Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 20.4 Räntedifferens mot Tyskland 1991–2009Skillnad mellan räntor på tioåriga statsobligationerProcentenheter4,03,53,02,52,01,51,00,50-0,5-1,0-92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 2010-09ÅrKälla: SEBUnder 1992 steg de svenska räntorna på grund av valutakrisen; därefter sjönk de, i samband med attRiksbanken antog sitt inflationsmål och övergick till rörlig växelkurs. Men under 1994 steg de svenskaräntorna kraftigt över de tyska, än en gång. En orsak var en hög riskpremie på grund av osäkerhet omriksdagsval och EU-folkomröstning.En åtstramning av statsfinanserna, Ja till EU, ytterligare besparingar samt antagandet av ett konvergensprogram1995 (inför en eventuell EMU-anslutning) skapade efter hand förtroende för Sverige.Från 1998 har Sverige stadigt legat på tyska räntenivåer. Det avspeglar att Riksbanken och den europeiskacentralbanken ECB har inflationsmål på ungefär samma nivå (2 procent) och båda är trovärdiganär det gäller att nå dessa inflationsmål.
Figur 20.5 Riksbankens reporänta 1987–2009Procent111098765432101993 -94 -95 -96 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 2010ÅrKälla: SEBEfter övergången till rörlig växelkurs kunde Riksbanken gradvis sänka sin styrränta – när man intelängre behövde försvara den fasta kursen. Men bristande trovärdighet för inflationsmålet gjorde atträntan under de första åren med rörlig kurs fortfarande låg högt. Inte förrän efter den stora budgetsaneringenvid mitten av 1990-talet, parad med ökad självständighet för Riksbanken och EU-inträde,blev inflations målet trovärdigt. Under 1996–1997 kunde reporäntan sänkas markant.Därefter har den i stort sett varierat med konjunkturen på låg nivå. Notera hur lågt styrräntan sjönkunder 2005, då inflationsprognosen var extremt låg, bland annat till följd av stark produktivitetstillväxtoch billig kinesisk import. Notera också den snabba sänkningen av reporäntan under finanskrisen2008–2009. Styrräntan bottnade då på bara 0,25 procent. En så låg räntenivå måste ses som enakut krisåtgärd, som inte är hållbar på längre sikt.
Page 1 and 2:
Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4:
Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6:
Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8:
Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10:
Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12:
Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14:
Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16:
Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18:
Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20:
Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22:
Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24:
Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26:
Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28:
KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30:
Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31 and 32:
Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 33 and 34:
Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalma
Page 35 and 36:
Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38:
Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40:
Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42:
Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44:
Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45:
Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49: Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51: Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53: Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 72 and 73: Figur 15.2 Aggregerat utbud och eft
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83: Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85: Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87: Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89: Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91: Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93: Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95: Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 96 and 97: Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i
Page 100 and 101: Figur 20.6 Utanförskap och regiona
Page 102 and 103: Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
Page 104 and 105: Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792-20
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?