Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 15.2 Aggregerat utbud och efterfrågan i en ekonomi med bådeinflation och arbetslöshetPrisnivåp2p1K 1K 2AggregeratutbudAggregeradefterfråganAggregeradefterfrågan efterstimulanspolitikBNPAtt utbudskurvan lutarpositivt avspeglar attökad produktion och enförbättrad arbetsmarknaddrar med sig högreprisnivå. Skälet är att lägrearbetslöshet, enligt Phillipskurvan,ger inflation.Om staten försöker föraen expansiv finanspolitik isyfte att minska arbetslösheten,medför det att sysselsättningenoch produktionenökar (från K 1 till K 2 ),men att priserna samtidigtstiger (från p 1 till p 2 ).
FigurA,15.3som visarInflationden arbetslöshetoch arbetslöshetsom råderiiSverigeensedan 1960-taletInflation, situation procent utan inflation och utan förväntningarom någon sådan. Antag också, tills vidare, att198013växelkursrörelser och valutaflöden inte stökartill analysen (vi ska ta med dem i kapitel 17). Låt12oss slutligen anta att ekonomin i utgångsläget11 befinner sig 1990 vid sin potentiella BNP-nivå, detvill säga att den varken uppvisar hög- eller lågkonjunktur.Då uppgår arbetslösheten till sum-109man av struktur- och friktionsarbetslös heten.8 Den kallades av Friedman för den ”naturliga”arbetslöshetsnivån. Phelps föredrog beteckningenNAIRU (The71970Non-Accelerating InflationRate of Unemployment), det vill säga den65 arbetslöshetsnivå som är förenlig med en stabilinflationsnivå.4Om regeringen försöker minska arbetslöshetenunder den nivån genom en 3expansiv210-11963efterfrågepolitik kommer inflationen att öka.Det högre budgetunderskottet medför vanligenatt penningmängden ökar (i synnerhet2000om centralbanken finansierar underskottet”via 0 sedelpressarna”; se nästa kapitel), och efteren tid leder detta till inflation. Till en början20051 2 3 4 5 6 7 8 9 10kommer den expansiva politiken att medföraminskad arbetslöshet. Om löntagarna inteväntar sig någon inflation, kommer de nämligenatt uppfatta den stigande nominallönen som enförstärkning av sin reala köpkraft. Fler kommerdå att söka arbete. Även företagen kommer attuppfatta prisstegringarna som ett uttryck förökad köpkraft. De är därför villiga att produceramer och anställa fler. Aktiviteten i ekonominökar. Arbetslösheten minskar.Följden blir att ekonomin rör sig uppåtlängs Phillipskurva 1 till, låt säga, punkt B. Därär inflationen högre och arbetslösheten lägre äni utgångspunkten. Så långt har allt gått enligtplanerna.Men detta är en i längden ohållbar lösning.Den bygger ju på felaktiga förväntningar ominflationen. Efter en tid kommer därför både1995löntagare och företag att ändra sitt beteende.Löntagarna kommer att märka att den lönestegringde fick bara var luft i lönekuvertet.2009Arbetslöshet samt antal personer iarbetsmarknadspolitiska åtgärder, procentDe tar då hänsyn till inflationen och höjer sinalönekrav. 12 1311När inflationsförväntningarna och lönevisarden Phillipskurva som gällde under 1950talet och de första åren av 60talet,det vill säga vilket samband som då (för perioden som helhet) rådde mellan inflation ocharbetslöshet. Därefter syns ett mönster med klart avgränsade faser:visar den inflation och den arbetslöshet som, år för år, faktiskt rådde i Sverige1963–1990. Som synes ligger inte de kombinationerna alls runt den streckade Phillipskurvanför 1950 och 60talen. I stället kan man notera hur både inflationen och arbetslöshetenökade fram till 1980talets början. Under 1980talet rörde sig sedan ekonomin i enstor cirkel, med först sjunkande inflation och stigande arbetslöshet och där efter stigandeinflation och sjunkande arbetslöshet. Som helhet är detta en period av stigande inflation.visar inflations och arbetslöshetsutvecklingen 1990–1995. Här syns hur 1990talets inledning innebär ett trendbrott med en dramatisk ökning av arbetslösheten och entydlig nedgång av inflationen.Under senare delen av 1990talet stabiliserade sig inflationen på låg nivå medanarbetslösheten efter hand minskade från hög nivå. I början av 2000talet tycktes ävenarbetslösheten ha stabiliserat sig, om än på högre nivå än vid utgångsläget. Ekonominhade börjat nå tillbaka till nivåer i närheten av utgångspunkten – efter mer än 30 års problem.Under lågkonjunkturen 2008–2009 steg dock arbetslösheten igen.Den faktiska utvecklingen av inflation och arbetslöshet under de senaste decenniernamotsäger med andra ord hypotesen om ett stabilt, negativt samband som skulle kunnautnyttjas av den ekonomiska politiken.Notera att ”arbetslöshet” i det här diagrammet inkluderar både öppen arbetslöshet ochpersoner i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det vill säga sådana som har beredskapsarbeten,går arbetsmarknadsutbildning eller har så kallad skyddad sysselsättning. Samtligadessa kan rimligen inte kallas arbetslösa. Summan får i detta sammanhang i stället sessom ett ungefärligt mått på den ordinarie arbetsmarknadens styrka.dd 206 10-06-09 14
Page 1 and 2:
Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4:
Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6:
Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8:
Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10:
Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12:
Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14:
Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16:
Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18:
Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20:
Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22: Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24: Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26: Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28: KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30: Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31 and 32: Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 33 and 34: Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalma
Page 35 and 36: Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38: Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40: Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42: Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44: Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45: Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49: Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51: Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53: Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83: Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85: Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87: Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89: Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91: Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93: Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95: Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 96 and 97: Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i
Page 98 and 99: Figur 20.4 Räntedifferens mot Tysk
Page 100 and 101: Figur 20.6 Utanförskap och regiona
Page 102 and 103: Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
Page 104 and 105: Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792-20
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?