Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador- förekomst, orsaker och hjälpmedelInstrument – och steriltekniker utbildningenSollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011Författare: Emmelie BjurhedeHandledare: Maria Hansby

SammanfattningArbetets art: Examensarbete i kurs Instrument – och steriltekniker, 300 YH poäng vidSollefteå Lärcenter, 2011Författare: Emmelie BjurhedeAntal sidor: 14 (inkl. bilaga)Titel: Lyft och Belastningsskador – förekomst, orsaker och hjälpmedelHandledare: Maria HansbyDatum: 111215---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------BakgrundEnligt arbetsmiljöverket är belastningsskador den största orsaken till sjukskrivningar, vilkabelastningsskador hittar man på en sterilcentral och vad är orsaken till dem? Kan man hittaett samband mellan de tunga lyften av instrumentgaller, belastningsskador och hjälpmedel?SyfteUndersöka hur ergonomin ser ut på sterilcentraler i Sverige.MålTa reda på om och vilka belastningsskador som förekommer på en sterilcentral i sambandmed lyft och orsaker till dessa. Vad gör man för att underlätta arbetet och minska skadorna?MetodSkicka ut en enkät till sterilcentraler om vikter, lyft, belastningsskador och hjälpmedel.ResultatResultatet visar att det förekommer belastningsbesvär. Ett visst samband kan ses mellan detunga lyft som sker och förekomsten av belastningsskador. Hjälpmedelsanvändningen ochutbildning i rätt teknik för att hantera lyft och förflyttningar är till viss del bristande.2

InnehållsförteckningSidaSammanfattning 2Innehållsförteckning 3Bakgrund 4Inledning 4Begrepp 4Föreskrifter 5Modell för bedömning av lyft 5Syfte 6Mål 6Metod 6Resultat 7Vikter 7Belastningsskador 8Hjälpmedel 9Diskussion 11Källförteckning 12Bilaga 1: Enkät 123

BakgrundInledningPå en sterilcentral tar man dagligen emot gods från interna och externa kunder såsomoperationsavdelningar och vårdcentraler. Godset kan komma förpackat i korgar, lådor, påsaroch containrar av varierande storlekar. Förpackningar är i sin tur placerade i någon form avtransportställning. Här börjar kedjan med lyft. Man lyfter godset från en transportställning, inoch ut ur en diskdesinfektor, in och ut ur torkskåp. Godset ska upp på ett packbord, ev. tillinslagningsbord, läggas i en korg, lastas på inlastaren till autoklaven, lyftas från utlastaren tillen transportställning i sterilförrådet. 5Min frågeställning är hur förekomsten av belastningsskador i samband med lyft ser ut på ettantal sterilcentraler i Sverige. Orsaker till belastningsskadorna och vad man gör och har förhjälpmedel för att förhindra att de uppstår.BegreppEn förklaring till begreppet belastningsskada:”belastningsskada, medicinsk benämning på symtom som upplevs som kommande frånmuskler och andra mjukdelar och som av den drabbade bedöms orsakade av alltför stormekanisk påkänning (belastning) på musklerna.[---]” 1Belastningsskador leder till sjukskrivningar. Det är en av de vanligaste anledningarna till attindivider är frånvarande från sitt arbete. 3,4 År 2008 anmäldes totalt 11000 belastningsskadortill Arbetsmiljöverket. Skadorna kan förekomma i olika delar av kroppen beroende på vilkentyp av arbete man har, ex är nacke, axel, arm, hand, fingrar, rygg, höft, knä och fot. Vanligastvid tunga lyft är skador i nacke, skuldror och rygg. 4Ett arbete som är ensidigt kan man kalla monotont arbete. Vid ett sådant arbete står enperson vid en eller flera stationer i liknande arbetsställning och gör liknande rörelser enstörre del av dagen. Förutom att vara ensidigt kan det även vara tungt. 2, 3När man pratar om manuell hantering menar man ett arbete ofta en förflyttning som utförs avkroppen och som kräver muskelkraft. T.ex. när man lyfter, håller, bär, sätter ned, skjuter, draroch rullar ett objekt. Begreppet manuell hantering omfattar även att arbeta i olika hyllsystemmed att plocka varor in och ut. 3Manuell hantering som dessutom är tungt förekommer på många arbetsplatser. Det endarätta för att undvika belastningsskador är att undvika tunga lyft i så stor utsträckning sommöjligt och istället utnyttja de hjälpmedel som finns. Om det händelsevis inte finns någonform av hjälpmedel till hands ska man lyfta så nära kroppen som möjligt och undvika att vridasig samtidigt. 4Belastningen kan bli större för kroppens muskler om tyngdpunkten i det man lyfter ändrasgenom att innehållet flyttar på sig. 3 Det är en trolig händelseutveckling på en sterilcentral dåinstrumentgaller består av lösa instrument som faktiskt kan flytta på sig under tiden manarbetar med det. 54

FöreskrifterArbetarskyddsstyrelsen har satt upp ett antal föreskrifter om belastningsergonomi.”§ 3 Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktisktmöjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt,arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarligaeller onödigt tröttande fysiska belastningar.””§ 6 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna allmän information om vikten på de laster somhanteras. Där det är möjligt skall exakta upplysningar ges om lasters vikt samt om varlastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns när innehållet i den är ojämnt fördelat.”Det kan vara en idé att ha ett system för märkning av godsets vikt. Det är viktigt för att kunnaveta hur man ska planera sina lyft.”§ 8 Tillverkare, importörer, överlåtare och upplåtare skall så långt det är praktiskt möjligt setill att de tekniska anordningar, ämnen och förpackningar som levereras inte vållarhälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar vid installation, normal användning,underhåll eller annan vanligt förekommande hantering.” 3Modell för bedömning av lyftDet finns en modell, Modell för bedömning av lyft. Den finns till för att göra en förstabedömning ifall arbeten som innehåller lyft är riskfyllda.Modellen innehåller grundläggande faktorer som vikt och hur långt från kroppen man hållerobjektet. Däremot saknas andra faktorer som hur stort utrymme man har, hur högt manlyfter, objektets geometri mm. 35

SyfteUndersöka hur ergonomin ser ut på sterilcentraler i Sverige.MålTa reda på om och vilka belastningsskador som förekommer på en sterilcentral i sambandmed lyft och orsaker till dessa. Vad gör man för att underlätta arbetet och minska skadorna?MetodSkicka ut en enkät till 10 slumpvist utvalda Sterilcentraler i Sverige. Urvalet har skett genomlottning. Enkäten börjar med ett antal frågor om hur viktfördelningen av det man lyfter ser utpå sterilcentralen och hur många lyft man gör. Den fortsätter sedan med frågor ombelastningsbesvär och hjälpmedel. Ur de här svaren sammanställs sedan statistik för attförsöka få fram samband.6

ResultatTotalt svarade 44 personer från 8 sterilcentraler på den utskickade enkäten. Fråga 4,9 och11 utelämnas från resultatet. Sterilcentralernas namn har bytts ut mot siffror (1-8).VikterFör att få en bild över hur tunga lyft som förekommer på sterilcentralerna så sammanställdestvå histogram ur fråga 1 och 2.Figur 1: På frågan om den största vikt ett instrumentgaller har, så ser man att det finns enstor spridning mellan de olika sterilcentralerna. Men man ser också att det förekommer vissspridning inom några av sterilcentralerna.Figur 2: Inte många sterilcentraler har en tydlig maxvikt som de anställda känner till.Noterbart är också att svaren varierade för de sterilcentralerna där en maxvikt var angiven.7

På fråga 3 var svaren blandade. Ungefär hälften av de svarande ansåg att de hade något attsäga till om när det gällde vikten och innehållet i ett instrumentgaller. Sterilcentral 7 utmärkersig dock, då de svarande uppger att ingen haft något att säga till om.BelastningsskadorUr fråga 5 och 6 från enkäten har två typer av diagram gjorts. Dels jämförelser mellansterilcentralerna där det mäts hur många personer som har haft problem med lyft. Ävenstatistik över vilka kroppsdelar som tar mest skada har tagits fram.Figur 3: En stor majoritet av de svarande angav att de har haft en för stor belastning när delyfter ett instrumentgaller.På vissa sterilcentraler ( t.ex. sterilcentral 7 ) kan man se tydliga samband mellan antaletskador och den största vikt man behöver lyfta.Figur 4: Det är inte många som behövt uppsöka sjukvård I förhållande till hur många somuppgav att de känt av belastningsbesvär i samband med lyft.8

Figur 5: Rygg, Nacke och Axlar är de kroppsdelar som tar mest skada.HjälpmedelDe hjälpmedel som förekommer på sterilcentralerna är höj/sänkbara packbord, höj/sänkbarklavvagn, lift, automatiska korgstaplare, automatisk hämtning ur autoklaver, höj/sänkbaradiskvagnar, inbyggda diskdesinfektorer, höj/sänkbara trallor.HjälpmedelFörekomstHöj/Sänkbart packbord 62,5%Höj/Sänkbar klavvagn 62,5%Lift 37,5%Automatiska korgstaplare 37,5%Inbyggda diskdesinfektorer 37,5%Automatisk hämtning 12,5%Höj/Sänkbara diskvagnar 12,5%Höj/Sänkbara trallor 12,5%Figur 6: I tabellen ovan visas statistik över hur vanliga de olika hjälpmedlen är. D.v.s. hur storandel av sterilcentralerna använder de olika hjälpmedlen.9

Figur 7: Där den svarande svarat nej och ibland, ställdes följdfrågan varför? Och svaret pådet är i de flesta fall: slarv och lathet.Figur 8: 61% av de svarande uppger att de ej deltagit i utbildning i lyft/förflyttningsteknik.10

DiskussionSkador förekommer enligt enkätundersökningen på sterilcentralerna. Anledningarna till dettakan vara flera. Det utförs många tunga lyft. Trots det har färre än hälften av de svarande gåttpå utbildningar i lyft/förflyttningsteknik. Viktiga hjälpmedel saknas på flera sterilcentraler ochdär hjälpmedlen finns så förekommer slarv med användningen av dem.Det förekommer en stor variation på svaren om den tyngsta vikt ett instrumentgaller har.Både stor variation mellan sterilcentralerna men också i vissa fall en stor variation inom enoch samma sterilcentral. Det kanske kan bero på att man har olika arbetsuppgifter inomsterilcentralen. Men det kan även bero på att man har dålig kunskap om hur mycket manfaktiskt lyfter.Dålig kunskap ser man också på frågan om maxvikten för ett instrumentgaller påsterilcentralerna. De flesta svarar att det inte finns någon. Även på de sterilcentralerna där deanställda angav en maxvikt så kunde de svaren variera inom samma arbetsplats.Man kan ana en del samband mellan tunga lyft och antalet skador. T.ex. så har sterilcentral7 där man har många tunga lyft även många som fått söka upp sjukvård.Resultatet visar att de flesta skador förekommer i nacke, axel och rygg vilket stämmeröverens med arbetsmiljöverkets data.Det är anmärkningsvärt att så få har deltagit i utbildning i lyft och förflyttningsteknik. Särskiltpå en arbetsplats där en stor del av arbetet handlar om just lyft och förflyttningar av iblandmycket tunga objekt.Baserat på data från enkäterna går det inte riktigt att avgöra om det finns något sambandmellan hjälpmedelsanvändning och belastningsskador. Ett exempel är sterilcentral 2 där detförekommer belastningsskador trots att alla som svarat deltagit i utbildning i lyft ochförflyttningsteknik.Det behövs troligen en större mängd data för att kunna se tydliga samband.Fråga 4,9 och 11 utelämnas från resultatet p.g.a. att svaren inte gav något analyserbartresultat, vilket kan bero på hur frågorna var ställda.11

Källförteckning1 belastningsskada. http://www.ne.se/belastningsskada, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-14.2 Kindenberg, Ulla: Vad händer med våra muskler vid stress, Arbetsmiljöverket Solna 20023Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, Belastningsergonomi, AFS 1998:14 Arbetsmiljöverket, Belastningsskador – Nej Tack!,5Egen observation under LIA.BilagaBilaga 1: Enkät12