Figur 1.1 Priser och efterfrågade kvantiteter - Norstedts

Figur 15.9 LafferkurvanDen amerikanske ekonomen SkatteintäkterArthur Laffer blev i börjanav 1980­talet den mestvälkände av utbudsekonomerna.Det som orsakadehans berömmelse (någraskulle säga ryktbarhet) varden så kallade Lafferkurvan,som första gången lär haritats på en pappersservettpå en restaurang.Den hävdar att om skattesatsenhöjs kommer statensSkattesatsskatteintäkter till en börjanatt öka. Men om skattesatsen höjs över en viss gräns, kommer skatteintäkterna att börja minska. Orsaken äratt alltför höga skatter minskar människors vilja att arbeta i den ”vita” ekonomin. Ju mer skattesatserna höjs,desto färre kommer att arbeta vitt, och desto lägre blir inkoms terna för statskassan. Om skattesatsen ändåhöjs, kommer den förr eller senare att nå en nivå vid vilken ingen kommer att vilja arbeta och betala skatt;då får staten inga skatteintäkter alls.Den ekonomisk­politiska poängen är att om skattetrycket passerat en viss gräns, så kommer skattesänkningaratt finansiera sig själva. Människor kommer då att börja arbeta i den beskattade sektorn igen, vilketmedför att statens skatteintäkter ökar. Sänkta skatter skulle då ge förbättrade statsfinanser.I en viss mening är Lafferkurvan trivial. Det är självklart att ett för högt skattetryck får negativa effekter påmänniskors vilja att arbeta och betala skatt. Men den viktiga frågan – som inte besvaras av den här enklatypen av diagram – är vid vilket skattetryck detta sker. Det svaret är säkerligen olika i olika länder, beroendepå skattemoral, den offentliga sektorns utseende och vad människor tycker att de får för den skatt de betalar.Det betyder att Lafferkurvan ser olika ut i olika länder.Vad gäller USA, visade det sig att Laffer var alltför optimistisk. President Reagans skattesänkningar– som motiverades just med Laffers resonemang – ledde inte till minskande utan till ökande budgetunderskott.Däremot medförde den reaganska utbudspolitiken i vidare mening – förutom skattesänkningar ocksåav regleringar – att den amerikanska tillväxttakten efter hand steg. Ekonomin blev mer dynamisk.