analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens LÃ¤ns ...

More documents

Recommendations

Info

2. Läkemedelskostnader 2000–2012Efter en lång period av kraftiga kostnadsökningar för framför allt receptförskrivnaläkemedel på 1990-talet har utvecklingen av läkemedelskostnadernai Sverige varit betydligt mer återhållsam efter millennieskiftet. Figur 2 geren översikt över läkemedelskostnadernas utveckling från år 2000 ochframåt. När det gäller receptförskrivna läkemedel visar diagrammet bådeden totala receptförskrivningen inom förmånen, som inkluderar patienternasegenavgifter, och den andel som finansieras via förmånssystemet. Dosreceptingår i läkemedelsförmånen. Även kostnaderna för receptförskrivna läkemedelsom inte ingår i förmånerna (utom förmån), rekvisitionsläkemedelinom slutenvården och receptfria läkemedel redovisas Så kallade smittskyddsläkemedeloch rekvisition i öppenvård finns inte med i diagrammet.Figur 2. Läkemedelsförsäljningens utveckling i Sverige 2000–2012Miljoner kronor30 000Generikareformen ocheffekter av patentutgångar25 000Receptförskrivninginom förmånen20 000Förmån 2012 årspriser15 00010 000Justerad högkostnadsskydd, patentutgångaroch ökad återhållsamhetfrån landstingenFörmånskostnadinkl. momsRekvisition(slutenvård)Egenvård(receptfritt)5 000Receptförskrivningutom förmånen02000200120022003200420052006200720082009201020112012Anm.: Redovisning av humanläkemedel och läkemedelsnära handelsvaror (inkl. sådana som saknargruppering eller som saknas i varuregistret). Redovisning av förmånskostnader samt AUP för övrigreceptförskrivning och egenvårdsläkemedel (både apotek och övrig handel) inklusive moms. AUP förrekvisitionsläkemedel exklusive moms.Linjen ”Förmån 2012 års priser” har inflationsjusterats med hjälp av konsumentprisindex.Källa: Apotekens Service AB (Concise).16
Gränsen mellan förmån och rekvisitionUnder 1990-talet godkändes ett flertal nya, förhållandevis dyra läkemedelför behandling av stora patientgrupper. Det handlade bland annat om läkemedelmot höga blodfetter, högt blodtryck, magsår och depression. Kostnadernaför receptbelagda läkemedel ökade snabbt under dessa år, vilket leddetill att det från politiskt håll fattades en rad beslut för att dämpa kostnadsutvecklingen.Införandet av högkostnadsskyddet med en så kallad förmånstrappa,den 1 januari 1997, var ett exempel på detta.En viktig effekt av läkemedelsreformen från 1997 var ett tydligare kostnadsansvarför landstingen. Det var inte lika tilltalande att i så hög grad sommöjligt förskriva läkemedel på recept för att spara kostnader i slutenvården.Landstingen började sträva efter en mer rationell hantering av läkemedelgenom att föra över vissa läkemedelsgrupper från receptförskrivning tillrekvisition inom slutenvården. Som nämndes i det första kapitlet upphandlasrekvisitionsläkemedel enligt lagen om offentlig upphandling.Förutom att priserna på läkemedel i slutenvården kunde bli lägre än förläkemedel på recept tack vare upphandlingsavtal, fanns också logistiska skältill överföringarna. Denna typ av läkemedelsordinationer kräver ofta övervakningeller hjälp av sjukvårdspersonal, till exempel genom injektionereller infusioner. Det är lättare för alla parter om sjukhus och andra vårdinstansertillhandahåller dessa läkemedel själva och att betalningsrutinernaliknar de som finns i den slutna vården. Patienterna betalar bara en vanligpatientavgift och inte någon separat läkemedelsavgift.Överföringarna från förmån till rekvisition var en av förklaringarna till attkostnaderna för slutenvården ökade kraftigt under en stor del av 2000-talet(se figur 3). En annan förklaring var introduktionen av dyra specialläkemedelför bland annat behandling av cancer. Dessa används ofta endast somrekvisitionsläkemedel på sjukhus. Det finns dock också läkemedel som finansierasbåde via förmånssystemet och via slutenvårdsbudgeten. Landstingensrutiner kan variera kraftigt i detta avseende.I takt med att fler landsting börjar redovisa sina rekvisitionsläkemedel inettopriser ökar möjligheterna att bedöma deras faktiska utgifter. De rabattersom landstingen får när de rekvirerar läkemedel, och som enligt uppskattningarkan uppgå till mellan 8 och 15 procent av bruttopriserna, fannstidigare inte alls med i denna statistik. Detta gjorde också att den verkligaökningstakten för rekvisitionsläkemedel var lägre än vad som syns i diagrammet.I och med att vissa rabatter fortfarande inte offentliggörs och detäven blir vanligare att avtalen bygger på återbäring från tillverkaren tilllandsting, till exempel i relation till behandlingsvolym eller -resultat, kommerstatistiken även i framtiden inte att visa hela kostnadsbilden trots redovisningeni nettopriser.Mellan 2010 och de första månaderna av 2013 har 15 landsting, däriblandStockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne,övergått till redovisning av nettopriser. Fyra landsting i Norrland samt Jönköpingsläns landsting och Örebro läns landsting hanterar fortfarande detgamla systemet [2]. En konsekvens av övergången till nettopriser och detfaktum att det inte görs samtidigt är att jämförbarheten i uppgifterna förrekvisitionsläkemedel är mycket besvärlig några år framöver.17
Page 5: InnehållFörord 3Sammanfattning 7K
Page 9 and 10: InledningSedan början av 2000-tale
Page 11 and 12: 1. Förutsättningar för uppföljn
Page 13 and 14: Kostnaderna för receptförskrivna
Page 15: Samma läkemedel kan importeras til
Page 19 and 20: Kostnadsutvecklingen 2008-2012År 2
Page 21 and 22: Kostnadsutvecklingen för läkemede
Page 23 and 24: Försäljningen av receptfria läke
Page 25 and 26: Utveckling för enskilda grupper oc
Page 27 and 28: framför allt i vissa landsting. In
Page 29 and 30: läkemedel i tablettform och har ö
Page 31 and 32: Oavsett om en faktor är kostnadsdr
Page 33 and 34: Kostnadssänkande faktorer• Paten
Page 35 and 36: • Högre beloppsgränser för hö
Page 37 and 38: månerna samt se över hanteringen
Page 39 and 40: 4. Uppskattad kostnadsutveckling f
Page 41 and 42: starkt mellan olika läkemedel. DDD
Page 43 and 44: nor per år. I och med att varje å
Page 45 and 46: ning, till exempel beroende på att
Page 47 and 48: drygt 5 procent. Detta visar att de
Page 49 and 50: I december 2010 godkändes en tromb
Page 51 and 52: I denna rapport uppskattas effekter
Page 53 and 54: Tabellen nedan visar hur tillverkar
Page 55 and 56: Tabell 11. Läkemedel vars substans
Page 57 and 58: Patenteffekter år 2014Bland de pat
Page 59 and 60: gränsad genomgång görs inledning
Page 61 and 62: OxikodonOxikodon är ett smärtstil
Page 63 and 64: i de beräkningar som prognossiffro
Page 65 and 66: Även den lagrådsremiss som kommer
Page 67 and 68:
seorganens sjukdomar är stort och
Page 69 and 70:
Prognos för läkemedelsförmånern
Page 71 and 72:
5. Uppskattad kostnadsutveckling f
Page 73 and 74:
kostnaderna gick även ned i Öster
Page 75 and 76:
den omfattande försäljningen utom
Page 77 and 78:
Referenser1. Läkemedelsförsäljni
Page 79 and 80:
Bilaga 1HögkostnadsskyddetFörmån
show all

analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens LÃ¤ns ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?