UV Rapport 2011:103 - arkeologiuv.se

2 Fastigheten Kramsäng 1:4

UV RAPPORT 2011:103ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNINGFastigheten Kramsäng 1:4Inför byggnation av kraftstationBoplatslämningar kring stensättningarna RAÄ 288, 289, 296Barkeryds socken, Nässjö kommunSmålandDnr 422-1566-2011Marita SjölinFastigheten Kramsäng 1:4 3

RiksantikvarieämbetetArkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst)Roxengatan 7582 73 LinköpingTel 010-480 81 40Fax 010-480 81 73e-post uvost@raa.see-post fornamn.efternamn@raa.sewww.arkeologiuv.se© 2011 RiksantikvarieämbetetUV Rapport 2011:103Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233.Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2011-09-01. Dnr 601-2011/2346.Grafisk form Britt LundbergKartografi Lars ÖstlinFoto Marita SjölinUtskrift UV Öst, Linköping 20114 Fastigheten Kramsäng 1:4

InnehållSammanfattning 7Bakgrund 8Topografi och fornlämningsmiljö 8Syfte och frågeställning 9Metod och genomförande 9Resultat 12Boplatslämningar 12Mindre röjningsrösen 14Analyser 15Vedartsanalys 1514C-analys 15Avslutande diskussion 16Referenser 17Administrativa uppgifter 17Bilaga 1. Schaktbeskrivning 18Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning 19TranåsMullsjöHaboHuskvarnaVästervikJönköpingNässjöEksjöVimmerbyJönköpingslänVetlandaHultsfredGislavedSävsjöOskarshamnVärnamoKronobergslänKalmarlänLjungbyVäxjöNybroKalmarBorgholmMarkarydÄlmhultFig 1. Karta över Jönköpings län med platsen förförundersökningen markerad.Fastigheten Kramsäng 1:4 5

Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000.6 Fastigheten Kramsäng 1:4

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansieraddel av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslutenligt Lag om kulturminnen mm (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdragi form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiskauppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion.Arkeologisk förundersökningFastigheten Kramsäng 1:4SammanfattningInför planerad kraftstationsbyggnation på fastigheten Kramsäng 1:4 och i anslutningtill de fasta fornlämningarna RAÄ 288, 289 och 296 har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiskauppdragsverksamheten, UV Öst utfört arkeologisk förundersökning. Förundersökningenberörde inte själva stensättningarna utan området i anslutning till dem, isyfte att fastställa huruvida ytterligare gravar och/eller andra fornlämningar ej synligaovan jord kan komma att beröras av planerad exploatering. Förundersökningen utfördesgenom att matjorden banades av med hjälp av grävmaskin i flera schakt. I anslutning tillstensättningarna påträffades boplatslämningar i form av en härd, några gropar och kulturlagersamt ett flertal stolphål. Merparten av stolphålen, vilka kan utgöra en huslämning,påträffades omedelbart intill RAÄ 289. Ca 30 m norr om stensättningarna påträffadesett kulturlager, i ett läge som talar för att det kan utgöra botten av en grav. I områdetpåträffades även tre övertorvade mindre röjningsrösen. Boplatslämningarna intill stensättningarnahar vid förundersökningen begränsats till en 85x50 (N-S) stor yta, där dockhuvuddelen av lämningarna ligger koncentrerade kring gravarna inom en 50x40 m (O-V)stor yta. Gravar och boplatslämningar utgör tillsammans en väl bevarad och sammanhållenmiljö. Riksantikvarieämbetet, UV Öst föreslår, efter utförd förundersökning, att fornlämningarnai den mån de kommer att beröras av planerad exploatering blir föremål försärskild arkeologisk undersökning (slutundersökning). Länsstyrelsen beslutar om vidareåtgärder.Fastigheten Kramsäng 1:4 7

BakgrundSvenska Kraftnät (SvK) planerar att uppföra en kraftstation, vilken ingår i infrastruktursatsningenSydvästlänken, inom fastigheten Kramsäng 1:4, Stora Farstorps gård,Barkeryds socken, Nässjö kommun, Jönköpings län. I anslutning till kraftstationsområdetligger tre stensättningar, RAÄ 288, 289 och 296 vilka registrerades i samband medsärskild utredning år 2010. I syfte att avgöra huruvida ytterligare fornlämningar kanberöras av planerad exploatering har Riksantikvarieämbetet, UV Öst utfört arkeologiskförundersökning enligt 2 kap 13§ KML (SFS 1988:950). Uppdraget utfördes efterbeslut av Länsstyrelsen i Jönköpings län.Förundersökningen berörde en ca 14 000 m 2 stor yta i anslutning till RAÄ 288, 289och 296. Förundersökningen utfördes i fält den 8–13 juni 2011. Ansvarig arkeolog varMarita Sjölin, som även har svarat för föreliggande rapport. Medverkande arkeolog ifält var Karin Arfalk.Topografi och fornlämningsmiljöI området runt Stora Farstorps gård och i Barkeryds socken finns fornlämningar i formav gravar framför allt från järnålder och fossil åker främst i form av röjningsrösen, RAÄ284, 295 m fl. I området finns även rikligt med kolningsgropar samt mer sentida spår iform av lämningar efter kvarnar, torp och vägar (FMIS).SvK har tidigare uppdragit åt RAÄ, UV Öst att genomföra MKB-arbete och inventeringlängs Sydvästlänken, samt en kulturmiljöanalys för ett nytt stationsområde iBarkeryd. Kulturmiljöanalysen omfattande bland annat kart- och arkivstudier samt fältinventering.Arbetet resulterade bland annat i att ett antal områden med fossil åkermarki form av röjningsröseområden kunde konstateras och avgränsas. Två av dessa, RAÄ 280och 298 berördes senare vid särskild arkeologisk utredning, även den utförd av RAÄ,UV Öst.Utredningen utfördes i november 2010 och resulterade i att tre rösen kunde konstaterasutgöra stensättningar (Sjölin 2010). Sedan rapporten färdigställdes har 14 C-dateringarinkommit. RAÄ 288 har daterats till 320–440 e Kr och RAÄ 296 har daterats till130–380 e Kr, det vill säga romersk järnålder vilket är en vanlig datering för liknandestensättningar i norra Småland. I schakt intill rösena påträffades några mindre gropar.Röjningsrösen i de två röjningsröseområdena, RAÄ 280 och 298 har daterats till nyaretid (1700–1800-tal) med en äldre medeltida röjningsfas.Stensättningarna ligger inom en 30x30 m stor yta, till detta kommer ett kringområdepå uppskattningsvis 120x120 m, vilket utgör förundersökningsområdet. Detta utgörs avåker- och ängsmarkmark, delvis kringgärdad av stenmurar. Åkermarken utgörs av tvååkrar som skiljs åt av ett ej stenröjt parti ängsmark bevuxet med björk och ett par vidagranar. Områdets högsta punkt ligger strax öster om stensättningarna och området sluttarsedan svagt mot väster. Marken utgörs av stenig och blockig morän. Odlingssten frånåkrarna ligger i stenmurar samt på och kring gravarna.8 Fastigheten Kramsäng 1:4

Syfte och frågeställningSyftet med den arkeologiska förundersökningen är, enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag,att begränsa fornlämningen, utröna om det i området finns ytterligare undermark dolda stensättningar, flatmarksgravar, boplats- eller andra lämningar samt attbedöma lämningarnas karaktär och bevarandegrad. Den primära frågeställningen gällerhuruvida det finns ytterligare idag okända fornlämningar som kommer att beröras vidplanerad exploatering.Den kända fornlämningsmiljön på Stora Farstorp utgjordes initialt av röjningsrösen.Tre av röjningsrösena bedömdes som gravlika, men det är ibland svårt att morfologisktavgöra vad som är ett röjningsröse och vad som är en grav. Vid utredningen 2010 undersöktesdärför två av dessa rösen närmare varpå det kunde konstateras att de faktisktutgjordes av gravar (Sjölin 2010). Sedan en tid har det uppmärksammats att det i röjningsröseområdeni Småland och södra Västergötland även kan finnas gravar ( Jönssonm fl 1991; Connelid 1993). Ibland har gravarna setts som markörer av territoriet somhar föregått röjningsfasen, men det förekommer också att de är samtida och då kangravar, boplatser och den fossila åkermarken ses som en helhet (Mascher 1993). Detförekommer även stora tidsspann mellan gravar och röjningsrösen, där gravkonstruktionernakan vara från äldre järnålder, medan röjningsrösena i samma område är medeltida(Lagerås m fl 1995).Inför den nu aktuella förundersökningen kretsar de vetenskapliga frågorna just kringförhållandet mellan gravarnas datering (äldre järnålder) och eventuellt kringliggandelämningar samt deras koppling till röjningsröseområdet (nyare tid med en eventuellröjningsfas under medeltid). Ytterligare en viktig fråga gäller om det finns boplatslämningarintill gravarna och till vilken tid hör de i så fall? Har de ett kronologiskt sambandmed gravarna?Metod och genomförandeDen arkeologiska förundersökningen genomfördes genom att matjorden banades av iområdet kring stensättningarna. Schakt och provgropar placerades så att eventuelltokända lämningar kunde fångas upp och så att inga skador uppstod på tidigare kändafornlämningar eller stenmurar. Stensättningarna undersöktes inte ytterligare. Totalt togsschakt omfattande en yta på 845 m 2 upp.Matjorden avlägsnades skiktvis ned till den nivå där lämningar påträffades (underplogdjup, ca 0,3 m). Framrensning av anläggningar skedde manuellt med hjälp av hackaoch skärslev. Ett urval av påträffade anläggningar undersöktes närmare, i syfte att avgöraderas status samt för att fastställa karaktär, bevarandegrad, komplexitet och ommöjligt datering.I syfte att klargöra påträffade lämningars kronologiska relation, inbördes samt tillgravarna, samlades kol in från tre av anläggningarna för att skickas för 14 C-analys. Dennaföregicks av vedartsbestämning i syfte att fastställa träets egenålder.All inmätning i plan har skett med RTK GPS. Påträffade anläggningar har fotodokumenterats,mätts in och registreras i RAÄ, UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis(http://www.Intrasis.com). All inmätning har skett i Sweref 99.Fastigheten Kramsäng 1:4 9

Barkeryd 298S200X 6400625X 6400475S302FarstorpS217Barkeryd 293Y 479500S306S239S298S312S221S221S294Barkeryd#296S316S328UndersökningsområdeSchaktAnläggning0 25 mSkala 1:1000S243! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !#Barkeryd289#S708S290S273S342Barkeryd288Barkeryd 287S324S265! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !Barkeryd 295Barkeryd 293S332Barkeryd 294S269/Y 479600Barkeryd 295Barkeryd 282Barkeryd 281#Fig 3. Översiktsplan med stensättningar, undersökningsområde, schakt och anläggningar markerade. Skala 1:1000.10 Fastigheten Kramsäng 1:4

Y 479500 Y 479500X 6400625S302X 6400525S217S306Barkeryd 293A400A394A225S312S298S221S221S381UtredningsområdeSchaktStolphål/PinnhålHärdGropLager0Röjningsröse50 m# Barkeryd 296A412A408A454A418A431S316A280Barkeryd289S294Barkeryd 287S280#A676A615 A576A626 A651A675 A643A637A465S290A606A597 A586S342A667A658S362#Barkeryd 288A474S324/A697S273Barkeryd 293S332A565A542A556A533A506 A521A495A484! !Barkeryd 295Y 479575Skala 1:500Fig 4. Detaljplan. I anslutning till stensättningarna påträffades boplatslämningar i form av en härd, några gropar och lagersamt en del stolphål. Skala 1:500.Fastigheten Kramsäng 1:4 11

ResultatFörundersökningen har resulterat i att boplatslämningar i form av en härd, några groparoch kulturlager samt ett flertal stolphål påträffades i anslutning till stensättningarna.Merparten av stolphålen påträffades omedelbart intill RAÄ 289 och kan utgöra en huslämning.Ett kulturlager påträffades ca 30 m norr om stensättningarna, i ett läge somtalar för att det kan utgöra botten av en grav. I området fanns även tre mindre röjningsrösen.BoplatslämningarTotalt påträffades 31 anläggningar av boplatskaraktär. Dessa utgjordes av 10 styckenmindre gropar, varav en recent, 1 liten härd, 4 sotiga lager samt 16 stolphål, varav ettlitet närmast stör- eller pinnhål. Huvuddelen av anläggningarna påträffades i schakten316, 332 och 340 närmast stensättningarna. Ett flertal stolphål i schakt 340 tyder på attdet här kan finnas en huslämning, men inom ramen för förundersökningen kunde dettainte fastställas. Ett par anläggningar påträffades även i schakt 306 och i schakten 265och 706 ca 30 m norr om stensättningarna. Övriga schakt var tomma. Nedan beskrivs deschakt som innehöll anläggningar. För beskrivning av samtliga schakt och anläggningar, seschakt- och anläggningsbeskrivningar i bilaga 1 och 2.TypAntalGrop 10Härd 1Lager 4Stolphål 16Summa 31Tabell 1. Vid förundersökningen påträffades totalt 31 anläggningar.Stolphål öster om RAÄ 289I schakt 332 längst till öster påträffades 4 gropar och 3 stolphål, samt ett flammigt lagersom inte undersöktes närmare. Groparna var 0,4-0,7 m stora och 0,1-0,25 m djupa,huvudsakligen runda eller ovala och med en sandig humös fyllning ett par med inslagav träkol och någon med inslag av skörbränd sten. Ett 0,45 x 0,65 stort och 0,34 m djuptstolphål hade en tydlig stenskoning.I schakt 340 påträffades 10 stolphål och 2mindre gropar. Av stolphålen undersöktes 4.Något hade stenskoning av 0,1 m stora stenaroch ett par hade inslag av träkol, bränd leraoch skörbränd sten. A675 är endast 0,05 mstort i diameter och utgör snarast ett stör- ellerpinnhål. En av groparna, A667 kan möjligenockså utgöra ett stolphål. Huvuddelen av anläggningarnai schakt 340 påträffades i norradelen av schaktet intill stensättning RAÄ 289.Mängden anläggningar och huvudsakligenstolp hål inom en begränsad yta tyder på attdet kan finnas en huslämning i den här delenav området.Fig 5. Ett av stolphålen i schakt 332 efter en natts ymnigt regnande. A542.Från nordväst. foto marita sjölin.12 Fastigheten Kramsäng 1:4

Fig 6. Schakt 340 innehöll ett flertal stolphål. Här norra delen av schaktet fotograferat från söder.Stolphålen, varav några är undersökta, är markerade med gula stickor. foto marita sjölin.Härd, kulturlager och gropar söder om RAÄ 296 och 288Även schakt 316 var rikt på anläggningar. Här påträffades en mindre härd, ett par stolphål,ett sotigt lager och en recent grop som skar ned rakt igenom lagret. Härden, A454var 0,55x0,5 m stor och 0,14 m djup med en gråbrun sotig sandig och grusig humus,fyllning med inslag av träkol och skörbränd sten. Stolphålen grunda, endast 0,1 m djupaoch ca 0,5 m stora i ytan med en grusig humös fyllning. Mitt i schaktet påträffades ettsvart sotigt kulturlager, A418. Schaktet breddades och lagret kunde begränsas till en ytaomfattande 5x4 m med en något oregelbunden form. Lagret rensades i ytan, men grävdesinte igenom. Det utgjordes i ytan av svart sotig sandig och grusig humus med inslag avträkol och skörbränd sten. I östra delen ärlagret genomgrävt av en recent grop, A431med inslag av tegel, porslin och glas.Strax väster om stensättning RAÄ 296påträffades i schakt 306 en mindre grop ochen oval mörkfärgning som kan utgöra ettstolphål och i schakt 324 söder om RAÄ 288påträffades ett par gropar.Fig 7. I schakt 316 påträffades en mindre härd, A454, här fotograferad frånsydost. foto marita sjölin.Fastigheten Kramsäng 1:4 13

Fig 8. A676, ca 30 m norr om stensättningarna, utgjordes av omrörda stenar och svart sotig humusmed inslag av träkol och skörbrända stenar. foto Marita sjölin.Kulturlager norr om stensättningarnaI schakt 269 och 708 ca 30 m norr om stensättningarna, påträffades ett par kulturlager.Lager A697 var oregelbundet till formen och utgjordes i ytan av flammig brunsvartnär mast siltig humus med inslag av träkol. A676 utgjordes av mörk fet sotig humus medinslag av träkol och skörbränd sten. I matjorden ovan och kring lagret påträffades en delrecenta föremål, såsom spikar och andra föremål av järn, glas och yngre rödgods, men ilagret fanns inga recenta inslag. I matjorden fanns också en hel del sten bestående av ettblandat stenmaterial, 0,2–0,6 m stora. Stenarna utgjorde ingen konstruktion utan varnärmast kringspridda och kan ha påverkats och flyttats när ytan har plöjts. Till ytan varA676 3,5x3 m stort med oregelbunden form. Vid rensning visade det sig vara som mestsvart och sotigt centralt i anläggningen. Här påträffades även fynd av ett bränt ben. A676ligger i svag västsluttning på samma höjd som stensättningarna. Anläggningen tolkassom ett boplatslager, men det kan med tanke på läget motsvarande läget för stensättningarnaoch stenen som kan utgöra en förstörd överbyggnad, inte uteslutas att denutgör rester, det vill säga botten av en till större delen bortodlad grav.Mindre röjningsrösenFörutom de anläggningar som påträffades i schakten fanns inom förundersökningsområdettre övertorvade mindre röjningsrösen. Alla tre var runda eller närmast runda medflack eller svagt välvd form. För att form och struktur bättre skulle framträda avbanadesvegetationskikt och torv med hjälp av grävmaskin. Rösena utgjordes alla av uppslängdröjningsten av ett blandat stenmaterial.Ett röse, A204, var kraftigt övervuxet av nässlor. Det hade en jämn form och undersöktesnärmare. Röset avtorvades och rensades fram med hjälp av grävmaskin. Ett homogentstenmaterial i storleken 0,1x0,2 m stora framkom, samt mellan dessa fet svart humus.När delar av stenmaterialet plockades bort framkom recent hushållsavfall i form av glas,porslin, plåtburkar och dylikt.14 Fastigheten Kramsäng 1:4

Fig 9. Ett mindre röjningsröse strax bakom ladugården har även använts som avfallsplats för hushållsopor.A204 fotograferat från söder. foto marita sjölin.AnalyserTräkol från härden, ett stolphål samt ett kulturlager har skickats för analys. Initialt harproverna genomgått vedartsanalys i syfte att fastställa träets egenålder inför 14 C-datering.Därefter har kolproverna skickats vidare för datering.VedartsanalysVedartsanlysen visade att träkolet från härden och lagret utgjordes av björk, medan träkolfrån stolphålet utgjordes av tall.Analys ID Prov ID Anläggning Schakt Art9479 PK464 A454 Härd S316 Björk9477 PK625 A615 Stolphål S340 Tall9478 PK693 A676 Lager S706 BjörkTabell 2. Vedartsanalysen visade att träkolsproverna utgjordes av björk och tall.14C-analysDateringarna är vid denna rapports framställan ej färdiga.Fastigheten Kramsäng 1:4 15

Avslutande diskussionFornlämningsmiljön på Stora Farstorp utgörs av tre gravar i form av stensättningar samti anslutning till dessa boplatslämningar i form av en härd, gropar, stolphål och lager.Grav- och boplatslämningar ligger i en svag västsluttning på åker- och hagmark österom dagens bebyggelse. Lämningarna har vid förundersökningen kunnat begränsas tillen 85x50 (N-S) stor yta, där dock huvuddelen av lämningarna ligger koncentrerade kringgravarna inom en 50x40 (O-V) m stor yta. Boplatslämningarna utgörs av stolphål, avvilka några kraftiga och stenskodda kan utgöra en huslämning, en mindre härd, fleragropar och kulturlager.Träkol från tre anläggningar har skickats för 14 C-datering, vilka vid denna rapportsframställan ej är klara. Stensättningarna är sedan tidigare daterade till romersk järnålder,men frågan hur det kronologiska sambandet mellan gravar och boplatslämningar ser utfår därmed invänta dateringarna.Gravar och boplatslämningar utgör en väl bevarad och sammanhållen miljö. Gravarnaär påbyggda med odlingssten och Stora Farstorp utgör ännu ett exempel på att det i röjningsröseområdenkan finnas både gravar och boplatslämningar, något som tidigare haruppmärksammats på andra platser i Småland och södra Västergötland ( Jönsson m fl 1991;Connelid 1993).Riksantikvarieämbetet, UV Öst föreslår, efter utförd förundersökning, att fornlämningarnai den mån de kommer att beröras av planerad exploatering blir föremål försärskild arkeologisk undersökning (slutundersökning). En slutundersökning skullenärmare kunna klargöra huruvida det finns huslämningar inom området, hur relationenmellan gravar och boplatslämningar förhåller sig samt avgöra om det finns olika tidsskiktmellan grav- och boplatslämningar, men även inom boplatslämningen i sig.Länsstyrelsen beslutar om vidare åtgärder.Linköping i augusti 2011Marita Sjölin16 Fastigheten Kramsäng 1:4

ReferenserConnelid, P., Mascher, C., Weiler, E. 1993. Röstorp – ett västsvenskt röjningsröseområdeI skogsmark. Arkeologi i Sverige 2.Lagerås, P., Jansson, K., Vestbö, A. 1995. Land-use history of the Axlarp area in theSmåland Uplands, southern Sweden – Paleoecological and archaeological investigations.Vegetation History and archaeobotany 4.Sjölin, M. 2010. Röjningsrösen och gravar på Stora Farstorp. Särskild utredning. StoraFarstorp, fastigheterna Kramsäng 1:4 och Ryssby 2:11. Inför ställverksbygge i sambandmed utbyggnad av Sydvästlänken. RAÄ 280. Barkeryds socken, Nässjö kommun,Småland. Rapport UV Öst 2010:39.Ternström, C. 2009. Sydvästlänken. Station Barkeryd. Bilaga till samrådshandling. KulturmiljöPM UV Öst 2009:34. Linköping.Ternström, C. 2010. Sydvästlänken. Delsträckorna Hallsberg-Östansjö-Barkeryd och Barkeryd-Hurva.Jönköpings län. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. Arkeologisk inventering.Rapport UV Öst 2010:30.Administrativa uppgifterLän: Jönköpings länLandskap: SmålandKommun: NässjöSocken: BarkerydPlats: Stora Farstorps gård, fastigheten Kramsäng 1:4Fornlämning: RAÄ 288, 289 och 296Undersökningens mittpunkt: X6400559, Y479546Koordinatsystem: Sweref 99Riksantikvarieämbetet dnr: 422-1566-2011Länsstyrelsen dnr: 431-2045-2011Länsstyrelsen beslutsdatum: 2011-05-23Projektnummer: 11960Intrasisprojekt: UV2011_096Rapportnummer: 2011:103Ansvarig arkeolog: Marita SjölinPersonal: Karin ArfalkBeställare: Länsstyrelsen i Jönköpings länKostnadsansvarig: Svenska KraftnätUndersökningstid: 8–13 juni 2011Undersökningsområde: Ca 14 400 m 2Undersökt yta: 845 m 2Arkivhandlingar: Förvaras i ATAFynd: F692, bränt ben, 1 stFastigheten Kramsäng 1:4 17

Bilaga 1. SchaktbeskrivningID Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning200 8 1,8 0,1 Överst vegetationslager, följt av matjordslager av brun moig mylla med stort inslag av sten,ca 0,5 m stora. I norra änden en förhöjning bevuxen med massor av nässlor som visar sigvara ett röjningsröse med recenta inslag såsom porslin och glas.217 7 1,8 0,25 Överst vegetationslager, följt av matjordslager av något gråaktig brun moig mylla.Rikligt inslag av trädrötter och sten 0,2–0,6 m stora. Steril botten av gulbrungrå mo.221 9 1,8 0,1 Överst vegetationslager, följt av matjordslager av brun moig mylla. Steril av gulbrun momed stort inslag av stora stenar, 0,5–1 m stora. Ett mindre röjningsröse.221 14 1,8 0,1 Överst vegetationslager, följt av matjordslager av brun moig mylla. Steril av gulbrun momed stort inslag av stora stenar, 0,5–1 m stora. Ett mindre röjningsröse.239 19 1,8 0,25 Överst matjordslager av gråbrun moig mylla. Därunder gulbrun moig morän.Ett block i S delen samt en grop med järnskrot mitt i schaktet.243 25 1,8 0,4 Överst matjordslager av gråbrun moig mylla. Därunder gulbrun moig morän.Mycket sten, dels mindre 0,05–0,1 m stora, men även större 0,4–1 m stora.Bland stenen inslag av spik. En recent grop fylld med inslag av glas och en fil.265 32 1,8 0,3 Överst matjordslager av brun sandig mylla. Därunder steril botten av gulbrun moig morän.Sten 0,05–0,4 m stora. Terrasskant omedelbart S om schaktet. Ett par mörkfärgningar medinslag av träkol.269 24 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun sandig mylla. Därunder steril botten av gulbrun moig morän.Sten 0,05–0,4 m stora. Terrasskant omedelbart S om schaktet. Ett block 1,7 m stort.273 15 1,8 0,2 Överst vegetationsskikt, därunder brun sandig/moig mylla. Steril av gulbrun mo.Mycket sten 0,05–1 m stora. Ett mindre röjningsröse i V delen. Mitt i något inslag av träkol.Mycket rötter.290 16 1,8 0,2 Överst vegetationslager, följt av matjordslager av brun moig mylla. Steril av gulbrun momed stort inslag av stora stenar, 0,5–1 m stora.294 12 1,8 0,2 Överst matjordslager av brun moig mylla med inslag av tegel. Därunder steril bottenav gulbrun sandig morän, sten 0,05–0,2 m stora.298 14 1,8 0,3 Överst matjordslager av brun moig mylla. Steril av gulbrun sandig mo, något flammigt.Ett block i V delen.302 13 1,8 0,25 Överst matjordslager av något gråaktig brun moig mylla. Stort inslag av trädrötter och sten.Stenarna 0,05–0,4 m stora. Därunder opåverkad steril botten bestående av gulbrunmoig morän. Ett par större stenar, närmast block 1x1 m stora.306 23 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun moig mylla. Därunder steril opåverkad botten av gulbrunmoig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora. Ett par mörkfärgningar.312 8 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun moig mylla med inslag av porslin och tegel. Därunder sterilopåverkad botten av gulbrun sandig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora.316 14 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun moig mylla. Därunder steril opåverkad botten av gulbrunsandig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora. Flera anläggningar.324 12 1,8 0,2 Överst matjordslager av brun moig mylla. Därunder steril opåverkad botten av gulbrunsandig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora.328 14 1,8 0,2 Överst gråbrun torvig mo. Därunder gulbrun mo. Sten, 0,2–0,5 m stora.332 32 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun moig mylla. Därunder steril opåverkad botten av gulbrunsandig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora. Flera anläggningar.340 20 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun moig mylla. Därunder steril opåverkad botten av gulbrunsandig morän. Rikligt med sten, 0,05–0,4 m stora. Flera anläggningar.708 24 1,8 0,25 Överst matjordslager av brun sandig mylla. Därunder steril botten av gulbrun moig morän.Sten 0,05–0,4 m stora. Terrasskant omedelbart S om schaktet. Ett stort block i S delen,flera stenar mitt i schaktet. Däremellan ett svart sotigt lager med inslag av träkol ochskörbränd sten.18 Fastigheten Kramsäng 1:4

Bilaga 2. AnläggningsbeskrivningID Typ Längd(m)Bredd(m)Djup(m)Beskrivning204 Röjningsröse 6 6 – Närmast runt, ca 0,6 m högt, flack form. Övertorvat, bevuxetmed nässlor. Röset avtorvades och rensades fram med hjälpav grävmaskin. Ett homogent stenmaterial i storleken 0,1x0,2 mstora framkom, samt mellan dessa fet svart humus. När delar avstenmaterialet plockades bort framkom recent hushållsavfalli form av glas, porslin, plåtburkar etc.225 Röjningsröse 4,5 4,5 – Runt, ca 0,5 m högt, välvd form. Övertorvat med i ytan enstakastörre stenar. Röset rensades fram och avbanades med hjälp avgrävmaskin. Blandat stenmaterial, 0,05x0,1–0,3x0,4 m stora stenarsamt två markfasta block. Röjningssten.280 Röjningsröse 3,5 3 – Runt, höjd ca 0,4 m, flack form, övertorvat, blandat stenmaterial0,2–0,4 m stora. Röjningssten.350 Grav – – – Se utredningsrapport.362 Grav – – – Se utredningsrapport.381 Grav – – – Se utredningsrapport.394 Stolphål 0,45 0,4 – Oval form. I ytan gråbrun sandig/moig humus.Mörkfärgning, möjligt stolphål.400 Grop 0,5 0,5 0,15 Rund form. Fyllning av grusig gråbrun humus.Sektionsritning,i skala 1:40408 Stolphål 0,5 0,4 0,1 Oval form. Fyllning av gråbrun grusig humus.412 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Rund form. Fyllning av brun grusig humus.418 Lager 5 4 – Oregelbunden form. I ytan svart sotig sandig och grusig humusmed inslag av träkol och skörbränd sten. Ligger nära stensättning,brandlager alt botten/rest av grav? Är genomgrävd av A431.431 Grop, recent 2,2 2 0,3 Oval form. Fyllning av ljus-beige grusig sand med inslag av tegel,porslin och glas. Är nedgrävd rakt genom A418.454 Härd 0,55 0,5 0,14 Närmast rund form. Fyllning av gråbrun sotig sandig och grusighumus med inslag av träkol och skörbränd sten. Kolprov (björk)skickat för 14 C (PK464).465 Grop 0,46 0,46 0,22 Oval form. Fyllning av brun grusig och sandig humus.474 Grop 0,5 0,4 0,12 Oval form. Fyllning av brungrå grusig humus.484 Stolphål 0,65 0,45 0,34 I schaktkant. Fyllning av brun sandig humus med inslag av träkol.Stenskoning av 0,05–0,2 m stora stenar. En inrasad större steni mitten.495 Grop 0,5 0,44 0,15 Rund form. Fyllning av grusig brun humus.506 Grop 0,7 0,7 0,22 Rund form. Fyllning av mörkgrå något sotig, sandig ochnågot grusig humus med flertalet stenar 0,05–0,2 m stora,varav någon skörbränd.521 Grop 0,6 0,5 0,25 Oval form. Fyllning av brungrå grusig humus med stort inslagav träkol, främst i ytan.533 Lager 2 1,8 – Oregelbunden form. I ytan flammig grå och brun något sotiggrusig humus med kraftigt inslag av träkol. Flertalet stenar0,05–0,3 m stora.542 Stolphål 0,6 0,5 0,22 Oval form. Fylllning av mörkt gråbrun grusig humus med inslagav träkol.Fastigheten Kramsäng 1:4 19

ID Typ Längd(m)Bredd(m)Djup(m)Beskrivning556 Stolphål 0,44 0,44 – Rund form. I ytan mörkt svartbrun sotig grusig humus medinslag av träkol. Mörkfärgning, möjligt stolphål.565 Grop 0,55 0,4 0,1 Oregelbunden form. Fyllning av mörkbrun sandig humusmed något inslag av träkol.576 Stolphål 0,5 0,5 – Rund form. I ytan brun sandig humus.Mörkfärgning, möjligt stolphål.586 Stolphål 0,6 0,6 – Rund form. I ytan mörkbrun sandig humus med något inslagav träkol. Mörkfärgning, möjligt stolphål.597 Grop 0,6 0,4 0,1 Oval form. Fyllning av brun sandig humus.Sektionsritning,i skala 1:40606 Stolphål 0,5 0,5 0,2 Rund form. Fyllning av brun sandig humus.615 Stolphål 0,54 0,54 0,22 Rund form. Fyllning av mörkbrun sandig och grusig humus medinslag av träkol och bränd lera. Träkol (tall) skickat för 14 C (PK625).626 Stolphål 0,4 0,4 0,18 Rund form. Fyllning av grusig humus med inslag av träkol ochbränd lera. Skoning av 0,1 m stora stenar.637 Stolphål 0,2 0,2 – Rund form. I ytan mörkbrun sandig humus.Mörkfärgning, möjligt stolphål.643 Stolphål 0,3 0,3 – Rund form. I ytan mörkbrun sandig humus.Mörkfärgning, möjligt stolphål.651 Stolphål 0,2 0,2 – Rund form. I ytan mörkbrun sandig humus.Mörkfärgning, möjligt stolphål.658 Stolphål 0,36 0,36 0,14 Rund form. Fyllning av mörkt gråbrun grusig humus medinslag av någon skörbränd sten.667 Grop 0,3 0,3 0,1 Rund form. Fyllning av mörkbrun sandig humus.Grund grop, men möjligen stolphål.675 Pinnhål 0,05 0,05 0,1 Rund form. Fyllning av brun sandig humus.676 Lager 3,5 3 – Oregelbunden form. I ytan brunsvart sotig sandig humusmed inslag av träkol och skörbränd sten. Mest svart och sotigtcentralt där kol (björk) för 14 C-analys insamlades (PK693).Här påträffades även fynd av ett bränt ben (F692). Lagret liggeri svag västsluttning i jämnhöjd med de tre stensättningarna.Brandlager alt rest/botten av bortodlad grav?697 Lager 1,1 0,9 – Oregelbunden form. I ytan flammig brun-svart närmast siltighumus med inslag av träkol.20 Fastigheten Kramsäng 1:4

Fastigheten Kramsäng 1:4 21

22 Fastigheten Kramsäng 1:4