnet eller arbetsminnet? Igenkänning elleråtergivning? Fri eller ordnad återgivning? Resultatet kan geutgångspunkt för en diskussion om skillnader mellan system;sådana som kräver ordnad återgivning (till exempel kommandon,kodbeteckningar, etc.) eller igenkänning (symboler,knappar, osv)Betydelsen av meningsfullhetoch konkretionDe individuella skillnaderna bland funktionellt friska människorär inte så stora ifråga om arbetsminnets kapacitet. Närdet däremot gäller att plocka fram material från långtidsminnetkan vi notera både förändringar genom livet ochpåtagliga skillnader mellan individer. Det är här som nästanalla ivrigt önskar att deras prestationsförmåga var större.Det finns många teorier om vad som påverkar förmågan attplocka fram material ur långtidsminnet. Man brukar t ex talaom inkodningsteorier som fokuserar faktorer vid inkodningen,som bearbetningsdjup och framplockningsteorier som tarfasta på de ledtrådar som är tillgängliga för individen.KlassrumsexperimentFör att illustrera betydelsen av meningsfullhet och konkretioni det material som används kan man genomföra ett experimentdär dessa faktorer manipuleras i två olika listor med »dataord«.»Abstrakt » listasyntaxfunktionexternmakrokommandoaktiveringobjektnivåmodul»Konkret« listafönsterskärmtangentmenymuspekskärmikontexthemsidaNATUR OCH KULTUR SID 12

TEKNISK PSYKOLOGIMINNETOrden från de två listorna presenteras i slumpvis ordning,genom visning på OH och/eller uppläsning. Testa sedanelevernas fria återgivning och gå igenom resultatet. Gör enjämförelse mellan de två listorna. Diskutera betydelsen av attmaterialet är välbekant och lätt att föreställa sig. Här kan manockså anknyta till diskussionen om symboler och ikoner i förraavsnittet. Hur lätt är det att komma ihåg abstrakta symboler?InterferensInterferens är en vanlig förklaring till glömska. Risken för interferensökar om det finns stor semantisk, fonetisk eller visuelllikhet i materialet. Man bör tänka på att minimera riskenför interferens vid gränssnittslösningar och planering avarbetsuppgifter.När det gäller krav på arbetsminnet blir problemet medfonetisk likhet påtaglig. Här ställs i regel krav på ordnad återgivning– Man kan inte kasta om siffrorna i ett telefonnummereller bokstäverna i en kod.KlassrumsförsökInstruera klassen i att de ska återge ordlistor som du kommeratt visa. Förklara att orden måste komma i rätt ordning. Visavarje lista på OH för klassen under 7 sekunder. Ta sedan bortlistan, vänta 2 sekunder och säg »Skriv!«.Lista A Lista B Lista CBAL DUN GODSAL SAK MODDAL LEK LODHAL BÅL SOLMAL HEL TOGAntal fel … Antal fel … Antal fel …Lista D Lista E Lista FFRED HES BLODHUS TES STENBRED GLES RUNDLÅG GRÄS FULFRAM BLÄS TAMAntal fel … Antal fel … Antal fel …När serien är avslutad visas listan igen och eleverna kontrollerarhur många fel de har på varje lista. Som fel räknas såledesbåde utelämnande och felaktig position. Summera antalet feli två kolumner på tavlan; en för listorna med interferens ochen för kontrollistorna.I diskussionen om resultatet bör poängteras att det uttryckerarbetsminnets prestation och att det handlar om kravpå ordnad återgivning. Försöket visar vidare på den fonetiskakaraktären hos den rehearsal som man spontant använder föratt behålla informationen i arbetsminnet.SchemanSchemans centrala betydelse för minnet påvisades av FredrickBartlett i en nu klassisk studie på 1930-talet. Försökspersonernatog del av en saga från en helt annan tradition,nämligen nordamerikanska indianer. Sagan som Bartlett använde,»Andarnas krig«, finns tillgänglig i många böcker ochhar också flitigt utnyttjats i psykologiundervisning. En nackdelär att den är relativt tidskrävande. En enklare variant föreslåsnedan.KlassrumsförsökI början av lektionen förklarar man att eleverna kommer att fåhöra en kort saga som de skall försöka komma ihåg noggrant.Följande text presenteras på OH samtidigt som man långsamtläser den högt.Pelle i hallonskogenSolveig såg Pelle gå till skogen för att plocka hallon. Pelle hittadeinga hallon, men han hittade 2 kontar smultron som han sedan togtill torget för att sälja. Som han stod på torget kom en stor gummafram till honom och sa: »Vad kostar smultronen?«. Pelle svarade:»Tio kronor«. Gumman sa: »Det var dyrt, men du kan få en gris«.Sedan kom en flicka och köpte smultronen. För pengarna köpte hanen ko.En bit in på lektionen testas återgivningen då eleverna uppmanasskriva ned sagan så noggrant som möjligt. Visa sedansagan och diskutera de avvikelser, tillägg och utelämnandensom uppkommit. Poängtera de element som inte stämmer överensmed »sagoschemat«: hallonskogen, »Solveig såg Pelle«,»2 kontar«, »stor gumma«. Blir de återgivna versionerna mereller mindre logiska än originalet?Verbal och visuell kodningMaterial kan kodas verbalt eller visuellt i minnet. Visuelltpresenterat material har visats kunna kodas både visuellt ochverbalt. Dubbel kodning ökar chanserna att kunna återgenågot. Därför har de flesta lättare att minnas bilder av konkretaföremål än de ord som betecknar föremålen. Detta kanenkelt illustreras i ett försök.KlassrumsförsökGe halva klassen (slumpfördelning) ett blad med följandebilder och den andra halvan ett blad med motsvarande ord.Eleverna får vända bladen uppåt och instrueras att memoreradet som finns på sidan under 20 sekunder. Därefter instruerasde att vända på bladet och försöka skriva ned det som fannspå sidan (Fri återgivning). Eleverna kan själva sammanställaresultatet gruppvis. Resultatet kan tas som utgångspunkt fören diskussion om skillnaden mellan visuell och verbal presen-NATUR OCH KULTUR SID 13

TEKNISK PSYKOLOGIMINNETtation – något som aktualiseras på till exempel bildskärmar –och visuell respektive verbal kodning. I det senare fallet finnsbetydande individuella skillnader att ta upp. Man kan försökafå eleverna att beskriva om de föredrar att tänka spatialt ellerverbalt.KLOCKASKÖLDPADDAHAMMARENYCKELLAMPABILSEGELBÅTHAJBLOMMADUVAFLYGPLANLEJONKATTPIPAHÄSTCYKELDAMMSUGAREELGITARRLästipsSom psykologilärare blir man ofta överhopad med frågor frånelever (och kolleger) om minnet. Det finns oerhört många frågorkring minnet som människor söker svar på; hur tillförlitligaär vittnesmålen i domstolar? När börjar minnet försämras?Kan man inbilla sig att man minns? Kan man träna uppminnet? Hur bär sig minneskonstnärerna åt? Tappar manminnet efter hjärnskakningar? Etc, etc.En av de absolut bästa böckerna om minnet som skrivits påsvenska är den brittiske minnesforskaren Alan BaddeleysMinnet, Natur och Kultur (1983). Den sammanfattar på ettinträngande men ändå lättsamt sätt forskningen om minnetsolika aspekter; från minne och emotioner till åldersförändringaroch amnesier. En allmänt intressant länkplats ärhttp://www.memory.uva.nl/Det som intresserar de flesta är möjligheten att förbättra sittminne genom olika minnesstrategier. En lättillgänglig handboki konsten att förbättra sitt minne är Harry LoraynesMinnesteknik, Trevi (1989). En intressant nätplats i detsammanhanget är http://www.ldonline.org/ld_indepth/teaching_techniques/mnemonic_strategies.htmlHär finns bland annat en länk till en beskrivning lämpligastrategier för elever med inlärningssvårigheter.Minnesforskningen är mycket omfattande. Numera kan manlätt få tillgång till flera intressanta frontlinjer. Exempelvis kanden specialintresserade följa ett projekt om minne för text påhttp://wwwpub.utdallas.edu/~golden/TEXTCLASS/KDC/kdc/index.htmVill man ta del av en svensk akademisk debatt som förts i offentlighetenkan man gå in på föreningen Vetenskap och Folkbildningshemsida http://www.physto.se/~vetfolk/links/index.htmloch söka sig till länken som handlar om falska minnen ochbortträngning.NATUR OCH KULTUR SID 14

TEKNISK PSYKOLOGI5. Tänkande och problemlösningDet finns gott om åskådliga exempel på problemsom kan användas i undervisningen om tänkandeoch problemlösning. Dessa kan bland annat hämtasfrån klassiska psykologiska experiment kring tänkande,»reasoning«, problemlösning och bedömning.Alla kan dock inte på ett enkelt sätt tillämpaspå gränssnittslösningar. Nedan följer exempel påproblem som är lämpliga att använda för att belysade olika aspekterna av problemlösning.Logik och deduktivt tänkandeDetta är ett av de för eleverna svåraste avsnitten. Man har sompsykologilärare naturligtvis heller inte så mycket utrymme förundervisning i logik. För att försäkra sig om att elevernaförstått det basala resonemanget kan man naturligtvis lägga innågra fler exempel som »excercis«.Regel: Om jag reser till Oslo tar jag tåget.Vilka lappar måste jag vända för att kontrollera att regeln följts?På den ena sidan finns destinationen, på den andra färdsättet.(Rätt svar: »Oslo« och »Båt«)ellerBåt Oslo Kiel TågRegel: Om brevet väger över 50 gram skall det vara frankeratmed 10 kr.5 kr 100 g 10 kr 40 gVilka kuvert måste vändas för att kontrollera att regeln följts?(Rätt svar: »100 g« och »5 kr«)En förklaring till »felslutet att bekräfta följden« är att folköversätter ibland spontant »Om-så« till »om och endast om«– »om du städar rummet får du gå ut och leka«. Båda problemenär formellt av typen »Om P så Q«. Det man behöverkontrollera är i båda fallen att kombinationen P och icke-Qinte förekommer. Alltså skall man kontrollera P och icke-Q.En tillämpad uppgift för eleverna i anslutning till deduktivttänkande kan vara att de vid granskning av manualer, instruktioneroch systemdialoger försöker hitta exempel påmotsvarande »om- så« formuleringar som missförstås av användaren.Ifyllande av ansökningsblanketter brukar erbjudamånga exempel.Betydelsen av attkoda problemet på rätt sättEtt plan med 103 passagerare ombord flyger från Japan till Kina.Planet har emellertid kommit ur kurs och in i ryskt luftrum där entyfon drar fram. Planet vänder för att försöka komma undan menstörtar precis i gränsfloden Amur och 63 av passagerarna omkommer.Var ska man begrava de överlevande?Lämpligen inleds lektionen med att man talar om att den skahandla om problemlösning och att alla ska få ett problem attlösa. Problemet läses företrädesvis högt alternativt visas påOH.Vid uppföljningen anknyts till avsnittet om stegvis problemlösning.Diskussionen bör riktas in på frågan om vad somgör att man initialt kodar ett problem på ett felaktigt sätt. Idetta exempel handlar det om inramningen av problemet; elevernafick veta att det handlar om problemlösning, att ettproblem skulle presenteras som skulle lösas inom en viss tid, iberättelsen innehöll ett bekymmer med intrång, gränsdragningoch olycka, etc. Sammantaget får detta en del av åhörarnaatt bortse från innebörden i frågans formulering. Det illustrerarvikten av att inte slarva vid informationsinhämtandet.Diskussonen bör utmynna i att eleverna själva ger exempelpå när man har kommit att definiera problemet på ett felaktigtsätt. Här kan man anknyta till avsnittet om falska ledtrådar ikapitel 2; en dörr som ser ut att vara låst får en att tro att detgäller att hitta nyckeln fast det är bara att öppna, mikrofonenvid ytterporten får besökaren att börja ropa när han/hon börtrycka på ringknappen, osv.Vid andra tillfällen står orsaken att finna i den språkligaformuleringen. (För spänningsomkopplaren i strömförandeläge.) Här kan man anknyta till avsnittet i kapitel 3 om språketi instruktioner. Särskilt lämpliga objekt för närmare undersökningarär här manualer till system som ska programmeras;fjärrkontroller, stegräknare, mobiltelefoner, faxar, osv.NATUR OCH KULTUR SID 15

TEKNISK PSYKOLOGITÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNINGPlötslig problemlösningDe flesta exemplen som får illustrera plötsligt problemlösningär av typen konstruktioner. Vill man använda fler exempel ände som finns i boken kan följande vara lämpliga:- Häftstift, tändsticksask och ljus.- Utrustning; två ribbor om ca 150 cm och en skruvtving.Uppgift: gör en hattkrok att hänga mössan på.Lösning: utnyttja taket och inte bara golvet.Det sistnämnda problemet kan man låta eleverna utförasom ett experiment. Försökspersonerna kommer in i ett rumen i taget och får uppgiften presenterad. Hälften av försökspersonernafår en ledtråd efter en minut (Utnyttja taket), denandra hälften lämnas utan hjälp.Diskussionen kan anknyta till användningen av nya verktyg,hopsättande av IKEA möbler,etc. Fråga efter erfarenheterav »Aha-upplevelser«. Nyckelbegreppet här är »aktiv omstruktureringav problemsituationen«, eller enklare uttryckt»plötslig problemlösning«.Allmän diskussion om problemlösningEn »överkurs« på avsnittet kan utgå från en allmän diskussionom problemtyper. Herbert Simon har hävdat att flertaletuppgifter som människor konfronteras med, det må vara konstruktörens,läkarens eller lärarens, kan beskrivas i termer avproblemlösning. Problemen kan dock variera i två centrala dimensioner.Problem kan för det första vara mer eller mindre strukturerade.Det som avgör graden av strukturering är för det förstabeskaffenheten hos målen. Finns det ett identifierbart måltillstånd?Handlar det om ett enstaka mål eller en uppsättningmål som är prioritetsordnade eller t o m oförenliga? Finns detkriterier för att avgöra om målen är uppnådda? För det andragäller det egenskaperna hos procedurerna (operationerna) föratt uppnå målen. Finns en väldefinierad teknologi? Kan mani efterhand avgöra exakt vilka procedurer som ledde fram tillmålet?I välstrukturerade problem både målet och de möjliga operationernaär kända och tydligt definierade. Exempel här ärproblemet med att avgöra vilken person som är längst. Mål:identifiera den längsta personen. Operationer: successivaparvisa jämförelser.I ostrukturerade problem kan man räkna med att målet ärdiffust och att det eventuellt kan röra sig om flera mål. Vidareär de möjliga operationer som för problemlösaren närmaremålet svåra att urskilja. Ibland kan det t o m handla om att»uppfinna« nya operationer. Exempel här kan vara leken »byggakoja« inomhus. Målet är diffust; vad ska räknas som koja?När är den klar? Vad ska finnas i en sådan? De möjligametoderna (operationerna) är också svåra att överblicka; vadska användas som »byggmaterial«? Vilka kombinationer blirtillåtna? Etc.Schackproblem brukar anföras som typexemplet på en välstruktureraduppgift. Undervisning har, intressant nog, faktisktanförts som urtypen för ostrukturerad problemtyp; fleramål vars prioritetsordning varierar, målen kan vara oförenliga,operationerna som leder till målen är svåra att överblicka ochdet är mycket svårt att i efterhand avgöra exakt vilka som varlyckosamma.Den andra väsentliga dimensionen gäller kravet på specifikkunskap inom domänen. En del problem kräver kunskaper ochfärdigheter som förvärvats genom speciell utbildning, övningeller erfarenhet, medan andra har ett mer generellt innehåll.Lösande av fysikaliska problem är exempel på det förra, luffarschackeller Hanoitornproblemet i läroboken utgör exempelpå det senare.Resonemanget illustreras i modellen nedan.OstruktureradeSpecifikt innehållGenerellt innehållStruktureradeModellen ovan kan bilda utgångspunkt för en diskussion omolika uppgifter i människa-maskin systemet; programmering(i ett programspråk), t ex. har ett utpräglat specifikt innehållmen ligger någonstans mittemellan strukturerat/ostrukturerat.Utifrån denna modell kan man diskutera begreppet kreativitet.En vedertagen, och fruktbar, definition på kreativitetär att det innebär divergent tänkande – att tänka i flera olikabanor för att hitta många lösningar på ett problem. Kreativalösningar är inte endast originella utan också rimliga och fruktbara.Något förenklat kan sägas att det är ostruktureradeproblem som ställer krav på kreativitet hos problemlösaren.Kontrasterande exempel är alltid illustrativa. Skillnadenmellan strukturerade och ostrukturerade problem kan exemplifierasmed att man å ena sidan plockar ett problem från någonlärobok i elementär logik, av typen »lögnare och sanningssägare«och å andra sidan ett som beskriver ett socialt»mysterielösande«:NATUR OCH KULTUR SID 16

TEKNISK PSYKOLOGITÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNINGA. I landet Rurien finns bara två typer av personer; dels sådanasom alltid talar sanning, dels sådana som alltid ljuger. Under invandring i landet möter du en man och en kvinna, som vandrarhand i hand. »Min man är lögnare«, säger kvinnan. »Min hustruär sanningssägare«, säger mannen. Vilken slutsats kan du dra omdessa personer?(Rätt svar: De är inte gifta.)B. En man kommer in på en bar och ber att få ett glas vatten.Bartendern böjer sig ner, tar upp ett hagelgevär och siktar på mannen.Tack så mycket! säger mannen och går ut igen.Ingen av de båda hade sett varandra tidigare. Mannen somkom in uppträdde inte hotfullt eller var beväpnad. Varför gjordebartendern så här?(Rätt svar: Mannen hade hicka)På ytan ser »tankenötterna« inte så olika ut. Det är dock fråganom helt skilda problemtyper. I problem A måste man gåstegvis till väga, där man prövar de olika lögn-och sanningsalternativen, »problemrymden« är begränsad till dessa,och det kan bara finnas ett riktigt svar. De två personerna kanlika lite vara gifta med varandra som 2+2=3. I problem B däremotgäller det att försöka generera så många alternativ sommöjligt som »matchar« den sociala situationen. Det finns ingagivna gränser i problemrymden. Problemet är hämtat ur PaulSloane, Mannen i hissen och andra tankenötter för lateralatänkare, Brain Books (1993).Dessa två kontrasterande uppgifter kan bilda utgångspunktför en allmän diskussion om olika problemtyper.Beslut och bedömningarInom den kognitionspsykologiska forskningen upprätthållsinte alltid någon skarp gräns mellan problemlösning ochbeslutsfattande. Ett par enkla kriterier som man kan förklaraär att beslutsuppgifter handlar om att välja mellan alternativsom är kända på förhand och att det alltid finns inslag avosäkerhet, dvs bedömningar av sannolikheter. Man kan sompsykologilärare naturligtvis inte gå alltför långt in på diskussionernaom sannolikhetsbegreppet. Man bör dock i introduktionenförklara det mest elementära och lyfta fram exempelpå att människor dagligen kalkylerar med sannolikheter.Vi tar chanser när vi väljer mellan produkter (osäkert om de»håller vad de lovar«) eller spelar på olika lotterier. Vi tar riskernär vi kör om i biltrafiken eller går över gatan. Vi gör prognosernär vi planerar morgondagens utflykt eller kvällensnöjen.; Blir det bra skidföre? Kommer jag att tycka om filmen?Lektionen om beslutsfattande kan lämpligen inledas medatt man delar ut varianter på följande uppgifter. En del är hämtadefrån numera klassiska experiment. De enklaste går faktisktutmärkt att använda i små klassrumsförsök.Allmän förståelse för sannolikheterAnta att en vanlig (inget fusk med den) enkrona singlas tre gångeroch att varje gång kommer krona upp. Nu ska du satsa 100 kronorpå nästa singling. Vad bör du helst satsa på?o Kronao Klaveo Chansen är lika för stor för bådaFörankringseffektenVersion A. Den vanligaste mentala sjukdomen enligt Världshälsoorganisationenär schizofreni. Hur stor andel av befolkningeni Europa har någon gång under sitt liv vårdats för schizofreni.Markera det alternativ du tror är riktigt.1. Mindre än 4 procent2. Mer än 4 procentMin bästa gissning om jag skulle ange en exakt siffra är…….. procent.Version B. Den vanligaste mentala sjukdomen enligt Världshälsoorganisationenär schizofreni. Hur stor andel av befolkningeni Europa har någon gång under sitt liv vårdats för schizofreni?Markera det alternativ du tror är riktigt.1. Mindre än 0.3 procent.2. Mer än 0.3 procent.Min bästa gissning om jag skulle ange en exakt siffra är…….. procent.Halva klassen får sig tilldelad version A, den andra version B.(Rätt svar: 1 procent)Exemplet kan bytas ut mot nästan vad som helst där man kanförvänta att eleverna är kapabla att göra kvalificerade gissningar.Intressant nog har forskningen visat att förankringseffektenuppkommer även om de presenterade alternativen ärorimliga (t ex vad är genomsnittspriset för en kursbok förstudenter på högskolan; mer eller mindre än 5 000 kr)Ett vanligt papper (0,1mm tjockt) viks på hälften. Det halva papperetviks på hälften igen, detta viks i sin tur på hälften osv. Omman kunde göra 100 sådana vikningar, hur tjockt tror du att detpapperet hade blivit?Min bästa gissning är att papperets tjocklek blir ……………(Rätt svar: 1,27 X 1023 km, dvs 800 000 000 000 000 gångeravståndet mellan jorden och solen)NATUR OCH KULTUR SID 17

TEKNISK PSYKOLOGITÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNINGDe flestas svar brukar ligga inom intervallet 1 dm – 10 meter.1 mm som mentalt ankare förstärker svårigheten att förutseexponentiella förändringar.Riskundvikande och risksökande beteendeStälld inför följande alternativ, vilket skulle du välja?1. Att med 100% säkerhet förlora 400 kr.2. Att med 25% säkerhet förlora 2000 kr och med 75% säkerhetinte förlora något alls.Ställd inför följande val, vilket alternativ föredrar du?1. En helt säker vinst på 1200 kr.2. 25% chans att vinna 5000 kr och 75% chans till nollvinst.Följande illustrerar betydelsen av var man sätter referenspunkten:Version X . Antag att myndigheterna i ett sydligt land förberedersig för en kommande allvarlig epidemi som förväntas döda 600människor.Två alternativa program för bekämpning av epideminhar föreslagits. De så långt möjligt exakta vetenskapliga uppskattningenav respektive programs resultat är följande:- Om program A väljs kommer 400 av människorna medsäkerhet att dö.- Om program B väljs finns 1/3 sannolikhet att ingen dör och2/3 sannolikhet att alla dör.Vilket alternativ skulle du välja om du var beslutande myndighet?Version Y. Antag att myndigheterna i ett sydligt land förbereder sigför en kommande allvarlig epidemi som förväntas döda 600 människor.Två alternativa program för bekämpning av epidemin harföreslagits. De så långt möjligt exakta vetenskapliga uppskattningenav respektive programs resultat är följande:- Om program A väljs kommer 200 människor med säkerhetatt räddas.- Om program B väljs finns 1/3 sannolikhet att alla räddas och2/3 sannolikhet att ingen räddas.Vilket alternativ skulle du välja om du var beslutande myndighet?Halva klassen får version X, den andra version Y. Här måsteman vid uppföljningen lägga ned en del tid på att förklara attde båda versionerna är i sak exakt lika. Hur alternativenformuleras kommer således att bestämma var man sätter referenspunkten;ett val mellan möjliga vinster eller mellanmöjliga förluster. I samband med detta är det lämpligt att taupp andra exempel på att man faktiskt kan få beslutsproblemformulerade för sig på olika sätt. En patient som erbjuds enriskabel operation, t ex: talar man om chans för överlevnadeller risk för dödsfall?Man måste också förklara att det alltid kommer att finnasavvikelser från de riskundvikande eller risksökande tendenserna;somliga finner själva spelet ett nöje, en del kan missförståförutsättningar, tidigare erfarenheter av speciella situationerpåverkar, etc.TillgänglighetVilket av följande är den vanligaste dödsorsaken i Sverige?Bränder Trafikolyckor Dråp/mordDrunkning Fall BlixtnedslagRätt svar: FallMycket få skattar fall som den vanligaste typen av dödsolycka.Man resonerar inte logiskt kring sannolikheter att människorhalkar och faller från stegar, barn och åldringar ramlar i trapporosv. Det är lättare att föreställa sig t ex trafikolyckor eftersomdet ligger nära i minnet då man på morgonnyheterna sågotäcka bilder från en olycksplats. I diskussionen om tumregelntillgänglighet kan man ta upp andra exempel på hur människorvärderar levande information högre än sådan informationsom är saklig, men korrekt framställd. Ex: Stina ska köpaen ny mixer, vad väger tyngre? Råd & Röns testresultat somhon läser i en tabell eller det hon hör bekanta säga om mixernsfördelar och nackdelar?RepresentativitetOm en person har du fått följande uppgifter:Lena är 33 år, ensamstående, utåtriktad och intelligent. Hon haren socionomexamen. Som student engagerade hon sig i politiskafrågor kring jämlikhet och var mycket aktiv i fredsdemonstrationer.Vilket är det mest sannolika alternativet?a) Lena är idag socialassistent.b) Lena är idag feminist och socialassistent.För att förklara det rätta svaret och felslutet som uppkommerkan nedanstående figur användas. Det finns två grupper avmänniskor som är aktuella, i statistiska termer, «populationer«.Man ska uttala sig om vilken av dessa individen mest sannolikttillhör.Förhållandet mellan dessa kan åskådliggöras av Venndiagrammetpå nästa sida. Det illustrerar den statistiska omöjlighetenav att konjunktionen av två förhållanden är mersannolik än ett enda.NATUR OCH KULTUR SID 18

TEKNISK PSYKOLOGITÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNINGFeministiskasocialassistenterSocialassistenterFeministerLitteraturtipsEn lättillgänglig svensk bok om problemlösning och tänkandeär Lars-Gunnar Lundh, Henry Montgomery & YvonneWaern, Kognitiv psykologi, Studentlitteratur (1992).Allmänna diskussionsuppgifterEn intressant och teknisk psykologiskt angelägen anknytningtill bedömningar och beslut gäller riskbedömningar. En målsättningär att eleverna ska få en elementär förståelse förriskbegreppet, liksom en förståelse för faktorer som gör attmänniskor inte tänker rationellt kring risker i vardagen.Som utgångspunkt för diskussionen kan man ge eleverna iuppgift att skriva ner olika händelser och rangordna dem urrisksynpunkt. Instruktionen kan vara av typen »I går fannsflera inslag i TV om riskerna med att flyga, med anledning avincidenten på Arlanda. Å andra sidan är det många som sägeratt det är betydligt farligare att gå på en gata i stan. Vad trorni själva egentligen? Var och en skriver ned tre saker somhan/hon anser att folk har mest anledning att oroa sig för.Rangordna dem från 1 till 3«.Resultatet kan bli en brokig lista med allt från kärnkrafthaveriertill trafikolyckor. Här kan man gå vidare genomatt anknyta till den grundläggande definitionen på risk;sannolikheten för den oönskade händelsen och händelsenskonsekvenser. Vilket av dessa är det egentligen man ser till närman bedömer något som riskabelt?Exempel: Flyghaverier har låg sannolikhet men omfattandekonsekvenser. Dessa har också en hög kognitiv tillgänglighetgenom stor medial exponering. För trafikolyckorgäller det omvända. Flertalet trafikolyckor leder bara till lindrigareskador och vi betraktar dessa nästan som en del avvardagen.För den som vill tränga in i forskningen kring beslutsfattandetspsykologi rekommenderas läsa Scott Plous,The Psychology of Judgment and Decision Making (1993).ISBN 0-07-050477-6. Boken är mycket välskriven och pedagogisk.Här finns också en riklig tillgång till konkreta, åskådligaexempel från försöken.En intressant och läsvärd rapport om människors riskuppfattningarär Ann Enanders och Liselott JakobsensRisk och hot i den svenska vardagen : allt från Tjernobyl till skurensås, Överstyrelsen för civil beredskap (1996).ISBN 91-097024-6.NATUR OCH KULTUR SID 19

TEKNISK PSYKOLOGI6. Motivation och stressAvsnittet om motivation kan behandlas på ungefärsamma sätt som kursen i allmän psykologi. Dock ärdet lämpligt att lägga extra tyngd vid kopplingen tillarbetslivet. Kapitlet kan därför med fördel tas upp ianslutning till något arbetsplatsbesök. Här kan mantänka sig någon form av grupparbete, där gruppernafår olika uppgifter i anslutning till kapitlet.GruppuppgifterMaslows behovstrappaEleverna får i uppdrag att genomföra att intervjua människorom deras arbete. I undersökningen ska de komma underfundom vilka av "trappans" behov som blir tillgodosedda i arbetet.Härigenom kan eleverna få en insikt i att arbetslivet innehållerflera dimensioner och att villkoren kan variera kraftigt.Först bör man ha haft en grundlig genomgång av behovstrappan,där man ger stort utrymme för diskussion om självförverkligande.Finns det utrymme för självförverkligande iarbetet?Här måste man som lärare vara noggrann med förberedelserna.Eleverna får i förväg ta fram en checklista med stolparinför intervjun som man kontrollerar; finns frågor med som»täcker« behovsaspekterna?StressorerEleverna får i uppgift att via observationer och intervjueridentifiera stressorerna i arbetet. I ett första steg gör dekonkreta beskrivningar: anhopning av kunder i kassan, tidspressvid stängningsdags, etc. I ett andra steg analyserar dessafaktorer i termer av över/understimulering, kontroll, förutsägbarhet,osv. I diskussionen kan man med gott samvete låtaeleverna spekulera i vilka av stressorerna som är »värst« och omman kan koppla den till Karaseks modell.ArbetsmotivationGruppens uppgift är att kartlägga hur man på företaget ombesörjer»motivatorerna« i arbetet, t ex tydliga prestationsmål,variation i arbetet, etc. Här kommer eleverna självklart in påorganisationsfrågor Även här är det väsentligt med noggrannaförberedelser. Lämpligt är att eleverna förbereder intervjuermed någon högre befattningshavare – vilken är »filosofin« ochhur omsätts den i praktiken i organisationen?AnvändaracceptansEleverna får i uppgift att studera acceptansen för ett antal system.Exempel:- Internetbanken. Hur många sköter sina ärenden via nätet?Om inte, varför?- En biljettautomat.(I de fall alternativet är manuell betjäning.)- Telefonbanken.Begreppet användaracceptans kan kopplas till nyttjandegrad.Många informationssystem innehåller ett överflöd av funktionersom utnyttjas av blott en bråkdel av användarna. Hurmånga anställda programmerar faxen som står på arbetsplatsen?Här kan man låta eleverna kartlägga nyttjandegradenav skolans egen maskinpark. Står apparater oanvända pga lågacceptans från lärarnas sida?Stress och prestationSambandet mellan stress och prestationsnivå har studerats imånga försök. I experimenten har man då sett till specifikaeffekter på olika kognitiva funktioner.KlassrumsförsökProblemet med klassrumsförsök och stress är att hitta lämpligmetoder att provocera fram stressreaktioner hos eleverna.Grundmodellen för ett försök kring stress och prestation är attlåta eleverna lösa olika uppgifter under stress. Syftet är att illustrerahur olika typer av uppgifter, och därmed olika kognitivaprocesser påverkas på olika sätt av stress. Man kan t exexemplifiera att prestationsförmågan i komplexa uppgifterpåverkas mer än i enkla uppgifter.Materialet, eller uppgiften, kan variera. Det är en fördel omman kan använda ett »realistiskt« material, som är välbekantför eleverna. Korrekturläsning är en användbar uppgift.Precisionen och snabbheten har visats påverkas på olika sättav en given stressor, beroende på uppgiftens egenskaper.Handlar det om korrekturläsning för grammatik – syftningsfel,tempusfel, etc. – sjunker prestationen. Den påverkas däremotinte signifikant om korrekturläsningen gäller stavfel.Detta förklaras utifrån effekten »tunnelseende«.NATUR OCH KULTUR SID 20

TEKNISK PSYKOLOGIMOTIVATION OCH STRESSNär man söker efter fel i grammatiken krävs ett brett uppmärksamhetsfältdär man måste processa hela meningen – ochäven föregående och efterföljande satser. Detta gäller däremotinte när man granskar stavfel. Då fokuseras ett ord i taget,vilket gör att man inte förlorar i effektivitet när uppmärksamhetsfältetsmalnar. Det har t o m visats att prestationsnivån kanhöjas av stress i vissa uppgifter som kräver fokusering, t ex iStrooptestet.Som försöksmaterial används två sidor text, en sida medstavfel och en sida med grammatiska fel. Man får som lärarebedöma klassens nivå när det gäller läsfärdighet och anpassatexten efter den. Instruktionen kan vara av följande typ:»Vi ska nu genomföra ett test som gäller textperception. Var och enska försöka hitta så många fel som möjligt av den typ som finns angivnapå det papper jag delar ut. Ni har X min och Y sekunder påer. Det här är första testomgången. Koncentration! Börja! Jagropar Stopp! när tiden är ute.«I första testomgången får en halvan av klassen texten medgrammatiska fel, den andra texten med stavfel. Överst på varjepapper står det att man ska markera alla grammatiska respektivestavfel. I denna testomgång inför man några enkla,men tydliga stressorer, t ex buller i form av inspelade irriterandeljud i angränsande klassrum. Man kan också införastressfaktorn att med oregelbundna mellanrum ropa ut hurmycket tid som återstår.Innan den andra testomgången startar har bullret upphört.Nu skiftar man testuppgift mellan klasshalvorna.Eleverna får själva räkna och jämföra sina prestationer mellande fyra försöksbetingelserna.1. Stress – stavfel.2. Stress – grammatiska fel.3. Ingen stress – stavfel.4. Ingen stress – grammatiska fel.Det förväntade resultatet är således att det blir en skillnad iprestation uttryckt i antal markerade fel mellan 2 och 4, medanskillnaden är ingen eller obetydlig mellan 1 och 3.Detta kan utgöra ett »tema med variationer« där man kanvariera såväl uppgift som typ av stressfaktorStress – enkel uppgiftStress – komplex uppgiftIngen stress – enkel uppgiftIngen stress – komplex uppgiftMan bör inte i förväg informera om att försöket avserstresstolerans. I stället kan man i instruktionen säga att manska testa t ex reaktionstid eller uppmärksamhet.En snabbare variant av försöket ovan kan genomföras omeleverna jobbar i en datasal. I instruktionen säger man någotom att man ska testa förhållandet mellan snabbhet och precision.Eleverna får jobba parvis försöksledare-försöksperson.Försökspersonen har att knappa in sitt namn så korrekt sommöjligt. I den enkla betingelsen gäller det att skriva in sittnamn på vanligt sätt, i den komplexa att skriva namnet baklänges.I stressbetingelsen tittar försöksledaren över axeln ochmarkerar tidtagningen övertydligt. I icke-stress betingelsensitter försöksledaren så att han/hon inte stör och försökspersonensignalerar själv när han/hon är klar.Resultatuppföljningen och diskussionen kan direkt anknytastill Yerkes-Dodson-kurvan i läroboken s 128.StresstestPå 80-talet utvecklade Gerry Larsson på Försvarets forskningsanstaltett test för mätning av styrkan i den momentanastressreaktionen.Testet går mycket snabbt att genomföra. Detbestår av 14 självskattningar enligt följande.ESE copingindex.Ringa in det alternativ som bäst stämmer in på hur du kännerdig just nu.0 = Stämmer inte alls1 = Stämmer delvis2 = Stämmer ganska bra3 = Stämmer heltGlad 0 1 2 3Avspänd 0 1 2 3Likgiltig 0 1 2 3Pigg 0 1 2 3Skärpt 0 1 2 3Bekymrad 0 1 2 3Oviss 0 1 2 3Uppjagad 0 1 2 3Koncentrerad 0 1 2 3Ilsken 0 1 2 3Belåten 0 1 2 3Arg 0 1 2 3Besviken 0 1 2 3Energisk 0 1 2 3Testresultatet uttrycks i ett s k copingindex som kan varierafrån -39 till +33. Teoretiskt uttrycker det avståndet till denoptimala arousal-nivån. Lågt värde=svag prestation, högtvärde=optimal prestation i förhållande till individens förmåga.Copingindex beräknas genom att skattningarna viktasenligt följande:NATUR OCH KULTUR SID 21

TEKNISK PSYKOLOGIMOTIVATION OCH STRESSLikgiltigskattningsvärdet X (-1)AvspändBelåtenGladskattningsvärdet X (+1)PiggSkärptKoncentreradEnergiskskattningsvärdet X (+2)En reservation här är att testet endast kan användas på personersom har svenska som modersmål.När man undervisar om stress kommer nästan alltid uppnyfikna frågor om individuella skillnader och om man kanträna stresstolerans. Det finns en vildvuxen flora av metoderför stresshantering. Här har också uppstått en lukrativ marknadför mer eller mindre seriösa frifräsare och konsulter somgör att det inte är helt lätt ens för en sakkunnig att orienterasig. I en vanlig bokhandel saknas heller inte litteratur omsjälvhjälp. Man måste understryka att en del lättillgängligtmaterial bygger på både »vetenskap och beprövad erfarenhet«.Ett exempel är de band med avslappningsövningar som kanköpas på apoteken.BekymradOvissBesvikenUppjagadIlskenArgskattningsvärdet X (-2)+++Testet har utvecklats för prediktion av individers prestationsnivåerunder stressande omständigheter. Grupper som använtsi valideringen har varit skyttar och bangolfspelare.För en utförlig redovisning hänvisas till Gerry Larssonsrapport Snabb mätning av individuell stressreaktionsstyrka.Stockholm: Försvarets forskningsanstalt. 1986. Rapport C50034-H3.Testet går snabbt och enkelt att administrera. Principenbakom kan också enkelt förklaras utifrån Yerkes-Dodsonmodellen.Eleverna kan få i uppgift att använda testet i ettlämpligt sammanhang, t ex inför en tävlingssituation. Manbör dessförinnan ha gått igenom de allmänna principerna försåväl test i allmänhet som för Copingindex i synnerhet.- Test utvecklas för att kunna förutsäga hur individer kommeratt agera och prestera på olika områden- Copingindex används för att förutsäga hur nära sin optimalaprestationsnivå individen ligger i en situation som innebärfara eller en utmaning; fallskärmshopparen strax före hoppet,soldaten natten före en väntad strid, bågskytten inför finalen,osv.- Test har olika prediktiv validitet eller träffsäkerhet i sin förmågaatt förutsäga individens resultat. Inget test är perfekt idet avseendet, men de flesta som används i praktiken har visatsvara bättre än gissningar grundade på enbart observationer.- Copingindex innebär en mätning av den psykologiska aspektenav stressreaktionen som i sin tur antas vara beroende av hurindividen tolkar situationen.LästipsAllmänt om stress och coping i vardagslivet:Bosse Angelöw, Att hantera stress och möta förändringar, Naturoch Kultur (2001).Bosse Angelöw, Träna mentalt och förbätta ditt liv: handbok imental träning och stresshantering, Natur och Kultur (1998).Patel, C., The complete guide to stress management: how to recognisethe causes and consequences of stress and strategies for coping,London: Vermillion (1996). ISBN 0-09-181366-2.Det kanske mest gedigna arbetet för den som vill orientera siginom den internationella forskningen på området är Driskell,J. och Salas, E. (Eds), Stress and Human Performance.Lawrence Erlbaum Assoc. (1996). ISBN 0-80-581182-6.Boken behandlar stress och mänsklig prestationsförmågaur de mest skilda aspekter: träning, stresstolerans, konsekvenserför design, hur olika beslutsstrategier påverkas av stress,osv.Ett par andra läsvärda arbeten:Hockey, R., Stress and Fatigue in Human Performance, J. Wiley& Sons (1983). ISBN 0-471-10265-2.Shalit, B., Konfliktens och stridens psykologi, Stockholm: Libertryck.Svensson, O. och Maule, A.J. (Eds), Time pressure and stress inhuman judgment and decision making, New York: Plenum(1993).NATUR OCH KULTUR SID 22

TEKNISK PSYKOLOGIMOTIVATION OCH STRESSLänktipsFör den som vill hålla sig à jour med aktuell stressforskning iSverige har Karolinska Institutet en utmärkt nätplats:http://www.ki.se/ipm/För den som söker stresstest på nätet väntar en snårskog avmer eller mindre seriösa entreprenörer. En nätplats med godkändaambitioner är http://www.nkja.se/s/ffr/ffr_index.htm.Nätverkskonsult i Sverige utvecklar nätbaserade tester för bl astress och coping. Observera att användning av testerna iundervisning kräver licensiering!NATUR OCH KULTUR SID 23

TEKNISK PSYKOLOGI7. Att arbeta tillsammansKapitlet som behandlar socialpsykologi skiljer siginte så mycket från det som brukar tas upp i allmänpsykologi. Det går därför att använda sig av ungefärsamma typ av övningar kring t ex kommunikation.För att inte komma från ämnet bör man försöka avgränsadet socialpsykologiska tillämpningsområdettill uppgifter som kan knytas till arbetsliv och uppgiftslösande.Förslag till övningsuppgifterLedarskapEleverna får i uppgift att intervjua olika typer av ledare. Ledarskapsuppgifternabör vara tydliga. Exempelvis kan elevernastudera:- brandchef /brandförman- sjuksköterska/klinikchef- tränare/coach inom en lagidrott- officer- domprost/kyrkoherdeUppgiften blir att jämföra två ledare med avseende på frågeställningarsom:- Vad är ledarens primära uppgift?- Hur väljs/rekryteras/utbildas man till uppgiften?- Vilka situationer är svårast att hantera som ledare?- Personorientering vs uppgiftsorientering?Eleverna får redovisa jämförelser mellan ledare inom två olikafält. Idealt utmynnar övningen i en insikt hos eleverna i attlyckosamt ledarskap är kontextberoende. Detta kan balanseraden personfixerade bild av ledarskap som sprids i dagensoffentlighet. Som lärare bör man understryka skillnaden mellanchef och ledare.Det finns en uppsjö av litteratur kring ledarskap och »management«.Sökningar i databaser på nyckelorden »management«och »leadership« kan ge tiotusentals träffar.En referens som kan rekommenderas för teknisk-psykologiskundervisning är Räddningsverkets Ledarskap - en bok förchefer och medarbetare. Beställningsnummer U29-373/91. Härfår man en mycket pedagogisk framställning av de psykologiskaprinciper som ligger till grund för ledarutbildningarnainom både räddningstjänsten och försvaret.Flera avsnitt kan vara till direkt nytta för undervisning ävenpå gymnasienivå.NormerEn »underhållande« övning här är att spela upp en komiskfilmscen. Eleverna får i uppgift att formulera exakt vilkanormer huvudpersonen bryter mot. Man har själv identifieratdessa i förväg och ger instruktionen att »Mr X bryter motY st sociala normer i denna scen. Jag vill att ni uppmärksammardessa. När filmen är slut skriver ni ner exakt vilka normerdet rör sig om«. Särskilt användbara komiker här är Mr Bean,och i en äldre generation, Jacques Tati.KonformitetSocialpsykologiska experiment brukar vara populärt attgenomföra. Eleverna kan själva gruppvis planera och genomföranågra variationer på Aschs experiment. Som lärare börman i förväg ha gått igenom det mest elementära i experimentellmetodik. De olika grupperna genomför var sin betingelseav försöket: liten/stor försöksgrupp.Problemlösning i gruppFör att exemplifiera problemlösning i grupp kan man dela uten uppgift som eleverna får lösa, dels gruppvis, dels individuelltmed instruktionen att det gäller att komma på den rättalösningen så snabbt som möjligt. Ena halvan av klassen fårgruppvis lösa uppgift, den andra individuellt.Två elever i varjegrupp får i uppgift att agera försöksledare; starta gruppen,kontrollera tiden och observera agerandet.Problemet kan vara av det logiska slaget, sådana som elevernaredan bekantat sig med, t ex:En man och en kvinna sitter mitt emot varandra på ett café.Kyparen tycker att de två liknar varandra och frågar om de ärsläkt. Kvinnan svarar: »Hans mor var min mors enda dotter«Hur var de båda släkt? (Facit: mor och son)Vid uppföljningen kan man jämföra lösningstiderna individuellt/gruppvis.Lösningstiden för individerna kommer sannoliktatt vara lägre. Utifrån försöksledarnas observationer kanman sedan diskutera samspelet i gruppen.NATUR OCH KULTUR SID 24

TEKNISK PSYKOLOGIATT ARBETA TILLSAMMANSFrågan om gruppens kontra individens effektivitet vidproblemlösning är komplex. Enligt socialpsykologen Steinerär det uppgiftens egenskaper som avgör vilken strategi som ärmest effektiv, och om gruppen eller den enskilde är överlägsen.Man kan använda Steiners modell som en »överkurs« föreleverna när man diskuterar.Det finns enligt Steiner (1973) fyra huvudtyper avproblemlösning som är av intresse:1. Additiva uppgifter. Här läggs varje persons bidrag till alla andras.Ett enkelt exempel här är snöskottning. Varje individsprestation bidrar till gruppens arbetsresultat. Ju fler individerdesto bättre resultat. Strategin är enkel och glasklar. Varje individgör så mycket han/hon förmår och alla försöker samordnasina insatser med varandra.2. Disjunktiva uppgifter. Dessa uppgifter innebär att man väljerut ett korrekt alternativ bland flera möjliga. En lösning är korrekt,medan alternativen är felaktiga. En grupp som ska svarapå TP frågor utgör ett typiskt exempel. Den optimala strateginär att identifiera den mest kompetente medlemmen i gruppenoch presentera hans/hennes lösning för godkännande av gruppen.I de fall man inte kan avgöra vem som är mest kompetentbör alla arbeta tillsammans för att komma på lösningen.Den förelagda logiska uppgiften var klart disjunktiv, menknappast av det slaget att man kan avgöra vem i gruppen somär mest kompetent att lösa den. Inte heller kan den rätta lösningenalldeles lätt åskådliggöras för alla. Man kan därför inteförvänta sig att gruppen ska vara överlägsen individen i lösningskvalitet.Läs- och länktipsForskningen kring den moderna informationsteknologinssocialpsykologi är mycket mångfacetterad. En god inblick fårläsaren i Yvonne Waern, (Ed), Co-operative ProcessManagement: Cognition and information technology, Taylor &Francis (1998). ISBN 0-7484-0713-8.Den som söker uppslag till spännande experiment, socialpsykologiskaoch andra, kan ha en del att hämta på http://psych.hanover.edu/Krantz/tutor.html#Social%20PsychologySjälvfallet får man räkna med egna bearbetningar ochförenklingar för att de ska passa som klassrumsförsök.3. Kompensatoriska uppgifter. Här krävs att individuellabedömningar vägs samman för att nå en samlat gruppresultat.Ledamöter i t ex en betygsnämnd gör först en individuellbedömning av personen och gör sedan en sammanvägning avdessa för att avgöra om han/hon ska godkännas eller inte.Strategin här är att i förväg bestämma hur sammanvägningenskall ske. I den enklaste varianten ett medelvärde som närdomarjuryn betygsätter gymnasten eller konståkaren.4. Konjunktiva uppgifter. Bergbestigning utgör ett dramatisktexempel på denna typ av uppgift. Man är sammanbunden medalla i teamet under uppstigningen. Ingen kan avancera fortareän den långsammaste i teamet. Det gör att gruppmedlemmarnamåste anpassa sitt beteende efter den minst kompetentei gruppen. Den strategi som är mest lyckosam för attbemästra en sådan potentiellt frustrerande uppgift är att se tillatt ge den svagaste medlemmen det mesta stödet. Alla medlemmarska naturligtvis samtidigt uppmanas att göra sittbästa.Teknisk psykologi, lärarmaterialProjektledare: Christiaan HollanderNätredaktör: Micael BäckströmVinjettillustrationer (beskurna): Joanna Rubin Dranger© 2001–2002 Mats Danielssonoch Bokförlaget Natur och Kultur, StockholmNATUR OCH KULTUR SID 25