Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 5.11 Arbetslösheten i EU och USA 1970–2009Procent1210EU864USA201970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010ÅrArbetsmarknaderna i USA och Europa har reagerat olika på de senaste decenniernas utmaningar – finanskriser,skärpt konkurrens från Asien med mera. Den amerikanska arbetslösheten låg till en början klart högreän den europeiska men har i stort sett svängt med konjunkturen. EU:s arbetslöshet började lägre än USA:smen drevs upp kraftigt under 1970-talet och början av 1980-talet – och fastnade därefter på hög nivå underlång tid. Under finanskrisen 2008–2009 steg arbetslösheten snabbt i båda regionerna.Den vanliga ekonomförklaringen – som dock inte är oomtvistad – till de olika mönstren är denna:• I USA har arbetsmarknaden varit oreglerad. Hela industrigrenar har slagits ut medan nya skapats. Arbetsmarknadenhar anpassat sig, inte minst genom hög geografisk rörlighet: amerikaner flyttar mer än européer.Ökat tryck på de lågavlönade har inneburit att deras löner pressats ned. Därmed har många nya jobbkunnat skapas – men ofta till låga löner. När tillväxten varit god, såsom under 1990-talet, har hög flexibilitetlyft hela arbetsmarknaden. Nackdelen är att hela anpassningsbördan läggs på den enskilde.• I Europa är löneskillnaderna mindre, trygghetssystemen mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre.Rörligheten – både när det gäller löner och geografi – är betydligt lägre. Lönerna har inte pressats nedsom för de lågavlönade i USA. Men därmed har de lågt utbildades arbetsmarknad krympt. Arbetslöshetenhar stigit. Dessutom är en betydligt högre andel av de arbetslösa utan arbete under långa perioder än iUSA. Å andra sidan finns mer omfattande insatser för att omskola och vidareutbilda den som blivit arbetslösän i USA.En vanlig slutsats under 1990-talet var att européerna skulle tvingas välja mellan pest och kolera. Antingenacceptera en osäkrare arbetsmarknad med större rörlighet och mindre generösa trygghetssystem eller levamed hög arbetslöshet.Under 00-talet tappade dock den amerikanska modellen en del av sin attraktion. Utslagningen var hårdunder nedgång men arbetsmarknaden hämtade sig inte nämnvärt vid uppgång. De sociala klyftorna ökade.I dag menar många ekonomer att den svåra uppgiften är att försöka förena de bästa sidorna från de bådamodellerna: i Europa bör drivkrafterna för arbete bli starkare, men i USA bör den offentliga sektorn ta störreansvar för att människor behåller sin kompetens under perioder av arbetslöshet och lågkonjunktur.
Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalmarknadKreditmarknadAktiemarknadPenningmarknadObligationsmarknadKapitalmarknaden består av två delar. Dels marknaden för eget kapital – den marknad därman köper och säljer ägarandelar i företag. Det är aktiemarknaden. Dels kreditmarknaden –marknaden för lånat kapital, där man handlar med räntebärande värdepapper. Den senaredelas i sin tur upp i marknaden för kortfristiga tillgångar – penningmarknaden – och marknadenför långfristiga tillgångar – obligationsmarknaden.
Page 1 and 2: Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4: Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6: Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8: Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10: Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12: Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14: Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16: Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18: Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20: Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22: Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24: Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26: Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28: KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30: Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31: Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 35 and 36: Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38: Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40: Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42: Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44: Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45: Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49: Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51: Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53: Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 72 and 73: Figur 15.2 Aggregerat utbud och eft
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83:
Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85:
Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87:
Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89:
Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91:
Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93:
Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95:
Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 96 and 97:
Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i
Page 98 and 99:
Figur 20.4 Räntedifferens mot Tysk
Page 100 and 101:
Figur 20.6 Utanförskap och regiona
Page 102 and 103:
Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
Page 104 and 105:
Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792-20
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?