Figur 1.1 Priser och efterfrågade kvantiteter - Norstedts

Figur 20.5 Riksbankens reporänta 1987–2009Procent111098765432101993 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 2010ÅrKälla: SEBEfter övergången till rörlig växelkurs kunde Riksbanken gradvis sänka sin styrränta – när man intelängre behövde försvara den fasta kursen. Men bristande trovärdighet för inflationsmålet gjorde atträntan under de första åren med rörlig kurs fortfarande låg högt. Inte förrän efter den stora budgetsaneringenvid mitten av 1990-talet, parad med ökad självständighet för Riksbanken och EU-inträde,blev inflations målet trovärdigt. Under 1996–1997 kunde reporäntan sänkas markant.Därefter har den i stort sett varierat med konjunkturen på låg nivå. Notera hur lågt styrräntan sjönkunder 2005, då inflationsprognosen var extremt låg, bland annat till följd av stark produktivitetstillväxtoch billig kinesisk import. Notera också den snabba sänkningen av reporäntan under finanskrisen2008–2009. Styrräntan bottnade då på bara 0,25 procent. En så låg räntenivå måste ses som enakut krisåtgärd, som inte är hållbar på längre sikt.