Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i svensk industri 1964–2009Nettobalans3020100-10-20Historisktgenomsnitt-30-401965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010ÅrKälla: KonjunkturinstitutetFiguren visar Konjunkturinstitutets serie för industrins konjunkturläge; skalan är ett sammanfattandeindex för order-, lager- och produktionsutveckling inom tillverkningsindustrin. De djupa svackorna efteroljekriserna syns tydligt, liksom fallet utför under 1989–1991. Efter kronans fall 1992 kom dock ensnabb återhämtning. Sedan mitten av 90-talet kom ett decennium med stark och förhål landevis stabilkonjunkturutveckling – tills finanskrisen 2008–2009 utlöste ett nytt, dramatiskt ras.
Figur 20.3 Kronans kurs mot D-marken 1970–2009Kronor per mark6,05,55,04,54,03,53,02,52,01,51,001970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010ÅrKälla: SEBDen svenska kronan har försvagats kraftigt mot de flesta andra västvalutor under senare decennier.Här syns hur priset på D-marken fram till mitten av 90-talet steg kraftigt; den svenska kronan tappadeunder 1970–1995 två tredjedelar av sitt värde! Huvudskälet var att den svenska inflationen var högre änden tyska. Devalveringarna i början av 1980-talet syns tydligt, liksom kronans stora fall efter övergångentill rörlig växelkurs 1992. Inte förrän efter en hård budgetsanering och ökad självständighet för Riksbankenvid mitten av 1990-talet bromsade kronförsvagningen upp.Sedan 1999 har D-marken gått upp i euron och kronans kurs noteras mot euron, inte marken. Noteringarnaefter 1999 är således härledda genom att vi räknat fram vad kronkursen mot marken skulle varitom den sistnämnda funnits kvar, med samma interna växelkursrelationer mot de andra euroländerna somnär den låstes 1999.Att valutarelationen under senare år varit betydligt stabilare än förr beror främst på att inflationen iSverige och euro-området varit i stort sett densamma – vilket i sin tur hänger samman med att centralbankernahar likartade inflationsmål, och att båda är trovärdiga. Att kronan ändå tillfälligt föll mot euronunder den akuta finanskrisen 2008–2009 var sannolikt en följd av att försiktiga placerare sökte sig bortfrån små valutor (däribland kronor), som sågs som mer volatila och osäkra.
Page 1 and 2:
Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4:
Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6:
Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8:
Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10:
Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12:
Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14:
Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16:
Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18:
Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20:
Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22:
Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24:
Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26:
Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28:
KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30:
Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31 and 32:
Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 33 and 34:
Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalma
Page 35 and 36:
Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38:
Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40:
Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42:
Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44:
Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45: Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49: Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51: Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53: Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 72 and 73: Figur 15.2 Aggregerat utbud och eft
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83: Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85: Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87: Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89: Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91: Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93: Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95: Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 98 and 99: Figur 20.4 Räntedifferens mot Tysk
Page 100 and 101: Figur 20.6 Utanförskap och regiona
Page 102 and 103: Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
Page 104 and 105: Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792-20
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?