Vuxtidningen Södervärn - Malmö stad

www.malmo.se/komvuxsodervarn 

Vuxtidningen 

Södervärn 

Webbtidning av och för elever på Komvux Malmö Södervärn 

Årgång 3, Nummer 10, mars 2012 Redaktörer: Susan Englund, Jennifer Sundberg Ansvarig utgivare: Torbjörn Hanö 

I det här numret: 

Vi som jobbar här 2 

Vi som har studerat 

här 

Samtal i elevernas 

fikarum 

21 

27 

Insändare 28 

Minnen 34 

Popcornsugen 36 

Studiemedel är ett 

monopol för somliga 

37 

Bokloppis 38 

Mest utlånade böcker 

på Södervärn 

39 

Luncha och lär 40 

Sopsortering i 

klassrummet 

Skulptör som inte 

ville sluta göra 

skulpturer 

Några tankar om 

frihet 

40 

41 

42 

Träna svenska 43 

Story Reading 44 

Most borrowed books 

from the library 

Past Decades from 

our lives 

45 

46 

Vuxtidningens journalister i arbete 

Detta nummer av Vuxtidningen Södervärn är fullpackat med 

fantastiskt bra texter, som skolans elever har jobbat hårt med! 

Här ser vi bilder på elever i GSaE som under några veckor arbetat som 

journalister för Vuxtidningen under läraren Annika Ekmans ledning. De 

har intervjuat många spännande personer som arbetar på skolan och 

skrivit om dem. De har också talat med personer som var elever på 

Södervärnsskolan för många år sedan, se sid 2-26. 

Vuxtidningen innehåller också många intressanta insändare, se sid 28-33. 

Tusen tack alla skribenter och fortsätt lämna texter till tidningen! Red.

Komvux Södervärn är en av de största 

skolorna här i Malmö. På skolan kan man 

läsa olika kurser: Sfi, grundläggande och 

gymnasium. Själv har jag gått på Sfi och 

nu läser jag vidare på grundläggande. 

Mer än 2500 elever studerar här i skolan och 

ca 200 anställda jobbar i olika yrken. 

Receptionen vill jag belysa i den här artikeln. 

Jag har intervjuat Mait Augustsson som är 

receptionist här i skolan. I ett litet rum där 

hennes kontor ligger, har vi suttit och pratat. 

- Receptionen är som en central plats. Alla är 

så beroende av receptionen, säger Mait. 

Mait, som har utbildad sig till 

hotellreceptionist och jobbat med det nästan 

hela sitt yrkesliv, hamnade på ett 

advokatkontor och på den vägen har hon 

kommit in på den här typen av reception. 

Vuxtidningen Södervärn Mars 2012 Sida 2 

Att jobba på centralplatsen 

Mait som har jobbat här i två år nu tycker att 

det här är en väldigt positiv arbetsplats och 

hon har inte planer på att byta jobb. 

- Jag var lite trött på kontor efter att ha jobbat på 

en advokatbyrå och ville byta bransch, men 

sedan jag har kommit hit så förändrades 

alltihop, säger hon. 

Vilka dagliga svårigheter möter du under 

jobbet? 

- Det som är svårt kan vara språket ibland, men 

jag upplever inte att det har varit så stora 

problem, för att alla kämpar och försöker 

förklara på något sätt: kroppsspråk, kortord och 

allt möjligt. Det brukar lösa sig prima. 

Jag kan tänka mig hur stressigt det är när 

man jobbar på en sådan plats. Och när jag 

frågar henne om det svarar hon: 

- Egentligen är det bara i börjar av terminen, 

som det är väldigt stressigt. Nästan så att man 

inte orkar med. Samtidigt är det en kort period, 

resten av terminen tycker jag allting är lagom 

och ibland faktiskt lite för lite. 

När jag frågar henne om fördelar med att 

jobba i Komvux Södervärns reception, säger 

hon att det är att man träffar så många 

människor som har olika kulturer och språk. 

- Bara det tycker jag jätteroligt och spännande. 

Mait tillägger att det är väldigt roligt och 

utvecklande att svara på alla frågor i 

receptionen. 

- Man känner att man har gjort något bra och 

meningsfullt varje dag, säger hon. 

Maha

Den fjärde januari träffade jag en rektor 

som heter Ulrika Eriksson Hedman på 

Komvux Södervärn. Det var första gången 

som jag mötte en rektor på sitt kontor. Jag 

frågade henne några frågor och hon var 

snäll när hon svarade. 


”Livsutbildning är väldigt viktig” 

Utbildning 

- Jag har olika utbildningar. Jag är lärare från 

början och sen är jag också specialpedagog, 

jag har gått journalistutbildning, och nu går jag 

en rektorsutbildning för att lära mig att bli en 

bättre rektor och det är en ganska lång 

utbildning, säger Ulrika. 

Hon berättar om hur lång tid all utbildning tog. 

Hon sa att lärarutbildningen är tre år, 

specialpedagogen är ett och ett halvt år och 

rektorsutbildningen är tre år 

Arbetsuppgifter 

Ulrika berättade om sina arbetsuppgifter. Hon 

sa att som rektor ska hon se till att det fungerar 

på skolan, så att eleverna får sin rätta 

undervisning. Hon ska se till att lärarna mår bra 

så att de ger en bra undervisning, organisera 

arbetet och också se till att lärarna utvecklar 

sig, att de blir bättre, att skolan hela tiden blir 

bättre. 

Ulrika har jobbat som rektor i sex år på den här 

skolan och hon jobbade som specialpedagog 

tidigare innan hon kom hit. 

Fördelar och nackdelar 

Ulrika berättar om fördelar och nackdelar med 

att vara rektor. Hon sa att fördelarna är de 

flesta. Det är ett roligt arbete, men ibland är det 

svårt. Just nu är det svårt för att skolorna i 

Malmö stad har ändrat datasystem. Ett nytt 

datasystem som ännu inte fungerar rätt. Så 

småningom ska det fungera. 

Jag undrade vad eleverna kan göra för att 

underlätta hennes arbete. 

Ulrika svarade att hon är här för vår skull, för 

att det ska gå bra för oss, och att vi läser 

mycket och att vi klarar våra kurser så fort 

som möjligt, att vi är flitiga och läser, läser, 

läser. 

- Det roligaste är att se en vuxen människa, 

som inte har gått i skolan tidigare, lyckas få 

sina betyg och kan gå vidare i livet till ett 

arbete eller vidare utbildning. Det är 

jättehärligt! säger Ulrika 

Att jobba med vuxna trivs hon jättebra med. 

- Att utbildning kan göra så många 

människor glada, utbildning inte bara här i 

Sverige, utan i hela världen. Det är roligt att 

se andra människor växa. 

Tack så mycket för intervjun. Det var väldigt 

roligt att träffa dig. 

Hayat

Jag intervjuade Zdravko på hans kontor. 

Från början känns det lätt att prata med 

Zdravko, när intervjun kom igång var det 

viktigt för mig att lyssna noga. Han visade 

mig att han förstod det mesta av livet 

utanför hans jobb, eftersom han har stor 

erfarenhet och har rest mycket. 

Kan du prata om ditt jobb och hur länge du 

har jobbat? 

- Jag har jobbat i många år, nästan 24 år, och 

18 år här på Komvux Södervärn, efter min 

utbildning i kontorsservice i två och ett halvt år. 

I min utbildning lärde jag mig om kontor och 

ekonomi. 

Har du haft annat jobb tidigare? 

- Självklart, jag har jobbat inom industri som 

kemisk tekniker på företag i Lund mellan 1974 

och 1984. 

Varför valde du att arbeta i skolan? 

-Bra fråga, jag tänkte på min hälsa eftersom 

man får svårt att andas med tiden som kemisk 

tekniker. Sedan tycker jag om att läsa och har 


Kontorsservice på Södervärn 

jobbat på försäkringskassan i ett 

och ett halvt år. Nu jobbar jag på 

Komvux Södervärn på 

kontorsservice 

Trivs du med detta jobb och vad 

är dina uppgifter? 

Mitt jobb är att ge materiel till 

lärarna och elever, och jag trivs 

med mitt jobb eftersom kan jag 

träffar folk från olika länder och 

kulturer. Jag är själv invandrare 

och har bott i Sverige i 40 år och 

har gott om erfarenhet att hjälpa 

andra eller visa dom rätt väg. Mitt 

kontor och mitt hjärta är öppet hela tiden för 

alla. 

Har det hänt att någon kommit till dig och 

frågat om hjälp någon gång? 

- Javisst, det kan jag säga, många gånger 

eftersom jag är logisk och kan hitta lösningar 

på mitt eget sätt. Jag kom från Serbien där det 

var krig och kan förstå folk från andra länder 

som har haft svårt med krig. Mitt hjärta är 

öppet för alla män och kvinnor, jag är vän till 

alla som har träffat mig. Jag håller ögonen 

öppna, hjälper andra och informerar elever. 

Det var trevligt att prata med dig och du har 

humor, jag blev överraskad över att tiden 

gick så fort. 

- Tack det samma, du är välkommen när som 

helst. 

Det var verkligen trevligt och jag har lärt mig 

att man kan vara positiv om man är nöjd sitt 

jobb. 

Rachid

Komvux Södervärn är en skola 

där ca 2000 elever studerar 

och 200 är anställda i olika 

yrken. Ett av de yrken som 

finns i skolan är kurator och 

jag valde att intervjua en 

kurator som heter Annica 

Markström. 

En kurator är någon som man 

kan komma och prata med. 

- Man har kanske mycket att 

tänka på som man inte kan lösa själv, och som 

man vill ha någon att prata med om. Det är ofta 

personliga problem och det kan också vara 

skolproblem, säger Annica. 

Varför valde du just det här yrket? 

- Jag är socionom och jag valde att bli det för 

att jag vill hjälpa människor. Jag vill göra något 

som känns meningsfullt. Något som gör 

skillnad. 

Jag frågade henne vad hon har för 

utbildning. 

- Jag har läst socionomprogrammet på 

högskolan och jag har läst en magister i 

socialarbete. 

Annica har jobbat i 11 år som socionom och 

det verkar som lång tid. Men hon trivs mycket 

bra med sitt jobb och hon planerar inte att byta 

jobb. 

Har du varit på något annat ställe som 

kurator? 

- Inte som kurator, men jag var socialrådgivare 

på ett ställe som heter familjebasen i 

Rosengård. Socialrådgivare är ganska likt 

kurator. Jag jobbade med barnfamiljer och då 

handlar det mycket om skolor. 

Varje jobb har fördelar och nackdelar och 

vilka för- och nackdelar har det här jobbet, 

undrar jag. 


En kurator hjälper människor 

- Fördelar är absolut att man 

träffar så mycket människor och 

det är mycket rörelse. Det är 

jättekul att träffa människor i 

olika åldrar och med olika 

bakgrund. Nackdelarna är att 

man ibland känner att man inte 

riktigt kan hjälpa till. 

Annica säger att hon träffar ca 5 

personer per dag för långa 

samtal och cirka 20 elever 

kommer förbi för snabba frågor. Hon förklarar 

också att kurator inte kan ordna lägenhet och 

att de inte heller kan ändra beslut till CSN, 

eller socialtjänstens och migrationsverkets 

beslut. 

Vad kan eleverna göra för att underlätta ditt 

jobb? 

-När man ska boka tid är det bra att säga till 

om man vill ha tolk en dag innan. Det kan vara 

svårt att hitta en tolk direkt. Man kan 

bestämma själv om man vill ha kvinnlig eller 

manlig tolk. 

Jag ville gärna veta hur hon håller 

hemligheterna. 

- En kurator arbetar under sekretess, som är 

en lag, och då vet man att man inte får säga 

något. 

Efter intervjun får jag inspiration till att studera 

vidare och att det är ett bra jobb att hjälpa 

människor. Till exempel vi som har flyttat till 

Sverige kan inte så mycket om svenska 

rättigheter, och därför tycker jag att hennes 

jobb innebär mycket för oss som invandrare. 

Kanske kan jag hjälpa människor i framtiden 

om jag lyckas läsa till socionom. 

Amna


”En lätt metod att lära sig svenska är med musik” 

Jag och Roghaya sitter i aulan på skolan. Vi 

pratar med Eva Bornemark, som är 

musiklärare på Komvux Södervärn. Hon är 

en mycket trevlig person och vi börjar prata 

med henne. 

I juni har hon jobbat här i tolv år. Hon är 

rytmikpedagog och en rytmikpedagog studerar 

i fyra eller fem år. Hon studerade bara i tre år 

för det var en annan utbildning när hon gick på 

musikhögskolan. Det är fyrtio år sedan hon 

studerade, så det är länge sen. 

-Vi kan säga fyra år är normalt för en 

rytmikpedagog som jag, men musiklärare tror 

jag studerar i fem år, säger Eva. 

Rytmikpedagog 

Rytmikpedagog betyder att man arbetar med 

musik, man arbetar med rörelse och arbetar 

med hur man andas och med sång. 

- Det passar mycket bra i mitt arbete här för jag 

lär ut svenska genom att sjunga och då får alla 

eleverna träna uttal och andas bra, säger Eva. 

Tycka om musik och människor 

Eva berättar vidare att man måste tycka om 

musik, man måste tycka om att undervisa 

musik. En musiklärare tycker om att undervisa i 

musik och så måste man naturligtvis tycka 

mycket om människor och att arbeta med 

människor. 

- Man arbetar med människor hela tiden och 

det gäller som lärare att man måste tycka om 

att arbeta med människor. Det är väldigt viktigt, 

säger Eva. 

Musik hjälper när man lär ett nytt språk 

Eva tycker att musik hjälper mycket när man 

ska lära sig ett nytt språk. Särskilt mycket 

hjälper det dem som är analfabeter och inte 

har haft möjlighet att studera i sitt hemland. 

- De kan inte läsa texter, men de kan sjunga 

bra. De hör vad jag sjunger och kan sjunga 

efter. Då hör de mitt uttal och de lär sig 

uttalet. Jag tror det är bra att sjunga ett nytt 

språk. Barnen på dagis till exempel, de lär 

sig både sjunga och språket. När de har 

musik är det jätteviktigt. 

- Jag måste vara väldig nära eleverna och ha 

god kontakt med dem och inte vara rädd. 

Själv måste jag tänka: det här är bra för 

elever och när jag tänker bra för elever, då 

utstrålar jag energi, så att de kan våga. 

Ibland fungerar det inte om någon har sorg 

eller är väldigt sjuk, men gruppen är väldigt 

viktig, säger Eva. 

Eva ser om eleverna inte tycker om musik, 

det syns på ögonen. Då får hon jobba lite 

extra. Sång och språk är viktiga för de 

hänger i hop. 

Det är lite kallt i aulan. Det är inte bra, det 

kan hon och eleverna bli trötta av och hon får

jobba lite extra. Det är svårt för henne med 

analfabeter som lär sig allting från början men 

det är också roligt. 

Eva har skrivit många låtar 

Eva skriver sångerna, texten och musiken. Hon 

har skrivit ungefär 80 eller 90 låtar. Hon har 

skrivit musik i nio år. Tidigare hade hon vanlig 

musik, men nu fick hon ändra lite grand och 

hitta på nya ord till en melodi som fungerade 

bra. 

Noter är skriven musik 

När hon gör musiken själv är det någonting helt 

annat, det är stor, stor glädje. Eva använder 

sina egna tankar och sin egen energi. Hon har 

ett program i datorn med musik hon kan trycka 

på och så kommer det fram noter. Noter är 

skriven musik som man inte hör, man ser. 

Ibland sätter hon sig vid datorn och skriver 


noter och hör musik eller så sitter hon vid 

pianot och spelar. Plötsligt kommer det en 

sång som bara flyger in i huvudet. Hon tror att 

hon får den från Gud. 

Sånger från hemlandet 

Hon kan en sång på arabiska. På den här 

skolan lär man sig mycket arabiska. Hon 

brukar fråga sina elever om de har en sång 

från sitt hemland, Hon får den och så sjunger 

de tillsammans och översätter den till 

svenska. 

Hon tycker mycket om musik, men det 

intressanta är att hemma är det ofta tyst. 

Text: Nahida 

Intervju: Nahida och Roghaya 

Vår musiklärare Eva Bornemark leder kursen Svenska med sång på Komvux Malmö 

Södervärn. Nu kan du träna hemma genom att sjunga med i Evas sånger. 

- Inom Sfi på Komvux Malmö Södervärn använder vi sång i undervisningen. När man sjunger 

det nya språket, svenska, får man ett fint uttal. Jag har gjort text och musik till sångerna. 

Sångerna är korta. De handlar om vardagen, vädret, kärlek… Ja, det som hör livet till, säger 

Eva. 

Här är länken: 

http://svenskamedsang.weebly.com/


Vikarieanskaffare och lärare på Komvux Södervärn 

Bertil Vendel jobbar på Komvux Södervärn 

som vikarieanskaffare och engelsklärare. 

Bertil har också jobbat utomlands som 

teknisk rådgivare och lärare vid 

projektanvändning i Egypten. 

Bertil säger att hans uppgift är att kontakta 

vikarier när lärare är sjuka på skolan. 

- Jag trivs med mitt jobb, för att jag tycker att 

mitt jobb är omväxlande. Jag tycker mycket om 

engelska språket och jag har bra kollegor. 

Bertil har jobbat på den här skolan i 11 år 

och han ska sluta i april. Han utbildade sig 

till byggnadsingenjör i sin ungdom. 

- Fördelar i mitt jobb är att träffa olika 

människor från hela världen. 

Bertil säger att hans arbete som lärare 

innebär att eleverna lär sig engelska om de 

deltar på alla lektionerna. 

- Eleverna måste lyssna-lyssna-lyssna för att 

underlätta mitt arbete och att läsa läxor är 

också viktigt. Jag träffar många elever varje 

dag och de flesta av dem känner mig. 

Bertil säger att de svåraste ämnena att 

hitta vikarie till är matte och 

samhällskunskap. 

- Vi har inte så många vikarier som är 

mattelärare och lärare i samhällskunskap. 

Bertil jobbar med Ingela och han är nöjd med 

att jobba med henne. Bertil säger att när 

lärarna går i pension kan de komma tillbaka 

som vikarie när de är mellan 62 år och upp 

till 67 år. 

Till sist berättade han om elever som ringer 

för att sjukanmäla sig. 

- De pratar väldigt snabbt och vi försöker 

förstå men det går inte. Vi lyssnar flera 

gånger och förlorar tid på det. 

Özlem


"Alla har chansen att få bra jobb" 

Monika kom till Sverige för 17 år sedan. 

Hon jobbar som personaladministratör på 

Komvux Södervärn. 

Monika jobbar med personalhantering. Det 

handlar om de anställda och allt som rör 

personalfrågor på Komvux Södervärn. 

Jag träffade henne på hennes kontor, och hon 

var jättesnäll mot mig, men lite nervös. Ändå 

hade hon ett glatt ansikte hela tiden. 

Hon berättade om vad hon gjorde innan hon 

fick jobb. Hon läste 3-årig ekonomisk linje på 

Komvux, sedan fick hon sitt första jobb som 

assistent. Hon berättade om hur man gör i 

hennes yrke. 

Allt hon berättade var intressant för mig att 

veta om detta yrke. Det är viktigt att man vet 

vem som fixar allt på skolan, fixar papper, 

fixar lön för alla anställda. 

Jag ställde några frågor till Monika, så om du 

är intresserad av att höra och veta något 

viktigt om henne eller om hennes yrke - följ 

mig och läs den intressanta intervjun. 

Här berättar Monika om sina arbetsuppgifter: 

- Mina arbetsuppgifter är att lägga in 

personaluppgifter i personalsystem och fixa 

allt, så att alla kan få rätt lön i rätt tid. 

Monika tycker att det är jätteroligt att jobba 

med sitt arbete, eftersom man får träffa nya 

människor och inte bara jobba med papper. 

- Det är roligast när man håller reda på sina 

papper och har trevliga arbetskamrater, 

svarade hon med glatt ansikte. 

Monika tycker att det svåraste ofta är tidsbrist, 

och det händer när de får nya anställda eller 

förlänger anställdas kontrakt, då kan man inte 

hinna med. 

- Man måste planera sitt arbete, sen kan alla få 

sina löner utan problem på vägen. Men det 

mesta är bra här, svarade hon bestämt. 

Hon har tidigare jobbat som assistent på en 

annan plats och där hade hon mycket med 

eleverna att göra. Nu jobbar hon inte direkt mot 

eleverna. 

- Jag jobbar med personalfrågor och det blir 

mycket omkring lärarna och administrationen, 

säger Monika. 

På slutet tipsade hon alla som är intresserade 

av yrket och sa: 

- Man måste vara klar med tre år på gymnasiet 

med inriktning ekonomi och administration. 

Man måste också vara självständig och tycka 

om att jobba med papper. Då kan man få ett 

bra jobb, svarade Monika med ett fint leende. 

Fida


Från sekreterare i Bosnien till städerska på Södervärn 

På grund av kriget i Bosnien flyttade 

Spomenka till Sverige. Spomenka, som 

hade jobbat i 17 år som sekreterare på ett 

stort kontor i Bosnien, arbetar nu på en 

städfirma som städerska på Komvux 

Södervärn och hon är jätteglad och nöjd 

med sitt jobb, så att hon kan slippa 

socialen. 

Jag är här på Komvux Södervärn och intervjuar 

en glad kvinna som städar hela skolan varje 

dag. Spomenka berättar att hennes jobb är att 

städa klassrummen, toaletterna, kontoren och 

trapporna. 

- Jag älskar mitt jobb och jag trivs mycket bra 

här, säger Spomenka med ett stort leende och 

hon skrattar hela tiden under intervjun. 

Är det jobbigt att städa här? Om det är 

jobbigt, berätta för oss varför. 

- Ibland är det jobbigt, säger hon. Jag tycker 

mycket om eleverna, men de hjälper inte till 

ibland, De kissar på golvet, kastar papper på 

golvet och spiller kaffe på borden. De är alla 

vuxna, de behöver inte göra detta. Jag har ett 

schema som jag måste följa och schemat 

säger att jag får städa en gång om dagen, om 

eleverna gör det smutsigt, måste det vänta till 

en annan dag för att bli rent. 

Hur hårt tycker du att det är? Hur många är 

ni? 

– Det är ett tungt jobb men det går bra, vi är 

fem personer som jobbar med städningen och 

vi samarbetar alltid med varandra. Vi jobbar för 

ett företag som heter Ultra Clean, och de ger 

oss allt som vi behöver för att göra en bra 

städning. 

Vad är det svåraste och roligaste med ditt 

arbete? 

– Den svåraste är att jag måste göra samma 

rörelser hela tiden och det gör ont i kroppen. 

Det roligaste är att jag kan träffa folk och prata 

med dem. 

Om du skulle välja att annat jobb, vilket 

skulle det vara? 

Spomenkas drömjobb är kallskänka och vi 

undrar varför hon städar? 

- Jag var på praktik och sen fick jag fast jobb 

på städfirman. Jag ville bara jobba för att slippa 

socialen, och jag accepterade detta jobbet, 

men jag gillar också att städa. 

Spomenka berättar att det också är bra att 

städa, och alla har respekterat henne och 

hennes arbete och aldrig har någon 

diskriminerat henne på grund av hennes jobb. 

Vilka är dina ambitioner inför framtiden, vill 

du städa hela livet? 

- Om jag var yngre skulle jag studera och få en 

utbildning, men nu är det för sent. Ja, jag vill 

fortsätta städa och mina ambitioner är att se 

mina barn på rätt väg. 

Spomenka trivs jättebra med sitt jobb och 

saknar inte att jobba på kontor. 

Maria

Jag har gjort en intervju med Eva Palm. Hon 

är Sfi-lärare och sitter på Sfi-expeditionen 

på första våningen. Hon har jobbat som 

lärare på Södervärn i 21 år och hon tycker 

om sitt jobb. 

Hon har lång erfarenhet inom sitt jobb. Som 

person är hon mycket snäll och trevlig. Eva har 

ett stort intresse för utländska människor och 

hjälper dem mycket. 

Jag ställde några frågor till henne som hon 

svarade på, på ett bra och positivt sätt. Bland 

annat frågade jag henne hur ofta hon jobbar 

och hur många elever som studerar på Komvux 

Södervärn. 

Eva jobbar inte 100%, hon jobbar bara 80% på 

grund av att hon är mormor och tar hand om 

sina barnbarn då och då. 


Eva tar in nya Sfi-elever 

Eva sa att det finns cirka 2 000 elever som 

studerar på Södervärn. 

Jag fick veta att av de som studerar på 

Södervärn, så klarar en del att få betyg 

medan andra slutar för att de får jobb eller får 

barn. 

Eva anstränger sig mycket och använder 

mycket tid och energi på sina elever så att de 

ska klara sig bra. 

Hon träffar ungefär 30 elever om dagen. 

Vissa av dem förstår det svenska språket 

och många pratar engelska, tyska och 

franska. För utländska elever som inte kan 

det svenska språket finns hemspråkslärare, 

som undervisar i arabiska, somaliska, 

kurdiska och afghanska. 

Jamila


Från idé till belåtenhet för väl utfört arbete 

Det finns många ideer, ibland återstår bara 

ideer, men lyckligtvis är det idéer som 

omsätts i praktiken för att hjälpa 

människor. Det här fallet jag pratar om är 

en idé att hjälpa dem som vill lära sig 

svenska. Samtal kan skaffa vänner eller 

fiender, samtal kan vara tråkiga eller 

spännande, men viktigast är att hjälpa 

människor att kommunicera. Det är upp till 

oss att göra något av det. 

Min uppfattning är att alla (som behöver 

konversation) bör ha minst en kontakt med 

Mary. Jag tror att vi måste hitta något som vi 

alla använder varje dag - samtal och nöjet att 

samtala. 

Vi, jag och min kollega Mohamed, kommer 

att presentera en Sfi-Iärare på Komvux 

Malmö Södervärn, som var vänlig nog att 

svara på vår begäran att göra en intervju - 

Mary Eilenberg. 

- Det var så här att mina elever sa att vi aldrig 

har kontakt med svenskar. Vi känner inga 

svenskar, vi vet inte vad vi ska göra, och hur 

vi ska få kontakt. Då tänkte jag att det måste 

finnas svenskar som gärna vill komma och 

hjälpa våra invandrare att lära sig svenska. 

Så jag började med att sätta in en annons i 

tidningen och den kallade jag "Pratglada 

svenskar" och jag fick sju svar. 

- Jag började använda konversatörerna i min 

egen klass, och sen var det flera av mina 

kollegor som sa att det verkade vara en bra 

idé och de ville också få en konversatör. Då 

pratade jag med min chef och hon sa: "Det är 

klart, du har prövat det så du vet att det 

fungerar". Jag fick ett antal timmar att arbeta 

med detta. 

Sedan 1997 arbetar Mary med detta 

projekt och nu är det cirka 35 lärare som 

har konversatörer. 

Mary säger att hennes största 

tillfredsställelse är: 

- När eleverna kommer till mig och säger: 

"Nu är jag inte rädd att tala, nu vågar jag tala. 

Igår var jag på sjukhuset och jag pratade 

utan tolk!" Då blir jag jätteglad. 

Jag som intervjuat Mary känner att något 

bra händer, och att allt som är gott måste 

fortsätta. 

Jag kan bara avsluta den här artikeln med ett 

leende och påminna mig om sista 

meningen av intervjun: 

- Humor är det viktigaste för att få kontakt, 

sade Mary. 

Text: Laurentiu 

Intervju: Mohammed och Laurentiu

Jag och Laurentiu pratade med Karin Berg 

som arbetar på Komvux Södervärn. Karin 

arbetar på Ordverkstan. 

Ordverkstan ligger på fjärde våningen i Ahuset. 

Det är ett litet rum som man kan komma 

till om man har problem med att skriva eller 

läsa. Man kan jobba ensam med läraren och i 

sin egen takt. Där finns dataprogram och man 

kan få struktur på sina studier, få hjälp med läs- 

och skrivproblem och träna studieteknik. 

Det är ett trevligt rum och Karin berättade 

om sitt arbete på ett positivt sätt. Vi frågade 

henne vilken utbildning hon har. 

- Jag är egentligen klasslärare från början och 

jobbade på mellanstadiet med klass 4 ett tag 

på 70-talet. Sedan sökte jag en annan tjänst i 

förberedelseklass med invandrarbarn som 

skulle lära sig svenska. I slutet av 70-talet blev 

jag intresserad av att jobba med vuxna 

invandrare och då började jag här. Det fanns 

något som hette grundvux då. Jag sökte sedan 

till specialpedagogutbildningen på 

Lärarhögskolan och gick tre terminer. Därför får 

jag jobba här på Ordverkstan, därför att jag har 

kompetens att jobba med deltagare som har 

svårigheter när de läser skriver eller har andra 

svårigheter att lära sig på olika sätt. 

Karin älskar sitt arbete och tycker om att 

jobba med vuxna människor. 

- De är mycket lättare än barnen. Man kan 

mötas på samma villkor och jag har lärt mig 

och lär mig väldigt mycket av alla de deltagare 

som jag haft under alla år. Jag trivs på mitt jobb 

och jag trivs med mina arbetskamrater. 


Ordverkstan 

Vad händer när jag anmäler mig till 

Ordverkstan och när träffas man? 

- Man anmäler sig hit och så bestämmer vi 

en tid. Man kommer hit och diskuterar vad 

problemet är. Jag lyssnar på dig, och vi 

diskuterar tillsammans vad jag kan hjälpa dig 

med. 

Var träffas man? 

- Här på Ordverkstan ibland och Susanna, 

min närmaste kollega, går in i klasser och då 

har vi chans att hjälpa fler. Vi går runt som 

extralärare. 

Vi tackar Karin Berg jättemycket. Det var 

spännande att prata med Karin som är lärare 

i Ordverkstan, höra lite och njuta av hennes 

berättelse om sitt jobb. Hon är en trevlig, 

intressant och livlig person. Vi var så nyfikna. 

Jag var förvånad över att det fanns en 

Ordverkstad. 

Om jag skulle välja ett jobb skulle jag välja att 

utbilda mig till specialpedagog. 

Text: Roghaya 

Intervju: Roghaya och Laurentiu


En eldsjäl inom miljö på lokal nivå 

Vi två studenter, 

Mohammad och 

Sarah, träffade 

skolans 

miljöråd Monica 

Tindberg för en 

intervju, för att 

klargöra hennes 

roll som 

miljöansvarig 

och hur det 

påverkar vår 

arbetsmiljö men också hur den kan 

förbättras. 

Det var fredag den 3:e februari som vi träffade 

Monica på hennes arbetsrum på skolan. 

Förutom att hon är miljöråd så arbetar hon som 

matematik och NO-lärare på skolan. Hon 

undervisar också inom Hem- och 

konsumentkunskap. Hennes intresse för 

naturen och miljön har medverkat till att hon 

sen lång tid tillbaka engagerat sig och 

reflekterat lite extra på sin omgivning när det 

gäller miljön. 

Aktiv inom miljöfrågor 

Eftersom hon varit aktiv inom miljöfrågor länge 

och haft ämnet varmt om hjärtat, så kändes det 

naturligt för henne att anmäla sitt intresse som 

miljöråd på skolan. Förutom Monica är det 

andra lärare, administrativ personal, 

vaktmästare och en representant från elevrådet 

som alla tillsammans bildar skolans miljöråd. 

Till en början tänkte vi att det egentligen inte 

finns mycket att förändra för att förbättra miljön 

på skolan. Men detta sade bara om hur lite 

insatta vi var i skolans miljöfrågor. Vi tänkte i 

denna artikel dra upp tre områden som 

miljörådet Monica har initierat redan och 

saker hon vill förändra längre fram. 

Källsortering på skolan 

Allt vi kastar ska vi sortera på rätt sätt. 

Så som det har varit och fortfarande är kastar 

vi allting i en stor container. Vi har inte kastat 

farliga saker. Det har bara varit mat, böcker, 

kartonger och plast. Där har allt hamnat på 

ett ställe. Det vi har startat är att se till vi 

lägger avfallet på olika ställen. 

Källsortering är något som de senaste tio 

åren blivit mer och mer aktuellt i Sverige. 

Medvetenheten och kraven från 

kommunerna har ökat, vilket medverkat till att 

alla källsorterar idag. Därför tyckte inte 

Monica att det var något konstigt att ta 

konceptet källsortering till skolan. Genom 

källsorteringen skulle man kunna sänka 

energikostnaderna för Malmö i stort och för 

industrin då priset på 

återvinningsprodukterna sjunker om det 

källsorteras mer. 

Tidigare eldades allt upp på samma plats, 

det kvittade om det var papper, plast eller 

matavfall. Det är ett oerhört slöseri med

energi, energi som kunde användas till annat, 

istället för att förbrännas och gå förlorad. 

Genom källsorteringen ska bara delar 

förbrännas och som tidigare används det som 

värme för att värma upp vatten bland annat. 

Sorteringskärl 

Monica har ombesörjt att sorteringskärl 

införskaffats på skolan och dessutom 

informerat elever och lärare om de aktuella 

förändringarna. (Se bild till höger) 

Elkonsumtionen på skolan kan vara onödigt 

hög. Monica vill sänka elkostnaderna genom 

att installera fotoceller som känner efter om det 

finns folk i lokalerna eller inte. 

Enligt Monica kopieras det för mycket papper 

på skolan, vilket är onödigt ur miljösynpunkt. 

Genom att samordna bättre mellan lärarna och 

administrativ personal och kanske skicka mail 

till eleverna, kan skolan minska sin 

papperskonsumtion. 

Problemen som man har stött på under 

projektets gång är mestadels 

kommunikationsproblem mellan skolan och 

eleverna gällande källsorteringen och hur 

det ska gå till. 

Avslutningsvis berättar Monica att de framtida 

målen är bland annat att sätta handdukar på 

våra toaletter istället för papper. I skolmatsalen 

och i personalmatsalen ska matrester sorteras. 

Monica har visat oss de nya lådorna för 

källsortering. Ni har sett sakerna i 

klassrummen, lådorna är gröna, gula och blå. 

Säg till att alla ska kasta i dem. 


Mohammed och Sarah 

Grön: RESTAVFALL 

SORTERINGSKÄRL 

Gul: METALL, GLAS, PLAST 

Blå: SKRIVPAPPER, TIDNINGAR 

OBS! Ej kuvert och Post-it lappar - de ska 

slängas i den gröna. 

I elevernas fikarum A113 finns också en behållare 

för matavfall.

Jag var på biblioteket och träffade Anki. 

Anki är bibliotekarie på Komvux Södervärn 

och har jobbat där i elva år. Hon berättar att 

hon tycker mycket om sitt jobb och att det 

är jätteroligt att arbeta som bibliotekarie. 

Det är fem personer som arbetar på skolans 

bibliotek och de trivs bra tillsammans. Det 

händer mycket på biblioteket. Av alla 2700 

elever är 75 % aktiva och även elever från 

Pauli gymnasium och Rönnen kan låna böcker 

på Komvux Södervärns bibliotek. 

Jag frågade Anki om de har böcker bara på 

svenska eller om det finns på olika språk. 

- Vi har böcker på svenska och engelska. Det 

finns vissa enstaka böcker på arabiska, 

persiska, kinesiska, men det är inte mycket. Vi 

försöker hålla oss till svenska och engelska, 

berättar hon. 

Beställer ni nya böcker och i så fall hur 

ofta? 

- Vi beställer nya böcker ofta, dagligen eller 

flera gången i veckan. Personalen bestämmer 

vilka böcker som ska beställas, men även 

lärarnas och elevernas önskemål respekteras. 

Lärarna lånar också böcker. Vi fungerar som 

personalbibliotek också. Vi väljer böcker 

genom att läsa recensioner i tidningar. I 

Sydsvenskan är det recensionen på böcker 

som har kommit ut och i tidskrifter finns det 

också recensionen på nya böcker. Och sedan 

har vi en katalog som kommer var fjortonde 

dag på bibliotekstjänst, böcker inom fack- och 

skönlitteratur och barnböcker, böcker på olika 

språk, ljudböcker och sådant. 

Sen kom frågan om budget och Anki berättar 

att årets budget inte är klar ännu, men förra 

året hade de 400 000 kr. Hon tycker att det är 


Ett levande bibliotek 

jättebra för skolan. På frågan om vem som 

bestämmer vilken budget de ska ha, svarar 

Anki att det är ledningen som bestämmer. 

Det är många som besöker biblioteket, 

elever som kommer dit och studerar. Det 

varierar mellan 250-350 besökare per dag. 

Anki säger att alla är välkomna och att hon 

tycker att det är bra att biblioteket används. 

- Det är bra att eleverna kommer och studerar. 

Vi skulle behöva tysta läsplatser, där man kan 

sitta ostörd och studera. Och läxhjälp hade 

också varit bra, säger Anki. 

Jag frågade henne om det finns nackdelar 

och hon svarade: 

-Jag skulle önska att biblioteket var på ett plan, 

att vi slipper ha det på två våningar. Vi behövs 

där eleverna är. Som det ser ut idag så är vi 

häruppe och eleverna där nere. Vi är där nere 

också, naturligtvis, men vi är ju inte där så 

mycket. Om vi hade samlat biblioteket på en 

våning, då skulle vi ju vara på samma ställe 

hela tiden, så att vi kan se och hjälpa till på ett 

helt annat sätt. Det är den enda stora 

nackdelen. 

Jag tackade Anki och gick ut där kön ringlade 

sig framför utlåningsdisken. 

Fahreta

- Jag tycker det är viktig med demokrati i 

skolan. I Elevrådet kan eleverna känna att 

de kan påverka, säger Samuel 

Sommarberg, mattelärare och Elevrådets 

samordnare. 

Elevrådet är bildat för att eleverna på skolan 

ska få ett inflytande som innebär att de: 

�� bevakar elevernas intressen på Komvux 

Södervärn 

�� driver frågor som rör utbildningen, 

studiemiljön och 

undervisningssituationen på skolan 

�� förbereder frågor som ska behandlas i 

skolan samverkansgrupp 

Elevrådet Södervärn består av: 

�� Elever från grundläggande och 

gymnasial nivå som representeras via 

två representanter som heter Tania och 

Lukasz 

�� Två lärare som heter Samuel och Cecilia 

som vägleder och ger stöd åt Elevrådet 


Vilka elever har möjlighet att delta och 

säga sina åsikter? 

- Just nu finns ju ca 2400-2500 elever här. 

Och jag tror att alla kan delta och säga sina 

åsikter, men inte som man kallar det: ”Polsk 

riksdag” där alla pratar i mun på varandra. Ett 

forum där alla kan säga sina åsikter och ställa 

sina frågor via representanter som vi nämnde 

är bättre. Eller så kan de skicka sina åsikter 

via e-post. Men tyvärr har vi missat 

kvällskurseleverna. Det är viktigt att de också 

är med, säger Samuel. 


Demokrati i en blå låda 

Samuel säger också att han tycker om att 

jobba med unga människor och trivs bra på 

Elevrådet. Det märks på honom när han 

svarar oss tydligt och med tålamod. 

Kommer det att hjälpa studiesystemet och 

eleverna att vara med och påverka? 

- Om jag är ärlig så är det både och. Vissa 

frågor kommer vi att ta upp på Elevrådet och 

vissa frågor kan man inte göra så mycket åt. 

Det har till exempel varit en hel del klagomål 

på restaurangen. Men vi kan inte göra något 

åt alla klagomål för restaurangen har ett 

kontrakt med skolan. Det vi kan göra är att 

de ska få lite annorlunda menyer. 

Vilka ändringar har skett sedan du har 

varit med Elevrådet? 

- Ja, det är många faktiskt som vi kunde fixa, 

till exempel fikarummet, lite billigare maträtter 

på restaurangen, separerade toaletter för

kvinnor och män, bokloppis, billigare 

kopieringskort på biblioteket, en blå tipslåda 

utanför fikarummet där man kan lägga sina 

åsikter, och Elevrådet har fått sin egen plats i 

skolans samverkansgrupp. Där samlas alla 

rektorerna, representanter för lärarna, 

representanter för annan personal i skolan 

och representanter för eleverna. Samverkan 

är att innan ett beslut tas kan alla grupper på 

skolan vara med och säga sina åsikter. På så 

sätt har eleverna direkt inflytande på 

skolledningen. 

Samuel säger att det också är viktigt hur 

man behandlar varandra. Hur en lärare ser 

på eleverna och hur eleverna ser på 

lärarna. Det är många elever som inte är 

nöjda med sina lärare och de tog upp det 

men det blev inga ändringar. Varför tror du 

att det har blivit så? 

- Om du på något sätt inte är nöjd med 

undervisningen eller din lärare, bör du alltid 

först ta upp det själv med din lärare. Be om ett 

samtal och förklara på ett vänligt sätt varför du 

inte är nöjd. Om inte det hjälper, kan du alltid 

vända dig till rektor. Rektorn brukar då kalla 

den berörda läraren till samtal för att få en 

förklaring av läraren. Men det betyder inte 

automatiskt att det blir en förändring. Det 

beror på vad som hänt och om läraren har 

brutit mot någon av skolans regler, säger 

Samuel. 

Fakta: 

Elevrådet samordnare: Samuel Sommarberg 

och Cecilia Jönsson 

Elevernas representanter i Elevrådet: Luksz 

och Tania 

Elevernas skyddsombud: Honar 

Elevrådet har möte en gång i månaden i 

C 122 mitt emot restaurangen. 


Mötesbeslutet och resultat sätt upp på 

anslagstavlan utanför fikarummet vid 

tipslådan. 

Ändringar som Elevrådet har gjort: 

�� Fikarum med mikro och vattenkokare 

för de studerande (A 113) 

�� Nya rätter i restaurangen 

�� Herr och damtoaletter 

�� Billigare kopieringskort på biblioteket 

�� Bokloppis 

�� Bättre rutiner för anslagstavlor 

�� Egen sida på skolans hemsida: 

elevradet.sodervarn@pub.malmo 

�� Elevrådet deltar alltid i skolans 

samverkansmöten. 

Hur kan man framföra sina frågor och 

åsikter till Elevrådet? 

�� Prata med klassens representant (väljs 

av klassen) och han eller hon framför till 

Elevrådet. 

�� Skriva dina åsikter och frågor och lägg 

det i den blå tipslådan utanför 

fikarummet. 

�� Skicka mail till: 

elevradet.sodervarn@pub.malmo.se 

Sarah och Saeid


Från dagis till Komvux som modersmålslärare 

Språket är som ett hav. Ibland är det lugnt, 

ibland är det stormigt, ibland är det 

glänsande och briljant och ibland mörkt och 

djupt och ibland växer pärlor där. 

Att ha en modersmålslärare är som att ligga 

i en båt och lyssna på havets sjungande 

ljud och njuta i lugn och ro medan man kan 

simma där och fiska och ibland hittar man 

de fina pärlorna. 

Vi hittade henne i lärarnas korridor. Hon är 

modersmålslärare i pashto, dari, och persiska 

på Komvux Södervärn. Hon tycker att det är 

mest spännande och intressant att hjälpa och 

följa elever som inte kan någonting, som börjar 

från noll och sen får man se hur de utvecklar 

sig på olika sätt. 

Hon heter Mujahida Hidayat och kommer 

från Afghanistan. 

- Jag har varit hemspråkslärare i cirka tio år. 

Tidigare jobbade jag med barn på dagis men 

jag tycker att det är jätteroligt att jobba med 

vuxna, därför att man har mycket gemensamt 

med varandra som vuxen”, säger Mujahida. 

Varför finns modersmålsstöd i skolan för 

invandrare? 

- Man kan inte klara sig på svenska när man 

inte kan skriva och läsa på sitt eget språk, 

eftersom man inte kan använda lexikon. Därför 

har vi modersmålsstöd på olika språk som 

somaliska, arabiska, kurdiska, pashto, dari och 

persiska. 

Vet alla elever att det finns ett 

modersmålsstöd på skolan? 

- Nej. Ibland träffar jag folk som säger att de 

inte visste att det finns modersmålsstöd. Det är 

för att vi inte har informerat dem om att det 

finns hjälp här. Eleverna måste fråga läraren 

om de har problem och lärarna måste 

kontakta en modersmålslärare när de 

upptäcker att en elev behöver hjälp. 

Hur bedömer en lärare att en elev behöver 

stöd? 

- Det är inte så svårt att bedöma. Om man är 

lite långsam, om man inte förstår, märker 

läraren på en gång att eleven behöver hjälp. 

Sen kontaktar de oss. Det är ett trevligt jobb. 

Man träffar folk från olika delar av sitt land, till 

exempel, jag träffar folk från olika områden i 

Afghanistan, och folk från Iran och Pakistan”, 

säger Mujahida. 

Vad vill du säga till dem som är 

analfabeter och inte kan sitt modersmål? 

Vilket språk är första prioritet att de ska 

lära sig, svenska eller modersmålet? 

- Det är klart att de måste lära sig svenska, 

men med hjälp av sitt eget språk Då lär man 

sig fortare. När man kan ett språk och känner 

till teknik och grammatik, kan man lättare lära 

sig det andra språket. Att man först ska lära

sig sitt eget språk och kunna läsa och 

skriva och sen ska lära sig svenska, 

är en lång process. Men man kan få 

lite hjälp från en modersmålslärare. 

Jag tycker det är bäst att man får lite 

hjälp på modersmålet när man läser 

på Sfi A och B för det kommer 

mycket information då och man 

måste förstå den. Men på C-nivå 

kanske det inte behövs så mycket 

hjälp. 

Mujahida säger att alla ungdomar har 

möjlighet att bli den som de vill, men 

det räcker inte bara med språket. 

Man måste ta chansen och utbilda 

sig, utbildning är viktig. 

Hon lärde ut dari till några svenskar 

som skulle flytta till och jobba i 

Afghanistan för ett år sedan och 

tycker att det var en jätterolig kurs. 

Det var intressant för henne att veta 

hur de lär sig dari och svenskar är 

jätteduktiga på att lära sig språk, 

berättar Mujahida. 

Fakta: 

Namn: Mujahida Hidayat 

Har bott i Sverige i ungefär 23 år 

Modersmålslärare i dari, pashto och 

persiska. 

Arbetsplats: Komvux Södervärn och 

Pildammsskolan. 

Har ungefär 40 elever, mest kvinnor. 

Har en speciell kurs på fredagar som 

alla har tillgång till. 

Text: Saeid 

Intervju: Saeid och Nahida 


Skolsekreterare 

Adisa kom till Sverige 1994. Hon jobbar 

som skolsekreterare på Södervärn sedan 

2006. Hennes arbetsuppgifter är att ta hand 

om fakturor för hela skolan och hon jobbar 

med ekonomisystem. 

Det var mycket intresserat att höra att hon har 

gått på samma skola som hon jobbar på nu. 

- Det roligaste i mitt jobb är att man träffar nya 

elever från olika länder, och jag som är 

invandrare och har gått på samma skola 

känner igen mig i eleverna. Det svåraste i mitt 

arbete är när man blir avbruten av någon 

annan som kommer och frågar, säger Adisa 

med ett skratt. 

- Jag har jobbat på Celsiusgymnasiet tidigare, 

och det var mitt första jobb som jag fick 

genom praktik, säger hon. 

Tips för alla från Adisa: 

- Det är mycket viktigt att man inte stressar. Är 

man jättestressad, är det svårt att göra sitt 

arbete. Det är också viktigt att ha mål i livet, 

tänka positivt och tro på sig själv. 

Fida


Marianne Olofsson har hela sitt liv jobbat inom omsorg 

Jag och Mariam var på Rosengård och där 

fick vi ett jättetrevligt samtal med 54-åriga 

Marianne Olofsson, som är sektionschef 

på stadsdelsförvaltningen. 

Hon har två barn och just nu är hon för första 

gången mormor, och hon är jätteglad för det. 

- Jag blir farmor för första gången nu i mars, 

säger Marianne. 

Hon berättar att hela sitt liv har hon jobbat 

inom omsorgen. 

När hon var 17 år började hon att utbilda sig 

till undersköterska, och sedan jobbade hon på 

sjukhuset SUS. Hon jobbade på akuten till 

1994. 

- De sista 12 åren jobbade jag på akuten, 

säger Marianne. 

Hon trivdes inte så hon bestämde sig för 

att börja studera. Vid denna tid var det så 

att Malmö stad köpte en utbildning som 

kallades Kunskapslyftet. 

Då kunde man ta ledigt och studera ett år 

med lön (grundlön). Marianne fick alltså lön 

för att studera på Komvux och hon har läst 

fyra ämnen: svenska, engelska, matte och 

samhällskunskap. 

- Jag gick ett år på Komvux Kronborg. I tre 

år, med början 1996, läste jag sedan på 

Malmö högskola, som då var på 

Södervärn, säger Marianne. 

Hon var inte så duktig på att studera. Hon fick 

alltid kämpa i skolan. 

Matsal hade de inte på Södervärn då, bara 

kafeteria och de fick betala själva. 

Marianne säger att respekten för lärarna var 

mycket bättre under denna tid, och att de inte 

hade uniform i skolan. 

Trafiken var som nu och hon kommer ihåg att 

hon körde bil till skolan. 

Hon har fortfarande kontakt med vänner 

från högskolan på Södervärn. 

- Jag har ingen kontakt med studiekamrater 

från Komvux, men har fortsatt regelbunden 

kontakt med två kursare från högskolan, säger 

Marianne. 

Idag jobbar hon som chef i vårdboende och 

trivs mycket bra där, eftersom hon i hela sitt liv 

har jobbat inom omsorg, 

Hon är en väldigt rolig och glad person, man 

känner sig bra när man pratar med henne. 

Text: Tanja 

Intervju: Maryam och Tanja

Jag och Prapai intervjuade Britt-Marie. Vi 

såg att hon var lång, lugn, blond och 

positiv. Hon är 50 år gammal och föddes i 

Malmö. Hon har bott i London i fyra år, men 

hon bor i Malmö nu. 

Hon har två vuxna barn. Hennes dotter bor i 

England och sonen bor i Malmö. Nu arbetar 

hon som Sfi-lärare på Komvux Södervärn och 

har gjort det i 15 år. 

Vilket år började hon på Komvux 

Södervärn? 

När hon var 20 år läste hon vårdlinjen till 

undersjuksköterska på Komvux i två år mellan 

1981 och 1983. När hon var 33 år studerade 

hon vidare till lärare under tre år. 

Varför hamnade hon på den här skolan som 

elev? 

Hon valde Komvux för att hon ville utbilda sig 

till undersjuksköterska och det fanns bara här 

på Södervärnskolan. 

Vilka ämnen läste hon? 

Britt-Marie berättade att hon läste svenska, 

engelska, anatomi, vårdkunskap, barnkunskap, 

fysiologi och psykologi. Hon hade praktik två 

gånger i veckan. I källaren fick de lära sig att 

bädda och ta blodprov. Hon praktiserade också 

på sjukhuset. Hon var intresserad av kroppen 

och hur människan fungerar. 

Vilken var hennes bästa lärare? 

Hennes bästa lärare var engelskläraren. Han 

var trevlig och rolig. 


En lugn 50-årig Britt-Marie 

Hur var det med respekten för lärarna? 

Hon sa att de hade stor respekt för alla lärare 

för att de var vuxna. 

Finns det skillnaden mellan då och nu? 

Hon sa att det finns stor skillnad mellan då 

och nu, till exempel när lektionerna hade 

börjat måste alla eleverna vara tysta. 

Britt-Marie är intresserad av olika kulturer 

eftersom hon valde att bli Sfi-lärare. 

Hon blev glad när vi intervjuade henne. 

Hennes syster var också elev på den här 

skolan och hon frågade om vi ville intervjua 

hennes syster också. 

Text: Melek 

Intervju: Prapai och Maryam


En vård- och omsorgschef om hur det var på Södervärnsskolan 

Vi har intervjuat en kvinna som heter 

Christin Jonsson. Hon är 59 år. Vi träffades 

på stadshuset en onsdag i februari. Hon såg 

glad ut när vi pratade med henne. Hon bor 

på Kulladal. Hon berättade för oss att hon 

har två vuxna barn, och arbetar idag som 

vård- och omsorgschef i Södra Innerstaden. 

Vi frågade när hon började på 

Södervärnskolan. Hon berättade att hon 

började 1989. Hon läste ledarkunskap (1989- 

1992) och därför hamnade hon på 

Södervärnskolan. Då läste hon också geriatrik, 

läkemedel och schemaläggning. 

Vilket var ditt bästa ämne när du gick 

skolan? 

- Ledarskap, svarade Christin utan tvekan. 

Jag undrade om hon hade någon bästis när 

hon gick på skolan. Hon berättade att hon hade 

tre bästa vänner och hon umgås fortfarande 

med dem. 

Vem var din idol när du gick i skolan? 

Christin sade att hon inte hade någon speciell 

idol. Hon har en liten idol, Jan Eliasson. Han är 

en av dem som arbetar med politik. 

Vilken var din bästa lärare? 

- Lennart Seigfelt var min bästa lärare för att 

han var snäll mot alla eleverna. 

Hon sade att på den tiden hade man mycket 

stor respekt för läraren. 

Vad är skillnaden mellan då och nu? 

- Det finns inte mycket skillnad mellan då och 

nu, svarade hon. 

Var det mycket trafik när du gick skolan? 

- Det var mycket trafik och på den tiden fanns 

tågstationen här på Södervärn, där det idag 

finns busshållplats. 

Jag frågade om hon hade uniform när hon 

gick skolan. 

- Jag har aldrig haft uniform, svarade hon. 

Trivs du med ditt arbete? 

- Ja, jag trivs mycket bra med mitt arbete och 

jag började arbeta 1981, svarade hon. 

Christin är en väldigt rolig och glad person, 

man känner sig bra när man pratar med 

henne. Så jag förstår att Christin tycker att 

det var värt att lägga ner mycket arbete på 

att studera på Södervärn. 

Niranjala, Melek, Prapai


En pensionerad lärare med sorg i sitt hjärta 

En pensionerad lärare med sorg i sitt hjärta 

som glömmer sorgen genom extra jobb. 

Diskussion med Karin Wendt, 66 år. 

Hon jobbade som lärare från 1972 till oktober 

2009. Familjen består av en dotter och tre 

barnbarn och snart blir det ett fjärde barnbarn. 

Minnen från Södervärnskolan 

Karin berättade om sina minnen från 1952 när 

hon var 7 år och framåt på Södervärnskolan. 

Karin föddes i en familj som inte var rik. Karin 

berättade om sin första dag när hon började 

skolan 1952 på Södervärnskolan. I klassen 

fanns 25 elever. Kennet var hennes skolkamrat 

och han var mycket blyg, och Anna Lena var 

hennes bästis som började årskurs ett med 

Karin. De träffas fortfarande och båda är 

pensionärer och går på Line dans. De håller 

kontakt med varandra. 

Tofflor 

Karin berättade att hon ville ha tofflor och hon 

lurade sin mamma och sade att alla barn i 

skolan hade tofflor, och hennes mamma köpte 

tofflor till henne. Men sagan slutade inte här, 

eftersom skolan tog ett minnesfoto av alla 

eleverna när de gick i andra klass. När Karin 

tog hem bilden, såg hennes mamma att 

nästan alla eleverna hade skor, bara Karin och 

en till hade tofflor på sig. 

Bästa lärare 

Vi ville veta vem som var hennes bästa lärare i 

den skolan. Hon förklarade att Ingrid var 

hennes lärare i första klass. Ingrid var också 

hennes bästa lärare för hon var väldigt ung. 

Jag undrade varför hon hamnade på 


- Man kunde inte välja skola, alla bodde nära 

Södervärnskolan. Jag föddes och bodde på 

Dalaplan, så jag började där. 

Vi frågade hur många ämnen hon hade i 

skolan. 

Hon sade att hon fick två betyg i första klass till 

julen i uppförande och ordning. De betyder att 

man sa god morgon och var artig och 

ordentlig. Hon berättade att i den här skolan 

var lärare stränga. När hon började årskurs tre 

fick hon en sträng lärare som hette Marta. 

- Min mamma sade till mig: Inga problem, 

Karin! Hennes mamma hade haft läraren på 

Sofielundsskolan. Mina bästa ämnen i femte 

klass var geografi och matematik. Att skriva, 

läsa och grammatik tyckte jag också om, säger 

Karin. 

Idoler 

Karin berättade om sina bästa idoler, Tommy 

Steele och Elvis Presley från England och 

USA. Några av Karins klasskamrater skrev 

Elvis namn med nagellack på sina 

gummistövlar. När hennes lärare såg det fick

de inte följa med på utfärd. Naglarna skulle 

vara rena, utan nagellack och kortklippta 

annars slog läraren på händerna med en 

linjal. 

Lärare och pensionär 

Karin blev lärare 1972 och i oktober 2009 blev 

hon pensionär. Hon läste matematik, fysik och 

svenska som andra språk på universitet i 

Lund. Hon började som lärare på Komvux 

Södervärn 1995, flyttade till Komvux 

Rosengård och sedan tillbaka. 

Det var 1993 som hon drabbads av diskbrock 

och hon kunde bara arbeta halvtid. På den 

tiden började hon plugga svenska som andra 

språk på universitet i Lund. 

Karin berättade om sorgen i sitt hjärta 

- Min stora sorg, det var min äldsta flicka, hon 

orkade inte leva mer, så hon tog farliga 

tabletter. Jag hade två flickor, nu är bara en 

kvar. Hon dog för fem år sedan, det var 

hemskt. Men att jag skulle få barnbarn, det 

var roligast. Jag gillar att promenera och 

dansa. Jag och Anna Lena går stavgång och 

dansar två gånger i veckan nu, berättar Karin. 

När hon berättade om sorgen visade Karin att 

hon var ledsen för den döda flickan, och hade 

tårar i ögonen. Vi bytte frågor för att ända den 

situationen. 

Karin berättade om Södervärnskolan och 

sina betyg. 

Södervärn hade bara A- huset och B- huset, 

tidigare fanns inte C-huset. I första klass läste 

hon i B-huset och hon gick på skolan i fem år. 

Hon visade två bilder av sina klasskamrater 

och sin lärare. De små barnen var i B-huset 


och de stora barnen var i A-huset. Efter klass 2 

delades klassen. Flickorna kom i en flickklass 

och pojkarna i en pojkklass. Så var reglerna på 

1950-talet. 

Karin sa att det fanns höga betyg och låga betyg. 

Hon visade att A betyder högt betyg, a, AB, 

under A och Ba sedan Bc och sämst C. 

Hon är en väldigt rolig, glad och spännande 

person. 

Hon var öppen, hon berättade mycket och hon 

hade ett vänligt uppförande. Jag blev oerhört 

glad att träffa henne. Det var härligt för mig. Jag 

fick uppleva mycket av henne och hennes 

erfarenheter. Hon var glad att hon fick komma 

tillbaka till skolan igen som vikarie. 

Text: Maryam 

Intervju: Maryam, Prapai, Melek och Niranjala


En rolig 50-årig minns Södervärnskolan 

Vi har intervjuat Susan Englund och vi hade 

mycket roligt tillsammans. Susan Englund 

är 50 år gammal och arbetar idag som 

informatör på Komvux Södervärn. Det 

betyder att hon informerar både personal 

och elever om vad som händer på denna 

stora skola. Hon arbetar också som 

journalist på personaltidningen Edico, som 

är utbildningsförvaltningens tidning. 

1974 började hon i årskurs 7 på den här 

skolan. Jag undrade varför hon hamnade här 

på Komvux Södervärn. 

- Vi som bodde närmast fick gå på den här 

skolan tills man hade byggt färdigt 

Lindeborgsskolan, och där gick jag årskurs 8 

och 9. 

På den tiden hade man ca 15 ämnen på 

högstadiet, berättade Susan, och jag 

undrade varför man behövde 15 ämnen på 

den tiden och hur man kunde klara sin läxa. 

- Det gick! Svenska var mitt bästa ämne. Jag 

ville bli journalist och därför måste jag prata 

och skriva bra svenska. 

Jag undrade vem som var hennes bästa 

lärare på den tiden. 

- Mina bästa lärare var svenskläraren och 

gymnastikläraren. På den tiden hade vi stor 

respekt för lärare, men vi var inte rädda för 

dem, säger Susan. 

Hade hon några vänner när hon gick skolan, 

undrar jag. 

- Jag hade en kompis som hette Monica och vi 

brukade gå på bio efter skolan på den tiden. 

Vem var hennes idol, undrar jag. 

– Jag gillade Beatles, Elvis och Abba, säger 

Susan och ler. 

Hon berätta lite om en händelse på 

Södervärnsskolan på den tiden. 

- Jag var hos tandläkaren här på skolan och 

fixade mina tänder. Tandläkaren fanns på 

första våningen där Vaktmästeriet finns idag. 

Plötsligt hörde jag att någon kom in och 

ropade att det fanns en bomb inne i skolan. 

Vi blev chockade och tandläkaren sprang 

snabbt ut på gården. Jag kunde ju inte sitta 

kvar, så jag sprang efter. När vi var ute, 

insåg jag att jag hade massor av grejer kvar i 

min mun som tandläkaren inte hade hunnit ta 

ut. Till sist visade det sig att det inte fanns 

någon bomb, och vi fick gå tillbaka in i skolan 

igen. Jag gick tillbaka till tandläkaren, för att 

fortsätta lagningen av mina tänder. 

Text: Prapai 

Intervju: Maryam och Prapai

Jag befinner mig i skolans fikarum. Där 

brukar många sitta under sina raster eller 

före och efter skolan. Ett trevligt rum, som 

öppnade för ett år sedan för skolans elever 

och besökare. Jag frågade några kvinnor 

om de ville ställa upp och bli intervjuade av 

mig. De tackade ja men ville ändå vara 

anonyma. 

Jag ställde många frågor till en grupp kvinnor 

som satt vid ett bord. Bland dem var Tijana 

som svarade på mina frågor som jag ställde till 

henne. Hon går på grundläggande kurs här på 

skolan. Hon har studerat en termin på skolan 

och hon tänker fortsätta att studera vidare. Jag 

frågade henne om hon ofta kommer hit? Hon 

sa att hon brukar komma hit ganska ofta, både 

när det handlar om läxor och fritid. 

Är du nöjd med detta rum? 

- Ja, jag är ganska nöjd. Det skulle vara bra att 

ha flera såna fikarum på olika våningar här på 

skolan, där man kan sitta och läsa i lugn och 

ro. 

Brukar du komma hit ensam eller i sällskap 

med dina vänner? 

- Ibland kommer jag hit ensam och ibland med 

några kompisar som jag har här i skolan. 

Tycker du att rummet är tillräckligt städat 

och rent och brukar du alltid städa efter dig 

och gör de andra likadant? 

- Rummet är ganska rent. Ibland hittar man 

rester av mat och skräp men inte för ofta. Jag 

brukar städa efter mig och jag vill att alla ska 

göra likadant. Då kommer alla att trivas bra. 

Brukar du använda mikrougnen och 

fungerar den som den ska? 

- Jag brukar använda mikrougn när jag tar med 

mig mat hemifrån. Jag tar ofta mat hemifrån 


Samtal i elevernas fikarum 

därför att jag tycker att maten i kafeterian är 

för dyr. 

Jag frågade Tijana om den tiden som hon 

befinner sig i rummet kan påverka hennes 

språkutveckling genom att lyssna på andra. 

Hon sa att fikarummet har påverkat hennes 

språkutveckling mycket, för att hon träffar folk 

från olika länder och pratar svenska med dem. 

Vilka för- och nackdelar har detta utrymme 

och vad skulle du vilja ändra här? 

Fördelen är att man har ett ställe där alla fikar, 

man sitter inte i korridoren där många tittar på. 

Man träffar också sina kompisar, pratar om 

lektioner och ibland kan man göra färdigt sina 

läxor. Jag skulle gärna vilja byta inredning. 

Istället för plastblommor skulle det vara bra 

med naturliga blommor. Detta rum behöver 

några bilder på väggarna och en 

musikspelare, så blir det trevligt i 

fortsättningen. 

Selvija

Fler bussar i Malmö på kvällen 

Jag bor i Malmö i området Almvik, och jag 

tycker inte att det finns så många bussar till 

och från mitt område på kvällen. 

I Almvik bor många människor som jobbar 

på kvällen, och de måste vänta i en timme 

eller mer på bussen. 

Jag tror att det är viktigt och bättre för miljön 

att folk reser tillsammans med buss än åker i 

sina bilar ensamma. 

Krysztof 


Insändare 

Till Malmö stad 

Jag bor i Malmö i området Värnhem. Jag tycker om 

mitt område för jag har goda grannar. Men det finns 

vissa problem också, till exempel: 

Det finns inte så många parkeringsplatser. När jag 

kommer hem på kvällarna får jag parkera min bil på en 

annan gata, för alla platser är upptagna på min gata. 

Vägbyggare har byggt på vägen i nästan ett halvt år. 

Det är så störigt att höra alla maskinerna och man kan 

inte köra bil eller cykla genom gatan. 

Det saknas fritidsaktiviteter i Värnhem. Det finns inte 

mycket man kan göra. 

Alltså: Fler parkeringsplatser! Vägbyggare måste bygga 

fortare! Fler aktiviteter i Värnhem! 

Anna 

Till Malmö Migrationsverk 

Jag heter Azi. Jag är en iransk student på 

Malmö högskola. Varje år måste jag 

förlänga mitt visum i augusti. Jag gjorde 

det förra augusti, men jag hade inte mitt 

nya visum till den första januari. Jag 

köpte en biljett till Prag, men kunde inte 

åka. 

Jag tycker att migrationsverket ska 

uppdatera våra visum, så vi kan åka till 

vårt land eller andra platser på 

julsemester varje år. 

Azi

Costa Concordia-katastrofen: 

kaptenens fel eller ett 

organisationsproblem? 

Fartyget brakade in i en klippa och gick på 

grund för en tid sedan. Massmedia och folk 

klandrar kaptenen. Somliga skyller på 

organisationen av Costa-kryssningen 

(företaget som äger kryssningen). 

Costa Concordia gick på fel kurs och ingen 

gjorde någonting åt den saken. Man kan 

ana att äventyr var normalt på Costa 

Concordia. Kaptenen säger att kryssning 

nära kusten på fel kurs var en order av 

Costa-kryssningen och att han har 

diskuterat kursen med företaget. 

Kaptenen flydde vraket och gömde sig, 

men jag tror inte att katastrofen bara är 

hans fel. Man måste undersöka Costakryssningen 

och ställa många frågor. 

Det är säkert att kaptenen bär en del av 

skulden, men företaget är inte oskyldigt 

heller. 

Jan 

Till politikerna 

Hejsan! 

Jag tycker mycket om mitt bostadsområde, 

men vi har problem med bussar. De kommer 

alltid försent och vi behöver fler bussar. 

Jag hoppas att ni lyssnar på mitt förslag! 

Homa 


Insändare 

Till Malmö stad 

Mitt namn är Sukunya. Jag bor nära Malmö 

FF stadion. Jag har bott där i två år och jag 

tycker om att bo där. 

Jag undrar om ni kan bygga fler 

parkeringsplatser för bilar. Det är ganska 

jobbigt för oss när Malmö FF spelar. 

Ibland spelar de från klockan 17 till 21 på 

kvällen. Det är jättesvårt för oss som bor 

nära stadion att hitta parkering när vi 

kommer hem från jobbet. 

Sukunya

Varför studerar jag Human Rights? 

Jag studerar Human Rights på Malmö 

högskola för att hjälpa mitt folk i Iran. 

Det är ingen frihet i Iran, många journalister 

och advokater är i fängelse nu. Kvinnor måste 

ha hidjab när de är ute, man kan inte kritisera 

presidenten eller regeringen. 

Det är några exempel på den politiska 

situationen i Iran. 

Jag skulle vilja söka jobb inom FN, där man 

kan arbeta för en bättre värld med demokrati 

och jämlikhet. 

Jag hoppas att min generation kan få leva med 

frihet igen. 

Azi 

Till politikerna - Lekplats för barn 

Jag heter Diana. Jag har bott i Malmö i fem år. 

Jag tycker om mitt område, Håkanstorp. 

Jag och mina grannar tycker att vi behöver fler 

lekplatser för barn. Våra barn gillar att leka ute, 

därför vill vi att ni ska bygga fler lekplatser. 

Barnen leker ute varje dag, men nu måste vi 

promenera till en lekplats som ligger 30 minuter 

hemifrån. 

Många föräldrar har inte tid att gå 30 minuter till 

lekplatsen. Men om ni gör en lekplats här i 

området, då kan vi leka med barnen dagligen! 

Diana 


Insändare 

Barn utan frukost 

Det viktigaste är att föräldrar ger frukost till 

sina barn när de går till skolan varje dag. 

Men många av dem vill inte väcka sina 

barn, eftersom de inte känner ansvar när 

de uppfostrar sina barn. Så barn går till 

skolan utan någon mat. 

Dessutom trivs de inte på lektionerna. De 

upptäcker att de är trötta när de sitter på 

sina platser i klassrummet. På grund av det 

kan de inte utbilda sig med det som är 

viktigt i skolan. Då är de hungriga medan 

de gäspar stort. 

När de studerar kan de inte koncentrera sig 

i klassrummet. De pluggar i skolan under 

flera timmar. Jag tror inte att de kan lära 

sig, eftersom de inte utvecklar sina 

kunskaper där. 

Jaza

Förbjud McDonald’s i Sverige 

Statistiken visar att människor som ofta äter 

på McDonald’s har fler risker att bli tjock och 

få hälsoproblem. 

Man måste stänga alla McDonald’s, 

eftersom livskvaliteten har blivit sämre från 

år till år. Trots att maten är billigare där, 

glömmer man smaken av riktig mat om man 

alltid äter stora cheeseburgare eller något 

annat på McDonald’s. 

Ingredienserna är jättedåliga, eftersom de 

måste vara billiga. Gammal olja, kött med 

hormoner, bröd med socker och så vidare. 

Små barn blir beroende och förlorar känslan 

för mat. När de barnen blir äldre, får de 

hälsoproblem och blir en börda för 

samhället. 


Insändare 

Min åsikt är att man måste förbjuda alla 

McDonald’s, så att folk blir friskare och lever 

sundare. Då kommer Sverige att bli ett bättre 

land! 

Clarissa 

Till kommunen 

Hejsan! 

Jag skriver till er, eftersom Hermodsdalskolan 

är en väldigt bra skola. 

Så jag undrar om ni kan hjälpa skolan med 

lite pengar, så skolan kan köpa lite 

aktivitetsgrejer som barnen kan leka med på 

rasterna. 

Om barnen har det roligt i skolan, så kommer 

de också att klara studierna mycket bättre, 

och alla kommer att vilja komma till skolan. 

Hälsningar 

Homa

Att tigga i ett annat land !!! 

Varför måste man tigga? Jag tror att man 

måste tigga för att ha chans att leva. 

Det finns olika sätt att tigga. De flesta tigger 

på grund av brist på mat och möjligheten att 

hitta ett jobb. 

Tiggare är generellt sett från 

underutvecklade länder. Det är svårt att 

förklara i ord hur det känns för en tiggare, 

eftersom att tigga inte är en vanlig sak för 

resten av oss. 

Jag tycker inte att det är normalt att tigga, 

men folk tigger bara för att ha något att äta 

och en plats att sova. 

Tiggare finns bland människor med olika 

yrken, från vanliga människor till lärare, 

ingenjörer, som är pensionerade eller inte 

kan hitta jobb. 

Många av dem använder sin fantasi och sin 

kultur för att tigga. De brukar sjunga och 

spela på olika instrument. 

Många människor hatar dessa tiggare, men 

många av dem som hatar tiggare, vet inte 

varför dessa människor måste tigga. Jag 

hoppas att alla människor kan få en chans 

för att ha ett bra liv. 


Lucian 

Insändare 

Varför alla borde sporta 

Jag tror att alla borde sporta, för att det har så 

många fördelar som att man blir både gladare 

och smartare. 

När man sportar bildas endorfiner och 

endorfinerna gör att man bli gladare och 

lyckligare. Man blir också starkare och får 

bättre hälsa och det är en av bästa 

bantningsmetoderna. Det leder till att man får 

ett längre och lyckligare liv. 

Idag tycker jag att för många sitter framför sina 

datorer och blir tjocka istället för att gå ut och 

sporta. Att bli tjock kan leda till cancer om man 

får för mycket fett runt midjan eller man kan få 

problem med ryggen eller ryggraden som kan 

bli krokig. 

En människa som sportar är en frisk människa 

och en frisk människa är en lycklig människa. 

Roxana

Familjelivet i Polen 

Jag kommer från Polen. Familjelivet i Polen är 

mycket olika. På landet lever flera generationer 

tillsammans. Kvinnor tar hand om barnen, lagar 

mat, tvättar och städar. Kvinnor på landet måste 

också hjälpa mannen i jordbruket. Jag tror inte 

att mannen på landet hjälper till med barnen 

eller hjälper kvinnorna i hushållningen. De 

arbetar bara på åkern och sedan vilar de. Jag 

tror att kvinnor på landet har ett mycket svårt liv. 

Människor på landet i Polen är mycket religiösa. 

Det finns också diskotek på lördagar. Man 

dricker mycket öl och dansar mycket. 

I staden bor unga människor inte tillsammans 

med föräldrarna. Det finns ett problem med 

dagis i Polen. Man måste vänta länge på 

platsen. Därför måste morföräldrar eller 

farföräldrar ta hand om barnen, och därför kan 

både mannen och kvinnan arbeta. I staden 

Har du samma känsla som jag? 

Har du tänkt en dag på dina föräldrar? 

Har du längtat efter dem? 

Visste du varför de var oroliga för dig? 

Har du barn? 

Är du rädd om dem? 

Har du tänkt en dag på föräldrarna när de var 

oroliga för dig eller de inte lät dig göra vad du 

ville? 

Känner du att du är nära dina föräldrar? 

Har du ändrat dig mot dina föräldrar när du fått 

barn? 

När jag var tonåring, tyckte jag att min mamma 

var sträng och hård. Alltid hörde jag av henne 

när hon bad till Gud (min Gud bevara mina 

barn, jag vill inte dö nu efter som att jag är 

tryggheten för dem). Sedan dess har jag inte 

Vuxtidningen Södervärn Mars 2012 011 Sida 33 

hjälper männen till med barnen och hemmet. 

De lagar mat och diskar. Man handlar ofta 

tillsammans. 

På helgen är det mycket populärt att grilla i 

Polen. Jag tror att det är detsamma som i 

Sverige. Man dricker öl och vin, pratar och 

skrattar mycket. 

Jag tror att det finns jämlikhet mellan män och 

kvinnor i staden. 

Diana 

förstått henne: Nu när jag har gift mig och jag 

har ett barn, kan jag förstå varför hon var 

orolig för mig. Jag är mycket orolig nu för min 

son. Jag är rädd för döden, för sjukdom och 

jag är rädd för dåliga människor mot min son 

och för att livet är hårt. 

Alltid är jag bekymrad för honom. 

När jag tittade på tv, och jag såg människor 

som dog, grät jag och jag kunde inte titta på 

tv, och jag tänkte på mina föräldrar. 

Nu ber jag (min Gud bevara min son, Jag vill 

inte dö nu efter som jag är tryggheten för 

honom). 

Jag har ändrat mig. 

Ni läsare. Vad ska ni känna och tänka efter 

att ni läst denna insändare?

Ett fint minne 

När jag tänker på min jacka minns jag min 

första dejt med min pojkvän. 

Innan första dejten med min pojkvän, drack 

jag en kaffe med min kollega på Entré och 

jag spillde kaffe på min jacka. 

Jag kunde inte gå för att träffa min framtida 

pojkvän smutsig med kaffe och jag köpte en 

ny jacka. 

Gabriela 

SMS 

Jag tänker på min gamla mobiltelefon och jag 

ser gamla sms, då minns jag när vi började att 

ha sällskap, min flickvän och jag. 

Jag tycker att det var en rolig och vacker tid 

och en kärlekshistoria. 

Nu är hon min fru. 

Jag vill bevara min gamla mobiltelefon för alltid, 

sen kan jag se dessa sms i framtiden och 

komma ihåg att vår historia är för alltid på min 

gamla telefon. 

Nicolas 


Minnen 

Mammas ring 

När jag ser på en gammal ring, minns jag min 

mamma. Hon gav den gamla ringen till mig 

före hon dog. När jag ser på mammas ring 

känner jag mig ledsen. 

När jag ser på bilder minns jag mina kompisar 

på universitetet, vi hade roligt, vi pratade och 

skrattade med varandra. Vi trivdes på 

universitetet. 

Dalya al-Mahde

Mina örhängen 

När jag ser på mina guldörhängen minns 

jag min mamma. Hon köpte mina 

örhängen när jag var 8 år. 

När jag var gift och innan jag reste, bytte 

vi örhängen. 

Jouhaina El Ahmad 


Mitt gamla hus 

När jag tänker på min semester, minns jag mitt 

gamla hus. 

Där träffade jag mina kompisar och vi tillsammans 

tillbringade tid där. Vi brukade sitta i trädgården, de 

gav mig blommor och jag lagade mat. 

Tidigare träffades vi varje dag. Jag fick sitta hela 

natten med dem. Antagligen besöker de mig här 

nästa år och jag ska visa dem hela staden och 

havet. 

Jag väntar på dem. Tyvärr dröjer det länge tills de 

kommer. 

Marta 

Min mobil 

Jag tänker på min mobil. Min pappa gav 

mig mobilen. Jag blev så glad. Jag gillar 

den väldigt mycket. 

Mina minnen är fästa vid den här 

mobilen. Jag har haft mobilen de senaste 

två år. Den påminner mig om många 

festivaler. Jag vill behålla den för alltid. 

Kinza Mirza

Häromdagen pratade vi med den ordinarie 

läraren Gunilla om ett uttryck: ”att vara 

sugen på”. Det var inte lätt att förstå dess 

betydelse utan bra exempel. Gunilla började 

förklara med exempel som ”kaffesugen” och 

”godissugen”, men det var fortfarande inte 

helt tydlig. Då fortsatte hon förklaringen på 

ett annat sätt. Hon sade att svenskar som 

bor i USA och andra länder utanför Sverige 

ofta är sugna på Saabbilar och Ikea med de 

goda köttbullarna där ibland. När betydelsen 

hade blivit klar för alla studenter, började vi 

att komma på våra egna exempel. Det var 

svårt för mig att säga att jag är sugen på 

någonting lettiskt. I Sverige kan man hitta 

allt som behövs för att leva ett långt, lyckligt 

och sorglöst liv. 

Ett par dagar efter lektionen gick jag på bio 

för att se filmen Johnny English Reborn som 

är en fortsättning av den första delen. Strax 

efter filmen var jag helt redo för att berätta 

om vad jag är sugen på. Jag var alltid säker 

på att det finns två vanliga typer av popcorn 

– de söta och de salta. Man kunde alltid 

välja mellan de två typerna i varje biograf i 

Riga. Tyvärr hade jag helt fel eftersom det 

är omöjligt att köpa söta popcorn på en 

svensk bio. Det skulle vara intressant att 

avslöja vad som händer med popcorn i 

världens andra länder, men jag har ganska 

begränsad erfarenhet när det gäller 

biografer utomlands. Under restiden fanns 

det alltid många roligare alternativ till att sitta 

på en bio och knastra med popcorn. 

Tyvärr vet jag inte anledningen eller 

anledningarna till denna chockerande, 

nedslående och helt otrevliga situation med 

popcorn i Sverige. Jag tänkte lite på det och 


Popcornsugen 

nu kan jag beskriva mina hypoteser. Den 

första och den mest logiska är att svenskar 

inte tycker om söta popcorn och därför är det 

inte är lönsamt att sälja det. Den hypotesen 

låter helt logisk därför att typiska svenskar har 

många andra konstiga (men samtidigt söta 

och gulliga) traditioner – de äter potatismos 

med tranbärssås, godis med lakritssmak och 

sallad med vattenmelon. Ett annat bra 

exempel som påvisar att ingenting är omöjligt 

i Sverige (självklart utan det söta popcornet) 

är en ärtsoppa med pannkakor på torsdagar. 

Den andra hypotesen är att söta popcorn 

knastrar mycket mer än de salta och att det är 

därför biografens förvaltning har beslutat att ta 

bort det från sortimentet. Det låter också 

sannolikt därför att ibland kan det vara mycket 

irriterande att lyssna på knarrande istället för 

en känslig dialog mellan Romeo och Julia, 

även om man inte riktigt gillar Di Caprio. När 

det gäller de söta popcornen på bio, är en bra 

tajming viktig. Man bör knastra på rätt ställe, 

men inte när som helst! 

Oberoende av anledningarna och mina 

hypoteser som kan vara rätt eller fel, nu känns 

det att jag är jättesugen på söta popcorn!

Har man högt betyg får man lågt bidrag och 

om man har lågt betyg får man högt bidrag. 

Det är grundregeln för CSN, Centrala studiestödsnämnden. 

När man fyller i ansökan om studiemedel 

och har studerat på gymnasienivå i sitt 

hemland, får man bidrag för högst 40 veckor 

för att studera på grundläggande vuxenutbildning. 

Grundläggande vuxenutbildning består av 

tre terminer i kärnämnen och varje termin 

tar ungefär20 veckor. Det är orimligt att 

man ska hinna klara av grundläggande studier 

inom 40 veckor. 

Här följer några exempel: 

A ansökte hos CSN för ett halvår sedan, 

men trots det får hon inget bidrag. Hon har 

studerat till ingenjör och har kompletterat 

sina betyg. Hon behöver enbart läsa 

svenska. ”Jag fick låg bidrag för att jag 

hade studerat mer än 12 år i mitt hemland 

och jag var under 25 år. Sista terminen på 

grundläggande läste jag utan att få något 

bidrag”, säger hon. 

B studerar på gymnasienivå utan bidrag för 

att han endast studerar svenska och bara 

har 50 poäng. För att man ska få bidrag 

krävs det att man studerar minst 100 poäng 

på gymnasienivå. Hur ska den personen 

klara sig? 

C studerar på gymnasienivå och får lågt bidrag 

även om hon läser deltid på 75 procent. 

”Jag har blivit tvungen att läsa andra 

ämnen även om jag har motsvarade betyg. 


Studiemedel är ett monopol för somliga 

Det kostar mig en förmögenhet, eftersom jag 

behöver köpa böcker och åka buss. Tar jag lån 

kommer jag att dra en alltför stor skuld över 

mig. 

CSN försvarar sitt system genom att förklara att 

de har brister i sina resurser och att de inte kan 

betala mycket. De kan bara ge bidrag för de 

första ansökarna???? 

CSNs logik är att om man inte behöver läsa heltid 

kan man jobba och försörja sig. Men hur 

man ska klara sina studier om man har barn 

och samtidigt jobbar? 

Mitt förslag är att man betalar mer i bidrag för 

dem som har höga betyg, för att hjälpa dem på 

traven att klara sina studier, så att de kan få 

jobb och bli en del av samhället. 

Nabiha

Har ni sålt något? 

- Inte än, men jag hoppas, sa Bozhena. 

- Jag har sålt två stycken, men hoppas 

sälja alla. Många har tittat, sa Ella. 


Bokloppis på Södervärn 

I februari var det 

Bokloppis på 

skolan. 

Många elever kom 

för att titta, sälja, 

byta och köpa. 

- Vi har sålt engelska-böckerna, men det är svårt 

med svensk-böckerna, Svenska timmar. Det är 

dyra böcker som vi själva har köpt, men 200 

kronor vill de inte ge, sa Dalal och Berivan.


Mest utlånade böcker på Södervärns bibliotek 2011 

Romaner på svenska 

1. Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad 

2. Ondskan av Jan Guillou 

3. Eldens gåta av Henning Mankell 

4. Tystnadens hus av Magnus Nordin 

5. Askungar av Kristina Ohlsson 

6. Damernas detektivbyrå av Alexander 

McCall Smith 

7. Kim Novak badade aldrig i Genesarets 

sjö av Håkan Nesser 

8. Eldens vrede av Henning Mankell 

9. En komikers uppväxt av Jonas Gardell 

10. PS: jag älskar dig! av Cecilia Ahern 

Facklitteratur 

1. På G svenska som andraspråk för grundläggande 

vuxenutbildning 

2. Matematik 3000 matematik tretusen. Kurs A, 

Komvux 

3. Qawāid al-lughah al-suwīdīyah Svensk grammatik 

på arabiska 

4. Räkna med Vux grundläggande vuxenutbildning 

i matematik. GruV 1 

5. Kompakt samhällskunskap 

6. A concise Swedish grammar Svensk grammatik 

på engelska 

7. Räkna med Vux grundläggande vuxenutbildning 

i matematik. GruV 2 

8. Räkna med Vux. Kurs A 

9. Aspekt 2007 samhällskunskap A 

10. Form i fokus övningsbok i svensk grammatik. 

Lättläst på svenska 

1. Kärlek mellan två stränder av Kim 

Spånberg och Tal Zohar 

2. Jane Eyre av Charlotte Brontë 

3. Den öde stranden av Tomas Dömstedt 

4. Mannen på stranden av Henning Mankell 

5. Mor gifter sig av Moa Martinson 

6. Utan att säga hej då av Kerstin Erlandsson- 

Svevar 

7. Stolthet och fördom av Jane Austen 

8. Ormblomman av Håkan Nesser 

9. Provdockan av Jenny Berthelius 

10. Brottslig kärlek av Émile Zola


Luncha och lär 

"LUNCHA & LÄR" är en GRATIS lunchföreläsning med 

fokus på grammatik. 

Den är öppen för alla elever och du behöver inte anmäla dig - 

det är bara att gå till sal A102 kl. 11.40-12.15 på torsdagar. 

Sopsortering i klassrummet 

SORTERINGSKÄRL 

Grön: RESTAVFALL 

Gul: METALL, GLAS, PLAST 

Blå: SKRIVPAPPER, TIDNINGAR 

- Klassrummet har varit fullt de 

torsdagar jag har haft det, vilket 

är sååå kul! säger läraren 

Birgitta Ryding 

Så småningom kommer Birgitta 

att göra en wiki, där hon lägger 

ut sina presentationer. 

Wikin kommer att finnas som 

en länk på skolans hemsida: 

www.malmo.se/komvuxsodervarn 

På en miljölektion i Birgitta 

Mörkebergs Sfi-grupp, diskuterade 

eleverna källsortering, det vill säga 

hur man ska sortera olika sopor. 

Ni har sett lådorna i klassrummen, 

de är gröna, gula och blå.


Skulptör som inte ville sluta göra skulpturer 

Amanj Muhamad studerar Sfi C-nivå på 

Södervärn. Han är skulptör och arbetar med 

många olika sorters material, som till 

exempel, brons, titan eller glasfiber. 

Amanj tvingades fly till Sverige bland annat på 

grund av sin konst som inte accepterades i Irak. 

- De sa till mig: Sluta med din konst, annars… 

Men jag ville inte sluta, säger Amanj. 

Hans konst finns på många olika platser i den 

kurdiska regionen och skulpturerna är stora 

monument, ofta av diktare men också av 

politiska offer och martyrer. De kräver stora 

lyftanordningar för att sättas på plats. 

- Jag har gjort en sju meter hög bronsskulptur av 

Olof Palme. Den står i en rondell, säger Amanj. 

De bilder vi ser här föreställer offer för tortyr. 

Skulpturerna är i glasfiber. 

1. Ung man med ögonbindel sitter fastkedjad i en trappa så att 

människor som går förbi kan spotta och sparka på honom. 

2. Diktare fastkedjad dag och natt i en cell. Kan inte sätta sig. 

Står och väntar på döden. 

3. Mor och barn som torterats på grund av makens åsikter. 

4. Fastbunden man blir slagen på fötterna tills de blöder.

Demokrati 

Jag vill berätta lite om demokrati. Idag är det 

inte så lätt att leva i ett demokratiskt land. För 

mig betyder demokrati att visa ömsesidig 

respekt. Till exempel att kunna tänka eller tala 

eller göra vad man vill. Det finns många länder 

i världen där man inte kan göra vad man vill. 

Till exempel, jag är född i Rumänien. Där var 

det kommunism i 35 år. Det var en svart period 

för alla invånare i Rumänien, tycker jag. Jag vill 

bara säga att det finns en stor skillnad mellan 

ett kommunistiskt land och ett demokratiskt 

land. 

Victor 

Vi är fria när vi jobbar och får pengar, eftersom 

vi behöver pengar till semestern så 

vi kan besöka olika länder och träffa familjen 

i hemlandet. 

Vi är fria också när vi besöker olika sidor på 

nätet. Man kan skriva allt man vill. Och vi är 

fria när vi handlar kläder eller skor. Jag är fri 

när jag tittar på TV och spelar fotboll med 

mina kompisar. 

I skolan är vi också fria. Man kan sitta var 

man vill i klassrummet. 

Min bästa frihet är när jag besöker stranden 

i Malmö. Jag kan sitta var jag vill, grilla och 

ta av kläderna och sola. 

Mohamed 


Några tankar om frihet 

Vad frihet är för mig 

Frihet för mig är som demokrati, man kan 

besluta något, säga vad man tänker och vad 

man vill göra. 

Tidigare hade kvinnorna ingen frihet och 

kunde inte säga något, men idag kan 

kvinnor bestämma och det betyder mycket. 

Unga som bor ensamma har också frihet. 

De behöver inte lyssna på sina föräldrar, 

utan göra som de själva vill. Fåglar har frihet 

och hela tiden har den hela himlen att flyga i. 

frihet är viktigt och när man känner sig fri, är 

man hela tiden glad och det är viktig för att 

leva. 

Wany Maria 

Frihet för mig är att vara ledig från jobbet. Om 

jag är fri från jobb, tittar jag på TV och 

promenerar lite i parken. Jag träffar mina 

kompisar. 

Jag tycker att frihet är viktigt. Jag är fri från 

barn. Jag känner mig fri alla söndagar, 

eftersom jag inte måste stiga upp tidigt ur 

sängen. Om jag ska uppnå frihet, gör jag allt 

vad jag kan. 

Gregoz


Träna svenska våren 2012 

Måndagar kl. 15.00 – 17.00 

Språkcafé och läxhjälp 

Rosengårdsbiblioteket: Rosengårds centrum 

Måndagar kl. 17.30 – 19.00 

Språkcafé i Mariahuset 

Individuell Människohjälp: Södervärnsgatan 8 

Tisdagar kl. 13.00 – 15.00 

Språkcafé 

AIC Pildammen: Pildammsvägen 26A 

Tisdagar kl. 18.00 – 21.00 

Garagets språkkafé. 

Garaget: Lönngatan 30 

Onsdagar kl. 15.00 – 17.00 

Språkcafé och läxhjälp 

Rosengårdsbiblioteket: Rosengårds centrum 

Onsdagar kl. 17.00 – 19.00 

Språkhörnan med Röda Korset 

Stadsbiblioteket, Slottet, plan 2: Kung Oscars väg 11 

Torsdagar kl. 14.00 – 16.00 

Språkcafé Lindängen 

Lindgårdens Mötesplats: Lindängsplan 4 (Lindängens centrum) 

Torsdagar kl. 16.00 – 18.00 

Läxhjälp för dig mellan 15-21 år, men vi hjälper alla åldrar i mån av tid. 

Språkhörnan med Röda Korset 

Stadsbiblioteket, Slottet, plan 2: Kung Oscars väg 11 

Fredagar kl. 13.00 – 15.00 

Språkcafé 

AIC Hindby: Västra Hindbyvägen 1

Jane Myers 


Story Reading 

Story Reading in English in the library: 

Wednesday 14/3 08.45 (gymnasienivå) 

Thursday 29/3 08.45 (gymnasienivå) 

Jennifer Sundberg 

Tuesday 10/4 10.45 (grundläggande nivå E/F) 

Wednesday 25/4 10.45 (grundläggande nivå D/E/F) 

In English


Most borrowed English books from the library 

1. The old man and the sea 

by Ernest Hemingway 

2. Dear Nobody 

by Berlie Doherty 

3. About a boy 

by Nick Hornby 

4. Chandra 

by Frances Mary Hendry 

5. The best little girl in the world 

by Steven Levenkron 

6. Hamlet 

by William Shakespeare 

7. Lord of the flies 

by William Golding 

8. Playing with fire 

by Henning Mankell 

9. Letters from the inside 

by John Marsden 

10. One day 

by David Nicholls

The nineties were strange years! I studied 

economics at the University of Mostar, and 

worked as a waiter in my spare time! Life was 

wonderful, but suddenly everything changed 

since the war started in Bosnia! 

I had to leave the country, and I went to 

Sweden. There I met my wife, who gave birth 

to our two sons in 1996 and 1999! A lot of 

good and bad happened to me in the nineties! 

Haris 

1984 When I was five I started school in 

Turkey. 

1985 When I was six my sister died. She 

was asthmatic. She was 28 years old. 

1990 There was a war between the Turks 

and the Kurds. My brother went to Denmark. 

1996 When I was 16 years old, I got married. 

I was married for 3 years. I got divorced in 

1999. 

1999-2006 I moved to Norway. My sisters 

live there. I lived for 8 years in Norway. I 

studied SFI there. I worked in a hotel as a 

waiter. In 2006 my dad died. In 2006 I met 

and married my husband Ahmet. He lived in 

Denmark. He is very kind. 

2007-2010 I came to Sweden with my 

husband in 2007. I had my first son in 

2008 and my other son in 2010. 

2011 I live in Sweden with my family. I go to 

a college called Malmö Komvux. 

Gulsun 


Past Decades from our lives 

In 1999 there was a war in my country. I was 

really scared and I did not know if we would 

survive. Many people were dead and 

injured. 

In 1997 I studied at university and I was very 

happy with my friends. I had fond memories 

of those years. In 1999 I got married. Then I 

travelled to Syria and I gave birth to my first 

child there. 

In 2000 my husband went to Denmark and I 

went back to Iraq. I did not see him for 6 

years. But in 2005 I came here to Sweden 

and I met him and we live together now. 

In 2006 I gave birth to my second child and 

she is 5 years old now. 

Khaetem

My name is Olla and I was born in Iraq in 

1988. I moved from Iraq because there was a 

war and my father already lived in Sweden. I 

was five years old when me and my mother 

and my sister and brother came to Sweden in 

1993 and I started at preschool. 

In 2000-201 I travelled to Egypt with my 

parents, it was very nice to see the country. In 

2003 I travelled to Iraq with my family and with 

my cousin and our friends and his family. 

I was in Iraq for 2 and half months. It was very 

exciting because I hadn't seen my family since 

I was five years old. They were very happy to 

see us again 

Olla 

I am Hala. When I was a child I lived in Iraq. I 

lived with my family. 

When I was six years old I went to school. I 

went with my father to the cinema every 

Friday. 

I and my family travelled to Jordan. I met my 

friends and we went to the town center. 

When I was 25 years old I came to Sweden 

with my family. I got married two years ago. I 

went to upper secondary school in 1995. 

Hala 



Ten years ago it was beautiful time for me in 

the beginning. I got married to a generous 

person. He was everything in my life. We 

spent beautiful days together. We travelled to 

so many countries together. 

In 2003, it was a lovely time because I was 

pregnant with my first daughter. But 

unfortunately at the same time I had got bad 

news that my husband got stomach cancer 

and he lived just two years and he died after 

some hard suffering with this. 

In 2006 life was very hard for me and my 

daughter. We were alone and nobody helped 

us, so I decided to come to Sweden. 

In Sweden I began a new life with my 

daughter. Everything was difficult but we had 

to get through it. This is life. Everyone must go 

through it and accept their destiny. 

Sarab 

In 2006, I lived in Härnösand which is located in northern Sweden. It was a small town but it was 

so nice. And I liked it very much there and I also had many friends who were very kind to me, but 

it was very cold, almost minus 20 degrees and it snowed all the time. 

Salar

I was born in 1981. When I was eight years I 

started school. I lived with my family in a small 

town. 

When I was a child I liked to go to school and I 

liked to be with my friends. My parents told me 

how important it was to go to school. 

I remember my first boyfriend. That was in 

secondary school. 

When I went to college I wanted to be a 

doctor. I had one sister and when we were 

children and we fought each other. When I 

was a child I had a lot of friends and we were 

always together. It was the happiest 

childhood. 

Zineta 

In the 90’s Lech Walesa was the first president 

In the democratic Poland. 

I worked in an office. Between 1993 and 1996 

I got married to Waldemar and I had two children, 

a son and a daughter. 

In 1996 there was a big flood In Poland and 

50 people died. 

We had new hip-hop music. 



Beata 

Ten years ago when we were in Baghdad it 

was a peaceful and quiet country. 

I remember I made a trip as well as many 

could do that. We visited France and 

Poland. They were very beautiful countries. 

It was my first journey to Europe. They were 

unforgettable days. 

A few years later USA started the war 

against us and the event was the hardest in 

Iraq. People started suffering from the war. 

The situation became worse and worse 

especially when the terrorists took 

advantage of this terrible situation and 

began stealing and killing for money. We 

decided to leave our country as well as all 

the honorable people. 

We went first to Syria, the nearest land from 

Iraq, and we stayed for one year. We had a 

little rest there, because it was a safe 

country. 

After that, we came to Sweden and asked 

for political asylum and we got it and we are 

very grateful to be in this beautiful country . 

We decided to stay in Sweden so we are 

trying to integrate with the Swedish 

community and we hope to succeed. 

Maha

2004-2006 

I lived in Serbia and I worked at a school as a 

teacher for the Serbian language. 

2007 

I came to Sweden when I got married. I was 

so happy when I understood that I was 

pregnant. 

2008 

On 16 th April, I had my son called Martin. That 

was one of happiest days of my life! 

2011 

I went to school and I learned the Swedish 

language. 

I want to be a teacher for home language 

here. This is my wish. I want to do something 

that I like and something where I can learn all 

my life. I know that this is a responsible and 

sometimes difficult job, but I like this 

profession and I want to work with children. 

Ivana 



I was born in 1984 and from 1984-1990 I 

was a small child. 

In 1990 I started my first class at school in 

Kurdistan in Iraq. 

Between 1990 and 1999 I studied in school. 

In 2000, I started at high school. In 2001 I 

came to Sweden. I read Swedish, among 

other subjects and in 2003, I was ready with 

Swedish. In 2003-2004 we travelled to 

Kurdistan and there I fell in love with a guy. 

In 2005 I went back to Kurdistan and we met 

each other. In 2005 we got married. We 

came to Sweden and he studied and 

worked. I trained as a nurse and then I 

worked as a nurse. 

In 2006 I gave birth to a little sweet girl. She 

is 5 years old now and attending preschool. 

We have visited several countries, Syria, 

Turkey, Norway, Finland and Denmark. 

In 2008 my family moved to Manchester. My 

dad works there in higher education. I miss 

them a lot, but they come to visit us often 

and in 2010, I had a little boy. He is lovely. 

He is 1 year old and 8 months this autumn. 

We will travel to Manchester to visit my 

family and for the first time we will travel to 

England. I love my family 

Khaula

1990-2000 

The nineties were very important for Europe 

and for me. The 1990’s were an era of 

spreading democracy in the Warsaw Pact. In 

1990 Lech Walesa was the first president of 

the democratic Poland. At the same time the 

Berlin Wall fell. In 1991 Soviet Union broke up 

in December. 

In 1992 I began my job in a school after I 

finished university. I got married too. 

We moved to another city and began to live 

together. 

I remember Michael Jackson’s concert. He 

came in 1996 and that was his first concert in 

Poland. In1996 there was a big flood in Poland 

and 50 people died. 

During 1997-1998 I lived in the Austria in 

Klagenfurt city. That was a beautiful place. I 

was very happy there. 

In 2000 I had my daughter. That was happiest 

day in my life. She has her birthday today. 

Katarina 



My life 2000- 2010 

I was 15 years old in 2000. I liked to be with 

my friends. My mother didn’t like me to meet 

my friends every day. She was angry because 

she thought that I should learn more for school 

and do my homework. But I didn’t want to do 

my homework. I thought that it was boring. 

After 3 years I completed my higher 

secondary education. That was a difficult and 

hard period, because I needed to decide what 

I would study I university. 

I began an education in social work. I got into 

university in Chile in 2004. I taught five years. 

I felt this moment was very wonderful. I didn’t 

work so much In Chile after university 

because in May 2010 I moved to Sweden. 

When I came to Sweden this was a very 

difficult time because I didn’t speak Swedish 

or English. 

In October 2010 I began Sfi at Komvux. It was 

a course for immigrants as I didn’t know the 

Swedish language. I learn today Swedish but 

also English, because both languages are 

very important at this moment. 

Daniela

About me 2004-2011 

I came to Sweden in 2004 and I could only 

speak Farsi and a little Swedish and 

a little English. Then I started working. 

In 2005 I could speak more Swedish. 

When I got my first job at a supermarket, I 

worked there for three years. 

In 2008, I began a new job as a bartender at a 

bar called Square Side. 

Two months ago I started school struggling to 

become an electrician. This is my dream. 

Then I want to start a family and have 

children. 

Payam 

My name is Sharmen Mohammed Ali. I’m from 

Iraq. When I was six years old I started to go 

to the primary school for six years. I was very 

happy in that school because of my friends in 

the school. 

When I finished that, I studied in secondary 

school for six years. In that school we was 

studying and playing. 

After that I came to high school and I studied 

there for two years to get my diploma to be a 

teacher. I did that and after that I was working 

as a teacher in different schools for 21 years. 

In 2008 I got married to my husband and I 

came with him to Sweden and we have a good 

life together. 

Sharmen 



1960-1970 

When I was seven I went to school in the 

first class. I hated school because I had to 

wake up very early every day. My school 

was very far away. 

1970- 1980 

I finished school and started to study at 

University. I was a student. I will never ever 

forget this time. It was a nice and exciting 

time. 

1980-1990 

I was married in 1985 and the next year I 

had a daughter. We moved to Moscow in 

1989. I started to work in a school. 

1990-2000 

There was a chaos in my country. My lovely 

country disappeared. There is no USSR 

now, only Russia. There was not much 

work. 

2000-2010 

We moved to Sweden in 2007. I am a 

student now again but it is very difficult now 

at my age. 

Tamara

The old year ended with the millennium bug. All 

the old computers’ hardware and software had 

to be up to date. Only two digits for the date 

were insufficient for the new millennium. 

In February the Environmental Agency in 

Lombardy started and I and my colleagues had 

been transferred to work there. 

2001 was not a good year. In July, Genoa was 

devastated at the G8 Summit. The police 

attacked the demonstrations. There were 

violent clashes. A young man was killed by 

police, 

Hundreds were injured. Those arrested were 

severely beaten and subjected to torture. 

Among them was a British journalist, Mark 

Cowel. The was most serious suspension of 

democratic rights in a Western country after the 

Second World War, said Amnesty International. 

In September, a terrorist attack struck the 

U.S.A. In New York two hijacked airplanes 

destroyed the Twin Towers. The fight against 

terrorism was taken as a pretext for the war in 

Afghanistan. 

In 2002 the first Critical Mass started in Milano 

in Italy, as in San Francisco 10 years before. 

Hundreds of people cycled together for a more 

sustainable city. In Florence there was the 

European Social Forum. A million people 

marched against the war. Unfortunately in 2003 

the oil war began in Iraq. 

In 2004, I remember the most beautiful cycling 

holiday with friends along the eastern coast of 



Sardinia, the archipelago of La Maddalena, 

among the most beautiful islands in the 

Mediterranean Sea. 

I met Daniela in 2005, and the first holiday 

in Sweden. 

In 2007 I was elected union representative 

for my work. In 2008 my father had heart 

surgery. With Daniela I decided to live 

together in Malmö and took leave from my 

work. I began in 2009 to study SFI at 

Komvux and to look for a job in Sweden, 

but I am still without a job. 

Ambrogio

Vuxtidningen Södervärn - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?