HÄSTAR OCH BEBYGGELSE I VELLINGE KOMMUN

HÄSTAR OCH BEBYGGELSE IVELLINGE KOMMUNMiljö- och Stadsbyggnadsförvaltningenjanuari 2006

Denna rapport är framtagen av MiljöochStadsbyggnadsförvaltningen isamarbete med landskapsarkitektCarina Lindeberg.FramsidaRidning vid stranden i Höllviken,foto: Annika Lundh

innehållsförteckningSammanfattning 5Inledning 6Syfte 6Allmänt om hästar 7MIljöpåverkan 7DEL 1 ANLÄGGNINGARHästgårdar (befintliga) 8Föreningar och ridhus 10Gällande lagstiftning och rekommendationer 12Kommunens riktlinjer och policy 16DEL 2 RIDVÄGARRidning - regler/konfliktpunkter 18Allmänt om ridvägar 18Befintliga ridvägar 19Nya ridvägar 19Fortsatt arbete 19Referenser 21

4Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

sammanfattningI Vellinge kommun är ridintresset stort och antalet hästar ikommunen överstiger 1 100 st. Det finns ett stort intresse hoskommuninvånarna att få bygga fler hästgårdar och ridhus. Vidplanering av nya hästanläggningar måste intresset av hästhållningvägas mot intresset av bostadsutbyggnad och tätortsexpansion.Hänsyn måste tas till natur- och kulturvårdsintressen samtandra intressen som finns i det enskilda fallet. Länsstyrelsenhar under 2005 kommit ut med rekommendationer som gällerskyddsavstånd till hästanläggningar i olika storlek. En kommunalpolicy för nyetablering av hästgårdar och ridhus samt nya bostäderintill hästanläggningar föreslås i denna rapport.Det finns ett stort intresse för att rida i naturen men detta kanibland leda till en intressekonflikt mellan till exempel ryttare ochmarkägare. Det är därför viktigt att markägarna är med i inledningsfasennär det är aktuellt att planera nya ridvägar.För att öka förståelsen mellan ryttare och markägare är det specielltviktigt med information om bland annat allemansrätten till iförsta hand hästintresserade barn och ungdomar på ridskolor.Foto: Carina LindebergHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 5

InledningHästintresset och hästtätheten har ökat kraftigt under de senasteåren. Omkring 500 000 svenskar utövar aktivt någon form avhästsport, varav cirka 85 % är kvinnor och flickor. I Sverige uppskattasantalet hästar idag till 250 000-300 000, varav 35 000-40 000 finns i Skåne (Hästar och bebyggelse, 2004). I Vellingekommun finns det i dagsläget ungefär 1 100 hästar. Intressetvisar inga tecken på att mattas utan tvärtom så tilltar det. Ridekipagebetraktas i lagens mening som ett fordon och det medföratt det har rätt att färdas på vägar även om det inte alltid är lämpligt.Däremot får ridande inte använda gång- och cykelvägar.SyfteEfterfrågan på att få bygga nya hästgårdar och ridhus i Vellingekommun har ökat de senaste åren. Kommunen vill bejaka ridintressetoch för att möta den ökande efterfrågan på att få byggahästgårdar och ridhus, har därför denna rapport med förslag tillpolicy vid nyetablering tagits fram. Även behovet av ridvägar sesöver i rapporten.Hästar har stor social, kulturell och ekonomisk betydelse i samhället.Hästsektorn omsätter minst 18 miljarder kr om året ochskapar sysselsättning motsvarande 10 000 heltidsarbeten och30 000 deltidsarbeten inom ett brett spektrum av tjänster: inackorderingav hästar, avel, uppfödning, utbildning och förmedling avhästar, hästturism, ridskolor, travträning, foderföretag, byggandeav stallar och anläggande av ridbanor samt tillverkning och försäljningav hästutrustning och hästtillbehör mm (Hästar och bebyggelse,2004).Det är stora skillnader i kunskapen om hästar och konsekvensernaav att äga en häst bland hästägarna. Det krävs goda kunskapervad gäller skötsel och träning, men även vad gäller ridning ilandskapet. Därför är det viktigt med information till ryttarna, tillexempel via ridskolorna.Foto: Roy Larsson6Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Allmänt om hästarHästars behovHästen har ett stort rörelsebehov. Det räcker alltså inte med ettstall och en hage som för andra betesdjur. En hästanläggningkräver någon form av aktivitets- eller träningsyta för hästarna liksomen möjlighet för dessa att kunna röra sig ute i det omkringliggandelandskapet.För att hästarna ska ges tillräckligt med rörelsefrihet och för attinte förstöra växtskiktet bör hästarna ha stora hagar. För att bevaraväxtskiktet intakt behövs i storleksordningen 0,1-0,5 ha(1 000-5 000 m²) yta per häst (Hästgödsel, 2003). Ytan beror påvilket växtskikt som finns. Tunna humusfattiga jordskikt på sandjordarär mycket slitagekänsliga, medan jordskikten på lerhaltigajordar som regel är djupare och mindre känsliga.Hästarnas betesutnyttjande varierar mycket. Många hästar tilllåtsbeta endast marginellt, medan andra har mycket god tillgångtill bete. De hästar som går i mindre rasthagar får sitt behov avgrovfoder i huvudsak tillgodosett genom höutfodring, även undersommarsäsongen. Olika hästtyper betar olika. Mer förädladeraser betar mer selektivt, medan de mindre förädlade, kallblodoch speciellt de mindre ponnyerna, betar hårdare och jämnare.Hästarnas hö och annat grovfoder samt spannmål kommerpraktiskt taget helt från det svenska jordbruket. Man kan räknamed att arealbehovet för hästfoder ligger någonstans i intervallet130 000-150 000 hektar, vilket motsvarar ca 5 % av den totalaåkerarealen i Sverige.MiljöpåverkanHästar kan ha negativ miljöpåverkan som hänger samman meddels lagring och hantering av stallgödsel, dels deras utevistelse.Hästar går oftast utomhus i mindre hagar och rastfållor i närhetenav den byggnad där hästarna hålls. Detta kan innebära enrelativt hög koncentration av hästar på ett begränsat område,vilket betyder att belastningen av näringsämnen från hästarnasträck och urin på mark och yt- och grundvatten kan bli hög. Oftasaknas ett växtskikt som kan ta upp näringsämnena. En högbelastning av hästar på ett begränsat område kan även innebäraökad risk för att sjukdomsalstrande bakterier sprids till närliggandevattentäkter.Allergier mot häst har under senare tid ökat. Hästallergen ärsärskilt starka och kan leda till kraftiga reaktioner hos personersom är allergiska. Hur långt hästallergen sprids finns det fleraundersökningar om. Hästallergen kan ge symtom på flera hundrameters håll. Förutom risk för allergier finns det även risk för olägenheterfrån hästhållningen i form av framför allt lukt, ansamlingav flugor samt buller.Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 7

DEL 1 ANLÄGGNINGARHästgårdar (befintliga)Hästgårdarna kan se mycket olika ut beroende på vilken profil påverksamheten de har. Hästgårdar är oftast avstyckade mindreföre detta lantgårdar. På större gårdar förekommer oftast hästarnasom komplement till andra driftsinriktningar i jordbruket.Hästgården är inte något enhetligt begrepp då verksamhetsinriktningenkan bedrivas olika med till exempel avel och uppfödning,islandshästridning eller inackorderingsverksamhet. I Vellingekommun uppskattas antalet hästar till cirka 1 100. Denna siffrakan variera något då en del uppgifter kan vara inaktuella. Vid eninventering gjord i april 2005 fanns det 796 hästar i hagar.Antalet anläggningar som kommunen har uppgift om,framgår av nedanstående tabell:De största hästanläggningarna i Vellinge kommun är:Anläggning antal hästar (våren 2005)Åkarpsgården72Lillhagens ridklubb55Fredshögs Ridcenter32Lorensdalsgården31Lundegård31Almnäs gård30Högalund27Lillhagens gård27Totalt: 303Antal hästar Antal anläggningarAntal anläggningarmed ridhus> 100 0 031-100 5 410-30 17 3≤ 9 148 2Totalt 170Några av dessa anläggningar består enbart av stall.Bild från Falsterbo Horse Show. Foto: Roy Larsson8Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Hästgårdar och stall2005-06-10GessieHököpingekyrkbyArrieBröddarpGessieVillastadHököpingeS.ÅkarpV.IngelstadKrattenKronanVellingeMellanGrevieÖ.GrevieVästra GrevieVellingevästerVellingeBackenLillaHammarSt.HammarN. HåslövS.HåslövTeckenförklaringHästanläggning med1-9 hästarSkanörHöllvikenRängHermanstorpHästanläggning med10-30 hästarLjunghusenRängs sandHästanläggning med31-100 hästarFalsterboKämpingeFredshögHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 9

föreningar och ridhusRidhusRidhusen finns väl utspridda i kommunen. Det finns två störreanläggningar med ridhus. Åkarpsgården ägs av kommunen ochLillhagens Ridklubb är i privat ägo. Ett nytt ridhus planeras iSkanör. I kommunen finns dessutom ytterligare 8 privata ridhusvarav ett för närvarande inte används. Det finns ett stort intresseför att bygga ytterligare ridhus i kommunen.De övriga ridhusen är:Fredshögs Ridcenter 32 hästarRidhus Gessie 33 Inga hästar för närvarandeHögalund27 hästar (inackorderade och ett företag)Lillhagens gård 27 hästarLundegård 31 hästarMarklunda Gård 4 hästarPilhammars Gård 18 hästarVästra Grevie 22 Ny ägare våren 2005Skanör-Falsterbo Ridklubb har inget eget ridhus. Om detplanerade ridhuset i Skanör byggs kommer klubben att få drivadetta. Klubben har 8 hästar.MCR Ridhusförening (Falsterbo Vång) har inget ridhus utanendast stall. Året om finns där 22 hästar som ägs av privatpersoner.Under sommaren finns det plats för ytterligare 42hästar. Stallen och marken ägs av MCR men arrenderasav Falsterbo Horseshow som i sin tur arrenderar ut tillprivatpersoner.Näsets Islandshästar har 16 hästar och stall vid rondellen (väg100/Halörsvägen) i Höllviken. Här finns inget ridhus.Karta över ridanläggningar, se nästa sida.RidklubbarVellinge Hästsportsförening driver verksamheten på Åkarpsgårdenmed 72 hästar vilket är den största hästanläggningen ikommunen. Här finns tre ridhus som ägs av kommunen.Gymnasieskolans ridprogram har sin ridverksamhet förlagd hit.Vellinge Ridcenter driver ridklubben.Lillhagens Ridklubbs anläggning vid Lilla Hammars näs harca 20 hästar som tillhör ridskolan och ca 35 hästar som ärinackorderade. Här finns två ridhus som ägs av klubben.10Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Ridhus och ridanläggningar2005-06-10ArrieGessieridhusGessieVillastadGessieLundegårdHököpingeHököpingekyrkbyHögalundÅkarpsgårdenS. ÅkarpV.IngelstadKronanVellingeV GrevieridhusVästra GrevieMellanGrevieÖ.GrevieKrattenVellingevästerVellingeBackenSkanörSkanörsridhusLjunghusenLilla HammarLillhagensridhusHöllvikenLillhagensgårdPilhammarsSt. HammarridhusHåslövMarklundaridhusRängs sandRängTeckenförklaringPrivat ridhusKommunalt ridhusPlanerat ridhusPrivat ridanläggningKämpingeFalsterboFredshögsridcenterHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 11

gällande lagstiftning och rekommendationerPlan- och bygglagen (PBL)I 2 kap 1 § i PBL (1987:10) föreskrivs bland annat att mark- ochvattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilkaområdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet ochläge samt föreliggande behov. Enligt 2 § samma kapitel ska planläggningbland annat främja goda miljöförhållanden. I 3 § stadgasdessutom att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpadför ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa.Närmare bestämmelser om prövning av markens lämplighet förbebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning finns i5 kap. Enligt lagens 3 kap 2 § anges att byggnader ska placerasoch utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkarmenligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför faraeller betydande olägenheter för omgivningen.I 8 kap 1 § står att ”bygglov krävs för att ta i anspråk eller inredabyggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamålän det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilketbygglov har lämnats”. Undantag från bygglovplikten medges förekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlignäring inom området som inte omfattas av detaljplan.I 8 kap 6 § står att ”kommunen får vidare, om det finns särskildaskäl, bestämma att bygglov krävs för att: 1. inom område sominte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sättändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmedjämförlig näring”.ÖvrigtEtt ridhus som används för träning av hästar som finns uppstalladepå en lantgård och som drivs som lantbruksföretag är attbetrakta som ekonomibyggnad (prejudikat i Regeringsrättsdommålsnr 352-1994). Om ridhuset i huvudsak används för träningav ryttare/ekipage som inte ”tillhör” lantbruksföretaget är ridhallenatt jämföra med en idrottshall, vilket gäller för ridskolor. Idet senare fallet gäller bygglovsplikt då anläggningen är att betraktasom en idrottsanläggning (Svala, 2002).Miljöbalken (MB)Miljöbalken med förordningar innehåller regler som har betydelseför prövningen av förhållandena vid befintlig och tillkommandebebyggelse i grannskapet till hästhållning. Kommunens tillsynsansvarinnebär bland annat att kommunen ska säkerställa syftetmed miljöbalken.Av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet framgåratt för anläggningar med 100-200 djurenheter (en djurenhet motsvararen häst inklusive föl upp till sex månaders ålder) krävsanmälan till kommunen (s.k. C-anläggning) och för anläggningaröverstigande 200 djurenheter krävs tillstånd av Länsstyrelsen(s.k. B-anläggning). I samband med anmälan har kommunenmöjlighet att ställa krav på hästhållningen.De bestämmelser som oftast aktualiseras i samband med olägenheterav hästhållning finns i miljöbalken (1998:808) 9 kap,Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I 9 kapitlet 3 § anges attmed olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt12Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligtoch som inte är ringa eller helt tillfällig.I 39 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet ochhälsoskydd står:”Om det behövs för att hindra att olägenheter för människorshälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att1. nötkreatur, häst, get, får eller svin inte får hållas inom områdemed detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillståndav den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas medsärskilda villkor.”Lokala föreskrifter angående miljö och hälsaI Vellinge kommun finns tillståndskrav på häst inom detaljplanelagtområde enligt de lokala föreskrifterna.Den kommunala nämnden har enligt miljöbalken möjlighet attmeddela föreskrifter för hästhållningen samt att meddela föreläggandenför att begränsa eller avhjälpa olägenheter för omgivningen.DjurskyddslagenDjurskyddslagen (1988:534) utgår från att djur ska behandlas väloch skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.Djurstallar, avsedda för ett minimiantal djur, måste förprövas. Beträffandehästar går gränsen för förprövning vid en anläggningmed minst 5 djur. Denna förprövning görs av länsstyrelsen. Enförprövning innebär ett godkännande av att stallet är lämpligt atthålla en viss typ av djur i.Från och med den 1 januari 2005 måste den, som yrkesmässigteller i större omfattning håller, föder upp, upplåter, säljer eller taremot hästar för förvaring eller utfodring, ha tillstånd. Tillståndetges av kommunen. Förhoppningsvis leder detta till bättre överblickav antalet hästar och bättre tillsyn.Enligt Djurskyddsmyndigheten bör hästar dagligen ges möjlighetatt röra sig fritt i rasthage eller motsvarande och bör hållas påbete sommartid. Rastgårdarna ska ha ett fast underlag. Däremotfinns inga rekommendationer på hur stora hagarna bör vara.Översiktsplanen (ÖP)Generella riktlinjer för bebyggelse i JordbrukslandskapetNybyggen helt utan kontakt med existerande bebyggelse medgesnormalt inte och inte heller nybebyggelse där kommunensvatten- och avloppsnät inte är utbyggt. Bebyggelsemönstret påplatsen skall följas. De nya husen ska anpassas till omgivningensskala, byggnadsskick och miljö. Kompletteringarna skall ocksåvara små i förhållande till den befintliga bebyggelsen, så att intedet senaste decenniets stildrag kommer att dominera. Befintligabostadshus får i regel moderniseras, byggas till eller rivas ochersättas med nya. Också i dessa fall gäller att förändringar ochnya hus skall anpassas till omgivningen. Det finns till exempelingen ovillkorlig rätt att ersätta ett rivet hus med ett större.”Gårdar”, jordbrukets bostäder och ekonomibyggnader kanstyckas av från jordbruksfastigheter om jordbruksmarken läggssamman med annan mark där det finns erforderliga byggnader.Däremot medges inte avstyckning av enbart bostadshus som ärbelägna så nära ekonomibyggnader att det finns risk för störningarfrån eventuell verksamhet.Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun 13

Nya ekonomibyggnader för jordbruk och handelsträdgårdar medgesnormalt om de behövs för odlingsverksamheten eller djurhållningenpå platsen. Ändrad användning av ekonomibyggnaderkan medges vid bygglovsprövning, om den tilltänkta verksamheteninte påverkar omgivningen genom störande upplag, alstringav trafik, emissioner till närliggande bostäder eller liknande.Specificerade riktlinjer för lovgivning i större oexploaterade områden:• Vellingeslätten – Väster med havsområdet (Områdetväster om väg 585)Här skall stor restriktivitet iakttas vid ny bebyggelseoch tekniska anläggningar samt vid avstyckningar.Ev. komplettering av bebyggelse skall prövas vidplanläggning.• Vellingeslätten – Öster, Söder med havsområdeHär gäller restriktivitet mot nya byggnader och tekniskaanläggningar. Kompletterande bebyggelse eller utbyggnadi anslutning till byar och bebyggelsesamlingar skall prövasgenom planläggning.• Back- och SjölandskapetHär kan viss komplettering med bebyggelse för annatän jordbrukets behov tillåtas i anslutning till befintligsamlad bebyggelse. Restriktivitet skall dock iakttasmot nya byggnader och anläggningar med tanke pånatur- och kulturvård inom befintliga och föreslagnaförordnandeområden.• För Knösen och Storevång med havsområdentillåts ingen ny bebyggelse som inte ansluter till befintligmarkanvändning d v s betesdrift, djurhållning, hästsportoch befintlig teknisk försörjning.• Nya områdenI ÖP föreslås ett utredningsområde öster om Höllvikendär möjligt tätortsnära område för rekreation, golf,hästsport och rörligt friluftsliv ska utredas. Hästar är en avlandsbygdens möjligheter för att utveckla kulturturismenpå landet.Länsstyrelsens rekommendationer(Hästar och bebyggelse, 2004)När kommunen ska planera för hästhållning inom eller i direktanslutning till samlad bebyggelse, alternativt större utbyggnad avbostäder i anslutning till hästhållning är följande punkter exempelpå frågor som bör utgöra underlag vid bedömning av relevantskyddsavstånd:- karaktär på området, lantlig miljö/villabebyggelse- antal hästgårdar samt deras lokalisering- antal hästar, lokalisering av stall, bete, paddockar och planeraderidvägar- gödselhantering, placering och utförande- hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar ochhur frekvent hagen används- förhärskande vindriktning- topografi samt eventuell avskärmande vegetation ellerbebyggelse- förekomst/grad av näringsverksamhet- redovisning av närboendes uppfattning/befintliga upplevelser avolägenhet14Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Länsstyrelsen finner det lämpligt att göra följande indelning avhästanläggningar som är relevant att arbeta utifrån i den fysiskaplaneringen:- C-anläggningar eller större med mer än 100 hästar- Större anläggningar med 31-100 hästar- Medelstora anläggningar med 11-30 hästar- Mindre anläggningar med upp till tio hästarI områden med samlad bebyggelse och/eller vid planläggningbör följande principer angående skyddsavstånd tillämpas (Hästaroch bebyggelse, 2004):• C-anläggningar– Fler än 100 hästarVid C-anläggning eller större bör skyddsavståndet från bostäder,skolor o.d. vara 200-500 m till stall och gödselhantering ochminst 200 m till område där hästar vistas. Intresset av stabilaförhållanden och goda utvecklingsmöjligheter för dessa verksamhetermåste naturligtvis tillmätas stor betydelse i planeringen.Därför bör såväl allergirisken som risken för andra olägenhetersåsom trafikstörningar, lukt, flugor etc bevakas.intresset av stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter förverksamheten beaktas.• Mindre anläggningar – 1-10 hästarNär det gäller mindre anläggningar är det Länsstyrelsens meningatt det är kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavståndmellan hästhållning och bostadsbebyggelse med utgångspunkti de bedömningskriterier som anges ovan och lokala förutsättningar.Dock bör som regel alltid ett skyddsavstånd på minst 100m från stall och gödselhantering och minst 50 m från område därhästar vistas upprätthållas.Vid bedömning i de enskilda fallen måste kommunen ta hänsyntill de lokala förhållanden som finns på platsen. Vid ogynnsammaförhållanden kan ett större skyddsavstånd behövas.• Större anläggningar – 31-100 hästarVid större anläggningar bör skyddsavståndet från till exempelbostäder och skolor vara minst 200 m till stall och gödselhanteringoch minst 100-200 m till område där hästar vistas. Även fördenna typ av anläggningar bör intresset av stabila förhållandenoch utvecklingsmöjligheter för verksamheten ges stor vikt. Därförbör såväl allergirisken som risken för olägenheter såsom trafikstörningar,lukt, flugor etc bevakas.• Medelstora anläggningar – 11-30 hästarVid medelstora anläggningar bör skyddsavståndet från bostäderoch skolor till exempel vara minst 100-200 m till stall och gödselhanteringoch minst 50-100 m till område där hästar vistas.För dessa anläggningar, som ofta drivs i kommersiellt syfte, börHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 15

kommunens riktlinjer och policyHästfria områdenI dagsläget finns det vissa områden i kommunen som är ”fria”från hästar. Det är viktigt att även i fortsättningen behålla någraområden hästfria, dels med tanke på planerade utbyggnadsområdenför bostäder, dels på grund av risken för bland annat allergier.Tätortsnära utbyggnadsområden och angränsande områden skahållas hästfria. Detta är angeläget med tanke på tätortsutvecklingeni exempelvis östra Höllviken och sydöstra Vellinge.Risken för konflikter mellan bostäder och hästanläggningar måsteäven beaktas i samband med utbyggnaden av nyabostadsområden (som närmar sig befintliga hästanläggningar).Kommunen har en mildare bedömning beträffande skyddsavståndnär det gäller ny bebyggelse som ”närmar sig” en hästgård.Hästarna kan ses som en resurs för området och dess karaktär.Det måste klart framgå att de boende får närhet till hästar och attområdet ges bestämmelser som reglerar hästhållningen.Inom detaljplanelagda områden är hästhållning tillståndspliktigenligt Miljöbalken och eventuell nyetablering av hästar inomdessa områden förenas med villkor.I den kommande översynen av kommunens översiktsplan börfrågan om vilka områden som ska hållas ”hästfria” klarläggas.Nya hästgårdar/Ny bostadsbebyggelseEfterfrågan på att bygga nya hästgårdar och ridhus i Vellingekommun har ökat de senaste åren. Kommunen vill bejaka dettaridintresse, men det finns också en del hänsyn som måste tas,förutom den arkitektoniska utformningen av byggnaderna. Hästhållningkan orsaka olägenheter framförallt i form av lukt, flugoroch allergier. Halterna av allergener i utomhusluften avtar medavståndet men spridningen är även beroende av• vindriktning• topografiska förhållanden• avskärmande bebyggelseHästar i trafi ken. Foto: Roy Larsson16Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Policy för etablering av nya hästgårdar och ridhusalternativt nya bostäderNär nya hästgårdar och ridhus alternativt ny bostadsbebyggelseska etableras är det viktigt att hänsyn tas till nedanstående:• att de skyddsavstånd som rekommenderas av Länsstyrelsenför anläggningar för mer än 10 hästar (sid 14-15)hålls.• att de skyddsavstånd till mindre anläggningar (1-10 hästar)som föreslås av Länsstyrelsen vid nyetablering av stallsamt i närheten av skolor/förskolor hålls. Vid nyetableringav bostäder i närheten av befintlig hästhållning kan mangöra en bedömning om kortare avstånd. Avståndet tillgödselhanteringen bör dock hållas. Om ett område planläggsför ett så kallat hästnära boende kan avståndenminska ytterligare.• att se på karaktären på området, lantlig miljö eller villabebyggelseKriterier för bedömning vid eventuella undantag från policyn:• trafiksituationen• antalet hästar och hästgårdar i närliggande område• möjlighet att etablera och lokalisera hagar• gödselhanteringens placering och utförande• förhärskande vindriktning• topografi och eventuell avskärmande vegetation ellerbebyggelse.• förekomst och grad av näringsverksamhet inomanläggningen.• att vara extra uppmärksam i närheten av skolor och förskolor• att inte bygga inom eller i närheten av tätortsnära planeradeutbyggnadsområden• att ta hänsyn till de förordnanden som finns på platsen, tillexempel landskapsbildsskydd eller riksintresse• att det finns kommunalt vatten och avloppHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 17

DEL 2 RIDVÄGARRidning-regler/konfliktpunkterFordon (Trafikförordningen 1998:1276)Om man leder en häst eller rider gäller bestämmelserna om fordoni tillämpliga delar. Kör man med häst och vagn är ekipagetett fordon.AllemansrättAllemansrätten innebär att ryttare får ta sig fram, men naturenoch annans egendom får inte skadas. Vid till exempel upprepadridning på samma plats eller om man rider i större grupper ärrisken för påtaglig skada stor och man måste ha markägarenstillstånd.Det är inte tillåtet att rida på parkmark, tomtmark, åkrar med gröda,skogsplanteringar eller andra platser där skada lätt uppstår.Det är inte heller tillåtet att rida på gång- och cykelvägar.Den som färdas utan lov över tomt, plantering eller annan liknandeäga som kan ta skada, kan dömas för tagande av olovlig vägeller hemfridsbrott (Brottsbalken kap 4 och 12).Lokala reglerI Vellinge kommun finns det rekommenderade ridvägar, i blandannat Skanör-Falsterbo, delvis inom naturreservaten.Det är tillåtet att rida på stränderna mellan 1 september och 14maj, dock ej på klitterna. Ridning får ske på stranden i Höllvikenmellan Lillhagens Ridklubb och Boltensterns brygga under tiden15 maj - 31 augusti mellan kl 20.00 - 06.00.Beträdnadsförbud gäller vid norra spetsen av norra reveln i Skanöroch vid Ängsnäset, (strandavsnittet mellan Falsterbo ochLjunghusen) mellan den 1 april och den 15 juli. Även för områdetpå norra delen av Lilla Hammars näs är det beträdnadsförbudunder tiden 15 april till den 15 juli. För Måkläppen gäller beträdnadsförbudetmellan den 1 februari och 31 oktober.KonfliktpunkterEftersom det finns ett stort intresse för att komma ut och ridai naturen kan det ibland uppstå en konflikt mellan ridande ochmarkägare, men de flesta konfliktpunkter berör biltrafiken. Desammanfaller inte sällan med konfliktpunkter för de övriga oskyddadetrafikantgrupperna.18Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

Allmänt om ridvägarDe bästa ridvägarna är markvägar och mindre brukningsvägar.Här är det ofta bra underlag såsom grus eller gräs och trafiken ärlågfrekvent (Persson, 2003).Ryttare vill gärna ha möjlighet att rida en runda och inte behövavända och ta samma väg tillbaka. Det är även bra om det finnsridvägar till ridhusen.Befintliga ridvägarI dagsläget finns det bara ridvägar på Näset. I övriga delar avkommunen rider man på mindre vägar och på tillgänglig mark.Skyltning och underhållDet är viktigt med bra skyltning så ryttarna vet var de ska ta vägeni korsningar. Att ridvägarna är bra underhållna är viktigt föratt de verkligen skall användas. I annat fall väljs andra vägar sominte är anpassade efter de belastningar ridning kan ge upphov tilloch där konflikter med andra intressegrupper kan uppstå.Nya ridvägarAtt tänka på vid anläggande av nya ridvägar• möjlighet för ryttarna att rida en runda• bra underlag - varken för mjukt eller för hårt• bra skyltat• trafiksäkra ridvägar och korsningar med bilvägarFortsatt arbeteFör att förbättra ridmöjligheterna i kommunen och minska konfliktermellan ryttare, markägare och trafikanter med flera föreslåsatt kommunen tar initiativ till att en arbetsgrupp skapas föratt arbeta vidare med frågor som tagits upp i detta dokument.Målet är att tillskapa nya ridvägar i samförstånd med ryttare ochmarkägare.Arbetsgruppen bör bestå av representanter från ridklubbar,markägare, LRF och kommunen.När nya stora vägar ska anläggas eller breddas, som till exempelE6:an, är det viktigt att fundera över hur hästekipagen ska kunnapassera.Foto: Carina LindebergHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 19

Ridvägar2005-06-10ArrieGessieHököpingekyrkbyGessieVillastadHököpingeS. ÅkarpV.IngelstadKronanVellingeVästra GrevieMellanGrevieÖ.GrevieKrattenVellingevästerVellingeBackenLilla HammarHåslövTeckenförklaringBefintlig ridvägFalsterboSkanörLjunghusenHöllvikenSt. HammarRängRängs sandKämpingeRidning på befintlig väg/strandRidning 1 sept-14 majNy ridvägKonfliktpunkt ur trafiksäkerhetssynpunktOmråde med stort behovav ridvägarPrivat ridhusKommunalt ridhusPlanerat ridhusPrivat ridanläggning20Hästar och bebyggelse i Vellinge kommun

eferenserEn svensk hästpolitik. 2000. Statens offentliga utredningar 2000:109.Jordbruksdepartementet. StockholmFördjupad översiktsplan. Fredshög. 2000. Red. Westerström planarkitekter AB.Jerry Westerström. Vellinge kommunFördjupad översiktsplan. Gessie Kyrkby. 2004. Red. Pia Transe-Pedersen. MiljöochStadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommunFördjupad översiktsplan. Lilla Hammars näs (södra delen). Samrådshandling.2004. Red. Robert Werner arkitektkontor. Vellinge kommunFördjupad översiktsplan. Räng Sand. 2002. Red. Sweco FFNS Arkitekter. MiljöochStadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommunKartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige. 2005.Samordningsenheten. Red. Per Persson. Rapport 2005:5. Jordbruksverket.JönköpingPlanering för tätortsnära hästhållning – mer än bara ridhus. 2003. Persson, Hanna.Examensarbete inom landskapsarkitektprogrammet. Inst. för landskapsplaneringoch Inst för jordbrukets biosystem och teknologi. AlnarpHästen i landskapet. 2002. Svala, Catharina. Specialmeddelande 240. Sverigeslantbruksuniversitet. Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. AlnarpÖversiktsplan 2000, Vellinge kommun. 2001. Red. Åsa Björn.Stadsbyggnadskontoret. VellingeFördjupad översiktsplan. Vellinge. Kronan. Utställningshandling. 2004. Red.Krabbe Arkitekter AB. Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommunFördjupad översiktsplan. Vellinge Väster. 2000. Red. Krabbe Arkitekter AB.Stadsbyggnadskontoret, Vellinge kommunFördjupad översiktsplan. V Ingelstad. 2004. Red. Plan- och Byggnadskonst i LundAB. Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen, Vellinge kommunFördjupad översiktsplan för Östra Grevie. 2002. Red. Plan- och Byggnadskonst iLund AB. Stadsbyggnadskontoret, Vellinge kommunHäst - djurskyddsbestämmelser. 2005. Djurskyddsinformation 03-2005.Djurskyddsmyndigheten.SkaraHästar och bebyggelse. Underlag för den fysiska planeringen. 2004. Red. ClausPedersen. Länsstyrelsen i Skåne. Rapport 2004:17Hästgödsel – en naturlig resurs. 2003. Jordbruksinformation 10-2003.Jordbruksverket. JönköpingHästar och bebyggelse i Vellinge kommun 21

För mer information kontaktaMiljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen,Norrevångsgatan 3 i Vellinge,telefon 040-42 50 00www.vellinge.se