Figur 1.1 Priser och efterfrågade kvantiteter - Norstedts

Figur 5.11 Arbetslösheten i EU och USA 1970–2009Procent1210EU864USA201970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010ÅrArbetsmarknaderna i USA och Europa har reagerat olika på de senaste decenniernas utmaningar – finanskriser,skärpt konkurrens från Asien med mera. Den amerikanska arbetslösheten låg till en början klart högreän den europeiska men har i stort sett svängt med konjunkturen. EU:s arbetslöshet började lägre än USA:smen drevs upp kraftigt under 1970-talet och början av 1980-talet – och fastnade därefter på hög nivå underlång tid. Under finanskrisen 2008–2009 steg arbetslösheten snabbt i båda regionerna.Den vanliga ekonomförklaringen – som dock inte är oomtvistad – till de olika mönstren är denna:• I USA har arbetsmarknaden varit oreglerad. Hela industrigrenar har slagits ut medan nya skapats. Arbetsmarknadenhar anpassat sig, inte minst genom hög geografisk rörlighet: amerikaner flyttar mer än européer.Ökat tryck på de lågavlönade har inneburit att deras löner pressats ned. Därmed har många nya jobbkunnat skapas – men ofta till låga löner. När tillväxten varit god, såsom under 1990-talet, har hög flexibilitetlyft hela arbetsmarknaden. Nackdelen är att hela anpassningsbördan läggs på den enskilde.• I Europa är löneskillnaderna mindre, trygghetssystemen mer utbyggda och den fackliga aktiviteten högre.Rörligheten – både när det gäller löner och geografi – är betydligt lägre. Lönerna har inte pressats nedsom för de lågavlönade i USA. Men därmed har de lågt utbildades arbetsmarknad krympt. Arbetslöshetenhar stigit. Dessutom är en betydligt högre andel av de arbetslösa utan arbete under långa perioder än iUSA. Å andra sidan finns mer omfattande insatser för att omskola och vidareutbilda den som blivit arbetslösän i USA.En vanlig slutsats under 1990-talet var att européerna skulle tvingas välja mellan pest och kolera. Antingenacceptera en osäkrare arbetsmarknad med större rörlighet och mindre generösa trygghetssystem eller levamed hög arbetslöshet.Under 00-talet tappade dock den amerikanska modellen en del av sin attraktion. Utslagningen var hårdunder nedgång men arbetsmarknaden hämtade sig inte nämnvärt vid uppgång. De sociala klyftorna ökade.I dag menar många ekonomer att den svåra uppgiften är att försöka förena de bästa sidorna från de bådamodellerna: i Europa bör drivkrafterna för arbete bli starkare, men i USA bör den offentliga sektorn ta störreansvar för att människor behåller sin kompetens under perioder av arbetslöshet och lågkonjunktur.