Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

More documents

Recommendations

Info

Figur 21.4 USA:s statsskuld 1792–2010Procent av BNPProcent av BNP12010080Andravärldskriget1930-talsdepressionenUtbudsstimulerandeskattesänkningarFinanskris6040InbördeskrigetFörstavärldskriget2001792 1850 1900 1950 2000ÅrKälla: Office of Management and BudgetHistoriskt sett har offentlig skuldsättning i USA nästan alltid berott på krig och rustningar. Undantagetär den försiktiga keynesianska expansionen under 1930-tals depressionen samt Reagans skattesänkningarunder 1980-talet. Men de senaste åren har statsskulden skjutit i höjden – i fredstid och utanstora skatte sänkningar – och nått nivåer i paritet med andra världskrigets. Skuldsättningen överträffarmed råge såväl inbördeskrigets som första världskrigets. Många fruktar att saneringen kommer att blismärtsam och ta lång tid.
Figur 21.5 Andelar av global BNP 1820–2020Procent, köpkraftskorrigeratProcent4035Västeuropa302520USA15105Kina01820 1870 1913 1950 1973 1990 2007 2020ÅrKälla: NomuraHär visas de tre största regionernas andel av världsekonomin under de senaste 200 åren. Fram till 1800-talets början var Kina världens största ekonomi, men under en 150-årig svaghetsperiod föll landet tillbakakraftigt. I stället tog Europa och sedan USA – trots mycket mindre befolkning än Kina – över rollen somstörsta ekonomier. Inte förrän under senare år har Kina återvunnit en del av sin forna ställning. De flestaprognosmakare tror att Kina snart passerar USA och återtar sin forna ledarposition; prognosen för 2020här ovan är dock min egen gissning och således högeligen osäker.Notera att BNP-måttet här gäller hela ekonomin och anges köpkraftskorrigerat, det vill säga efter att vi tagithänsyn till den lägre prisnivån i Kina. Om vi i stället hade mätt BNP med löpande växelkurser hade Kina legatlägre. Hade jämförelsen gällt BNP per capita hade USA legat högre och Kina långt efter.
Page 1 and 2:
Figur 1.1 Priser och efterfrågade
Page 3 and 4:
Figur 1.3 Omvänd kausalitetAntal b
Page 5 and 6:
Figur 2.2 Alternativkostnadsbegrepp
Page 7 and 8:
Figur 3.1 Det samhällsekonomiska k
Page 9 and 10:
Figur 3.5 Utbudsöverskottp 2PrisUt
Page 11 and 12:
Figur 3.7 Effekten av ny teknikp 1p
Page 13 and 14:
Figur 3.9 En hyresregleringHyresniv
Page 15 and 16:
Figur 4.1 Företagets kostnaderPris
Page 17 and 18:
Figur 4.3 Företagens och marknaden
Page 19 and 20:
Företagets och marknadens anpassni
Page 21 and 22:
Figur 4.8 Vinstmaximering för en m
Page 23 and 24:
Figur 5.2 Lön och marginalproduktM
Page 25 and 26:
Figur 5.4 ”Klassisk” arbetslös
Page 27 and 28:
KällFigur 5.6 Arbetslösheten i Sv
Page 29 and 30:
Figur 5.8 Arbetsmarknadssituationen
Page 31 and 32:
Figur 5.10 Arbetsmarknad för stål
Page 33 and 34:
Figur 6.1 KapitalmarknadenKapitalma
Page 35 and 36:
Figur 6.3 En ränteregleringRäntaU
Page 37 and 38:
Figur 6.5 Stockholmsbörsen 1982-20
Page 39 and 40:
Figur 7.2 Effekten av en tullPrisIn
Page 41 and 42:
Figur 8.1 Miljöavgifter som ett me
Page 43 and 44:
Figur 8.3 Olika ”blandning” i b
Page 45:
Figur 8.5 Olika ekonomiska systemPr
Page 48 and 49:
Figur 10.1 Sveriges BNP-utveckling
Page 50 and 51:
Figur 10.3 Utbildning som investeri
Page 52 and 53:
Figur 11.2 Prisnivå och penningmä
Page 54 and 55: Figur 12.2 ProduktionsgapetBNPPosit
Page 56 and 57: Figur 12.4 Den aggregerade utbudsku
Page 58 and 59: Figur 12.6 En utbudschockPrisnivåp
Page 60 and 61: Figur 12.8 En kontraktiv stabiliser
Page 62 and 63: Figur 13.4 ArbetslöshetsgapUtbud,e
Page 64 and 65: Figur 13.6 En expansiv politik mot
Page 66 and 67: Figur 13.8 En kontracyklisk politik
Page 68 and 69: Figur 14.1 Offentliga tjänster, tr
Page 70 and 71: Figur 14.3 Statens budgetsaldo i Sv
Page 72 and 73: Figur 15.2 Aggregerat utbud och eft
Page 74 and 75: Figur 15.4 Den vertikala Phillipsku
Page 76 and 77: Figur 15.6 Åtstramning mot stagfla
Page 78 and 79: Figur 15.8 UtbudspolitikPrisnivåp1
Page 80 and 81: Figur 16.1 Utbud och efterfrågan p
Page 82 and 83: Figur 16.3 Var ligger det optimala
Page 84 and 85: Figur 18.1 Produktion och sysselsä
Page 86 and 87: Figur 18.3 Strukturomvandlingen i s
Page 88 and 89: Figur 18.5 Sveriges bytesbalans 197
Page 90 and 91: Figur 19.2 Arbetslöshet 1970-2009P
Page 92 and 93: Figur 19.4 Inflationen i Sverige oc
Page 94 and 95: Figur 19.6 Lärobokens recept mot i
Page 96 and 97: Figur 20.2 Konjunkturutvecklingen i
Page 98 and 99: Figur 20.4 Räntedifferens mot Tysk
Page 100 and 101: Figur 20.6 Utanförskap och regiona
Page 102 and 103: Figur 21.2 Bytesbalansöverskott oc
show all

Figur 1.1 Priser och efterfrÃ¥gade kvantiteter - Norstedts

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?