Figur 1.1 Priser och efterfrågade kvantiteter - Norstedts

Figur 10.3 Utbildning som investering i humankapitalDen unga människa som övervägeratt gå en högre utbildningkan sägas stå inför ett investeringsbeslut.Avkastningen påinvesteringen i utbildning spelardå sannolikt en stor roll. Ska honsluta skolan efter gymnasiet, gåut på arbetsmarknaden och skaffasig ett arbete som kan tänkas geen inkomstutveckling enligt kurvaA? Eller ska hon gå tre eller fyra årpå högskola – vilket ger inkomstutvecklingB?Högskoleutbildningen ger högreinkomster – men den kostarockså, dels genom att studentenförlorar arbetsinkomster underutbildningstiden, dels genom atthon drar på sig studieskulder somska betalas tillbaka. Mätt i pengarhandlar beslutet om huruvida denljusa inkomstökningen mellanA och B efter 22 års ålder ärstörre än den mörka kostnadenmellan 18 och 22 års ålder.Årliginkomst018 22 30 40 50 60 65Normalt är extraintäkten större än kostnaden. Investeringen har alltså positiv avkastning. Men ju jämnareinkomstfördelning desto lägre utbildningspremie. Och ju högre marginalskatten är på en inkomstökning,desto mer av denna premie dras bort i skatt.Exemplet är förenklat. Även andra faktorer än pengar spelar in – önskan att bilda sig, hur stimulerande deframtida arbetsuppgifterna är osv. Men diagrammet visar ändå att små inkomstskillnader och höga marginalskatterreducerar utbildningspremien och därmed kan minska intresset att gå vidare till högre utbildning.BAÅlder