Figur 1.1 Priser och efterfrågade kvantiteter - Norstedts

FigurA,15.3som visarInflationden arbetslöshetoch arbetslöshetsom råderiiSverigeensedan 1960-taletInflation, situation procent utan inflation och utan förväntningarom någon sådan. Antag också, tills vidare, att198013växelkursrörelser och valutaflöden inte stökartill analysen (vi ska ta med dem i kapitel 17). Låt12oss slutligen anta att ekonomin i utgångsläget11 befinner sig 1990 vid sin potentiella BNP-nivå, detvill säga att den varken uppvisar hög- eller lågkonjunktur.Då uppgår arbetslösheten till sum-109man av struktur- och friktionsarbetslös heten.8 Den kallades av Friedman för den ”naturliga”arbetslöshetsnivån. Phelps föredrog beteckningenNAIRU (The71970Non-Accelerating InflationRate of Unemployment), det vill säga den65 arbetslöshetsnivå som är förenlig med en stabilinflationsnivå.4Om regeringen försöker minska arbetslöshetenunder den nivån genom en 3expansiv210-11963efterfrågepolitik kommer inflationen att öka.Det högre budgetunderskottet medför vanligenatt penningmängden ökar (i synnerhet2000om centralbanken finansierar underskottet”via 0 sedelpressarna”; se nästa kapitel), och efteren tid leder detta till inflation. Till en början20051 2 3 4 5 6 7 8 9 10kommer den expansiva politiken att medföraminskad arbetslöshet. Om löntagarna inteväntar sig någon inflation, kommer de nämligenatt uppfatta den stigande nominallönen som enförstärkning av sin reala köpkraft. Fler kommerdå att söka arbete. Även företagen kommer attuppfatta prisstegringarna som ett uttryck förökad köpkraft. De är därför villiga att produceramer och anställa fler. Aktiviteten i ekonominökar. Arbetslösheten minskar.Följden blir att ekonomin rör sig uppåtlängs Phillipskurva 1 till, låt säga, punkt B. Därär inflationen högre och arbetslösheten lägre äni utgångspunkten. Så långt har allt gått enligtplanerna.Men detta är en i längden ohållbar lösning.Den bygger ju på felaktiga förväntningar ominflationen. Efter en tid kommer därför både1995löntagare och företag att ändra sitt beteende.Löntagarna kommer att märka att den lönestegringde fick bara var luft i lönekuvertet.2009Arbetslöshet samt antal personer iarbetsmarknadspolitiska åtgärder, procentDe tar då hänsyn till inflationen och höjer sinalönekrav. 12 1311När inflationsförväntningarna och lönevisarden Phillipskurva som gällde under 1950­talet och de första åren av 60­talet,det vill säga vilket samband som då (för perioden som helhet) rådde mellan inflation ocharbetslöshet. Därefter syns ett mönster med klart avgränsade faser:visar den inflation och den arbetslöshet som, år för år, faktiskt rådde i Sverige1963–1990. Som synes ligger inte de kombinationerna alls runt den streckade Phillipskurvanför 1950­ och 60­talen. I stället kan man notera hur både inflationen och arbetslöshetenökade fram till 1980­talets början. Under 1980­talet rörde sig sedan ekonomin i enstor cirkel, med först sjunkande inflation och stigande arbetslöshet och där efter stigandeinflation och sjunkande arbetslöshet. Som helhet är detta en period av stigande inflation.visar inflations­ och arbetslöshetsutvecklingen 1990–1995. Här syns hur 1990­talets inledning innebär ett trendbrott med en dramatisk ökning av arbetslösheten och entydlig nedgång av inflationen.Under senare delen av 1990­talet stabiliserade sig inflationen på låg nivå medanarbetslösheten efter hand minskade från hög nivå. I början av 2000­talet tycktes ävenarbetslösheten ha stabiliserat sig, om än på högre nivå än vid utgångsläget. Ekonominhade börjat nå tillbaka till nivåer i närheten av utgångspunkten – efter mer än 30 års problem.Under lågkonjunkturen 2008–2009 steg dock arbetslösheten igen.Den faktiska utvecklingen av inflation och arbetslöshet under de senaste decenniernamotsäger med andra ord hypotesen om ett stabilt, negativt samband som skulle kunnautnyttjas av den ekonomiska politiken.Notera att ”arbetslöshet” i det här diagrammet inkluderar både öppen arbetslöshet ochpersoner i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det vill säga sådana som har beredskapsarbeten,går arbetsmarknadsutbildning eller har så kallad skyddad sysselsättning. Samtligadessa kan rimligen inte kallas arbetslösa. Summan får i detta sammanhang i stället sessom ett ungefärligt mått på den ordinarie arbetsmarknadens styrka.dd 206 10-06-09 14