analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

En annan viktig faktor är utvecklingen av antalet invånare. I slutet av december2012 var befolkningsstorleken i Sverige 9,6 miljoner, vilket var enökning med 0,8 procent jämfört med året innan [4]. Som nämndes i kapitel 3har den genomsnittliga befolkningsökningen under åren 2006–2012 legat påungefär denna nivå. Siffran kan inte på ett exakt sätt översättas till en proportionellökning av läkemedelskonsumtionen eftersom en del av befolkningsökningenbestår av nyfödda med ett lågt läkemedelsbehov. Den andradelen, som hänger samman med att invandringen är större än utvandringen,har däremot en direkt effekt på volymutvecklingen. Detta gäller för helariket men i ännu högre grad för de landsting och regioner som har en storinflyttning av vuxna personer, till exempel Stockholms län.Sambandet mellan levnadsvanor och volymutveckling handlar framföralltom ökad prevalens av livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd som drabbarstora grupper. Exempel på sådana sjukdomstillstånd är diabetes, högt blodtryckoch fetma. Av stor betydelse i detta sammanhang är också vår förändradesyn på vilka sjukdomar eller tillstånd som bör behandlas, samt när behandlingenska starta (till exempel ändrade gränsvärden för blodsocker,blodtryck eller blodfetter). Vården har möjlighet att ta hand om fler medicinskatillstånd än tidigare och gränsvärdena för behandling går ned. Dettaär en trend som ses i flera av Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt iregionala och lokala vårdprogram. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser,och därmed av ökad läkemedelsanvändning, tilltar således via olika mekanismer:ökad prevalens av vissa sjukdomar, behandling av fler sjukdomstillståndoch medicinska åtgärder i ett tidigare skede.Volymutvecklingen påverkas också av att den tekniska och medicinskautvecklingen inom hälso- och sjukvården gör att vi kan behandla fler typerav sjukdomar. Ökat utbud skapar ökad efterfrågan, som ofta – men inte alltid– är ett uttryck för ett verkligt medicinskt behov. Var i produktcykelnsom etablerade receptförskrivna läkemedel med stor förmånskostnad befinnersig och hur de förväntas påverka kostnadsutvecklingen tas i beaktandenär Socialstyrelsen tar fram sina prognoser. För nyare läkemedel eller läkemedelsom får nya eller vidgade indikationer görs en separat bedömningsenare i detta kapitel.Korrigeringar alltefter antal arbetsdagar per årSkillnaden i antalet arbetsdagar mellan olika tolvmånadersperioder kan haen signifikant påverkan på kostnadsökningstakten. Antalet arbetsdagar kanvariera med upp till fyra dagar från ett år till ett annat, och beror bland annatpå hur helgdagarna infaller, speciellt kring årsskiftet. Fler arbetsdagar runtjul och nyår jämfört med det föregående året betyder att landets vårdcentraleroch läkarmottagningar tar emot ett större antal patienter och att flerläkemedel hämtas ut på apoteket. Färre arbetsdagar under denna period innebärsannolikt att en stor del av de icke-brådskande vårdbesöken samt planeradeläkemedelsuthämtningarna förskjuts till efter årsskiftet.Om man antar att varje arbetsdag bidrar på ungefär samma sätt till den totalareceptförskrivningen, kan en extra arbetsdag runt årsskiftet innebära enökning på några tiondels procent av den totala förmånskostnaden. Den totalaförmånskostnaden för receptbelagda läkemedel är ungefär 20 miljarder kro-42