Allmän ordning och säkerhet, brand - Ålands landskapsregering

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet223Polislag (2000:49)G 1laglig rätt tränger sig in eller i smyg eller genom attvilseleda någon annan inträder eller gömmer sig däreller underlåter att iaktta en tillsägelse att avlägsna sig.En polisman har rätt att från ett område eller enplats som avses i 1 mom. avlägsna en person somlovligen uppehåller sig där, om personen stör andrashemfrid eller den offentliga friden eller på något annatsätt vållar betydande störning där och det finns grundadanledning att befara att störningen upprepas.Om det är sannolikt att en upprepning av störningeninte kan förhindras genom att personen avlägsnas, haren polisman rätt att gripa och hålla den som uppträderstörande i förvar. Den som har gripits får hållas i förvarendast så länge som det är sannolikt att störningenupprepas, dock högst 12 timmar från gripandet.15 §. Husrannsakan när en person befinner sig i faraeller är försvunnenI syfte att bistå någon, finna en försvunnen personeller utreda ett dödsfall har en polisman rätt att få tillträdetill en bostad eller en annan plats och där företabehövlig husrannsakan, om det är skäl att befaraatt någon befinner sig i livsfara, att personens hälsahotas, att han eller hon fallit offer för ett brott elleren olyckshändelse eller om han eller hon annars kanförmodas vara i behov av omedelbar hjälp eller kanförmodas ha avlidit.16 §. Förhindrande av en farlig gärning eller händelsePå förordnande av en polisman som tillhör polisbefäletoch i brådskande fall även utan sådant förordnandehar en polisman rätt att få tillträde till en byggnad,en annan hemfridsskyddad plats eller ett fordon,om det finns fog att misstänka att en gärning ellerhändelse som innebär allvarlig fara för liv, personligfrihet eller hälsa eller som vållar avsevärd skada påegendom eller miljön pågår eller är överhängande.Det förutsätts dessutom att åtgärden är nödvändig föravvärjande av faran eller för att sprängämnen, vapeneller andra farliga ämnen eller föremål skall kunna eftersökasoch tas om hand av polisen.17 §. (2006/28) Vidtagande av åtgärderI de fall som avses i 13-16 §§ får ett rum eller ettförvaringsutrymme öppnas med våld. När åtgärdenavslutas skall det utrymme som har öppnats återstängas på lämpligt sätt.En husrannsakan enligt 13 § får inte utan särskildaskäl förrättas mellan klockan 21.00 och 6.00.Över åtgärder som har vidtagits med stöd av 13-16 §§ skall upprättas protokoll eller göras anteckningi någon annan handling.18 §. Avspärrning av en plats eller ett områdeEn polisman får avspärra, stänga eller utrymma enplats eller ett område som är i allmänt bruk eller förbjudaeller begränsa trafiken där, om åtgärden är nödvändigför att upprätthålla allmän ordning och säkerheteller trygga undersökning, åtgärderna på olycksplatseneller skydda en sådan persons integritet somär föremål för en åtgärd eller egendom som är i fara.En polisman har rätt att på order av ett polisbefäloch i brådskande fall också utan order avspärra ellerutrymma ett område som omfattas av hemfrid elleroffentlig frid, om detta är nödvändigt för att avvärjaen fara som omedelbart hotar liv eller hälsa och omde som finns på området inte annars kan skyddas.(2006/28)Om polisens rätt att utfärda begränsningar somgäller platsen där en allmän sammankomst ordnasbestäms i 10 § lagen om sammankomster (FFS530/1999).En polisman får förbjuda eller begränsa flyttning avföremål eller ge order om att föremål skall flyttas påen plats eller ett område som är i allmänt bruk, omdet är nödvändigt för tryggande av polisundersökning.En polisman har motsvarande rätt även inom etthemfridsskyddat område, om åtgärden är nödvändigför avvärjande av fara för liv eller hälsa eller för skyddandeav egendom.Ursprungliga 2 och 3 mom har blivit 3 och 4 mom genom(2006/28)Se G 6, Landskapslag (2010:30) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om sammankomster19 §. Skingrande av folksamlingEn polisman har rätt att befalla en folksamling attskingra sig eller flytta på sig, om folksamlingen äventyrarallmän ordning eller säkerhet eller hindrar trafiken.Om folksamlingen inte lyder befallningen haren polisman rätt att med maktmedel skingra folksamlingensamt gripa personer som tredskas.Den som har gripits skall friges så snart ändamåletmed uppdraget har uppnåtts, dock senast 12 timmarefter att han eller hon gripits.Bestämmelser om avbrytande eller avslutande aven allmän sammankomst finns i 21 § lagen om sammankomstermedan bestämmelser om avbrytande ochinställande av en offentlig nöjestillställning finns i[17 § landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar].Se G 6, Landskapslag (2010:30) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om sammankomster20 §. Skydd mot brott och störande beteendeEn polisman har rätt att avlägsna en person från enplats, om det av hans eller hennes hotelser eller övrigauppförande kan dras den slutsatsen att han eller honsannolikt kommer att göra sig skyldig till brott motliv, hälsa, frihet eller hemfrid eller till egendomsbrott.En person kan likaså avlägsnas från en plats om haneller hon genom sitt uppförande orsakar eller om detutifrån hans eller hennes hotelser eller övriga uppförandeoch tidigare uppförande i en motsvarande situationär sannolikt att han eller hon kommer att orsakabetydande störning eller överhängande fara för denallmänna ordningen och säkerheten. (2006/28)Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt atten person avlägsnas från platsen och störningen ellerfaran inte annars kan avvärjas, kan personen gripas.Den som gripits kan hållas i förvar så länge det är sannoliktatt han eller hon skulle göra sig skyldig till brottenligt 1 mom., uppföra sig störande eller vålla fara,dock högst 24 timmar från det att han eller hon hargripits.G

224 Ålands lagsamlingG 1 Polislag (2000:49)21 §. (2006/28) Stannande och flyttning av fordonEn polisman får befalla att ett fordon skall stannas,om detta är nödvändigt för påträffande av en efterlystperson eller en annan person som skall gripas,för övervakning som hänför sig till användningenav fordonet eller för genomförande av gränskontroll,upprätthållande av allmän ordning och säkerhet elleravvärjande eller utredning av brott.En polisman har rätt att flytta ett fordon eller befallaatt det skall flyttas, om detta är nödvändigt för övervakningsom hänför sig till användningen av fordoneteller för genomförande av gränskontroll, upprätthållandeav allmän ordning och säkerhet eller avvärjandeav brott.Bestämmelser om övervakning av vägtrafiken finnsi vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland. Bestämmelserom när ett luftfartyg skall beordras attlanda finns i luftfartslagen (FFS 281/1995).Se 51 § G 1, Polislag (2000:49) för landskapet Åland ochN 9, Vägtrafiklag (1983:27) för landskapet Åland samt (FFF1194/2009) Kom 401 FL I22 §. SäkerhetsvisitationEn polisman har rätt att i samband med gripande,anhållande, häktning, tagande i förvar och handräckningsåtgärdsom riktar sig mot någons personliga frihetkroppsvisitera denne för att förvissa sig om attpersonen inte medför föremål eller ämnen med vilkahan eller hon kan äventyra förvaringen eller utsättasig själv eller andra för fara.I de fall som avses i 1 mom. kan en person ävenkroppsvisiteras för påträffande av en handling sombehövs för att han eller hon skall kunna identifieras.För att trygga säkerheten för deltagarna i en rättegångeller en allmän sammankomst, en offentlig tillställningeller någon annan motsvarande tillställningsom förutsätter särskilt skydd, har en polisman rätt attkroppsvisitera en person som anländer till eller vistasi den omedelbara närheten av tillställningen och granskade saker han eller hon medför, i syfte att förvissasig om att personen inte innehar sådana föremål ellerämnen med vilka deltagarnas säkerhet kan äventyras.(2006/28)De i 1 och 3 mom. avsedda farliga föremålen ellerämnena skall vid behov tas ifrån den som visiteras.(2006/28)22a §. (2006/28) SäkerhetskontrollHos polismyndigheten och i polisens övriga verksamhetslokalerkan ordnas säkerhetskontroller i syfteatt sörja för säkerheten, trygga ordningen och skyddaegendom.Beslut om säkerhetskontroll fattas av polismästaren.Vid en säkerhetskontroll kan alla som kommer tillpolisens verksamhetslokaler eller de som befinner sigdär kontrolleras, likaså de saker de har med sig. Polismästarenavgör i vilken utsträckning säkerhetskontrollerskall genomföras.En säkerhetskontroll kan utföras av en polisman ellernågon annan som är anställd hos polisen eller aven person som har utbildats för uppgiften och som hargodkänts av polisen (säkerhetskontrollör).Säkerhetskontroller skall utföras så att de inte medföronödig olägenhet för dem som kontrolleras ellerskadar egendom.22b §. (2006/28) Utförande av säkerhetskontrollEn säkerhetskontrollör har rätt att med en metalldetektoreller någon annan liknande teknisk anordningkontrollera en person som önskar tillträde till eller befinnersig i polisens verksamhetslokaler samt de sakersom personen medför, för att utreda att sådana föremåleller ämnen inte medförs genom vilka säkerheteneller ordningen kan äventyras eller som kan användasför att skada egendom. Säkerhetskontrollören har rättatt också på annat sätt kontrollera de saker som enperson medför. Om det finns grundad anledning attmisstänka att en person medför ett sådant föremål ellerämne som avses ovan, kan personen kroppsvisiterasför att föremålet eller ämnet skall kunna hittas.22c §. (2006/28) Omhändertagande av föremål sompåträffats vid en säkerhetskontrollEn säkerhetskontrollör har rätt att frånta en personett i 22b § avsett föremål eller ämne som har påträffatsvid en säkerhetskontroll eller på något annat sätteller vars innehav annars är förbjudet enligt lag ellerbestämmelser som har utfärdats med stöd av lag. Föremåloch ämnen som fråntagits en kontrollerad skall,om det inte finns hinder för det enligt lag, återlämnastill personen i fråga när han eller hon lämnar polisensverksamhetslokaler.22d §. (2006/28) Användning av maktmedel vid säkerhetskontrollOm en person vägrar underkasta sig en säkerhetskontrollåtgärd,kan säkerhetskontrollören avlägsnahonom eller henne från polisens verksamhetslokaler.För att avlägsna en person från lokalen kan säkerhetskontrollörenvid behov använda sådana maktmedelsom kan anses vara försvarliga med hänsyn till personensuppträdande och övriga omständigheter. Någonannan än en polisman eller en tjänsteman vid polisenfår dock inte använda maktmedel för att avlägsna enperson från polisens lokaler, om inte något annat följerav annan lagstiftning.Bestämmelser om grunderna för frihet från straffansvaroch om lindring av straffansvar vid excess isamband med användning av maktmedel finns i 4 kap.6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.22e §. (2006/28) Närmare bestämmelser om säkerhetskontrollÄven inrikesministeriets förordning med närmarebestämmelser om det tekniska utförandet av säkerhetskontrollåtgärder,hur säkerhetskontrollerna skallordnas i praktiken samt om den säkerhetskontrollutbildningsom skall ordnas skall iakttas, om inte landskapsregeringeninom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighetgenom landskapsförordning beslutatom avvikelser från riksbestämmelserna.23 §. Omhändertagande av farliga föremål och ämnenUtöver vad som bestäms i denna lag eller i någonannan lag har en polisman rätt att tillfälligt för polisensräkning ta hand om sprängämnen och andra

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet225Polislag (2000:49)G 1farliga föremål eller ämnen, om den som innehardem med hänsyn till sin ålder, sitt berusnings- ellersinnestillstånd eller andra omständigheter med fogkan misstänkas orsaka överhängande fara för allmänordning och säkerhet. Polisen kan också ta hand omsprängämnen som innehas i strid med landskapslagen(1971:12) om tillämpning i landskapet Åland avriksförfattningar om explosionsfarliga ämnen ellerbestämmelser som utfärdats med stöd av den, när densom innehar sprängämnena på eget initiativ gör en anmälantill polisen om sprängämnena och överlämnardem i polisens besittning. (2006/28)I stället för ett helt föremål kan även en del av ellerett tillbehör till föremålet tas om hand, om en fara somavses i 1 mom. kan avvärjas genom att delen fråntasinnehavaren.Över omhändertagande av egendom skall upprättasprotokoll eller göras anteckning i någon annan handling.Bestämmelser om omhändertagande av skjutvapen,vapendelar, patroner och särskilt farliga projektilerfinns i skjutvapenlagen (FFS 1/1998).Se J 8, Landskapslag (2007:98) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om explosionsfarliga ämnen och Or603 FL II24 §. (2006/28) Hantering av omhändertagen egendomFöremål eller ämnen som har omhändertagits medstöd av 22 § 4 mom. eller 23 § 1 mom. skall återlämnastill innehavaren inom 14 dygn, om det inte dessförinnanvidtagits åtgärder för att överlåta det vidareeller förstöra det enligt 2 och 3 mom. eller ett förfarandeför återkallande av tillståndet att inneha egendomenhar inletts. Egendom som har omhändertagitsmed stöd av 23 § 2 mom. skall alltid återlämnas, ominte hela föremålet redan tidigare har omhändertagitsav polisen med stöd av 23 § 1 mom.Föremål eller ämnen som omhändertagits med stödav 23 § 1 mom. och som inte riskfritt kan återlämnastill innehavaren eller ägaren kan med ägarenssamtycke säljas eller överlåtas till en person som ärberättigad att inneha sådan egendom. Om detta inteär möjligt, kan egendomen säljas på offentlig auktionför ägarens räkning.Om ett föremål eller ämne inte riskfritt kan återlämnas,säljas eller överlåtas enligt 1 eller 2 mom., ellerom det är fråga om egendom av ringa värde, har enpolisman som tillhör polisbefälet rätt att bestämma attföremålet eller ämnet skall förstöras.Om det inte är fråga om egendom av ringa värdeskall ägaren och innehavaren ges möjlighet att blihörd innan egendomen säljs eller förstörs.25 §. Polismans rätt att ta fast eller avliva ett djur(2006/28)En polisman har rätt att ta fast eller avliva ett djursom orsakar fara för människors liv eller hälsa. Sammarätt har en polisman när ett djur orsakar ansenligaskador på egendom eller allvarligt äventyrar trafiken.Ett djur får även avlivas när det befinner sig i ett sådanttillstånd att det skulle innebära uppenbar grymhetmot djuret att hålla det vid liv.Om hanteringen och skötseln av ett fasttaget djurgäller vad som särskilt bestäms om detta.26 §. En polismans rätt att ge befallningarVid utövning av sina befogenheter enligt denna lageller någon annan lag har en polisman rätt att i ett enskiltfall ge befallningar och meddela förbud som ärförpliktande för var och en.27 §. Användning av maktmedelI ett tjänsteuppdrag får en polisman för att bryta nermotstånd, avlägsna en person från en plats, gripa enperson, förhindra att någon som berövats sin frihetflyr, avlägsna ett hinder eller avvärja ett överhängandebrott eller någon annan farlig gärning eller händelseanvända maktmedel i den mån det behövs och kananses försvarligt.Huruvida användandet av maktmedel är försvarligtskall bedömas med hänsyn till hur viktigt och brådskandeuppdraget är, hur farligt motståndet är, vilkaresurser som står till förfogande samt övriga omständighetersom inverkar på helhetsbedömningen av situationen.Den som på begäran eller med samtycke av en polismantillfälligt bistår en polisman i en situation därbistånd från en utomståendes sida måste anlitas vidanvändning av maktmedel på grund av ett synnerligenviktigt och brådskande polisiärt tjänsteuppdrag harrätt att under polismannens uppsikt använda sådananödvändiga maktmedel som polismannen med stödav sina befogenheter ger honom eller henne fullmakttill.Bestämmelser om excess i samband med användningav maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § istrafflagen. (2006/28)Se St 101 FL I27a §. (2006/28) Behandling av personer i förvar hospolisenVid behandling av personer som hålls i förvar hospolisen skall lagstiftningen om behandling av personeri förvar hos polisen iakttas.3 kap. Bestämmelser om inhämtande av information28 §. DefinitionerI denna lag avses med1) teknisk övervakning: fortlöpande eller upprepatiakttagande eller fortlöpande eller upprepad avlyssningav allmänheten, fordonsförare, fotgängareeller fordon med hjälp av en teknisk anordning samtautomatisk upptagning av ljud eller bild,2) observation: fortlöpande eller upprepat inhämtandeav information om en viss person eller dennesverksamhet,3) teknisk observation: fortlöpande eller upprepad,med hjälp av en teknisk anordning utförd avlyssningav en viss person och upptagning av ljud (tekniskavlyssning), iakttagande och avbildande av personen(optisk övervakning) samt spårning av hur ett fordoneller en vara förflyttas (teknisk spårning),4) täckoperation: fortlöpande eller upprepat inhämtandeav information om en person eller person-G

226 Ålands lagsamlingG 1 Polislag (2000:49)grupp eller om personens eller gruppens verksamhetgenom infiltration,5) bevisprovokation genom köp: ett köpeanbudeller ett sådant köp av ett föremål, ett ämne elleregendom som skall betraktas som köp av ett provpartioch som polisen gör i syfte att förhindra, avslöja ellerutreda ett brott eller i syfte att återfå vinningen av ettbrott, om inte syftet oundgängligen kräver köp av ettstörre parti än ett provparti eller köp av ett föremål, ettämne eller egendom som en bestämd helhet,6) teleövervakning: inhämtande av hemliga identifieringsuppgifterom telemeddelanden som har säntsfrån en teleanslutning, e-postadress eller annan teleadresseller teleterminalutrustning som är kopplad tillett allmänt kommunikationsnät eller ett sådant därtillanslutet kommunikationsnät som avses i kommunikationsmarknadslagen(FFS 393/2003) eller som harmottagits till en sådan teleanslutning, teleadress ellerteleterminalutrustning, samt inhämtande av uppgifterom en mobilteleapparats läge och tillfällig stängningav en sådan teleanslutning eller teleterminalutrustning,7) teleavlyssning: hemlig avlyssning eller upptagningav ett meddelande som förmedlas till eller från enteleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustninggenom ett kommunikationsnät som avses i 6 punktenför utredning av innehållet i meddelandet samt8) användning av informationskällor: inhämtandeav information genom att en person som intetillhör polisförvaltningen används som informationskälla.(2006/28)Bestämmelser om teleavlyssning, teleövervakningoch optisk övervakning för utredning av brott finns itvångsmedelslagen.Se St 302, Kom 117 FL I29 §. Förutsättningar för teknisk övervakningPolisen har rätt att, efter att på förhand meddelat omdetta, på allmän plats företa teknisk övervakning förupprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggandeav brott, identifiering av personer som ärmisstänkta för brott samt för bevakning av särskildaövervakningsobjekt.30 §. Förutsättningar för observationFör att förebygga eller avbryta brottslig verksamhetfår en polisman bedriva observation av en personsom inte befinner sig i en bostad och om det på grundvalav hans eller hennes uppförande eller något annatfinns skäl att misstänka att personen gör sig skyldigtill brott.I samma avsikt som i 1 mom. får även bedrivasobservation av en person som inte befinner sig på etthemfridsskyddat område, om det finns grundad anledningatt misstänka att han eller hon medverkar till ettbrott för vilket det strängaste straffet är fängelse i merän sex månader.31 §. (2006/28) Observation som bedrivs av en främmandestats tjänstemanEn i artikel 40 i Schengenkonventionen avseddbehörig tjänsteman i en stat som tillämpar Schengenregelverkethar rätt att fortsätta observation eller tekniskobservation av en person i landskapet i syfte attutreda ett brott enligt vad som bestäms i Schengenregelverketsom är bindande för Finland och Åland, omobservationen eller den tekniska observationen harpåbörjats på tjänstemannens eget lands territorium.Dessutom förutsätts att en finsk eller åländsk polismaneller, inom ramen för sin behörighet, en finskgränsbevakningsman eller tullman inte omedelbartkan fortsätta observationen eller den tekniska observationeni landskapet.Vid observation får användas sådana tekniska anordningarsom en polisman har rätt att använda i enlighetmed bestämmelserna om teknisk observation.Angående observation och teknisk observation skallrapporteras till polismyndigheten.Till den del denna paragraf berör rikets polis gällervad som bestäms i rikslagstiftningen.32 §. (2006/28) Förutsättningar för teknisk observationEn polisman får utföra teknisk observation av enperson som inte befinner sig i ett rum eller utrymmesom används för stadigvarande boende eller av ett fordoneller en vara, om det finns grundad anledning attanta att observationen kan ge uppgifter som behövsför avvärjande av ett brott. Under samma förutsättningarfår teknisk observation dessutom riktas moten person som avtjänar straff i en straffanstalt ellersom är internerad i tvångsinrättning eller mot en rannsakningsfånge,när denne befinner sig i sin cell elleri anstaltens övriga utrymmen som står till fångarnasförfogande.En anordning som används för teknisk observationfår placeras i utrymmen där teknisk observation ärtillåten enligt 1 mom., om observationen förutsätterdetta. En polisman har på order av ett polisbefäl rättatt få tillträde till ifrågavarande utrymmen för att installeraoch avlägsna anordningen. Om anordningenförbrukar fordonets energi eller den energi som är avseddför något annat utrymme där anordningen installeras,skall ersättning betalas för förbrukning som ärstörre än ringa.Ett ytterligare villkor för teknisk avlyssning är attdet på grund av en persons uppträdande eller annarsfinns grundad anledning att anta att han eller hongör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivnasträngaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ettnarkotikabrott eller till i 34a kap. 2 § i strafflagen avseddförberedelse till brott som begås i terroristisktsyfte. För optisk övervakning och teknisk spårningförutsätts på motsvarande sätt att det på grund av enpersons uppträdande eller annars finns grundad anledningatt anta att han eller hon gör sig skyldig ellermedverkar till ett brott för vilket det föreskrivnasträngaste straffet är fängelse i mer än sex månader.Om den optiska övervakningen riktar sig mot en i1 mom. avsedd person som är omhändertagen avfångvårdsväsendet, förutsätts dock att det på grundav personens uppträdande eller annars finns grundadanledning att anta att han eller hon gör sig skyldig tillett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet ärfängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott eller till i

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet227Polislag (2000:49)G 134a kap. 2 § i strafflagen avsedd förberedelse till brottsom begås i terroristiskt syfte.En polisman får även utföra teknisk observation aven person som befinner sig i en bostad, om detta ärnödvändigt för att polisåtgärden tryggt skall kunnavidtas eller sådan överhängande fara avvärjas somhotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärdeneller den persons liv eller hälsa som skall gripas ellerskyddas.32a §. (2006/28) Förutsättningar för täckoperationEn polisman har rätt att företa en täckoperation, omdet är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utredabrottslig verksamhet som avses i 5a kap. 2 § i tvångsmedelslageneller ett brott eller ett straffbart försök tillett brott som avses i 17 kap. 18 § 1 mom. 1 punkteni strafflagen, och det på grund av uppträdandet hosden person som är föremål för inhämtande av uppgiftereller annars finns grundad anledning att misstänkaatt han eller hon gör sig skyldig till ett sådant brott.Täckoperation är tillåten i en bostad om tillträdet ellervistelsen sker under aktiv medverkan av den somanvänder bostaden. Beträffande husrannsakan gällerlikväl vad som bestäms i tvångsmedelslagen.Se St 101, 302 FL I32b §. (2006/28) Förutsättningar för bevisprovokationgenom köpEn polisman har rätt att använda sig av bevisprovokationgenom köp, om detta är nödvändigt för attförhindra, avslöja eller utreda ett häleribrott eller enstöld eller ett sådant brott för vilket det föreskrivnasträngaste straffet är fängelse i minst två år, eller föratt finna ett föremål, ämne eller egendom som pågrund av ett sådant brott olagligt innehas eller utbjudstill försäljning eller för att återfå vinningen av ett sådantbrott.32c §. (2006/28) Förutsättningar för teleövervakningEn polisman har för att förhindra eller avslöja ettbrott rätt att rikta teleövervakning mot en teleanslutning,teleadress eller teleterminalutrustning som är ien persons besittning eller som denne annars antas använda,eller tillfälligt stänga en sådan anslutning elleranordning, om det på grund av personens uttalanden,hotelser eller uppträdande eller annars finns grundadanledning att anta att han eller hon gör sig skyldig tillett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet ärfängelse i minst fyra år, till ett brott som är riktat motett automatiskt databehandlingssystem och begås medanvändning av en teleterminalutrustning, till koppleri,hotande av någon som skall höras vid rättskipning,olaga hot, narkotikabrott, straffbart försök till någotav de brott som avses ovan eller till förberedelse tillbrott som begås i terroristiskt syfte.En polisman har dessutom rätt att utföra teleövervakningi en situation som avses i 18 § 2 mom. elleri en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärjafara som hotar liv eller hälsa.32d §. (2006/28) Förutsättningar för teleavlyssningEn polisman har för att förhindra eller avslöja ettbrott rätt att rikta teleavlyssning mot en teleanslutning,teleadress eller teleterminalutrustning som äri en persons besittning eller som denne annars antasanvända, om det på grund av personens uttalanden,hotelser eller uppträdande finns grundad anledning attanta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott sombegås i terroristiskt syfte och som avses i 34a kap.1 § 1 mom. 2–7 punkten eller 2 mom. i strafflagen,förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte,ledande av terroristgrupp, främjande av en terroristgruppsverksamhet eller finansiering av terrorism, ochuppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrandeeller utredning av brottet.En polisman har dessutom rätt att utföra teleavlyssningi en situation som avses i 18 § 2 mom. elleri en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärjaöverhängande allvarlig fara som hotar liv ellerhälsa.32e §. (2006/28) AvlyssningsförbudVad som i 5a kap. 10 § i tvångsmedelslagen bestämsom förbud mot att avlyssna en misstänkt, gällerockså annan teknisk avlyssning eller teleavlyssningsom sker med stöd av denna lag än avlyssning somriktas mot den misstänkte.32f §. (2006/28) Inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaterslägePolisen kan beviljas tillstånd att få uppgifter om demobilteleapparater om vilka uppgifter vid en viss tidpunktregistreras i telesystemet via en basstation somfinns i närheten av en viss plats, om erhållandet avuppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrandeav ett brott som avses i 32c § 1 mom. elleravvärjande av en fara som avses i 32c § 2 mom.33 §. Beslut om teknisk observationFörordnande för en åtgärd enligt 32 § 1 mom. skallges av en polisman som tillhör polisbefälet eller harförordnats till undersökningsledare och för tekniskavlyssning i mer än tre dygn av polismästaren.När en åtgärd enligt 32 § 4 mom. vidtas skall enpolisman som hör till befälet omedelbart underrättasom den. (2006/28)33a §. (2006/28) Beslut om täckoperation och bevisprovokationgenom köp samt övervakning av täckoperationoch bevisprovokation genom köpNär beslut om täckoperation fattas skall bestämmelsernai en av inrikesministeriet utfärdad förordningiakttas.Beslut om bevisprovokation genom köp fattas avpolismästaren, annan föreskriven chef enligt rikslagstiftningeneller av en polisman som dessa förordnaroch som hör till befälet.Om Ålands polismyndighet har beslutat om entäckoperation eller bevisprovokation genom köp skallpolismyndigheten ge en rapport om verksamheten tillinrikesministeriet, som årligen avger en berättelse omanvändningen av täckoperationer och bevisprovokationgenom köp till riksdagens justitieombudsman.Vid beslut enligt denna paragraf skall även iakttasvad som föreskrivs i förordningen om polisförvaltningeni landskapet Åland.G

228 Ålands lagsamlingG 1 Polislag (2000:49)33b §. (2006/28) Domstolsbeslut om teleavlyssning, teleövervakning,inhämtande av uppgifter om mobilteleapparatersläge och teknisk observation samt beslutom annan behandling av ett sådant ärendeBeslut om teleavlyssning, teleövervakning, inhämtandeav uppgifter om mobilteleapparaters läge samtom teknisk observation i sådana i 32 § 2 mom. avseddafall där den tekniska avlyssningen eller optiska övervakningenförutsätter att en anordning som användsför observationen placeras i ett rum eller utrymme ivilket den som skall observeras vistas eller i ett fordonsom den som skall observeras använder, eller där dentekniska avlyssningen eller den optiska övervakningenriktar sig mot en person som är omhändertagen avfångvårdsväsendet, fattas av en i 1 kap. 9 § i tvångsmedelslagenavsedd domstol eller en annan domstoldär behandlingen av ärendet lämpligen kan ske.Ett ärende som avses i 1 mom. avgörs utan hörandeav den som observeras eller av innehavaren till detutrymme som skall avlyssnas eller övervakas. Närett ärende som gäller teknisk avlyssning eller optiskövervakning av en person som är omhändertagen avfångvårdsväsendet behandlas i domstol, skall straffanstaltensdirektör likväl ges tillfälle att bli hörd.Angående behandlingen av ett ärende som avses i1 mom. gäller dessutom i tillämpliga delar vad sombestäms i 5a kap. 6, 7 och 9 §§, 11 § 1 mom. samt 12och 14 §§ i tvångsmedelslagen.Se St 302 FL I33c §. (2006/28) Polismans rätt att i brådskande fallbesluta om teleövervakning, inhämtande av uppgifterom mobilteleapparaters läge och teknisk observationEn polisman som hör till befälet beslutar om teleövervakning,inhämtande av uppgifter om mobilteleapparatersläge eller i 33b § 1 mom. avsedd tekniskobservation, om åtgärden inte tål uppskov. En polismansom hör till befälet beslutar om åtgärden tillsdomstolen har avgjort ett yrkande om att tillståndskall beviljas för åtgärden. Yrkandet kan framställasäven per telefon, varvid dess innehåll skall bekräftasskriftligen i efterhand. Yrkandet skall framställas såsnart som möjligt och senast 24 timmar efter det attåtgärden har inletts. Domstolen skall tillställas en anmälanom att en åtgärd har upphört.Den rätt som avses i 1 mom. gäller inte teknisk avlyssningeller optisk övervakning av en person som äromhändertagen av fångvårdsväsendet.33d §. (2006/28) Fortsatt teleövervakning, inhämtandeav uppgifter om mobilteleapparaters läge ochteknisk observation när en polisman fattar beslut omåtgärdenSedan domstolen fått ett yrkande eller en anmälanenligt 33c § 1 mom. kan den förbjuda fortsatt teleövervakning,inhämtande av uppgifter om mobilteleapparatersläge eller teknisk observation eller uppställabegränsningar beträffande en åtgärd eller uppställasådana villkor för användningen av information somden anser vara nödvändiga.Angående behandlingen av ärendet i domstol gälleri tillämpliga delar vad som bestäms i 5a kap. 6, 7 och9 §§, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 §§ i tvångsmedelslagen.Se St 302 FL I34 §. (2006/28) Meddelande om observation, tekniskobservation, teleövervakning och teleavlyssningEn polisman som har fattat beslut om teknisk observationenligt 32 § 1 mom. eller om placering av anordningsom används för teknisk observation enligt 32 §2 mom., en polisman som med stöd av 33b § beslutatom teleavlyssning, teleövervakning eller teknisk observationeller framställt yrkande om detta till domstoleller en polisman som med stöd av 33c § beslutatom teleövervakning eller teknisk observation skallefter det att den tekniska observationen, teleövervakningeneller teleavlyssningen har avslutats underrättaden person som varit föremål för åtgärden därom, omdetta inte äventyrar det ändamål för vilket informationinhämtas eller förundersökningen av ett brott.Meddelande behöver inte lämnas om observationeller om teknisk observation enligt 32 § 4 mom. ellerom vad en dylik åtgärd grundar sig på.Den polisman som har utfört teknisk avlyssningenligt 32 § eller teleavlyssning, teleövervakning, inhämtandeav uppgifter om mobilteleapparaters lägeoch teknisk observation enligt 33b § eller teleövervakning,inhämtande av uppgifter om mobilteleapparatersläge och teknisk observation enligt 33c §skall utan dröjsmål upprätta protokoll över åtgärden.Angående sådana protokoll bestäms närmare genomförordning av inrikesministeriet. Protokollet skall tillställasinrikesministeriet som årligen till riksdagensjustitieombudsman avger en berättelse om användningenav sådan teknisk avlyssning, teleövervakningoch teleavlyssning som avses i detta moment. Samtidigtskall också ges en utredning om användningen avteknisk observation i straffanstalter.34a §. (2006/28) Åtgärder för att förhindra att inhämtandeav information avslöjasNär det är nödvändigt för att förhindra att observation,teknisk observation, bevisprovokation genomköp, en täckoperation eller användning av informationskälloravslöjas, kan polisen använda vilseledandeeller förtäckta uppgifter, göra och använda vilseledandeeller förtäckta registeranteckningar eller framställaoch använda falska dokument.När beslut om en registeranteckning som avsesi 1 mom. och om framställning av dokument fattasskall bestämmelserna i en av inrikesministeriet utfärdadförordning iakttas.Den myndighet som har fattat beslut om att registeranteckningarskall göras eller dokument framställasskall föra en förteckning över anteckningarna ochdokumenten, utöva tillsyn över användningen av demsamt se till att anteckningarna rättas.Beslut om användning av registeranteckningarnaoch dokumenten fattas av en polisman som hör tillbefälet.Den myndighet som har beslutat om att registeranteckningarskall göras eller dokument framställas ochden myndighet som har beslutat om användningen av

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet229Polislag (2000:49)G 1registeranteckningarna eller dokumenten skall göraupp en rapport om registeranteckningarna, framställningenav dokumenten samt användningen av anteckningarnaoch dokumenten till inrikesministeriet, somårligen skall avge en berättelse om saken till riksdagensjustitieombudsman.Vid beslut enligt denna paragraf skall även iakttasvad som föreskrivs i förordningen om polisförvaltningeni landskapet Åland.34b §. (2006/28) Rättelse av registeranteckningEn registeranteckning som avses i 34a § skall rättasnär rättelsen inte längre äventyrar syftet med inhämtandeav information eller förundersökning av brotteller inte längre är nödvändig för att förhindra avslöjandeav att information inhämtas.35 §. Hantering av materialEn polisman som tillhör polisbefälet skall utandröjsmål granska de uppgifter som insamlats genomåtgärder enligt 30, 32 och 32f §§ och de upptagningarsom erhållits genom teknisk observation enligt 32 §.(2006/28)Uppgifter som enbart berör utomstående skall utandröjsmål förstöras efter granskningen, om de inte behövsför utredning av brott.Bestämmelser om hur material som avses i 1 mom.skall fogas till polisens personregister finns i landskapslagen(1999:49) om polisens grundregister ochlandskapslagen (1999:50) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om personuppgifter.(2006/28)Insamlat material och upptagningar som inte fogatstill något register eller förundersökningsmaterial skallförstöras senast ett år efter att materialet sannolikt intelängre behövs för det ändamål för vilket det har anskaffats.Se D 16, Landskapslag (1999:49) om polisens grundregister;D 17, Landskapslag (1999:50) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om personuppgifter36 §. Rätt att få uppgifter av en myndighetUtan hinder av en myndighets tystnadsplikt har polisenrätt att för ett tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövligauppgifter och handlingar av myndigheten ochav en sammanslutning som tillsatts för att handha enoffentlig uppgift, om inte lämnande av uppgiften ellerhandlingen till polisen eller användning av uppgiftensåsom bevis förbjudits eller begränsats i lag.För att kunna avgöra om ett körkort skall fråntasinnehavaren eller huruvida ett tillstånd som gällerskjutvapen eller ett annat dylikt tillstånd skall förblii kraft har polisen utan hinder av tystnadsplikt rätt attpå motiverad begäran få uppgifter om innehavarenseller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av rusmedeleller våldsamma uppförande, om det finns skälatt befara att innehavaren eller tillståndshavaren intelängre motsvarar förutsättningarna för beviljandet avkörkortet eller tillståndet.I de fall som avses i 1 och 2 mom. fattar en polismansom tillhör polisbefälet beslut om inhämtande avuppgifter som skall hållas hemliga.Uppgifter som polisen erhållit med stöd av 2 mom.och som skall hållas hemliga får endast användas förbedömning av innehavarens eller tillståndshavarenspålitlighet eller lämplighet, övriga förutsättningar föratt körkortet skall få behållas eller tillståndet skall förblii kraft eller av om ett villkor för körkortet ellertillståndet är uppfyllt.37 §. (2006/28) Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutningeller en privatpersonUtan hinder av att en sammanslutnings medlemmar,revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmareller arbetstagare är bundna av företagshemlighet ellerbank- eller försäkringshemlighet, har polisen påbegäran av en polisman som hör till befälet rätt att fåuppgifter som behövs för avvärjande eller utredningav brott. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intressekräver det, har polisen samma rätt till uppgifter sombehövs vid polisundersökning enligt 38 §.Polisen har rätt att av ett teleföretag och av en sammanslutningsabonnenteller med en teknisk anordningfå kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning sominte är upptagen i en offentlig katalog, eller uppgiftersom specificerar en teleanslutning, e-postadress,annan teleadress eller en teleterminalutrustning, omuppgifterna i ett enskilt fall behövs för utförandetav en uppgift som ankommer på polisen. Polisen harmotsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresserav en sammanslutning som bedriver postverksamhet.För inhämtande av information får polisen baraanvända sådana tekniska anordningar som endast kananvändas för att identifiera teleanslutningar och teleterminalutrustningar.Kommunikationsverket skallkontrollera att en teknisk anordning uppfyller kravenenligt detta moment samt att den tekniska anordningeninte på grund av sina egenskaper orsakar skadligastörningar i ett allmänt kommunikationsnäts anordningareller service.För sin handläggning av körkortsärenden och tillståndsförvaltninghar polisen rätt att få uppgifter aven privat sammanslutning eller en privatperson enligt36 § 2-4 mom.I fråga om teleavlyssning, teleövervakning och inhämtandeav uppgifter om mobilteleapparaters lägegäller vad som bestäms särskilt.37a §. (2006/28) Användning av informationskällorPolisen kan använda en person som inte hör till polisförvaltningensom informationskälla för att skötaen uppgift enligt 1 §.Uppgifter om en informationskälla kan registrerasi ett personregister. På behandlingen av uppgifternatillämpas landskapslagen om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om personuppgifter.Informationskällan kan betalas ett arvode. En förutsättningför att arvode skall betalas är att informationskällanär registrerad. Av grundad anledning kanarvode betalas även till en oregistrerad informationskälla.I fråga om skatteplikt för arvodet föreskrivssärskilt.Se D 17, Landskapslag (1999:50) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om personuppgifterG

230 Ålands lagsamlingG 1 Polislag (2000:49)4 kap. Bestämmelser om polisundersökning38 §. PolisundersökningMed polisundersökning avses annan polisen ålagdundersökning än förundersökning med anledning avbrott.Vid polisundersökning skall bestämmelserna omförfarandet vid förundersökning i tillämpliga delarföljas.39 §. En persons ställning vid polisundersökningOm en polisundersökning görs för utredning av enomständighet som inverkar på en persons rättighetereller skyldigheter, skall i fråga om hans eller hennesställning tillämpas vad som bestäms om ställningenför en part vid förundersökning. En annan part än ensådan som avses i 2 mom. eller partens laga företrädareeller ombud skall hålla sig till sanningen när haneller hon redogör för den sak som utreds eller svararpå frågor.Om undersökningen görs för utredning av om enperson skall dömas till straff eller en med straff jämförbarpåföljd, skall i fråga om personens ställning bestämmelsernaom den som misstänks för brott följas.I fråga om ställningen för andra personer än de somavses i 1 eller 2 mom. skall bestämmelserna om vittneneller sakkunniga tillämpas. Vittnen och sakkunnigaskall sanningsenligt och utan att förtiga någotberätta vad de vet om den sak som undersöks. Vid enpolisundersökning enligt 2 mom. har ett vittne eller ensakkunnig dock rätt eller skyldighet att vägra vittna,röja en omständighet eller besvara en fråga, om haneller hon vid en rättegång skulle ha motsvarande rätteller skyldighet.40 §. (2006/28) Skyldighet att infinna sig och tryggandeav undersökningVar och en som möjligen kan lämna uppgifter sombehövs vid polisundersökning enligt 38 § är skyldigatt på kallelse infinna sig till polisundersökning hospolismyndigheten.Om den som har kallats till polisundersökning underlåteratt hörsamma kallelsen utan godtagbar orsak,får personen på befallning av en polisman som tillhörbefälet hämtas till undersökningen med iakttagande itillämpliga delar av vad i 18 § i förundersökningslagenbestäms om hämtning till förundersökning.En polisman har rätt att för en polisundersökning fåtillträde till den plats eller det område där den händelsesom undersöks har inträffat, besikta föremål ellerhandlingar som kan vara av betydelse för undersökningen,utföra försök som behövs för undersökningensamt lösgöra och ta prov som behövs för den. Ett ytterligarevillkor för åtgärden är att den med fog kanantas ha stor betydelse vid utredningen av saken.5 kap. Särskilda bestämmelser41 §. (2006/28) Handräckning av polisenPolisen skall på begäran lämna andra myndigheterhandräckning om så bestäms särskilt. Polisen skalläven lämna andra myndigheter handräckning för fullgörandetav en enligt lag föreskriven tillsynsskyldighet.Polisen kan också lämna en privatperson handräckningnär detta är nödvändigt för att denne skallkunna utöva sina lagliga rättigheter och rättskränkningenär uppenbar.För handräckning enligt 1 mom. förutsätts det attden myndighet som begär handräckning hindras i sintjänsteutövning eller att en privatperson hindras i sinarättigheter och att polisbefogenheter måste anlitas föratt dessa rättigheter skall kunna utövas.Om inte något annat bestäms, fattas beslut om lämnandeav handräckning av en polisman som tillhörbefälet.42 §. Handräckning till polisenEn myndighet skall lämna polisen sådan handräckningsom behövs för ett polisuppdrag och som myndighetenär behörig att lämna. Beslut om att begärahandräckning skall fattas av en polisman som tillhörpolisbefälet, om inte något annat är särskilt bestämteller ärendet är brådskande.43 §. (2006/28) TystnadspliktOm tystnadsplikt för den som tillhör polisens personalgäller vad som bestäms i 17 § i tjänstemannalagen(1987:61) för landskapet Åland. Samma tystnadspliktåligger den som står i privaträttsligt anställningsförhållandetill polismyndigheten och den som med stödav polisbefogenheter eller annars utför polisuppgifter.Om inte skötseln av hans eller hennes uppgifter förutsätterannat, får en person som avses i 1 mom. inteutnyttja eller olovligen för andra röja omständighetersom han eller hon fått kännedom om vid skötseln avuppgifterna, om dessa omständigheter hänför sig tillen persons integritet och kunde vålla personen skadaeller förfång om de röjs.Tystnadsplikten hindrar dock inte att en omständighetyppas för en myndighet eller en sammanslutningsom sköter ett offentligt uppdrag och som på grund aven uppgift som ankommer på den behöver få vetskapom en omständighet som annars skall hållas hemligeller om en persons tillförlitlighet eller lämplighet.Information som behövs för att få visshet om att densom söker sig till eller har en ur säkerhetssynpunkt betydandeuppgift är tillförlitlig får i behövlig omfattninglämnas även till en privat sammanslutning eller person.Tystnadsplikten utgör inte hinder för röjande avuppgifter som i enskilda fall behövs för att förhindraen händelse som utgör fara för liv eller hälsa eller ettbrott som riktar sig mot friheten eller för att avvärja enbetydande skada på miljön, egendom eller förmögenheteller för att trygga statens säkerhet.Bestämmelserna i 1, 2 och 4 mom. skall även tilllämpasefter att anställningsförhållandet vid polisenhar upphört.Bestämmelser om utlämnande av uppgifter i polisenspersonregister via teknisk anslutning eller imaskinläsbar form till en annan polismyndighet ochandra myndigheter och om utlämnande av uppgiftertill utlandet finns i landskapslagstiftningen om polisenspersonuppgifter. Bestämmelser om användningav personregister när säkerhetsutredningar ges finns ilagen om säkerhetsutredningar (FFS 177/2002).Se D 32, Tjänstemannalag (1987:61) för landskapet Åland ochAr 112 FL II

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet231Polislag (2000:49)G 144 §. (2006/28) Rätt att förtiga uppgifterDen som tillhör polisens personal är inte skyldig attröja identiteten hos en person av vilken han eller honi sitt anställningsförhållande har fått uppgifter somdenne har lämnat konfidentiellt och inte heller taktiskaeller tekniska metoder som skall hemlighållas.Den som tillhör polisens personal är inte skyldigatt röja uppgifter om identiteten hos en person somdeltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation,om röjande av uppgifterna skulle äventyrasäkerheten för den som deltagit i bevisprovokationgenom köp eller en täckoperation eller denne närståendepersoners säkerhet, möjligheten för den somdeltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperationatt sköta motsvarande uppgifter i framtideneller äventyra inhämtandet av information.När särskilt vägande skäl föreligger, kan en domstoldock förordna att i 1 eller 2 mom. nämnda uppgifterskall röjas, om en allmän åklagare utför åtalför ett brott på vilket kan följa fängelse i sex år ellersträngare straff. Domstolen får inte ens då förordnaatt den persons identitet som lämnat uppgifterna ellerdeltagit i bevisprovokation genom köp eller täckoperationskall röjas, om detta uppenbart skulle medföraallvarlig fara för hans eller hennes eller för honom ellerhenne närstående personers säkerhet.45 §. BiståndsskyldighetVar och en som uppehåller sig i landskapet och somfyllt 18 men inte 55 år är, om det inte är oskäligt medhänsyn till hans eller hennes hälsotillstånd, personligaförhållanden eller andra särskilda skäl, skyldig att påbefallning av en polisman som tillhör polisbefälet biståpolisen med att leta efter någon som har försvunnitoch befinner sig i livsfara, med att rädda människoliv,hjälpa skadade samt avvärja betydande egendomsskadaeller olägenhet för miljön.I de fall som avses i 1 mom. samt vid draggningefter drunknade skall privatpersoner och privata sammanslutningarpå befallning av en polisman som tillhörpolisbefälet i skälig utsträckning och mot full ersättningställa livsmedel, telekommunikationsmedel,transportmedel, arbetsredskap samt andra behövligaapparater och ämnen till polisens förfogande.Se 51 § G 1, Polislag (2000:49) för landskapet Åland46 §. Befogenheter för den som bistår en polismanDen som på begäran av en polisman bistår denne iett tjänsteuppdrag har därvid rätt att enligt polismannensanvisningar utöva sådana polisbefogenheter sompolismannen inom ramen för sin behörighet anvisar.Om rätt att använda maktmedel gäller vad som bestämsi 27 § 3 mom.47 §. Betalning av ersättningarDe direkta kostnader som sådan biståndsskyldighetsom avses i 45 § orsakar ersätts av landskapets medel.Den som på detta sätt befallts att bistå polisen har rättatt av landskapets medel få ett skäligt arvode enligtden tid han eller hon använt.Av landskapets medel betalas ersättning för direktakostnader som åsamkats en utomstående av maktmedelsom polisen vidtagit. Ersättningen kan jämkaseller avslås, om den som lidit skada i väsentlig gradbidragit till skadan genom sin egen verksamhet ellerförsummelse.För olycksfall som drabbat den som har bistått polisenenligt 45 § betalas ersättning av landskapets medelenligt samma grunder som gäller vid ersättning förolycksfall i arbete, dock inte om den skadade annarshar rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring(FFS 608/1948) eller lagen om skada, ådrageni militärtjänst (FFS 404/1948).Har den skadades arbetsgivare eller en kommun iett olycksfallsärende, där ersättning skall betalas enligtdenna lag, erlagt lön, förskott eller andra betalningargäller om arbetsgivarens och kommunens rättvad i 26 § lagen om olycksfallsförsäkring bestäms omarbetsgivarens rätt.Se G 2, Polisförordning (2000:50) för landskapet Åland, 10 §;Pen 201 och 220 FL II48 §. TvångsutförandeOm någon trots uppmaning av polisen underlåteratt utföra en uppgift som han eller hon enligt lag, förordningeller i behörig ordning given befallning ärskyldig att utföra och om underlåtelsen kan föranledabetydande olägenhet för trafiken eller allmän ordning,säkerhet eller hälsa, har polisen rätt att på hans ellerhennes bekostnad låta utföra uppgiften. Beslut om atten sådan åtgärd skall vidtas fattas av en polisman somtillhör polisbefälet.Om ägaren eller innehavaren till viss egendom inteomedelbart kan anträffas, kan polisen för ägarens räkningvidta eller låta vidta brådskande åtgärder som ärnödvändiga för att egendomen efter en olycka eller ettbrott skall skyddas för ytterligare skador.Kostnaderna för åtgärder enligt 1 och 2 mom. kanbetalas i förskott av landskapets medel. Dessa kostnaderkan drivas in hos den som försummat att utförauppgiften eller av ägaren till egendomen utan dom ellerbeslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning avskatter och avgifter i utsökningsväg (FFS 367/1961).Se Lag om verkställighet av skatter och avgifter (FFS706/2007), Pr 608 FL I49 §. Person- och egendomsskadaEn polisman skall utan dröjsmål göra anmälan hossin förman om en person eller egendomsskada somuppstått vid utförandet av ett uppdrag, om skadan inteskall anses som ringa. En undersökning av saken skallgöras vid behov eller på begäran av den skadelidandeeller den som vidtagit tjänsteåtgärden.Den som skadats i samband med en åtgärd enligt1 mom. skall utan dröjsmål ges vård och vid behovberedas läkarhjälp. Om någon meddelar att han ellerhon har skadats genom en åtgärd av polisen, skallpersonen så snart som möjligt beredas tillfälle att bliundersökt av en läkare eller, om detta inte omgåendeär möjligt, av en ojävig person.Kostnaderna för åtgärder enligt 2 mom. skall betalasi förskott av landskapets medel.50 §. PolisförordnandenLandskapsregeringen kan på sådana områden ochunder de förutsättningar som närmare anges i rikslag-G

232 Ålands lagsamlingG 2 Polisförordning (2000:50)stiftningen genom polisförordnande begränsa trafikeller vistelse på dessa områden eller förbjuda medtagandeav föremål eller ämnen som äventyrar säkerheten.För brott mot förbudet eller begränsningen kanutdömas böter om inte något annat bestäms om brottmot dem i någon annan lag.Ett i 1 mom. avsett beslut skall tillkännages genomoffentlig delgivning enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen(2008:9) för landskapet Åland eller påannat lämpligt sätt. (2008/35)51 §. StraffbestämmelserDen som1) underlåter att lyda en befallning eller ett förbudsom en polisman för upprätthållande av allmän ordningoch säkerhet eller utförandet av ett uppdrag meddelarinom ramen för sina befogenheter,2) vägrar lämna en polisman personuppgifter somavses i 10 § 1 mom.,3) underlåter att följa ett tydligt tecken eller en befallningsom en polisman enligt 21 § ger för att stannaett fordon eller få det flyttat,4) försummar sin biståndsskyldighet enligt 45 § eller5) utan anledning tillkallar polis eller uppsåtligenförsvårar polisens verksamhet genom att lämna falskauppgifterskall, om inte för brottet i någon annan lag föreskrivssträngare straff, för brott mot polislagen förlandskapet Åland dömas till böter eller fängelse ihögst tre månader.52 §. (2006/28) BesvärBeslut som polismyndigheten fattat med stöd avdenna lag får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.Besvär över lagligheten av landskapsregeringensbeslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.53 §. Internationellt samarbeteOm handräckning som polisen ger till polisen i enfrämmande stat gäller vad som är särskilt föreskriveteller reglerat i internationella avtal som är förpliktandeför Åland.54 §. LandskapsförordningNärmare bestämmelser om verkställigheten ochtillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genomlandskapsförordning.Se G 2, Polisförordning (2000:50) för landskapet Åland6 kap. Ikraftträdande55 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 september 2000.Bestämmelserna i 31 § om observation utförd avfrämmande stats polisman träder i kraft vid den tidpunktdå Schengenkonventionen börjar tillämpas iFinland.Genom denna lag upphävs landskapslagen(1971:10) om polisverksamheten.G 2Polisförordning (2000:50) för landskapetÅland1 §. (2006/36) TillämpningsområdeI denna förordning finns det bestämmelser om vissaskyldigheter för en polisman vid Ålands polismyndighetsamt om ansökan och betalning av ersättning.2 §. Allmän förpliktelseEn polisman skall följa de order, föreskrifter ochanvisningar som hans eller hennes förmän ger honomeller henne inom gränserna för sina befogenheter.3 §. UnderrättelseskyldighetEn polisman skall utan dröjsmål underrätta sinnärmaste förman om sådana förhållanden som är avvikt för polisverksamheten och som polismannen lagtmärke till eller fått kännedom om.4 - 8 §§. Upphävda (2006/36).9 §. Särskilt utredningsansvarOm det finns grundad anledning att anta att en personförsvunnit eller råkat ut för en olycka skall polisenvidta nödvändiga åtgärder för att finna personen.Dessutom skall polisen på grundval av erhållen anmälaneller av andra särskilda skäl utföra en tillräckligtomfattande polisundersökning för att reda ut försvinnandet.I en polisundersökning som görs i ett ärende somavses i 49 § 1 mom. polislagen (2000:49) för landskapetÅland skall utredas omständigheterna undervilka tvångsåtgärder har vidtagits, lednings- och ansvarsförhållandenai samband med åtgärden, skadebeloppetsamt i vilken mån den som lidit skada genomsin egen verksamhet eller försummelse bidragit tillskadan.10 §. Ansökan och betalning av ersättningOm betalning av arvoden och ersättningar enligt47 § 1 och 2 mom. polislagen för landskapet Ålandbeslutar polismyndigheten.Ansökan om ersättning skall lämnas skriftligeninom sex månader från den dag arbetet eller biståndetutfördes, förnödenheter eller redskap användes ellernär den som är berättigad till ersättning underrättadesom att skadan skett.11 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 september2000.G 3Ordningslag (2010:23) för landskapetÅland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Lagens syfteSyftet med denna lag är att främja allmän ordningoch säkerhet.2 §. DefinitionerI denna lag avses med1) allmän plats

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet233Ordningslag (2010:23)G 3a) vägar, gator, gångbanor, torg, parker, badstränder,idrottsplaner, vattenområden, begravningsplatseroch andra motsvarande områden som kan användasav allmänheten ochb) byggnader, kollektiva trafikmedel och andramotsvarande platser, såsom ämbetsverk, kontor, trafikstationer,köpcentra, affärslokaler och restaurangersom antingen under någon tillställning eller annarskan användas av allmänheten samt2) tätort områden med tät bebyggelse, vilka angettsmed trafikmärket för tätort.2 kap. Äventyrande av ordning och säkerhet samtorsakande av störning3 §. Störande av den allmänna ordningen och äventyrandeav säkerhetenDet är förbjudet att störa den allmänna ordningeneller äventyra säkerheten på allmän plats1) genom att föra oljud eller störa på något annatsätt,2) genom upprepade hotfulla gester, aggressiva rörelser,muntligen framförda hotelser eller något annatmotsvarande hotfullt beteende som inger rädsla eller3) genom att skjuta, kasta saker eller störa på någotannat sätt.Verksamhet som avses i 1 mom. är förbjuden ävenpå annan än allmän plats, om verkningarna av verksamhetensträcker sig till en allmän plats.4 §. Intagande av berusningsmedelDet är förbjudet att inta berusningsmedel på allmännaplatser i tätort och i fordon i kollektivtrafik.Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte ett serveringsområdemed tillstånd enligt landskapslagen(1995:92) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningarom alkohol eller de inre utrymmena i ettfordon i privat bruk.Se J 10, Landskapslag (1995:92) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om alkohol5 §. Förhindrande av faraÄgaren eller innehavaren av en byggnad eller konstruktioni tätort eller en företrädare för dem ska se tillatt sådan snö eller is eller något annat föremål ellerämne som faller ner från byggnaden, konstruktioneneller någon annan motsvarande plats inte medför faraför människor eller egendom.6 §. Reklam och kungörelserDet är förbjudet att använda bländande eller vilseledandeljusanordningar som äventyrar den allmännaordningen eller säkerheten eller sådan reklam sompåminner om trafikregleringsanordningar eller annarsäventyrar säkerheten.Det är förbjudet att olovligen avlägsna eller skadaen offentlig kungörelse eller ett meddelande som enmyndighet har satt upp till allmänt påseende.Se även K 30, Landskapslag (1998:82) om naturvård, 25 §; N 2,Landskapslag (1957:23) om allmänna vägar, 60 §7 §. Annan verksamhet som orsakar störningDet är förbjudet att på allmän plats köpa och motbetalning erbjuda sexuella tjänster. Med sexuellatjänster avses i denna lag samlag enligt 20 kap. 10 §1 mom. i strafflagen (FFS 39/1889) samt en därmedjämförlig sexuell handling. I 20 kap. 8 och 8 a § istrafflagen föreskrivs om straff för utnyttjande av personsom är föremål för sexhandel och köp av sexuellatjänster av ung person.Det är förbjudet att urinera och ha avföring på allmänplats på ett sådant sätt att det orsakar störning avden allmänna ordningen eller hälsorisker.Det är förbjudet att ordna verksamhet på allmänplats, om det strider mot lag eller orsakar hälsorisker,skada på egendom eller betydande störning avden allmänna ordningen. Bestämmelser om allmännasammankomster och offentliga tillställningar finns ilandskapslagen (2010:30) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om sammankomster.Se St 101 FL I; G 6, Landskapslag (2010:30) om tillämpning ilandskapet Åland av lagen om sammankomster8 §. Säkerställande av tillträde till byggnadÄgaren eller innehavaren eller en företrädare fördem ska se till att det i ett flervåningshus på ett synligtställe finns kontaktuppgifter om gårdskarl, disponenteller någon annan person med vars hjälp polis-, räddnings-eller social- och hälsoskyddsmyndigheter ellerstämningsman utan dröjsmål och utan ersättning kankomma in i huset.3 kap. Förbjudna föremål och ämnen9 §. Farliga föremålDet är förbjudet att i landskapet framställa, införa,saluföra samt på allmän plats eller i ett fordon på allmänplats inneha knogjärn, stiletter eller kaststjärnorsamt som något annat föremål maskerade eggvapenliksom även förlamande elvapen, elbatonger, fjäderbatonger,precisionsslangbågar och precisionsslungor,om inte något annat bestäms i 2 eller 3 mom. eller i12 § denna lag.Saluföring av teleskopbatonger är förbjuden, ominte förvärvaren är ett bevakningsföretag eller en anordnareav specialutbildning för väktare i att användamaktmedel som avses i landskapslagen (2010:29) omtillämpning i landskapet Åland av lagen om privatasäkerhetstjänster. Det är förbjudet att inneha teleskopbatongerpå allmän plats och i ett trafikmedel på allmänplats, utom om den som innehar vapnet är en ilandskapslagen om tillämpning i landskapet Ålandav lagen om privata säkerhetstjänster avsedd väktareeller en i 21 § denna lag avsedd ordningsvakt i arbetsuppdrageller om det finns någon sådan godtagbarorsak till innehavet som har samband med överlåtelseav teleskopbatongen eller något annat bestäms i 12 §denna lag.Vad som bestäms i 1 och 2 mom. gäller inte stateneller landskapet eller innehav av föremål i statens ellerlandskapets ägo, om innehavet grundar sig på atten person i anställning hos staten eller landskapethandhar sina uppgifter.Se G 8, Landskapslag (2010:29) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om privata säkerhetstjänster och G 7, Landskapslag(2010:28) om ordningsvakterG

234 Ålands lagsamlingG 3 Ordningslag (2010:23)10 §. Innehav av föremål och ämnen som kan användasför att skada någon annanDet är förbjudet att på allmän plats inneha följandeföremål och ämnen som är avsedda att eller kan användasför att allvarligt skada någon annan:1) eggvapen, söndriga glasföremål och andra meddessa jämförbara föremål som kan användas för attskära eller sticka,2) batonger, kättingar, fjädrar, vajrar, kablar, bolltränoch andra med dessa jämförbara föremål som kananvändas som tillhygge,3) kastpilar, kulor och andra med dessa jämförbaraföremål som kan användas för att kastas,4) ämnen som är frätande eller kan användas för attallvarligt skada eller förlama någon annan,5) luftvapen, vapen med fjäderfunktion, harpuner,slangbågar, blåsrör och andra med dessa jämförbaraföremål som kan användas för skjutande eller6) hälsofarliga laserpekare.Det är förbjudet att på allmän plats inneha sådanaföremål som är förvillande lika skjutvapen eller explosivavaror.Vad som bestäms i 1 och 2 mom. gäller inte sådanaföremål eller ämnen som någon måste innehapå grund av sitt arbetsuppdrag eller av någon annangodtagbar orsak.Innehav av skjutvapen och explosiva varor reglerasi skjutvapenlagen (FFS 1/1998), landskapslagen(2007:98) om tillämpning i landskapet Åland avriksförfattningar om säkerhet vid hantering av farligakemikalier och explosiva varor och i landskapsförordningen(2007:99) om tillämpning i landskapet Ålandav riksförfattningar om kemikalier och säkerhet vidhantering av farliga kemikalier och explosiva varor.Se Or 603 FL II, J 8, Landskapslag (2007:98) om tillämpningi landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hanteringav farliga kemikalier och explosiva varor och J 9, Landskapsförordning(2007:99) om tillämpning i landskapet Ålandav riksförfattningar om kemikalier och säkerhet vid hanteringav farliga kemikalier och explosiva varor11 §. Överlåtelse av luftvapen, vapen med fjäderfunktionoch harpunerDet är förbjudet att sälja eller annars varaktigt överlåtaluftvapen, vapen med fjäderfunktion och harpunertill den som inte fyllt 18 år utan att dennes vårdnadshavaresamtycker därtill.12 §. Samlande av farliga föremålDet är tillåtet att tillverka och saluföra historiskteller konstnärligt värdefulla knogjärn, stiletter ochkaststjärnor samt som något annat föremål maskeradeeggvapen, fjäderbatonger, teleskopbatonger samt precisionsslangbågaroch precisionsslungor. Det är tillåtetatt inneha sådana föremål på allmän plats och i etttrafikmedel på allmän plats av sådana godtagbara skälsom har samband med ett köp eller med att föremåletfogas till en samling eller placeras ut på en utställning.Ett föremål anses vara historiskt värdefullt om dethar anknytning till en betydande person, tilldragelse,plats eller tidsepok eller om det på grund av sin åldereller raritet eller på grund av att det är representativtför denna typ av föremål eller av någon annan därmedjämförbar orsak har konst-, vapen- eller krigshistoriskeller etnografisk betydelse. Ett föremål anses varakonstnärligt värdefullt om det genom sin utformning,ytbehandling eller utsmyckning representerar en vissstilperiod eller annars är av betydelse med hänsyn tillden konstnärliga helheten.13 §. Innehav av ämnen som kan användas för klottringDet är förbjudet att utan godtagbart skäl på allmänplats inneha sprayfärger och andra sådana målarfärgereller andra ämnen som kan användas för klottring avegendom.4 kap. Djur14 §. HunddisciplinFör bevarande av allmän ordning och säkerhet skaägaren eller innehavaren av en hund1) hålla hunden kopplad inom tätorter,2) se till att hunden inte kommer ut på motionsslingoreller andra liknande banor okopplad och intealls ut på allmänna badstränder, på områden reserveradesom lekplats för barn, på torg under torgtid,i skidspår som iståndsatts för allmänt bruk eller påidrottsplaner, om det inte är särskilt tillåtet,3) se till att hundens exkrementer inte lämnas kvari miljön inom en tätort på ett område som underhålls.Vad som bestäms i 1 mom. 1 och 2 punkten gällerinte hundar i statens eller landskapets ägo som användsvid tjänsteutövning, hundar som i bevakningsuppgifteranvänds av väktare, skolade räddningshundarsom utför serviceuppgifter, rörelsehandikappadesassistenthundar eller synskadades ledarhundar.Vad som bestäms i 1 mom. 1 punkten gäller inte ensluten gård, en träningsplats för hundar eller ett särskiltanvisat inhägnat rastområde. Också på nämndaområden ska hunden dock övervakas av sin ägare ellerinnehavare.Vad som bestäms i 1 mom. 1 och 2 punkten gälleräven hästar samt i tillämpliga delar andra husdjur ellersällskapsdjur.I övrigt ska vid tillämpningen av bestämmelsernai 1-4 mom. de krav som följer av bestämmelserna i8 kap. 41-46 §§ jaktlagen (1985:31) för landskapetÅland beaktas.Se K 32, Jaktlag (1985:31) för landskapet Åland15 §. RidningDet är förbjudet att rida och att köra med hästfordoneller andra motsvarande fordon på motionsslingor ochandra liknande banor, på skidspår som iståndsatts förallmänt bruk och på idrottsplaner, om inte något annathar angetts.Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte nödvändigaservice- och underhållsarbeten eller myndigheternasverksamhet för upprätthållande av ordningen.5 kap. Påföljder16 §. OrdningsförseelseDen som uppsåtligen1) stör den allmänna ordningen eller äventyrar säkerhetenpå ett sätt som avses i 3 § denna lag,

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet235Ordningslag (2010:23)G 32) intar rusmedel i strid med förbudet i 4 § denna lag,3) försummar att iaktta den aktsamhetsplikt som ägareneller innehavaren av en byggnad eller konstruktioni tätort eller deras företrädare har enligt 5 § denna lag,4) använder ljusanordningar eller reklam i stridmed förbudet i 6 § 1 mom. denna lag eller avlägsnareller skadar en kungörelse eller ett meddelande somavses i 6 § 2 mom. denna lag i strid med förbudet i detnämnda momentet,5) köper eller erbjuder sexuella tjänster i strid med7 § 1 mom. denna lag,6) urinerar eller har avföring i strid med förbudet i7 § 2 mom. denna lag,7) ordnar föreställningar i strid med 7 § 3 mom.denna lag,8) försummar sin skyldighet att i enlighet med 8 §denna lag säkerställa tillträde till byggnad,9) i strid med förbudet i 13 § denna lag innehar ettämne som kan användas för klottring,10) försummar sin i 14 § 1 mom. denna lag angivnaskyldighet som gäller hållandet av djur eller11) bryter mot förbudet i 15 § 1 mom. denna lagsom gäller ridning och körning,ska, om inte strängare straff för gärningen bestämsnågon annanstans i lag, för ordningsförseelse dömastill böter.Böter för ordningsförseelse får inte förvandlas tillfängelsestraff.17 §. Övriga straffbestämmelserInom landskapets behörighet ska, utöver bestämmelsernai 16 § denna lag, bestämmelserna i 16 kap.1-4 §§, 17 kap. 2-4, 6, 12, 13 och 15a §§, 28 kap. 11 §1 mom. 3 punkten samt 41 kap. 4-7 §§ strafflagen, tilllämpasi den lydelse de har när denna lag träder i kraft.Inom landskapets behörighet ska bestämmelserna i17 kap. 6a § strafflagen tillämpas i den lydelse de harnär denna lag träder i kraft då någon handlar i stridmed bestämmelserna i 22 § 1 mom. denna lag.Inom landskapets behörighet ska vad som följerav bestämmelserna i landskapslagen om tillämpningi landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänsterom bevakningsföretagsförseelse tillämpas iden lydelse de har när denna lag träder i kraft då någonhandlar i strid med bestämmelserna i 22 § 3 och4 mom. denna lag.Inom landskapets behörighet ska hänvisningar istrafflagen till bestämmelser i annan rikslagstiftningvilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningenavse de motsvarande bestämmelserna i landskapslagstiftningen.18 §. Bestämmelser om ordningsbotInom landskapets behörighet ska bestämmelserna i2a kap. 8 §, 9 § 1, 4 och 5 mom. samt 10 och 11 §§strafflagen tillämpas i den lydelse de har när denna lagträder i kraft.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om till vilket belopp ordningsbotenska fastställas för olika ordningsförseelser.Se G 5, Landskapsförordning (2010:36) om föreläggande avordningsbot vid olika ordningsförseelser19 §. TvångsutförandePå uppmaning av polisen ska den som användersådana ljusanordningar och sådan reklam som avsesi 6 § 1 mom. denna lag utan dröjsmål avlägsna dem.Om någon trots uppmaning av polisen försummaratt avlägsna sådana ljusanordningar och sådan reklamsom avses i 6 § 1 mom. denna lag har polisen rätt attpå dennes bekostnad avlägsna ljusanordningarna ochreklamen ifråga. För att hindra att den allmänna ordningeneller säkerheten äventyras har polisen i brådskandefall rätt att utan att höra den försumlige ochpå dennes bekostnad avlägsna ljusanordningarna ochreklamen ifråga.20 §. Fråntagande och förstörandeDen som innehar ett i 9, 10 eller 13 §§ denna lagavsett föremål eller ämne kan av polisen fråntas dettaföremål eller ämne jämte kärl. En anhållningsberättigadtjänsteman har rätt att bevisligen förstöra ett i 9eller 10 §§ denna lag avsett föremål eller ämne jämtekärl som kan tas i beslag, om det är av ringa värde ochdet är uppenbart att det av domstol skulle dömas förverkattill staten. En polisman som hör till befälet harrätt att bevisligen förstöra även ett ämne jämte kärlsom innehafts i strid med 13 § denna lag, om ämnetjämte kärl är av ringa värde.Polisen kan för bevarande av ordning och säkerhetfrånta en person som i strid med 4 § denna lag harintagit berusningsmedel, de ämnen som denne innehari ett öppnat eller öppet kärl och bevisligen förstöradem.6 kap. Särskilda bestämmelser21 §. Rätt att utse ordningsvakterÅlands polismyndighet kan på ansökan av innehavarenav ett köpcentrum, en trafikstation eller ettkollektivt trafikmedel som avgår från stationen beviljatillstånd att för köpcentret, trafikstationen eller trafikmedletutse ordningsvakter som avses i landskapslagen(2010:28) om ordningsvakter för att bistå poliseni att upprätthålla ordning och säkerhet, om det inte ärändamålsenligt att upprätthålla ordning och säkerhetpå något annat sätt och upprätthållandet av ordningoch säkerhet kräver det av grundad anledning. I beslutetom rätt att utse ordningsvakter ska ordningsvakternastjänstgöringsområde begränsas till köpcentretseller trafikstationens fastighet och till trafikmedlet ochvid behov till deras omedelbara närhet.Ett tillstånd att utse ordningsvakter ska gälla högstfem år. Tillståndet kan förenas med villkor som gällerordningsvakternas utbildning, bärandet av maktmedelsredskap,tjänstgöringsområde samt placeringenav ordningsvakter och antalet ordningsvakter.Ålands polismyndighet kan vid behov återkalla tillståndetsamt ändra dess villkor eller giltighetstid pågrund av sådana förändringar som inverkar väsentligtpå upprätthållandet av ordning och säkerhet inomtjänstgöringsområdet.Se G 7, Landskapslag (2010:28) om ordningsvakterG

236 Ålands lagsamlingG 4LL (1974:21) om behandling av berusade22 §. OrdningsövervakningsuppgifterUppdrag som gäller ordningsövervakningsuppgiftersom avses i 21 § 1 mom. denna lag får tas emotoch fullgöras bara av ett bevakningsföretag somavses i landskapslagen om tillämpning i landskapetÅland av lagen om privata säkerhetstjänster. Ordningsövervakningsuppgifterfår bara utföras av enordningsvakt som är anställd hos bevakningsföretagetoch som har giltigt godkännande som ordningsvaktoch som väktare.Befogenheterna för de ordningsvakter som utförordningsövervakningsuppgifter bestäms enligt landskapslagenom ordningsvakter. En ordningsvakt hardock inte sådana befogenheter som anges i 7 §, 8 §1 mom. 3 punkten, 8 § 3 och 4 mom. eller 9 § landskapslagenom ordningsvakter. En ordningsvakt somenligt 8 § 2 mom. landskapslagen om ordningsvakterutövar sin rätt att gripa en person har rätt att visiteraden gripne och de saker som denne medför för attförsäkra sig om att den gripne inte innehar föremåleller ämnen med vilka han eller hon kan orsaka faraför sig själv eller andra. Ordningsvakten har rätt attfrånta den gripne de farliga föremål och ämnen sompåträffas vid visitationen. De föremål och ämnen somfråntagits den gripne ska utan dröjsmål överlämnastill polisen.Vad beträffar ordningsövervakningsuppgifter gällervad som följer av bestämmelserna i landskapslagenom tillämpning i landskapet Åland av lagenom privata säkerhetstjänster, om god bevakningssed,om uppgörandet av uppdragsavtal, händelserapporteroch verksamhetsanvisningar, om maktmedelsredskapoch bärandet av dem samt om myndigheternasrätt att få information. Ett bevakningsföretag ska isina register över personal och arbetsskift samt i sinårsanmälan ta in uppgifter som motsvarar sådanauppgifter som enligt landskapslagen om tillämpningi landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänsterska finnas i ett personal- och arbetsskiftsregistersamt i en årsanmälan och som gäller utförandetav uppdrag innefattande ordningsvaktsuppgiftersamt de ordningsvakter som deltagit i utförandet avuppdraget.Den som utför ordningsövervakningsuppgifter skavara iförd en ordningsvaktsdräkt. För ordningsvaktsdräktengäller i tillämpliga delar vad som följer ur bestämmelsernaom väktares dräkt i landskapslagen omtillämpning i landskapet Åland av lagen om privatasäkerhetstjänster.Landskapsregeringen kan genom landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om märken ochtext på ordningsvaktsdräkten.23 §. BesvärsbestämmelserFörvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattatmed stöd av denna lag överklagas genom besvärtill Ålands förvaltningsdomstol.Om inte besvärsmyndigheten bestämmer någotannat, ska ett beslut som med stöd av denna lag fattatsom återkallande av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkoreniakttas omedelbart.24 §. IkraftträdelseDenna lag träder i kraft den 1 juni 2010.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan lagen träder i kraft.G 4Landskapslag (1974:21) om behandlingav berusade1 §. (2000/52) Berusad som gripits i det syfte som angesi 11 § 1 mom. polislagen (2000:49) för landskapetÅland skall behandlas och vårdas enligt bestämmelsernai denna lag.2 §. I 1 § avsedd person skall av polisen föras till avdenna upprätthållen förvaringsplats för berusade. Hartillnyktringsstation inrättats, skall berusad i förstahand föras till denna. Om den berusades hälsotillståndger anledning därtill, skall han utan dröjsmål föras tillsjukhusvård eller underkastas annan åtgärd som påkallasav hans tillstånd.3 §. Berusad kan tagas i förvar, om detta är påkallatmed beaktande av graden av hans berusning, av hanshälsotillstånd eller av ordningens och säkerhetensupprätthållande. Om intagning på tillnyktringsstationbesluter den som är ansvarig för stationens verksamhetoch om intagning på annan förvaringsplats polisman.4 §. Den som gripits skall friges så snart behovet av atthålla honom gripen inte längre föreligger, dock senast12 timmar efter gripandet. (2000/52)Den som ej frigivits före klockan 20 kan utan hinderav stadgandena i 1 mom. kvarhållas till följandemorgon, dock högst till klockan 8, om detta är särskiltpåkallat för att han saknar bostad eller övernattningsställeeller av annat skäl.3 mom. upphävt (2000/52).Om hållande i förvar på tillnyktringsstation besluterden som är ansvarig för stationens verksamhet ochpå annan förvaringsplats vederbörande polisman.5 §. Medan berusad är tagen i förvar, skall han såvittmöjligt hållas under observation och erhålla den vårdoch annan behandling, som graden av hans berusningsamt hans hälsotillstånd kräver.6 §. Berusad är skyldig att underkasta sig sådan medicinskundersökning och vård som graden av hans berusningsamt hans hälsotillstånd anses erfordra.7 §. Den som hålles i förvar skall, i den mån det är ändamålsenligtoch behövligt med hänsyn till hans personligaförhållanden, givas råd och handledning samtunderrättas om de möjligheter till vård och skötselsom står missbrukare av berusningsmedel till buds.8 §. Den som tages i förvar skall fråntagas alla föremål,med vilka han kan skada sig själv eller andra, ochäven annan egendom, vars fråntagande anses påkallat.Fråntagen egendom skall förvaras omsorgsfullt ochåterlämnas till vederbörande när han frigives, såframtom förfarandet beträffande sagda egendom ej annat ärsärskilt stadgat.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet237LF (2010:36) om … ordningsbot vid olika ordningsförseelserG 59 §. Vad i annan lag är stadgat om de verkningar, somföljer av att berusad tagits i förvar, samt om myndighetsskyldigheter och åtgärder beträffande dem somtagits i förvar, gäller i tillämpliga delar beträffandehållande i förvar enligt denna lag.10 §. Angående inrättande och upprätthållande av tillnyktringsstationstadgas särskilt. Redan därförinnankan tillnyktringsstation i experimentsyfte inrättas ochupprätthållas på åtgärd av landskapet eller av landskapetunderstödas inom ramen för landskapets inkomstochutgiftsstater.Utrymmena för tillnyktringsstation skall granskasoch godkännas av [landskapsstyrelsen].11 §. Den som tagits i förvar på tillnyktringsstation föratt han uppträtt berusad är skyldig att för den vård handär erhållit erlägga en avgift, varom stadgas genomlandskapsförordning. Vid fastställandet av avgiftenbör den av vården föranledda kostnaden och däravförorsakat arbete beaktas. Har avgiften ej betalatsinom en månad från frigivningen, kan den indrivashos vederbörande i den ordning som gäller för indrivningav skatter och avgifter i utsökningsväg.I 1 mom. avsedd avgift skall indrivas hos vederbörandeinom en tid av tre år från frigivningen, vidäventyr att rätten till avgiften är förverkad.Se Lag om verkställighet av skatter och avgifter, Pr 608 FL I12 §. Närmare stadganden om verkställigheten och tilllämpningenav denna lag utfärdas genom landskapsförordning.G 5Landskapsförordning (2010:36) omföreläggande av ordningsbot vid olikaordningsförseelser1 §. TillämpningsområdeI enlighet med bestämmelserna i denna förordningkan ordningsbot föreläggas vid ordningsförseelse.Ordningslagen (2010:23) för landskapet Ålandkallas i denna förordning ordningslagen.2 §. Ordningsbotens storlekOrdningsboten är 20, 35 eller 50 euro.3 §. Förseelser som gäller störande av den allmännaordningen och äventyrande av säkerhetenDen som bryter mot bestämmelserna om störandeav den allmänna ordningen och äventyrande av säkerheteni 3 § ordningslagen kan föreläggas en ordningsbotpå 35 euro.4 §. Förseelser som gäller intagande av berusningsmedelDen som bryter mot bestämmelserna om intagandeav berusningsmedel i 4 § ordningslagen kan föreläggasen ordningsbot på 20 euro.5 §. Förseelser som gäller förhindrande av faraDen som åsidosätter den aktsamhetsplikt som haneller hon är skyldig att iaktta för att förhindra fara enligt5 § ordningslagen kan föreläggas en ordningsbotpå 50 euro.6 §. Förseelser som gäller reklam och kungörelserDen som bryter mot bestämmelserna om reklamoch kungörelser i 6 § ordningslagen kan föreläggas enordningsbot på 35 euro.7 §. Förseelser som gäller annan verksamhet som orsakarstörningDen som bryter mot bestämmelserna om annanverksamhet som orsakar störning i 7 § ordningslagenkan föreläggas en ordningsbot på1) 20 euro om han eller hon urinerar eller har avföringpå ett sådant sätt som strider mot förbudet i 7 §2 mom. ordningslagen samt2) 35 euro om han eller hon ordnar föreställningarpå ett sådant sätt som strider mot förbudet i 7 §3 mom. ordningslagen.8 §. Förseelser som gäller säkerställande av tillträdetill byggnadDen som underlåter att vidta de åtgärder som haneller hon är skyldig att vidta enligt bestämmelsernaom säkerställande av tillträde till byggnad i 8 § ordningslagenkan föreläggas en ordningsbot på 35 euro.9 §. Förseelser som gäller innehav av föremål och ämnensom kan användas för att skada någon annanDen som bryter mot bestämmelserna om innehavav föremål och ämnen som kan användas för att skadanågon annan i 10 § ordningslagen kan föreläggas enordningsbot på 35 euro.10 §. Förseelser som gäller innehav av ämnen som kananvändas för klottringDen som bryter mot bestämmelserna om innehavav ämnen som kan användas för klottring i 13 § ordningslagenkan föreläggas en ordningsbot på 20 euro.11 §. Förseelser som gäller hunddisciplinDen som åsidosätter de skyldigheter som han ellerhon ska iaktta enligt bestämmelserna om hunddisciplini 14 § ordningslagen kan föreläggas en ordningsbotpå 20 euro.12 §. Förseelser som gäller ridningDen som åsidosätter de skyldigheter som han ellerhon ska iaktta enligt bestämmelserna om ridningi 15 § ordningslagen kan föreläggas en ordningsbotpå 20 euro.G 6Landskapslag (2010:30) om tillämpningi landskapet Åland av lagen omsammankomster1 §. Lagens tillämpningsområdeFör upprätthållande av allmän ordning och säkerhetska, med i denna lag angivna undantag, lagen omsammankomster (FFS 530/1999) tillämpas i landskapetÅland.Lagen om sammankomster ska tillämpas i landskapetsådan den lyder när denna lag träder ikraft. Ändrasdärefter författningen, ska den ändrade författningengälla i landskapet från tidpunkten för dess ikraftträdandei riket, om inte annat följer av denna lag.Se Or 614 FL IIG

238 Ålands lagsamlingG 7LL (2010:28) om ordningsvakter2 §. FörvaltningsmyndighetDe förvaltningsuppgifter som enligt den i 1 §1 mom. angivna lagen ankommer på det ministeriumsom ansvarar för den inre säkerheten ska i landskapethandhas av landskapsregeringen till den del förvaltningengrundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.De förvaltningsuppgifter som enligt nämndalag ankommer på polisen ska i landskapet handhasav Ålands polismyndighet till den del förvaltningengrundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.3 §. HänvisningarInom landskapets behörighet ska hänvisningeni 18 § lagen om sammankomster till lagen om ordningsvakteravse landskapslagen (2010:28) om ordningsvakter.Inom landskapets behörighet ska hänvisningen i24 § lagen om sammankomster till avfallslagen (FFS1072/1993) avse landskapslagen (1981:3) om renhållning.Hänvisningar i lagen om sammankomster till bestämmelserinom landskapets behörighet till annanrikslagstiftning som äger motsvarighet i landskapslagstiftningska i landskapet avse de motsvarande bestämmelsernai landskapslagstiftningen.Se G 7, Landskapslag (2010:28) om ordningvakter och K 19,Landskapslag (1981:3) om renhållning4 §. LandskapsförordningOm inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringeninom landskapets behörighet genomlandskapsförordning besluta att författningar somutfärdats med stöd av lagen om sammankomster skatillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringarlandskapsregeringen föreskriver.5 §. Sökande av ändringFörvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattatmed stöd av denna lag får överklagas genom besvärtill Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över laglighetenav landskapsregeringens beslut enligt dennalag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.Om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat,ska ett beslut trots besvär iakttas omedelbart.6 §. IkraftträdelseDenna lag träder i kraft den 1 juni 2010.Åtgärder som verkställighet av lagen förutsätter fårvidtas innan lagen träder i kraft.G 7Landskapslag (2010:28) om ordningsvakter1 §. TillämpningsområdeI denna lag bestäms om de skyldigheter och befogenhetersom den som med stöd av landskapslagen(2010:30) om tillämpning i landskapet Åland av lagenom sammankomster, ordningslagen (2010:23)för landskapet Åland eller landskapsförordningen(1996:49) om inkvarterings- och förplägnadsverksamhethar utsetts att övervaka ordning och säkerhet(ordningsvakt) har i sitt uppdrag samt om hur en sådanperson ska godkännas för uppdraget, till den delnågot annat inte bestäms i nämnda lagar eller i någonannan lag.Denna lag tillämpas också på den som med anledningav ett sådant uppdrag som avses i 9 § 2 mom.landskapslagen (2010:29) om tillämpningen av lagenom privata säkerhetstjänster har utsetts att fullgöraordningsövervakningsuppgifter som grundar sig påen författning som nämns i 1 mom.Bestämmelser om rätten att avbryta en allmän sammankomsteller offentlig tillställning eller bestämmaatt en sådan sammankomst eller tillställning ska avslutasfinns i landskapslagen om tillämpning av lagenom sammankomster.Se G 6, Landskapslag (2010:30) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om sammankomster, G 3, Ordningslag(2010:23) för landskapet Åland; J 3, Landskapsförordning(1996:49) om inkvarterings- och trakteringsverksamhet; G 8,Landskapslag (2010:29) om tillämpningen av lagen om privatasäkerhetstjänster2 §. En ordningsvakts uppgift och tjänstgöringsområdeEn ordningsvakt har till uppgift att upprätthållaordning och säkerhet samt förhindra brott och olyckorvid den tillställning eller inom det område för vilkethan eller hon med stöd av en författning som nämnsi 1 § 1 mom. har utsetts till ordningsvakt (tjänstgöringsområde).En ordningsvakt ska handla i enlighet med bestämmelseri lag och förordning samt iaktta de befallningaroch föreskrifter som polisen samt räddningsmyndigheteroch övriga myndigheter meddelar antingen påförhand eller under tillställningen.3 §. Utseende till ordningsvakt och tjänstgöring somordningsvaktTill ordningsvakt får utses en person som samtyckertill uppgiften och som har ett av polisen meddelatgiltigt godkännande som ordningsvakt.Med beaktande av en tillställnings omfattning ochnatur samt av andra särskilda skäl kan Ålands polismyndighet(polismyndigheten) som ordningsvaktvid en enskild tillställning enligt lagen om sammankomstereller vid likartade tillställningar som ordnasav samma arrangör på samma plats, för högst fyramånader under ett år godkänna också en person somendast uppfyller kraven i 13 § 1 mom. 1 och 2 punkterna.En sådan ordningsvakt har inte de befogenhetersom anges i 8 § 2 och 3 mom. Vid tillställningar förvilka utses en i detta moment avsedd ordningsvakt skaalltid också finnas ett tillräckligt antal ordningsvaktersom uppfyller villkoren i 13 § 2 eller 3 mom.Om en ordningsvakts uppgifter eller säkerhet i arbetetså kräver kan polismyndigheten kräva att ordningsvaktenutöver den utbildning som avses i 13 §1 mom. 3 punkten har fullgjort en tilläggsutbildning ianvändningen av maktmedel vilken uppfyller de kravsom landskapsregeringen fastställt (tilläggsutbildningför ordningsvakter i användningen av maktmedel).En polisman får inte vara ordningsvakt.4 §. Principer för verksamhetenEn ordningsvakt ska i sin verksamhet prioritera sådanaåtgärder som främjar allmänhetens säkerhet.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet239LL (2010:28) om ordningsvakterG 7En ordningsvakt ska vara saklig och objektiv samtfrämja försonlighet. Ordningsvakten ska i första handgenom råd, uppmaningar och befallningar upprätthållaordningen och säkerheten inom sitt tjänstgöringsområde.Ordningsvakten ska vidta åtgärder så att de intemedför större skada eller olägenhet än vad som ärnödvändigt för att uppdraget ska kunna fullgöras.5 §. Tryggande av säkerheten inom tjänstgöringsområdetEn ordningsvakt ska inom sitt tjänstgöringsområdesärskilt övervaka att säkerheten inte äventyrasför någon. Om ordningsvakten fått kännedom omsådana omständigheter som uppenbarligen äventyrarsäkerheten ska den som ordnar tillställningen ellerinnehavaren av området utan dröjsmål underrättas.Ordningsvakten ska då också omedelbart vidta brådskandeåtgärder som är nödvändiga för att upprätthållasäkerheten, såsom att varna allmänheten och dirigeraallmänheten bort från det farliga området samtavlägsna orsaken till faran.Om de åtgärder för avvärjande av fara som harvidtagits av ordningsvakten och arrangören ellerområdets innehavare inte har varit tillräckliga, skaordningsvakten underrätta polisen och vid behovräddningsmyndigheterna om de omständigheter somäventyrar säkerheten.6 §. Skyddande av utomstående och av miljönEn ordningsvakt ska övervaka att tillställningeninte medför fara eller oskäliga störningar för utomstående,trafiken eller hemfriden.Ordningsvakten ska inom sitt tjänstgöringsområdeockså övervaka att annans egendom inte skadas ochatt miljön inte orsakas annan skada än vad som kananses godtagbart med hänsyn till tillställningens syfteoch övriga omständigheter.Ordningsvakt som fått kännedom om sådana omständighetersom avses i 1 och 2 mom. ska utan dröjsmålunderrätta den som ordnar tillställningen ellerinnehavaren av området och omedelbart vidta åtgärderför att avvärja fara, skada eller störning.Om de åtgärder som ordningsvakten och tillställningensarrangör eller innehavaren av området har vidtagitför att avvärja fara, störning eller skada som avsesi 1 och 2 mom. inte har varit tillräckliga, ska ordningsvaktenunderrätta polisen och vid behov räddningsmyndigheternaom faran, störningen eller skadan.7 §. Vägrande av tillträdeEn ordningsvakt ska vägra en person tillträde tilltjänstgöringsområdet, om det finns grundad anledningatt misstänka att personen kan äventyra ordningeneller säkerheten där på grund av berusning eller pågrund av sitt uppförande eller föremål som medförts,eller om personen inte har uppnått den ålder somkrävs för tillträde till området.Ordningsvakten har dessutom rätt att vägra en sådanperson tillträde till tjänstgöringsområdet som1) på grund av sitt tidigare uppförande kan misstänkaskomma att äventyra ordningen eller säkerhetendär,2) inte uppfyller de villkor som tillställningens arrangöreller innehavaren av området har uppställt förtillträde till området, dock med beaktande av vad somi strafflagen (FFS 39/1889) bestäms om diskriminering,eller som3) med skäl kan misstänkas medföra föremål ellerämnen som det enligt lag eller enligt de villkor somarrangören eller polisen har uppställt är förbjudet attinneha inom området.Se St 101 FL I8 §. Avlägsnande, gripande och hållande i förvarEn ordningsvakt har rätt att från sitt tjänstgöringsområdeavlägsna en person som1) i berusat tillstånd stör ordningen eller andra personer,2) genom hotfullt uppträdande, oljud eller våldsamhetstör ordningen eller äventyrar säkerheten, eller som3) trots tillsägelse underlåter att följa en befallningsom är nödvändig för upprätthållande av ordning ellersäkerhet.Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt atten person avlägsnas från platsen och störningen ellerfaran inte annars kan avvärjas, har ordningsvakten rättatt gripa personen, om gripandet är nödvändigt för attavvärja allvarlig fara för andra personer eller egendom.Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas tillpolisen. En ordningsvakt har dock inte rätt att gripaen person vid en allmän sammankomst.Kan den som gripits inte utan dröjsmål överlämnastill polisen, har ordningsvakten rätt att med polisenssamtycke hålla den som gripits i förvar i högst 4 timmarfrån gripandet, dock högst till dess att tillställningenär slut och allmänheten avlägsnat sig eller tillsgrunden för gripandet annars har upphört.Den som med stöd av denna lag gripits ombordpå ett fartyg får dock på order av fartygets befälhavarehållas i förvar tills fartyget nästa gång anlöperen hamn, om inte grunden för gripandet har upphörtföre det.I fråga om behandlingen av personer som hålls i förvarmed stöd av denna lag iakttas vad som föreskrivs i1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom.,3 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 1 §samt 12 kap. 1 och 2 §§ i lagen om behandlingen avpersoner i förvar hos polisen (FFS 841/2006).Den som tagits i förvar får av en ordningsvakt placerasendast i en sådan förvaringslokal som administrerasav ordningsvakter och som polismyndighetenhar granskat och godkänt före tillställningens början.Ordningsvakten ska upprätta en underskriven anmälanom förvar beträffande varje person som hålls iförvar. När tillställningen är slut ska ordningsvaktenutan dröjsmål lämna in anmälan om förvar till polismyndigheten.Se St 307 FL I9 §. Förbjudna föremål och ämnenEn ordningsvakt har rätt att med hjälp av metalldetektoreller någon annan sådan teknisk anordningvisitera en person som söker tillträde till eller befinnersig inom vaktens tjänstgöringsområde förG

240 Ålands lagsamlingG 7LL (2010:28) om ordningsvakteratt förvissa sig om att personen inte bär på sig ellermedför sådana föremål eller ämnen som kan äventyraordningen eller säkerheten eller vilkas innehavpå tjänstgöringsområdet är förbjudet enligt lag ellerbestämmelse som meddelats med stöd av lag. Medstöd av order från arrangören eller polisen enligt23 § 4 mom. lagen om sammankomster eller om detav någon annan orsak finns grundad anledning attmisstänka att personen medför sådana föremål ellerämnen, får personen och medförda saker granskasäven på annat lämpligt sätt.En ordningsvakt har i samband med gripande somavses i 8 § 2 mom. rätt att kroppsvisitera den som gripitsför att förvissa sig om att denne inte medför föremåleller ämnen som kan äventyra förvaringen ellermed vilka personen kan utsätta sig själv eller andraför fara.Ordningsvakten har rätt att frånta en person föremåloch ämnen som avses i 1 och 2 mom. och som påträffatsvid visitationen.Ordningsvakten har också rätt att frånta en person,som befinner sig inom vaktens tjänstgöringsområde,föremål eller ämnen som påträffats vid visitationeneller annars och som kan användas vid brott mot ellerhot om brott mot liv eller hälsa eller som det annarsenligt lag eller bestämmelse som meddelats med stödav lag är förbjudet att medföra till området.De föremål och ämnen som fråntagits någon skautan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om ingahinder enligt lag finns, återlämnas till ägaren eller innehavarennär han eller hon avlägsnar sig från platsen.10 §. Användning av maktmedelEn ordningsvakt som i sitt uppdrag vägrar en persontillträde till eller avlägsnar någon från en plats,griper en person, visiterar en gripen person, hindraratt någon som gripits flyr, fråntar någon ett föremåleller ämne eller avlägsnar ett hinder, har rätt att användamaktmedel i den mån det behövs och kan ansesförsvarligt.Frågan om huruvida maktmedlen är försvarliga skabedömas med hänsyn till hur viktigt och brådskandeuppdraget är, hur farligt motståndet är, de resursersom står till förfogande samt övriga omständighetersom inverkar på helhetsbedömningen av situationen.När en ordningsvakt bistår polisen gäller dessutomvad som i 27 § polislagen (2000:49) för landskapetÅland bestäms om rätten för en person som tillfälligtbistår en polisman att använda maktmedel.Bestämmelser om excess i samband med användningav maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 §strafflagen.Se G 1, Polislag (2000:49) för landskapet Åland, St 101 FL I11 §. Maktmedelsredskap och hur de bärsTillåtna maktmedelsredskap för en ordningsvakt ärgasspray enligt 11 § i skjutvapenlagen (FFS 1/1998)samt handklovar, knippförband av plast och högst 70centimeter långa batonger.I ordningsövervakningsuppgifter får en ordningsvaktinte i onödan bära på sig maktmedelsredskap.Gasspray får endast bäras av en ordningsvakt som harfullgjort sådan utbildning för bärande av gasspray ibevakningsuppgifter som avses i 29 § 2 mom. i lagenom privata säkerhetstjänster (FFS 282/2002). Densom godkänts som ordningsvakt med stöd av 2a §2 mom. i denna lag får inte bära maktmedelsredskapi sina uppgifter.Se Or 603 FL II12 §. Medförande av hundMed tillstånd som beviljats av polismyndighetenfår en ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgiftermedföra en hund som1) på godkänt sätt har genomgått lydnadskontrollmotsvarande de krav som landskapsregeringen fastställt,2) han eller hon har varit förare för vid lydnadskontrollen,3) är minst två men högst tio år gammal,4) är registrerad och identifikationsmärkt så att denpå ett tillförlitligt sätt kan individualiseras,5) han eller hon kan behärska samt6) inte till sina egenskaper har visat sig vara olämpligför att medföras i ordningsövervakningsuppgifter.En ordningsvakt får i ordningsövervakningsuppgiftermedföra en hund som uppfyller de krav som angesi 1 mom. i två år från det godkännande som avses i1 mom. 1 punkten.Det tillstånd som avses i 1 mom. kan beviljas omtillställningens omfattning, art eller den plats där tillställningenarrangeras av grundad anledning som hänförsig till upprätthållandet av ordningen förutsätteratt hund medförs. Vid tillställningen ska hunden bäramunkorg som på polisens order kan avlägsnas, omman på grund av någons uppförande eller av annanmotsvarande anledning kan dra den slutsatsen att säkerhetenför dem som deltar i tillställningen är hotad.13 §. Godkännande som ordningsvaktSom ordningsvakt kan godkännas en person som1) har fyllt 18 år,2) är känd för tillförlitlighet och redbarhet och somtill sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften,3) på godkänt sätt har fullgjort en utbildning somuppfyller de krav som landskapsregeringen fastställtoch i vilken åtminstone ingår ämnen med anknytningtill ordningsvaktsverksamhet, ordningsvakters uppgiftersamt ordningsvakters rättigheter och skyldigheter(grundutbildning för ordningsvakter) samt4) på godkänt sätt tidigast sex månader före ansökanom ett nytt godkännande har fullgjort en repetitionsutbildningsom uppfyller de krav som landskapsregeringenfastställt (repetitionsutbildning för ordningsvakter),om den som ansöker om godkännandesom ordningsvakt redan tidigare har godkänts somordningsvakt med stöd av 3 punkten.Ett godkännande som ordningsvakt är i kraft högstfem år. Ett godkännande som ordningsvakt kan av särskildaskäl med anledning av sökandens utbildning,personliga egenskaper och andra motsvarande omständigheterförenas med villkor och begränsningaravseende tid, geografiskt område samt ordningsövervakningsuppgifter.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet241LL (2010:28) om ordningsvakterG 7Den som har en tidigare utbildning som motsvarargrundutbildningen för ordningsvakter kan utanhinder av 1 mom. 3 punkten på nytt godkännas somordningsvakt på ansökan som ska göras inom sexmånader efter det att det tidigare godkännandet somordningsvakt har upphört att gälla. Ett villkor förgodkännandet är då att sökanden på godkänt sätt harfullgjort den föreskrivna repetitionsutbildningen förordningsvakter.En sökande godkänns som ordningsvakt av polismyndigheten.Ett godkännande som ordningsvaktinnebär att ett tidigare gällande godkännande somordningsvakt förfaller.14 §. Ändring av villkor och begränsningar som förenatsmed ett godkännande som ordningsvaktVillkor och begränsningar som förenats med ettgodkännande som ordningsvakt kan ändras med anledningav förändringar i ordningsvaktens utbildning,personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter.Villkor och begränsningar som förenats med ettgodkännande som ordningsvakt ändras av polismyndigheten.15 §. Ansökan och beslut om godkännande som ordningsvaktEn ansökan om att bli godkänd som ordningsvaktska lämnas in personligen.När ett godkännande som ordningsvakt meddelas ienlighet med ansökan får sökanden inte något separatbeslut eller någon besvärsanvisning.16 §. Ordningsvaktskort och intyg över godkännandeDen som har godkänts som ordningsvakt i enlighetmed 13 § 1 mom. får ett ordningsvaktskort av polismyndigheten.Ordningsvakten ska bära med sig korteti ordningsövervakningsuppgifter och på begäran visaupp det. Ett intyg som polisen vid behov ger över godkännandetsom ordningsvakt fungerar som ordningsvaktskortinnan det egentliga ordningsvaktskortet gestill ordningsvakten.Om en ordningsvakts personuppgifter har ändratseller ordningsvakten på godkänt sätt har fullgjort tillläggsutbildningför ordningsvakter i användningen avmaktmedel eller sådan utbildning för bärande av gasspraysom avses i 29 § 2 mom. lagen om privata säkerhetstjänsteroch dessa uppgifter inte har antecknatspå ordningsvaktskortet eller om kortet har förkommiteller förstörts, ska ordningsvakten utan dröjsmål ansökaom en dubblett av ordningsvaktskortet hos polismyndigheten.Ett ordningsvaktskort ska omedelbart överlämnastill polisen, om godkännandet som ordningsvakt haråterkallats eller om en ordningsvakt får ett nytt ordningsvaktskortunder den giltighetstid för godkännandetsom har antecknats på det tidigare utfärdadekortet.Den som har godkänts som ordningsvakt i enlighetmed 3 § 2 mom. ska få ett intyg över godkännandetsom ordningsvakt. Ordningsvakten ska bära med sigintyget i ordningsövervakningsuppgifter och på begäranvisa upp det.17 §. Kännetecken för ordningsvakter och användningenav detEn ordningsvakt ska i ordningsövervakningsuppgifteranvända ett tydligt kännetecken som utvisarordningsvaktens ställning (kännetecken för ordningsvakter).Kännetecknet för ordningsvakter får endastanvändas av en ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter.Det är förbjudet att använda märken, känneteckeneller dräkter som är förvillande lika kännetecknetför ordningsvakter.18 §. Anordnandet av ordningsvaktsutbildningGrundutbildning för ordningsvakter samt repetitionsutbildningför ordningsvakter kan anordnas av1) polismyndigheten eller2) annan av landskapsregeringen godkänd utbildningsanordnare.Tilläggsutbildning för ordningsvakter i användningenav maktmedel kan anordnas av polismyndighetensamt den för vars räkning utbildaren har rätt attge gassprayutbildning inom den utbildning i användningenav maktmedel som avses i 29 § 2 mom. lagenprivata säkerhetstjänster. Utbildningen ska åtminstoneomfatta ämnen med anknytning till grundernaför användningen av maktmedel och till maktmedelsredskapsamt praktiska övningar i användningen avmaktmedel.19 §. Godkännande som utbildare av ordningsvakterSom utbildare av ordningsvakter kan godkännas enperson som1) har fyllt 18 år,2) är känd för tillförlitlighet och redbarhet och somtill sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiftensamt3) på godkänt sätt har fullgjort en utbildning somuppfyller de krav som landskapsregeringen fastställt(utbildning för utbildare av ordningsvakter) och somåtminstone omfattar ämnen med anknytning till lagstiftningenom ordningsvaktsverksamhet, ordningsvaktersrättigheter och skyldigheter, användningen avmaktmedel samt tjänstgöring som utbildare.Ett godkännande som utbildare av ordningsvakterär i kraft högst fem år.Ett godkännande som utbildare av ordningsvakterkan av särskilda skäl med anledning av sökandensutbildning, personliga egenskaper och andramotsvarande omständigheter förenas med villkoroch begränsningar avseende tid, geografiskt områdesamt undervisningsämnen. Villkor och begränsningarsom förenats med ett godkännande som utbildare avordningsvakter kan ändras med anledning av förändringari utbildarens utbildning, personliga egenskapereller andra motsvarande omständigheter.Landskapsregeringen godkänner en person som utbildareav ordningsvakter och ändrar också de villkoroch begränsningar som förenats med godkännandet.Godkännandet som utbildare av ordningsvakter samtde ändringar som gjorts i fråga om villkoren och begränsningarnaska anmälas till polismyndigheten.G

242 Ålands lagsamlingG 7LL (2010:28) om ordningsvakter20 §. Tillsyn och erhållande av informationLandskapsregeringen svarar inom landskapetÅland för den allmänna tillsynen över och styrningeni fråga om ordningsvakter, anordnare av utbildningför ordningsvakter samt utbildare av ordningsvakter.Polismyndigheten svarar inom landskapet för tillsynenöver den verksamhet ordningsvakter, anordnareav utbildning för ordningsvakter samt utbildare avordningsvakter utövar.Utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar,revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmareller arbetstagare är bundna av företagshemlighet,har landskapsregeringen och polismyndighetenför utövande av tillsyn rätt att av ordningsvakter,den som utser ordningsvakter, anordnare av utbildningför ordningsvakter samt godkända utbildare avordningsvakter få behövlig information om utförandetav ordningsövervakningsuppgifter, anordnandet avordningsövervakningsutbildning och andra liknandeomständigheter.21 §. Återkallande av godkännande som ordningsvaktPolismyndigheten ska återkalla ett godkännandesom ordningsvakt om ordningsvakten begär det.Ett godkännande som ordningsvakt ska återkallashelt eller för viss tid, om ordningsvakten1) till följd av väsentliga förändringar i förhållandenainte längre uppfyller villkoren för godkännandesom ordningsvakt i fråga om redbarhet, tillförlitligheteller personliga egenskaper,2) genom dom som har vunnit laga kraft har dömtsför ett brott som visar att han eller hon är olämplig försin uppgift eller uppsåtligen har förfarit väsentligenfelaktigt som ordningsvakt, eller3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor ellerbegränsningar som förenats med godkännandet somordningsvakt.Polismyndigheten kan i de fall som avses i 2 mom. istället för att återkalla godkännandet tilldela ordningsvaktenen varning, om det med hänsyn till omständigheternavore oskäligt att återkalla godkännandet.22 §. Tillfälligt återkallande av godkännande som ordningsvaktEn polisman som hör till befälet kan tillfälligt återkallaett godkännande som ordningsvakt, om polisenhar fått kännedom om omständigheter vilka sannoliktleder till att godkännandet återkallas.Om ett godkännande som ordningsvakt har återkallatseller om det finns förutsättningar att tillfälligtåterkalla ett godkännande, kan en polisman omhändertaordningsvaktskortet för att överlämna det tillen polisman som hör till befälet. Den polisman somhör till befälet ska inom 14 dagar besluta om godkännandetska återkallas tillfälligt. En polisman kan omhändertaett ordningsvaktskort även då godkännandetsom ordningsvakt har återkallats. Utan hinder av vadsom bestäms i 5 kap. 10 § i tvångsmedelslagen (FFS450/1987) kan kroppsvisitation förrättas för omhändertagandeav ett ordningsvaktskort.Ett tillfälligt återkallande av godkännande som ordningsvaktska genast anmälas till den polismyndighetsom godkänt ordningsvakten. Ett beslut att tillfälligtåterkalla ett godkännande som ordningsvakt är i krafthögst tre månader. Polismyndigheten kan förlänga beslutetsgiltighetstid med högst sex månader åt gången,om ordningsvakten misstänks för ett brott som sannoliktleder till att godkännandet som ordningsvaktåterkallas.Se St 302 FL I23 §. Återkallande av godkännande som utbildare avordningsvakterLandskapsregeringen återkallar godkännanden somutbildare av ordningsvakter. Ett godkännande skaåterkallas om utbildaren begär det.Ett godkännande som utbildare av ordningsvakterkan återkallas helt eller för viss tid, om utbildaren avordningsvakter1) till följd av väsentliga förändringar i förhållandenainte längre uppfyller villkoren för godkännandesom utbildare av ordningsvakter i fråga om redbarhet,tillförlitlighet eller personliga egenskaper,2) genom dom som har vunnit laga kraft har dömtsför ett brott som visar att han eller hon är olämplig försin uppgift eller uppsåtligen har förfarit väsentligenfelaktigt som utbildare av ordningsvakter, eller3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor ellerbegränsningar som förenats med godkännandet somutbildare av ordningsvakter.Landskapsregeringen kan i de fall som avses i2 mom. i stället för att återkalla godkännandet tilldelautbildaren av ordningsvakter en varning, om det medhänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkallagodkännandet.Landskapsregeringen ska anmäla ett återkallandeav godkännandet som utbildare av ordningsvakter ellertilldelande av varning till polismyndigheten.24 §. Tillfälligt återkallande av godkännande som utbildareav ordningsvakterLandskapsregeringen kan tillfälligt återkalla ettgodkännande som utbildare av ordningsvakter, ompolisen har fått kännedom om omständigheter vilkasannolikt leder till att godkännandet återkallas.Ett beslut att tillfälligt återkalla ett godkännandesom utbildare av ordningsvakter är i kraft högst tremånader. Landskapsregeringen kan förlänga beslutetsgiltighetstid med högst sex månader åt gången, om utbildarenav ordningsvakter misstänks för ett brott somsannolikt leder till att godkännandet återkallas.Landskapsregeringen ska anmäla ett tillfälligt återkallandeav godkännande som utbildare av ordningsvaktertill polismyndigheten.25 §. PolisundersökningI ett ärende som gäller återkallande av ett godkännandesom meddelats med stöd av denna lag kan vidbehov verkställas sådan polisundersökning som avsesi 4 kap. i polislagen (2000:49) för landskapet Åland.Se G 1, Polislag (2000:49) för landskapet Åland26 §. UtlåtandenNär en person ansöker om att bli antagen till utbildningför ordningsvakter eller utbildning för utbildare

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet243LL (2010:29) om … lagen om privata säkerhetstjänsterG 8av ordningsvakter, har utbildningsanordnaren rätt attav polismyndigheten få ett utlåtande om sökandenslämplighet som ordningsvakt eller utbildare av ordningsvakter.27 §. StraffEn ordningsvakt som uppsåtligen eller av oaktsamhet1) försummar sin handlingsplikt enligt 2 § 2 mom.,5 eller 6 §§ eller 7 § 1 mom. eller underlåter att fullgörasina skyldigheter enligt 8 § 6 mom.,2) bryter mot bestämmelserna i 11 § om bärande avmaktmedelsredskap och om hur maktmedelsredskapska bäras eller mot bestämmelserna i 12 § om medförandeav hund,3) försummar sin skyldighet enligt 16 § att bäramed sig ordningsvaktskort eller intyg, att visa uppdem eller att överlämna dem till polisen eller4) underlåter att i ordningsövervakningsuppgifteranvända i 17 § avsett kännetecken för ordningsvaktereller använder kännetecknet för ordningsvakter i stridmed den nämnda paragrafen,ska för ordningsövervakningsförseelse dömas tillböter, om inte strängare straff för gärningen bestämsnågon annanstans i lag.För ordningsövervakningsförseelse döms också1) den som i strid med 3 § 1 mom. till ordningsvaktutser en person som inte har ett giltigt godkännandesom ordningsvakt,2) en polisman som i strid med 3 § 4 mom. tjänstgörsom ordningsvakt,3) den som använder ett i 17 § avsett känneteckenför ordningsvakter eller ett kännetecken eller märkesom är förvillande likt kännetecknet för ordningsvakter,trots att han eller hon inte har ett giltigt godkännandesom ordningsvakt,4) den som ordnar i 18 § 1 mom. 2 punkten avseddutbildning för ordningsvakter eller fungerar som utbildarevid en dylik utbildning, trots att den som fungerarsom utbildare inte har ett giltigt godkännandesom utbildare av ordningsvakter.Straff för motstånd mot ordningsvakt som avses idenna lag bestäms i 17 kap. 6 § i strafflagen.28 §. ÄndringssökandeBeslut som meddelats med stöd av denna lag fåröverklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.Ett beslut om återkallande av godkännande enligt21, 23 eller 24 §§ verkställs oberoende av besvär, ominte besvärsmyndigheten förbjuder verkställighet avbeslutet.29 §. Närmare bestämmelserGenom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om1) förfarandet vid ansökan om godkännande, ansökningarnasinnehåll, vilka utredningar som behövsför avgörande av ärenden samt om innehållet i beslutoch godkännande,2) visitation enligt 9 § samt om förvaring och överlämnandeav föremål och ämnen som fråntagits någon,3) ordnande av utbildning för ordningsvakter ochutbildning för utbildare av ordningsvakter samt ominnehållet i utbildningen, genomförandet av den ochtillgodoräknande av ämnen som ingår i den,4) det kännetecken för ordningsvakter som avses i17 § och om användningen av det samt5) ordnande av lydnadskontroll för hundar somanvänds i ordningsövervakningsuppgifter och om dekrav som ska uppfyllas vid kontrollen samt om registreringoch identifikationsmärkning av hundarna.Landskapsregeringen fastställer också formulär förblanketter som används vid förfaranden enligt dennalag och formulär för ordningsvaktskortet samt det utbildningsmaterialsom ska användas vid utbildningenav ordningsvakter.30 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 juni 2010.Ett sådant beslut om godkännande som ordningsmansom givits med stöd av 15 § i landskapslagen(1969:28) om offentliga nöjestillställningar gällersom sådant godkännande som ordningsvakt som avsesi 13 § 1 mom. i denna lag på de villkor och med debegränsningar som anges i beslutet, dock högst i tre årefter den dag då denna lag trätt i kraft.G 8Landskapslag (2010:29) om tillämpningi landskapet Åland av lagen omprivata säkerhetstjänster1 §. Lagens tillämpningsområdeInom ramen för landskapets behörighet ska för upprätthållandeav allmän ordning och säkerhet lagen omprivata säkerhetstjänster (FFS 282/2002) tillämpas ilandskapet Åland.Lagen om privata säkerhetstjänster ska tillämpas ilandskapet sådan den lyder när denna lag träder ikraft.Ändras därefter författningen, ska den ändrade författningengälla i landskapet från tidpunkten för dessikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.Se Ft 210 FL I2 §. FörvaltningsmyndighetDe förvaltningsuppgifter som enligt den i 1 §1 mom. angivna lagen ankommer på inrikesministerietska i landskapet handhas av landskapsregeringen,till den del förvaltningen grundar sig på landskapetslagstiftningsbehörighet på området. På motsvarandesätt ska de förvaltningsuppgifter som enligt nämndalag ankommer på polismyndigheten i hemkommunen,i landskapet ankomma på Ålands polismyndighet.3 §. HänvisningarInom landskapets behörighet ska hänvisningen i 3 §1 mom. samt 46 § 1 mom. 3 punkten lagen om privatasäkerhetstjänster avse landskapslagen (1996:47) omrätt att utöva näring.Inom landskapets behörighet ska hänvisningen i 9 §2 mom. och 44 § lagen om privata säkerhetstjänsteravse landskapslagen (2010:28) om ordningsvakter.G

244 Ålands lagsamlingG 9LL (1942:10) ang. biograferHänvisning i lagen om privata säkerhetstjänster tillbestämmelser inom landskapets behörighet till annanrikslagstiftning vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningska i landskapet avse de motsvarande bestämmelsernai landskapslagstiftningen.Se J 1, Landskapslag (1996:47) om rätt att utöva näring ochG 7, Landskapslag (2010:28) om ordningsvakter4 §. LandskapsförordningOm inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringeninom landskapets behörighet genomlandskapsförordning besluta att författningar som utfärdatsmed stöd av lagen om privata säkerhetstjänsterska tillämpas i landskapet oförändrade eller med deändringar landskapsregeringen föreskriver.5 §. Sökande av ändringFörvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattatmed stöd av denna lag får överklagas genom besvärtill Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över laglighetenav landskapsregeringens beslut enligt dennalag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.Om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat,ska ett beslut trots besvär iakttas omedelbart.6 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 juni 2010.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan lagen träder i kraft.G 9Landskapslag (1942:10) innehållandesärskilda bestämmelser angående biograferoch offentliga biografföreställningari landskapet Åland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Med biograf förstås i denna landskapslag lokal,som användes för offentlig förevisning av biografbildermed begagnande av lättantändlig film.Är lokal, varom i 1 mom. förmäles, tilläventyrsinrättad jämväl för annat ändamål än där sägs, skolahärför erforderliga utrymmen och anordningar, i denmån de ej användas för biografverksamheten, varaundantagna från stadgandena i denna landskapslag.2 §. Vill någon uppföra eller inreda biograf i stadenMariehamn, göre därom skriftlig ansökan hos [magistraten],som enligt gällande byggnadsordning förstaden äger pröva ansökan om byggnadslov, men åannan ort hos [landskapsnämnden].Över ansökan om tillstånd till uppförande eller inredandeav biograf skall polismyndigheten i orten ochå plats, där brandordning gäller, jämväl brandchefenavgiva yttrande.Biograf må ej tagas i bruk, förrän den myndighet,som givit byggnadslov, efter av densamma föranstaltadbesiktning godkänt biografen. Vid besiktningenskall polismyndigheten i orten och å plats, där brandordninggäller, jämväl brandchefen vara företrädd. Ifall, då [landskapsnämnden] givit byggnadslov, skallbiografens ägare gälda kostnaden för besiktningenmed belopp, som bestämmes av [landskapsnämnden].2 kap. Offentliga biografföreställningar3 §. I biografteatrar må celluloidfilmer användas endastmed polismyndighets tillstånd och under iakttagandeav följande försiktighetsmått:1. Apparaten böra vara försedd med effektiva anordningartill skydd mot filmens antändning samt tillförebyggande av eldens spridning, och bör densammabefinna sig i ett därför uppfört rum.2. Apparatrummet jämte tilläventyrs förefintligautgångar och omrullningsrum bör vara helt och hålletuppfört av eldfast material och hava tillräckligtutrymme för ändamålet samt vara så inrett, att eldfaranär så ringa som möjligt, och bör apparatrummetvara fullständigt isolerat från byggnadens övriga delar.Projektionsöppningar och titthål bör vara röktättslutna medelst starka glas och vid eldsvåda kunnaskyddas med automatiskt slutande skyddsluckor. Iapparatrummet bör dessutom finnas ett eldfast medskyddsnät försett avloppsrör av eldfast material föravledande av bränngaserna samt tillräckliga ventilationsanordningar.3. Utgången för maskinisten bör vara säkerställd.4. Under föreställning må i apparatrummet ej finnasmera film än vad som erfordras för en föreställning,och böra filmerna uppbevaras i med självslutandelock försedda mot antändning effektivt skyddandefack, varje filmrulle för sig.5. Under föreställning bör i apparatrummet en lämpligeldsläckningsapparat i brukbart skick förefinnas.6. Annan belysning än elektriskt ljus må ej användas,och bör den elektriska installationen vara utfördmed beaktande av de säkerhetssynpunkter, som avomständigheterna påkallas. Belysningen i korridoreroch trappor ävensom byggnadens reservbelysningssystemmå ej stå i samband med den elektriska installationeni apparatrummet.7. Under föreställning må åskådarrummet icke hållasalldeles mörkt.8. Tobaksrökning och all slags begagnande av öppenlåga, liksom ock obehöriga personers vistelse iapparat- och omrullningsrummen äro förbjudna.9. Såsom maskinist må endast av polismyndighetgodkänd person, som avlagt stadgad examen, fungera.4 §. Vad i 3 § är sagt om biografteatrar, äge jämvältillämpning med avseende å annan offentlig biografföreställning,en eller flera, som mot avgift eller avgiftsfritt,antingen i och för sig eller i samband medannat program gives å utställning, vid sammankomst,nöjestillfälle eller annorstädes, dock att apparatrummå vara av trä, där det är starkt byggt och invändigteffektivt skyddat mot antändning.Gives föreställning utomhus, är uppförande av apparatrumicke av nöden, men böra apparaten och devid föreställningen använda filmerna vara så placerade,att vid inträffande eldsvåda utgången för allmänhetenicke avstänges eller omgivningen råkar i fara.3 kap. Övervakning och meddelande av tillstånd5 §. Den lokala övervakningen av denna landskapslagsefterlevnad ankommer å polis- och brandmyndigheternapå orten.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet245LL (1945:11) om … tillstånd … vissa nöjen … spelautomat ...G 106 §. Vid handläggning av fråga om tillstånd, bör polismyndigheti frågor, som röra brandskydd, inhämtabrandchefens i kommunen utlåtande. Äro polismyndigheternaoch brandchefen av olika mening, bör sakenunderställas [landskapsnämndens] avgörande.Polismyndighets tillstånd må meddelas för en ellerflera föreställningar eller för viss tid, men kan detav polismyndigheten återkallas, där densamma finnerskäl därtill.7 §. Polismyndighets tillstånd till föranstaltande av offentligbiografföreställning skall sökas hos polismyndighetenskriftligt senast tre dagar före föreställningen.Dock kan polismyndighet godkänna också senareingiven ansökan. I ansökningen bör uppgivas platsenoch tiden för föreställningen samt vem som kommeratt tjänstgöra som maskinist, varjämte det tillståndsbevisbör bifogas, som polismyndighet meddelat maskinistenantingen i original eller styrkt avskrift.8 §. Polismyndigheten bör jämte brandmyndighetenverkställa syn på föreställningsplatsen, för så vitt ickepå ärendets avgörande inverkande omständigheter påförhand äro kända.9 §. Polis- och brandmyndigheterna böra var för sigverkställa inspektion vid offentliga biografföreställningarutan att därom på förhand göra anmälan. Biografteatrarnaböra under säsongen inspekteras minstvarje månad.10 §. Över de inspektion underkastade inrättningarnaoch platserna böra inspektionsmyndigheterna föraförteckning angående föreställningar och verkställdainspektioner. I förteckningen göres anteckning omiakttagna försummelser eller bristfälligheter samt avdem föranledda åtgärder.Polismyndigheten bör ofördröjligen underrättavederbörande brandchef om meddelade tillstånd tillföreställningar.4 kap. Särskilda bestämmelser11 §. I polismyndighets beslut kan ändring sökas hos[länsstyrelsen i landskapet Åland] inom trettio dagarfrån delfåendet, men bör beslutet lända till efterrättelse,tills [länsstyrelsen] annorlunda förordnar.Den som ej nöjes åt [länsstyrelsens] utslag i av polismyndighetavgjort ärende, äge däri söka ändringmedelst besvär, som inom trettio dagar från delfåendetböra ingivas till högsta förvaltningsdomstolen,men bör [länsstyrelsens] utslag lända till efterrättelse,tills ärendet i högsta förvaltningsdomstolen avgjorts.12 §. Var, som bryter mot stadgandena i denna landskapslag,straffes, såframt ej strängare straff förgärningen annorstädes är stadgat, med högst hundradagsböter eller, där omständigheterna äro synnerligenförsvårande, med fängelse ej utöver tre månader.Till samma straff vare den förfallen, som i sin sysslagår oaktsamt eller vårdslöst tillväga, så ock företagare,innehavare av lokal eller annan person, sommedvetet tillstädjer överträdelse av stadgandena ellerbestämmelserna eller annat oaktsamt eller vårdslöstförfarande eller som annorledes åsidosätter honomåliggande övervakningsskyldighet.Oavsett åtals väckande vare polismyndighet berättigadatt i alla de avseenden, som genom dennalandskapslag reglementeras, utfärda förbud för eller,i mån av behov, förhindra verksamhet, som kan åstadkommafara, eller att på vederbörandes bekostnad låtatill platsen beordra brandmanskap eller vidtaga andranödiga säkerhetsåtgärder.13 §. Med polismyndighet avses i denna landskapslag[polisinrättningen i Mariehamn och länsman på landet].14 §. Vid biograf skall finnas anställd en vaktmästare,som fyllt 21 år och gjort sig känd för pålitlighet ochordentlighet.Det åligger biografens innehavare att hos [polismyndigheteni orten] anmäla, vem som är vaktmästaredärstädes.Finner polismyndigheten vaktmästaren icke varalämplig för uppdraget, åligger det biografens innehavareatt efter anmodan av polismyndigheten utse annanperson.15 §. Beträffande utfärdandet av närmare bestämmelserangående säkerhetsåtgärder vid offentliga biografföreställningarsamt biografmaskinist och denneskompetens och dess prövning ävensom om filmteknisknämnd vare gällande, vad därom är stadgat i riketeller framdeles varder bestämt.G 10Landskapslag (1945:11) om utverkandeav tillstånd till föranstaltande av vissanöjen samt hållande av spelautomatoch penningautomat1 §. (1966/25) Om utverkande av tillstånd för anordnandeav lotteri och liknande verksamhet samt förhållande av spelautomat och penningautomat stadgasi landskapslagen om lotterier.Se G 11, Landskapslag (1966:10) om lotterier2 §. Upphävd (1981/11).3 §. Tillstånd till anordnande av allmän dans ellerkabaretföreställning å restaurang eller kafe samt tillrevy- och varieteföreställningar, särskilt för sig eller isamband med annat program, meddelas av polismyndigheti den ordning, som för föranstaltande av offentliganöjen är stadgat.4 §. Tillstånd att idka positivspelning eller annan gatuochgårdsmusik meddelas på ansökan av polismyndighet.5 - 6 §§. Upphävda (1966/25).7 §. (1981/11) Den som utan lov bedriver i 4 § avseddverksamhet eller bryter mot de villkor, som i myndighetstillståndsresolution är föreskrivna, straffas medböter.8 §. Med avseende å de tillstånd, som enligt dennalandskapslag skola hos polismyndighet eller [landskapsnämnden]ansökas, länder eljest i tillämpligaG

246 Ålands lagsamlingG 11LL (1966:10) om lotterierdelar till efterrättelse, vad i motsvarande avseenden ärstadgat om offentliga nöjen. Detta gäller även besväröver nämnda myndigheters beslut.G 11Landskapslag (1966:10) om lotterier1 §. Lotteri får anordnas med tillstånd av [landskapsstyrelsen]på sätt som i denna lag stadgas. Detsammagäller försäljning och saluförande av lotter i ett lotterisom hålls utanför landskapet samt främjande av ettsådant lotteri på annat sätt. (1993/52)2 mom. upphävt (1993/52).Vad i denna lag stadgas om lotteri gäller varulotteri,penninglotteri och vadhållning samt sådan verksamhetdär den som mot betalning deltar utlovas genomutlottning eller annan av slumpen beroende förrättningutfallande vinst. Lagen gäller även kasinoverksamhetsamt hållande av spel- och penningautomatersamt andra spelanordningar eller spel mot betalningtill allmänhetens begagnande så att som vinst kan utfallapengar eller sådana spelmarker som kan växlastill pengar eller varor. (1993/52)Stadgandena om lotteri i denna lag äga tillämpningockså i fråga om rätt att deltaga i lotteri och vadhållning,även om särskilda lottsedlar ej användas, samtbeträffande spelmarker.Angående emittering av premieobligationer gäller,vad om obligationslån är stadgat.Angående föranstaltande av lotteri ombord på passagerarfartyg,vilka har hemort i landskapet såsomi sjölagen stadgas, gäller vad i denna lag är stadgat.(1973/21)Stadgandena i denna lag tillämpas icke på varulotteri,som i 2 § 1 mom. avsedd sammanslutning anordnarför sina medlemmar i samband med möte försammanslutningens medlemmar under förutsättningatt icke andra personer få tillträde till lokal där speletförsiggår. (1973/21)Ang emittering av premieobligationer, se Lag om skuldebrev34 §, Ci 406 FL I2 §. Varulotteri må föranstaltas i syfte att hopbringamedel för välgörenhet eller annat ideellt ändamål endastav i landet registrerad förening eller självständigstiftelse eller annat sådant samfund som verkar försagda ändamål. (1973/21)I 1 mom. avsedd förening, stiftelse och samfund måäven utan tillstånd av [landskapsstyrelsen] anordnadylikt lotteri, där lotternas sammanräknade försäljningsprisär ringa, om lottförsäljningen, utlottningenoch utdelningen av vinsterna sker vid samma tillfälle.Anordnande av dylikt lotteri är likväl icke tillåtet vidtillställning, som föranstaltas i handelsrörelse eller affärsbyråunder dess egentliga öppethållningstid.3 §. Tillstånd att hålla penningautomater och andra i1 § 3 mom. avsedda spelanordningar mot betalning,att bedriva kasinoverksamhet samt att ordna vadhållningfår beviljas offentligrättslig förening som bildatsgenom landskapsförordning för att bedriva sådanverksamhet. De medel som inflyter genom föreningensverksamhet skall upptas i landskapets budget ochanvändas för att främja och stöda allmännyttigt ochannat allmänt ändamål samt för att främja projekt somkan antas gynna föreningens verksamhet och ändamål.(1993/52)2 mom. upphävt (1993/52).Se G 12, Landskapsförordning (1993:56) om Ålands Penningautomatföreningoch dess verksamhet4 §. (1986/15) Lotteritillstånd får förenas med villkorsamt med kontroll- och ordningsbestämmelser.Om tillståndshavare inte iakttar i 1 mom. avseddavillkor eller bestämmelser, kan tillståndet återkallas.5 §. Användningen av genom i denna lag avsedd verksamheterhållna medel och ur dem beviljade understödskall övervakas av [landskapsstyrelsen].Finner [landskapsstyrelsen] att i 1 mom. avseddamedel använts för sådant ändamål, för vilket de enligtdenna lag eller med stöd av densamma utfärdade föreskriftericke få användas, äger [landskapsstyrelsen]rätt att anmäla saken för åtal och därvid föra sakägarenstalan.6 §. Upphävd (1993/52).7 §. (1993/52) Den som bryter mot bestämmelserna idenna lag eller mot bestämmelser som utfärdats medstöd av den skall för brott mot lotteribestämmelsernadömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.8 §. (1993/52) Närmare bestämmelser om den i 3 §nämnda föreningens organisation och verksamhet samtom verkställigheten och tillämpningen av denna lag tillövriga delar utfärdas genom landskapsförordning.G 12Landskapsförordning (1993:56) omÅlands Penningautomatförening ochdess verksamhet1 kap. Ålands Penningautomatförenings verksamhet1 §. Föreningens namn och verksamhetsområdeDen i [3 § landskapslagen (1972:62) om lotterier]avsedda föreningen benämns Ålands Penningautomatförening,nedan föreningen. Föreningen har sinhemort i Mariehamn. Dess verksamhetsområde omfattarlandskapet Åland samt fartyg vilka enligt [sjölagen(FFS 167/1939)] har sin hemort i landskapet. Medlandskapsregeringens tillstånd kan föreningen ävenbedriva verksamhet utanför sitt verksamhetsområde.Föreningen äger rättsförmåga. Föreningen kandock förvärva fast egendom mot vederlag endast medlandskapsregeringens tillstånd.Se Kom 301 FL I2 §. Verksamhetens innehållFöreningen har till ändamål att anskaffa medel förbehov som anges i 3 § landskapslagen om lotterier.I det syftet bedriver föreningen verksamhet av detslag som avses i sagda lagrum samt i landskapslagen(1976:67) om förströelseautomater. Föreningen haräven rätt att tillverka och försälja materiel som behövsi spelbranschen.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet247LF (1993:56) om Ålands Penningautomatförening ...G 12Om landskapsregeringen samtycker får föreningenbedriva spel av annan än i 1 mom. avsedd art samtäven annan med föreningens ändamål förenlig verksamhet.3 §. Spelinsatser och ordningsreglerLandskapsregeringen fastställer de högsta beloppenför insatserna i föreningens spelverksamhet, såvittgäller verksamhet som avses i 3 § 1 mom. landskapslagenom lotterier.För verksamhet som avses i 1 mom. skall föreningenanta särskilda ordningsregler, vilka underställslandskapsregeringen för fastställelse. Reglerna skallpå lämpligt sätt anslås på synlig plats i de lokaler därspelverksamheten bedrivs.2 kap. Ålands Penningautomatförenings organisation4 §. MedlemmarMedlemmar i föreningen kan vara i landskapethemmahörande juridiska personer vilka inom sittverksamhetsområde intar en central ställning och varsverksamhet är allmännyttig samt även utanför Ålandverksamma juridiska personers i landskapet verkandeunderavdelningar som uppfyller nämnda villkor.Medlem som genom sitt förfarande i eller utanförföreningen väsentligt försvårat föreningens verksamhetkan uteslutas. Det ankommer på landskapsregeringenefter hörande av fördelningsrådet att fatta beslutom antagande och uteslutande av medlemmar.5 §. Medlemsavgifter och medlems delaktighet i vinstMedlemmarna betalar ingen medlemsavgift till föreningenoch uppbär ingen vinst av dess verksamhet.6 §. Föreningens organFöreningens organ är styrelsen och fördelningsrådet.Föreningen har även en verkställande direktör.7 §. StyrelsenTill föreningens styrelse utser landskapsregeringenför fyra kalederår i sänder minst fem och högst sjuledamöter. Bland ledamöterna utser landskapsregeringenen ordförande och en vice ordförande. Ledamotkan av landskapsregeringen entledigas när skäl befinnsföreligga. Härvid utses för resterande mandattidny ledamot.8 §. StyrelsemöteStyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.Styrelsen är beslutför då mer än hälften av dessledamöter är närvarande. Vice ordföranden handharordförandens uppgifter vid jäv eller annat förfall fördenna.Vid styrelsens möten förs protokoll som undertecknasav ordföranden och sekreteraren, om sådanutsetts, samt justeras på sätt som styrelsen bestämmer.Vid omröstning följs i tillämpliga delar de regler somgäller för fattande av beslut genom omröstning i landskapsregeringen.9 §. Styrelsens uppgifterStyrelsen företräder föreningen samt leder dessverksamhet och utövar tillsyn över den. På styrelsenankommer särskilt1) att utveckla föreningens verksamhet, att beslutaom dess organisation samt bevaka föreningens rättoch fördel,2) att tillse att föreningens bokföring sköts på ettomsorgsfullt sätt och i enlighet med lag,3) att besluta om ersättning för uppställande av automatsamt ersättning för annan tjänst som föreningentillhandahåller, om inte uppgiften av styrelsen anförtrottsverkställande direktören,4) att anställa och entlediga föreningens verkställandedirektör samt bestämma om hans lön och övrigaförmåner,5) att fastställa instruktion för verkställande direktörenom styrelsen anser att sådan behövs,6) att uppgöra målsättningsprogram för spelverksamhetensvolymmässiga och struktruella inriktning,vari redovisas även verksamhetens sociala konsekvenser,7) att uppgöra budget för föreningen samt verksamhetsberättelseoch bokslut, att överlämna räkenskapernatill revisorerna samt att inom april månadförelägga landskapsregeringen verksamhetsberättelsen,bokslutet och revisionsberättelsen jämte egetutlåtande,8) att till fördelningsrådet senast den 10 septemberlämna uppgift om det belopp som enligt 17 § kan utdelassom understöd samt9) att bistå landskapsregeringen i ärenden som anknytertill föreningens verksamhet.10 §. Verkställande direktörens uppgifterPå verkställande direktören ankommer att i enlighetmed styrelsens anvisningar och fastställd instruktion,om sådan finns, leda föreningens verksamhet, ledaoch övervaka övriga anställdas arbete, bereda ärendensom skall handläggas av styrelsen samt verkställadess beslut.11 §. FördelningrådetFördelningsrådet består av en representant jämtepersonlig ersättare för var och en av föreningens medlemmarsamt en representant jämte personlig ersättareför kulturföreningarna i landskapet. Därutöver skall irådet finnas en representant för landskapsregeringen.Fördelningsrådet utses för två år i sänder. (1998/7)Den av landskapsregeringen utsedda representantenverkar som fördelningsrådets ordförande. Rådethar rätt att utse en vice ordförande. De ärenden somankommer på fördelningsrådet bereds av ordförandenoch en av föreningens styrelse bland föreningens anställdautsedd person. Denne närvar vid rådets sammanträdenoch kan, om rådet det besluter, föredra deärenden som är föremål för behandling.Kulturföreningarnas representant jämte personligersättare i fördelningsrådet utses av Ålands kulturdelegation.(1998/7)12 §. Fördelningsrådets uppgifterFördelningsrådets uppgift är att till landskapsregeringenföreslå principer för samt lämna förslag om hurden beräknade nettoavkastningen för varje verksamhetsårskall fördelas. Fördelningsrådet har även tilluppgift att, när landskapsregeringen begär det, yttraG

248 Ålands lagsamlingG 12 LF (1993:56) om Ålands Penningautomatförening ...sig i frågor gällande fördelningen samt andra angelägenhetersom hör samman med den.13 §. Beslutsförfarandet och jäv i föreningens organI föreningens organ fattas beslut med enkel majoritet.Faller röserna lika avgör ordförandens röst, förutomvid val då lotten avgör.Vid behandling av ärende i föreningens organ skade i 25 och 26 §§ i förvaltningslagen (2008:9) förlandskap Åland ingående bestämmelserna om jäviakttas i tillämpliga delar. Jävsbestämmelserna tillämpasdock inte i fråga om ärenden som handläggs avfördelningsrådet. (2008/49)14 §. De som får teckna föreningens namnFöreningens namn tecknas av styrelsens ordförandeoch vice ordförande var för sig tillsammans med någonannan ledamot av styrelsen eller med verkställandedirektören. Föreningens styrelse kan befullmäktigaverkställande direktören att ensam teckna föreningensnamn. Samma rätt kan ges den som i verkställandedirektörens frånvaro handhar dennes uppgifter.Styrelsen för förteckning över de i 1 mom. nämndapersonerna. Ur förteckningen lämnas på begäran uppgifteroch utdrag till den som befinns ha sakligt skälför sin anhållan.Stämning och annat meddelande skall anses hakommit föreningen tillhanda då den tillställts någonav styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.15 §. RevisorerLandskapsregeringen utser för varje verksamhetsårtvå revisorer samt suppleanter för dem.Landskapsrevisorerna har rätt att granska föreningensräkenskaper och förvaltning.16 §. Föreningens bokföring och bokslutÖver föreningens hushållning förs bok enligt allmännabokföringsprinciper. Landskapsregeringen utfärdarvid behov närmare anvisningar om föreningensbokföring.Föreningens utgifter bestrids med inkomster avdess verksamhet.Föreningens räkenskaper avslutas för varje kalenderåroch lämnas jämte styrelsens verksamhetsberättelsetill revisorerna för granskning före utgången avfebruari månad. Senast en månad efter det räkenskapernamottagits skall revisorerna överlämna sin revisionsberättelsetill styrelsen.Det ankommer på landskapsregeringen att fattabeslut i frågan om bokslutet skall fastställas och deredovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.3 kap. Användningen av Ålands Penningautomatföreningsavkastning17 §. Avkastningen som underlag för uppgörande avlandskapets budgetPå grundvalen av uppgifter som styrelsen tillhandahållitskall fördelningsrådet inom september månadtill landskapsregeringen meddela om den beräknadenettoavkastningen för löpande verksamhetsår samt geförslag om fördelningen av avkastningen i huvuddrag.Det skall även anges hur tidigare ofördelade medelenligt rådets mening bör användas. Detsamma gällerutgiftsrester och för bestämt ändamål reserverademedel vilka skall återföras på grund av att de förblivitoutnyttjade.På grundvalen av fördelningsrådets förslag uppgörlandskapsregeringen sitt förslag som lämnas i framställningentill landskapets budget.18 §. Landskapsbudgetens inverkan på fördelningen avföreningens avkastningI enlighet med vad i landskapets budget anges fördelasden beräknade nettoavkastningen av föreningensverksamhet under föregående år, tidigare ofördelademedel och återförda medel som lån och bidragtill särskilda mottagare eller för särskilda ändamål.Av nettoavkastningen kan medel lämnas ofördeladeatt användas under följande verksamhetsår. Eventuellavvikelse mellan den beräknade och den slutliga avkastningenobserveras i budgeten som en ökning ellerminskning av det belopp som skall fördelas.19 §. Beslut om fördelning av föreningens avkastningFörslag till fördelning av det beräknade fördelningsbarabeloppet uppgörs av fördelningsrådet ochtillställs landskapsregeringen senast den 15 januaripåföljande år.Med fördelningsbara beloppet enligt 1 mom. avses:a) föreningens beräknade reslutat för verksamhetsåret,b) amorteringar på utgivna lån,c) återförda utgiftsrester och reservationsanslag,d) tidigare ofördelade medel samte) skillnaden mellan det i föregående budget beräknadefördelningsbara beloppet och det konstateradebeloppet.På grundvalen av fördelningsrådets förslag fattarlandskapsregeringen beslut om fördelning av lån ochbidrag till särskilda mottagare eller för särskilda ändamål,om inte annat följer av landskapslagen (1996:53)om Ålands kulturdelegation. När särskilda skäl föreliggerbeviljar landskapsregeringen förskott på lån ellerbidrag. (1998/7)20 §. Redovisning av uppgifter till landskapsregeringenFöreningen skall tertialsvis inom en månad från utgångenav tertialet i förskott till landskapsregeringenredovisa ett belopp som motsvarar den uppskattadenettoavkastningen för ifrågavarande tertial.Nettoavkastningens överskott skall redovisas tilllandskapsregeringen inom en månad från dagen förfastställande av bokslutet.21 §. Ansökan om bidrag och lånAnsökan om bidrag och lån ur föreningens avkastningskall senast den 15 oktober året före det undervilket sökanden önskar erhålla bidraget eller lånet inlämnastill landskapsregeringen. Ansökan skall göraspå fastställd blankett. Tillgänglig utredning, som visarhuruvida sökanden har rätt till det bidrag eller lån somsökts, skall bifogas.22 §. Tillsyn över beviljade medels användningFöreningen är skyldig att bistå landskapsregeringenvid övervakningen av att spelverksamheten inte med-

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet249LL (1976:67) om förströelseautomaterG 13för sociala olägenheter och att de medel som utdelasur föreningens avkastning används för avsett ändamål.I detta syfte skall den som anhåller om bidrageller lån innan medel utbetalas befullmäktiga föreningenoch landskapsregeringen att granska vederbörandesmedelsförvaltning och bokföring i dess helhet.4 kap. Särskilda bestämmelser och ikraftträdelsebestämmelser23 §. Tillsyn över föreningens verksamhetFöreningens verksamhet övervakas av landskapsregeringen.24 §. Åtgärder som skall vidtas då föreningen upphörÄndras denna förordning så att föreningen skallupphöra med sin verksamhet skall dess tillgångar realiserasoch de influtna medlen fördelas i enlighet medbestämmelserna i 3 § landskapslagen om lotterier.25 §. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserDenna förordning träder i kraft den 1 oktober 1993.Genom denna förordning upphävs penningautomatförordningen(1972:62) den 21 december 1972 förlandskapet Åland. Den förening som bildats genomden upphävda förordningen fortsätter dock sin verksamhetoch på den tillämpas bestämmelserna i dennaförordning.Styrelsen för föreningen utses med tillämpning avreglerna i denna förordning första gången för en mandatperiodsom inleds den 1 januari 1994.Fördelningsrådet inleder sin verksamhet så snart[landskapsstyrelsen] och hälften av medlemmarna utsettsina representanter i rådet.G 13Landskapslag (1976:67) om förströelseautomater1 §. Med förströelseautomater avses i denna lag automatoch annan spelanordning som för nöjesändamålutbjudes till begagnande mot betalning och vidvars begagnande åt spelaren icke såsom vinst utfallerpengar, varor, andra förmåner med penningvärde ellerspelmarker som kan växlas till pengar.Angående förströelseautomater ombord på passagerarfartyg,vilka har hemort i landskapet såsom isjölagen stadgas, gäller vad i denna lag är stadgat.Se Sjölagen 1:4, Kom 301 FL I2 §. Tillstånd att hålla i 1 § avsedd förströelseautomattill begagnande för allmänheten kan endast givas åtÅlands penningautomatförening.Vad i 1 mom. stadgas äger icke tillämpning på automatersom tillverkats enbart för att framföra musik,ej heller på automater och spelanordningar som tillfälligtanvändes på tivoli eller i skjuttält.3 §. Tillstånd att mot betalning hålla förströelseautomattill begagnande för allmänheten skall sökas hos[landskapsstyrelsen].Genom landskapsförordning kan likväl stadgas, atthållande av förströelseautomat till begagnande är tilllåtetutan i 1 mom. avsett tillstånd, såvida anmälandärom på förhand gjorts till [landskapsstyrelsen].4 §. Den som i strid med denna lag eller med stöd avdensamma givna stadganden uppställer förströelseautomatertill begagnande mot betalning skall dömas förolovligt hållande av förströelseautomat till böter.5 §. Närmare stadganden angående tillämpningen avdenna lag utfärdas vid behov genom landskapsförordning.6 §. Tillstånd att hålla i 1 § avsedd förströelseautomatkan fortfarande beviljas fram till den 31 december1981 för automat, vilken före denna lags ikraftträdandemed stöd av behörigt tillstånd har hållits i användningeller införts till landskapet.Genom landskapsförordning kan stadgas om skyldighetatt anmäla i 1 mom. avsedda förströelseautomaterhos myndighet.7 §. Denna lag träder omedelbart i kraft.Ålands penningautomatförening är skyldig att motfull ersättning inlösa de förströelseautomater, vilkahar varit i användning eller införts till landskapet föredenna lags ikraftträdande, samt före nämnda datumtill landskapet införda oundgängligen behövliga specialredskapoch -anordningar samt reservdelar, vilkaär lämpliga enbart för skötsel och reparation av förströelseautomater.Då skall även det värde ersättassom bedrivande av förströelseautomatverksamhetenrepresenterar. Krav på inlösen skall framställas tillnämnda förening inom sex månader efter det lagenhar trätt i kraft. Samtidigt skall den som yrkat påinlösen upphöra med att bedriva förströelseautomatverksamhet.Om så icke förfarits, är nämnda föreningicke skyldig att ersätta det värde som bedrivande avförströelseautomatverksamheten representerar.Den som fortsätter att bedriva förströelseautomatverksamhetunder längre tid än sex månader sedandenna lag trätt i kraft, har emellertid rätt att årligenförnya med högst fem procent de förströelseautomater,som han hade i sin besittning när lagen trädde ikraft. Den som bedriver sådan förströelseautomatverksamhetskall inom sex månader sedan lagen trätti kraft hos Ålands penningautomatförening anmäla deautomater han innehar.Träffas icke överenskommelse om inlösen eller ersättningenmellan parterna, skall saken överlämnastill skiljemän för avgörande på sätt i [lagen om skiljemannaförfarande(FFS 46/1928)] är stadgat.Se Pr 208 (FFS 967/1992) FL IG 14Landskapslag (1950:25) angåendepenninginsamlingar i landskapet Åland1 §. Penninginsamling är en verksamhet, genom vilkenman för att erhålla medel för välgörande, allmännyttigteller annat allmänt ändamål vädjar till allmänhetenantingen direkt eller genom förmedling av tryckalster,brev, post eller telefon eller på annat därmedjämförbart sätt.Såsom penninginsamling i enlighet med dennalandskapslag anses likväl icke av religiöst samfundi samband med offentlig religionsutövning anordnadG

250 Ålands lagsamlingG 15RPF (2000:80) om … förberedande uppgifter för undantagsförhållandensedvanlig uppbärning av kollekt bland de deltagandeoch icke heller saluhållande av lyckönsknings- ellerkondoleansadresser.2 §. Tillstånd att föranstalta penninginsamling beviljasav [landskapsnämnden].Om [landskapsnämndens] skyldighet att införskaffalandshövdingens yttrande och avgöra ärende angåendepenninginsamling i samråd med landshövdingenär särskilt stadgat.Anm Det stadgande som avses i 2 mom ingick i Förordningenom polisväsendet i landskapet Åland 14 §, (FFS 313/1961),men saknas i den nu gällande överenskommelseförordningen,D 18, Republikens presidents förordning (2010:33) om polisförvaltningeni landskapet Åland3 §. Angående föranstaltande av penninginsamlingbör göras skriftlig ansökan, av vilken jämte annat börframgå till vilket ändamål de influtna medlen användassamt inom vilken tid, på vilket sätt och på vilketområde penninginsamlingen föranstaltas.Ärnar man föranstalta penninginsamling med listoreller kvitton eller genom försäljning av märken ellerandra föremål, bör i ansökningen uppgivas, förutomvad i 1 mom. nämnts, listornas eller kvittonas antalsamt de salubjudna märkenas eller de andra föremålensantal och pris.4 §. I tillståndsbeviset till penninginsamling skall angivasvem och för vilket ändamål tillståndet beviljats,under vilken tid samt på vilket sätt och på vilket områdeeller vid vilket tillfälle penninginsamlingen fårföranstaltas liksom även andra nödigbefunna villkor.Avskrift av tillståndsbeviset skall tillsändas vederbörandepolismyndighet.I [landskapsnämnden] skall föras förteckning överalla inom landskapet Åland föranstaltade penninginsamlingar.5 §. Tillstånd att föranstalta penninginsamling beviljasför viss tid, högst ett år. Förlängning av den fastställdatiden beviljas icke.6 §. Den, som erhållit tillstånd till penninginsamling,bör för densamma avgiva redovisning, av vilken börframgå vem eller vilka som mottagit de influtna medlenför att användas för det avsedda ändamålet, bruttoinkomstenav insamlingen, ombudsmannaarvoden,trycknings- och reklamkostnader, funktionärernasarvoden, övriga verkställighetskostnader samt denrena vinsten av penninginsamlingen.I 1 mom. avsedd redovisning för föranstaltad penninginsamlingbör inom tre månader efter det insamlingenavslutats inlämnas i två exemplar till [polisinrättningeni Mariehamn eller länsmannen på den ort,där den, som handhaft insamlingen, har sin hemort].[Polisinrättningen eller länsman] bör efter att hamottagit den i 2 mom. avsedda redovisningen ofördröjligeninsända det ena exemplaret därav till [landskapsnämnden]och uppbevara det andra i sitt arkiv.7 §. [Landskapsnämnden] åligger att med bistånd avpolismyndigheterna övervaka föranstaltandet av penninginsamlingarinom landskapet.8 §. Iakttagas vid föranstaltande av penninginsamlingicke stadgandena i denna landskapslag eller villkoreni tillståndsbeslutet eller sker vid föranstaltande avpenninginsamling annars missbruk, kan [landskapsnämnden]återkalla tillståndet.9 §. Förekomma i redovisning för penninginsamlingmindre felaktigheter eller brister, kan [landskapsnämnden]förordna att redovisningen rättas inom viss tid.Har tillstånd till penninginsamling återkallats ellerhar redovisning för penninginsamling icke inlämnatsinom bestämd tid eller är redovisningen så bristfällig,att i 1 mom. avsedd åtgärd icke är tillfyllest, kan[landskapsnämnden] förordna en syssloman för attpå mottagarens av tillståndet till penninginsamlingenbekostnad övertaga medlen och överlåta dem för detavsedda ändamålet samt avgiva redovisning för penninginsamlingen.[Landskapsnämnden] bör övervakaatt sysslomannen vederbörligen fullgör sitt åliggande.Rätt att hos [landskapsnämnden] anhålla om förordnandeav ovan nämnd syssloman tillkommer ävenden, som bevisligen med sina medel främjat penninginsamlingen,samt offentlig åklagare.10 §. Var, som utan vederbörligt tillstånd föranstaltarpenninginsamling eller bryter mot de i 4 § 1 mom.avsedda villkoren eller försummar den i 6 § stadgaderedovisningsskyldigheten, straffes med böter, såvidaicke annorstädes för förbrytelsen stadgas strängarestraff.11 §. [Landskapsnämnden] kan vid behov giva närmareanvisningar om tillämpningen av denna landskapslag.G 15Republikens presidents förordning(2000:80) om skötseln i landskapetÅland av förberedande uppgifter förundantagsförhållanden(FFS 900/2000)1 §. De förberedande förvaltningsuppgifter och deförberedande uppgifter av annat slag som ankommerpå rikets myndigheter inom befolkningsskyddet, försörjningsberedskapenoch den allmänna beredskapeninför undantagsförhållanden skall i landskapet Ålandskötas gemensamt av rikets och landskapets myndigheteri enlighet med vad som bestäms i denna förordning.2 §. I 1 § avsedda uppgifter är1) inom befolkningsskyddet de uppgifter vilka enligtlagen om räddningsväsendet (561/1999) ankommerpå länsstyrelsen på Åland i egenskap av myndighetsom ansvarar för befolkningsskyddet,2) inom försörjningsberedskapen de uppgifter vilkaenligt lagen om tryggande av försörjningsberedskapen(1390/1992), lagen om skyddsupplag (970/1982),lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel(402/1984) samt lagen om obligatorisk upplagring avimporterade bränslen (1070/1994) ankommer på Försörjningsberedskapscentralen,

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet251Räddningslag (2006:106)G 163) inom allmän beredskap för undantagsförhållandenförberedelser som nämns i 40 § beredskapslagen(1080/1991).3 §. För de uppgifter som avses i denna förordningfinns en samrådsdelegation för beredskapsärenden,som leds av landshövdingen och lantrådet. I delegationeningår företrädare för landskapet och riketsmyndigheter i enlighet med vad som bestäms närmarei arbetsordningen för delegationen.I samrådsdelegationen är förvaltningschefen vidlänsstyrelsen ställföreträdare för landshövdingen ochvicelantrådet ställföreträdare för lantrådet.4 §. Samrådsdelegationen har till uppgift att1) övervaka och samordna beredskapsplaneringenoch se till att i 40 § beredskapslagen nämnda förberedelserför undantagsförhållanden vidtas,2) ta initiativ till beredskap för undantagsförhållandensamt bistå vid utarbetande och verkställighet avplaner för beredskapen,3) avge utlåtanden i frågor av principiell vikt,4) följa utvecklingen inom förvaltningen när detgäller den allmänna beredskapen för undantagsförhållanden,5) i samråd med Försörjningsberedskapscentralenbehandla ärenden som gäller försörjningsberedskapensamt säkerhets- och skyddsupplagringen,6) handlägga övriga frågor som gäller beredskapsplaneringen,befolkningsskyddet och ledningscentraleni landskapet.5 §. Ärendena avgörs i samrådsdelegationen av landshövdingenoch lantrådet efter samråd. Lantrådet beslutari ärenden som faller inom landskapets behörighetoch landshövdingen i övriga ärenden. I ärendensom gäller statens säkerhet beslutar landshövdingen.6 §. En frivillig organisation vars verksamhetsområdeomfattar landskapet Åland kan, sedan länsstyrelsenhörts i ärendet, av [landskapsstyrelsen] ges särskildauppgifter i anslutning till beredskapsplaneringen. Ensådan organisation kan emellertid inte ges uppgiftersom innebär avsevärd utövning av offentlig makt.7 §. Länsstyrelsen skall årligen ge Försörjningsberedskapscentralenen rapport om den aktuella beredskapsplaneringeni landskapet.8 §. Närmare bestämmelser om landskapets och riketsföreträdare i samrådsdelegationen samt om samrådsdelegationenssammanträden, om skötseln av sekreteraruppgifteroch den interna arbetsfördelningen utfärdasi en arbetsordning, som godkänns av länsstyrelsenoch [landskapsstyrelsen].9 §. Denna förordning träder i kraft den 1 december2000.Genom denna förordning upphävs förordningenden 5 februari 1988 om handhavande av beredskapsuppgifterinom befolkningsskyddet i landskapetÅland (140/1988) och 1 § 3 punkten förordningen den30 december 1992 om fortsatt giltighet av vissa överenskommelseförordningarsom har utfärdats med stödav 1951 års självstyrelselag för Åland (1594/1992).G 16Räddningslag (2006:106) för landskapetÅland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Lagens innehåll och tillämpningsområdeDenna lag innehåller bestämmelser om hur räddningsverksamhetenskall bedrivas i landskapet. Lageninnehåller även bestämmelser om hur räddningsväsendeti landskapet skall organiseras.I lagstiftningen om befolkningsskyddet, bekämpningenav olje- och miljöskador samt flyg- och sjöräddningenfinns bestämmelser som rör räddningsväsendetsverksamhet i landskapet.Om inte annat föreskrivs i annan lagstiftning skalldenna lag tillämpas då räddningsverksamhet utövas.2 §. DefinitionerI denna lag avses med1) byggnad, en för boende, arbete eller lagringavsedd konstruktion som är fast eller avsedd att varastationär och som på grund av sina egenskaper förutsätterövervakning från myndigheternas sida av orsakersom har att göra med säkerhet, hälsa, det fysiskalandskapet, trivsel och miljöaspekter, dock inte enlätt konstruktion av ringa storlek såvida inte den harsärskilda konsekvenser för säkerheten, markanvändningeneller miljön,2) anläggning, ett fysiskt avgränsat område därbyggnader eller andra konstruktioner uppförts ellertekniska arrangemang inrättats i syfte att fylla en ellerflera funktioner som ett led i utövningen av en verksamhet,3) fastighet, ett fysiskt avgränsat område på vilketdet finns en eller flera byggnader eller anläggningar,4) olyckor, plötsligt inträffade händelser såsombränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväderoch utflöden av skadliga ämnen och som beror påföreteelser i naturen, människors handlande eller underlåtenhetatt handla och som har medfört eller kanbefaras medföra att människor, egendom eller miljönskadas,5) fara, sådana omständigheter som innebär attmänniskors liv och hälsa äventyras eller att skadorkan uppkomma på egendom eller i miljön,6) begränsning av skador, åtgärder som vidtasför att lindra följderna och begränsa verkningarna avolyckor som inträffat,7) operativ räddningsverksamhet, skyndsammaåtgärder som syftar till att skydda och rädda männ i-skor samt begränsa skadorna på egendom och i miljönnär olyckor inträffar eller då fara hotar,8) förebyggande räddningsverksamhet, åtgärdersom syftar till att minimera olycksrisker, motverkauppkomsten av situationer som kan orsaka fara samtupprätthålla en beredskap som möjliggör ett snabbtoch effektivt ingripande när en olycka inträffat ellerdå fara hotar,9) räddningsverksamhet, sådan verksamhet somutgörs av den operativa räddningsverksamheten samtden förebyggande räddningsverksamheten,G

252 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)10) riskfylld verksamhet, verksamhet vars utövningmedför en större risk än vanligt för att olyckoroch situationer som kan orsaka fara uppkommer,11) kommunala räddningsväsendet, den kommunalaorganisation inom vilken en kommun enskilt ellertillsammans med andra kommuner ansvarar för attuppgifter inom räddningsverksamheten i landskapetfullgörs i enlighet med bestämmelserna i denna lageller annan lagstiftning,12) räddningsväsendet, det kommunala räddningsväsendetsamt den organisation som upprätthållsav landskapet och inom vilken landskapets myndigheteroch organisationer ansvarar för att uppgifter inomoch i anslutning till räddningsverksamhet fullgörs ienlighet med bestämmelserna i denna lag eller annanlagstiftning,13) brandsyn, den kontroll eller besiktning sominnebär att brandsyneförrättare kontrollerar att ägareeller innehavare av angivna byggnader eller andra anläggningarhar vidtagit de i lag föreskrivna åtgärdernaför skydd mot olyckor samt14) sotning, åtgärder som innebär att fasta förbränningsanordningaroch rökkanaler rengörs och tillsammansmed tillhörande byggnadsdelar kontrolleras frånbrandskyddssynpunkt.3 §. Grundläggande skyldigheterMed beaktande av vad som föreskrivs i denna lagoch i annan lagstiftning skall räddningsverksamheteni landskapet bedrivas så att olyckor och situationersom kan orsaka fara effektivt förebyggs och bekämpas.Organisationer, företag, inrättningar, enskildapersoner och myndigheter är skyldiga att i enlighetmed sina förutsättningar1) medverka till att den förebyggande räddningsverksamheteni landskapet fungerar effektivt,2) delta i räddningsoperationer samt3) lindra de följder och begränsa de skador somuppstår eller kan uppstå till följd av att en olycka inträffareller hotar att inträffa.Bedömningen av huruvida den enskilde fullgjortsina skyldigheter enligt 1 mom. sker utifrån vad somskäligen kan krävas av honom eller henne i det särskildafallet.Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. skall de myndighetersom ansvarar för räddningsverksamheteni landskapet även medverka till en ändamålsenligsamordning av densamma samt vid behov ge råd ochinformera om hur olyckor och situationer som kan orsakafara skall förebyggas och bekämpas.Landskapets och kommunernas skyldighet att vidtaåtgärder för att undanröja hotet från och begränsa skadornaav olyckor och situationer som kan orsaka farabestäms utifrån1) hur stort behovet är av ett ingripande i det enskildafallet,2) det hotade intressets betydelse,3) kostnaderna för åtgärderna samt4) andra omständigheter som är av avgörande betydelsei det enskilda fallet.4 §. Övergripande målsättningDen övergripande målsättningen med bestämmelsernai denna lag är1) att människor skall skyddas och räddas från farligasituationer,2) att ange vem som skall vidta de åtgärder somkrävs för att i största möjliga utsträckning begränsaskadorna då olyckor inträffar eller fara hotar samt3) att upprätthålla en för alla trygg och säker livsmiljö.2 kap. Ansvarsfördelningen och samarbetet inomräddningsväsendet5 §. Landskapsregeringens uppgifterLandskapsregeringen skall1) ha det övergripande ansvaret för att räddningsverksamheteni landskapet bedrivs effektivt och organiserasi enlighet med bestämmelserna i denna lag,2) leda och utöva tillsyn över räddningsverksamheteni landskapet,3) upprätthålla landskapsalarmcentralen samt4) tillsätta en särskild räddningsdelegation.6 §. Räddningsdelegationens uppgifterRäddningsdelegationen skall biträda landskapsregeringeni ärenden som rör räddningsverksamhetenoch bekämpningen av miljöskador i landskapet.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om räddningsdelegationenssammansättning och uppgifter.7 §. Kommunens uppgifterKommunen är skyldig att inom sitt område1) ansvara för att det upprätthålls en beredskap förräddningsinsatser som gör det möjligt att effektivt bedrivaoperativ räddningsverksamhet i kommunen,2) ansvara för att den förebyggande räddningsverksamhetenbedrivs effektivt och vid samhällsplaneringenbeakta olika säkerhetsaspekter för att därigenomminimera risken för att olyckor inträffar ochsituationer som kan orsaka fara uppstår samt3) ge råd och information om hur olyckor skallkunna förebyggas och bekämpas.8 §. Organisationen av det kommunala räddningsväsendetOlika uppgifter inom det kommunala räddningsväsendetkan skötas av en kommun enskilt eller av flerakommuner gemensamt.Skötseln skall organiseras utifrån vad som bäst befrämjarde i denna lag uppställda målsättningarna ochså att det för varje kommun finns en brandkår medskyldighet att fullgöra uppgifter inom räddningsverksamheteni kommunen. Brandkåren kan bestå av personali huvudsyssla, personal i bisyssla eller vara enavtalsbrandkår. För varje kommun skall det även finnasen räddningsmyndighet (kommunens räddningsmyndighet)inom vilken det skall finnas en högstatjänsteman (räddningschef) med uppgift att utöva tillsynöver och ansvara för ledningen av det kommunalaräddningsväsendet.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet253Räddningslag (2006:106)G 16Inom tre år efter det att denna lag trätt i kraft skallkommunerna utarbeta en samarbetsplan som angerriktlinjerna för hur det kommunala räddningsväsendetskulle kunna administreras av en för hela landskapetgemensam kommunal räddningsmyndighet.Om kommunerna inte utarbetat planen inom den i3 mom. föreskrivna tiden skall landskapsregeringenutarbeta planen i samråd med kommunerna.9 §. Andra myndigheters uppgifterVid sidan av kommunens räddningsmyndighet ochlandskapsregeringen är även myndigheter som är underställdalandskapsregeringen samt övriga kommunalamyndigheter, i enlighet med sina förutsättningar,skyldiga att delta i räddningsverksamhet.Statliga myndigheter deltar i räddningsverksamheteni landskapet i enlighet med vad därom bestäms irikslagstiftningen.10 §. FrivilligarbeteOrganisationer som är verksamma i anslutning tillräddningsväsendet kan av kommunens räddningsmyndighetoch landskapsregeringen tilldelas uppgiftersom är att hänföra till den operativa räddningsverksamheten.Organisationerna kan även tilldelasuppgifter som hänför sig till utbildning, rådgivningoch information.De i 1 mom. avsedda organisationerna kan intetilldelas uppgifter som innebär utövning av offentligmakt.Landskapsregeringen utfärdar vid behov i landskapsförordningnärmare bestämmelser om hur frivilligarbetetskall organiseras.11 §. Egen beredskapFör att skydda människors liv och hälsa, egendomoch miljön är den som äger eller innehar en byggnadeller anläggning eller utövar industri- eller affärsverksamhetskyldig att upprätthålla en beredskap förräddningsinsatser som möjliggör snabba och effektivaräddningsingripanden då en olycka inträffar eller närfara hotar. För att minimera olycksrisken och riskenför att det uppstår situationer som kan orsaka fara ärägaren eller innehavaren även skyldig att vidta de förebyggandeåtgärder som med hänsyn till omständigheternai det enskilda fallet får anses påkallade. Ägareneller innehavaren är även så långt han eller honförmår skyldig att delta i räddningsoperationer när enolycka inträffat eller då fara hotar.Även den som har det övergripande säkerhetsansvaretför verksamheten vid ett ämbetsverk eller eninrättning skall iaktta de i 1 mom. avsedda skyldigheterna.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om de i 1 och 2 mom. avseddaskyldigheterna och vem som omfattas av dem.3 kap. Planeringsskyldighet12 §. Övergripande planering av räddningsverksamheteni landskapetLandskapsregeringen skall i samråd med kommunensräddningsmyndighet och andra i 9 § avseddamyndigheter utarbeta en för hela landskapet gemensamöversiktsplan som anger de allmänna riktlinjernaför hur räddningsverksamheten i landskapet skall organiseras.I planen skall ingå1) en beskrivning över vilka materiella och personellaresurser som i landskapet står till räddningsväsendetsförfogande,2) en övergripande beskrivning över olycksriskernai landskapet,3) ett förslag till åtgärder för hur olycksriskernaskall minskas samt4) en beskrivning över vilken beredskap som skallupprätthållas i landskapet för att genomföra räddningsoperationersom snabbt och effektivt begränsarde skador på människor, egendom och miljön somkan uppkomma till följd av att en olycka inträffar ellerfara hotar.För en i annan lagstiftning särskilt definierad anläggningi vilken farliga kemikalier tillverkas, används,hanteras eller upplagras skall en plan för storolyckorutarbetas.Planen skall utarbetas av kommunens räddningsmyndighetoch andra i 9 § avsedda myndigheter isamråd med den som äger anläggningen eller ansvararför verksamheten i anläggningen.I anslutning till att planen utarbetas skall de invånaresom riskerar att utsättas för fara till följd avverksamheten i anläggningen informeras om och gestillfälle till att yttra sig över planen.14 §. RäddningsplaneringDen som äger eller innehar en byggnad i vilkenindustri- eller affärsverksamhet utövas samt den somhar det övergripande säkerhetsansvaret för verksamheteninom ämbetsverk och inrättningar är skyldig attutarbeta en räddningsplan för hur de i 11 § avseddaåtgärderna skall genomföras.15 §. Larm- och biståndsplaneringKommunens räddningsmyndighet, landskapsalarmcentralensamt övriga myndigheter, vilka med stödav denna lag eller annan lagstiftning givits uppgifterinom räddningsväsendet, skall i samråd utarbeta enför hela landskapet gemensam larm- och biståndsplan.När en olycka inträffar skall de räddningsenheter,som bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföraett räddningsuppdrag, larmas. Bedömningenskall göras utgående från den i 1 mom. angivna planeni vilken det skall anges att spridningsrisken, typenav olycka och olyckans karaktär, olyckans geografiskaomfattning, möjligheten för en räddningsenhet attsnabbt ta sig till olycksplatsen samt övriga omständigheter,som kan vara av betydelse i det enskilda fallet,skall beaktas då larm utgår.16 §. BiståndDå åtgärder vidtas inom ramen för den operativaräddningsverksamheten skall kommunerna vid behovbistå varandra i enlighet med den i 15 § angivna planenoch i övrigt på det sätt omständigheterna kräver.G

254 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)17 §. Närmare bestämmelser om planeringLandskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om innehållet i de planersom avses i 12-15 §§.4 kap. Kommunernas räddningsservice18 §. RäddningsserviceRäddningsservicen utgörs av de personella ochmateriella resurser som står till räddningsväsendetsförfogande och som är avsedda att huvudsakligen användasför uppgifter inom räddningsverksamheten ilandskapet.19 §. Nivån på räddningsservicenUtgående från de allmänna riktlinjerna i översiktsplanenskall nivån på räddningsservicen i en kommunvara sådan1) att olycksriskerna effektivt förebyggs och minimeras,2) att situationer som kan orsaka fara i största möjligautsträckning motverkas samt3) att en beredskap upprätthålls som innebär attsnabba och ändamålsenliga åtgärder kan vidtas när enolycka inträffar eller då fara hotar.20 §. Beslut om nivån på räddningsservicenKommunen beslutar om nivån på sin räddningsservice.I beslutet skall anges1) hur stor risken är för att olyckor skall inträffa ikommunen,2) vilka resurser som skall finnas i kommunen föratt minska olycksriskerna,3) vilken beredskap för olyckor och för situationersom kan orsaka fara som skall upprätthållas samt4) för vilken tid det skall gälla.Kommunen skall underrätta landskapsregeringenom sitt beslut.21 §. Tillsyn över nivån på räddningsservicenLandskapsregeringen skall utöva tillsyn över attkommunen upprätthåller en nivå på sin räddningsservicesom uppfyller de i 19 § fastställda kraven. Föreliggeravsevärda brister vilka inte avhjälps inom enviss av landskapsregeringen utsatt tid kan landskapsregeringenförelägga kommunen att vid vite vidta deåtgärder som krävs för att kraven skall uppfyllas.22 §. Närmare bestämmelserLandskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om nivån på räddningsservicenoch om formen för och innehållet i beslutetom nivån på räddningsservicen.5 kap. Behörighetskrav och utbildning23 §. Behörighetskrav för personalen inom räddningsväsendetDen som genomgått och examinerats från en läroinrättning,vid vilken personer yrkesutbildas för attkunna fullgöra uppgifter inom räddningsverksamhet,har rätt att i huvudsyssla fullgöra uppgifter inom räddningsverksamheteni landskapet under förutsättningatt övriga av landskapsregeringen i landskapsförordningfastställda behörighetskrav är uppfyllda.Den som i bisyssla eller inom avtalsbrandkårernaskall fullgöra uppgifter som hänför sig till den kommunalaräddningsverksamheten måste ha en utbildningsom uppfyller sådana krav att uppgifterna kanskötas på ett säkert och ändamålsenligt sätt.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om de i 1 och 2 mom.ställda behörighetskraven. Om särskilda skäl föreliggerkan landskapsregeringen medge undantag frånbehörighetskraven.24 §. Ansvaret för utbildningen av personalen i bisysslaoch inom avtalsbrandkårernaLandskapsregeringen ansvarar för att en ändamålsenligutbildning kan erbjudas brandkårens personal ibisyssla och personalen inom en avtalsbrandkår.Landskapsregeringen kan avtala med en läroanstalteller organisation om bedrivande av sådan utbildningsom avses i 1 mom.Kommunen ansvarar för att brandkårens personali bisyssla och personalen inom en avtalsbrandkår hartillräcklig utbildning.6 kap. Förebyggande av olyckor25 §. AllmäntFörebyggande av olyckor innefattar1) åtgärder som vidtas för att förhindra att bränderuppstår,2) förberedande åtgärder som syftar till att delsunderlätta släckningsarbete, dels lindra och begränsaskadorna av samt minska hotet från bränder och härmedförenade faror,3) åtgärder som syftar till att minimera risken förras, skred och översvämningar, kemikalie-, explosions-eller trafikolyckor, utflöden av olja eller andraskadliga ämnen, gas- eller vätskeläckage, situationersom medför strålningsfara eller andra därmed jämförbaranödlägen som kan medföra att människor, egendomeller miljön skadas,4) åtgärder som syftar till att minimera risken förolyckor och öka säkerheten vid offentliga arrangemangoch tillställningar,5) en varsam hantering av eld, brandfarliga ämnenoch anordningar som kan orsaka fara,6) en ur olycksrisksynpunkt säker och ändamålsenliganvändning av byggnader och anläggningar,7) myndigheternas information och rådgivning tillallmänheten, företag, ämbetsverk och inrättningar omvilka åtgärder som skall vidtas för att minimera riskenför olyckor samt8) den myndighetstillsyn som syftar till att de i1-6 punkten angivna åtgärderna vidtas i enlighet medbestämmelserna i denna lag.26 §. Uppgifter som kommunens räddningsmyndighetär skyldig att utföra vid förebyggandet av olyckorKommunens räddningsmyndighet skall följa medutvecklingen i fråga om olycksrisker och antaletolyckor i landskapet. Utgående från de slutsatser

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet255Räddningslag (2006:106)G 16som därav kan dras skall räddningsmyndigheten försin del vidta de åtgärder som krävs för att olyckornaskall kunna förebyggas effektivt. I samband härmedskall räddningsmyndigheten vid behov informera andramyndigheter och föreslå vilka ytterligare åtgärdersom skall vidtas.Kommunens räddningsmyndighet skall även informeraallmänheten, företag, ämbetsverk och inrättningarom hur den enskilde skall kunna1) identifiera faktorer som medför fara,2) förebygga olyckor,3) handla i olyckssituationer samt4) förbereda sig för undantagsförhållanden.Som ett led i den förebyggande räddningsverksamhetenskall kommunens räddningsmyndighet samarbetamed andra myndigheter, organisationer, inrättningar,företag samt enskilda personer.27 §. Byggnaders allmänna säkerhetByggnader och andra därtill anslutande konstruktionersamt omgivningen däromkring skall planeras,byggas och hållas i sådant skick att risken för att enolycka inträffar är så liten som möjligt och att räddningsoperationereffektivt kan genomföras när enolycka inträffar eller då fara hotar.28 §. Säkerheten vid användning av byggnader ochanläggningarDen som äger eller innehar en byggnad eller anläggningskall se till att1) släcknings-, räddnings- och bekämpningsmateriel,anordningar som underlättar släcknings- ochräddningsarbete, branddetektorer, larmanordningaroch övriga anordningar som varnar för överhängandefara, utrustning och anordningar som enligt lag skallfinnas i skyddsrum, säkerhetsbeteckningar samt skyltarsom anger utrymningsvägar är i funktionsdugligtskick och att de har underhållits och inspekterats ienlighet med vad som föreskrivs i lag eller i bestämmelsersom utfärdats med stöd därav,2) eldstäder och rökkanaler har sotats samt att3) ventilationskanaler och ventilationsanordningarhar underhållits och rengjorts.Innehavare av en lägenhet omfattas även av bestämmelsernai 1 mom. 1-3 punkten till den del det gällerde utrymmen som är i hans eller hennes besittning.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om1) vilka åtgärder som skall vidtas för att de i1 mom. 1 punkten avsedda anordningarna skall varafunktionsdugliga och vilka tekniska detaljer som i anslutninghärtill skall iakttas,2) hur de i 1 mom. 1 punkten avsedda anordningarnaskall underhållas och besiktigas,3) vilka typer av eldstäder och rökkanaler som skallsotas,4) vilka typer av ventilationskanaler och ventilationsanordningarsom skall rengöras,5) med vilka tidsintervall de i 3 och 4 punkten avseddaåtgärderna skall vidtas,6) hur intygen över utförda sotnings- och rengöringsarbetenskall vara utformade samt7) vilka kompetenskrav som skall ställas på densom fått till uppgift att rengöra ventilationskanaleroch ventilationsanordningar.29 §. Säkerheten vid offentliga tillställningarDen som har det övergripande ansvaret för att enoffentlig tillställning anordnas ansvarar även för säkerhetenvid tillställningen.Den som ansvarar för säkerheten vid offentliga tillställningarär i samband med att tillställningarna anordnasskyldig att vidta de förebyggande åtgärder sommed hänsyn till omständigheterna i det enskilda falletkrävs för att minimera olycksrisken. Den säkerhetsansvarigeär även skyldig att upprätthålla en sådan beredskapsom möjliggör snabba och effektiva räddningsingripandennär olyckor inträffar eller då fara hotar.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om vilka säkerhetsåtgärdersom skall vidtas i samband med att offentligatillställningar anordnas.30 §. Allmän aktsamhetspliktDen som äger eller innehar en anordning somkan orsaka fara är skyldig att sätta upp erforderligaskyddsanordningar och varningsskyltar samt vidtaövriga skyddsåtgärder som krävs med hänsyn till omständigheternai det enskilda fallet. Samma skyldighetåligger även ägaren eller innehavaren av ett områdedär det finns en överhängande risk för att farliga situationerkan uppstå.Eld samt lättantändliga och explosionsfarliga ellerannars farliga ämnen skall hanteras varsamt och mediakttagande av tillräcklig försiktighet.När reparationsarbete eller annat arbete medför avsevärdökning av olycksrisken skall tillräckliga försiktighetsåtgärdervidtas.Var och en är skyldig att så långt han eller honförmår och under förutsättning att han eller hon kanpåverka omständigheterna i det enskilda fallet se tillatt bestämmelserna i denna lag om förebyggande avolyckor iakttas.31 §. Öppen eld och annan brandfarlig verksamhetUnder tider då varning för skogsbrand är utfärdadråder totalt eldningsförbud utomhus med undantag föreldning i för eldningsändamål särskilt avsedda anordningar.Motsvarande förbud gäller även användningav redskap och anordningar som på ett okontrollerbartsätt kan orsaka brand i naturen. Med räddningschefenstillstånd får dock eldning och användning avovan avsedda redskap och anordningar ske som ett ledi utövningen av skogsindustriell verksamhet.Om det finns särskilda skäl kan räddningschefentillåta att eld görs upp samt att anordningar och redskapsom avses i 1 mom. får användas trots att totalteldningsförbud råder och trots att de i 1 mom. angivnaomständigheterna inte föreligger.Eld får inte utan tvingande skäl göras upp på annansmark utan markägarens eller markinnehavarenstillstånd.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningbestämmelser som preciserar vad som föreskrivsi 1-3 mom.G

256 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)32 §. Spaning efter och varning för skogsbrandUnder tid då faran för skogsbrand är stor skalllandskapsregeringen utfärda varning för skogsbrand.Enskild tjänsteman eller inrättning kan genom landskapsregeringensbeslut ges rätt att utfärda varning förskogsbrand.När varning för skogsbrand är utfärdad kan landskapsregeringeni samråd med räddningschefen anordnaspaning efter skogsbrand.33 §. Allmän handlingsskyldighetVar och en som upptäcker eller på annat sätt fårkännedom om att en olycka har inträffat eller att detfinns en överhängande risk för att en olycka skall inträffaskall i de fall faran inte genast kan avvärjas utandröjsmål1) underrätta dem som är i fara,2) göra nödanmälan samt3) vidta de räddningsåtgärder som han eller honmed hänsyn till omständigheterna i det enskilda falletfår anses ha förmåga till.34 §. BrandvarnareDen som äger en bostad är skyldig att se till attbostaden förses med brandvarnare eller andra anordningarsom i ett så tidigt skede som möjligt registrerarbegynnande brand och ger larm till dem som finns ibostaden.Bostadsinnehavaren är skyldig att se till att brandvarnarenoch andra i 1 mom. avsedda anordningar är ifunktionsdugligt skick.Även den som ansvarar för verksamheten i inkvarteringslokaleroch på vårdinrättningar skall installerade anordningar som avses i 1 mom.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om hur många anordningarsom skall utplaceras, var de skall placeras ochvilken funktion de skall ha.35 §. Särskilda säkerhetsåtgärderDen som ansvarar för en riskfylld verksamhet ärskyldig att se till att det inom verksamhetsområdet1) finns tillgång till utrustning som underlättarräddningsarbete,2) upprätthålls en beredskap som gör det möjligt attsnabbt och effektivt genomföra en räddningsoperationnär en olycka inträffat eller då fara hotar samt3) vidtas de förebyggande åtgärder som krävs föratt minimera olycksrisken och för att minimera riskenför att det uppstår situationer som kan orsaka fara.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om de i 1 mom. avseddaskyldigheterna och som närmare anger vilka verksamhetersom skall anses riskfyllda.36 §. Hantering av farliga ämnenKommunens räddningsmyndighet kan bestämmaatt den som ansvarar för hantering av farliga ämnenskall vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att förebyggauppkomsten av storolyckor. Räddningsmyndighetenkan även bestämma hur och när sådana åtgärderskall vidtas.37 §. Installation av anordningar för räddningsväsendetDen som äger eller innehar en byggnad, en anläggningeller ett markområde är skyldig att låta företrädareför kommunens räddningsmyndighet kostnadsfrittinstallera de anordningar som behövs för att räddningsoperationerskall kunna genomföras effektivt.Installationen får inte medföra att den enskildes privatlivoskäligen inskränks.Kan enighet om placeringen av de i 1 mom. avseddaanordningarna inte uppnås avgörs saken av denmyndighet som enligt landskapets byggnadslagstiftningbeviljar byggnadslov.38 §. Byggnaders utrymningsvägarDen som äger eller innehar en byggnad eller anläggningär skyldig att se till att utrymningsvägarnaalltid hålls framkomliga, fria och öppningsbara. Vidutgångarna samt i vinds- och källargångar får föremålinte förvaras så att utrymning förhindras. Föremål fårinte heller förvaras i gångar i lagerutrymmen på ettsådant sätt att utrymning förhindras.Utrymningsvägarna skall vid behov vara tydligt utmärktaoch utrustade med lämplig belysning.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om utrymningsvägar.39 §. Fastigheters räddningsvägarDen som äger eller innehar en fastighet är skyldigatt se till att för utryckningsfordon speciellt avseddavägar (räddningsvägar) och andra förbindelser tilloch från fastigheten är framkomliga och utmärkta påett lämpligt sätt.På räddningsvägar får fordon inte parkeras eller andrahinder placeras.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om hur de i 1 mom. avseddavägarna skall utmärkas.7 kap. Brandsyn40 §. Platser där brandsyn skall förrättasBrandsyn skall förrättas i samtliga fastigheter ilandskapet med undantag för bostäder för enskilt boendedär brandsyn förrättas endast i samband med attbostaden tas i bruk eller om särskilda skäl annars föreligger.41 §. BrandsyneförrättareBrandsyn skall förrättas av en företrädare för kommunensräddningsmyndighet.42 §. Förrättande av brandsynBrandsyneförrättaren skall ges tillträde till samtligautrymmen i de fastigheter som omfattas av synen.I samband med att brandsynen förrättas skall representantenför syneobjektet för syneförrättaren uppvisade handlingar som krävs enligt lag eller bestämmelsersom utfärdats med stöd därav.43 §. Brandsyneförrättarens skyldigheterVid brandsynen skall syneförrättaren1) kontrollera att förhållandena i fastigheten samtdess närmaste omgivning är säkra ur olycksskydds-

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet257Räddningslag (2006:106)G 16synpunkt och att fastighetens ägare eller innehavareupprätthåller en föreskriven beredskap mot olyckor,2) kontrollera att ägaren eller innehavaren av enfastighet där en riskfylld verksamhet utövas särskiltdokumenterat beredskapen mot olyckor,3) ge anvisningar om vilka de föreskrivna säkerhetskravenär och vilka åtgärder som skall vidtas föratt kraven skall vara uppfyllda samt4) informera allmänt om säkerhetsfrågor och ge rådom hur olyckor skall kunna avvärjas för att därigenombefrämja säkerhetsmedvetandet hos dem som berörsav brandsynen.44 §. Tidpunkten för brandsynBrandsyn skall förrättas med regelbundna tidsintervalloch i samband med att en verksamhet inleds ellerväsentligt förändras. Då särskilda skäl föreligger kanbrandsyn förrättas även vid andra tidpunkter.Efterbesiktning kan förrättas för kontroll av att syneförrättarensanvisningar följts.45 §. Rätt att få uppgifter om byggnaderI samband med att brandsyn förrättas har kommunensräddningsmyndighet rätt att ur kommunernasbyggnadsregister få uppgifter om byggnader. Räddningsmyndighetenhar även rätt att få förteckningardär uppgifterna om byggnader är grupperade enligtområde, byggnadstyp eller på annat sätt.Trots sekretessbestämmelser i annan lagstiftninghar kommunens räddningsmyndighet vid behov ävenrätt att ur kommunernas byggnadsregister få uppgifterrörande byggnadernas ägare och innehavare.46 §. Föreläggande att avhjälpa brister och avbrytandeav verksamhetOm syneförrättaren vid brandsyn konstaterar attsyneobjektet inte uppfyller de i denna lag eller annanlagstiftning ställda säkerhetskraven skall representantenför syneobjektet informeras därom och åläggas attinom viss tid avhjälpa säkerhetsbristerna.Om fara för människors liv och hälsa föreliggerär representanten för syneobjektet skyldig att omedelbartvidta de åtgärder som behövs för att kraven ifråga skall kunna uppfyllas. Kan åtgärderna inte vidtasomedelbart skall syneförrättaren utsätta en tidsfristinom vilken åtgärderna skall vara genomförda.Om syneförrättaren vid brandsyn konstaterar attbristerna i säkerhetshänseende är så allvarliga att detföreligger en omedelbar risk för att det skall inträffaen olycka som kan äventyra människors liv och hälsahar syneförrättaren rätt att besluta att verksamhet somutövas i de lokaler där bristerna finns skall avbrytashelt eller till viss del. Syneförrättaren har även rätt attbesluta om vilka nödvändiga åtgärder som skall vidtasför att förhindra olyckor. Besluten skall vara skriftligaoch iakttas omedelbart av dem som berörs därav.47 §. ProtokollVid brandsyn skall syneförrättaren föra protokollöver1) syneobjektet,2) brandsynens förlopp och de i samband därmedviktigaste iakttagelserna,3) de handlingar som representanten för syneobjektetenligt lag eller bestämmelser som utfärdats medstöd därav skall uppvisa samt de slutsatser som härvidkan dras och motiveringarna därtill,4) beslut om vilka åtgärder som skall vidtas för attavhjälpa brister i säkerheten och därmed förebyggaolyckor mer effektivt,5) vilka tidsfrister som meddelats samt6) beslut som rör avbrytande av verksamhet helt ellerdelvis.I protokollet skall även ingå en skriftlig motiveringtill de i 4 och 6 punkten angivna besluten.Protokollet skall utan dröjsmål delges berörda parter.48 §. Närmare bestämmelser om brandsynLandskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om brandsynens innehållsamt i vilka fastigheter och med vilka tidsintervallbrandsynen skall förrättas.8 kap. Sotning49 §. Organisationen av sotningen i landskapetKommunens räddningsmyndighet beslutar om hursotningen skall ordnas inom kommunen med beaktandeav bestämmelserna i denna lag.50 §. Behörighet för sotareFör att få utföra sotning i en kommun krävs attyrkesexamen för sotare avlagts i en av Europeiskaunionens medlemsstater eller i en stat som anslutit sigtill avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Om särskilda skäl föreligger kan landskapsregeringeni enskilda fall genom beslut medge undantagfrån det i 1 mom. ställda behörighetskravet för sotning.Under förutsättning att kommunens räddningsmyndighetlämnat sitt godkännande har även en fastighetsägarerätt att i enlighet med räddningsmyndighetensanvisningar utföra sotning i en fastighet som haneller hon använder för sitt eget bruk.51 §. Underrättelse om felKonstaterar sotare att eldstäder, rökkanaler, pannrumeller brandstegar är behäftade med sådana felsom kan medföra fara skall han eller hon skriftligeninformera representanten för sotningsobjektet ochkommunens räddningsmyndighet om sina iakttagelseroch slutsatser.52 §. Övervakning och sotningsförteckningKommunens räddningsmyndighet övervakar sotningsverksamheteninom sitt geografiska ansvarsområde.Den som utför sotning skall föra en uppgiftsförteckningsom avser de objekt som har sotats och årligenavgiftsfritt lämna ut uppgifterna till kommunensräddningsmyndighet.Kommunens räddningsmyndighet skall spara uppgifternaminst tio år efter det att uppgifterna lämnats ut.53 §. (2007/16) SotningsavgiftDen som äger eller innehar en byggnad är skyldigatt erlägga sotningsavgift till den som utför sotningen.G

258 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)Sotningsavgiften skall fastställas så att den täckerde kostnader som sotningen föranleder.Landskapsregeringen utfärdar genom beslut närmarebestämmelser om hur sotningsavgiftens storlekskall bestämmas.Se ÅLRB (2011:25) om sotningsavgifter54 §. Närmare bestämmelser om sotningLandskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om vad som skall ingå isotningen.9 kap. Landskapsalarmcentralen55 §. Upprätthållande av landskapsalarmcentralenFör mottagande av nödmeddelanden och för alarmeringav räddningsenheter upprätthåller landskapsregeringenen alarmcentral.Alarmcentralen kan samarbeta med andra myndighetersom bedriver en sådan verksamhet som anslutersig till alarmcentralens verksamhet.Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordningnärmare bestämmelser om alarmcentralens upprätthållande,organisation och uppgifter samt om i 2 mom.avsett samarbete med andra myndigheter.56 §. Landskapsalarmcentralens uppgifterLandskapsalarmcentralen skall vid alla tidpunkterunder dygnet1) ta emot nödmeddelanden samt andra meddelandensom kräver att omedelbara åtgärder vidtas för attskydda och rädda människor samt begränsa eventuellaskador på egendom och i miljön,2) alarmera de räddningsenheter som behöver tas ibruk i händelse av att en nödsituation föreligger samtvidarebefordra inkomna larm till de myndigheter somberörs,3) lämna ut information till myndigheter för vilkadet är av betydelse att få tillgång till uppgifter som medstöd av denna lag skall registreras hos landskapsalarmcentralenoch uppgifter som inte behöver registrerasmen ändå finns tillgängliga hos alarmcentralen samt4) verka som sambandscentral för räddningsverksamheteni landskapet genom att upprätthålla ochförmedla nödvändiga kontakter mellan myndigheterinom landskapet och mellan myndigheter inom ochutanför landskapet.Landskapsalarmcentralen kan också handha andrauppgifter om de inte är av sådan omfattning eller artatt de försvårar utförandet av de i 1 mom. avseddauppgifterna.Landskapsalarmcentralen har för utförande av sinauppgifter även rätt att få identifieringsuppgifter i enlighetmed bestämmelserna i lagstiftningen om integritetsskyddvid telekommunikation och datorskyddinom televerksamhet.10 kap. Operativ räddningsverksamhet57 §. Den operativa räddningsverksamhetens innehållI den operativa räddningsverksamheten ingår att1) ta emot nödmeddelanden,2) larma räddningsenheter samt tillkalla annan hjälpsom behövs när en olycka inträffat eller då fara hotar,3) varna befolkningen för hotande olyckor,4) skydda och rädda människor, miljö och egendomsom hotas av fara,5) avvärja olyckor och lindra följderna därav samtbegränsa de skador som uppkommit till följd avolyckorna,6) planera och organisera efterröjningsarbeten dåen olycka inträffat,7) sköta efterbevakningen på en olycksplats,8) bekämpa oljeskador i enlighet med bestämmelsernai landskapslagstiftningen om bekämpning avoljeskador,9) vid behov bistå andra myndigheter i räddningsochbiståndsärenden samt10) ansvara för ledning, information, underhåll ochandra stödfunktioner i anslutning till att de i 1-9 punktenavsedda åtgärderna vidtas.58 §. Ledning av den operativa räddningsverksamhetenDen operativa räddningsverksamheten leds av enräddningsledare. Räddningschefen eller en annanperson som hör till brandbefälet kan vara räddningsledare.I de fall någon av dem är förhindrad att ledaen räddningsoperation kan även någon som tillhörden brandkår som kallats till olycksplatsen vara räddningsledareända fram till dess att räddningschefen elleren annan person som hör till brandbefälet övertarledningsansvaret.En tjänsteman eller ett organ under landskapsregeringenkan av landskapsregeringen utses att leda räddningsarbetetdå en olycka hotar att få särskilt stor omfattningeller annars är att anse som synnerligen farlig.Om myndigheter från flera verksamhetsområdendeltar i en räddningsoperation har räddningsledarendet övergripande ledningsansvaret. Räddningsledarenkan tillsätta en ledningsgrupp bestående av representanterför andra myndigheter och inrättningar samtenheter ur avtalsbrandkårerna. Räddningsledaren kanäven tillkalla utomstående experter. Ledningsgruppenoch experterna skall bistå räddningsledaren då enolycka inträffat.59 §. Räddningsledarens befogenheter och skyldigheterFör att kunna avvärja olyckor och därmed förenadefaror samt lindra följderna och begränsa skadornadärav på människor och egendom och i miljön harräddningsledaren befogenhet att1) beordra människor att söka skydd samt att evakueramänniskor och flytta lös egendom,2) låta ta i bruk byggnader, kommunikations- ochdatorutrustning, livsmedel, bränsle, smörjmedel,släckningsämnen, redskap samt övrigt materiel sombehövs i räddningsverksamheten,3) i skälig omfattning förordna att byggnader, upplageller annan egendom skall förstöras, dörrar brytasupp, hägnader avlägsnas, diken grävas, trädbeståndhuggas ned, moteldar anläggas eller andra för ändamåletnödvändiga åtgärder vidtas samt4) vidta övriga åtgärder som med hänsyn till omständigheternai det enskilda fallet bedöms vara nödvändigaför att en räddningsoperation skall kunna genomföraseffektivt.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet259Räddningslag (2006:106)G 16Räddningsledaren skall även vidta de åtgärder somkrävs för att tillfälligt boende kan ordnas till dem somär i akut behov därav och som till följd av en olycka fåttsitt hem förstört eller evakuerats från olycksplatsen.Om det inte är nödvändigt för räddande av människolivhar räddningsledaren inte rätt att låta ta i bruksådan egendom som avses i 1 mom. 2 och 3 punktenom ägaren eller innehavaren till egendomen själv behöverden för att avvärja en olycka.60 §. Skyldighet att delta i räddningsverksamhetOm det är nödvändigt för att en människa skallkunna räddas eller en olycka avvärjas har räddningsledarenrätt att beordra en arbetsför person som befinnersig på en olycksplats eller i dess närhet att delta iräddningsverksamheten om personen inte har giltigaskäl att vägra delta.I de fall situationen inte kan bemästras på annat sätthar räddningsledaren rätt att beordra arbetsföra personeratt ofördröjligen infinna sig på olycksplatsen föratt delta i räddningsverksamheten. Endast av giltigtskäl har personerna rätt att vägra att delta.Den som beordrats att delta i räddningsverksamhetfår inte lämna olycksplatsen förrän räddningsledarengivit honom eller henne tillstånd därtill.61 §. SläckningsvattenEtt vattenverk som för allmän anslutning upprätthållervattenledningsnätet i en kommun skall, inomgränserna för vattenverkets förmedlingskapacitet, avgiftsfritttillhandahålla släckningsvatten för det kommunalaräddningsväsendets behov.För vatten som används till släckning skall vattenverketinte ta någon avgift.Kommunen skall bekosta den utrustning som vidbehov måste installeras för att släckningsvatten skallkunna tas ut.62 §. Efterröjning och efterbevakningNär brandkårens åtgärder inte längre behövs påen olycksplats är ägaren eller innehavaren till objektetskyldig att från kommunens räddningsmyndighetöverta ansvaret för den fortsatta efterröjningen ochefterbevakningen efter en olycka. Räddningsledarenfastställer tidpunkten för övertagandet.Om ägaren eller innehavaren av objektet inte kannås eller inte övertar ansvaret för efterröjningen ellerefterbevakningen, har räddningsledaren rätt att påägarens eller innehavarens bekostnad vidta de åtgärdersom behövs för att minimera risken för att ytterligareskador uppkommer.63 §. Dokumentation av beslutDå kommunens räddningsmyndighet beslutat omsådana åtgärder som avses i 59, 60 och 62 §§ och sominnefattar ingrepp i annans rätt skall sådana beslut dokumenterasi protokoll.11 kap. Personregister64 §. AlarmdataregisterLandskapsalarmcentralen skall föra ett alarmdataregisteröver de nödmeddelanden som mottagits ochde åtgärder som vidtagits med anledning därav.De som för registret ansvarar för att behandlingenav de införda uppgifterna sker i överensstämmelsemed lag. Även övriga användare av alarmdataregistretansvarar för att behandlingen av uppgifterna sker iöverensstämmelse med lag.65 §. Införande av uppgifter i alarmdataregistretI sitt register får landskapsalarmcentralen införauppgifter som1) behövs för att enheterna inom räddningsväsendetskall kunna sköta sina uppdrag effektivt, såsom uppgifterrörande beredskap, anrop, ledningsförhållanden,utrustning och ansvarsområde samt enheternasstorlek och sammansättningen,2) anger när och på vilket sätt ett nödmeddelandemottagits och vidarebefordrats,3) anger ett nödmeddelandes innehåll jämte telefonidentifierings-och adressuppgifter samt bandningareller andra tekniska upptagningar av meddelandet,4) anger namnet på de personer eller mottagningsenhetersom tagit emot ett nödmeddelande, registreratmeddelandet, vidtagit omedelbara åtgärder i anslutninghärtill samt givits ett uppdrag i anledning avmeddelandet,5) anger identiteten hos den person som avses i3 punkten till den del uppgifterna avser namn, personbeteckningeller födelsetid, kön, modersmål, medborgarskap,hemort, adress och telefonnummer,6) rör det objekt nödmeddelandet avser,7) avser ett räddningsuppdrag och de åtgärder somi anslutning därtill vidtagits såsom åtgärds- och händelseredogörelser,uppgifter om platsen och tidpunktenför en olycka, i vilken utsträckning skyndsammaräddningsingripanden varit nödvändiga i det enskildafallet, vilka risker som förelegat i samband med att etträddningsuppdrag genomförts samt andra behövligauppgifter om ett enskilt uppdrag och8) är nödvändiga för att i största möjliga utsträckningskydda den enskilde och de som arbetar vid deenheter som använder sig av alarmdatacentralenstjänster, såsom uppgifter rörande en brottslig gärning,ett straff eller någon annan påföljd för brott, någonshälsotillstånd, sjukdom eller handikapp och de vårdåtgärdereller andra därmed jämförbara åtgärder somi anledning därav vidtagits eller socialvårdsåtgärdersom vidtagits för den enskildes räkning.66 §. Behandlingen av uppgifterna i alarmdataregistretEn uppgift skall raderas ur alarmdataregistret närdet inte längre kan anses motiverat att bevara den,dock senast när fem år har förflutit sedan meddelandetmottogs.Uppgifter som avses i 65 § 8 punkten behöver interaderas efter fem år om det med hänsyn till skyddet förden enskilde och de som arbetar vid de enheter somanvänder sig av alarmdataregistrets tjänster föreliggersärskilda skäl för att ha uppgifterna kvar i registret.För att uppgifterna skall få vara kvar krävs dock attden registeransvarige inom fem år räknat från dentidpunkt uppgifterna infördes i registret konstateraratt det är nödvändigt att förlänga uppbevaringstiden.Då en uppgift konstateras vara nödvändig skall en an-G

260 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)teckning därom göras i registret. Inom fem år räknatfrån den tidpunkt den senaste anteckningen gjordesmåste den registeransvarige på nytt ta ställning till omuppgifterna kan konstateras vara nödvändiga för attde skall få vara kvar i registret.Registeruppgifterna får utan hinder av sekretessbestämmelsernai landskapslagen (1977:72) om allmännahandlingars offentlighet lämnas ut1) till kommunens räddningsmyndighet för att underden registeransvariges överinseende sammanställasmed ett åtgärdsregister,2) till annan än i 1 punkten avsedd räddningsmyndighetsamt3) för publicering till den del de inte röjer någonsidentitet eller personliga förhållanden.Personer som är anställda hos myndigheter som föroch använder alarmdataregistret har rätt att med hjälpav teknisk anslutning se och behandla uppgifter somhänför sig till uppdrag inom det egna verksamhetsområdetendast inom ramen för sina befogenheter ochenligt överenskommelse med den huvudansvarige registerföraren.67 §. ÅtgärdsregisterKommunens räddningsmyndighet skall föra ett åtgärdsregister.I åtgärdsregistret får införas samma typav uppgifter som i alarmdataregistret.Utöver de uppgifter som avses i 1 mom. får i åtgärdsregistretinföras uppgifter om1) föremålet för de räddningsåtgärder som vidtagitsmed anledning av att en olycka inträffat,2) vilken typ av olycka som har inträffat,3) tekniska detaljer om olyckan och dess förlopp,4) vilka räddnings- och bekämpningsmetoder somtillämpats, hur stora personalresurser som ställts tillförfogande samt vilka fordon och vilket slags materielsom använts i samband med att en räddningsoperationgenomförts,5) räddningsverksamhetens resultat,6) de skador på människor, egendom och miljönsom en olycka givit upphov till samt7) orsakerna till en olycka.68 §. Behandlingen av uppgifterna i åtgärdsregistretUppgifterna i ett åtgärdsregister får utlämnas tilllandskapsalarmcentralen och andra räddningsmyndigheter.Uppgifterna får även utlämnas till andramyndigheter och forskningsinstitut under förutsättningatt uppgifterna används i undersökningssyftesom ett led i vetenskaplig forskning om olyckor.Åtgärdsregistret får även användas för statistikföringunder förutsättning att inga personer kan identifierasi statistiken. I övrigt skall i samband med utlämnandelandskapslagen om allmänna handlingarsoffentlighet tillämpas.Uppgifterna i åtgärdsregistret skall sparas ändafram till den tidpunkt kommunens räddningsmyndighetinte längre anser det motiverat att bevara dem. I defall det i åtgärdsregistret införts uppgifter som avsesi 65 § 8 punkten skall dock uppgifterna raderas ur registretsenast två år efter det att de införts.69 §. ÖvervakningsregisterKommunens räddningsmyndighet skall föra ettövervakningsregister. I övervakningsregistret skallinföras uppgifter om övervakningsobjekten samt förräddningsuppdrag behövliga uppgifter beträffandederas ägare och innehavare.Uppgifterna i övervakningsregistret skall kontrollerasoch justeras regelbundet samt sparas ända fram tillden tidpunkt kommunens räddningsmyndighet intelängre anser det motiverat att bevara dem.12 kap. Finansiering av räddningsväsendet samtarvoden och ersättningar70 §. Ansvar för räddningsväsendets kostnaderDen som i samband med att räddningsverksamhetutövas skall vidta åtgärder och sköta uppgifter skalläven stå för de kostnader som verksamheten föranlederom inget annat följer av bestämmelserna i dennalag eller annan lagstiftning.71 §. Landskapets deltagande i upprätthållande av beredskapenOm det av någon särskild anledning är ändamålsenligtkan landskapet delta i upprätthållandet av beredskapeninom räddningsväsendet genom att anskaffaspecialmateriel eller finansiera en bestämd verksamhetinom räddningsväsendet.72 §. Ersättning för bistånd vid räddningsverksamhetOm en kommun bistår en annan kommun med materieloch manskap eller på något annat sätt skall denmottagande kommunen betala full ersättning till denbiståndsgivande kommunen om inte något annat avtalats.Om eventuell ersättning för handräckning somlandskapets och kommunernas övriga myndigheteroch inrättningar ger räddningsväsendet skall avtalassärskilt.73 §. Släckningskostnader för skogs- och terrängbränderOm en skogs- eller terrängbrand har spritt sig tillflera kommuner betalas släckningskostnaderna av denkommun på vars område branden började om inte någotannat avtalats. De övriga kommunerna skall betalasin andel av dessa kostnader i förhållande till deneldhärjade arealen eller enligt annan skälig grund.74 §. Landskapsandel för driftskostnader för räddningsväsendetDriftskostnaderna för det kommunala räddningsväsendetfinansieras med landskapsandelar som utbetalastill kommunerna i enlighet med bestämmelsernai landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar tillkommunerna.75 §. Landskapsandel för materielanskaffningarInom ramen för landskapets budget kan en kommun,utöver vad som anges i 74 § och enligt landskapsregeringensprövning, beviljas landskapsandelför betydande kostnader vid anskaffning av materielsom erfordras för skötseln av kommunens räddnings-

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet261Räddningslag (2006:106)G 16väsende. Bedömningen i vad mån en kostnad skall ansesvara betydande görs utgående från ett belopp somlandskapsregeringen särskilt skall fastställa.Landskapsandelen fastställs utgående från de bosättningsstrukturgruppersom avses i landskapslagen(1993:73) om bosättningsstrukturgrupper enligt följande:Bosättningsstrukturgrupp Procent1 65,002 55,003 55,004 50,005 50,006 35,007 35,008 35,00(2007/76)Om två eller flera kommuner avser att för gemensamtbruk anskaffa sådant materiel som avses i1 mom. eller om ett kommunalförbund är huvudmanfastställs landskapsandel för materielanskaffningenför varje kommuns andel i enlighet med dess bosättningsstrukturgrupp.Om särskilda skäl föreligger kan inom ramen förlandskapets budget och i enlighet med landskapsregeringensprövning beviljas landskapsandel utöverden landskapsandel som avses i 2 mom.76 §. FörhandsbeskedInnan bindande anskaffningsavtal ingås eller beställningargörs skall kommunen inhämta ett förhandsbeskedav landskapsregeringen för sådan egendomsom enligt 75 § kan berättiga till landskapsandel.Till en begäran om förhandsbesked skall en utredningöver åtgärden eller anskaffningen och dess kostnaderbifogas i enlighet med vad landskapsregeringen bestämmer.Förhandsbeskedet är bindande för landskapsregeringenom åtgärden vidtas inom ett år räknat från utgångenav det kalenderår då förhandsbeskedet gavs,såvida inte annat följer av landskapsbudgeten.77 §. ErsättningsgrunderEn förutsättning för erläggande av landskapsandelför kostnader som avses i 75 § är att kostnaderna ärnödvändiga och skäliga för skötseln av räddningsväsendetsamt att åtgärdens totalkostnader uppgår tillminst det belopp som avses i 75 § 1 mom.Kommun erhåller inte landskapsandel för värdeminskningareller kostnader i samband med lån.Grunderna för beviljande av landskapsandel enligt75 § fastställs av landskapsregeringen genom beslut.78 §. SlutredovisningKommunen skall senast ett år efter det att åtgärdeneller anskaffningen slutförts lägga fram en slutredovisningför landskapsregeringen över de faktiska kostnadernaför åtgärden eller anskaffningen.Landskapsregeringen skall fatta beslut om beviljandeoch utbetalning av landskapsandelen inom två månaderefter det att den slutliga redovisningen lämnats in.79 §. Ändrade förutsättningar för beviljande av landskapsandelLandskapsregeringen kan besluta att den del av denanskaffade egendomens gängse värde som motsvararlandskapsandelen för de kostnader som enligt 75 § beviljatskommunen helt eller delvis skall återbetalas tilllandskapet. Förutsättningen härför är att1) egendomen överlåts till någon annan,2) verksamheten upphör eller att3) egendomens användning varaktigt ändras så attegendomen inte kan användas för den avsedda verksamheten.Om egendom för vilken landskapsandel har erhållitsförstörs eller skadas, kan landskapsregeringen beslutaatt en motsvarande del av försäkrings- eller annanskadeersättning helt eller delvis skall betalas tilllandskapet eller dras av från den landskapsandel somenligt 75 § beviljats för nya kostnader.Den som får landskapsandel skall inom sex månaderefter det att de förändringar som avses i 1 och2 mom. inträffat göra en anmälan till landskapsregeringen.Om det senare framgår att någon anmälan integjorts inom utsatt tid, skall en mot landskapsandelensvarande del av egendomens gängse värde betalas tilllandskapet med en årlig ränta som motsvarar den avfinansministeriet fastställda grundräntan beräknad pågrundval av vad som därom stadgas särskilt i annanlagstiftning.80 §. Ersättning för räddningskostnaderOm ett räddningsuppdrag har vållat en kommunkostnader som är särskilt stora med hänsyn till kommunensekonomiska bärkraft kan kommunen erhållaersättning av landskapsregeringen enligt prövning.81 §. SkadeståndI samband med ersättning av skador som uppkommitgenom i denna lag avsedd olycka skall skadeståndslagen(FFS 412/1974) tillämpas.82 §. Arvode och ersättningar till den som förordnatsatt delta i räddningsuppgifterKommunens räddningsmyndighet skall betala ettskäligt arvode till den som med stöd av 60 § beordratsatt delta i ett räddningsuppdrag.Den som deltagit i ett räddningsuppdrag har ävenrätt att från räddningsmyndigheten få ersättning förkläder, utrustning och arbetsredskap som förstörtseller gått förlorade i samband med att räddningsuppdragetutförts. Kommunens räddningsmyndighet skallbetala full ersättning till ägaren för egendom som tagitsi bruk med stöd av 59 § 1 mom. Även eventuellaskador på egendomen skall ersättas.För att erhålla ersättning skall ersättningssökandenså snart som möjligt anmäla skadan till räddningsledaren.Därefter skall sökanden skicka en skriftlig ersättningsansökantill kommunens räddningsmyndighetinom tre månader efter det att skadan inträffade.G

262 Ålands lagsamlingG 16 Räddningslag (2006:106)83 §. Ersättning för olycksfall i samband med räddningsverksamhetDen som drabbats av olycksfall eller yrkessjukdomi samband med att han eller hon fullgjort uppgiftersom hänför sig till räddningsverksamheten i landskapethar rätt att få ersättning från landskapet. Ersättningenskall utgå enligt samma grunder som förolycksfall i arbete eller yrkessjukdom till den del denskadelidande inte är berättigad till lika stor ersättningenligt annan lagstiftning.Ersättningsberättigad är den som1) med stöd av 60 § beordrats att delta i ett räddningsuppdrag,2) hör till en avtalsbrandkår men inte är berättigadtill ersättning enligt 1 § lagen om olycksfallsförsäkring(FFS 608/1948) eller3) hör till en industri- eller anstaltsbrandkår sominte tillhör någon av de kommunala avtalsbrandkårernaoch där olycksfallet inträffat i samband att kårendeltagit i ett räddningsuppdrag utanför industri- elleranstaltsområdet.Den som drabbas av ett olycksfall och hör till enavtalsbrandkår på de villkor som anges i 2 mom.2 punkten är berättigad till ersättning från landskapetom olycksfallet inträffat i samband med att han ellerhon genomgått utbildning inom brandkåren, fullgjortuppgifter inom fastighets- eller materialvård eller deltagiti sjuktransporter.Ärenden som rör utbetalning av ersättning med stödav denna paragraf handläggs av landskapsregeringen.13 kap. Ändringssökande, tvångsmedel och straff84 §. ÄndringssökandeÄndring i ett beslut som kommunens räddningsmyndighetfattat med stöd av bestämmelserna i dennalag söks genom besvär i enlighet med besvärsbestämmelsernai 15 kap. i kommunallagen (1997:73) förlandskapet Åland.Om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat,skall ett förvaltningsbeslut trots besvär iakttasomedelbart.85 §. Vite och hot om tvångsutförandeOm någon i strid med bestämmelserna i 14, 28, 29,34, 35, 36, 38, 46 eller 52 §§ eller i strid med bestämmelsersom utfärdats med stöd av dessa lagrum vidtaråtgärder eller försummar att iaktta de skyldighetersom grundar sig på bestämmelserna, kan kommunensräddningsmyndighet genom beslut ålägga denförsumlige att inom en viss tid vidta de åtgärder ochiaktta de skyldigheter som krävs enligt denna lag ellerannan lagstiftning.Ett förbud eller en föreskrift som meddelats avkommunens räddningsmyndighet kan förenas medvite eller hot om att den försummade åtgärden vidtaspå den försumliges bekostnad.När ett ärende enligt denna lag gäller vite eller hotom tvångsutförande eller avbrytande skall i övrigtbestämmelserna i landskapslagen (2008:10) om tilllämpningi landskapet Åland av viteslagen iakttas.(2008/45)86 §. StraffDen som åsidosätter de i 16 §, 28 § 1 mom., 30, 31,33, 34, 35, 36, 38, 39, 42 och 46 §§, 59 § 1 mom. eller60 § 1 och 2 mom. föreskrivna skyldigheterna ellerhandlar i strid med bestämmelser som utfärdats medstöd därav eller bryter mot förbuden i 31 § eller 60 §3 mom. skall, om inte strängare straff för gärningenföreskrivs i annan lag, för räddningsförseelse dömastill böter.87 §. DomseftergiftNär någon har brutit mot ett förbud som har meddelatsmed stöd av denna lag och förstärkts med vite,kan domstolen avstå från att döma honom eller hennetill straff för samma gärning.14 kap. Särskilda bestämmelser88 §. TystnadspliktDen som är anställd inom räddningsväsendet ellerden som på sådant sätt som anges i 60 § deltar iräddningsverksamhet får inte till utomstående lämnaut uppgifter som han eller hon fått kännedom om ianslutning till att han eller hon fullgjort de i denna lagföreskrivna skyldigheterna i de fall då uppgifterna rörenskild persons1) affärs- eller yrkeshemlighet,2) ekonomiska ställning,3) hälsotillstånd eller4) personliga förhållanden.Uppgifter får inte heller lämnas ut om de rör andraän i 1 mom. angivna omständigheter i de fall detmed stöd av lag bestämts att uppgifterna skall hållashemliga.Trots tystnadsplikten får i enskilda fall sådana uppgifterröjas som är nödvändiga för att skydda liv ellerhälsa eller avvärja betydande skador på egendom elleri miljön.Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt dennaparagraf döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen(FFS 39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt40 kap. 5 § strafflagen.89 §. Skyldighet att lämna ut uppgifter för statistikföringOm skyldighet för kommunens räddningsmyndighetoch landskapsalarmcentralen att lämna ut uppgifterför statistikföring stadgas i statistiklagen (1994:42)för landskapet Åland.90 §. Undersökning av olyckorKommunens räddningsmyndighet skall göra en bedömningav och vid behov även undersöka de bakomliggandeorsakerna till en olycka. Om det inte kanuteslutas att en olycka har orsakats uppsåtligen ellerav oaktsamhet skall kommunens räddningsmyndighetanmäla detta till polisen.Om särskilda skäl föreligger kan landskapsregeringenbesluta om att en särskild undersökning skallgenomföras.Den som utför undersökningen har rätt att1) få tillträde till olycksplatsen,2) av den som normalt ansvarar för verksamhetenpå olycksplatsen få tillgång till handlingar som kanvara av intresse för undersökningen,

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet263Räddningsförordning (2006:111)G 173) ta prover på olycksplatsen samt4) av kommunens räddningsmyndighet få tillgångtill uppgifter som rör olyckan.91 §. Handräckning av polisenPolisen är skyldig att ge handräckning i de fall detbehövs för att1) syn enligt 42 § skall kunna förrättas,2) förhindra en sådan olycksrisk som avses i 46 §3 mom.,3) räddningsledaren skall kunna utöva sina befogenheterenligt 59 § 1 mom. och 60 § 1 och 2 mom.samt4) undersökning av olyckor enligt 90 § 3 mom.skall kunna genomföras.92 §. Klädsel och identitetskortDen som företräder kommunens räddningsmyndighetskall i sitt tjänsteuppdrag bära en klädsel som klartutvisar tjänsteuppdragets art samt inneha ett identitetskortsom anger tjänsteställningen.Landskapsregeringen utfärdar genom beslut närmarebestämmelser om klädseln inom räddningsväsendetoch kommunens räddningsmyndighets identitetskort.93 §. KvalitetsfordringarLandskapsregeringen kan i landskapsförordningbesluta att riksförfattningar om1) tekniska krav på anordningar inom räddningsväsendet,2) brandsäkerheten för produkter samt3) utrustning och metoder för räddningsverksamhetskall tillämpas i landskapet oförändrade eller med deändringar landskapsregeringen föreskriver.Landskapsregeringen kan inom i 1 mom. avseddaområden besluta om särskilda bestämmelser om kvalitetsfordringarsom skall tillämpas i landskapet.Inom i 1 mom. avsedda områden kan landskapsregeringeninom landskapets behörighet i landskapsförordningbesluta om genomförandet av EG:s direktiv.15 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser94 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den1 januari 2007.Genom denna lag upphävs landskapslagen(1977:37) om brand- och räddningsväsendet, nedankallad brandlagen.Åtgärder för verkställigheten av denna lag får vidtasinnan lagen träder i kraft.95 §. Allmänna övergångsbestämmelserNär denna lag träder i kraft gäller dessutom följande:1) utan hinder av bestämmelserna i 5 kap. skall densom innan denna lag träder i kraft innehar en tjänst ellerpå annat sätt utför uppgifter inom brand- och räddningsväsendetmed stöd av brandlagens bestämmelseralltjämt vara behörig att i enlighet med bestämmelsernai denna lag utföra motsvarande uppgifter inomräddningsväsendet,2) utan hinder av bestämmelserna i 50 § skall densom innan denna lag träder i kraft är anställd som sotarehos en kommun eller är verksam som sotarföretagarealltjämt vara behörig att utföra sotning,3) besluten om nivån på servicen enligt 20 § skallvara fastställda senast ett år efter det att denna lag trätti kraft,4) förordningar och beslut som tillkommit med stödav brandlagens bestämmelser gäller fortfarande tilldess giltighetstiden för dem utgår eller till dess landskapsregeringenupphäver dem,5) brandvarnare eller andra anordningar som avsesi 34 § skall vara installerade inom ett år efter det attdenna lag trätt i kraft,6) endast sådana kostnader föranledda av olyckorsom inträffat efter det att denna lag trätt i kraft täcksav de ersättningar som enligt lagens 80 § skall utbetalasav landskapet,7) de planer som fastställts med stöd av brandlagensbestämmelser gäller fortfarande för den i planenavsedda tiden eller till dess landskapsregeringen upphäverdem,8) de förhandsbesked som givits med stöd av brandlagensbestämmelser är bindande för landskapsregeringensåvida inget annat följer av landskapsbudgetenoch under förutsättning att den åtgärd som förhandsbeskedetavser vidtas inom ett år räknat från utgångenav det kalenderår denna lag träder i kraft,9) räddningsdelegationen skall tillsättas senast ettår efter det att denna lag trätt i kraft samt10) delegationen för brand- och räddningsväsendetoch delegationen för oljeskyddsärenden, tillsatta medstöd av bestämmelserna i brandlagen och landskapslagen(1977:16) om bekämpande av oljeskador, verkarfram till den tidpunkt räddningsdelegationen tillsatts.G 17Räddningsförordning (2006:111) förlandskapet Åland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Räddningsförordningens innehållDenna förordning innehåller närmare bestämmelserom räddningsdelegationens verksamhet, räddningsplaneringeni landskapet, hur räddningsservicen skallvara upplagd, vilka behörighetskrav som skall ställaspå räddningspersonalen samt hur sotningen och rengöringenav ventilationskanaler skall utföras.Förordningen innehåller även närmare bestämmelserom vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas dåoffentliga tillställningar anordnas, eldning och annanbrandfarlig verksamhet, brandvarnares utplaceringoch funktion, vad som skall iakttas då riskfylld verksamhetutövas, utrymningsvägar och räddningsvägar,brandsyn samt landskapsalarmcentralens organisation,dess uppgifter och personal.2 kap. Räddningsdelegationen2 §. Räddningsdelegationens sammansättningI räddningsdelegationen ingår en ordförande, enviceordförande, ett av landskapsregeringen fastställtantal övriga medlemmar samt deras suppleanter.G

264 Ålands lagsamlingG 17 Räddningsförordning (2006:111)Ordföranden, viceordföranden, de övriga medlemmarnasamt suppleanterna utses av landskapsregeringen.Därtill utser landskapsregeringen en sekreterareför delegationen.Olika myndigheter och organisationer som harväsentlig betydelse för räddningsverksamheten ochbekämpningen av miljöskador i landskapet skall vararepresenterade i delegationen.3 §. Räddningsdelegationens reglementeLandskapsregeringen utarbetar i samråd med räddningsdelegationenett reglemente som närmare angerhur delegationen skall bistå landskapsregeringen vidutveckling, planering och uppföljning av räddningsverksamhetenoch bekämpningen av miljöskador ilandskapet. Reglementet fastställs av landskapsregeringen.4 §. Räddningsdelegationens verksamhetsperiodRäddningsdelegationen verkar tills en ny landskapsregeringtillsatts i enlighet med bestämmelsernai 6a kap. lagtingsordningen (1972:11). En ny räddningsdelegationtillsätts efter att en ny landskapsregeringtillsatts.3 kap. Planeringsskyldighet5 §. Översiktsplan för räddningsverksamhetenDå översiktsplanen utarbetas i enlighet med vadsom föreskrivs i 12 § räddningslagen (2006:106) förlandskapet Åland (räddningslagen) skall räddningsdelegationenmedverka. När planen utarbetats fastställsden av landskapsregeringen. Innehållet i planen uppdateras,minst vart femte år.6 §. Extern räddningsplanMed extern räddningsplan avses i denna förordningen sådan plan för storolyckor som i enlighetmed 13 § räddningslagen skall utarbetas för en i annanlagstiftning särskilt definierad anläggning i vilkenfarliga kemikalier tillverkas, används, hanteraseller upplagras.7 §. Allmänna riktlinjer utgående från vilka innehålleti den externa räddningsplanen skall fastställasInnehållet i den externa räddningsplanen skall fastställasmed beaktande av att1) det byggs upp en kapacitet som gör det möjligtatt dels i förväg vidta erforderliga åtgärder för att minimeraolycksrisken, dels bemästra en olycka som inträffatså att skadorna på människor, miljö och egendomblir så små som möjligt,2) nödvändiga åtgärder vidtas för att människornaoch miljön skall kunna skyddas så effektivt som möjligtmot de omedelbara följderna av en storolycka,3) befolkningen, de som deltar i räddningsverksamhetensamt övriga myndigheter och produktionsanläggningarsom berörs av verksamheten vid anläggningenfår behövliga uppgifter om en farlig situationoch om vilka åtgärder som därvid måste vidtas samt4) förberedelser gjorts för att omgivningen skallkunna saneras så att verkningarna av en olycka på siktskall kunna undanröjas.8 §. Innehållet i den externa räddningsplanenDen externa räddningsplanen skall innehålla en redogörelseför1) hur anläggningens interna räddningsorganisationär uppbyggd där uppgifter om berörda tjänsteinnehavaresbefattning och funktion anges,2) hur larm inom och utanför anläggningen utgårsamt hur en nödanmälan görs då en olycka inträffareller farliga situationer uppstår,3) hur räddningsverksamheten leds och organiseras,vilken aktionsberedskap som upprätthålls, hurräddningsresurserna fördelas samt hur kommunensräddningsmyndighet, övriga myndigheter och anläggningensinterna räddningsorganisation samordnar sinverksamhet då en olycka inträffar,4) vilka som i egenskap av sakkunniga skall varatillgängliga vid olyckor och skadebekämpning,5) den bekämpningsutrustning som skall finnas tillgängligvid anläggningen,6) vilka olycksrisker som finns inom anläggningen,vilka förberedande åtgärder som vidtagits för att nedbringadessa samt hur verksamheten vid anläggningenskall bedrivas när olyckor inträffar eller fara hotar,7) hur allmänheten skall förhandsinformeras omolycksriskerna inom anläggningen och hur allmänhetenskall varnas och informeras om en olycka sominträffat samt8) vilka kontakter som etablerats med myndigheterutanför landskapet, vilka förutsätts medverka pågrund av olyckans utsträckning.Den externa räddningsplanen ska uppdateras minstvart tredje år och samordnas med andra planer för anläggningenså att den externa räddningsplanen och deövriga planerna bildar en enhetlig och fungerande helhet.Innan den externa räddningsplanen fastställs skauppgifterna om dess innehåll delges genom offentligdelgivning enligt bestämmelserna i förvaltningslagen(2008:9) för Åland. (2008/54)9 §. Räddningsplaner för upprätthållande av den egnaberedskapenSom ett led i upprätthållandet av den egna beredskapenskall, i enlighet med 11 och 14 §§ räddningslagen,den som äger eller innehar eller i övrigtansvarar för verksamheten i de fastigheter eller vid deevenemang som avses i 2 mom. utarbeta en särskildräddningsplan för upprätthållande av den egna beredskapen(räddningsplan). Räddningsplanen skall utarbetasi samråd med kommunens räddningsmyndighetsom i oklara fall avgör om en räddningsplan för ettenskilt objekt överhuvudtaget behöver utarbetas.Räddningsplanen gäller för1) bostadsbyggnader, byggnadsgrupper på sammatomt och byggnadsplatser under förutsättning att bostadsbyggnaderna,byggnadsgrupperna eller byggnadsplatsernainrymmer minst fem bostadslägenheter,2) sjukhus, omsorgshem, vårdinrättningar, service-och bostadshus för funktionshindrade och andraspecialgrupper samt för andra motsvarande lokaler,där det finns människor som har nedsatt förmåga attupptäcka en farlig situation eller försämrade möjlig-

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet265Räddningsförordning (2006:111)G 17heter att handla i en farlig situation på det sätt somsituationen kräver,3) inkvarteringsanläggningar såsom hotell, vandrarhem,gästhem, pensionat och andra motsvarandelokaler, under förutsättning att de har mer än tio inkvarteringsplatser,4) stugbyar bestående av minst fem fritidsstugorbelägna inom samma administrativa område och i anslutningtill varandra,5) campingplatser,6) samlings- och affärslokaler där det rör sig ettstort antal personer, såsom restauranger med flera än50 kundplatser, daghemslokaler med flera än 25 platser,butiker, gallerior, skolor, idrotts- och utställningshallar,teatrar, kyrkor, bibliotek och terminaler förresande vilka har en golvyta som är större än 500 m 2 ,7) industri-, produktions- och lagerlokaler med flerän tio anställda,8) lokaler, i vilka hantering eller lagring av kemikalierkan medföra fara för människors liv, hälsa, egendomeller miljön,9) lokaler som i enlighet med författning eller myndighetsbesluthar försetts med en automatisk släckningsanordningeller brandlarmanläggning,10) företag, inrättningar och liknande där antaletanställda och andra människor som samtidigt är påplats i allmänhet uppgår till minst 30 st,11) utomhusarenor med minst 500 åskådarplatsersamt12) sådana evenemang som ordnas av någon sombedriver affärsverksamhet eller av någon annan sammanslutning,där den fara som föreligger för personer,brandskyddet eller miljön eller de skador somkan förorsakas av en eventuell olycka beräknas varaallvarliga därför att ett stort antal människor deltar ievenemanget eller för att evenemanget i sig omfattarsärskilda risker.10 §. Räddningsplanens innehållI tillämpliga delar skall räddningsplanen innehållaen beskrivning över1) förutsägbara farliga situationer och deras verkningar,2) vilka åtgärder som vidtagits för att förebyggafarliga situationer,3) vilka utrymnings- och skyddsmöjligheter somfinns,4) vilka släcknings- och räddningsarrangemangsom inrättats,5) vem som är säkerhetsansvarig och vilka som iövrigt ingår i säkerhetspersonalen,6) hur säkerhetspersonalen reserveras och utbildas,7) hur säkerhetspersonalen, den övriga personalensamt de som bor permanent i eller i närheten av de lokaler,byggnader, anläggningar eller evenemang somavses i 9 § 2 mom. skall informeras om planen och deuppgifter som den innehåller,8) vilken typ av räddningsmateriel som behövs omde i 1 punkten avsedda situationerna inträffar,9) hur olika olycks-, faro- och skadesituationer somförutsetts enligt 1 punkten skall kunna bemästras omde uppstår samt10) hur och när planen uppdateras.Omfånget av och innehållet i räddningsplanen skallstå i proportion till byggnadens eller anläggningensstorlek och de risker som är förknippade med den.I räddningsplanen för den typ av byggnader ochinrättningar som avses i 9 § 2 mom. 2 punkten skalldet ingå en separat utredning över hur den nedsattafunktionsförmågan hos dem som befinner sig i byggnadeneller lokalen beaktats i förberedelserna inför enfarosituation.Vid behov skall även sådan fastighetsanvändning somavviker från det normala beaktas i räddningsplanen.Om det med stöd av annan lagstiftning utarbetats ensärskild plan som gäller för någon av de i 9 § 2 mom.avsedda lokalerna, byggnaderna, anläggningarna ellerevenemangen och som vid sidan av annat innehållersådant som skall finnas i en räddningsplan behövernågon räddningsplan för fastigheten inte utarbetas. Idessa fall skall den särskilda planen kompletteras såatt den innefattar alla de uppgifter som skall finnas ien räddningsplan för fastigheten.Innehållet i räddningsplanen skall uppdateras minstvart femte år. När planen uppdateras skall de som boreller arbetar i den fastighet för vilken planen gällerinformeras om uppdateringen. Även andra som skalldelta i verkställigheten av räddningsplanen skall informerasom uppdateringen.4 kap. Räddningsservice11 §. Beslut om nivån på räddningsservicen dess formoch innehållI beslutet om nivån på räddningsservicen skall detingå en redogörelse för1) vilka olycksrisker som kan beröra kommunenoch vilka riskobjekt som finns inom kommunen,2) hur kommunen samarbetar med andra kommuneroch organisationer,3) vilka personella och materiella resurser somskall finnas i kommunen för att nödvändiga räddningsåtgärderskall kunna vidtas när en olycka inträffareller då fara hotar,4) vilka personella och materiella resurser somskall finnas i kommunen för att det skall vara möjligtatt leda, utveckla, övervaka, ge utbildning och spridainformation om räddningsverksamheten i kommunen,5) hur kommunens invånare, företag och inrättningarskall informeras om och utbildas i sådant som rörsäkerhetsfrågor och vilka allmänna mål som i anslutninghärtill skall uppställas,6) hur brandsynerna genomförs och sotningen ordnasi kommunen,7) hur den operativa räddningsverksamheten rentfaktiskt organiseras och leds, vilken personal, vilkentyp av materiel och vilka tilläggsresurser, exempelvisfrån andra kommuner, som härvid står till kommunensförfogande,8) vilken beredskap som upprätthålls i kommunen,9) hur befolkningen varnas, informeras och skyddasi farosituationer,10) hur befolkningsskyddsarbetet bedrivs samt11) när beslutet skall ses över och revideras.G

266 Ålands lagsamlingG 17 Räddningsförordning (2006:111)5 kap. Behörighetskrav12 §. Behörighetskrav för personal i huvudsysslaFör att få tjänstgöra som befäl krävs att sökandenavlagt befälsexamen vid en sådan läroanstalt inomEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)som ger befälsutbildning för allmän räddningstjänstpå lägst yrkeshögskolenivå eller motsvarande nivå.Med befäl avses sådan personal som självständigt kanhandha administrativa uppgifter och förebyggande säkerhetsarbetesamt kan handha ansvaret för den operativaledningen vid räddningsinsatser.För att få tjänstgöra som underbefäl krävs att sökandenavlagt underbefälsexamen vid en sådan läroanstaltinom EES som ger yrkesutbildning för allmänräddningstjänst. Med underbefäl avses sådan personalsom kan delta i förebyggande säkerhetsarbete ochsom leder en operativ utryckningsenhet under ledningav ett befäl.För att få tjänstgöra inom manskapet krävs att sökandenavlagt manskapsexamen vid en sådan läroanstaltinom EES som ger yrkesutbildning för allmänräddningstjänst. Med manskap avses sådan personalsom ingår i en operativ utryckningsenhet och som utförsina uppgifter under ledning av ett underbefäl.Räddningschefen skall uppfylla behörighetskravenför befäl.13 §. Upphävd (2010/97).14 §. Behörighetskrav för personal i bisyssla ellerinom avtalsbrandkårDen som regelmässigt skall utföra räddningsuppdragi bisyssla eller inom avtalsbrandkår måste hagenomgått en av landskapsregeringen godkänd utbildningsom uppfyller kravnivån för de uppgiftersom skall utföras och som beaktar de krav som arbetarskyddsbestämmelsernaställer.Landskapsregeringen fastställer vilka kursprogramsom skall ingå i utbildningen.15 §. Undantag från behörighetskravenEndast sådana omständigheter som medför att detinte i erforderlig utsträckning går att anställa personalsom uppfyller de i 12 och 13 §§ föreskrivnabehörighetskraven utgör sådana särskilda skäl somenligt 23 §, 3 mom. räddningslagen berättigar landskapsregeringenatt medge undantag från behörighetskraven.6 kap. Sotning16 §. SotningsobjektEldstäder som eldas med fast eller flytande bränsleoch rökkanaler för dessa skall sotas regelbundet i enlighetmed vad som föreskrivs i detta kapitel.Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte på öppna spisarsamt eldstäder och eldytor i centralvärmepannor.17 §. SotningsintervallSotning skall utföras med följande intervall:1) eldstäder och rökkanaler vilka används i näringsverksamhetsotas efter behov, dock åtminstoneen gång per år,2) rökkanaler för centralvärmepannor som eldasmed lätt brännolja sotas åtminstone en gång vartannatår,3) rökkanaler för centralvärmepannor som eldasmed tung brännolja eller fast bränsle sotas åtminstoneen gång per år,4) hushållseldstäder i enskilda hushåll såsom köksspisar,kakelugnar, kaminer och dylikt som användssom primär källa för uppvärmning av utrymmen ochför matlagning sotas åtminstone en gång per år,5) hushållseldstäder enligt föregående punkt sominte används som primär källa för uppvärmning av utrymmenoch för matlagning sotas åtminstone en gångvart fjärde år samt6) eldstäder i fritidshus och bastuugnar i enskiltbruk sotas åtminstone en gång vart fjärde år.Från bestämmelserna i 1 mom. kan, om sotaren isamråd med fastighetsinnehavaren konstaterar attdetta är tillräckligt, avvikelser göras så att1) objekt som enligt huvudregeln i 1 mom. skallsotas en gång per år kan sotas en gång vartannat år,2) objekt som enligt huvudregeln i 1 mom. skall sotasen gång vartannat år kan sotas en gång senast vartfjärde år samt3) objekt som enligt huvudregeln i 1 mom. skallsotas en gång vart fjärde år inte behöver sotas utanendast kontrolleras en gång vart fjärde år.Eldstäder och rökkanaler som inte används behöverinte sotas.18 §. SotningsarbeteSotningsarbete innebär att1) vissa förberedande åtgärder skall vidtas innansjälva sotningen påbörjas,2) eldstäder och tillhörande rökkanaler samt eventuellatilläggsanordningar skall sotas,3) eldstädernas och rökkanalernas skick skall granskas,4) igensatta rökkanaler skall öppnas,5) luckor och rökspjäll skall rengöras samt att derastäthet och funktion skall kontrolleras,6) aska och annat avfall som uppkommit vid sotningenskall avlägsnas och föras till en brandsäkerplats,7) stegars, ställningars och pannrums skick skallgranskas samt8) sotaren skall skriva ut ett intyg över utfört sotningsarbeteoch skriftligen informera representantenför sotningsobjektet och kommunens räddningsmyndighetom fel och brister i sotningsobjektet.Efter sotningen skall eldstäderna, rökkanalernaoch de övriga anordningarna som varit föremål försotningen vara i det bruksskick som de var före sotningen.Eventuella tilläggsarbeten utförs i enlighetmed särskild överenskommelse mellan sotaren ochrepresentanten för sotningsobjektet.19 §. Intyg över utfört sotningsarbeteSotaren skall utfärda ett intyg över det utfördasotningsarbetet och ge det till representanten för sotningsobjektet.Intyget skall innehålla uppgifter om

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet267Räddningsförordning (2006:111)G 171) sotningsobjektet,2) vem som utfört sotningen,3) när sotningen utförts,4) vilka åtgärder som vidtagits,5) vilka fel och brister som observerats,6) vilka tilläggsarbeten som utförts samt7) hur stor den totala avgiften är och till vilka beloppdelavgifterna uppgår.7 kap. Rengörning av ventilationsanläggningar20 §. Ventilationsanläggningar som skall rengörasVentilationsanläggningar skall rengöras regelbundeti enlighet med vad som föreskrivs i 21 § och kravetgäller kanaler, kammare, fläktar, brandbegränsareoch andra anordningar i anläggningen som påverkardess brandsäkerhet och omfattar frånluftsdelen i ventilationsanläggningarna.Tilluftsdelen rengörs efterbehov vilket bedöms av kommunens räddningsmyndighet.21 §. RengöringsintervallVentilationsanläggningar där mat lagas yrkesmässigtskall rengöras en gång per år. Detsamma gällerventilationsanläggningar för sprutmålerier, snickerier,textilfabriker, tvättinrättningar, bagerier och rökeriersamt för industri- och andra lokaler där det i ventilationsanläggningarnakan samlas betydande mängdersådana ämnen som lätt sprider brand. Även ventilationsanläggningarför utrymmen i vilka brännbar vätskaindustriellt framställs eller används skall rengörasen gång per år.Ventilationsanläggningar för sjukhus, omsorgshemoch slutna anstalter samt ventilationsanläggningar fördaghem, skolor, inkvarteringsrörelser, internat ochtrakteringsrörelsers gästutrymmen skall rengöras vartfemte år.22 §. Intyg över utfört rengöringsarbeteDen som rengjort ventilationsanläggningen skallutfärda ett intyg över det utförda rengöringsarbetetoch ge det till den som äger eller innehar den fastigheteller lokal i vilken rengöringsarbetet utförts. Ävenkommunens räddningsmyndighet har rätt att få ett sådantintyg.Intyget skall innehålla en redogörelse för1) vad som rengjorts,2) vem som utfört rengöringen,3) när rengöringen utförts,4) vilka rengöringsåtgärder som vidtagits och metoderanvänts i samband härmed samt5) vilka fel och brister som observerats vid rengöringenoch vilka reparationer som utförts.Ur redogörelsen för vidtagna rengöringsåtgärderskall närmare framgå1) att alla för rengöringen nödvändiga förberedelseåtgärdervidtagits,2) att ventilationsanläggningens inre ytor, spjäll ochandra anordningar rengjorts,3) att anläggningens täthet och dess funktion kontrolleratssamt4) att anläggningen körts igång och trimmats in efterrengörningen.23 §. Särskilda kompetenskravDen som ansvarar för rengöring av ventilationsanläggningarsom ett led i utövningen av en näringsverksamhetskall uppfylla av landskapsregeringensärskilt fastställda kompetenskrav för att rengöringendärigenom skall kunna skötas med tillräcklig sakkunskap,effektivitet och noggrannhet. Han eller hon skalläven ha tillgång till de verktyg och instrument somnormalt krävs för att en ventilationsanläggning skallkunna rengöras på bästa sätt.Den som avser att rengöra ventilationsanläggningarregelbundet som ett led i utövningen av en näringsverksamhetskall även göra en skriftlig anmälan omdetta till kommunens räddningsmyndighet innanverksamheten inleds. Till anmälan bifogas en utredningvarur det skall framgå att näringsidkaren är i besittningav den kompetens som erfordras.Rengöringsverksamheten får inte påbörjas innankommunens räddningsmyndighet lämnat sitt godkännandetill detta.8 kap. Offentliga tillställningar24 §. Definition av offentliga tillställningarMed offentliga tillställningar avses evenemang somäger rum inom ett avgränsat område inomhus eller utomhustill vilket allmänheten har tillträde oberoendeav om inträdesavgift uppbärs eller inte.25 §. TillämpningsområdeBestämmelserna i detta kapitel tillämpas på offentligatillställningar som hålls inomhus och där detreserverats utrymme för mer än 300 personer. Bestämmelsernatillämpas även på offentliga tillställningarsom hålls utomhus och där det reserverats utrymmeför mer än 1000 personer. Dock skall bestämmelsernai 27 § tillämpas på offentliga tillställningar som hållsinomhus oavsett hur mycket utrymme som reserverats.Om särskilda skäl föreligger kan kommunens räddningsmyndighetställa särskilda krav på säkerhetenvid en offentlig tillställning, trots att det totala antaletbesökare som samtidigt kan närvara vid tillställningenunderstiger de i 1 mom. angivna antalen. Sådanasärskilda skäl kan vara att området där tillställningenskall äga rum är särskilt litet i förhållande till besökarantaleteller att området eller tillställningens karaktärinnebär särskilda risker.26 §. Säkerhetsarrangemang vid offentliga tillställningarDen som har det övergripande ansvaret för att enoffentlig tillställning anordnas (arrangören) skall utseen särskilt namngiven person med uppgift att ansvaraför säkerheten vid tillställningen (säkerhetsansvarig).En vecka innan en offentlig tillställning anordnasskall arrangören göra en skriftlig anmälan om dettatill kommunens räddningsmyndighet. Om räddningsmyndighetenanser att säkerhetsarrangemangen vidtillställningen är bristfälliga skall räddningsmyndighetenge särskilda anvisningar om vilka säkerhetsåtgärdersom skall vidtas för att tillställningen skall fåanordnas.G

268 Ålands lagsamlingG 17 Räddningsförordning (2006:111)27 §. Lokalinnehavares skyldigheterDen som innehar en samlingslokal skall vid eventuelluthyrning av lokalen, såväl muntligen somskriftligen, informera den som hyr lokalen om vilkasäkerhetsarrangemang som skall iakttas i lokalen ochvilka säkerhetskrav som måste vara uppfyllda för atten offentlig tillställning skall få anordnas i lokalen.28 §. SäkerhetskravFör att en god säkerhet vid en offentlig tillställningskall kunna upprätthållas kan kommunens räddningsmyndighetställa krav på1) utgångar,2) omfattningen av och olyckssäkerheten hos utsmyckningaroch andra anordningar,3) anordningar som förebygger risken för personskadorgenom klämning och nedtrampning,4) anordningar och arrangemang som används avde som uppträder vid tillställningen,5) utrustning för brandsläckning och förstahjälpsamt6) personal som skall upprätthålla säkerheten vidtillställningen.Kommunens räddningsmyndighet kan även krävaatt det högsta antalet besökare som samtidigt får befinnasig inom området för tillställningen är sådant attsäkerheten inte äventyras.Uppfylls inte de i 1 och 2 mom. ställda kraven fårinte tillställningen anordnas.Behandlingen av de anmälningar om att få anordnaoffentliga tillställningar vilka inkommit till kommunensräddningsmyndighets skall samordnas med polismyndighetensbehandling av gjorda anmälningaroch inkomna tillståndsansökningar om offentliga nöjestillställningar.9 kap. Eldning och annan brandfarlig verksamhet29 §. EldningsanordningarMed en i 31 § 1 mom. räddningslagen angiven anordningför eldningsändamål avses en sådan eldstadoch anordning i vilken eld kan göras upp och förbränningupprätthållas och som är så konstruerad att eldenpå ett tillförlitligt sätt alltid hålls inom eldstaden elleranordningen.30 §. EldningMed eldning avses användning av sådana anordningarsom avses i 29 § och sådan användning av redskapoch anordningar som på ett okontrollerbart sättkan orsaka brand i naturen genom eldslåga, särskilthög temperatur eller gnistbildning.31 §. EldningsarbetenDå varning för skogsbrand är utfärdad skall densom avser att utföra vissa arbeten anmäla detta tillkommunens räddningschef.Med vissa arbeten avses1) eldning i samband med skogsindustriell verksamhetoch jordbruk,2) maskinell markberedning i skogsmark,3) användning av maskiner med slirskydd av ståleller motsvarande anordningar som kan orsaka gnistbildningvid körning i skogsmark,4) maskinell slyröjning vid vägar och i skogsmarkmed aggregat som kan orsaka gnistbildning eller5) annan nödvändig eldning av andra särskilda skäl.Arbetet får inte inledas innan räddningschefen harlämnat sitt godkännande till detta. Godkännandet kanvara förenat med vissa villkor såsom att arbetet intefår sättas igång innan vissa förberedande säkerhetsåtgärdervidtagits. Räddningschefen kan förbjuda attarbetet sätts igång om omständigheterna bedöms varasådana att tillräcklig säkerhet inte kan uppnås vid arbetetsutförande.10 kap. Brandvarnare32 §. Placering och funktionBrandvarnare skall finnas i bostäder samt i inkvarteringslokaleroch vårdinrättningar som inte ärutrustade med brandalarmanläggning. Det skall finnasminst en brandvarnare per våningsplan. Brandvarnareskall utplaceras så att även sovande personerkan väckas av alarmsignalen. Beroende på bostadensstorlek, form och förekomst av anordningar som kanorsaka brandfara kan flera brandvarnare vara nödvändiga.Med bostad avses både permanent bostad ochtillfällig bostad såsom fritidsbostad.Även i inkvarteringslokaler och vårdinrättningarskall det finnas enskilda brandvarnare, brandvarnargruppereller brandvarnarsystem. Hur mångabrandvarnare som skall utplaceras beror på antaletövernattande personer, lokalernas storlek och formsamt förekomsten av anordningar som kan orsakabrandfara.Landskapsregeringen kan ge närmare anvisningarom brandvarnarnas utplacering och funktion.11 kap. Riskfylld verksamhet33 §. BedömningsgrunderLandskapsregeringen fastställer särskilt var i landskapetdet finns anläggningar i vilka riskfylld verksamhetutövas och vilka anläggningarna är efter samrådmed de kommuner där anläggningarna är lokaliserade.Den riskinventering som ingår i beslutet omräddningsservicen enligt 11 § skall ligga till grund förlandskapsregeringens och kommunernas bedömning.Vid bedömningen av risknivån i en anläggning beaktasvilka risker som finns i själva anläggningen ochvilka risker som anläggningsverksamheten medför förandra verksamheter utanför anläggningen.34 §. Intern riskanalysDen som ansvarar för utövningen av en riskfylldverksamhet (verksamhetsansvarige) skall göra en internriskanalys som1) beskriver vilka möjliga olyckor som kan medföraallvarliga skador på människor och miljö och hurhändelseförloppet vid sådana olyckor utvecklar sig,2) anger vilken sannolikheten är för att sådanaolyckor kan inträffa,3) anger vilka händelser som kan bidra till att sådanaolyckor kan inträffa samt4) innehåller en bedömning av konsekvenserna avsådana olyckor.

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet269LF (2006:112) om kvalitetsfordringar inom räddningsväsendetG 1835 §. Anskaffning av utrustningDen verksamhetsansvarige skall även anskaffa utrustningför1) information, varning och alarm,2) övervakning, mätning och analys,3) släckning av brand,4) uppsamling av kemikalier och andra utsläpp,5) begränsning av utflöde,6) tillvaratagande och neutralisering av skadligaämnen samt7) livräddning.36 §. BeredskapsskyldighetUtöver vad som föreskrivs 34 och 35 §§ skall denverksamhetsansvarige upprätthålla en beredskap sominnebär1) att personal med särskilda kunskaper finns tillgänglig,2) att särskilda säkerhetsrutiner etableras och säkerhetsövningarhålls,3) att en begränsad insatstid för personalen fastställts,4) att informationsrutiner etableras samt5) att reservsystem för särskilt viktiga funktionerfinns installerade.37 §. Genomförande och dokumentation av säkerhetsåtgärderDe säkerhetsåtgärder som den verksamhetsansvarigeenligt 34, 35 och 36 §§ är skyldig att vidta skallvara skäliga och kostnadsmässigt stå i proportiontill den nytta de medför. Samtliga säkerhetsåtgärderskall dokumenteras i ett säkerhetsdokument för anläggningen.Säkerhetsåtgärderna skall genomföras isamråd med kommunens räddningsmyndighet vilkeni sin operativa planering särskilt skall beakta de anläggningarsom bedriver riskfylld verksamhet.12 kap. Utrymningsvägar och räddningsvägar38 §. UtrymningsvägarI landskapets bygglagstiftning finns bestämmelserom hur utrymningsvägarna skall utplaceras och dimensionerassamt vilken belysning de skall ha.Dörrar i utrymningsvägar skall kunna öppnas inifrånutan nyckel. I enskilda fall kan kommunens räddningsmyndighettillåta avvikande låsarrangemang underförutsättning att säkerheten inte äventyras.Föremål eller konstruktioner i eller i anslutning tillen utrymningsväg får inte vara monterade eller uppställdaså att de inkräktar på utrymningsvägens breddoch höjd eller begränsar möjligheten att öppna dörreni utrymningsvägen eller annars försvårar framkomligheteni utrymningsvägen.39 §. RäddningsvägarSådana räddningsvägar som anges i räddningslagens39 § skall utmärkas med en skylt med textenRäddningsväg får inte blockeras. Skylten skall utformasoch användas i enlighet med vad som föreskrivsi 27 § landskapsförordningen (2005:35) omvägmärken.13 kap. Brandsyn40 §. Tidsintervallet mellan två på varandra följandebrandsynsförrättningarBrandsyn skall förrättas varje år i1) sådana lokaler, byggnader och anläggningar somavses i 9 § 2 mom. 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9 punkten,2) sådana hamnar och trafikplatser där hantering avfarligt gods förekommer regelbundet,3) gästhamnar med fler än 100 båtplatser,4) större anläggningar under jord samt5) byggnader med fler än 8 våningar.Brandsyn skall förrättas vartannat år i1) sådana lokaler, byggnader och anläggningar somavses i 9 § 2 mom. 7, 10 och 11 punkten,2) gästhamnar med 25 - 100 båtplatser samt3) byggnader med 4-8 våningar.I sådana lokaler, byggnader och anläggningar somavses i 9 § 2 mom. 1 punkten skall brandsyn förrättasvart tredje år. Detsamma gäller sådana typer avlokaler, byggnader och anläggningar som avses i 9 §2 mom. 3, 4, 5, 6, 7, 10 och 11 punkten men som inteomfattas av krav på räddningsplan.I hamnar utöver de som avses 1 mom. 2 och 3 punktenoch 2 mom. 2 punkten samt bostadshus med 3-4lägenheter och enstaka uthyrningsstugor skall brandsynförrättas vart femte år.41 §. Särskilda bestämmelserOm en lokal, byggnad eller anläggning kan hänförastill flera kategorier skall brandsyn förrättas i enlighetmed vad som gäller för den kategori som hardet kortaste tidsintervallet mellan två på varandra följandebrandsynsförrättningar.14 kap. Landskapsalarmcentralen42 §. (2010/97) HänvisningsstadgandeBestämmelser om alarmcentralen, som utgör enavdelning inom Ålands polismyndighet, finns i landskapsförordningen(2000:34) om Ålands polismyndighet.43 - 45 §§. Upphävda (2010/97).15 kap. Ikraftträdelsebestämmelser46 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.Genom denna förordning upphävs landskapsförordningen(2000:22) om landskapets alarmcentral.G 18Landskapsförordning (2006:112) omkvalitetsfordringar inom räddningsväsendet1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Förordningens tillämpningsområdeMed de avvikelser som anges i denna förordningskall de riksförfattningar som finns angivna i förteckningennedan tillämpas i landskapet.1. Inrikesministeriets föreskrift om brandvarnarestekniska egenskaper och placering (SM-1999-00256/Tu33).G

270 Ålands lagsamlingG 18LF (2006:112) om kvalitetsfordringar inom räddningsväsendet2. Inrikesministeriets föreskrift om ljudsignalersom används för att varna befolkningen (SM-1999-353/Tu35).3. Inrikesministeriets föreskrift om anskaffning,installation, ibruktagning, service och besiktning avbrandalarmanläggningar (SM-1999-440/Tu33).4. Inrikesministeriets förordning om automatiskasläckningsanläggningar (FFS 744/2000).5. Inrikesministeriets förordning om handbrandsläckare(FFS 790/2001).6. Inrikesministeriets förordning om märkningoch belysning av utrymningsvägar i byggnader (FFS805/2005).7. Inrikesministeriets förordning om granskningoch service av handbrandsläckare (FFS 917/2005).2 §. FörvaltningsuppgifterDe förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 §1 mom. angivna författningarna ankommer på statensmyndigheter skall i landskapet skötas av landskapsregeringen,till den del förvaltningen grundar sig pålandskapets lagstiftningsbehörighet på området ochinte annat följer av bestämmelser i denna förordning.3 §. Tillämpning av hänvisningar till riksförfattningarvilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningenHänvisas i de i 1 § 1 mom. nämnda författningarnatill bestämmelser i rikslagstiftningen, skall hänvisningarnaendast avse motsvarande bestämmelser ilandskapslagstiftningen om sådana finns.4 §. SpråkkravBruksanvisningar och annan information som enligtde i 1 § 1 mom. angivna författningarna skall finnaspå brand- och släckningsanordningar samt annan utrustningsamt i och invid byggnader och anläggningarskall i landskapet vara skrivna åtminstone på svenska,om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beviljarundantag från kravet.5 §. AvvikelserEn hänvisning i någon av de 1 § 1 mom. angivnaförfattningarna till en SFS-EN-standard kan i landskapetäven avse en SS-EN-standard.Faran över-signalen (obruten jämn ljudsignal varslängd är en minut) som avses i den i 1 § 1 mom.2 punkten angivna förordningen får i landskapet ävenanvändas som brandalarmsignal.2 kap. Särskilda bestämmelser6 §. AnvisningarLandskapsregeringen ger närmare anvisningar omytbärgning, vattendykning, rökdykning och arbetenpå hög höjd.7 §. BrandalarmanläggningarAffärer för brandalarmanläggningar som med stödav den i 1 § 1 mom. 3 punkten angivna föreskrifteninförts i Säkerhetsteknikcentralens förteckning övergodkända affärer för brandalarmanläggningar får ävenbedriva affärsverksamhet i landskapet under förutsättningatt landskapsregeringen lämnat sitt godkännandetill detta. Endast vid behov prövar landskapsregeringensärskilt, innan godkännandet lämnas, om affärernabesitter den tekniska kompetens som erfordras för attbedriva affärsverksamhet i landskapet. Detsammagäller sådana affärer för brandalarmanläggningar somär verksamma i en annan medlemsstat inom Europeiskaekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där,med stöd av nationell lagstiftning och på likvärdigagrunder, godkänts av behörig myndighet.De behörighetsintyg som Säkerhetsteknikcentralenutfärdat med stöd av den i 1 § 1 mom. 3 punktenangivna föreskriften och som utvisar att innehavarenav intyget (ansvarspersonen) har kompetens attutföra planerings-, installations- och servicearbetenpå brandalarmanläggningar gäller även i landskapet.Detsamma gäller sådana motsvarande behörighetsintygsom, med stöd av nationell lagstiftning och pålikvärdiga grunder, utfärdats av behörig myndighet ien annan medlemsstat inom EES.I de fall där ansvarspersonen för brandalarmanläggningarinte har den kompetens som enligt den i 1 §1 mom. 3 punkten angivna föreskriften krävs för attfå behörighetsintygets giltighetstid förlängd bedömerlandskapsregeringen, i varje enskilt fall, vilken kompletteringsutbildninghan eller hon skall genomgå föratt landskapsregeringen skall utfärda ett nytt behörighetsintyg.Landskapsregeringen kan även förordna att besiktningsorgansom godkänts i riket får verka i landskapet.8 §. Automatiska släckningsanläggningarInstallationsaffärer för automatiska släckningsanläggningarsom med stöd av den i 1 § 1 mom.4 punkten angivna förordningen införts i Säkerhetsteknikcentralensförteckning över godkända installationsaffärerför automatiska släckningsanläggningarfår även bedriva affärsverksamhet i landskapet underförutsättning att landskapsregeringen lämnat sittgodkännande till detta. Endast vid behov prövar landskapsregeringensärskilt, innan godkännandet lämnas,om affärerna besitter den tekniska kompetens som erfordrasför att bedriva affärsverksamhet i landskapet.Detsamma gäller sådana installationsaffärer för automatiskasläckningsanläggningar som är verksamma ien annan medlemsstat inom EES och som där, medstöd av nationell lagstiftning och på likvärdiga grunder,godkänts av behörig myndighet.De behörighetsintyg som Säkerhetsteknikcentralenutfärdat med stöd av den i 1 § 1 mom. 4 punkten angivnaförordningen och som utvisar att innehavarenav intyget har kompetens att utföra planerings-, installations-och servicearbeten på automatiska släckningsanläggningargäller även i landskapet. Detsammagäller sådana motsvarande behörighetsintyg som,med stöd av nationell lagstiftning och på likvärdigagrunder, utfärdats av behörig myndighet i en annanmedlemsstat inom EES.Landskapsregeringen kan även förordna att besiktningsorgansom godkänts i riket får verka i landskapet.9 §. HandbrandsläckareDe behörighetsintyg som Säkerhetsteknikcentralenutfärdat med stöd av den i 1 § 1 mom. 7 punkten an-

Allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet271RPF (2004:21) om … gränsbevakningsväsendets uppgifterG 19givna förordningen och som utvisar att innehavarenav intyget har kompetens att granska och utföra servicearbetenpå handbrandsläckare gäller även i landskapet.Detsamma gäller sådana motsvarande behörighetsintygsom, med stöd av nationell lagstiftning ochpå likvärdiga grunder, utfärdats av behörig myndigheti en annan medlemsstat inom EES.3 kap. Ikraftträdelsebestämmelser10 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.G 19Republikens presidents förordning(2004:21) om gränsbevakningsväsendetsuppgifter i landskapet Åland(FFS 420/2004) (FFS 1178/2009)1 §. (2010/34) TillämpningsområdeI denna förordning föreskrivs, med beaktandeav bestämmelserna i självstyrelselagen för Åland(1144/1991) och i gränsbevakningslagen (578/2005),om gränsbevakningsväsendets uppgifter och behörigheti landskapet Åland samt om handräckningsom landskapets myndigheter ger gränsbevakningsväsendet.Se Or 201 FL II2 §. Allmän avgränsning av gränsbevakningsväsendetsuppgifterVid sidan av sina riksomfattande uppgifter kangränsbevakningsväsendet i landskapet Åland utföraendast sådana till landskapets lagstiftningsbehörighethörande uppgifter som också annars enligt rikslagstiftningenankommer på gränsbevakningsväsendet.3 §. (2010/34) Förvaltnings- och övervakningsuppgifterGränsbevakningsväsendet svarar för skötseln av deförvaltningsuppgifter som med stöd av 15 a § i landskapslagenom bekämpande av oljeskador (Ålandsförfattningssamling 1977:16) hör till Ålands landskapsregering.De oljeutsläppsavgifter som påförs ilandskapet tillfaller staten som kostnadsersättning förskötseln av de förvaltningsuppgifter som överförts tillgränsbevakningsväsendet.Gränsbevakningsväsendet kan övervaka väg- ochsjötrafiken, fiske, jakt, naturskyddsområden, fartygsfyndoch efterlevnaden av bestämmelserna om dem,förhindrande av vattnens förorening förorsakad avfartyg samt havsskydd.Se K 18, Landskapslag (1977:16) om bekämpande av oljeskador4 §. PolisuppgifterPå polisens begäran kan gränsbevakningsväsendeti enstaka fall sköta sådana i polislagen för landskapetÅland (Ålands författningssamling 49/2000) avseddabrådskande polisuppgifter för upprätthållande av allmänordning och säkerhet som polisen inte utan dröjsmålkan sköta.Om en enskild tjänsteuppgift som skall skötas avpolisen förutsätter användning av sådan utrustning,sådana personalresurser eller sådan särskild sakkunskapsom gränsbevakningsväsendet har och sompolisen annars inte har tillgång till, skall gränsbevakningsväsendetbistå polisen vid skötseln av tjänsteuppgiften.Se G 1, Polislag (2000:49) för landskapet Åland5 §. Räddnings- och biståndsuppgifterGränsbevakningsväsendet deltar i räddningsverksamhetengenom att tillhandahålla nödvändig utrustning,personalresurser och särskilda sakkunnigtjänster,om detta är nödvändigt med hänsyn till en olyckasomfattning eller speciella natur.Gränsbevakningsväsendet kan utföra sådana uppgiftersom behövs för att leta efter och bistå någonsom har gått vilse i terrängen eller som där annars är ibehov av akut hjälp.Gränsbevakningsväsendet kan med sina fartyg,luftfartyg och andra specialfordon sköta brådskandesjuktransporter, vilka de myndigheter som i övrigtsköter sjuktransporter eller näringsidkare som tillhandahållersjuktransportservice inte kan sköta på grundav brist på fartyg, luftfartyg eller övriga specialfordon.Landskapets myndigheter skall inom ramen för sinbehörighet delta i sjöräddningstjänsten.6 §. (2010/34) HandräckningAngående gränsbevakningsväsendets skyldighetatt lämna landskapets myndigheter handräckning gällervad som sägs i 31 § i självstyrelselagen för Ålandsamt i 77 § i gränsbevakningslagen.Landskapets myndigheter ska inom ramen för sinbehörighet ge gränsbevakningsväsendet sådan handräckningsom det behöver för att kunna utföra sinauppgifter.7 §. Gränsbevakningsmännens befogenheterEn gränsbevakningsman har vid skötseln av enuppgift som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet,med undantag av vad som sägs i 2 mom., sammabefogenheter som en behörig tjänsteman vid vederbörandelandskapsmyndighet.Vid utförande av polisuppgifter har en gränsbevakningsmande befogenheter som enligt 2 kap. i polislagenför landskapet Åland tillkommer en polisman, ominte något annat har angetts i den begäran som polisenhar framställt med stöd av 27 § 3 mom. eller 46 § ipolislagen för landskapet Åland.8 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 juni 2004.G

272 Ålands lagsamling