Våra ekologiska fotavtryck - Världsnaturfonden WWF

Våra ekologiska fotavtryckINFORMATION OM MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ VÅR MILJÖDu äter palmolja varje dag utan att veta om det • Varifrån kommer din lunch, egentligen?Jätteräkor – en läckande läckerhet • Törstiga jeans! • Varför blir det varmare?ÖPPNA OCH LÄS MER

Foto: Canon/Eduardo RuizVad då palmolja?Men det äter ju inte jag!Vi äter faktiskt palmolja varje dag. Många produkterdär det står vegetabiliskt fett på förpackningen innehållerpalm olja. Visste du att stora skogar i tropikerna huggs nerför att palmolja ska kunna exporteras till Sverige?I livsmedel och hudkrämAv oljepalmen kan man få palmolja, palmkärnoljaoch palmkärnmjöl. Palmolja användsfrämst som matolja och som ingrediensi livsmedel men olja från oljepalmenkan också finnas i din hudkräm och i annankosmetika. Du kan också hitta det i rengöringsmedel,tvättmedel och vid framställningav kemikalier.Oljepalmodlingarna ökarOljepalmen kommer ursprungligen från Afrikamen planteras nu på många håll i världen,främst i Sydostasien med Malaysia ochIndonesien som främsta palmoljeexportörer.Odling av palmolja ökar nu på många håll ivärlden och håller på att ersätta sojaodlingensom den främsta oljeproducerade grödan.Sojaproduktionen har fördubblats på tjugoår medan produktionen av palmolja har femfaldigatsunder samma tid!11 m 2 tropikmark per svenskEU är den största konsumenten i världenav palmkärnmjöl till djurfoder med merän tre fjärdedelar av den globala importen.Sverige importerar ca 44 000 ton palm oljafrån i huvudsak Malaysia och Indonesienper år. Det betyder att varje svensk behöverelva kvadratmeter tropikmark för att tillgodosesitt behov av palmolja!Från myllrande liv till monokulturÖkningen av palmoljeodling har medförtatt stora områden med tropisk skog harskövlats. Miljön påverkas hårt när manplanterar oljepalm där det förr växte tropiskskog. Den biologiska mångfalden i deursprungliga tropiska skogarna ersätts avartfattiga monokulturer. När man kalhuggerett område till förmån för en planteringöverlever nästan inga arter som ursprungligenfinns i en tropisk skog.Inte bara naturen trängs undanMan bränner ofta skogen för att röja och detorsakar att annan skog intill också brinnereller påverkas av branden. Grundvattnetblir giftigt på grund av alla bekämpningsmedelsom används och näringsämnen frigörsvid markberedning. Kalhuggningenblottlägger också jorden och gör den merkänslig för erosion, vilket leder till att merslam och jord samlas i vattendrag som lederut i havet.Men odlingarna påverkar inte bara växteroch djur, många människor lever i ochav regnskogen. Stora bolag lägger beslag påmark som i årtusenden nyttjats av ursprungsbefolkningen.Dessa människor kan då intelängre vara självförsörjande. Vart ska de tavägen? Plantager måste även ha socialt hållbaravillkor för dem som arbetar där.Du kan bidraVems är då ansvaret? Ett stort ansvar liggerpå återförsäljare, banker och investeraresom har möjlighet att direkt eller indirektkunna ställa krav på hur producenternafaktiskt odlar. Men kan vi som konsumentergöra något?Ja, visserligen är det många gångersvårt som konsument att veta vilka produktersom innehåller palmolja. Ofta stårdet bara vegetabiliskt fett på innehållsdeklarationeneftersom fettsammansättningenkan variera beroende på tillgångoch pris på olika fetter. Oljepalmen är enmycket produktiv oljeväxt som ger mycketolja i förhållande till hur mycket plats,vatten och näringsämnen den kräver. Denger också länder viktiga exportinkomsteroch en bojkott är inte att föredra.Välj ekologiska produkterVi måste påverka investerare och störrebolag att välja bättre odlingsalternativ.Alternativ som är både socialt och ekologiskthållbara. Då kan till slut den förändringsom är på gång bli mer accepterad ochbestående!Medan det viktiga förändringsarbetetpågår kan du efterfråga hållbart framtagenpalmolja i butiken och tills vidare välja demiljömärkta varor som finns.Arter som hotas av utrotningPå Sumatra skövlas mycket skog för att lämna plats åt storskaligaoljepalmodlingar. Detta påverkar många arter somär beroende av stora skogsområden för att överleva.Vilka av produkterna tror dukan innehålla palmolja?OljepalmElaeis guineensis(Svaret finns längst ner på sidan)Oljepalmen växer naturligti det fuktiga, tropiska Västafrika.Den är nära besläktadmed kokospalmen. Köpmänoch kolonisatörer tog denmed sig till Sydostasien på1800-talet. Oljepalmen är engrov palm som vanligtvis blir15 meter men ibland upp till20-30 meter hög. Den kanleva i 200 år.Frukterna sitter i toppen på palmen i stora klasaroch är glödande orange. Man kan utvinna två sortersolja: palmkärnolja från palmkärnan och palmolja frånfruktköttet. Biprodukten pressas till så kallade presskakoroch används som djurfoder.Minska ditt FOTAVTRYCK!VÄLJ MILJÖMÄRKT: Välj KRAV-märkta, FSC-märktaeller rättvisemärkta varor – detta sänder en tydligsignal till handeln.STÄLL FRÅGOR: Ställ frågor i butiken. Kräv miljövänligtoch rättvist framtagen palmolja.SKICKA E-POST: Visa ditt intresse för att uthålliga alternativtas fram – gör din röst hörd genom att skickaen e-post. Tala om för handeln och industrin att dubryr dig och uppmuntrar dem till att arbeta med dessafrågor. På WWFs hemsida finns ett förslag till brev.Foto: WWF-Canon/Hartmut JungiusTillsammans med lokalbefolkningoch olika nätverkförsöker WWF utformaskyddsområden för djuren.Orangutangen på SumatraUnder de senaste hundra åren har populationenav orangutanger på Sumatra reduceratsmed 86 procent. Omställningen av dentropiska skogen, och för små och splittraderester av orörd skog, gör att orangutangernafår mindre och mindre livsutrymme. Fortsätterdenna trend kommer orangutangenpå Sumatra att vara utrotad inom tio år!Den asiatiska elefantenDet finns uppskattningsvis mellan 35 000och 50 000 viltlevande asiatiska elefanterkvar. Dessa elefanter är starkt tillbakapressadepå grund av ökad mänsklig aktivitetoch söker sig in på plantagerna i brist påegna områden att röra sig i. Plantageägarnaser elefanterna som skadedjur och dödardem. Denna konflikt har på senare årblivit ett större hot mot elefantens överlevnadän tjuvjakten på betar.Tigern – störst i kattfamiljenTigern är den största medlemmen i kattfamiljen.Ett tigerrevir i exempelvis Indienkan uppgå till runt 60 kvadratkilometer.Tidigare kunde man hitta tigrar ändafrån Turkiet i väst till Ryssland i öst, menidag finns de bara kvar i några få länder iAsien. I dag finns det omkring 5 000 vildatigrar. Tre av de åtta underarterna är redanförsvunna och den sydkinesiska tigern ärmycket nära utrotning.Skyddsområden och informationWWF arbetar aktivt för att rädda dessaarter. Tillsammans med lokalbefolkningoch olika nätverk försöker WWF utformaskyddsområden för djuren.Ett viktigt arbete är att sprida informationför att öka medvetenheten om arternassituation och på så sätt skapa opinionför politiska beslut till djurens fördel.WWF anser attflera kriterier måste gällaom en palmoljeproduktion ska anses vara uthållig:• de mest skyddsvärda skogarna måste bevaras• miljövänliga odlingsmetoder måste användasför gödning, bevattning, markbearbetning ochbekämpning• lokalbefolkningens och minoritetsgruppernasrättigheter måste respekteras• effektiva regelverk med tydliga lagar samt resurserför att kontrollera att de efterföljs.Svar: I alla de här produkterna kan man hitta palmolja. Kan du hitta fler exempelpå varor som innehåller palmolja i ditt skafferi? På många varor står det attde innehåller vegetabilisk olja. Ofta betyder det att man använt just palmolja.VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 3

1,6 miljarder ton kol frigörs årligenfrån den tropiska jorden ochskogsvegetationen på grund avomställning av skogsområden.Detta bidrar till växthuseffekten.Foto: WWF-Canon/Kevin SchaferFoto: WWF-Canon/Edward ParkerFoto: WWF-Canon/André BärtschiDina trädgårdsmöblerMolnskogarna är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare harbara beskrivit 20 procent av alla arter. Men man vet att många av arternai molnskogarna bara finns i mycket små områden.växer i tropikerna!Tropiska träd faller för att du skakunna ha ett fint golv att gå på.Eller en tjusig båt att segla med.Trädgårdsmöbler som är gjorda avtropiska trädslag har också blivitallt vanligare. Med avverkningenförsvinner den otroligt artrika miljönsom har funnits där i miljoner år.En tredjedel försvinner varje år!De tropiska skogarna täcker idag knapptsju procent av jordens landyta. Samtidigtlever minst hälften av jordens alla växt- ochdjurarter där. Men arealen som täcks avtropisk skog minskar drastiskt hela tiden –avskogningstakten i tropikerna är 160 000kvadratkilometer per år, vilket är ungefären tredjedel av Sveriges yta. Varje år!Omvandling till jordbruksmark ochplantering av gummiträd, oljepalmer ochsoja är den största orsaken till avverkning.Men det planteras även träd för att kunnaanvändas som tropiskt timmer. Brasilienoch Indonesien är två viktiga exportörer avtropiskt virke. Det är också från dessa ländersom importen till Sverige är störst.Tandlösa lagarEn stor del av det virke som exporteraskommer från illegal avverkning. Dettasker både av skogsföretag som avverkarför mycket skog eller specialiserade ligorsom verkar i områden utanför de som äravsatta till skogsavverkning. Här kan dethandla om nationalparker och skogsreservatsom förlorar värdefulla naturområden.Minska ditt FOTAVTRYCK!VÄLJ FSC-MÄRKT: Välj FSC-märktamöbler, papper och andra produkterfrån skogen.FRÅGA I BUTIKEN: Om det intefinns FSC-märkta varor i butiken– fråga efter det och fråga varifrånträden till tillverkningenkommer.www.fsc.orgWWF har givit uten broschyr där dukan läsa mer omhur man väljer rätt.Detta är FSCVill man stödja ett ansvarsfullt skogsbruk ska man leta efterpapper, möbler, golv och övrigt virke som bär FSC-märket.Ekonomiska, sociala och ekologiska intressen har tillsammansutvecklat globala kriterier som FSC (Forest Stewardship Council)sedan använder för att kunna certifiera ett miljöanpassatoch samhällsnyttigt skogsbruk. 46 miljoner hektar skogsarealär idag FSC-certifierade. Du kan bidra till att öka denna arealgenom att fråga efter FSC-märkta trädgårdsmöbler inför nästagrillsäsong. Detta ökar intresset hos återförsäljare att erbjudajust produkter som bär FSC-märket! www.fsc.orgEftersom lagarna när det gäller avverkningär svaga är det relativt lätt att gå runt dem.Risken att åka fast och bli straffad är i detnärmaste obefintlig.Den sammanlagda svenska importenav tropiskt virke är ungefär 27 000 ton perår. Omvandlat kan man anta att två kvadratmetertropikskog tas i anspråk av varjesvensk. Detta är vårt tropiska träfotspår!Men detta område är ändå litet om manjämför hur mycket tropikskog som behövsför att tillgodose svenskens import av sojaoch palmolja.Främst är det teak (Tectona grandis) ocholika sorters mahogny (Swietenia sp) ellermeranti (Shorea sp) som importeras.Parkettgolv och båtbyggeImporten till Sverige av trädgårdsproduktergjorda av tropiskt trä har ökat de senasteåren, men de största användarna avtropiskt trä finns bland golvtillverkarna följtav båtbyggarna. FSC-märkning av trädgårdsmöbleroch golv har ökat i takt medatt människor i Sverige har blivit medvetnaom vad som händer med den tropiskaskogen. Detta gör att fler och fler återförsäljarekan erbjuda sina kunder produktersom bär FSC-märket!Negativt för biologisk mångfaldPåverkan på alla de arter som lever i dentropiska skogen är stor. Bränder, vägar ochandra infrastrukturella projekt delar uppoch isolerar de små områden tropisk skogsom ännu inte är avverkade. Djurarter sombehöver stora områden att röra sig på, harsvårt att överleva. En del hyggen täcks senareav nya träd som planteras, men trädplantagensmonokultur kan inte jämförasmed den naturliga tropikskogens enormamångfald. Det komplexa markskiktet medväxtlighet i flera olika lager har försvunnitoch jorden hålls inte längre kvar av andraväxters rötter och grenar när det regnar.Jord som rinner bort, vattennivåer somsjunker och vattendrag som antingen torkarut eller svämmar över är därför vanliganegativa effekter av trädplanteringen.Foto: WWF-Canon/Mark EdwardsFoto: WWF-Canon/Edward ParkerSkogen uppebland molnenHögt uppe bland de tropiska bergen kan manhitta molnskogarna (Cloud Forests). Här är detalltid fuktigt och därför trivs många växter somlever på de låga, knotiga träden. Molnskogarnaär fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskarehar bara beskrivit 20 procent av alla artermen man vet att många av arterna i molnskogarnaär endemiska för mycket små områden.Dessa arter finns endast där och ingen annanstanspå hela jorden. Isoleringen i bergssluttningaroch branter gör att molnskogarna ärsom små öar utan kontakt med varandra. Därförinnehåller en molnskog inte samma artersom en annan.Men det är inte bara den biologiska mångfaldensom gör molnskogarna så viktiga i tropikerna– träden har en viktig funktion för vattnetskretslopp. Trädens blad fångar upp vatteni molnen och gör det tillgängligt för floder ochvattendrag som rinner nedför sluttningarna.Den svenska skogsindustrin förbrukar 65–70miljoner kubikmeter virke varje år och underde senaste 15 åren har allt mer av råvaran importerats.Idag importeras omkring en sjundedelav den svenska skogsindustrins råvara, ochmerparten av importen kommer från Rysslandoch Baltikum.Skogarna i Baltikum och Ryssland harstora naturvärden. Många arter sominte längre finns i vårt eget skogslandskapfinns här. Två fågelarter är vitryggighackspett och svart stork.Den vitryggiga hackspetten balanserarsedan decennier på utrotningensrand och uppskattningsvis finnsdet färre än 25 par i Sverige idag. Denvitryggiga hackspetten behöver löv rikaskogar som har blivit allt mer sällsynta iSverige. I Baltikum och Ryssland växerfortfarande dessa skogar och livs-Man har uppskattat att molnskogarna tillför såmycket vatten som 20 procent av normalt regnfall.Om molnskogarna inte längre skulle finnas,kan inte marken och växtligheten tillgodogörasig detta extra vatten. I Tanzania är dedammar som tillför energi till Dar-es-Salaamberoende av vatten som kommer från molnskogarnai landets södra bergsområden!Importerat trä från öst– har vi inte en massa skog här?En betydande del av det virkesom importeras från öst ärantagligen illegalt avverkat.Ryssland har idag världens lägsta priser påvirke, vilket för Sveriges del gör import tillett attraktivt alternativ. Sveriges virkesimportuppgår till närmare tolv miljoner kubikmeterper år, men den illegala importen av virketill Sverige från Lettland och Ryssland äromfattande. Uppskattningsvis en femtedel avdet importerade virket tros vara från illegalaavverkningar.Vi måste vara beredda på att betala envaras egentliga värde, som täcker alla kostnaderför produktion och transport. Detta gälleräven kostnader som förknippas med ett långsiktigtansvarsfullt skogsbruk. Först då kanansvarsfullt skogsbruk överleva och på siktslå ut den illegala virkesmarknaden från öst.Ansträngningar från myndigheterna att kontrolleraatt lagarna och restriktionerna följsmåste också bli mer kraftfulla.Stora naturvärden hotaskraftiga stammar av vitryggig hackspettfinns därför kvar.Storken saknar våtmarkernaDen svarta storken var en gång utbreddöver stora delar av Syd- och Mellansverigemen minskade kraftigt redan underslutet av 1800-talet på grund av utdikadevåtmarker. Den svarta storkenhar antagligen inte häckat hos oss sedan1953. I Lettland finns fortfarandeflera hundra par, men stammen minskari takt med att sumplövskogarna fälls.Foto: WWF Canon/André Bärtschi4 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

SojabönanGlycine maxBrasiliens sojablir mat åt svenska korFoto: Ola JennerstenSojabönan växer ursprungligeni Kina och Korea. Denhör till ärtfamiljen och ären ettårig, självbefruktandeväxt som blir 120–180centimeter hög. Baljornainnehåller vanligtvis två tilltre frön. Knölar på rötternafixerar luftkväve till plantan.Sojaoljan utvinns ur sojabönan antingen påkemisk väg eller genom att bönorna pressas. Manproducerar kraftfoder till djur av en stor del av denskördade sojan.Foto: WWF-Canon/Michel GuntherVi äter mycket kött i Europa. Våra kossor kräver allt merkraftfoder för att bli större och ge mer mjölk. En stor delav våra kossors diet baseras på soja från Brasilien. Därbreder stora sojaodlingar ut sig på bekostnad av landetsartrika skogar och jordens mest artrika savann,cerradon.Viktig olje- och proteingrödaSoja är en ärtväxt som har varit en vanliggröda i Fjärran Östern i tusentals år.Sedan 1945 har sojabönan varit den viktigasteolje- och proteingrödan i världen.Den mark som sojabönan odlas på har ökatmed 28 procent och ger nu 162 miljonerton sojabönor. USA producerar mest sojabönori världen följt av Brasilien, Argentinaoch Kina.Projektet är ett samarbete mellanWWF, ICA och Sveriges bönder. Naturvårdsmåletär att öka andelen välbetadenaturbetesmarker med 25 000hektar, vilket motsvarar en tiondelav landets finaste naturbetesmarker.Gödsling, kalkning eller kemiskJordbruk har bedrivits i Sverigei nära 6 000 år och under dennatid har ett odlingslandskap vuxitfram som gynnar många arter.Sköter man naturbetesmarkerpå rätt sätt kan det finnas enotrolig artrikedom. Strandängarsom betas av boskap är några avvåra fågelrikaste marker. Exempelpå arter som gynnas av naturbetevid fuktigare marker ärgulärla, rödbena och tofsvipa.Odlingslandskapet som bildasvid ett småskaligt och varsamtjordbruk bidrar till enMer än hälften av den ursprungligaCerradon har omvandlats till betesmarkoch odlingar.Mycket jord försvinnerMycket av de bekämpningsmedel som användspå sojaodlingarna läcker ut i vattendragen.Erosionen av jordarna ökar ocksåmarkant när det naturliga växttäcket försvinnerdå man omvandlar till plantager.Soja används framför allt i olika maträtteroch som djurfoder, men används äveninom läkemedelsindustrin och till en rad tekniskaprodukter. I Sverige står djurfoderproducenterna,Lantmännen och Svenskt Foder,för sammanlagt 80 % av soja importen.Snurrig världsmarknadEU importerar omkring en fjärdedel avvärldsproduktionen och nästan allt går till”Kalla den änglamarkeneller himlajorden om du vill ...”blandning av småbiotoper. Detgör det möjligt för flera artermed olika krav på omgivningenatt leva tillsammans. Hävdasmarken kontinuerligt kommeringen växtart att domineraoch konkurrera ut de andra. Tvåtredjedelar av Sveriges hotadeväxter och hälften av alla insekterär förknippade med odlingslandskapet.Många fågelarter,grod- och kräldjur samt däggdjurmår bra av att odlingslandskapetoch de naturliga betesmarkernabevaras.djurfoder. 1969, när EU byggde upp singemensamma jordbrukspolitik, träffadesen överenskommelse med USA att EUskulle tillåta tullfri och obegränsad importav foderråvaror. Detta blev början påen ond cirkel som har inneburit att EU produceraralldeles för mycket spannmål ochanimalieprodukter.Följden av detta är att EU importerarsojaprodukter till djurfoder från Brasilienoch i sin tur exporterar mjölkproduktertill Brasilien – allt detta till underpriseroch subventionerat av enorma exportstöd.Denna situation är helt ohållbar ochen stor utmaning för EUs och världens jordbrukspolitiker!Små producenter slås utKoncentrationen av sojaodling i Brasilienoch animalieproduktion i EU är förkastligäven ur ekologisk synvinkel.Små mjölkproducenter i Brasilien, somhar en miljömässigt bra produktion, slåsut och multinationella företag övertar helamarknaden. Vi producerar mat i EU på ettsätt som inte bara förstör naturen i Europa,utan också på andra sidan jordklotet. Där harvi vårt fotavtryck ute i världen igen!WWF och ICA i samarbete om naturbetesköttogräsbekämpning får inte ske pånaturbetesmarkerna. Varken tillväxthormonereller antibiotika får användastill boskapen om inte veterinär utfärdatrecept på detta. Köttet, som harextra hög smakkvalité, säljs som ICANaturbeteskött.Foto: WWF-Canon/Edward ParkerMinska dittFOTAVTRYCKVÄLJ MILJÖMÄRKTA VAROR:Varför inte öka till exempelandelen KRAV-märkta grönsakerpå tallriken?VÄLJ NATURBETESKÖTT:Välj kött från djur som betatpå svenska naturbetesmarker.STÄLL FRÅGOR I BUTIKEN:Kräv miljövänligt och rättvistframtagen soja.GÖR DIN RÖST HÖRD:Visa ditt intresse av att uthålligaalternativ tas fram.Skicka e-post till handeln ochindustrin. På WWFs hemsidafinns ett förslag till brev.Foto: Ola JennerstenCerradon räknas som världensmest artrika savann, med 90 000insektsarter, 550 fågelarter och150 däggdjursarter.Cerradon– jordnötens hemCerradon som täcker en femtedel av Brasiliensyta är en mosaik av olika typer av miljöer. Där finnsgräsmarker, savanner med enstaka buskar ochträd och längs med vattendragen växer så kalladegalleriskogar. Träden på cerradon har viradestammar med tjock bark. Ibland börjar det brinnapå cerradon. Men det är bra eftersom brandengör att ingen vegetation tar överhanden och dominerarlandskapet.Det finns många olika sorters växter, buskaroch träd på cerradon och nästan hälften av demfinns bara här. Den brasilianska cerradon är ävenhem för mer än 100 kända arter medicinalväxter.Andra välkända arter som är ursprungliga på cerradonär cashewnötter, kassava, ananas, passionsfruktoch jordnötter. Bland däggdjuren finnsdet rovdjur som jaguar, puma och manvarg somtrivs i den varierande miljön.Jaguaren trivs i denvarierande miljön.Detta är KRAVKRAV-märket kan du hitta på enrad olika livsmedel, blomjord och textilier som uppfyllerKRAVs kriterier på ekologisk produktion. Dettainnebär bland annat att inga kemiska bekämpningsmedeleller genmodifierade organismer (GMO) får förekommai produktionen. Konstgödsel används inteheller och djuren i matproduktionen ska behandlasväl och måste få vara ute i det fria.Nu finns även kriterier för vildfångad fisk ochskaldjur. Kosterfjordsräkan är den första KRAVcertifieradeoch vildfångade arten. www.krav.seFoto: WWF-Canon/Michel Gunther Foto: WWF-Canon/Juan PratginestosVÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 5

Foto: WWF-Canon/Yifei ZhangLaxRisDu sitter och äter lunch. Allt är frid och fröjd.Men visste du att maten på tallriken ofta kommerfrån en rad platser runt om i världen,långt från Sverige? Ditt ”lunchfotavtryck”kanske hamnar i Indonesien eller i Brasilien snarareän i Skåne!Vi har här ”spårat” varorna i två olika maträttertill ursprungslandet för att ge en bild av var matenhar varit innan den serveras till dig ...Så var äter du egentligen din lunch någonstans?!Varifrån kommer din lunch egentligen?Lax odlas utanförNorges kust.Köttbullarna tillverkas avnötkött från svenska kor.Ketchupen innehåller sockerfrån svenskodlade sockerbetor.VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 7Thailändsk risodling. Ris är, tillsammans med vete och bomull,en av de mest vattenkrävande grödorna. Se sidan 9A T L A N T E NE U R O P ADurumvete till makaronernaodlas i Österrike och Italien.A S I E NFoto: WWF-Canon/Edward ParkerN O R D A M E R I K AKetchupen tillverkas av spanskaeller italienska tomater.Mycket av det ris som finnsi Sverige odlas i Thailand.Brasilianska sojaodlingar breder ut sig på bekostnad av enav jordens mest artrika savanner och skogar. Se sidan 5Odling av jätteräkor sker i stora dammar som anlagts påbekostnad av mangroveskogarna. Se sidan 8A F R I K AS T I L L AFoto: WWF-Canon/P. GuglielmiH A V E TGulfenad tonfisk fiskasi Stilla havet utanför Ecuador.Palmolja odlas på stora plantageri Malaysia och Indonesien.Överfiske är ett av de största hoten mot våra levande havidag. Vad bör man tänka på när man köper fisk? Se sidan 8Den odlade laxen föds upppå foderfisk som fiskas utanförSydamerikas västkust.S Y D A M E R I K APalmoljefrukter. Stora områden av tropisk skog skövlas föratt ersättas av palmoljeodlingar. Se sidan 3Sojan till sushin odlas i Brasilienoch förädlas och paketeras i Europa.I N D I S K AJätteräkor odlas i dammarlängs Indonesiens kuster.O C E A N E NSoja från Brasilien används tilldet kraftfoder som de svenskakossorna föds upp på.KöttbullstallrikenJAPANSK SOJASushitallrikenKÖTTBULLARNötköttKöttet till köttbullarna kommer från kossorsom föds upp på gårdar i Sverige.SojaFör att kossorna ska växa snabbt och ge mycketkött får de kraftfoder som innehåller sojaprodukter.Sojan är importerad från Brasilien där denväxer i stora odlingar.PalmoljaMan steker köttbullarna i margarin som inne hålleren blandning av olika oljor på mark naden. Palmoljasom odlas på stora plantager i Malaysia ochi Indonesien är en vanlig vegetabilisk olja.MAKARONERDurumveteI makaroner ingår durumvete som är en vetesortmed hög proteinhalt. Durumvete odlasbland annat i Österrike och i Italien.KETCHUPTomaterTomaterna i ketchupen kommer ofta frånodlingar i Italien eller Spanien.SockerSockret i ketchupen är gjort av sockerbetorodlade i Sverige.SUSHIBITARTonfiskDet kan vara gulfenad tonfisk från Stilla havetutanför Ecuador som finns på din sushitallrik.Laxen som vi köper i Sverige är oftast odlad längsden norska kusten. Laxen föds upp på foderfisksom fiskas utanför Sydamerikas västkust.JätteräkaJätteräkan odlas i dammar längs kusternai Indonesien.Mycket av det ris som finns i Sverigeodlas i Thailand.SojaSojan odlas i Brasilienoch förädlas ochpaketeras i Europa.Foto: Timmy CarlssonFoto: Timmy Carlsson

Guiden ”Fisk till middag?” hittar du på www.wwf.seMinska ditt FOTAVTRYCKÄTA FISK MED GOTT SAMVETE?Det är enkelt om du följer WWFs aktuellarekommendationer som finns i fiskeguidenpå www.wwf.se! Här listasde fiskar och skaldjur som riskerar attöverfiskas och här får du också tips påvilka arter du med gott samvete kan äta!Om du ammar eller är gravid kan du tittapå Livsmedelsverkets hemsida efterrekommendationer när det gäller intagav fisk: www.slv.seKOM IHÅG NÄRDU KÖPER FISK:• Kolla efter miljömärktfisk• Fråga efter lokaltfångad fisk• Köp inte för små fiskar• Undvik djuphavslevande fiskar• Ställ gärna krav på att försäljaren skakunna upplysa dig om var fiskenkommer ifrån och hur den är fångad• Variera dig, prova på något nytt!När tar havet slut?Man kan tro att världens alla hav har oändliga resurser. Men så är det inteeftersom människan, tack vare teknikens utveckling nu kan dammsugahaven på alla ätbara fiskar. Med upp i näten följer även bifångst tillsammansmed alldeles för små exemplar av matfiskarna.Den blåfenade tonfisken har påsenare år minskat i 13 av världens15 fiskeområden till havs.Den blåfenade tonfisken är enav de fiskarter som är myckethotade på grund av fisket.För att odla jätteräkor behöver man dammar somman anlägger nära kusten. I gränsen mellan landoch hav trivs mangroveskogen. När dammarnaanläggs måste man avverka skogen. Mangroveskogarnabehövs för att skydda kusten motöversvämningar och erosion. Samtidigt renarde vattnet som rinner ut i havet från partiklar. Korallervid kuststräckan är beroende av klart vattenför att överleva. Fungerar inte denna reningav vattnet som mangroveskogarna utför så dörko rallerna. Dessutom fungerar mangroveskogarnasom barnkammare. Tusentals arter fiskar,räkor, krabbor och andra djur växer upp blandman groveskogarnas utsträckta rötter.RäkodlingI dag är endast en halv procent avvärldens hav skyddade och mindreän en promille är stängt för fiske.Situationen är inte bättre i Sverige. Av denärmare 2 300 naturreservat och nationalparkersom finns i Sverige är det endaståtta marina naturreservat.En del hävdar att marina reservat skulleminska möjligheten för fiskare att möta• minska subventionerna och lägga omdem så att de finansierar utvecklingenav ett långsiktigt och ansvarsfullt fiske!• krympa världens fiskeflotta för att stoppaöverfisket!• förbättra skyddet för utrotningshotademarina arter i internationell och nationelllagstiftning.Foto: WWF-Canon/Tanya PetersenJätteräkor– en läckande läckerhetJätteräkorna blir allt vanligare på svenskarestauranger och middagsbord. Vad mångainte vet är att mangroveskogar skövlas ochkoraller i haven dör för att vi vill äta jätteräkor.Bristande skydd till havsWWF vill attbeslutsfattare ska:Antibiotika förorenar dricksvattnetJätteräkodlingarna är känsliga för angrepp avsjukdomar. Därför tillförs be kämpningsmedeloch antibiotika. Detta rinner sedan ner i vattendragoch grundvatten och förorenar dricksvattnetför många människor. Odlingarna, som ärmycket intensiva, har kort livslängd och idagfinns 100 000 hektar övergivna räkodlingar runtom i världen.Lokalbefolkningen får betala dyrtJätteräkor fiskas även upp direkt ur havet, medbottentrål som river upp och förstör hela botten.Ofattbara mängder bifångst av marina djurslängs överbord. De länder somexporterar jätteräkor ökar naturligtvissina exportinkomster påkort sikt. Förstörd miljö och riskför minskade möjligheter att kunnaförsörja sig på havets resurserär faran på längre sikt. Lokalbefolkningenfår redan nu betala iform av uteblivet fiske, döda korallrevoch föro renade markeroch vattendrag. Mangroveskogarkan också skydda och räddaMangroveskogliv vid flodvågskatastrofer.den stadigt ökade efterfrågan på fisk,men effekten har på många håll visat sigvara den motsatta. Fisket kan faktiskt ökanär man ger fiskbestånden en chans attbli större och individerna en möjlighet atthinna bli könsmogna innan de fångas.Studier har visat att när 20-40 procentav ett fiskevatten stängs för fiske ärde positiva effekterna för fisken och fisketsom störst!• inrätta ett globalt nätverk av marinaskyddade områden med fiskefriazoner för fiskar och andra organismersom lever i havet.• minimera bifångsterna genom att användade mest selektiva fiskemetodernaoch utnyttja de tekniska lösningarsom har tagits fram.Foto: WWF-Canon/Helene PetitNästan två tredjedelar av jordens yta täcksav hav och närmare 40 procent av jordensbefolkning bor i kustområden.Många människor är direkt beroende av havetsom en källa till proteinrik mat eller som transportvägarför stora lastfartyg. Alger och planktoni havet ger oss syre för att kunna överleva. Det ären av de ekosystemtjänster som havet bidrar till.Många av våra mänskliga aktiviteter stör havetsekologiska balans. Övergödning, klimatförändring,utsläpp och inte minst överfiske är de störstahoten idag mot våra levande hav.Stora kvoter och för små fiskarAtt man fiskar för små fiskar gör att färre ochfärre individer hinner fortplanta sig innan deblir paketerade som frysta fiskblock eller maldatill fiskmjöl.Detta är MSCMarine Stewardship Councilär en oberoende globalorganisation som certifierarfiske runt om i världen.Det gör det enklare föross konsumenter att väljaen produkt som garanteratär fångad under bästamöjliga förhållanden.Det var WWF som tillsammansmed Unilever,världens största inköpareav fisk och skaldjur,I dagens fiskeindustri använderman trålar som förstör livet påbotten och drivgarn som kan varaflera kilometer långa. Alltför småmaskor i näten gör att de samlar innästan allt som kommer i vägen.Inte bara den fisk man vill ha fångas utan mängderav alltför små fiskar, fåglar, havssköldpaddoroch marina däggdjur fastnar också. De häroönskade djuren vill man inte ta med sig in ihamn utan de slängs döda eller halvdöda överbordigen. Sammanlagt kastar man en tredjedelav fångsten överbord. Detta är naturligtvisen ohållbar situation som leder till näst intill utrotningav många marina arter. Olika arter avsköldpaddor, hajar, rockor och marina däggdjurär starkt utrotningshotade på grund av detglupska fisket.Utanför Sveriges kust är det ofta sälar ochtumlare som fastnar i bottensatta nät och drivgarn.Tumlaren har blivit en ovanlig syn i Öster-år 1997 initierade dennametod att premiera ettansvarsfullt och hållbartfiske. MSC tar inte barahänsyn till fiskebeståndetstillstånd utan äventill fiskets inverkan på denomgivande marina miljön.Fisket ska ske på ett uthålligtsätt med minsta möjliganegativa påverkan påomgivningen. I Sverigefinns MSC-märkt Hoki iTorsken illa uteI Sverige har vi problem medflera av våra matfiskar menstörst är nog faran för torsken. IÖstersjön har fångsten gått nedfrån 325 000 ton torsk per år till76 000 ton på bara 20 år.Intensiv storskalig trålning påverkar djuphavsarternamycket negativt. De flesta växer mycketlångsamt och det tar lång tid innan de nått denålder då de reproducerar sig. Därför har dessaarter svårt att återhämta sig om fisketrycketblir för stort.Havets resurser börjar ta slut!Vi måste börja tro på det vi redan ser. Havets resurserbörjar faktiskt ta slut. Än finns det chansatt göra något åt det, men då måste ländernabörja samarbeta och ta hand om fiskbeståndenpå rätt sätt. WWF arbetar aktivt tillsammansmed yrkesfiskare för att bevara havets biologiskamångfald och resurser. Vi stöder ocksåforskning om olika marina arter och miljön därde lever. En hållbar och långsiktig användningav havets resurser är viktig enligt WWF.butiken men snart kanskedu även kan hitta MSCmärktAlaska pollock.Så leta efter MSCmärketnästa gång duska laga en god fisksoppatill dina vänner ochspara samtidigt på havetsresurser! Mer informationpå www.msc.orgBifångst – till ingen nyttaHavssköldpadda insnärjd i ett nätsjön i dag. Men det finns sätt att undvika bifångsteroch det är att använda selektiva fiskeredskap.Redskap som ”väljer” vad de ska fånga. WWFhar finansierat projekt där man med så kalladeljudskrämmor på redskapen försöker undvikasälar och tumlare som bifångst. Man kan ävenförändra nät och trålar så att alltför små fiskar ellerandra djur kan simma ut igen. Vissa av dessametoder har minskat bifångsterna med upp till90 procent. Samtidigt har mängden önskad fiskvarit oförändrad eller till och med ökat!Foto: WWF-Canon/Michel Gunther8 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

jeans!Foto: WWF-Canon/Alain CompostDe fl esta av oss har väl ett eller fl era par jeans i garderoben.Vad många inte vet är att det har krävs litervis med vattenför att producera jeansen.Bomull är en naturlig textilfiber som haranvänts av människan i 5 000 år. Numerastår bomullen för nära hälften av världenstextilproduktion. Vi importerar förhållandevismycket kläder och textiliertill Sverige.162 000 liter vatten per svenskFör att kunna producera de bomullsproduktersom vi importerar i Sverige krävsdet 215 kvadratmeter mark per svensk. Detbehövs även mycket vatten för att odla allDagens vattenkretslopp på jorden ärinte detsamma som det var för miljonerår sedan. När människan börjadeodla spannmål och andra grödor för attöverleva började vi förändra detta kretsloppför att få så stor avkastning sommöjligt. Vi byggde dammar, planade utterrasser och ändrade vattendragensriktning – allt för att se till att våra plantorfick en tillräcklig mängd vatten.Om 30 år krävs 60 procentmer matproduktionMed modern teknik kan man odla grödorpå platser där de normalt inte kanväxa naturligt. Detta kan många gångervara bra för människor eftersom mantror att världens matproduktion måstedenna bomull. Vid de flesta bomullsodlingaranvänds konstbevattning i stor skala somutarmar jorden och tar vatten ifrån sötvattensystem.Bara vår import av bomullskläderkräver 162 000 liter vatten per svenskoch år! Detta kan sägas vara en stor del avvårt bomullsfotavtryck.Kemikalierna vandrar vidareBomull är en mycket kemikaliekrävandegröda och odlingarna behöver årligen enfjärdedel av världens användning av in-På 58 procent av världenstotala area som kräverkonstbevattning växerris, vete och bomull.Vatten nödvändigtför grödornaVatten är livsviktigt, inte bara för oss människor, utan för allt levandepå jorden. Vattnets kretslopp är välkänt för de flesta och nödvändigtför att tillgången på färskt vatten ska vara kontinuerlig.öka med 60 procent för att se till att jordensväxande befolkning får tillräckligtmed mat de närmaste 30 åren.Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkarisektsbekämpningsmedel ochtiondel av ogräsmedlen. Detta ledtill att andra organismer än skadedjuren blirpåverkade av giftet. Giftet kan även följamed längre upp i näringskedjan – andra artersom äter djur eller växter som är förgiftadefår i sig ännu högre koncentration avgift. Kemikalierna söker sig senare ut i vattendragenoch ner till grundvattnet tillsammansmed vatten från konstbevattning ochkan på så vis förorena stora områden ochpåverka många sötvattenarter.Sjöar töms, grundvattennivån sänksBehovet av mer jordbruksmark för attodla mer grödor till mat är stort samtidigtsom tusentals hektar åkermark årligenförloras på grund av dålig skötseloch ineffektiv användning av vatten.Det går åt mycket vatten till jordbruket.Den del av vattnet som vi genomlivsmedel ”äter” varje dag är mycketstörre än den volym vatten somvi dricker. Men den ohållbara, vattenintensivaodlingen gör att den närliggandemiljön förstörs. Vattendrag ochsjöar töms på vatten och grundvattennivånsänks. De förorenas dessutom avden omfattande användningen av bekämpningsmedel.De grödor som slukarmest vatten vid odling är bomull, ris,vete och sockerrör.Det finns alternativ!Nu finns det utvecklade bevattningsmetodersom använder vattnet mycketeffektivt. Detta minskar vattenanvändningentill odlingar betydligt.Lösningar finns alltså – men de skullebehöva användas av många fler!Foto: WWF-Canon/Yifei ZhangFoto: WWF-Canon/Martin HarveyBomull torrläggerAralsjönAralsjön, som ligger mellan Kazakstanoch Uzbekistan, var för 40 år sedan jordensfjärde största insjö med en yta stor somhalva Lappland. I dag har volymen minskatmed 75 procent medan salthalten ökat.Floderna Syr-Darja och Amu-Darja ser till att nytt vattenrinner ner till sjön. Den första kanalen som skulle underlättabevattning av jordbruksmark grävdes redan för 3 000år sedan.En fjärdedel av sjön kvarFör hundra år sedan ville man modernisera bevattningsanläggningarna.De stora floderna användes för att bevattnabomullsodlingarna i området. Från 1960-talet minskade vattenmängdeni Aralsjön kraftigt i takt med att floderna förändrades.Vid mitten av 1990-talet var sjöns volym bara enfjärdedel av vad den var tidigare.Det förödande saltet sprids med vindarnaUnder samma tid ökade salthalten till 3,7 %. De flesta fiskarterhar i dag dött ut och fisket har helt upphört. Runt sjön liggerkilometervis frilagd sjöbotten som nu är täckt med saltoch marken går inte att odla på. Varje år sprids otroliga mängdersalt med vinden ut över omgivningen.Det lokala klimatet har också förändrats. Idag finns endasten sjättedel av Syr-Darjas delta kvar medan Amu-Darjasdelta minskat till ungefär en tjugondel av sitt tidigare utbredningsområde.Tidigare goda betes- och jaktmöjligheteri området har försvunnit. Lokalbefolkningen har därförsvårt att försörja sig.Bomullen en livsviktig inkomstkällaUzbekistan, som har 24 miljoner invånare, är beroende avsina bomullsodlingar eftersom en tredjedel av exportinkomsternakommer från bomullsindustrin. Situationen i Uzbekistanär inte unik, eftersom bomullsodling är en enormt viktigexportinkomst för många av världens fattiga länder.Minska ditt FOTAVTRYCKSTÄLL FRÅGOR när du handlar för att ta redapå hur produkten har tagits fram.VÄLJ EKOLOGISKT odlad bomull och högkvalité på kläderna så håller de längre.GÖR OM och laga gamla kläder, satsapå en basgarderob som håller i längden.KÖP SECOND HAND. När du själv tröttnarpå kläder – sälj, byt bort, ge bort.VÅRDA dina kläder, överdosera inte tvättmedel,använd miljömärkt tvättmedel.Tvätta alltid full maskin. Har du kläder sommåste kemtvättas, borsta och vädra för attminska antalet kemtvättar.Så här många liter vatten går det åt för att odla ett kilo av nedanstående grödor:potatis500 l/kgvete900 l/kgsockerrör1 500-3 000 l/kgris3 000-5 000 l/kgbomull7 000-29 000 l/kgFoto: WWF-Canon/Edward Parker (potatis),Sarah Black (vete), Alain Compost (sockerrör),Yifei Zhang (ris), Michel Gunther(bomulls odling) och Mark EdwardsAv allt sötvatten som människan använder går 70 % till jordbruket samtidigt som en femtedel av jordens befolkning inte har tillgång till rent dricksvatten.VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 9

HushållService15%Industri21%Transporter27%Energisektorn37%Fördelning av koldioxidutsläppmellan olika sektorer (%)Foto: WWF Canon/Adam Oswell, Edward Parker, Nigel Dickinson och Susan WellsMinska ditt FOTAVTRYCKSPARA ENERGI! Här finns många tips: väljenergieffektiv uppvärmning av bostaden,tilläggsisolera, välj energisnåla vitvaror ochandra apparater.SÄNK INOMHUSTEMPERATUREN en grad,vädra kort och effektivt, släck lampor när dulämnar rummet, använd inte TV:ns stand-byfunktion. DUSCHA SNABBT, byt till lågenergilampor,laga mat energisnålt, använd lockpå kastrullen, stäng av spisen tidigare ochutnyttja eftervärmen.Klimatförändringenär redan härGlobal uppvärmning och klimat förändringar drabbar bådemän niskor och djur runt om i värld en. Den ökande medeltemperaturenpå jorden kan påverka livsvillkoren för entredjedel av alla växter och djur redan i slutet av 2000-talet.Man vet att allt fler arter kommer att dö utnär klimatet blir varmare. Ovanliga arter,splittrade ekosystem och områden som redanlider av föroreningar och avskogning ärmest känsliga för klimatförändringar.Samtidigt kommer vi människor ocksåatt påverkas av den förändrade temperaturenoch dess effekter. Klimatförändringenseffekter märks över hela jordengenom:STIGANDE HAVSNIVÅERNär vatten värms upp ökar dess volym.Smältvatten från ismassor bidrar också. Ö-nationer i Indiska oceanen och Fiji öarna iStilla havet drabbas redan av höjda havsnivåeroch några av öarna kan i framtidenförsvinna helt.MINSKAD HAVSIS PÅ ARKTISÅr 2002 hade havsisarna på Arktis minskatmed 9 procent mer än medelvärdet förde senaste årtiondena. När isarna smälterallt snabbare hotas isbjörnen som är beroendeav sin naturliga levnadsmiljö.TORKA OCH VÄRMEBÖLJORDen förstärkta växthuseffekten var sannolikten nyckelfaktor när Australien år 2002drabbades av den värsta torkan dittills.En värmebölja som krävde 35 000 livsvepte samma år över Europa. Även städeri USA och Indien upplevde enormavärmeböljor.DJUR SOM DÖRBeståndet av nordatlantisk lax minskadedrastiskt när havstemperaturen steg 6° CFoto: WWF-Canon/Cat HollowayKoraller bleknar och dörnär temperaturen i havetblir för hög.över det normala 1997. Ju varmare vattnetblir, desto mer mat behöver laxen. Blir detför varmt svälter laxen ihjäl.Koraller bleknar och dör när temperatureni havet blir för hög. Fortsätter koralldödeni nuvarande takt kan hela Barriärrevetvara dött inom hundra år.GLOBAL GLACIÄRSMÄLTNINGI och med att isarna smälter ökar risken förför lorade ekosystem, översvämningar ochbrist på dricksvatten. Miljontals människori kustområden är i fara.Foto: WWF-Canon/Claire DooleFoto: WWF/Jack Stein GroveVarför blir det? varmareDen så kallade växthuseffekten är ett naturligtfenomen. Ordet används för att beskriva vissagasers påverkan på klimatet. Vår viktigasteväxthusgas är vanlig vattenånga som står fördet mesta av den naturliga effekten. Mängdenvattenånga i atmosfären beror på temperaturensom i sin tur påverkas av andra naturligtförekommande växthusgaser som koldioxid,metan och lustgas.Växthusgaserna brukar liknas vid en filtsom lägger sig runt jorden – och under filtenblir det varmare. Ungefär två tredjedelar avsolens strålar absorberas vid jordens yta och iatmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden.För att temperaturen inte ska stiga måstejorden skicka ut motsvarande den mängdenergi som kommer in. Detta sker med värmestrålning.Växthusgaserna i atmosfären fångar uppden utgående värmestrålningen och omfördelarenergin. Vi får då ”filteffekten”. Ju merkoldioxid vi släpper ut, desto mer vattenångabildas i atmosfären och växthuseffekten förstärksännu mer.KAN man mäta sitt energifotavtryck?Allt vi gör kräver energi. Laga mat, åkatill skolan eller jobbet en måndagsmorgonmed bussen, spela spel på datorn, åka påen sista-minutenresa utomlands, duschavarmt och skönt efter träningen, bila tillfjällen en vecka på sportlovet och värmaupp huset när det är kallt i februari.Ditt val av uppvärmning, transportmedel,semesterresor och dina duschvanor bidrartill hur stort just ditt energifotavtryckEnergin måste komma från förnybara källor.Foto: WWF-Canon/Claire DooleWWF anser att:är. Ett lands totala energifotavtryck är denarea som behövs för att bidra till landetsenergikonsumtion. Sverige har ett energifotavtrycksom motsvarar drygt tre hektarper svensk. Med detta resultat liggervi faktiskt bland de värsta energislukarnai världen och i västra Europa är detbara England, Belgien/Luxemburg, Finlandoch Danmark som ”slår” oss i energifotavtryckper invånare.Energifotavtryck brukar beräknas genomatt omvandla utsläpp av koldioxid, CO 2,till den area av skog som behövs för att taupp denna mängd koldioxid. Det finns enfara i detta räkneexempel. Myndigheter,organisationer och beslutsfattare kan lurasatt tro att de kan plantera skog för attfortsätta med sin stora energiförbrukningoch därmed sina stora utsläpp av växthusgaser.Detta är fel, man kan inte plante-Vi svenskar hör till devärsta energislukarna.SKA man mäta sitt energifotavtryck?ra sig ur den här globala uppvärmningstrenden.Energiförbrukningen måste minska.Det kan göras genom att utveckla användningenav ny teknik vid kommunikation,ställa krav på energisnåla bilar, husoch apparater, tänka energisnålt vid planeringav städer samt genom att användaenergi mer effektivt. Energin måste kommafrån förnybara källor.Ökningen av jordens medeltemperatur måste hållas under 2° C jämfört med industrialismensbörjan för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar.Minska ditt FOTAVTRYCKVÄLJ ELBOLAG som kan leverera el frånförnybara energikällorVÄLJ DET MEST MILJÖVÄNLIGA FÄRD-MEDLET, gå, cykla och åk mer kommunaltVÄLJ MILJÖBILAR eller bensinsnåla bilar,samåk gärnaFör att det ska vara möjligt att nå detta mål när det gällerklimatförändringen, menar WWF att det krävs en drastiskminskning av koldioxidutsläppen. Detta gäller framför allti industriländerna.Över hela världen samverkar WWF för att skapa nytänkandepartnerskap med politiker, företag och forskare.Vi stöder Kyotoprotokollet* och andra instrumentsom kan hjälpa oss att ställa om våra energi- och transportsystem.Kyotoprotokollet bör emellertid ses som ett första stegoch är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för attvi ska komma till rätta med problemen. Idag krävs attenskilda länder vågar gå före och göra mer än de förbunditsig till.* Kyotoprotokollet från 1997 är ett protokoll som drygt 150 avvärldens länder har skrivit på. Målet är att länderna ska minska sinautsläpp av växthusgaser till atmosfären och överenskommelseninnehåller konkreta åtgärder för att nå dit.10 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

Minska dittekologiskafotavtryckI den här tidningen kan du läsa om en rad olika exempelpå vad vår konsumtion får för effekter, vad vårtekologiska fotavtryck är.Vi konsumerar alldeles för mycketSammanfattningsvis kan vi säga att vi globalt settkonsumerar 20 % mer än vad jorden kan producera.Följderna är många och arter minskar drastiskt i antal.Detta är naturligtvis inte hållbart.Hur kan vi bryta den negativa trenden?Mycket kan och måste göras av världens politiker ochföretagsledare. Om du inte är en av dem har du ändåen mycket viktig roll när det gäller att påverka dem –både som konsument och i andra sammanhang.Liksom varje enskild människas handlingar letttill negativa följder som kan summeras med dennaglobala trend så kan vi vända det till att låta bäckarav små positiva handlingar leda till en global flod avlättnader för vår planet.Du kan hitta många tips på vad du kan göra i denhär tidningen. Ta ett steg i taget. Vad blir din nästautmaning?Nej tack till giftig cocktail!Vi omges varje dag av en uppsjö olika kemikalier. 80 000kemikalier har skapats de senaste 50 åren. Överallt finnsde omkring oss i vanliga produkter, i mattan, datorn ochstekpannan. De kan finnas där som flamskyddsmedel,mjukgörare, ytbehandlare eller för andra funktioner. Kemikaliernaläcker ut i naturen och tas upp av oss levandevarelser. Många ämnen bryts ner mycket långsamt ochlagras i våra kroppar, i allt från delfiner i haven till människorsbröstmjölk och blodådror. Ett fåtal är testade och geroroväckande resultat. De allra flesta ämnena vet vi alldelesför lite om när det gäller vilka effekter de har.Minska ditt kemiska FOTAVTRYCK!Köp MILJÖMÄRKTA produkterFråga efter möbler och textilier som inte innehållerBROMERADE FLAMSKYDDSMEDELUndvik PVC-plast i t ex ketchupflaskor och leksakerUndvik heltäckningsmattor och syntetiska mattorsom släpper ut VOCUndvik att köpa produkter med ANTIBAKTERIELLATILLSATSER som triklosanHäll inte LÖSNINGSMEDEL och färg i avloppetLämna in farliga kemikalier till KOMMUNENSMILJÖSTATIONApoteket tar emot GAMLA MEDICINERLämna uttjänta batterier i batteriholken eller till miljöstation.Använd UPPLADDNINGSBARA BATTERIER.Läs mer på www.panda.org, sök efter DeTox?!Vad gör du?Vi frågade tre personer om deras avtryckSå här svarade Barbro Sterner (Hedemora), Leif Brännström(Skellefteå) och Mariana Modén (Jönköping) på några frågorsom WWF ställde till dem om deras egna ekologiska fotavtryck.VAD ÄR ETT EKOLOGISKT FOT -AVTRYCK FÖR DIG?Barbro: Mitt ekologiska fotavtryck är den delav jordens (och havens) yta jag gör anspråk pågenom min livsstil – bland annat hur jag väljeratt klä mig, äta och färdas.Leif: Det jag gör och det jag använder/för brukar och som lämnar rester efter sig.Mariana: Miljöeffekterna av min tid påjorden.VILKA AV DINA LEVNADSVANORTROR DU HAR STÖRST DEL I DITTEKOLOGISKA FOTAVTRYCK?Barbro: Mat och kläder.Leif: Bilen. Jag är tyvärr bunden till att användaden i mitt jobb och jag vill också gärnaut och resa.Mariana: Eftersom jag inte har bil så gissarjag att det är mina varuinköp som gör störstskada på vår globala miljö. Jag bor i hyreshusoch har därför inte direkt makt över drift- ochuppvärmningskostnader.VAD GÖR DU FÖR ATT MINSKADITT EKOLOGISKA FOTAVTRYCK?Barbro: Jag väljer oftast KRAV-märkt där detgår. Jag äter KRAV-kött eller fisk högst en gång iveckan – annars mest vegetariskt. Jag försökertänka säsongsanpassat och till exempel äta vitkålpå vintern och sallad från landet på sommaren.Jag försöker också köpa närodlat och odlaren hel del själv. När det gäller kläder handlar jagen del second hand, får en del efter mina barnoch försöker använda kläderna tills de blir utslitna.När jag köper nytt väljer jag en affär somhar en del ekologisk bomull, ull och linne. Mendet blir rätt dyrt, så det blir inte så ofta ...Leif: Hemma är jag mycket noggrann medatt sortera sopor, jag är komposterare ochhobbyträdgårdsmästare.Mariana: Jag funderar en hel del på mitt ekologiskaavtryck; jag försöker att lämna så mycketsom möjligt av mitt avfall på områdets miljöstation.Jag handlar en hel del kläder på second hand. Imataffären väljer jag oftast KRAV, bra miljöval ochrättvisemärkta varor (om det finns). Övergripandeförsöker jag dra ner på min totala konsumtion.Det här gör WWF!För att minska vårt fotavtryck är det viktigtatt lagar och regler som styr oss är hållbara,ekologiskt, socialt och ekonomiskt. På denfronten finns mycket som behöver förbättras.Därför pågår WWFs arbete också i maktenskorridorer.Verkar för ändrade spelreglerDet handlar om att påverka avgörande händelsersom t ex när EU ska formulera en nyfiskeripolitik. WWF har en effektiv och välrespekterad avdelning i Bryssel som enbartsysslar med att ta fram faktaunderlagoch påverka EUs beslut i en rad olika frågori en miljövänlig riktning. Arbetet sker i samarbetemed WWFs globala nätverk, däriblandVärldsnaturfonden i Sverige.Arbetar för en hållbar produktionSom konsumenter ska vi kunna köpa produktersom inte bidrar till att värdefull naturförstörs. Då krävs en hållbar produktion ochföretag som tar ansvar för det. Det kan gällaaktörer som är inblandade i produktion, handeloch investeringar.WWF driver på och samverkar med företagför att finna vägar till allt från hållbart framtagenpalmolja och fisk till timmer. Det harbland annat resulterat i certifiering av skogsbruk,FSC, och fisk, MSC, som ger bättre alternativtill konsumenten.I andra fall har man inte kommit lika långt,men ett viktigt förändringsarbete är i gång,bland annat när det gäller bomull och palmolja.I ett globalt bomullsinitiativ, Bettercotton, arbetar WWF nu tillsammans medstora internationella textilföretag för attminska vattenanvändningen genom mer effektivabevattningsmetoder och minskadanvändning av jordbrukskemikalier.I Sverige har stora delar av detaljhandelnoch flera viktiga tillverkare och återförsäljareställt sig bakom och lovat att bidra till arbetetför en mer uthållig produktion av palm olja.Att nå dit kommer ta tid, men viktiga steg hartagits i rätt riktning.WWF arbetar också med information ochutbildning. Se vad vi kan erbjuda på:www.wwf.seVÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK • 11

Några projekt som WWF stöder ute i världenAcre och Rondonia i brasilianska AmazonasHär finns en otrolig artrikedom med 2,5 miljoner insektsarter, tiotusentalskärlväxtarter, 2 000 fiskarter, 950 fågelarter samt 200 däggdjursarter. Ungefär20 miljoner människor bor här, de flesta i städerna.WWF stödjer lokalbefolkningen i deras arbete att bilda nya reservat i området.En annan viktig uppgift för WWF är att påverka myndigheter och banker att tahänsyn till miljön vid planering av nya projekt.Man ska hjälpa till med spridningen av FSC-certifierat timmer och andraprodukter från skogen för att långsiktigt bevara områdets unika flora och fauna.Lärare och elever utbildas i naturvård så att skolan blir involverad i processen.Ekoturismen i området främjas genom samarbete med det lokala ekoturismföretageti Resex Pedras Negras.Kiunga Marine National Reserve, KenyaLängs hela områdets kust finns sammanhängangande korall-rev, mangroveskogar och sjögräsängar.Sjögräsängarnaär födoområden och skydd för havssköldpaddor och dugonger.Även om Kiunga är ett marint reservat sedan 1979tillåts lokalbefolkningen använda områdets resurser. Detär nödvändigt för samhällenas överlevnad eftersom dentraditionella försörjningskällan för befolkningen utgörsav fiske, mangroveskörd och jordbruk.Sedan 1996 arbetar WWF tillsammans Kenya WildlifeService för att åstadkomma ett hållbart användande avområdets resurser samtidigt som man bevarar den biologiskamångfalden och gynnar lokalbefolkningen. Man harmiljöutbildning för skolor samt tar bort skräp från stränder-na. En del av skräpet återanvänds för att tillverka miljövänliga hantverksprodukter.Detta ger arbetstillfällen och inkomster för de människor som lever där.Foto: WWF-Canon/Jörgen FreundMexiko, Guatemala, Colombia, Ecuador, Bolivia och BrasilienI många områden är det bara de stora, kända skogsföretagen som har lyckatsFSC-certifiera sina skogar. Mindre organisationer och byskogar har haft svårtatt certifiera sina skogsbruk. Den höga kostnaden för certifieringen och bristpå viss kunskap och organisation är några av orsakerna.WWF stödjer 15–20 byskogar för att de ska uppnå och behålla sitt FSC-certifikat.Byskogarna får själva ansöka om ekonomiska stöd från en inrättad fond och fårsedan hjälp och stöd för utveckling och utbildning inom teknisk skogsskötsel.Södra Bahia och São Paulo i BrasilienAtlantregnskogen är ett av de ekosystemen på jordensom har störst mångfald. Den har därför utsettsav WWF till ett av de ”Global 200”-områden som harhögst prioritet för naturvårdsåtgärder. 160 fågelarteroch 128 amfibier finns bara i Atlantregnskogen.Här stödjer WWF ekologiskt jordbruk. Målet är att tillsammansmed lokala bönder i Unaregionen se till attcirka 20 000 hektar av fragmenterad skog kopplassamman. Syftet är att skapa tillräckligt stora områdenför den hotade apan lejontamarinen (Leontopithecuschrysomelas). I São Paulo hjälper WWF till medutveckling av ett regionalt forum för ekoturism för attfrämja lokal tillväxt. På sikt vill man bilda ett nätverk avskyddande områden i regionen för att rädda den utrotningshotadeBrachyteles arachnoides, den störstaaparten i Amerika.Tack vare lyckade insatserhar nu antalet lejontamarinerökat från 200 tillöver 1 000 individer.Foto: WWF-Canon/Juan PratginestosFoto: Tomas Lundälv/TMBLFjärrstyrd undevattensfarkost vidTjärnö Marinbiologiska Laboratorium.Koster-Väderöfjorden och Koster-HvalerområdetDet finns fortfarande inte många marina skyddade områden i Sverige. Ofta kandet vara ett motstånd mot reservat hos olika yrkesgrupper och beslutsfattare i deområden där reservaten planeras. Sverige har, liksom de flesta andra länder, haftsvårt att bestämma var framtida reservat ska ligga. En kartläggning av marinaområden är ett bra verktyg för att bestämma var framtida reservat ska ligga.WWF utvecklar tillsammans med forskare på Tjärnö Marinbiologiska Laboratoriumen marin kartläggning med hjälp av fjärrstyrda undervattensfarkoster ochvideoteknik. Resultatet av denna kartläggning kan ge biologiska råd till länsstyrelser,kommuner, naturvårdsverk och organisationer i deras förvaltning av kustnäraområden och arbete med naturskydd.Sebangau på Borneo i IndonesienLåglandsskogen på Borneo är känd för sin enorma mångfald av växter och djur.En biologisk skatt som hotas av att skogarna avverkas i en enorm hastighetför sitt timmer eller för att lämna plats åt oljepalmsplantager. Den mycket omfattandeskogsskövlingen i Sydostasien har medfört att populationen av vildaorangutanger har minskat med 90 procent under de senaste hundra åren.WWF arbetar i och omkring den blivande nationalparken Sebangau på Borneo.Detta är en av de få riktigt stora orörda låglandsregnskogar som finns kvar på Borneo.Området hyser idag den största kända populationen av orangutanger (ca 5 500individer). Här arbetar WWF med att övervaka populationen av orangutanger, säkraden blivande nationalparken mot framtida avverkningar samt förbättra levnadsvillkorenför lokalbefolkningen. Målet är att få en skog som är tillräckligt stor för attföda både lokalbefolkningen och en livskraftig population av orangutanger.Olonets, Karelska republikenEtt gräsmarksområde, Olonets i södra Kareleniför stora mängder flyttande bläs- och sädgäss. Orepublikens viktigaste jordbruksbygd med enommjölkproduktion. Betesmarker har vuxit igenpåbristande skötsel av gräsmarkerna.WWF har i samarbete med BaltVetenskapsakademin och Kareinventerat fågellivet i området. Jnatur turismentreprenörer renörer i områoch finansiellt stöd så att de igerestaureras och att bli en nlevandProjektet har bidragit till ettgrupper som tidigare inte samanaturvård som ”inkomstkälla” otionen har ökat! En stor gåsfestav större delen av Olonets befogången under våren 2000 för atarbetet mellan fågelforskning oökad turism ge ökade intäkter tFoto omslag: WWF-Canon/André Bärtschi (orkidé och regnskog), Christopher Hails (tiger), Eduardo Ruiz (fl ytande vegetation), Cat Holloway (fi skstim)och Bengt Ekman/N (sädgäss).FlygandesädgässFoto: Bengt Ekman/NVärldsnaturfonden WWF är med sina närmare femmiljoner supportrar en av världens ledande ideellanaturvårdsorganisationer.Vårt uppdrag är att:• bevara den biologiska mångfalden genom att skyddanaturtyper, växt- och djurarter samt behålla derasgenetiska variation• medverka till att naturresurser används på ett långsiktigtsätt som gör att allt liv på jorden gynnas• bekämpa såväl föroreningar i luft, vatten och marksom en slösaktig konsumtion av jordens naturresurserWWF arbetar för livet!Världsnaturfonden WWFUlriksdals Slott170 81 SolnaTel 08-624 74 00Fax 08-85 13 29info@wwf.sewww.wwf.seplusgiro 90 1974-6bankgiro 901-9746Minst 30 % av fiberni tidningens papper kommer frånansvarsfullt skötta skogar,oberoende certifierade enligt ForestStewardship Council´s (FSC) regler.FSC Trademark © 1996Forest Stewardship Council A.C.SGS-COC-1050Detta dokument har finansierats av Styrelsen för internationelltutvecklingsarbete (Sida). Sida delar inte nödvändigtvis de åsiktersom här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWFs.Produktion: Odelius New Media #2888, 2005. www.odelius.se