12.07.2015 Views

här. (2,5 MB) - Till Liv

här. (2,5 MB) - Till Liv

här. (2,5 MB) - Till Liv

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

förnöjsamhetoch förundranGrön av kärlek oM Miljön Förvaltning och förväntan oM skapelsenVad kan vi göra? oM soCial oMsorg Guds verk i naturen psalM 104Ge oss vårt bröd för dagen faDer vÅr Mission i Asien45 kr


omslagsBild: kennet havgaaRd. sockeRRÖR, malawi.gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinneär verkligen en stor vinning. 1 tim. 6:6.majnumrets innehåll3 I fokus – Rätt perspektivReBecka engstRÖm4 Grön av kärlekcecilia hammaRBeRg8 Saxat & utblickar9 Förvaltning och förväntanBo BRandeR12 Guds verk i naturen – Psalm 104ingemaR RÅdBeRg14 På tråden med Bengt Lunnergård14 Kort & gott15 Månadens förklaring – Tjänst16 Ord till liv – Sanningens Ande, kom!john-eRik ekstRÖm18 Fader vår – Ge oss vårt bröd för dagengustav BÖRjesson20 En värld av orättvisorsamuel laRsson23 ELM- nytt & info24 <strong>Liv</strong>ets brödgÖRan giselsson26 <strong>Till</strong> jordens yttersta gränsRoland gustafsson28 Böcker som berörBo peRsson29 Andakt av C.O. Rosenius • Kort & gott30 Bibelläsningsplan • Kort & gott31 Annonser32 Stört omöjligtstig ekelundreDaktören Har orDetEtt liv i överflödi evangelierna lÄser vi att Jesus vandrade omkring och ”gjorde väl ochhjälpte alla och botade alla som var sjuka”. Han såg att människornavar ”illa medfarna”; han såg deras behov och deras nöd. Och han hjälptealla. (Hur hann han?) Han såg de fem tusen och deras hunger. Hanvälsignade brödet och gav dem att äta. Han gav till slut sig själv – föralla. För att vi ”skall ha liv, ja, liv i överflöd”.<strong>Liv</strong> i överflöd – det har vi nu i Jesus. Och det <strong>Liv</strong>et vill Anden fortsättaatt ge oss. Det finns här ingen sparsamhet i Guds rike. Där synden ärstor överflödar nåden desto mer. Vi får frid och glädje i den helige Ande.I nattvarden välsignar Jesus brödet vi får att äta. Nya himlar och en nyjord väntar. Många av oss kan tacka Gud för allt det goda han varje dagrikligt ger oss att njuta av. Men vårt vardagsliv är nog ändå inte tänktsom ett ”liv i överflöd”. Där gäller det omvända: Saligare att ge än att ta.Mista sitt liv för att vinna det. Först söka Guds rike. Leva i förnöjsamhet.Hur ska vi då leva som Jesus efterföljare i dag? Hur ska vi förvalta detliv, de gåvor och den fantastiska skapelse vi fått ansvar för? Vi ser attdet vi kan och har är så lite, och vi frågar som lärjungen Andreas: Vadförslår det för så många? Men vi kan också som Andreas vara medvetnaom svårigheterna, hålla fram det som finns och”ge det till Jesus”. Vi får ställa oss och detvi har till hans förfogande och vara trognai det lilla. Låta honom välsigna oss –då kan vi räcka välsignelsen vidare. Densom hungrar behöver både det bakadebrödet och <strong>Liv</strong>ets bröd.eva anDerssontill.liv.red@telia.comMÅnaDens CitatHÄr vill vi Återge ett tÄnkvÄrt Citat – och tar gärna emot ord som du nyligen stannat till inför eller som gett dig livsmod. det kan vara frånen bok, en predikan, en tidning, en sång eller en vän… mejla till till.liv.red@telia.com eller skicka till till liv, sandgatan 14B, 223 50 lund.Vi har en kallelse, både som enskilda individer och som samhällelig gemenskap,att värna om jorden och hushålla med dess resurser. … Ingen god förvaltareskulle stå och rulla tummarna medan det projekt han satts att ta hand omgår mot sin undergång.ur FÖrlOrad FÖrundran av Mike starkey2 5 • 2008


i fokusVi har tillgång tillobegränsade resurser:nåd, kärlek,förlåtelse, gemenskap.illustRation: BaRun patRoRätt perspektivvi lever i en gloBaliseraD och individcentrerad tid.Individcentreringen medför att mycket fokus är pådig och hur du lever. För de flesta av oss är valmöjligheternamånga, och genom dina val skapar dudin personlighet. Om du hör till dem som bryr sigom hur människor i andra delar av världen har det,eller om hur naturen mår, så kan du till exempelvälja att konsumera miljövänligt och rättvisemärkt.Medierna är nu för tiden fulla av sådana tips.Samtidigt så lever vi i en globaliserad värld, vilketinnebär att det är väldigt svårt att överblicka konsekvensernaav de val vi gör. Är det bättre att köpaett ekologiskt äpple från Italien än ett svenskt, ickeekologiskt?Att göra rätt val kräver att vi ägnar mycket tid åtatt sätta oss in i hur saker och ting produceras, ochman kan undra om det verkligen är det bästa sättetatt tillbringa sin tid. Borde det inte vara självklartatt exempelvis det kaffe och de bananer som vi kanköpa i affären inte har producerats på ett sätt somförstör människors liv i andra delar av världen? I såfall blir det en fråga för politiker och myndighetersnarare än för mig som konsument. Men då krävs imånga fall globala avtal som tar lång tid att kommaöverens om, och hur många människors liv hinnerinte då förstöras under tiden?Ibland blir jag uppgiven när jag tänker på hursvårt det är att rädda världen. Då är det så skönt attfå återvända till Bibeln för att få rätt perspektiv.För det första: Världen är redan räddad! Det allraviktigaste har Gud redan fixat – det finns en utväg,löftet om evigt liv som gäller för alla dem som villta emot det. Jesus har öppnat den möjligheten föross. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighetbor, väntar vi på efter hans löfte. 1För det andra: Vi har ett stort ansvar för hur vilever våra liv, och det är viktigt att vi lever våra livi tjänst för våra medmänniskor – för dem som ärnära, men också för dem som är långt borta. Mendet är omöjligt för oss att ta ansvar för alla konsekvenserav vårt handlande i en globaliserad värld.Då är det befriande att tänka på att Jesus har världeni sin hand. Du satte honom till herre över dinahänders verk, allt har du lagt under hans fötter. 2Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjderär hans. 3 Vårt lilla förvaltarskap får vi ha inom ramenför hans stora förvaltarskap.Och för det tredje: Bibelns råd om hur vi bör levagår i mångt och mycket hand i hand med en kampför ett mer rättvist och miljövänligt samhälle. Detfinns sanningar som står fast, trots svårigheterna attöverblicka exakt hur våra handlingar påverkar. Vihar tillgång till obegränsade resurser: nåd, kärlek,förlåtelse, gemenskap. Vi får själva leva av det, ochvi får slösa med det till människor runt omkring oss.Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skallni få allt det andra också. 4Så skapa gärna din identitet som förkämpe förmiljön och rättvisan, men ha framförallt din identiteti Gud! Endast hos Gud söker min själ sin ro,från honom kommer min frälsning. 5reBeCka engströM, redaktionsledamot / miljöforskareReBecka engstRÖmrebeckaengstrom@msn.com1. 2 petr. 3:132. ps. 8:73. ps. 95:44. matt. 6:335. ps. 62:25 • 2008 3


AKTUELLT ÄMNE • MILJÖGrön avkärlekvisst är det lika fantastiskt varje vår att se skaparkraften fl öda där det nyss verkatdött! den ljusa grönskan känns ren och oförstörd och det är lätt att tänkaatt vi inte är så dumma förvaltare ändå. den varma vintern och allt stormandetär långt borta; kanske är naturens självläkande kraft så stark att vi inte behöveroroa oss för klimatförändringar och annan miljöförstöring?foto: Betty svensson4 5 • 2008 till liv


Avstå från allt du ägerför Kristi skull.Men också från allt duinte äger, men strävarefter och fyller dinatankar med. ur under mandelträdet av magnus malm5 • 2008 7


unDervisningFörvaltningochförväntanmänniskan är satt till förvaltare.hon bör förvalta skapelsen i samspel med den – på jesu uppdrag,med jesus som förebild och med en förväntan på jesu återkomst.då är framtiden meningsfull.foton: Betty svenssontill liv 5 • 2008 9


foton: Betty svenssoni BiBeln förekoMMer förvaltarskapsbegreppeti strikt mening endast i Nya testamentetoch rör där inte skapelsen. Jesustalar om goda och dåliga förvaltare(se t.ex. Luk. 12:42ff. och Luk. 16:1ff.).Paulus uppmanar oss att förvalta Gudshemligheter (1 Kor. 4:1–2) och Petrusom att förvalta Guds nåd i dess mångaformer (1 Petr. 4:10).jesus – förvaltarenDet grekiska ordet som är översatt medförvaltare heter oikonomos. Det harmed hus – oikos – att göra. I såväl antikatexter i allmänhet som i Nya testamentetkan huset innebära allt från ettfysiskt hus, en familj och ett samhälletill det kosmiska huset. I ett fall är Bibelnklar: ingen människa är husägare– oikodespotes. Det är bara Gud. Gudäger och människan förvaltar. Men detfinns ett underbart undantag, det ärJesus. Han är i Nya testamentet bådehusets ägare och dess förvaltare. Bådeoikodespotes och oikonomos. Så visarvåra livs och tillvarons ägare i sin egenperson hur vi skall vara som förvaltare.Vi skall som förvaltare vara som Jesus!förvaltarskapsbegreppeti kyrkans historiaKyrkohistoriskt sett kom ordet förstatt användas i sin grekiska form i fornkyrkan.Vi har ännu i dag en klang avdet i den östliga delen av kristenheten.Där talar man om den Gudomliga ekonomin.Det vill säga Guds styrande ochledande av skapelsen från dess börjantill dess fulländning, med Jesus som densom återställer och tillsammans medAnden fullföljer Guds plan och för dentill sitt goda mål.I den västliga delen av kristenhetenkom förvaltarskapsbegreppet att få enstark ställning när frikyrkligheten etableradespå den amerikanska kontinenten.Med anknytning till alla de bibelställensom handlar om förvaltarskapunderströks vikten av att förvalta sintid, sina tillgångar och sina begåvningarså att de kom Herren och församlingentill glädje. Men det var ännu inte skapelsenpå något sätt som fanns i blickfånget,utan församlingens bästa.Det var inte förrän på 1980-talet somförvaltarskapsbegreppet kom att knytastill skapelsen. Även om Bibeln självinte använder termen förvalta i dettasammanhang, så kommer det nära skapelseberättelsensord till människan attråda eller härska över skapelsen. Ordethärska har tyvärr i syndens värld fåtten negativ klang och förknippas medmaktmissbruk, men kom ihåg att Gudshärskande aldrig är maktmissbruk utanalltid bara gott.Det finns en framtidDet finns hos en god förvaltare av skapelsenen sak som Jesus tydligt understryker:för förvaltaren är framtidenmeningsfull. Detta är viktigt att understrykai en tid och i en kultur där dekortsiktiga njutningarna, upplevelsernaoch tillfredsställelserna dominerar såförfärligt. Den typen av samhälle tecknarJesus i en blixtbild just i Luk. 12:45.En dålig tjänare/förvaltare har inga förväntningarpå att Herren – Jesus – skallkomma tillbaka. Konsekvensen blir atthan eller hon slår de andra i världenssargade hus – konkurrens – och äteroch dricker omåttligt – konsumtion. Enkultur präglad av konkurrens och konsumtionär en dålig förvaltarkultur.Mot detta sätter Jesus i vers 42–44den gode förvaltaren. Hans grundhållningvilar i det faktum att han vetatt hans Herre kommer tillbaka. Medandra ord: framtiden är meningsfull.Den sårade och hotade biosfären på dentredje planeten från solen kommer inteatt kollapsa i ett sista sammanbrott,och sedan är allt organiskt liv slut. Vi äri stället – mitt igenom folkhavens stormar,mitt igenom alla miljöutmaningar– på väg mot den återkommande Kristus.Vi är på väg mot alltings början.Med den insikten finns det ingen handlingeller uppoffring som är för liten ochmeningslös för att räknas. Många kangöra stora handlingar om man vet attdet lönar sig. Den som väntar Jesus återkommer att göra de människovänligahandlingar som Jesus önskar se – ävennär och om det till synes inte lönar sig.Här tänker jag på Moder Theresa. Honoch hennes systrar kunde bära in barnfrån gatan och lägga dem i en säng, ominte annat så bara för att de skulle få enmänniskovärdig död.Förvaltarskapets grund är alltså attveta att framtiden är meningsfull därföratt Jesus kommer tillbaka.förvaltarens delaktighetDet andra en god förvaltare måste varamedveten om är att förvaltaren själv ären del av den ekologiska väven. Medmarkens stenar står du i förbund, stårdet i Job. 5:23. Vi välmående västerlänningartänker oss tanklöst världen somen scen där vi agerar och jordens rikedomarsom ett numera globalt skafferi.Men alla atomer och molekyler sombygger upp våra kroppar och som byggsin i våra kroppar när vi andas och äter,utgör byggstenar i ett kosmiskt kretslopp,där vi som människor ingår i en10 5 • 2008 till liv


helhet som är större än vi själva. Samtidigtär vi unika. Vi är de organismersom kan reflektera över vår tillvaro iväven och vi kan som skapelsens munnarlovsjunga vår Skapare och ta emothonom i Kristi kropp och blod.Faktum är att gudstjänstfirande är enekologiskt vänlig förvaltarskapshandling.När den moraliskt ansvariga artenmänniskan låter Gud läka det av syndenförstörda förhållandet mellan Skaparenoch människan – så är det faktiskten ekologisk välgärning. För, somPaulus skriver: Allt skapat har lagts undertomhetens välde, inte av egen vilja,utan på grund av honom som vålladedet (Rom. 8:20). Och skapelsen längtarefter sin befrielse! Den förutsätter Gudsbarns befrielse. Därför kan en klarsyntprofet – som när han ser sin tids miljökatastroferdär djur, fåglar och fiskarförsmäktar – skriva: Dock bör maninte så mycket gå till rätta med någonannan eller förebrå honom eller förebråditt folk, som man bör gå till rätta medprästen! (Hosea 4:4.) Miljökriser är idjupaste mening en andlig fråga.Med jesus som förebildDet goda förvaltarskapet skall utförasmed en enda förvaltare som förebild.Det är Jesus. I vår kultur har synen attmänniskan är överlägsen allt annat iskapelsen fått många riktiga invändningar.Vi säger gärna att människanär skapelsens krona. Det ligger någotriktigt i det. Men uttrycket är tveeggat.Vi människor har inte lyckats särskiltväl. Vi har skämt ut oss. I den judiskafromheten, i vilken Jesus levde, var ochär sabbaten skapelsens krona. På densjunde dagen vilade Gud från allt sittverk – och det väntar en sabbat då Gudoch den frälsta mänskligheten tillsammanslever i den eviga vilan (jfr Hebr.4:1–11).Människans överlägsenhet i förhållandetill allt annat skapat har i västvärldenpå senare tid bytts i ett föraktför människan, så att hon framstår somunderlägsen resten av skapelsen – ellertill och med är biosfärens störstaproblem som bäst borde utrotas. Enaningslös föreställning är att om människanlämnade skapelsen i fred (ellerhelst försvann ur den) så skulle världenmå bra. Det kan nog stämma på ettvisst sätt, men behöver inte betyda attmänniskans påverkan bara är av ondo.När vi tänker oss skapelsen som bästkanske vi ser framför oss löviga lundar,ängsmark med blommor och fridfulltbetande djur. Men det är faktiskt så attalla dessa miljöer är humanpåverkade.Om de lämnas åt sitt eget öde slyar deigen, förbuskas och blir så småningomen helt annan, mer artfattig, naturtyp.Det visar att samspelet mellan människanoch naturen kan medföra någotgott.Den sortens förvaltarskap är inteförvaltande vare sig från ovan eller underifrån.Den är en med-relation till alltskapat. Precis som Jesus, den store förvaltaren,är för mänskligheten och helaskapelsen en Emanuel, en ”Gud medoss”. Att vara medveten om sin särart,medveten om sitt ansvar och ha blickenfäst på Jesus, det ger människan de bästaförutsättningarna för att vara en godskapelsens förvaltare.Bo BranDer, präst och teol.dr, lundBoktipsMänniskan och den ekologiska vävenBo BranderFörfattaren har i boken dels beskrivitskillnaderna mellan västerländsk förvaltarskapsteologioch de östliga kyrkornasmikrokosmostanke, och dels visat hur dessabägge synsätt kan och bör få kompletteravarandra – så fördjupas och stärks kyrkansskapelsesyn och vardagsnära engagemangför miljön. (Artos 2001)förundranstefan edmanEn bok som vill få oss att stanna upp ochhäpna över skönheten och det skenbartenkla i vardagen runt omkring oss. Vi behöverpräglas av förnöjsamhet och förtröstan– som en motvikt till den stundom ganskamaniska tillväxtreligionens kravfyllda jaktpå materiell lycka. (Cordia 2006)till liv 5 • 2008 11


psaltaren Del 5Psalm 104foto: Betty svenssonav david.1lova heRRen, min själ!heRRe, min gud, du är hög och stor,i majestät och härlighet är du klädd.2insvept i ljus som i en mantelspänner du ut himlen som ett tält.3du timrar på vattnen dina salar,molnen gör du till din vagn,du far på vindens vingar.4du gör vindar till dina sändebud,eldslågor till dina tjänare.5du grundade jorden på dess fästen,så att den ej vacklar till evig tid.6med djupet täckte du den som med enklädnad, upp över bergen stod vattnen.7vid din tillrättavisning fl ydde de,för ljudet av ditt dunder tog de till fl ykten.8Berg höjde sig och dalar sänkte sigpå den plats där du hade bestämt för dem.9en gräns satte dusom vattnen ej fi ck överskrida.aldrig mer kommer deatt övertäcka jorden.10du lät källor fl yta fram i dalarna,mellan bergen tog de sin väg.11de vattnar alla markens djur,vildåsnor na släcker där sin törst.12vid dem bor himlens fåglar,från trädens grenar höjer de sin röst.13du vattnar bergen från dina salar,jorden mättas av den frukt du skapar.14du låter gräs skjuta upp för djurenoch örter till människans tjänst.så låter du bröd komma från jorden …24hur många är inte dina verk, heRRe!med vishet har du gjort dem alla,jorden är full av vad du har skapat.25där är havet, det stora och vida,där är ett oräkneligt vimmel av levandevarelser, både stora och små.26där går skeppen, där leker leviatan,som du har skapat.27alla väntar de på digatt du skall ge dem mat i rätt tid.28du ger dem och de samlar in,du öppnar din handoch de mättas av goda gåvor.29du döljer ditt ansikte och de blir förskräckta,du tar bort deras andeoch de dör och vänder åter till stoft.30du sänder din ande, då skapas deoch du förnyar jordens ansikte.31må heRRens härlighet vara i evighet!må heRRen glädja sig över sina verk.32han ser på jorden och den bävar,han rör vid bergen och de ryker.33jag vill sjunga för heRRenså länge jag lever,jag vill lovsjunga min gudså länge jag är till. …Guds verki naturenpsaltaren 104 beskriver med ett rikt och poetiskt språkbåde skaparen och skapelsen – och vi får instämma i orden:hur många är inte dina verk, herre!12 5 • 2008


gud har skapat himmel och jord (v. 1–9)Hela naturen vittnar om att Gud finns. Medhjälp av olika bilder skildras Guds närvaro ochverk i skapelsen.Verserna 1–4 handlar om himlen. Gud harskapat hela universum och han uppenbarar sigdär. Han är själv osynlig, men han gör sig känd iden synliga ordning som han har skapat. Ljusetär hans mantel, himlen hans tält (v. 2), vattnenhans salar, molnen hans vagn (v. 3), vindarnahans sändebud och eldslågor gör han till sinatjänare (v. 4). Att ett par av dessa beskrivningarsamtidigt är en beskrivning av Guds änglar förstårvi av Hebreerbrevet 1:7: Om änglarna sägerhan: ’Han gör sina änglar till vindar och sina tjänaretill eldslågor.’I de följande verserna, 5–9, beskrivs jorden.Att det också här rör sig om bilder som sägernågot väsentligt förstår vi av uttrycket att jordenär grundad på sina fästen (v. 5). Ingen människatror att det bokstavligt talat finns någraväldiga fästen någonstans ute i rymden somhåller uppe jorden. Ändå säger dessa bibliskafästen oss att jordens plats i rymden är orubbligtfast. Skiljandet av vattnet från jorden (v.6–9) tecknas på ett dramatiskt sätt och för osstillbaka till själva skapelseögonblicket: Gudsade: ’Vattnet under himlen skall samlas till enenda plats så att det torra blir synligt.’ Och detskedde så. Gud kallade det torra land, och vattensamlingenkallade han hav (1 Mos. 1:9–10).gud sörjer för sin skapelse (v. 10–30)Gud är oupphörligt aktiv i sin omsorg omskapelsen. Han ser till att djuren får vatten (v.10–11) och han låter regnet komma över jorden(v. 13 och 16). Både människor och djur får matfrån marken, och för människans del betyderdetta både vin, olja och bröd (v. 14–15). OchGud sörjer även för rovdjuren (v. 21). Men levandevarelser behöver inte endast mat, de behöveräven skydd, och Gud har sörjt för det (v. 12,17–18). Nyckelorden och sammanfattningen avvad Gud har gjort och gör finner vi i v. 24: Hurmånga är inte dina verk, HERRE! Med vishethar du gjort dem alla, jorden är full av vad duhar skapat. Sedan har vi det stora havet som ären värld för sig! Där finns både stora och smådjur (v. 25). Vad som åsyftas med Leviatan (v.26), vet vi inte. Det kan mycket väl vara ett djursom inte längre finns.Vi är alla, både människor och djur, aktivai sökandet efter mat och om alla gäller därfördenna sanning inför Gud: Alla väntar de på digatt du skall ge dem mat i rätt tid (v. 27). Vi samlar,arbetar och stretar, men det är Gud som ger(v. 27–28). Allt som rör våra liv, och detta gällerverkligen både liv och död, har på ett intensivtsätt med Gud att göra och det är därför vimöter uttrycken Guds hand, Guds ansikte ochGuds Ande (v. 28–30). Sanningen bakom dennaverklighet är att Skapelsens Gud också ärSkapelsens Herre! Gud regerar alltså över detsom han har skapat. Universum är inte som enmaskin som fungerar helt mekaniskt. Däremotär naturlagarna ett uttryck för den regelbundenhetmed vilken Gud verkar i skapelsen. Hanär levande och aktiv i sitt universum och vi ärhelt beroende av honom. Tacka honom därförinte endast för skapelsen utan även för att hanuppehåller den!Bön och lovsång (v. 31–35)Denna kunskap och insikt om Guds verk i naturenkan inte mynna ut i någonting annat äni bön och lovsång. Vi möter här en brinnandeönskan om att Guds härlighet skall vara i evighet(v. 31). Men Gud är inte endast Frälsarenoch Skaparen – han är även Domaren som serpå jorden med ’domens ögon’ (v. 32), och dendomen kommer en dag (v. 35). En kristen behöverdock inte frukta denna dom – en kristensliv får i stället vara fyllt av lovsång: Jagvill sjunga för HERREN så länge jag lever, jagvill lovsjunga min Gud så länge jag är till. Måmina tankar behaga honom, jag vill glädja migi HERREN (v. 33–34).ingeMar rÅDBerg, universitetslektor, lödösePsalm 104av lovprisningspsalmernai psaltaren utgör 103och 104 en enhet. Bådabörjar och slutar medsamma ord: Lova HER-REN, min själ! i psaltaren103 är det frälsningensom står i centrum, men i104 handlar det om gudsstorhet i skapelsen.eftersom david stårsom författare till psaltaren103 är det yttersttroligt att han även harskrivit psalm 104. tillsammans visar dessabåda psalmer på Bibelnsbalans: det gäller att hållasamman guds handlandebåde i frälsningen och iskapelsen.5 • 2008 13


På trådenBengt LunnergårdBengt lunnergård fl yttade somstudent från stockholm tillvästerbotten. <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> ställer härnågra frågor om hans liv ochleverne som norrlänning.kort&gottskicka gärna en kort notis om vad som hänt ielm/elu – till allas kännedom och uppmuntraneller kanske som efterföljansvärt exempel.skriv ditt namn under och skicka till: till liv,”kort & gott”, sandgatan 14B, 223 50 lund,eller mejla direkt till till.liv.red@telia.com.Vem är du, Bengt?Jag är en blandning av snapphane (Harry) och me ditativnorrlänning (Ruth) – och uppvuxen dörr i dörrmed Roseniuskyrkan i Stockholm, där förkunnelsenom den korsfäste Jesus var centrum.Efter medicinstudier i Umeå, praktik i Piteå, blevdet 14 år i Arjeplog som distriktsläkare, de två förstai närheten av Lappmarksdoktorn Einar Wallqvist.Här firade jag också bröllop 1988 i Arjeplogs kyrkamed min älskade Åsa.Fanns det någon missionsförening i Arjeplog?Nej, men vi höll, inte minst för barnens skull, hemmetöppet för bibelstudier med både enkla kristnaoch ’råa världsmänniskor’. Och genom de gamlasångerna fick vi sjunga in evangeliet, livfullt ackompanjeradeav den omvände alkoholisten Roland.Med tiden blev det natursköna Tavelsjö?Vi flyttade dit 2000; för barnens skolgång och för attkomma närmare verksamhet, släkt och vänner. Vihamnade i ett gammalt hus, som stått obebott sedan1935 – med kallvattenkran i köket som enda bekvämlighet.I dag arbetar jag på Vindelns hälsocentral.Bygden är också rikt välsignad av Guds ord …Så är det. Att en bygd har varit välsignad är ingetbestående om inte Guds ord får fortsätta att ljuda.Min trosbroder Jörgen Söderberg, omvänd ”värstingfrån Holmsund”, och jag har blivit ombedda att ledabibelstudier på församlingsgården i Tavelsjö, precissom i Arjeplog. Vi vill inte hindra evangeliet …Du är nu ordförande i LLM – vad är det?Prästen och missionären Martin Lundström grundade1975 Luthersk Litteratur-Mission, LLM, efter 17 åri Kenya. Han såg behovet av litteraturstöd till fattigaförsamlingar, skolor och enskilda. Martins förmågaatt knyta kontakter ledde bl.a. till att professor Spurgeoni Indien engagerades i litteraturarbetet – allraförst beställdes Day by Day av C.O. Rosenius.LLM är en samfundsmässigt obunden missionsorganisationsom bekostar översättningar och tryckningarpå många håll i världen. Rosenius Husandakthar tryckts på fem olika indiska språk, men även påbl.a. spanska, engelska, slovakiska och ryska. Nu pågårockså översättning till lettiska, twi och swahili.Vårt mål är att så ut Ordet. Välkomna till vårtnästa årsmöte i Tavelsjö kyrka 7–8 juni!lars göran BranDt, vännäsny tjänst i umeåDen 30 Mars 2008 installerades DavidAppell som kyrkoherde vid Lutherskakapellet i Umeå (ELM-BV).Installationen bevittnades av runt120 besökare. En del av gästerna varsärskilt inbjudna för att delta i denfestliga högtiden. Svenska kyrkanär inte längre ett lokalt alternativ pågrund av en annan bibelsyn, och dethar skapat ett behov av att anställaen egen präst. Med hjälp av medlemmarnasmånatliga gåvogivandehar det blivit ekonomiskt möjligt förföreningen att anställa David på deltid(25%). Dessutom är han anställdav ELM-BV för tjänst i Skellefteåoch Piteå (75%).I framtiden kommer David attbo och verka i Umeå, utan att heltsläppa Skellefteå och Piteå. Arbetsuppgifternai Umeå kommer attvara bibelstudier för ungdomarna,predikningar i Lutherska kapelletoch på servicehem, sakramentsförvaltning,själavård och sjukbesök.Du som prenumererar får som bilaga:MeDDettaMajnuMMeroBs! prenumerationspriset påBegrunda för dig som <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>prenumerantär 70 kr (inte 80 krsom uppgetts i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> samt påreklamtalong i tidigare nummer).Umeå är en studentstad och detfinns många ungdomar från olikasammanhang som är medlemmar iföreningen.Föreningen har valt att kalla Davidtill kyrkoherde. Han får därmedett övergripande ansvar för verksamheten,även för de predikanteroch präster som kommer när hansjälv inte håller i gudstjänsten. Attanställa en kyrkoherde ger föreningenen ny struktur samt en möjlighetatt i gemenskapen erbjuda allasakramenten.Detta nummer innehåller:Daniel giselsson, umeåBegrundaBegrunda är en fördjupningsbilaga till<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> som ges ut med 2 nr/år.du som inte prenumererar kan enkelt göradet: endast 70 kr/år för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>-prenumeranter.kontakta ingrid holmqvist, se adresslängst bak i tidningen. lösnummer 45 kr,fi nns på Bv-förlag, 0435-521 77.Bengt Hol<strong>MB</strong>erg – Jesus i nutidens ögonBengt Birgersson – Kristus uppstod påtredje dagen enligt skrifternarakel sMetana – En utsträckt handtoMas seiDal – Abortfrågan, en lägesbeskrivningoch summeringlars-Åke nilsson – Skriften och traditionenfoto: daniel giselsson14 5 • 2008


foto: shlomit wolfMÅnaDens förklaringTjänstmänniskan är kallad att tjäna gud – hon har skapats av honom och tillhör därför honom.genom guds stora nåd i kristus jesus får hon också komma in i hans rike och i församlingensgemenskap. där får hon nu vara i tjänst – som om hon i allt tjänade kristus.Månadensförklaring 2008hämtas urKristna huvudordav josef imberg,kyrkliga förbundetsBokförlag, 2007.Det överraskar oss kanske att Nya testamentet använderordet ”tjänare” om alla människor. Likaöverraskande är det väl att det på grekiska iblandstår ”slav” där vi finner ordet ”tjänare” i vår Bibel.Men då måste vi komma ihåg att det i alla sådanafall gäller vår ställning inför Gud. Det har två orsaker.Den ena är att vi är skapade av Gud och därförtillhör honom. Den andra orsaken är att vi somfallna människor är återlösta av Kristus, Guds evigeSon. Han har ju ”förlossat, förvärvat och vunnit oss... inte med guld eller silver, utan med sitt heliga ochdyra blod”. (Luther, Lilla katekesen; Andra huvudstycket,bearb.)Om vi nu är Guds egendom, genom förlossningengenom Jesus Kristus och genom vårt dop, då ärvi också lemmar i Guds Kyrka och församling. Därhar varje medlem sin uppgift och sin tjänst. Fördetta har vi gåvor eller nådegåvor eller bådadera.Därför får vi alla den förmaningen i Skriften: ”Tjänavarandra, var och en med den nådegåva han harfått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd... efter den kraft Gud ger, så att Gud i allt blir äradgenom Jesus Kristus” (1 Petr. 4:10–11).Det gäller alltså att ta väl vara på sina gåvor ochatt vara trogen i sin tjänst. Det är Gud som på dettasätt vill verka genom oss. Men därför blir det ocksåfel, om vi skulle anse att just vår tjänst är för ringaför oss eller vår uppgift för oansenlig. Det finnsockså många som älskar att uppträda myndigt ochsom ”herrar”, men ”den som vill vara störst blander skall vara de andras tjänare” (Mark. 10:43).En annan sida av saken är att vår tjänst aldrig kanbli ringa eller onyttig, om den sker i Guds namn ochtill Guds ära. Hur kan då vår ringa tjänst bli någotså stort? Vi är insatta i barnaskapet hos Gud genomvårt dop, det är början till ett liv i Kristus. Det är dåockså ett liv i Ordet, i församlingens gemenskap, ibön, tillbedjan och tjänst. Att leva i tro är därföratt leva i ständig tjänst hos Gud och till nytta ochglädje för sina medmänniskor.Tjänsterna är av många olika slag: det finns meraavgränsade tjänster, bestämda för särskilt kalladepersoner (1 Kor. 12:28) och sådana tjänster somalla kristna är kallade till.Några drag är dock gemensamma för alla tjänsteroch upp gifter. Ett sådant drag är trohet, ett annat ärosjälviskhet. Allt bör ju ske för Guds skull och förvåra medmänniskors skull. Men det märkliga är,när detta sker, att det också blir till gagn och välsignelseför oss själva.Om vi tjänar Gud och våra medmänniskor, hållerdetta oss i ödmjukhetens skola. Samtidigt hjälperdet oss att bruka och utveckla de gåvor och anlagvi har. Det är också en övning till den himmelskatjänsten. Det heter nämligen om de saliga: ”Därförstår de inför Guds tron och tjänar honom dag ochnatt i hans tempel” (Upp. 7:15).5 • 2008 15


ngt sångcitat om Anden??foto: Manu MHelige Ande, låt din rösthögt om Guds gärningar tala.Vittna för tron om korsets tröst,krossade hjärtan hugsvala.Visa oss Guds rättfärdighet,låt oss få se hans salighet.Helige Ande, fräls oss. sv. ps. 161:3


ORD TILL LIV • SÖNDAGEN FÖRE PINGSTSanningens Ande – kom!Sanningens Ande skall föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skallhan tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. ur joh. 16:12–15.Gud, dina ord är sanning, bekänner David i 2 Sam.7:28. Herren säger i Jes. 45:19: Jag är Herren, som talarsanning. I Ps. 119 läser vi: Summan av ditt ord ärsanning. Jesus säger att han är Sanningen och försäkrar:De ord som jag har talat till er är Ande och liv.Jesus ger apostlarna den fulla sanningen om sig ochsitt försoningsverk. Men de kan inte fatta och ta emotden som en helhet. Det återstår mycket som de ännuinte kan bära. Det behöver den helige Ande förklaraoch ge dem ljus över. Jesus lovar sända Hjälparen,den helige Ande: … han skall lära er allt och påminnaer om allt vad jag har sagt er.Liksom Sonen utgår från Fadern och talar vad Fadernger honom att tala, så ska den helige Ande, somutgår från Fadern och Sonen, tala vad han hör av Fadernoch Sonen. Så kan han leda oss in i hela sanningen.Sanningens Ande förkunnar det som hör Jesus till,inte något nytt – något som Jesus inte redan lärt ut,något som han ’inte hann med’ eller ’uppenbarade efteråtför och i sin kyrka’. Jesus säger om Anden: Hanskall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall hanta och förkunna för er. Anden ärar och berömmer Jesus.Hans verk för oss syndare är centrum i den heligeAndes förkunnelse.Steg för steg vägleder Sanningens Ande apostlarnain i hela sanningen. De enskilda sanningarna om Gudoch skapelsen, om människan och syndafallet, omGamla testamentets förebildande och profetiska budskap,om Jesus och hans försoningsverk, om Kristioch alla människors död och kroppsliga uppståndelse,om den yttersta domen och de två olika målen– allt detta förenar han till en hel och full sanning ideras medvetande. Frukten av denna Andens vägledninghar vi i apostlarnas skrifter.Paulus skriver i 2 Tim. 3:16: Hela Skriften är utandadav Gud, ingiven av Gud, och Petrus i 2 Petr.1:20–21: Ingen profetia i Skriften har kommit till genomegen utläggning … ledda av den helige Ande harmänniskor talat vad de fått från Gud.Genom dopet blir vi förenade med Fadern och Sonenoch den helige Ande. Vi blir Guds barn och tillräknasKristi rättfärdighet. Den helige Ande fortsätteratt kalla oss genom evangelium. Han vill sedanupplysa oss genom lagen, så att vi ser vår synd, ochgenom evangeliet, så att vi lär känna vår Frälsare ochtar emot syndernas förlåtelse. Guds Ande vill medhjälp av ordet och sakramenten helga och behålla ossi en rätt tro på Jesus, så att vi till sist frälsta kommerhem till himlen.Må han få handla så med oss var och en!Bön: Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig pånytt en frimodig ande. Förkasta mig inte från ditt ansikteoch tag inte din helige Ande ifrån mig. Låt migåter få jubla över din frälsning och håll mig upp meden villig ande. Amen.joHn-erik ekströM, predikant i elm5 • 2008 17


faDer vÅr • Del 5 av 9Vi ber till Farge oss idag vårt bröd för dagen. Matt. 6:11collage: cia BjÖRknÄr Dagen Börjar Ber vi vår Far hjälpaoss att göra det han vill.Men under dagen dyker det upp problem:”Mellanpojken måste ha en nyjacka.” ”Kylskåpet går inte att laga.””Det går rykten om neddragningar påarbetsplatsen.”Problemen blir till frågor: Hur ska viklara detta? Hur ska det gå om …?Så är det ofta för oss. Men Jesus serdet. Och han kallar på oss. Han talartill oss. Och om vi lyssnar öppnar hanvåra ögon. ”Se på fåglarna”, sägerhan. ”De sår inte, de skördar inte ochsamlar inte i lador.” De har inga förrådför framtiden. Men de klarar sig ändå!Hur är det möjligt? Jesus ger oss svaret:”Det är er himmelske Fader somföder dem.”Sedan visar han oss blommorna. Seså vackra de är! De kan varken spinnaeller väva. Ändå överglänser derasdräkt den som kung Salomo bar. Hurgår det till? Jesus ger oss svaret: Det ärGud som ger dem deras kläder. Hansom är vår Fader. Så mycket mer sörjerhan för oss – vi är ju hans barn!ja, vÅr far sörjer för oss. Men han harsitt eget sätt: han ger oss det som vibehöver för den dag som är inne (jfrMatt. 6:25–34).Detta fick Guds utvalda folk lära signär de var på väg genom öknen (2 Mos.16). Där växte ju inget. De hade ingenmat. De samlades kring Mose och klagade.Då fick Mose löfte från Herrenom mat. ”Se”, sade Herren till Mose,”jag skall låta det regna bröd från himlenåt er. Folket skall gå ut och samla såmycket de behöver för varje dag.” Nästamorgon såg folket att det låg någotpå marken som liknade rimfrost. Ingenhade sett något sådant förut. ”Vad ärdet här?” frågade de. Då sade Mose tilldem: ”Detta är brödet som Herren hargett er att äta. Och detta är vad Herrenhar befallt: Var och en skall samla såmycket av det som han behöver till mat.En gomer för var person skall ni ta, efterantalet av ert husfolk.”Mannat var bröd för dagen. Någraförsökte spara en del av det men detmisslyckades. Alla lärde sig att samlain av mannat varje morgon, var och enså mycket han behövde till mat (v. 21).sÅDan Är guD. Så handlar den himmelskeFadern med sina barn. Han ger ossvad vi behöver för den dag som är inne.Därför säger Jesus till oss: ”Gör er alltsåinte bekymmer för morgondagen.Den skall själv bära sitt bekymmer. Vardag har nog av sin egen plåga.”Men måste vi inte planera? Får viinte gå till Gud med våra planer? Jo,han väntar på oss. Han väntar sig att viska komma till honom med våra önskningar(Fil. 4:6). Och han hör våra bönerså att vi får det vi behöver på dendag vi behöver det. Detta fick min hustruKarin och jag erfara när vi skulle gåi pension och flytta. Vi bad Gud hjälpaoss till ett hus. Men på flera månaderfann vi inget. Avgången närmade sig.Då – en kväll – ringde en äldre prästfrån Sätila. Han hade hört om vårtproblem. Han undrade om vi var intresseradeav deras hus. De skulle justsälja det. Vi köpte huset. Och vi kundetillträda det på pensionsdagen. Just närvi behövde det. Så hör Gud våra böner.gustav Börjesson, prost, sätila18 5 • 2008 till liv


Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inteoch samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem.Är inte ni värda mycket mer än de?Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Matt 6:26–27<strong>Till</strong> och med alla hårstrån på ert huvud är räknade.Var inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar. luk. 12:7Gör er alltså inte bekymmerför morgondagen. matt.6:34foto: Lonnie Bradleyfoto: anshu mishraTILL LIV 5 • 2008 19foto: Dietmar Horcicka


AKTUELLT ÄMNE • RÄTTVISAEn värld avorättvisor– vad kan vi göra?vad kan vi göra för att lindra och förhindra lidande och orättvisor?det är viktigt att vi agerar för en bättre värld– men det krävs inte så mycket för att göra stor skillnad.vår vardag är full av möjligheter att visa kärlek i konkret handling.en kÄnD filosof skrev en gång: ”Vi tenderaratt tänka på välgörenhet som envälvillig handling – något som är braatt göra, men knappast dålig att integöra. Men de som lever i överflöd ochändå underlåter att dela den allra minstaandel av sin inkomst med de fattigamåste ändå bära ett visst ansvar för dedödsfall de hade kunnat förhindra.”En människa som väljer att höja sinegen redan höga levnadsstandard, i ställetför att hjälpa en fattig, begår alltsåen lika omoralisk handling som att underlåtaatt rädda en människas liv. Detär naturligtvis ett radikalt uttalande,men det är ändå svårt att värja sig motbudskapet: De val jag gör i min vardagkan betyda skillnaden mellan hopp ochförtvivlan för andra männi skor. Så litenär världen, och så stort är mitt ansvar.Hur skulle jesus ha gjort?För några år sedan var WWJD en populärförkortning på nyckelband och T-tröjor bland unga kristna. Det står förWhat Would Jesus Do? och var ett sättatt varje dag påminna sig om att jämförasina handlingar med vad Jesus skulleha gjort i samma situation. WWJDrörelsensfokus är alltså på Jesus somett moraliskt föredöme, snarare än påfrälsningsgestalten Jesus. Det är ett viktigtperspektiv att ha med sig, för Jesubudskap om att älska sin nästa somsig själv går inte att förklara bort. Hurman än vänder på det kommer man inteifrån att det inte räcker att inte göraonda saker. Kärleksbudskapet är omöjligtatt missförstå, det svåra är i ställetatt acceptera vad det ställer för krav påmig som person och på oss som kyrka.För mig handlar det här om ett slags”se mig själv i spegeln”-teologi. Hurtrovärdig vill jag vara? Och vilkentrovärdighet har jag egentligen somkristen om jag säger ”gå i frid, håll ervarma och ät er mätta” (Jak. 2:16) tillnågon utan kläder och mat? Nödenoch orättvisorna finns överallt omkringoss. Vad gör vi? WWJD?teori i praktikHur omsätter man då detta i konkrethandling? Hur kan jag där jag står imin vardag uttrycka min kristna kärlekmot människor som jag aldrig träffar?Ska man, som det föreslås i Bibeln, säljaallt och ge till de fattiga? Jag tror intedet. För mig är det mer en symbol förmin moraliska plikt gentemot utsattamänniskor än en realistisk lösning påderas situation. I stället är det den storamassans – ditt och mitt – förändradebeteende i de små situationerna somgör skillnad. Att vi inser att nästan allade val vi gör påverkar andra människorsliv, och att vi varje dag har möjlighetatt förbättra eller radikalt försämraderas livssituation. Jag ska kortbeskriva tre områden på vilka du, i dinvardag, kan göra skillnad.• Med din yttrandefrihetEn vanlig uppfattning är att diakoniska ske i det tysta. Och där finns enpoäng. Men om problemet är struktu-20 5 • 2008 till liv


foto: samuel larsson/act internationalKatastrofhjälp som räddar liv. Den kristna humanitära organisationen ACT International hjälpte nära 40 000 familjer med matransoner och vattenreningstabletterefter att cyklonen Sidr ödelagt delar av södra Bangladesh i november 2007.foto: betty svenssonfoto: rättvisemärktTILL LIV 5 • 2008 21


ellt tror jag man åstadkommer mer omman går till problemets rot, än om mani det tysta hjälper de drabbade individuellt.Upplever vi något som orättfärdigtmåste vi våga ifrågasätta det, högljuttom det krävs. Ett exempel från Sverigei dag är att gömda flyktingar på mångahåll nekas gratis sjukvård. En förlossningkan kosta en papperslös kvinna30 000 kronor. Hur många som föderhemma för att inte bli skuldsatta för livet,och vad det kostar i liv och lidande,går bara att gissa. Tycker du att derassituation är orimlig kan du till exempelskriva brev till politiker, arrangera ennamninsamling, eller varför inte ta uppen kollekt till FARR? (Se faktaruta.)Jag tror det är vår plikt att vara de småmänniskornas röst, och vem ska protesteranär deras mänskliga värdighetkränks, om inte någon som älskar demlika högt som sig själv?• Med din konsumentmaktVisste du att kostnaden för att produceratill exempel kaffe och bananer är högreän det pris du betalar i butiken?Mel lanskillnaden betalas i stället avmän ni skorna som producerar varorna iform av svältlöner, förtryck, barnarbetefarr: flyktinggruppernas ochasylkommittéernas riksrådwww.farr.serättvisemärktwww.rattvisemarkt.seMer om kristen opinionsbildningfinns hos rättvisenätverket speakwww.speak.nuoch rovdrift på miljön. Det är ingenöverdrift, nyligen drogs till exempelChiquita inför domstol i Colombiamisstänkta för nästan 400 mord. Listanpå smutsiga övergrepp för att hålla prisernanere i våra butikshyllor kan görasskrämmande lång. Att själv betala helapriset, alltså köpa varor producerade påett schysst sätt, kostar några kronormer, men ger en betydligt godare eftersmak.Varorna är märkta med ’Fair trade’eller ’Rättvisemärkt’, och garanterarbra villkor för arbetarna och en ekologiskthållbar produktion. Prioritera därförden extra kostnaden det innebär atthandla rättvisemärkta varor.Du kan även försöka påverka dinom givning. Dricks det rättvist kaffe påjobbet? På ELM Syds sommarmöte?Det hand lar alltså om ganska små förändringarav våra vanor som kan ha enotrolig betydelse för människorna somproducerar det vi äter. Din varukorg ärfull av människor Gud älskar. Var räddom dem.• Med ditt överflödJag tror att fattigdomen på lång siktbara kan bekämpas med en förändringav den rika världens livsstil, och inteav ännu mer allmosor. Trots det är dettveklöst så att vi har mer pengar än vibehöver. Och i ärlighetens namn, kaninte barnet i Tchad på goda grunderbetrakta mitt val att köpa en ny Ipodsom ganska provocerande? Själv ärhon femtio skänkta kronor från en tbcvaccinationsom kan rädda hennes liv.Att skänka pengar är ingen långsiktiglösning, men på kort sikt kan det radikaltförändra utsikterna för en människa.När en enkel ranson humanitärnödhjälp vänder en människas förtvivladedesperation över att familjen svältertill nytt hopp, då skymtar man förett ögonblick Gud i dess ansiktsuttryck.Det är sant, jag har fått förmånen attuppleva det.saMuel larsson, statsvetare och journalist, falunBoktipsrätt vistkarin cedersjöHar den kristna tron något med rättvise- och miljöfrågoratt göra? Boken tar upp globala frågor somkonsumtion och handel, om klimatförändringar ochmillenniemål och om de små, konkreta vardagsvalen.Den utmanar, inspirerar och ger praktiska tips.Vi kan inte göra allt, men alla kan vi göra något.(Cordia 2007)foto: RättvisemäRkt. fäRska kaffeBÖnoR.Den oemotståndliga revolutionen.shane claiborneFörfattaren beskriver en kristendom som är rotadi tro, handling och kärlek – en rörelse som börjar ihjärtat och via händerna sträcker sig ut till en såradvärld. Han ställer viktiga frågor kring kyrkan ochsamhället och utmanar läsarna att lämna en likgiltig”lagomkristendom” och leva ut en tro som kan förändravärlden. (Cordia 2007)22 5 • 2008 till liv


elMnytt&infoBild från iDp-camp i ekerenyo.Åter i kenyainformationoch nyheterfrån organisationernaelm-Bv,elm syd ochelu samt frånmissionsgårdarna.elMs tre MissionÄrer återvände till Kenya i mitten av mars(se <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> 04/08) – de är mycket glada över att vara tillbakaoch har nu fullt upp i sin vardag. Kerstin Nilssonhar besökt flyktingläger och skickat några glimtar därifrånvia sms: ”Majsmjöl för ett mål om dagen delas ut,men bränsle till matlagning saknas. Mer mat och biblarfinns det behov av. Ingen sysselsättning finns.” 1 500personer bor i tält, varav flera som Kerstin känner, 500av dem är barn.Ett annat bekymmer är att det saknas lärare på fleragymnasieskolor. De med rötter i ett annat område vågarinte återvända efter att ha blivit bortjagade – de är räddaför att utsättas för hämndaktioner. Skolorna drabbashårt när undervisningen på det här viset störs.Lina Jämstorp och Sofia Nilsson är i Nakuru, liksomvolontärerna Jenny Wilkman och Leon Jansson (se <strong>Till</strong><strong>Liv</strong> 04/08). Lina skickade i mitten av april sms frånpojkhemmet i Gilgil: ”Vi är här några dagar. Just numålar jag väggar. Jenny och Leon övar sånger med pojkarna.”I svensk media har vid några tillfällen kommit nyheterom smärre oroligheter, bl.a. i Nakuru. Missionärernahar berättat om incidenter där de hört skottlossning,men de känner sig trygga. Eftersom de flesta harmobiltelefoner kan de hålla kontakt med medarbetarnaoch även få besked om ifall de bör undvika besök i vissaområden.karin g ekströM, missionssekreterarerapport från kyrkan i kenyaen ny regering Har nu BilDats i Kenya,enligt det samarbetsavtal som slötsi början av mars mellan de två politiskafraktionerna i landet. Nyhetenhar enligt kenyanska tidningartagits emot med både lättnad överatt ett stort steg till återställandeav normala förhållanden tagits ochskepticism, som bottnar i bristandeförtroende för flera av ministrarna,på grund av deras tidigare korruptaagerande.Ur en rapport i början av aprilfrån pastor Samwel Langat, ledarei Central Rift District i Evangelisklutherskakyrkan i Kenya (ELCK),vill jag citera följande:”Ja, sannerligen, det var vårasjukdomar han bar, våra smärtorlade han på sig (Jes. 53:4).Vårt distrikt består av sju pastorat:Samburu, Eldoret, Kericho,Nakuru, Saino, Chesinende ochSigowet med sammanlagt 35församlingar och utåtriktat arbete.Vi behöver era böner och ert stödför att kunna föra evangeliumvidare till dem som ännu inte tagitemot Kristus. Under oroligheternai början av året berördes flera avförsamlingarna direkt. Mångaav medlemmarna blev bortkördafrån sina hem och har inte kunnatÅter till sverigeåtervända ännu, av fruktan för nyttvåld. I sju av församlingarna ordnasinte längre gudstjänster på söndagarna.Regntiden har börjat med kraftigaskurar, och det försvårar livetför flyktingarna i tältlägren. I förraveckan rapporterades det om någradödsfall p.g.a. nedkylning. Nämnasbör också att tiden för sådd är inne,men både utsäde och gödningsmedelär så dyrt i år att många inte harråd att odla. Vi kan därför förutseliten skörd och stor brist på mat ilandet framöver.Vi vill uttrycka vår djupa tacksamhettill ELM och till missionärernaför moraliskt och materiellt stödinklusive direkt nödhjälp. Vi befinneross nu i en situation där behovetav själavård och omsorg är mycketstort. Detta gäller även kyrkoarbetarnaoch de engagerade lekmänsom står i krävande uppgifter.”Central Rift District ligger i RiftValley, ett av de områden i landetsom drabbats hårdast av oroligheterna.Det som kom in genomELMs nödhjälpsinsamling i börjanav året förmedlas nu av ELCK tillolika grupper av behövande.karin g ekströM, missionssekreterareett antal elM-MissionÄrer har under sommaren ordinarie hemmavistelser:• Maggan och Erik Andersson med barnen Lovisa, Ester och Jeremia kommertill Sverige den 28 maj och återvänder till Peru den 29 juli.• Lina Jämstorp och Sofia Nilsson kommer till Sverige den 9 juni och återvändertill Kenya i mitten av augusti.Volontärerna Elinore Thuresson återkommer från Peru den 28 maj, JennyWilkman och Leon Jansson från Kenya den 29 juni.Föreningar uppmanas att kontakta ELM-administrationen med tanke påderas medverkan med information vid gudstjänster, möten, läger, tältverksamhetetc.rolanD gustafsson, missionsföreståndareelM-Bvs årsmöte flyttat till örkelljunga14–15 juni koMMer elM-Bv att hålla sitt årsmöte på Solängsskolani Örkelljunga. Ett preliminärt program finns i annonsbilagan.Mer information kommer att skickas tillföreningar och enskilda medlemmar. Dessutom kommerdet finnas uppdaterad information på hemsidan www.elmbv.se.jakoB Birgersson, administrativ chefelM syds årsmötevÄlkoMna till ÄngelHolMs MissionsHus 17–18 maj kl. 9.00 för årsmöte för ELMSyd, Missionsgården Strandhem och Åhus Missionsgård. Lunch serveras tillanmälda ombud. På söndagen hålls offentligt möte under temat ”Att växai Guds rike”. Dagen inleds med gudstjänst kl. 10.00 (Anders Månsson) ochpå eftermiddagen står sång, vittnesbörd, information och predikan (AndersO. Johansson) på programmet (se annonsbilagan).CHrister unosson, sekr. elm syd5 • 2008 23


unDervisning<strong>Liv</strong>ets brödtill hungrande människorBröd är en livets basvara för alla människor. jesus såg en gång fem tusen hungrigamänniskors behov och gav dem alla bröd att äta. detta under var ett tecken: jesusär något mer. han kan mätta varje människas djupaste livshunger – med sig själv.Detta brödvar så totaltannorlundaän vad de hadetänkt sig!Det HaDe varit nÅgra omtumlande dagar för Jesulärjungar. De var visserligen vana vid att dethände saker kring deras Mästare som överraskadeoch som gjorde att människor tog ställningantingen för eller emot honom. Men nuhade det hänt något som på ett visst sätt blevtill en vändpunkt för många av dem som faktisktföljt Jesus under en tid, även för dem somgärna lyssnade till hans undervisning.Det HaDe Börjat sÅ fantastiskt. Av fem kornbrödoch två fiskar mättade Jesus över fem tusenmänniskor. Detta gav ett oerhört gensvar blandde människor som genom fiskarna och bröden ibokstavlig mening fått ett smakprov på hans underbaramakt. ”Tänk om Jesus blev vår kung”,tänkte de. Och nog skulle det ha varit lättare attleva i ett land där Jesus hade makten!Men Jesus ville inte bli en kung av det slaget.Han drog sig i stället undan genom att ta sigöver Gennesarets sjö för att slippa alla kungamakare.Dessa gav emellertid inte upp så lätt.De sökte upp honom följande dag, ivriga attinte släppa ifrån sig mannen med de underbaragåvorna.nÄr De fann Den MÄrklige MÄstaren, började hantala om något som de inte riktigt hade räknatmed. Han, som dagen innan hade mättat destora människoskarorna med bara några brödoch fiskar, börjar nu tala om att det finns ett annatbröd, ett bröd som aldrig tar slut. Han talarom ett bröd som varar och har med sig evigtliv! Han kallar det Guds bröd och säger att detär det bröd som kommer ner från himlen ochger världen liv!Visst kände de till berättelsen om mannatsom Gud mättat Israels folk med under vandringengenom öknen. Det kom ner ifrån himlen,men inte varade det – inte ens till följande dag.Detta som Jesus lovar är långt utöver mannat.Och då blir deras nyfikenhet ännu större.Kan han göra ett ännu märkligare under ändet han redan hade gjort? Kanske väntar demnågot ännu mer fantastiskt än det som de upplevtdagen innan. De hade verkligen fått se hansofattbara makt, de hade registrerat den medsina sinnen, de hade satt tänderna i det somhans välsignade bön hade åstadkommit. De varöppna för allt det hans makt kunde göra.24 5 • 2008


foto: eduaRdo mota silvaDet lät riktigt spännande med ett bröd sominte tog slut, ett bröd som gjorde att man intemer skulle hungra. Och ett bröd som ger världenliv! Därför bad de ivrigt: Herre ge oss alltiddet brödet! De ville verkligen ha det bröd somgav evigt liv.oCH Det var faktiskt sÅ att det väntade dem någotlångt mer fantastiskt än det under de upplevtdagen innan. Det väntade dem ett ännubättre bröd än det som de hade smakat på ängarnavid Gennesarets östra strand. Det väntadedem livets bröd! Men detta bröd var så totaltannorlunda än vad de hade tänkt sig!Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknenoch de dog. Men brödet som kommer nerfrån himlen är sådant att den som äter av detinte skall dö. Jag är det levande brödet, som harkommit ner från himlen. Den som äter av detbrödet skall leva i evighet. Brödet som jag skallge är mitt kött, jag ger det för att världen skallleva (Joh. 6:48–51).Jesu ord närmast chockerade åhörarna. Detvar knappast ett sådant bröd de hade väntatsig. Tankarna på Mästaren från Nasaret somen ny, mäktig kung bleknade bort. Och önskanatt äta det livets bröd som Jesus talade om, försvannhelt. Att äta hans kropp lät nästan absurt.”Det är ett hårt tal. Vem står ut med atthöra honom!” Det gick så långt, att Jesus fickanledning att fråga till och med de tolv utvalda:Inte vill väl också ni gå bort?Då ger de genom Petrus ett svar som visar attde börjat ana att Jesus kommit med ett långtviktigare ärende än att bara förse dem med matför dagen: Herre, till vem skulle vi gå? Du hardet eviga livets ord, och vi tror och förstår attdu är Guds Helige.Det eviga livets orD kunde släcka deras djupastetörst. Det eviga livets ord kunde mätta derasdjupaste hunger. Det är ordet om Jesus somkom för att utge sin kropp i döden på korset.Därför kan han ge oss det eviga livet, han somsäger: Jag är livets bröd … Den som äter av detbrödet skall leva i evighet.göran giselsson, tandläkare och elm-predikant, markaryd5 • 2008 25


MissionskonferensI månadsskiftet februari–mars fick jagmöjlighet att delta i en missionskonferensi Turkiet med fokus på Centralasikyrkani vÄrlDenUppdraget– till jordens yttersta gränsden kristna kyrkan är bärare av det missionsuppdrag som jesus en gång gav till sina lärjungar.men hur långt har evangeliet nått och vilka folkslag är ännu onådda?profeten jesaja Har i en av ”tjänaresångerna”ett tydligt missionsperspektiv:Det är för lite för dig, då du är mintjänare, att endast upprätta Jakobsstammar och föra tillbaka de bevaradeav Israel. Jag skall sätta dig till ett ljusför hednafolken, för att du skall bli minfrälsning intill jordens yttersta gräns(49:6).I NT förtydligas detta uppdrag av Jesusgenom missionsbefallningarna, därCentralasien är en geografisk och stundompolitisk term som används för att beskriva områdetmellan kaspiska havet i väst, kina i öst, sibirieni norr och iran i syd. ibland inkluderas ävenmongoliet och den kinesiska provinsen Xinjiang(Östturkestan). i denna region finns den bekantasidenvägen, en gammal affärsled som förbinderkina med mindre asien och medelhavet, ett avståndpå mer än 8 000 km.de forna sovjetstaterna kazakstan, kirgizistan,tadzjikistan, turkmenistan och uzbekistanbrukar ibland kallas det politiska eller forna sovjetiskacentralasien. Regionen består till störredelen av stäpp och bergsområden, och dentraditionella näringen har varit nomadiserandeboskapsskötsel. den dominerande religionen iområdet är islam.kazakstan 15 miljoner invånare – 47 % är muslimeroch 44 % rysk-ortodoxa kristna, ca 12 000evangeliska kristna.kirgizistan 5 miljoner invånare – 75 % är muslimeroch ca 20 % är rysk-ortodoxa kristna, ca6 000 evangeliska kristna.tadzjikistan 6 miljoner invånare – 90 % muslimeroch 9 % rysk-ortodoxa kristna, ca 2 000evangeliska kristna.turkmenistan 5 miljoner invånare – 90 % ärmuslimer och 9 % är rysk-ortodoxa kristna, ca700 evangeliska kristna.uzbekistan 27 miljoner invånare – 88 % ärmuslimer och 9 % är rysk-ortodoxa kristna, ca8 000 evangeliska kristna.löftet i Apg. 1:8 är det mest påtagliga –geografiskt sett: ... när den helige Andekommer över er, skall ni få kraft ochbli mina vittnen i Jerusalem och i helaJudeen och Samarien och ända till jordensyttersta gräns. Jesus anger ocksåmissionsuppdraget som ett tidens tecken:... detta evangelium om riket skallpredikas i hela världen till ett vittnesbördför alla folk, och sedan skall slutetkomma (Matt. 24:14).operation world delar in asien i olika ”intressegrupper”,med faktorer som berör språk,folkslag, kultur, geografi och historia. en gruppkallas för Det turkiska BloCket – det sträckersig från turkiet till den nordöstra delen av sibirien,genom centralasien. Befolkningen bestårav 322 folkslag och beräknas vara mer än 150miljoner. under större delen av 1900-talet vardenna region under kommunistiskt förtryck(bortsett från turkiet) men den har undersenare år öppnats för omvärlden.IranTurkmenistanUzbekistanAfganistanKazakstanTadzjikistanKirgizistanDen kristna kyrkans utbredningHur långt har den kristna kyrkan nåttmed avseende på det globala missionsuppdraget?Denna frågeställning ärföremål för intresse och forskning. Enligtuppgifter i missionspublikationenOperation World (Patrick Johnstone &Jason Mandryk, 21 st Century Edition)finns statistik, ett försök att bedömavärldsreligionernas status på de olikakontinenterna:afrika 49 % kristna och 42 % muslimerasien 25 % muslimer, 22 % hinduer,10 % buddister och 8 % kristnaaustralien 73 % kristna och 2 % muslimereuropa 70 % kristna och 6 % muslimernordamerika 82 % kristna och 2 % muslimersydamerika 91 % kristna10/40-fönstret och asien10/40-fönstret är ett område som inkluderardelar av Afrika, Mellanösternoch Centralasien. I upp emot 70 nationerbor ca 4 miljarder människor, 90 %av jordens fattigaste. Uppskattningsvis1,6 miljarder människor har ännu intenåtts med evangeliet.Asien är den kontinent som står införde största utmaningarna. Jordens befolkninguppgår till mer än 6 miljardermänniskor. Drygt 4 miljarder beräknasvara icke-kristna och mer än 80 % avdem finns i Asien. 55 länder i världenhar mindre än 10 % kristna och 44 avdessa länder är belägna i Asien. Drygt1500 folkslag bedöms som onådda,drygt 1 100 av dem finns i Asien.26 5 • 2008 till liv


Evangeliets framväxthos olika folkgrupper, februari 2008.Folkgruppers statusOnådda / minst nåddaNominella / under utveckling och tillväxtKälla: www.joshuaproject.netInga uppgifter / obebott områdeen. Inte mindre än 250 delegater hademött upp, huvudsakligen från de centralasiatiskaländerna, men också frånandra intilliggande länder, bland annatRyssland, Kina och Sydkorea. Missionsorganisationerfrån USA och Europa varockså representerade. Det var mycketintressant att lära och observera från enför mig ny kontinent. Islams dominansär påtaglig, vilket innebär att kristna leverunder motstånd och förföljelse. Mentrosvissheten och frimodigheten prägladedelegaterna – människor måste tillvarje pris få höra om Jesus Kristus!Det var ingen tillfällighet att konferensenförlagts till Turkiet. Centralasienoch Turkiet har en öppen infrastruktursom också befrämjar missionsuppdraget.Mina tidigare observationer från enmellanlandning i Istanbul, Turkiet vardärför värdefulla (jfr <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> 01/08).Frågeställningen förnyades: Är detta endörr som Herren håller på att öppnaösterut – att få stå med i missionsuppdragetssenare fas? Vill vi vara med? Ärdu med?MobiliseringAsien är den mest onådda kontinenteni världen. Det pågår en mobilisering iländer som Sydkorea och Kina att förmedlaevangeliet västerut. Intressant ärden så kallade ”<strong>Till</strong>baka till Jerusalem”-rörelsen (se www.backtojerusalem.com;se nästa sida). Den handlar om att en visionföddes i Kina på 1920-talet om attfotledes förmedla evangeliet bland ännuinte nådda folkslag, med Jerusalem somslutmål. Kinesiska kristna har under enlängre period levt under mycket svåraförhållanden, en fostran man menar ären förberedelse för kommande utmaningari evangeliets tjänst.Kristna organisationer i Europa ochUSA är också fokuserade på insatser iCentralasien, även om en traditionellmissionärsroll i det närmaste är omöjlig.Tältmakaretjänsten är en framkomligväg, att genom ett civilt arbete varaett Kristus-vittne i vardagen. Radiomissionutgör en viktig och kompletterandefaktor i missionsuppdraget.SlutfasenProfeten Jesaja talar om att resultatetav missionsuppdraget inte skall utebli:Jag skall göra alla mina berg till jämnavägar, och mina banade vägar skallbyggas höga. Se, där kommer de fjärranifrån, somliga från norr och andrafrån väster, somliga från sineernas land(49:11–12). Uttrycket ”sineernas land”är intressant. En del bibeltolkare menaratt det är Kina som avses.Evangeliet skall nå ut till jordens ytterstagräns, och från jordens ände, fjärranifrån skall söner och döttrar församlas... var och en som är uppkallad eftermitt namn, och som jag har skapat tillmin ära, som jag har format och gjort(Jes. 43:6–7).O tänk, när i Guds fröjdesalen gång församlas skall,av jordens många släkters tal,de frälstas skara all. (lh 749:1)Roland GustafssonMissionsföreståndare, ÖrkelljungaTILL LIV 5 • 2008 27


BokreCensionereritreansk HögtiDBöcker som berörför nÅgot År seDan fick jag en fråga som gjorde mig nästan svarslös.Jag var på ett samkristet bönemöte som vi har varannan vecka iHöganäs. En av deltagarna frågade mig då om jag kände till väckelseni Kina. Svaret blev nej.– Då har du inte läst boken om Broder Yun? – Nej.– Och inte heller boken om det kinesiska missionsinitiativet ”<strong>Till</strong>bakatill Jerusalem”? – Nej.– Jag tycker att du ska läsa de böckerna, de är fantastiska!Han verkade så tagen av dessa böcker, så jag skickade efter democh började läsa – och jag vill varmt rekommendera dem!Böckerna finns att köpa på Bv-förlag, www.bv-forlag.seDen himmelske mannenBroder yunBroDer yun föDDes 1958 i en fattigbondby på den kinesiska landsbygden,nio år efter Maos maktövertagandedå praktiskt taget alla kyrkori Kina stängdes. Och just år 1958deklarerade Maos hustru för utländskabesökare, att kristendomenhade placerats på museernas historiska avdelning. MenGud ville något annat.Sexton år gammal kallades Yun av Herren och hansvarade ja. Vi får följa hans liv i Herrens tjänst framtill något år in på 2000-talet –och det är nästan som attläsa Apostlagärningarnamed förföljelser, rättegångar,fängelsestraff,tortyr, helandeunder,flykt ur fängelse m.m.Yun var husförsamlingsledareoch förkunnare.Husförsamlingarvar små gruppersom höll sina gudstjänsteri hemmen för att undgåupptäckt. Yun lärde sig mycket avGuds Ord utantill. Man passade på att lära sig närman hade en bibel, för snart skulle den lämnas vidaretill någon annan eller gömmas undan en tid för attundgå konfiskering.Yuns märkliga namn ”Den himmelske mannen”kommer från en händelse 1984. Han är ute och predikar.Myndigheterna tar tag i honom och frågar vemhan är. Men han vägrar avslöja sin identitet – det skulleskada de lokala kristna. Plötsligt ropar han med fullkraft: ”Jag är en himmelsk man. Mitt hem är i himmelen.”De kristna, som var samlade i ett hus intill,hörde honom och förstod att han ville varna dem – ochde lyckades alla fly och slippa arrestering. Efter dennahändelse har de kristna i husförsamlingarna kallat honom”Den himmelske mannen”.1997 flydde Broder Yun ut ur Kina, hamnade såsmåningom i Tyskland och förkunnar nu i väst.foto: noReatillbaka till jerusalemBroder yun, paul hattaway m.fl .för flera År seDan kunde man på ett av ELMs sommarmötenköpa en T-shirt med en bild av det s.k.10/40-fönstret, dvs. området mellan den 10:e och den40:e breddgraden i Afrika och Asien. På bilden fannsen uppmaning: Light the 10/40-window! (Sprid evangelietsljus till 10/40 fönstret!)Oj, tänkte jag. Vem ska kunna sända tillräckligtmånga missionärer in här? Inte hade man en aning om att en växandemissionsrörelse arbetade för fullt från andra hållet, längs den s.k. Sidenvägentillbaka till Jerusalem.Det är det boken handlar om. Broder Yun skriver: ”Det var från Jerusalemsom evangeliet började spridas för 2000 år sedan och vi tror att detska cirkulera runt hela världen och återvända till startpunkten. Vårt målär inte i första hand att evangelisera själva Jerusalem utan de tusentalsonådda folkgrupper, städer och byar som är belägna mellan Kina ochJerusalem.”Antalet kristna i Kina har ökat de senast femtio åren, trots kommunismoch förbud. I dag beräknar man att det finns 80–120 miljoner.Och många känner en kallelse att föra evangeliet genom 10/40-fönstrettillbaka till Jerusalem. När husförsamlingarna för några år sedan inventeradehur många missionärer de var beredda att utbilda och sända, blevdet sammanlagt 100 000. Dessa smått otroliga siffror har uppnåtts trotsmotstånd och lidanden. De tre kinesiska författarna till denna bok hart.ex. sammanlagt suttit över fyrtio år i fängelse för sin tro.Men Broder Yun skriver: ”Under de senaste trettio åren har vi ocksålärt oss att förstå att lidande, förföljelse och tortyr som drabbat husförsamlingarnai Kina, var en del av Guds träningsprogram för oss. Herrenhar verkligen förberett oss för att bli missionärer i den muslimska, buddhistiskaoch hinduiska världen.” Vittnesbördet om Jesus ska nå ända tilljordens yttersta gräns (Apg. 1:8).www.backtojerusalem.comJesus i Beijingdavid aikmanförfattaren Är en MyCket kunnig kristen amerikansk journalist,och boken beskriver de kristnas situation i Kinaunder de senaste 50 åren.De många intervjuerna med Kinas mest framståendekristna ledare ger en ärlig och trovärdig bild av den storaväckelsens framväxt i både officiella kyrkor och oregistreradehusförsamlingar. Boken sträcker sig fram till 2006.Bo persson, viken28 5 • 2008


kort&gottsöndagsskola med nytändningskicka gärna en kort notis om vad som hänt ielm/elu – till allas kännedom och uppmuntraneller kanske som efterföljansvärt exempel.skriv ditt namn under och skicka till: till liv,”kort & gott”, sandgatan 14B, 223 50 lund,eller mejla direkt till till.liv.red@telia.com.HöstterMinen 2007 BörjaDe vi med ett ’nygammalt’upplägg i vår söndagsskola i ELMs missionshusi Ängelholm. Vi funderade på hur vi skullegöra, eftersom tio nya fyraåringar skulle börjaoch många yngre barn också fanns i mellangruppen.Vi ville gärna använda Bibeln på ettbra sätt. Ledarna kom fram till att de skulleplocka fram flanellografbilderna som hade legatorörda en längre tid.Vi började från början i Bibeln och tänker fortsätta tills vi har gått igenomhela, för både barn och vuxna tycker det är roligt och givande. Vi inleder meden gemensam storsamling med hela söndagsskolan (ca 20 barn varje gång)med ’flanoberättelse’, sång och bön. Därefter delas barnen in i tre grupper.Den lilla gruppen ritar en bild från berättelsen, mellangruppen pratar ochritar och den stora gruppen läser texten i Bibeln och samtalar om den.Barnen gillar den ’nya’ söndagsskolan, och det är ett bra sätt att lära kännavarandra och känna tillhörighet i missionshuset. De äldre barnen gillar också’flanot’ – det blir en bra repetition och förförståelse till den svårare bibeltextensom de sedan läser direkt ur Bibeln.Vi ledare hoppas att barnen genom det här får bättre bibelkunskap. Det gerockså barnen en nyfikenhet på hur livet var på den tiden. Oftast behöver viflera söndagar för att bli klara med en längre berättelse, och då kommer degärna nästa gång för att höra ”vad som hände sedan”.Det passar också bra med bibelberättelser nu när vi har Bibelmaraton (sewww.elmbv.se/droppen). I min familj har det blivit så att vi läser bibelmaratontexternaunder veckan som en repetition och på det sättet lär sig också deminsta barnen Bibelns berättelser. Så kan vi sätta ett kryss på planschen ochnärma oss målet med de 150 tillfällena av bibelläsning. arnHilD nilssonsommarmöteskorset på plats!vi pÅ ÅHus MissionsgÅrD gläder oss över attdet kors som tillverkades till ELM SydsSommarmöte i Lund 2007, på initiativ avKristna Föreningen Filippi, nu har fått sinplats i samlingssalen här. Varmt tack för attdetta blev möjligt! Såväl samlingssalen ochsom flera andra utrymmen har under åretmålats om och fräschats upp.Välkommen att besöka gården – särskiltsöndagen 1 juni då gården firar 20-årsjubileum.Dagen inleds med en gudstjänst kl.10.30 som leds av komminister Yngve Kalin.Det blir musik, sång, och glimtar från detjugo åren. (Se annons s. 31.)per-anDers einarsson, vik. föreståndare, Åhusfoto: peR andeRs einaRssonOrd till liv av C.O. Roseniusguds ande bor i erVet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Andebor i er? 1 kor. 3:16Hur får man den helige Ande? Genom att lyssna tillordet om Guds stora nåd i Kristus. Detta lär vi blandannat av berättelsen om Petrus predikan i Korneliushus (Apg. 10). Kornelius var from och gudfruktigoch gjorde mycket för att hjälpa de fattiga – och hanbad alltid till Gud. Men det var när Petrus predikadeom Kristus och talade om syndernas förlåtelse i Jesunamn, som den helige Ande föll på Kornelius och allasom hörde evangeliet.Vad gjorde nu dessa när de fick den helige Ande?Svar: Alldeles ingenting. De satt helt stilla och hördepå Petrus predikan, hörde om Kristus som dött ochuppstått igen – och då föll den helige Ande över dem.Så går det till också i dag. Det är inte genom det vigör som vi får Anden – utan genom att vi hör vadKristus har gjort för oss. Det är så vi får ta emotbarmhärtighet och förlåtelse och liv. Och det är pådet sättet vi får den helige Ande med all dess frukt avkärlek, glädje och frid.Men att vi är ett Guds tempel och att Guds Andebor i våra hjärtan har vi ofta svårt för att tro. Det ärju fråga om en så hög gäst, och hur skulle han kunnabo hos oss? Dessutom tycker vi oss ofta märka sålite av det. I stället finns så mycket ont och orent ivårt hjärta. Det behövs därför stor nåd, om vi skallkunna tro något så stort och härligt som att den heligeAnde bor hos oss. Ja, vi behöver få höra det avHerren själv. Och Skriften säger helt klart, att GudsAnde bor hos var och en som genom dopet och tronhör Kristus till:• Ni behärskas inte av er syndiga natur utan avAnden, om nu Guds Ande verkligen bor i er. Menom någon inte har Kristi Ande, hör han honom intetill (Rom. 8:9).• Vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den heligeAnde, som bor i er och som ni har fått av Gud …(1 Kor. 6:19).• Och jag skall be Fadern, och han skall ge er enannan Hjäl pare, som alltid skall vara hos er. … hanförblir hos er och skall vara i er (Joh. 14:16f.).Skriften lär att Gud genom Anden verkligen bori de troendes hjärtan. Under gamla förbundets tidbodde han mitt ibland sitt folk – i tabernaklet. Nuär vi den helgedom som han bor i. Vi är den levandeGudens tempel, ty Gud har sagt: ’Jag skall bo hosdem och vandra ibland dem …’ (2 Kor. 6:16).En sådan kunskap är mig alltför underbar. Mendet är ändå ingen dikt eller dröm. Det är Herrensjälv som sagt det: Hans Ande bor i dem som hörhonom till.ur Jag hör hans röst, del i, av c. o. Rosenius (bearb.).5 • 2008 29


Bibelläsning och böninfo om bibelläsningsplanen: se <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> nr 1 2008MajBiBelMaraton (vita fÄlt)MÅn 5 1 sam. 1:1–28 tis 6 1 sam. 3:1–21ons 7 1 sam. 4:1–18kort&gottskicka gärna en kort notis om vad som hänt ielm/elu – till allas kännedom och uppmuntraneller kanske som efterföljansvärt exempel.skriv ditt namn under och skicka till: till liv,”kort & gott”, sandgatan 14B, 223 50 lund,eller mejla direkt till till.liv.red@telia.com.inför pingstDagentors 8 jes. 12 fre 9 apg. 2:1–11lör 10 joh. 7:37–39 sön 11 ps. 104:27–31MÅn 12 1 sam. 8:1–22,10:17–27 tis 13 1 sam. 15:10–11, 16:1–23ons 14 1 sam. 17:1–40inför Heliga trefalDigHets Dagtors 15 1 mos. 18:1–8 fre 16 apg. 4:5–12lör 17 joh. 11:18–27 sön 18 ps. 113:1–6MÅn 19 1 sam. 17:41–58, 18:1–16 tis 20 1 sam. 19:1–18, 20:1–17ons 21 1 sam. 20:18–43inför 1:a sön e trefalDigHettors 22 1 mos. 7:11–23 fre 23 apg. 8:26–39lör 24 matt. 3:11–12 sön 25 ps. 66:5–12MÅn 26 1 sam. 24:1–23, 25:1 tis 27 1 sam. 26:1–25, 31:1–7ons 28 2 sam. 11:1–17, 22–27, 12:1–14inför 2:a sön e trefalDigHettors 29 dom. 6:7–16 fre 30 1 kor. 1:26–31lör 31 mark. 2:13–17 sön 1 juni ps. 65:2–5juniMÅn 2 2 sam. 12:15–25 tis 3 1 kung. 2:10–12, 3:1–14ons 4 1 kung. 10:1–13inför 3:e sön e trefalDigHettors 5 jes. 66:12–14 fre 6 1 petr. 5:5–11lör 7 luk. 15:11–32 sön 8 ps. 119:170–176förbön i majHerre, vi vet sÅ MyCket men begriper så litet. nu ber vi dig attdu i din barmhärtighet bevarar oss från oss själva. hjälp oss atträtt handskas med naturens gåvor, så att vi inte missbrukar demi takt med att vi fascinerat avslöjar hennes oerhörda skatter. förnyavåra hjärtan och sinnen i kristus, så att vi brukar kunskapensgudomliga gåva andra till tjänst och dig till lov och ära.(ur Bönboken, tradition och liv.)• Herre, vi Ber till dig för vår värld, för din sargade skapelse, föross själva och om förlåtelse för både det vi underlåtit att göra ochför det som är missbruk och synd i våra liv. vi ber om en värld därrättvisa och barmhärtighet råder. vi ber för alla beslutsfattare ochstyresmän i vår värld och i vårt land. låt oss be för• Förenta Nationerna, dess generalsekreterare och underorganisationer;miljö- och biståndsrörelser,• Sveriges Riksdag och regering, de olika utskotten, ministrar ochregeringsanställda; riksdagsmän som är våra representanter,• ledning och styresmän i den egna kommunen; hjälparbete i vårnärhet.Herre, vi Ber för din kyrka över hela världen, för missionsorganisationeroch evangelisationsteam, om ditt rikes utbredande tilljordens yttersta gräns. vi ber för elms mission och hjälparbete ochför missionärerna. vi ber att nöden ska lindras och att evangelietom jesus kristus ska tas emot. Kom snart, Herre Jesus, kom!Herre, vi Ber för elm syds och missionsgårdarnas årsmötenoch för elm-Bvs årsmöte, om styrelser och ledamöter efter dittsinne, om enighet och ödmjukhet. amen.Predika Kristus– och om helgelsenseDan nÅgra År tillBaka hålls ELMs predikantutbildningsdagari södra Sverige dentredje helgen i mars, och i år samlades ettfyrtiotal predikanter på MissionsgårdenStrandhem. I kommittén som planerathelgen ingår Sven-Ingvar Tuvesson, HaraldWaldemarson, Lars-Åke Nilsson ochJosef Appell. Deras inbjudan till kursenlyfte fram huvudtemat för helgen, kristologi:”Vi behöver fördjupas i vår kunskapom Jesus Kristus, och vi behöver arbetamed frågan om hur vi ska förkunna Kristusi dag så att han blir aktuell och behövdav människor.” Ämnet behandladesfredag–lördag av Bengt Holmberg, f.d. professor i NTs exegetik.Efter att ha lyssnat på föredragen sammanfattar en av deltagarna, DanielOttosson från Kristianstad: ”Ingen människa är så fascinerande som Jesusfrån Nasaret. Det blev vi påminda om i Bengt Holmbergs föredrag om kristologi– läran om Kristi person. Sakligt och metodiskt leddes vi djupare in iförståelse av Jesus. Evangelierna är inbäddade i kulturell förförståelse somvi fick förklarat för att förstå Jesus bättre. Bakom hans liknelser, handlingar,kärnfulla citat och kroppsspråk (!) döljer sig djup av kärlek från Gud tillmänniskan. Undervisningen om uppståndelsens konsekvenser gjorde oss allaglada. Ännu en gång blev Jesus stor för oss.”På lördagseftermiddagen presenterade Stefan Ekström och Martin Svenssonsin ”predikantmötesuppsats” om helgelse, ett underlag för panelsamtaloch öppen diskussion på lördagseftermiddagen. Följande frågor hade ställts:Hur undervisar vi om att uppfyllas av Anden och om att växa till i tro ochKristuslikhet – och vilken är den troendes roll här? Trots att C.O. Roseniusofta undervisar om detta, är ämnet nog till en del försummat inom ELM.En av deltagarna på söndagen var Ingrid Einarsson från Åhus: ”I år var vipredikantfruar inbjudna att vara med under söndagen, femton stycken hadetackat ja. Tyvärr var där inte några yngre fruar/mammor, men de är annarsverkligen värda all uppmuntran! Jag uppskattade mycket att få vara med påhögmässan i Rya kyrka, höra det intressanta föredraget av Rune Imberg omvår missionshistoria och att få njuta av Strandhems goda mat.”Sven-Ingvar Tuvesson, Hjärup, sammanfattar helgen så här – och inbjudersamtidigt till nästa års kurs: ”Predikantutbildningskommittén är mycketnöjd med årets predikantkurs. Bengt Holmbergs undervisning i kristologi,inte minst den om uppståndelsen, är en anledning till stor tacksamhet. OchRune Imbergs fängslande skildring av hur Gud ledde ELM-BV till välsignatmissionsarbete i Kenya glömmer man inte så lätt.Om Gud vill blir det predikantdagar igen 13–15 mars 2009. Planeringenför dessa dagar är i full gång. En nyhet är att en kurs för yngre predikanterplaneras till Kristi Himmelsfärdshelgen 2009.”eva anDersson30 5 • 2008


Du behövstill kristen lägerskola!Ska vi fortsätta med barnläger?– då behövs Du!För att lägerskolan ska fungera,behöver vi vara många ledare– lärare och fritidsledare, detvet de flesta. Men du kan ocksåha en uppgift som badvakt,nattvakt, rastvakt, en morfar ellerfarmor, kökshjälp, musiker m.m.Att vara med som vuxenbland barnen, en dag eller flera,är en viktig uppgift, som gerbåde dig och andra glädje. Välkommenatt anmäla ditt intresse!Breanäs v. 29: Maria Nilsson,tel 046-77 13 69.PLUS v. 31 David Carlsson,044-12 55 00.Strandhem v. 29–30: MariaEinarsson, 0431-271 08.PLUS v. 32 Filip Nilsson,0435-514 77.Åhus Missionsgård v. 32:Lene Alfredsson, 0456-256 21.PLUS v. 29: Per-Anders Einarsson,044-24 75 55.SommarensPLUS-läger– för dig somslutat sexan ochännu inte konfirmeratsBreanäs MissionsgårdTorsdag 31/7, kl. 14 – söndag3/8, kl. 16. Pris: 500 kr.Åhus MissionsgårdMåndag 14/7, kl. 14 – fredag18/7, kl. 15. Pris: 640 kr.Missionsgården StrandhemTisdag 5/8, kl. 12 – fredag 8/8 kl.13.30. Pris: 520 kr.Möten11 maj Eket 14 Göran Giselsson,Eric Malm.1 juni Snärshult 14 John-ErikEkström, Lars Artman.Sång Kerstin Sturesson m.fl.Årsmöten 2008Obs!Nu med rättdatum!ELM Syd17–18 maj, Ängelholm.Årsmöte för ELM Syd, MissionsgårdenStrandhem och ÅhusMissionsgård.ELM-BV13–15 juni ELM-BVs årsmöte,ÖrkelljungaMC-dagpå BjärehalvönSöndag 8/6 kl. 9.30samling med kaffe i missionshuset,Östergatan 20 i Ängelholm.Gudstjänst kl. 10.00,Arne Engström.Efter en skön MC-tur med medhavdmatsäck avslutas dagenmed ’päror & sill’.Anmälan senast 2/6 till Ekhems,0431-45 11 10. Välkommen!Gullan & Sven EkhemSemester i AstridLindgrens hembygd?Uthyres: Stort hus på landet,16 km från Vimmerby.Cykelavstånd till badsjöar.250 kr /dygn & familjMer info: www.brantestad.orgTomas och Eva Petersson:0492-141 97.MISSIONSGÅRDEN FRIDHEMSommarlägeroch bibelskola21–27 juliMedverkande bl.a.Konrad Fjell, OsloMats Giselsson, Eket,Kenyamissionärerna Sofia Nilssonoch Lina Jämstorp.Medverkande från Göteborg:Jakob Appell, Kristus i GamlaTestamentet; Mattias Lundström,ur Psaltaren; Henrik Åström.Mer info och anmälan sewww.fridhem.infoMissionsgården 20 år!Söndag 1 juniGudstjänst kl 10.30 Yngve Kalin.Musik och sång.Lunch: 70 kr (Anmälan!)13.30 Vittnesbörd från olikaverksamheter under de 20 åren.Sång av Triplakören.Kollekt, fika samt aktuell informationfrån missionsgården.Avslutning P-A Einarsson.Vintermötet 20097 februari i Kristianstad.Boka dagen!Beställ det evangeliserandejuninumret!Använd talong i annonsbilagani nr 4/08.FALKETORP MISSIONSGÅRDSommarläger/körlägerKörläger 26–27/6Medv. Anders Andersson.Kören sjunger på lägret samt påsommarmötet i Breanäs.Sommarläger 27–29/6Basic Instructions BeforeLeaving Earth – BIBLEStefan Ekström, Gunnar ErikssonFredag 27/618.00 Kvällsmat19.00 VälkomsthälsningHur börjar det kristna livet?Stefan E.Kvällskaffe och aftonbönLördag 28/608.00 Frukost och morgonbön09.30 Vi sjunger tillsammans09.45 Allt för evangeliets skull?!1 Kor. 9:19–26 Gunnar E.12.00 Middag14.30 Basic Instructions …Stefan E.15.00 Kaffe med smörgås18.00 Musik vid helgsmålÖ. Husby k:aGunnar E. och lägerkören19.30 Kvällsmat och kaffe20.30 Mission…Before Leaving EarthSång – AftonbönSöndag 29/608.00 Frukost och morgonbön09.30 Högmässai Häradshammars k:aGunnar ErikssonTorbjörn Sjöberg11.30 Middag13.30 Att lämna jorden. Stefan E.Avslutning, kaffeAnmälan senast 15/6 tillGöran & Cicki, 0125-610 53,eller Gunilla & Tomas, 0125-32077, tomas@sankdalensgard.seAvgift: Kör/sommarläger 500 krSommarläger 350 kr (850 krfamilj m. barn t.o.m. 16 år)Se också hemsidanwww.falketorp.seELM-BVSmala Gränd 5, 111 39 StockholmTel 08-559 23 104, fax 08-22 59 22www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144Ordförande Per HenrikssonTel 08-750 53 60 E-post ordf@elmbv.seMissionsföreståndare Roland GustafssonTel 08-559 23 142, 076-165 15 59Fax 0435-522 05E-post roland.gustafsson@elmbv.seAdministrativ chef Jakob BirgerssonTel 08-559 23 164, 076-161 65 59E-post jakob.birgersson@elmbv.seKassör Ingegerd JohanssonTel 08-559 23 109E-post ingegerd.johansson@elmbv.seMissionssekreterareJens Aage Nielsen (Etiopien)Tel 08-559 23 156E-post jens-aage.nielsen@elmbv.seKarin G. Ekström (Kenya)Tel 08-559 23 157, 070-241 82 30E-post karing.ekstrom@elmbv.seHenrik Birgersson (Peru) (f.n. sjukskriven)E-post henrik.birgersson@elmbv.seUngdomsmissionssekreterareFredrik Hector Tel 08-559 23 24, 070-740 81 24E-post fredrik.hector@elmbv.seELM Sydwww.elmsyd.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418Ordförande Anders Månsson Tel 0431-290 56E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.seExpedition: ELM Syd c/o Erling Hansson,Gärdsgatan 12, 29159 KristianstadTel 044-21 37 57E-post erling.hansson@lm.lrf.seELM – Ungdom, ELUwww.elungdom.se pg 3 16 86-9, bg 305-0960Ordförande Simon Nilsson. Tel 042-12 90 22E-post simonnilsson@hotmail.comKassör Jakob Birgersson, ELM-BV (se ovan)BV-Förlagwww.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147Smålandsvägen 48, 286 35 ÖrkelljungaTel 0435-521 77, fax 0435-522 05E-post info@bv-forlag.seKristen bokhandel i HelsingborgTel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>www.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5316-4000Ägare och utgivare ELM-BVAnsvarig utgivare Nils-Göran NilssonRedaktör för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>Eva Andersson, tel 046-39 93 65<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 LundE-post till.liv.red@telia.comRedaktionsråd för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>Lars Göran Brandt, Rebecka Engström,Roland Gustafsson, Lars-Åke NilssonRedaktör för BegrundaPeter Henrysson, tel. 046-211 84 61E-post begrunda.red@telia.comGrafisk form Cia BjörkExpedition & annonser<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 LundTel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61E-post till.liv.design@telia.comAnnonser insändes senast:10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.Kostnad för privata/kommersiella annonser:10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)Prenumeration <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, 11 nr/årOrdinarie 430 kr; stud. m. eget boende 230 krPrenumeration Begrunda, 2 nr/årBilaga i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> 70 kr/år för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>-pren.Endast Begrunda 90 kr, lösnummer 45 krPrenumeration pg 607 98 94-9Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Storkågeträsk 11, 934 94 KågeE-post prenumeration.tillliv@hotmail.comTaltidning Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Tryck Norra Skåne Offset Hässleholm12:e årgången ISSN 1402-18385 • 2008 31


posttiDningBvid obeställbarhet återsänds tidningen tillingrid holmqvist, storkågeträsk 11, 934 94 kågeBilaga medföljer.Stört omöjligtDet var en skön, varM soMMarDag med fägring och fågelsång.Men vi var några som inte kunde ta in det vackra. Vi var påväg för att ta farväl av vännen. Vi kände att både prästen,psalmerna, musiken och de många blommorna ville hjälpaoss genom det svåra och göra avskedet så skonsamt sommöjligt.Och nu stod vi vid den öppna graven. Kistan hade sänkts.Nu var allt så definitivt slut som det bara kunde.När jag såg ut över ett sädesfält, som böljade fram ochåter i sommarvinden, läste prästen ord om att det som såsförgängligt skall uppstå i härlighet. Plötsligt fick jag en syn:För ett antal månader sen hade bonden myllat ner små korni åkern. Kornen verkade vara helt utan liv. Utan bondens erfarenhethade hans tilltag varit helt tokigt och meningslöst.Om det nu var liv i de små kornen, skulle de med all säkerhetganska snart förintas.Jodå, kornen dog. Men – de uppstod och gav nytt liv! Nyttliv till glädje och mättnad. Jag såg det med egna ögon.Det prästen läste kändes inte alls stört omöjligt längre. Ordenom uppståndelsen etsade sig fast och har genom åren blivitallt mer värdefulla. <strong>Liv</strong>et är inte hopplöst och meningslöstenligt Guds eget ord.Så har jag läst i den goda Boken att kornet, ja, livet självti dess djupaste betydelse, hör samman med Jesus Kristus,Guds Son. Jesus är det himmelska kornet, som gav livet föratt kunna ge liv.I synen därute vid graven vid sidan om det böljande sädesfältetsåg jag hur allt hörde samman på något sätt. Orden jaghörde blev stora och sanna: Jag är uppståndelsen och livet.Den som tror på mig skall leva om han än dör. Leva härligt iden bästa av världar – i Guds rike nu och sen i Guds himmel.stig ekelunDnÄsta nuMMer Är ett evangeliseranDe nuMMer.BestÄll oCH ge till Dina vÄnner! anvÄnD talong i annonsBilagan.Vad gör mig värdefull som människa?Min väg till tro intervjuBibelskolans resa i EtiopienreportagePsalm 139 förDjupning i psaltarennÄsta nuMMer utkoMMer Ca 5 juni

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!