12.07.2015 Views

Earth Hour utbildningsmaterial förskolan 2010 med loggor.pdf

Earth Hour utbildningsmaterial förskolan 2010 med loggor.pdf

Earth Hour utbildningsmaterial förskolan 2010 med loggor.pdf

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>Ett undervisningsmaterial för förskolan1


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong><strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> –KlimatundervisningAnmäl din förskola påwww.wwf.se/earthhourVärlden släcker för klimatet, släcker du?Förskolor släcker ner för klimatet. Släck ljuset, var en del av lösningen.Jag släcker, släcker du? Lördagen den 27 mars <strong>2010</strong> vill vi att 1 miljardmänniskor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation förklimatet.Vi vill nu engagera landets alla förskolor. Som en hjälp till förskolans pedagogerpresenterar vi nu ett <strong>utbildningsmaterial</strong> som ska stärka och fördjupaklimatundervisningen <strong>med</strong> fokus på <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong>. Vi vill göra <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> tillen <strong>Earth</strong> Week d v s låta hela veckan fram till den 27 mars bli en klimatvecka.Anmäl din förskola redan idag på www.wwf.se/earthhour.Ett fylligare och mer grundläggande material om hur en förskola kan arbeta<strong>med</strong> klimatfrågor på tre fronter hittar du på www.wwf.se/earthhour. Det harnamnet Förskolan för en hållbar utveckling (Resurs 4).2BarnPersonalFöräldrarKlimatförändringarna beröralla. Förskolan kan arbetapå tre fronter: barnen, personalenoch föräldrarna.


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>Syfte ochpedagogiska grundstenarSyfteAtt fördjupa kunskaperna om energi och klimat <strong>med</strong> fokus på <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong>samt att engagera och motivera barn, förskolepersonal samt föräldrar attgöra aktiva, klimatsmarta val.Pedagogiska grundstenarSex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling:1. Livslångt lärande. Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang bådei och utanför förskolan. Vi bär på personliga erfarenheter som är viktiga attlyfta fram, att någon lyssnar på mina funderingar. Nyfikenheten blir som enbro mellan oss och verkligheten.2. Barnet i centrum. Barnet skapar själv sin kunskap i samspel <strong>med</strong>sin omgivning. Utgå från barnets förkunskaper, frågor och intressen.3. Helhetssyn. Eftersom hållbar utveckling berör både ekologiska, socialaoch ekonomiska aspekter är förskolans inriktning på att koppla ihop alladelar till en helhet viktiga och att beröra dåtid-nutid-framtid och lokala ochglobala aspekter.4. Demokratiska arbetsformerEn hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga i sociala och mer formellasammanhang. Se leken som demokratins förutsättning.5. Reflektion. Genom att dokumentera, förhålla sig kritiskt och nyfiketställa frågor vidgas våra kunskaper. Det är när vi reflekterar somerfarenheten blir till kunskap.6. Olika perspektiv. Ett ämne kan ses utifrån olika perspektiv, till exempelhistoriska, etiska och miljömässiga. Respektera varandras ståndpunkter ochta ställning.Tre fronterKlimatförändringar berör alla i stort som smått. Ett förslag är att förskolanarbetar på tre fronter: barnen, personalen och föräldrarna. Att tillsammansutveckla en handlingskompetens. Läs mer om detta i skriften Förskolan fören hållbar utveckling, www,wwf.se/earthhour (Resurs 4).BarnPersonalFöräldrar3


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>Uppvärmningsövningar1. Släck lyset, tänd ett ljus!Släck ljuset i rummet. Samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännuhellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden!Berätta kort om idén <strong>med</strong> <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong>, att släcka ner en timme den 27mars för att få stopp på klimatförändringarna:• <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> (jordens timme), 60 minuter då människor över hela världensläcker ner• visa att vi bryr oss om vår planet• vi använder för mycket energi, jorden har fåttfeber• visa bilder och filmer som finns på wwf.se/earthhour• visa satelitbilden (Resurs 1)Läs mer på www.wwf.se/earthhour2. Såpbubblana) Blås några såpbubblor utomhus.Vad liknar en såpbubbla?Jordklotet är stort men ömtåligt. Vimåste vara rädda om planeten.b) Alla lägger sig på marken i rygglägeoch ligger så en stund tysta och blundar.Tankar? Känslor? Kyla?c) När man är kall behöver man värmet ex från varm dryck. Drick någotvarmt.d) Gör upp en eld.e) Lek en värmande lek.f) Gör en åkarbrasa!KOMMENTARNär man blåser såpbubblor blåser man bl a in koldioxid in i bubblan. En tung och osynliggas. Vi har för mycket koldioxid på planeten jorden. Det är den som skapar klimatförändringarna.3. Vad är energi?a) Stå i ring. Håll varandra i händerna. Känn värmen i händerna. Vi värmervarandra. Energin går från människa till människa.b) Gnugga händerna mot varandra. Hur känns det? Vad kan man kalla det?c) Dela ut små äppelbitar och smaka på dem. I mat finns energi som gör attkroppen fungerar. Kroppen är som en motor som behöver bränsle.d) Vad tankar vi bilar <strong>med</strong>? Jämför <strong>med</strong> äppelbitarna ovan.e) Hur använder du energi där hemma? Ge exempel på leksaker och andrating som drivs <strong>med</strong> el.KOMMENTAREnergi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som behövsför att få något att hända. Vår energianvändning i direkt kopplad till klimatförändringarna.Vår stora användning av fossila bränslen skapar en s k växthuseffekt som alstrar englobal uppvärmning. Vi lägger liksom en värmande filt över en jord som fått feber.4


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>4. Släck din lampaSång och rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen <strong>med</strong>vetna om attspara energi och el genom att släcka lampor i rum där ingen är.Släck din lampaMelodi: Björnen soverSläck din lampa,släck din lampa,spara energi.När du lämnar rummet,släcker du din lampa.Släck din lampa,släck din lampa,spara vår planet.Rörelseaktivitet till sångenBarngruppen är Glödlampor och de håller händerna över huvudet ochbildar formen av en lampa. Ett barn sitter på marken (kallas Lysknappen)samtidigt som de andra sjunger sången. När de kommer till slutet, ”sparavår planet” släpper de taget och springer sin väg. När Lysknappen kullat ettbarn ”släcks” den lampan och de är nu två släckta lampor. De andra sjungersången en gång till och nu är det två barn som är på jakt efter ”lampor somlyser i onödan”.KOMMENTARFörslag på fortsättning: Den släckta lampan får gå ivägoch släcka en lampa på förskolan som lyser i onödan.Leken kan göras utomhus när det är lite mörkt.Istället för händer som formas som glödlampor har allafi cklampor som släcks om man blir kullad.Att samtala om efteråt• Vad betyder ordet energi?(att man orkar görasaker, hoppa, leka).• Vad är energi?• Var får du din energiifrån? (maten)• Varför är det viktigt attvi inte låter lampor lysa ionödan?• Vilken typ av lamporfinns det? (lågenergi/ vanliga glödlampor, lysrör). Hur kan man skiljadem åt? Vilken ska jag välja? Med vanliga glödlampor blir den mestaenergin till värme men <strong>med</strong> lågenergilampor blir den mesta energintill ljus.• Vilken typ av lampor har vi här på förskolan vilken typ har vi hemma?• Vad gör man <strong>med</strong> en lampa som inte lyser längre? (återvinner)• Alla kan hjälpa till att spara energi, återvinna och släcka. Även barneni förskolan genom att släcka i ett rum där ingen är.• Varifrån kommer strömmen som gör att lamporna lyser (vind, vatten,kärnkraft, olja)?Att samtala <strong>med</strong> föräldrar omVikten av att låta barnet titta hemma vilkentyp av lampor som används. Att lyssna påbarnen och deras tankar.5


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>5. Träd - människansbästa vänÖvningen syftar till att göra barnen<strong>med</strong>vetna om trädens förmågaatt lagra energi och ta uppkoldioxid.Möt ett trädHälsa på ett träd, känn och studeradet. Prata <strong>med</strong> det. Intervjuadet. Vad tänker det på? Hur kännerdet sig?Trädets gratistjänsterTräden är verkligen våra vänner;det ger oss syre att andas, tarhand om vår koldioxidmättadeandedräkt, ger virke till möbler.Trädets löv tar emot solens strålar som är fulla av energi. Vatten och näringsuger trädet upp genom rötterna. Det gör att trädet växer och energi lagras iträdet.Jämför <strong>med</strong> oss. Vi äter för att växa, hålla värmen och orka röra på oss.Trä (virke) ger mycket värme när det brinner och det brinner bra. Energinfrigörs och blir ljus och värme. Tänd en tändsticka och titta på hur fint denbrinner eller sitt vid lägerelden och titta på lågorna och känn värmen. Värmenär egentligen lagrad solenergi. Kanske finns det energiskog i närhetensom man kan samtala om och eventuellt besöka.Lär känna träden där du bor- Krama ett träd!- Beskriv vad ett träd är för dig eller rita ett träd som du har träffat.- Lär känna träden runt din förskola <strong>med</strong> alla dina sinnen. Titta på trädetsstam, grenar och knoppar genom luppen. Slut ögonen och lyssna på dittträd.- Samla blad, barr och frukter från olika träd. Lägg blad och barr i en högoch frukter i en hög. Para ihop rätt löv <strong>med</strong> rätt frukt.- Följ ett årstidsträd. Var vän <strong>med</strong> ett träd under ett år och se hur det förändrasfrån årstid till årstid.Plantera en klimatdungeTräd är viktiga i klimattider. De tar upp gasen koldioxid som vi har förmycket av. Att följa ett träd från liten planta till stort träd är ett spännandetrolleri.KOMMENTARFör varje kubikdecimeter ny ved dittträd växer till kommer det att suga uppett kilo koldioxid och ge ifrån sig 7 hgsyre. En kubikmeter trä lagrar 1000 kgkoldioxid.Att samtala <strong>med</strong> föräldrar omFöräldrarna skulle kunna enas om att stödjaträdplanteringar i världen t ex Vi-skogen iÖstafrika.6


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>6. Leta energislukare på förskolan och hemmaÖvningen syftar till att göra barnen <strong>med</strong>vetna om att vi alla kan hjälpas åtatt spara på jordens resurser genom att spara energi.Ta på energiglasögonen och leta efter energislukare hemma och på förskolan.Gör ”glasögon” av t ex piprensare. Med dem på näsan skall energislukareupptäckas.Exempel:• onödigt många tända lampor• öppna fönster som släpper ut värme• en radio som står på stand by• en dator som är på fast ingen använder den• en kran som droppar• öppna dörrar som släpper ut värme• leta efter energislukare tillsammans och prata om varför de är just energislukareoch hur man tillsammans kan spara energi genom att vara<strong>med</strong>veten om dessa energislukare.7. EnergilekRörelseaktivitet som syftar till att göra barnen <strong>med</strong>vetna om att det finnsolika typer av energi och energikällor.Material: Bilder på olika föremål kopplade till energi i 2-3 upplagor d v s2-3 bilder av varje föremål. Exempel på bilder: lågenergilampa, vindkraftverk,vattenkraft, sol, olja/fossila bränslen, batteri, mat. Resurs 2Diskussioner kring varje bild vad den visar och hur den kopplas till energi.• Lågenergilampa: <strong>med</strong> vanliga glödlampor blir den mesta energin tillvärme men <strong>med</strong> lågenergilampor blir den mesta energin till ljus.• Vindkraftverk: miljövänligt energialternativ. Vinden driver runtpropellern.• Vattenkraft: miljövänligt energialternativ. Vattnet driver propellern.7


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>• Solen: stor energikälla som ger värme och ljus, solens energi driverfotosyntesen.• Olja: gamla döda djur och växter. Inte någon bra energikälla då detbildas mängder <strong>med</strong> koldioxid som gör att jorden blir varmare (växthuseffekt).• Batterier: lagrad/sparad energi.• Mat: energi finns i växter och djur som i sin tur ger oss energi när viäter.• Trä/förbränning: träden lagrar energi som vi kan använda till exempelnär vi eldar för att få varmt.a) Lägg ut en eller två exemplar av varje bild på golvet/marken (beroendepå hur många barn som är <strong>med</strong>) och placera ett barn vid varje bild.b) En lekledare som blir utropare får de andra bilderna.c) Utroparen håller upp och visar två av bilderna och säger t ex”Vindkraftverket och solen byter plats <strong>med</strong> varandra”.Variera utropen så att alla får möjlighet att byta plats. Försvåra genom attropa ut tre olika o s v.Tips: Man kan efter aktiviteten bygga egna små vindsnurror och vattenhjul<strong>med</strong> barnen och se hur de snurrar <strong>med</strong> hjälp av vind och vatten. Man kantill aktiviteten också använda bilder på energislukare t ex öppet fönster, TVsom står på utan på standby, öppen kylskåpsdörr, vanlig glödlampa o s v.4 övningar för klimatet1. Vad väger en snöflinga?Sång: Guldflingan1. Snöfl ingorna faller från rymden mot oss ner,jag tittar upp mot himlen, det faller fl er och fl er.Dom virvlar och dom blåser, kan aldrig vara still.Och jag önskar få se hur dom blir till.2. En snöfl inga den bildas utav en iskristall,som faller ner från himlen, när luften den är kall.Ett sandkorn från Sahara kan fi nnas där jag vet,och jag önskar jag kunde hitta det.3. Ett stoftkorn från en stjärna kan också fi nnas där,så spännande att veta att det är så det är.Och någonstans i en saga en guldfl inga man ser,och jag önskar mej allt och inget mer!4. Men vad tror du händer om jorden blir för varm,ska aldrig mera snöfl ingor landa på min arm,och isbjörnens isberg, tänk om dom smälter ner,och pingvinerna aldrig mer jag ser...5. En enda önskan har jag att vi ska hjälpa till,för leva här på jorden är det vi alla vill.Vi släcker våra lampor och sparar energi,för tillsammans, så bra allting kan bli!8


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>a) Samtala om sångenVad handlar sången om? Vad är en guldflingaför dig? Hur bildas en snökristall? Hurgår det för isbergen i norr? Försvinner de?Vad händer <strong>med</strong> isbjörnar och pingviner omisbergen smälter? Vad kan jag/vi göra för attjorden inte ska ha feber och vara så varm?KOMMENTARSnökristaller bildas runt små dammkorn och fi nsand som fi nns på fl era tusen meters höjd. När snönsmälter på våren och lämnar lite smuts efter sig kandet vara sand från Saharaöknen. Vi har m a o helavärlden i vår närhet.Snökristallen är alltid olika men har en sexkantiggrundform.Isen i Arktis smälter. Detta påverkar isbjörnar somkan vara utrotade om 100 år. Det drabbar ocksåmänniskor som lever av fi ske, säljakt och annat.Vad väger en snöflinga?Si-si-si. En svartmes sjunger såfi nt i skogen och påminner ossom fabeln om två fåglar somsitter på en gren i skogen ochbetraktar ett ymnigt snöfall.- Vet du vad en snöfl ingaväger? frågar svartmesen.- Just ingenting, svararduvan.Då berättar svartmesen atthan en gång räknade snöfl ingorsom landade på trädets grenar.När den 413 656:e fl ingan, densom väger just ingenting, lasig till rätta bland alla de andrabröts en stor gren av <strong>med</strong> dunderoch brak.b) Snöflingan utan namnEn arg snöflinga landar på din hand. Den hardansat ner genom luften för att träffa sina kompisari snöhögen. Under resan ner tittar den påvårt fina jordklot. Oj, vad mycket lampor somär tända! Snöflingan ser att vi slösar <strong>med</strong> energi.Jorden har fått feber och blivit för varm.Låt oss göra snöflingan glad igen genom attinte slösa på energi.1. Ge snöflingan ett namn.2. Rita och måla snöflingor i olika situationer.2. Placera glada snöflingor på lämpliga ställen. Snöflingan får bli en påminnelseom att spara på el, värme och onödiga saker.2. Bild och tänkBilderna (Resurs 3) kan t ex ligga i en låda.Låt barnen ta upp en bild i taget och sätt dem på en tavla t ex på en flanotavla.Fundera och diskutera:• Vad ser du på bilden?• Vad vill bilden berätta?• Kan du berätta något om bilden?• Är det något särskilt som du tänker på när du ser bilden?• Finns det några bilder som hör ihop?• Finns det några bra bilder/dåliga bilder?Man kan även använda bilderna som ett Memory.9


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>MatlagningVälj grönsaker och frukt efter årstiden,till exempel jordgubbar och tomaterpå sommaren, morötter och vitkål påvintern.Ät mer vegetariskt och mindre kött ochfi sk.3. Det blå kortetDen 27 mars är det <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong>. Låthela veckan fram till denna dag blien <strong>Earth</strong> Week, en vecka som siktarmot stjärnorna d v s bra klimatsmartahandlingar som barnen, föräldrarnaoch personalen gör för planeten jordenhemma och/eller på förskolan. Någraexempel:• släcka alla lampor i ettt rum somman inte är i• använda tygkasse då man handlar• leka istället för titta på TV• tömma komposthinken• cykla eller gå till förskolan• äta upp maten istället för att kasta den• vara en bra kompis• laga en leksak istället för att slänga den• sopsorteraLåt barnens tankar styra. Undvik att säga ”fel” utan led tankarna ”rätt”.Köp miljömärkt mat (till exempel Krav).Köp lokalproducerad mat.BilresorKolla så att du har rätt lufttryck i däcken. Dukan spara 140 kilo koldioxid per år.Kör smartare. Lägg i en högre växel ochundvik snabba inbromsningar och fartökning. rtökning.Du kan spara över 330 kilo koldioxid per per år. år.I hemmetVälj grön el. Väljer du miljömärkt el kan du sänkaditt totala koldioxidutsläpp <strong>med</strong> över 2 ton per år.Minska farten från 110 till 90 kilometer ter i i timmenunder en tiondel av bilfärden. Du Du kan kanspara 55 kilo koldioxid per tim-år.Ställ in termostaten så att det är kallare hemma pånatten och när du inte är hemma. Du kan spara440 kilo koldioxid per år.Åk tillsammans <strong>med</strong> andra eller gå gå <strong>med</strong> <strong>med</strong> i i en enbilpool.Minska temperaturen hemma <strong>med</strong> en grad. Dukan spara upp till 300 kilo koldioxid per år.Ersätt fem vanliga glödlampor <strong>med</strong> lågenergilampor.Du kan spara 250 kilo koldioxid per.Släck lampor och undvika stand-by-läge på din tv,video eller dvd så kan du minska dina koldioxidutsläpp<strong>med</strong> upp till 300 kilo per år.Häng tvätten i stället för att köra den i torktumlaren.Du kan spara 280 kilo koldioxid per år.-KLIMATSMARTATIPS---------------------------------------------------------Miljötipsen är hämtade från www.minplanet.se.Där finns ännu fler förslag.Köp färsk mat som inte är fryst.Sätt stjärnor på ett blått kort. En stjärna för varje bra sak som man kommerpå. Låt det bli riktiga stjärnbilder eller fantasibilder.Drick vanligt vatten. Buteljerat vattentransporterasn10


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>4. Släck för en ljusare framtid...Släck ljuset, var en del av lösningen har vi som slogan i årets <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong>kampanj.Klimatförändringarna kommer att drabba natur och människor påett avgörande sätt. När vi vandrar mot framtiden kan tillvaron upplevas sommörk. Det gäller nu för oss alla, ung som gammal, rik som fattig, att drasitt strå till stacken; kort sagt att tända hoppets och möjligheternas ljus. Vadkan då förskolan bidra <strong>med</strong>? Vilkatankar, handlingar och val görbarnen, personalen och föräldrarnaför framtiden?• anmäl förskolan till <strong>Earth</strong><strong>Hour</strong> på www.wwf.se/earthhour• läs på WWFs hemsida vad<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> handlar om• fundera över hur kan förskolanuppmärksamma <strong>Earth</strong><strong>Hour</strong>• vilka kunskaper behöverpersonalen utveckla• hur kan föräldrarna involveras• vilka aktiviteter är lämpligaatt genomföra bland barnenAnvänd denna handledning och vår skrift som heter ”Förskolan för enhållbar utveckling”. Den finns att ladda ner bland <strong>utbildningsmaterial</strong>et till<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> (Resurs 4).TÄVLINGVi utlyser en tävling där förstaprisetär 5 000 kr. Berätta på max en A4-sidahur din förskola/avdelning har arbetat<strong>med</strong> <strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> på tre fronter. Bifogagärna bilder och annan dokumentation.En jury tar ställning till innehåll,utförande, påhittighet och långsiktighet.De sex grundstenarna på sidan 3och hållbar utvecklings tre aspekter, ekologiska, sociala och ekonomiska, ärvägledande. Bidragen skall skickas till WWF senast 15 april <strong>2010</strong>.BarnPersonalBarnenFöräldrarPersonalen☺ bygg snölyktor☺ laga mat över öppen eld☺ släpp loss energin☺ plantera frön☺ upplev naturen☺ odlas <strong>med</strong> mening☺ återvinn☺ bygg vindsnurror☺ gör eget papper☺ känn energin i en hand☺ involvera föräldrarna i klimatarbetet☺ samla föräldrarna till ett klimatmöte☺ uppmuntra minskning av de ekologiskaFöräldrarnan hand☺ ät klimatsmart☺ öka kunskapen☺ minska de ekologiska avtrycken☺ bli barnens <strong>med</strong>upptäckarenfotavtrycken☺ plantera ett trädVärldsnaturfonden WWFUlriksdals slott170 81 Solnagermund.sellgren@wwf.se11


<strong>Earth</strong> <strong>Hour</strong> <strong>utbildningsmaterial</strong> för förskolan Världsnaturfonden WWF <strong>2010</strong>I samarbete <strong>med</strong>:Världsnaturfonden WWF är <strong>med</strong> sina närmare fem miljoner supportraren av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer.WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer ochbygga en framtid där människor lever i harmoni <strong>med</strong> naturen genom att:- bevara världens biologiska mångfald- verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt- minska föroreningar och ohållbar konsumtion.Världsnaturfonden WWFUlriksdals Slott170 81 SolnaTel 08-624 74 00Fax 08-85 13 29info@wwf.sewww.wwf.sePlusgiro 90 1974-6Bankgiro 901-97-4612

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!