analys och prognos. April 2013 - NLLplus.se, Norrbottens Läns ...

Ändrade rutiner och system för att samla in och sammanställa läkemedelsstatistikär ytterligare en faktor som kan påverka den redovisade kostnadsutvecklingen.Ett exempel är att WHO årligen uppdaterar vissa ATCkoderoch ibland också värdena för definierad dygnsdos, DDD (se även kapitel1). För att på ett bättre sätt kunna jämföra historiska data har samtligauppgifter i årets rapport uppdaterats enligt dagens DDD-värden och dagensindelning av produktvarutyp. Detta innebär att inga uppgifter finns kvar från90-talet, då statistiken för dessa år inte kan tas fram med samma kvalitet.Socialstyrelsen bedömer att läkemedelsstatistiken i sin helhet är tillförlitlignär det gäller läkemedelsförmånerna och att eventuella skillnader på detaljnivåmellan de olika åren inte påverkar prognosen. Däremot har kvalitetenpå slutenvårdsstatistiken försämrats det senaste året, bland annat pågrund av att Apotek Produktion och Laboratorier (APL) har stora problemmed inrapporteringen av försäljningsdata för deras apotekstillverkade läkemedel.Med anledning av detta fattas nästan 200 miljon kronor i ApotekensService AB:s statistikdatabas Concise, som är en viktig datakälla för dennarapport. Problemet berör främst Västra Götalandsregionen, Halland ochStockholm. Förutom utebliven inrapportering påverkas statistikens jämförbarhetockså av att Stockholm nu har introducerat separata faktureringssystemför själva läkemedelskostnaderna och kostnader för leveransen.Eftersom det finns vissa överföringar mellan förmånen och slutenvården,både inom samma substansgrupp och i ökande grad också genom byte tillnärliggande substanser med samma terapeutiska effekt, försvårar dessa störningaroch förändringar även i viss mån analysen av läkemedel som ingår iläkemedelsförmånerna. Övergången från brutto- till nettopriser för rekvisitionsläkemedel,som landstingen inför vid olika tillfällen under en fyraårsperiod,är en annan faktor som påverkar jämförbarheten.Då prognosarbetet har blivit alltmer komplicerat de senaste åren på grundav nya rutiner i slutenvården, nya avtalsformer samt ett antal händelser avtillfällig karaktär såsom apoteksomregleringen, takpriskonstruktionen ochdet ändrade högkostnadsskyddet, går prognosen inte närmare in på möjligaföljder av eventuella kommande politiska beslut. Exempel på sådana beslutkan vara införandet av nya prissättningsmodeller som en följd av Läkemedels-och apoteksutredningen samt en eventuell övergång från ett specialdestinerattill ett generellt statsbidrag för läkemedelsförmånerna.I rapportserien ”Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos”har tretton rapporter getts ut under perioden juni 2003–maj 2012. Föreligganderapport är en uppdatering av den prognosrapport som publicerades imaj 2012 [1]. De redovisade uppgifterna gäller hela riket, men det är viktigtatt komma ihåg att det ofta finns en stor spridning mellan landstingen. Rapportenbygger på kalenderårsdata. Dispositionen är som följer:1. Genomgång av data och metoder2. Översikt över läkemedelsförsäljningen i Sverige efter 20003. Genomgång av faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen4. Prognos över kostnaderna för läkemedelsförmånerna 2013–20175. Prognos för rekvisitionsläkemedel i slutenvården 2013–214.10