VINDKRAFTUTREDNING Varberg kommun - Varbergs kommun

VINDKRAFTUTREDNINGVarberg kommunSamrådshandling 2009-05-05

Utredningen har tagits fram av WSP Samhällsbyggnad på uppdrag avStadsbyggandskontoret i Varberg.Uppdragsansvarig: Anna OIssonLandskapsanalys: Lars NIlssonLayout: Jörgen SvenssonFoton: WSP (om inte annat anges)Bild framsida: © istockphoto.com/JoopSBild baksida: © istockphoto.com/acilo

InnehållINLEDNING.............................................................................................................................4Bakgrund och syfte......................................................................................................................... 4Vindkraft i Varberg.......................................................................................................................... 4Nationella och regionala mål...................................................................................................... 4Generellt om vindkraft.................................................................................................................. 5Infrastruktur....................................................................................................................................... 6Vindförhållanden............................................................................................................................. 7STÖRNINGAR OCH RISKER...............................................................................................9Närhet till bebyggelse................................................................................................................... 9Flora och fauna...............................................................................................................................11Skyddsavstånd................................................................................................................................11Övergripande landskapsanalys...................................................................... 12Inledning..........................................................................................................................................12Vindkraft i landskapet..................................................................................................................12Landskapet i Varberg- generellt...............................................................................................12Slättområden vid kusten.............................................................................................................15Bergområden med sprickdalar ................................................................................................17Landskapets känslighet..............................................................................................................18Bevarandeintressen.................................................................................................. 20Riksintressen...................................................................................................................................20Övriga områden med bevarandeintressen..........................................................................22Vindkraft och bevarandeintressen..........................................................................................24Prövning av vindkraft............................................................................................ 25Lokalisering av vindkraft.................................................................................... 26Vad omfattar lokaliseringsprinciperna?................................................................................26Generella riktlinjer för vindkraftetablering..........................................................................27Områden där stor restriktivtet bör tillämpas ......................................................................27Utredningsområden för vindkraftetableringar .................................................................28Källor.................................................................................................................................. 31VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 3

INLEDNINGBakgrund och syfteKommunens mål är att ta fram en strategi för vindkraftetableringar med långsiktig framförhållning.Genom att vara medveten om det sammanvägda resultatet av alla vindkraftverkenär målet att undvika att behandla varje enskilt ärende för sig.Syftet med denna utredning är att skapa en bättre beredskap inför utbyggnad av vindkrafti kommunen genom att visa på var det är mer eller mindre lämpligt med vindkraft.Utredningen behandlar enbart landbaserad vindkraft och i första hand grupper av verk.Ställningstaganden från utredningen ska arbetas in i den kommande aktualiseringen avöversiktsplanen. Den ska även fungera som underlag för detaljplaner och bygglovgivning.Vindkraft i varbergDet finns 19 uppförda vindkraftverk inom kommunen (november 2008), varav de flestafinns på Tvååkersslätten. Detta motsvarar en sammanlagd effekt på 12,5 MW. Bygglov harbeviljats för ytterligare ca 10 verk som ännu ej har uppförts.I nuläget finns även ett flertal mer eller mindre konkreta förfrågningar som kommunenkänner till. Totalt rör sig detta om ca 70-80 nya vindkraftverkTidigare ställningstagandeKommunfullmäktige antog 2007 Riktlinjer för etablering av vindkraftverk. Riktlinjernaanger principerna för hur vindkraftverk ska placeras och utformas med avseende pålandskapsanpassning och störningar samt hur prövning ska ske.Kommunen har som målsättning att energiproduktion med lokala förnybara energikällorska underlättas. I ÖP2000 redovisas möjligheter till vindkraftverk, främst i ordnadegrupper i kustzonen.Nationella och regionala målRiksdagen antog år 2002 ett planeringsmål att vindkraften till år 2015 ska ge en årsproduktionom 10 TWh. Energimyndigheten presenterade i december 2007 en rapport därman föreslår en ökning till 30 TWh till år 2020. Av dessa ska 20 TWh genereras frånvindkraft på land och 10 TWh från vindkraftverk till havs. Detta innebär att antalet vindkraftverkbehöver öka från knappt 900 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt. År2007 producerade vindkraften drygt 1,4 TWh vilket motsvarar en procent av den svenskaelproduktionen. Totalt installerad effekt är idag ca 800 MW.I propositionen ”miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigtvindbruk”(prop. 2005/06:143) betonade regeringen vikten av att bl.a. kommuner aktivtbidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar ochlångsiktig hållbar elproduktion från vind.Energimyndigheten har till regeringen lämnat förslag om ett nytt, högre planeringsmålför år 2020 på 30 TWh el från vindkraft.Riksintresse vindkraftEnergimyndigheten har genomfört en översyn av riksintresseområdena för vindbruk ihela landet. I maj 2008 togs beslut om ett antal nya riksintresseområden.Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndighetenbedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningenhar gjorts med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Resultatet förvilka områden som är riksintressen för vindbruk är en sammanvägning av Energimyn-4 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

dighetens och länsstyrelsernas bedömningar. Processen har skett i samråd med Boverketoch andra berörda centrala myndigheter.Inga områden av riksintresse för vindbruk har pekats ut i Varbergs kommun.Regionala målDet finns i dag ca 100 vindkraftverk i länet. Befintliga verk i Halland producerade 0,083TWh under år 2004 vilket räcker till hushållsel motsvarande ca 17 000 hushåll.Energimyndigheten har tagit fram ett planeringsmål för Halland som innebär att detår 2010 ska produceras 256 GWh i länet varav 102 GWh/år på land och 154 GWh/år ihavsområden. Detta motsvarar 6,4 % av landets totala vindenergiproduktion.Länsstyrelsen i Hallands län har i rapporten Kompletterande planeringsunderlag - storskaligvindkraft på land (2006) konstaterat att det teoretiskt finns mycket goda möjligheteratt uppnå detta mål.Enligt Miljödepartementet är enstor vindkraftanläggning mer än10 MW.Ett vindkraftverk med en effektpå 1 MW kan producera el för500 villor under ett årGENERELLT OM VINDKRAFTEtt vindkraftverk utnyttjar vindens rörelseenergi för att producera elenergi. I praktikenöverförs vindens rörelseenergi till en axel som får ett vridmoment, driver runt en generatoroch alstrar ström. Generatorn alstrar vanligen växelström.Det finns flertalet olika konstruktioner av vindkraftverk. Exempelvis finns det modellermed axeln mellan rotor och generator placerad vertikalt, till exempel den så kalladeSavoniusrotorn, men det i särklass vanligaste är att axeln är placerad horisontellt. Ävenantalet rotorblad kan variera. Dagens stora vindkraftverk har oftast tre rotorblad.Ett vindkraftverk producerar energi vid vindhastigheter mellan 4 och 25 m/s. Maximaleffekt, så kallad märkeffekt, uppnås vid ca 12-14 m/s, beroende på turbintyp.Den energi som ett vindkraftverk producerar avgörs, bortsett från den lokala vindenergin,på vilken effekt verket kan ge. Effekten beror i sin tur på flertalet tekniska variablersåsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns och växellådansverkningsgrad.Ett modernt vindkraftverk utnyttjar idag ca 50 procent av vindens energiinnehåll ochproducerar energi under 98 procent av årets timmar under optimala förhållanden. Ettvindkraftverk med en effekt på 2 MW producerar i ett bra vindläge ca 5 000 MWh/år,vilket motsvarar hushållsel till ca 1 000 villor (vid en elförbrukning på 5 000 kWh/år).Eftersom det blåser mer under vinterhalvåret följer vindkraftverkets produktion dessavillors elbehov under året.Denna teknikutveckling har till stor del gjort vindkraft till den idag snabbast växandeenergiformen i världen (Energimyndigheten 2008). Vid årskiftet 2006/2007 fannsi Sverige 784 vindkraftverk i drift, med en sammanlagd effekt på 520 MW. Vid årsskiftet2007/2008 hade Sverige 887 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 706MW (Vindforsk 2008). Energiproduktion från vindkraft utgör dock fortfarande en minimaldel av Sveriges energiproduktion, idag under 1%.”YtbehovEtableringen av vindkraft tar mark i anspråk. För fundamentet krävs en yta på mellan ca100 - 200 m 2 beroende på turbintyp och markunderlag. På mark med normal beskaffenhetetableras så kallade gravitationsfundament som i princip innebär att vindkraftstornetgjuts fast i armerad betong nergrävd under markytan. Vid etablering på berg förankrastornet med bultar som klämts fast med betong i djupa hål i berggrunden. Vid etableringtill havs kan ytterligare tekniker användas, t ex monopile eller tripod, vilka innebär attförlängningar av tornet med olika utformningar sänks ner i ett borrat hål. Denna teknikanvänds främst om botten består av sten. Vid varje verk etableras en kran- och uppställningsplatssom används vid etablering och montage av vindkraftverket samt vid serviceoch reparationer. Denna uppställningsplats upptar en yta i storleksordningen 400 m 2 .VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 5

Utöver fundamentet åtgår mark till byggnation av väg fram till vindkraftverket. Vindkraftverketableras i regel inom outbyggda områden där vägnätet ofta håller en sämrestandard. Av denna anledning kan anläggningen av vägar utgöra en stor kostnad vid envindkraftsetablering.För anslutningen till elnätet anläggs i regel en transformatorstation i närheten av vindkraftverken.Elledningarna förläggs främst under mark.Vid etablering av vindkraftverk i grupp kommer verken att påverka varandras produktion.Rotorn på ett vindkraftverk bromsar upp vinden så att en så kallad vindvakbildas på läsidan. Vinden återfår sitt ursprungliga energiinnehåll en bit bakom rotorn.Därför undviker man att anlägga vindkraftverken med allt för tätt mellanrum. En vedertagentumregel är att verken ska etableras med 3-5 gånger rotordiameterns avstånd mellanvarandra.Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1-0,2 km 2 /MW beroende på hurterrängen ser ut (Boverkets handbok 2008). I ett område med stora höjdvariationer kanverken stå tätare.Exempel på ytbehov för9 verk med tornhöjd 80m och rotordiameter 90m.Placerade på avståndet4 x rotordiameter behövsminst 0,65 km 2InfrastrukturElnätetEn vindkraftspark ansluts till elnätet via ett ställverk. Vissa vindkraftsmodeller innefattaräven en mindre transformatorstation invid varje verk. I andra modeller innefattas transformatorni tornet. Kabel förläggs normalt under mark.Ju högre spänning en ledning har desto mindre förluster uppkommer vid transport avel. Transport av el över stora avstånd sker därför i Sverige genom det så kallade stamnätetmed en spänning på 400 eller 230 kV. Distribueringen härifrån sker i två steg, genomregionnätet och det lokala distributionsnätet, där spänningen transformeras ner till 130eller 70 kV respektive 40, 20 eller 10 kV. Distribueringen till användning från en lägrespänning ger visserligen större förluster, men ledningar och annan utrustning blir betydligtbilligare.Dagens vindkraftverk producerar i regel en spänning på 690 V. Eftersom dyrare utrustningkrävs för att transformera upp spänningen vid en anslutning till ett elnät medhögre spänning kopplas ett vindkraftverk i regel på det lokala distributionsnätet.6 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

VägarEn vindkraftsetablering kräver att anslutningsvägar etableras fram till varje vindkraftverk.Vägarna används dels för att transportera verken och dels under driftsskedet i sambandmed service och reparation. Stora krav på bärighet, bredd och lutning föreligger förde vägar som ska användas under byggskedet för transport. Av denna anledning är det avstor vikt att nyanläggning och förstärkning av befintliga vägar föregås av god planering.Invid varje vindkraftverk etableras en hårdgjord yta för uppställning av kranar i anläggnings-och nedmonteringsskeden samt vid underhåll. Ytans storlek är beroende påverkens storlek, men i storleksordningen 45x25 meter.VindförhållandenGrundläggande för en god vindkraftsetablering är områdets vindförhållanden. Vinduppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra kraftersom gravitation.På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, det vill säga terrängförhållanden somtopografi och ytråhet. Av denna anledning ökar vindens energiinnehåll med höjden övermarken. På ca 1 000 meters höjd uppkommer den geostrofiska vinden, det vill säga vindhelt opåverkad av jordytans friktion. Höjden då den geostrofiska vinden uppstår varierarmed jordytans friktion, varför den över hav redan kan uppkomma vid 200 meter.VindkarteringGenom MIUU-modellen, framtagen av Meterologiska institutet vid Uppsala universitethar Sveriges vindklimat kartlagts. Nedan följer det modellerade vindklimatet för Varbergskommun med omnejd, publicerad 2006/07 av Energimyndigheten. Vindförhållandenaredovisas som årsmedelvind för 71 respektive 103 meter över nollplansförskjutningen.NollplansförskjutningMed nollplansförskjutningen menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovanförutan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Skälettill att vindhastigheterna anges på detta sätt är att beräkningarna är gjorda utan kännedomom höjden på skogen. Den som använder karteringen måste alltså lägga till höjdenför ”nollplanet”.Nollplansförskjutningen (i bilden markeratd) kan uppskattningsvis sättas till trefjärdedelar av vegetationens höjd (angettsom h). För ett område med 20 meter högskog, ska alltså tre fjädedelar av höjden,det vill säga 15 meter läggas till för att fåhöjd ovan mark. För fallet med en 20 meterhög skog ska resultaten exempelvis förhöjden 72 meter tillämpas för 72 + 15 =87 meter ovan mark. Eftersom vindkraftverkentenderar att bli allt högre är detframförallt karteringen av vindförhållandenpå 103 meter som är intressanta för störrevindkraftetableringar.Källa: EnergimyndighetenVindkarteringen visar att vindförhållanden på 71 m är goda längs kusten och på 103 metershöjd är förhållandena relativt goda i hela Varbergs kommun. Energimyndighetenshuvudkriterier vid utpekande av riksintresseområden har varit områden med en beräknadmedelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen.VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 7

0,0 - 3,03,0 - 3,53,5 - 4,04,0 - 4,5Vindhastigheter (m/s)4,5 - 5,05,0 - 5,55,5 - 6,06,0 - 6,56,5 - 7,07,0 - 7,57,5 - 8,08,0 - 8,5< 8,571 m över nollplansförskjutningenTeckenförklaring0,0 - 3,03,0 - 3,53,5 - 4,04,0 - 4,54,5 - 5,05,0 - 5,55,5 - 6,06,0 - 6,56,5 - 7,07,0 - 7,57,5 - 8,08,0 - 8,5< 8,5103 m över nollplansförskjutningenTeckenförklaring8 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN0,0 - 3,03,0 - 3,53,5 - 4,04,0 - 4,54,5 - 5,05,0 - 5,55,5 - 6,06,0 - 6,56,5 - 7,07,0 - 7,57,5 - 8,08,0 - 8,5< 8,5

STÖRNINGAR OCH RISKERLäs mer: Ljud från vindkraftverk,Naturvårdsverket 2001Närhet till bebyggelseNär vindkraftverk etableras i närheten av bebyggelse och blir ett inslag i människors miljökan verken på olika sätt bli störande och orsaka ohälsa för boende. Störningen kan ha sinorsak i eller påverkas av:• vindkraftverkens visuella dominans i omgivningen• skuggor och reflexer• ljud/bullerBullerEtt vindkraftverk genererar buller av två typer, dels i form av mekaniskt ljud från maskinhusetoch dels i form av aerodynamiskt ljud från rotorns rörelse. För moderna vindkraftverkär det aerodynamiska ljudet det mest påtagliga.Vid en vindkraftsetablering tillämpas riktvärden från Naturvårdsverkets, Riktlinjerför externt industribuller (RR 1978:5). Riktvärdet för ekvivalent bullernivå utomhus somtillämpas är i de flesta fall är 40 dB(A), för bostäder.Det finns studier som visar att upplevelsen av störningen från buller har ett starktsamband med den visuella störningen. Verkets synlighet samt hur det påverkar landskapet,har betydelse för om man upplever sig störd av buller.Inom Naturvårdsverkets kunskapsprogramVindval pågårforskning om hur landskappåverkas av vindkraft och hurmänniskors upplevelser av ochattityder till vindkraft.SkuggaRotorbladens rörelser skapar vissa timmar på dygnet skuggor som kan upplevas som störande.Främst uppkommer skuggorna då solen står lågt, det vill säga tidigt på morgonenoch sent på kvällen. Skuggstörningen minskar ju längre bort ifrån verkan man kommer.Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost-sydväst om bebyggelse.Det finns inga officiella riktvärden eller rekommendationer för hur mycket en vindkraftsetableringfår skugga en bostad. Det konstateras dock i Boverkets Vindkraftshandbokatt den faktiska skuggstörningen inte bör vara över 8 timmar per år och 30 minuterper dag på ett störningsområde, motsvarande en hustomt.Idag kan skuggeffekter reduceras genom att definiera de timmar på året när verkenskapar störningen och under dessa timmar stänga av verken.Reflexer eller solkatter från vindkraftverk anses idag vara i stort sett obefintliga. Verkenär numera behandlade för att få en matt yta vilket har avlägsnat problemen.SäkerhetOlyckor i samband med drift av vindkraftverk är sällsynta. Driften av vindkraftverkenbevakas kontinuerligt med hjälp av automatiska system och rutinmässig service. På dettasätt undviks haverier och vindkraftverkens livslängd förlängs.I Sverige har enbart arbetsmiljörelaterade olyckor uppstått vid montage, service ochreparationer av vindkraftverken. Det har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat,klämskador och fall från ställningar.Oftast diskuteras dock risken för att hård snö eller is lossnar och slungas iväg frånbladen eller att delar från vindkraftverken lossnar och slungas iväg. Om vindkraftverkenstått stilla en längre tid i kallt klimat medför det en liten risk för iskast. Fenomenetär ovanligt men har förekommit i fall då hård snö eller is tagit fäste på vindkraftverketsvingar och därefter slungats iväg när rotorn återigen börjar snurra. Nedisning har uppkommitfrämst på högre höjder och i samband med speciella väderförhållanden, såsomdimma följt av frost och underkylt regn.VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 9

Boverket bedömer utifrån en rapport från Elforsk vad gäller iskastning, att vid enmaximal vindhastighet på 25 m/s är längsta möjliga kastavstånd 350 meter. Detta är vindhastighetersom uppkommer ytterst sällan.Lämpligt avstånd till bebyggelseI kriterierna för utpekande av s.k. riksintresseområden för vindbruk anger Energimyndigheten400 meter skyddsavstånd till bebyggelse. Störningsbilden för närboende är enkombination av ljud, skugga och visuell påverkan. I praktiken är det dock troligen riktvärdetför bullernivåerna som styr minsta tänkbara avstånd från bebyggelse. Om vindkraftverkensyns eller inte samt uppfattningen om vindkraftens påverkan på landskapethar betydelse för hur mycket man störs av ljudet (Vindkraftshandboken, Boverket 2008).Boverket anger att en bedömning ska göras lokalt utifrån de speciella förhållanden sområder vad gäller skyddsavstånd. Det är viktigt att ta hänsyn till verkens storlek och de lokalaförutsättningarna. Avstånden bör öka i och med att verken blir allt större.500 m bedöms i många fall som ett rimligt avstånd mellan bostadshus och vindkraftverkför att klara buller riktvärdet 40dBA. För att göra en översiktlig bedömning av vardet kan vara lämpligt att pröva vindkraftetableringar används detta skyddsavstånd i dennautredning. Detta skyddsavstånd ska dock bara betraktas som generellt för att kunnaidentifiera vilka delar av kommunen som skulle kunna vara lämpliga för vindkraftetablering.Vid planering och projektering av vindkraft måste avståndet prövas i varje enskiltfall. I verkligheten kan avståndet variera dels beroende på platsens förutsättningar, delsberoende på storlek på verk och grupper. I vissa fall kan skyddsavstånd på upp till 1000m vara nödvändigt. För mindre verk kan kortare avstånd även fungera bra. Kring tätorteroch samlad bebyggelse bör avståndet generellt vara 1000 meter för att undvika konfliktmed framtida utbyggnadsbehov.Områdena kring E6 och järnvägarna är redan relativt bullerstörda. Det är därför möjligtatt ljud från vindkraftverk uppfattas mindre störande i dessa områden. En sammanvägdbedömning av bullersituationen bör därför göras vid prövning av vindkraftetableringi dessa lägen500 m buffertzon kring bostäder10 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Flora och faunaVindkraftverks påverkan på växtliv är ytterst begränsad. Den negativa påverkan kan iprincip enbart härledes till själva byggnationen, dvs ianspråktagande av marken. Dockfinns indirekt en positiv påverkan i form av mindre försurande och övergödande utsläpp.Varken tama eller vilda däggdjur verkar störas av vindkraftverk. Det finns studier påatt exempelvis renar inte berörs särskilt av närhet till vindkraftverk. Man befarar att denmänskliga aktivitet som förekommer runt ett vindkraftverk kan vara mer störande änsjälva anläggningen.FåglarFåglar riskerar att påverkas av en vindkraftsanläggning på tre övergripande sätt:• Fåglar skadas eller omkommer genom en kollision med vindkraftverk• Fåglar undviker områden med vindkraft för häckning, vila eller för sökande av föda• Vindkraftverken kan komma att utgöra en barriär och påverka fåglarnas rörelsemönsterVid en vindkraftsetablering ska hänsyn tas till skyddsvärda fågellokaler. Därför finns detskäl att inte etablera vindkraft i specifikt utpekade flyttstråk, häckningslokaler eller födosökområden.I Vindkraftshandboken menar Boverket att särskild försiktighet krävs vidområden som är klassificerade som:• Natura 2000-områden, enligt ministerrådets fågeldirektiv• Våtmarker och vattenområden utpekade enligt RamsarkonventionenBoverkets Vindkrafthandbok föreslår en buffertzon på 500-1500 m för att inte störa fåglarnasinflygning vistelse, födosök eller flykt vid kända fågelområden.FladdermössFladdermöss kan vara känsliga för vindkraftverk genom att de riskerar att kollidera medverken. Det finns studier som visar att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter ochdärmed födosökande fladdermöss. Vindkraftverk bör inte placeras i de stråk som fladdermössenhuvudsakligen använder. En kartläggning av eventuell förekomst av fladdermössoch deras sträckningsvägar bör därför föregå en vindkraftsetablering.SkyddsavståndVäg och järnvägEnligt såväl Vägverket som Banverket bör avståndet mellan väg respektive järnväg ochvindkraftverk vara minst totalhöjden på vindkraftverket dock minst 50 m. Enligt Vägverketgäller detta oavsett vägtyp. Reklam på vindkraftverk kan påverka trafiksäkerhetennegativt. Samråd ska vid etablering av vindkraftverk ske med Vägverket och Banverket.LedningarKring kraftledningen från Ringhals samt kraftledningen som passerar nordöstra hörnetav kommunen gäller att en skyddszon om 100 m på varje sida om ledningen inte får bebyggas.Kring naturgasledningen som passerar kommunen i nord-sydlig riktning råderett skyddsavstånd för bebyggelse på 200 m på varje sida.VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 11

Viktiga aspekter för upplevelsenav landskapet:• skala och sammanhang• landmärken,• riktningar, utsiktspunkter• vegetationÖvergripandelandskapsanalysInledningEn landskapsanalys kan bidra med en detaljerad förståelse för landskapets karaktär ochkänslighet för förändringar, som exempelvis vindkraft. Landskapsanalysen består av tvåsteg - beskrivning av landskapets karaktär samt en analys av landskapets tålighet för vindkraftetableringar.I vissa delar kan vindkraftverk innebära en positiv förändring som tillförnya värden medan andra delar av kommunen är mer känsliga för nya inslag i landskapet.Syftet med denna övergripande landskapsanalys är att lyfta fram landskapets kvaliteter.Analysen omfattar förutom de visuella aspekterna även naturgeografiska och kulturhistoriskaaspekter samt det social och funktionella sammanhanget. Utifrån dessaaspekter värderas landskapets kvaliteter. Denna värdering ligger sedan till grund för bedömningav olika områdens känslighet/tålighet för förändring och intrång med fokus påvindkraft.Vindkraft i landskapetVindkraftverk utgör ett relativt nytt inslag i landskapet. Det skiljer sig från andra elementdels genom sin skala, dels genom att det är i rörelse och därmed drar till sig blickar. Ävenfärgen avviker ofta från omgivningen. Både små och stora verk påverkar landskapet, liksomäven enstaka såväl som grupper av verk. Erfarenheten är att stora vindkraftverk kanfå en tämligen stor effekt på nära håll och en klar dominans på ett avstånd av 1-3 km.Vindkraftverks visuella påverkan är beroende av de topografiska förhållandena och landskapstypen.Vindkraftverk påverkar och förändrar upplevelsen av historiska inslag i landskapetoch kulturmiljön, som exempelvis gravhögar, kyrkor, större gårdar eller särskilda kulturhistoriskasammanhang. Denna påverkan behöver inte nödvändigtvis vara negativ. Detär naturligtvis viktigt att på den specifika platsen beakta avståndet mellan vindkraftsverkoch kulturmiljön. Det bör studeras i varje enskilt fall, genom visualiseringar från utvaldapunkter.Vindkraftverkens placering i landskapet tillsammans med andra tekniska elementsom exempelvis andra vindkraftverk och högspänningsledningar bör också studeras ivarje enskilt fall.Landskapet i Varberg- generelltNaturgeografiska förutsättningarVarbergs kommun kan delas in i tre olika zoner - kustbygd, skogsbygd och mellanbygd(trappstegstopografi). I den norra delen sätter sprickdalslandskapet sin prägel på kommunenmedan trappstegstopografin är tydligare i söder. Den rådande dalriktningen ärnordost/sydväst.Gnejsberggrundens lugna, runda former karaktäriserar kustlandskapet. Morän dominerarpå höjdpartierna i de östra delarna av kommunen. På vissa ställen har så kalladedrumliner bildats d.v.s. höjdryggar av moränavlagringar exempelvis vid Stamnared.I kusttrakterna har moränen liten utbredning men förekommer dock i stråk av så kalladeändmoräner, bl.a. kring Grimeton. Ändmoränerna löper parallellt med kustlinjen ochkan där de förekommer tätt ge landskapet ett tvättbrädeslikt utseende. Isälvsavlagringarförekommer framförallt i höglandets dalgångar och utmed mellanbygdens dalgångar iform av t.ex. rullstensåsar.12 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Varbergs kommun tillhör växtgeografiskt den södra lövskogsregionen där naturligagranskogar saknas. Den naturliga ädellövskogen har relativt stor utbredning i de sydöstradelarna av kommunen. I skogsbygden och även mellanbygden dominerar i dag planteradgran- och tallskog.Vissa naturtyper bedöms mer värdefulla än andra beroende på att de är ovanliga i regionen.Även förekomsten av hotade arter liksom den biologiska mångfalden överhuvudtagetkan innebära att en naturtyp bedöms som värdefull. Exempel på värdefulla naturtypersom särskilt bör värnas är havs- och sötvattenstrandängar, kust- och inlandshedar,hagmarker och vissa myrtyper.Människans påverkan - kulturlandskapetHur människan har nyttjat landskapet genom t.ex. skogs- och jordbruk, är ofta nära förknippatmed naturförutsättningarna. Trakterna kring Varberg har varit befolkade sedanäldre stenåldern och kommunen är rikt på fasta fornlämningar från olika tidsepoker.Landskapet är alltså förutom de naturgeografiska förutsättningarna ett resultat av långkontinuitet av människans påverkan. Odlingsmarkerna finns framförallt i dalgångarnasgrusavlagringar och på drumlinerna.Under 1800-talet förändrades stora delar av Halland från att tidigare varit ett av landetssämsta jordbruksområden till ett högavkastande jordbruksområde. Det förhållandevisvariationsrika jordbrukslandskap som uppstod då har dock förändrats kraftigt under1900-talet till följd av omfattande strukturrationaliseringar och alltmer ersatts med enensartad helåkersbygd. Mindre lantbruk har försvunnit och med det har gamla ängs- ochhagmarker beskogats. På samma sätt har det moderna skogsbruket med ensartade granplanteringarutarmat skogarna vad beträffar variationsrikedomen.Varierad topografi kring RolfstorpSkogsområde i nordöstra delen av kommunenVINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 13

8910Indelning av landskapet i Varberg14 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Slättområden vid kustenSlättlandskap med skog/bergpartier vid kusten (1)Låglänt och öppet slättområde längs kusten som till stora delar består av sandjordar. Lågaoch trädfattiga bergkullar med inslag av betesmark skiljer land från hav. Kullarna liggeromväxlande med grunda vikar där hav och slätt möts i strandängar och fukthedar. Deöppna slätterna med jordbruksmark omges av höjdområden med skog. Landskapet haren storskalighet som gör att det tål påverkan från vindkraftverk, även om dessa blir synligapå avstånd. Utblickar från land mot havshorisonten är känsliga. Strandzonens betesmarkerhar en tydlig naturkaraktär där vindkraftverk kan uppfattas som främmande.Slättlandskap vid kusten, påverkat av industri (2)Låglänt och öppet slättområde av samma typ som ovan. Det är visuellt påverkat av industribyggnaderi Värö bruk och Ringhals kärnkraftverk samt en vindkraftsanläggning.Detta område bedöms tåla ytterligare visuell påverkan eftersom det redan är stört. Båtafjordensinre delar utgörs dock av ett stort område med strandäng och hed där vindkraftverkkan störa den tydliga naturkaraktären. Båtafjorden har rikt fågelliv.Slättlandskap vid kusten , Väröhalvön.Grimetonslätten med långa siktlinjer.VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 15

Varberg tätort (3)Stadsbebyggelse. I de norra delarna finns i hamn- och industriområden som påverkarlandskapsbilden. Dessa redan påverkade områden bedöms tåla ytterligare påverkan.Öppen kustslätt, bebyggelse längs kusten (4)Låglänt och öppet slättområde med jordbruksmark. Landskapet är vidsträckt, platt ochöppet med långa siktlinjer. Närmast vattnet ligger sandstränder, strandängar, kusthedarsamt områden med avsnörda vikar och laguner. Strandremsan har ett rikt fågelliv. Dessasmala remsor närmast vattnet har en tydlig naturkaraktär vilket gör dem känsliga förvisuell påverkan från vindkraftverk. Havets ostörda horisont är också känslig när denbetraktas från landsidan.Slättlandskap kring radiostationen Grimeton (5)Öppet och uppodlat kulturlandskap med inslag av vegetation. I området finns en svärmav ändmoräner som ger marken en tvättbrädeslik form. I Himleåns dalgång finns kulturochvåtmarker av värde för fågellivet. De höga antenntornen vid radiostationen Grimetondominerar den närmaste omgivningen och är synliga på långt håll. I stationens närområdeär det olämpligt att placera ut vindkraftverk som stör upplevelsen av de mäktigamasterna.Slättlandskap kring Tvååker (6)Slättlandskap som innehåller relativt mycket bebyggelse. De östra delarna innehåller ävenen hel del vegetation vilket bryter av siktlinjer och ger området en relativt småskalig karaktär.I dessa små landskapsrum kan ett vindkraftverk inkräkta på småskaligheten. Småskalighetenmedför dock samtidigt att kraftverken endast syns på korta avstånd.I de västra delarna av Tvååkersslätten är öppnare med mindre inslag av vegetation ochett storskaligare landskap. Motorvägen som passerar här bidrar till detta och att landskapetredan är påverkat. Denna del av slätten är mer tålig för vindkraftverk.Småskaligt slättlandskap (7)Varierat landskap med uppodlade sandjordar och lersediment. I odlingslandskapet finnsberg- och moränkullar med lövskog och öppna betesmarker. Den varierade topografinger området en småskalig karaktär vilket förstärks av träddungar och hagmarker. Dettasmåskaliga landskap bedöms som känsligt för visuell påverkan. Särskilt känsliga är kullarnamed sin tydliga naturkaraktär.Småskaligt slättlandskap öster om Tvååker.16 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Bergområden med sprickdalarBergområde med skog (8)Skogsklätt bergområde som genomkorsas av kraftledningar, bland annat från Ringhals.E6 följer områdets västra kant. Området består i huvudsak av en tålig landskapstyp ochendast de små öppna ytorna med jordbruksmark är känsliga. Områden är redan påverkatav kraftledningar och bedöms därför tåla ytterligare påverkan.Stora dalgångar omgivna av berg (9)I norra delen av kommunen löper stora och öppna dalgångar genom berglandskapet.Torpadalen har ett småbrutet jordbrukslandskap med åkrar, ekhagar och stengärdsgårdar.Viskans och Skuttrans dalgångar innehåller slättbygd med lövskog på dalsidornassluttningar. Skuttran har ett naturligt meandrande lopp.Dessa dalgångar är karakteristiska för denna del av kommunen. Även om dalgångarnaär stora har de en begränsad bredd. Detta ger dem en småskalig karaktär där vindkraftverkkan uppfattas som störande. Tåligheten är större i höjdområden på avstånd fråndalgångarna. I nordöstra delen är den så kallade Göteborgsmoränen väl synlig och skaparkarakteristiska kullar och portar i dalgångarna.Jordbruksmark i sprickdalSprickdalslandskap med sjöarVINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 17

Småbrutet mosaiklandskap (10)Landskapet kring Skällinge består av jordbruksmark med träddungar, bebyggelse ochbergkullar. Detta område är relativt småskaligt med varierad topografi vilket gör detkänsligt för visuell påverkan.Skällingedalen kring Himleån utgörs av kulturlandskap med starkt brutna landformersamt lövskogar och raviner. Vid Stamnared finns en drumlin, det vill säga en mjuktformad moränkulle från istiden. På drumlinen finns ett småbrutet odlingslandskap medåkrar, hagar och lövskogar.Bergområde med skog, sjöar i dalgångarna (11)I detta sprickdalslandskap med geologiskt intressanta former ligger stora avlånga sjöar idalgångarna. I anslutning till sjöarna finns lövskogar. Landskapsbilden är känslig runt destora sjöarnas lugna ytor.Bergområde med skog, jordbruk i dalgångarna (12)De skogklädda bergområdena tål påverkan. Inom området finns även små landskapsrummed jordbruk som är mer känsliga för påverkan av nya element.Åkulla bokskogar(13)Ett starkt kuperat sprickdalslandskap med stor sjörikedom och en riklig förekomst avbokskog. Den varierade topografin medger många utblickar samtidigt som karaktärenär småskalig och varierad. Detta samt att området hyser såväl höga naturvärden som friluftsvärdenbidrar till att landskapet här är känsligt för påverkan.Bergområde med skog och jordbruk (14)De skogklädda bergområdena tål påverkan. Små landskapsrum med jordbruk är känsliga.Landskapets känslighetPå nedanstående karta har områden som är känsliga för visuell påverkan markerats. Engradering har gjorts mellan känsligt och mycket känsligt landskap. De områden som betraktatssom känsliga är sprickdalar, småskaliga områden, sjöar samt platser med värdefullnatur- eller kulturkaraktär. Bedömningen är översiktlig vilket innebär att känslighetenäven kan variera inom ett markerat område.Sjön Fävren18 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 19

BevarandeintressenRiksintressenEnligt Plan- och bygglagen ska mark- och vattenområden användas för de ändamål somde är mest lämpade för. Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller grundläggandebestämmelser för hushållning med mark och vatten som ska tillämpas vid planläggningoch lokalisering av bebyggelse. Dessa hushållningsbestämmelser preciserar vissa slagsmark- och vattenområden som är av allmänt intresse. Exempel på detta är områden medvärde för naturvården, kulturmiljön eller friluftslivet. De allmänna intressen som är särskiltvärdefulla och betydelsefulla för hela landet kallas riksintressen. Riksintressen skaskyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden eller möjligheterna att användadem för avsett ändamål. Vid konflikt mellan olika intressen ska företräde ges sådananvändning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.Riksintresse för naturvårdenOmråden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur,belysa landskapets utveckling och visa naturens mångfald. Inom Varbergs kommun finns12 olika områden som har pekats ut som riksintresse för naturvården. Av de som omfattarrelativt stora ytor kan nämnas Åkulla bokskogar, Viskans dalgång, Grimetonslättenoch området kring Fävren-Valasjön. Stora delar av både norra och södra kuststräckanberörs av riksintresse för naturvården.Natura 2000Inom Varbergs kommun finns ett tjugotal Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverkav särskilt värdefulla naturområden inom EU. För verksamheter eller åtgärder sompå ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd. SamtligaNatura 2000-områden är klassade som riksintresseområden.Riksintresse för kulturmiljövårdenUtöver Varbergs innerstad är kulturlandskapet kring Grimeton, Träslövsläge fiskläge,området kring Dagsås samt en del av Ätradalen utpekade som riksintresse för kulturmiljövården.Riksintresse för friluftslivRiksintresseområdena för naturvård kring Åkulla bokskogar samt Getterön- Klosterfjordensammanfaller med områden som även är utpekade som riksintresse för friluftslivet.Riksintresse för Hallandskusten enligt 4 kap MBHela Hallandskusten hör till de områden som med hänsyn till frilufts-, natur- och kulturvärdenär av riksintresse. Riksintresset innebär att ingrepp och exploatering inte får skepå ett sätt som påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Generellt gäller att detta riksintressekan vara förenligt med etablering av vindkraft eftersom detta riksintresseområdeanses vara förenligt med tätortsutveckling och näringslivsetablering.Världsarv GrimetonRadiostationen Grimeton har förutom att vara utpekad som riksintresse status som avUNESCO:s världsarv. Kring världsarvet har en inre respektive yttre buffertzon definierats.Inom yttre skyddszonen får inte höga byggnadsverk eller anann förändring av markanvändningenske som visuellt kan störa den monumentala bilden.20 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Stora opåverkade områden (ÖP2000)VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 21

Övriga områden med bevarandeintressenNaturreservatSyftet med naturreservat är att bevara biologisk mångfald samt att vårda och bevara värdefullanaturmiljöer eller tillgodose behov av friluftsliv (7 kap 4-8§ Miljöbalken). Länsstyrelseneller kommunen beslutar om reservatbildningar.Det finns 23 naturreservat i Varbergs kommun. Flertalet av dessa är relativt små tillytan och kopplade framförallt till förekomst av särskild flora och fauna. För de flesta avreservaten finns en skötselplan upprättad.StrandskyddDet generella strandskyddet omfattar mark- och vattenområdet100 m från strandlinjenvid normalt vattenstånd. Längs kuststräckan i kommunen samt kring sjön Tolken harstrandskyddet utökats till 300 meter. Kring tio av kommunens större sjöar är strandskyddetutökat till 200 m. Strandskyddet innebär att det inom denna zon inte får uppföras nyabyggnader och att användningen av befintliga byggnader inte får ändras.RamsarGetterön samt Träslövsläge-Morups tånge är våtmarker som har internationell betydelseenligt Ramsarkonventionen. Det innebär att områdena utgör ett särskilt ansvarsområdeframförallt vad gäller att skydda dessa som livsmiljö för våtmarksfåglar.Fornlämningar, byggnadsminnenFasta fornlämningar får enligt Kulturminneslagen (kap 2) inte förändras, skadas eller tasbort utan länsstyrelsens tillstånd.Alla kyrkobyggnader byggda före 1940 liksom de flesta kyrkotomter och begravningsplatserär skyddade enligt kulturminneslagen (4 kap).NaturvårdsprogramLänsstyrelsen sammanställde 1997 ett naturvårdsprogram för Varbergs kommun medsyfte att kartlägga och definiera områden med särskilt värdefull natur. En preliminär revideringhar tagits fram under 2007.Programmet redovisar totalt 172 naturområden som delats upp i tre klasser beroendepå graden av naturvårdsintresse.Program för kulturmiljövårdenVarbergsbygd - program för kulturmiljövård (godkänd av KF 1992) redovisar särskiltvärdefulla kulturmiljöer och objekt i kommunen. I programmet redovisas närmare 70särskilt värdefulla kulturmiljöer och totalt ca 80 kulturminnen. Ett översiktligt bevarandemålför kommunens kulturmiljöer är ett allmänt hänsynstagande. Utöver detta finnsspecifika mål för respektive objekt och miljö.Stora opåverkade områdenEnligt miljöbalken 3 kap 2§ ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endastobetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp så långt möjligt skyddasmot åtgärder som påtagligt påverkar områdenas karaktär.Varbergs nuvarande översiktsplan (ÖP2000) har pekat ut stora delar av kommunensinland som relativt opåverkade områden. Det huvudsakliga syftet med att bevara dessaområden är att värna biologisk mångfald och att slå vakt om stora sammanhängande områdenför rekreation och friluftsliv.22 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 23

24 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUNVindkraft Och BevarandeintressenDe naturområden som ovan redovisats som särskilt bevarandevärda (riksintresse natur,Natura 200, naturreservat, strandskydd, ramsar) är väl avgränsade och definierade utifrånde höga naturvärden som finns i området. Det innebär att vindkraftverk kan innebärakonkret påverkan på den skyddsvärda flora och fauna inom dessa områden. Natura2000 - liksom ramsarområden är i de flesta fall särskilt viktiga för vissa fågelarter. Detär därför önskvärt att tillämpa ett visst skyddsavstånd för vindkraftetablering även runtdessa områden. När det gäller de värdefulla naturmiljöer som finns utpekade i kommunensförslag till naturvårdsprogram bör hänsyn tas även till dessa naturvärden vid vindkraftetablering.Även riksintresseområdena för kulturmiljövården är väl definierade utifrån de specifikavärden som finns på platser. Det samma gäller områden och objekt som särskilt pekatsut i kulturmiljöprogrammet. Vindkraftverk i dessa miljöer riskerar försämra upplevelsenoch förståelsen av det historiska sammanhanget.Riksintresseområdena och övriga skyddade områden utgör en förhållandevis liten delav kommunens yta. Åkulla bokskogar och Getterön samfaller dessutom med värdefullafriluftsområden. Det är därför rimligt att undanta dessa områden i sin helhet från framtidavindkraftetablering.Även området kring världsarvet Grimeton (yttre skyddszonen) bör helt undantas frånvinfkaftetablering framförallt för att inte konkurrera med Grimetonmasterna.Kring kyrkor och även de flesta byggnadsminnena finns ett behov av ett skyddsavstånd.Dessa utgör betydelsefulla och identitesskapande element i landskapet och vindkraftverkbör därför placeras på ett avstånd så att de inte utgör ett konkurrerande inslagi landskapet. När det gäller eventuella skyddsavstånd till fornlämningar måste detta avgörasfrån fall till fall.Stora delar av kommunens yta betraktas som opåverkade områden. Vindkraftverk idessa miljöer behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Vissa delar som är särskilt ostördaframförallt med avseende på buller bör dock särskilt beaktas.

Prövning av vindkraftPrövning av vindkraftverk omfattas av både miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen(PBL). Bygglov krävs för alla vindkraftverk där rotordiametern är större än två meter ellerom vindkraftverket placeras på ett avstånd från tomtgräns som är mindre än verkets höjd.Krav på detaljplan för vindkraftetablering kan inträda om det finns behov att reglera markensanvändning och beroende på hur omfattande påverkan på omgivningen är.Vindkraftverk med en uteffekt över 125 kW och under 25 MW är alltid anmälningspliktigaoch grupper av verk med uteffekt över 25 MW är tillståndspliktiga enligt miljöbalken.Anmälningsärenden handläggs av kommunens miljönämnd och tillståndsärendenav länsstyrelsen.MiljöprocessutredningenRegeringen har tillsatt en utredning med inriktning på hur prövningsprocessen för vindkraftkan förenklas. I delbetänkandet (SOU 2008:86) föreslås att bygglovsplikten för vindkraftverkinte ska gälla när tillstånd enligt miljöbalken har meddelats till verksamheten.Lokaliseringsprövningen av tillståndspliktiga vindkraftverk skulle därmed koncentrerastill tillståndsprövningen enligt miljöbalken.Bygglovsplikten föreslås dock fortfarande finnas kvar för vindkraftverk som inte ärtillståndsgivna. Vidare föreslås bygglovsplikt om höjden på ett vindkraftverk är 20 m ellermer. Storleken på rotordiametern höjs till tre meter som gräns för inträde av bygglovsplikt.VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 25

Lokalisering av vindkraftUtifrån föregående kapitel framgår att det i vissa delar av kommunen finns motståendeintressen i förhållande till eventuell utbyggnad av vindkraft. Detta gäller framförallt ikustområdet där det finns flera riksintresseområden och Natura 2000-områden och därlandskapsanalysen visar att det i många delar är mindre tåligt för vindkraft. Även inomvissa delar av inlandet finns motstående intressen som har ett så starkt skyddsvärde attvindkraftetableringar helt bör undvikas inom dessa områden. För att bedöma lämplighetenför vindkraft i kommunens olika delar har en avvägning skett gentemot andra allmännaintressen. De intressen som särskilt har beaktats är:• höga naturvärden• höga kulturvärden• landskapets tålighet• risk för störningar för närboendeBaserat på detta har områden med få konflikter identifierats där vindkraftetablering kanutredas vidare.Vad omfattar lokaliseringsprinciperna?Vindkraftverkens påverkan på omgivningen är till stor del beroende av verkens storlek(höjd) och av antalet verk i en grupp. De senaste verken som tillkommit i Varbergs kommunhar en tornhöjd på 70-80 m och en rotordiameter på 90 m vilket ger en total höjd påca 125 m. Tekniken utvecklas och verk med tornhöjder på 100 m och en totalhöjd på ca150 m kommer att bli allt vanligare. Särskilt aktuellt kan detta bli i skogsområden där degoda vindförhållandena finns framförallt på 103 m över nollplansförskjutningen.Varbergs kommun har i tidigare antagna riktlinjer angett att vindkraftverk ska placeras igrupper eller parker om minst tre verk. Utgångspunkten för denna utredning är därför attlokaliseringsprinciperna i första hand gäller grupper om minst 3 verk. Förfrågningar somär aktuella i nuläget gäller framförallt större grupper av verk, så kallade vindkraftparker.Grimetonmasterna127 mSöderhöjd ca45 mVindkraftverk Munkagård,totalhöjd125 mVindkraftverktornhöjd 100m,totalhöjd ca 150 mMindre verkLandskapets tålighet för mindre verk kan bedömas som något högre än för större verk.Däremot när det gäller bullerstörning bör dessa verk behandlas som vilka andra verk somhelst eftersom påverkan kan vara minst lika stor från små verk. Det samma gäller oftastpåverkan på höga natur- och kulturvärden. Mindre verk som är avsedda att energiförsörjaenstaka bostadshus eller brukningsenhet kallas ofta gårdsverk. Totalhöjden på dessaär oftast högst 20-30 m och effekten max 50 kW.26 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

Generella riktlinjer för vindkraftetableringBuller och skuggaI samband med bygglovprövning ska redovisning ske av att riktvärden för buller (Naturvårdsverketsriktvärde 40 dBA för industribuller utomhus) och skuggbildning (enligtBoverkets rekommendationer med redovisning hur riktvärdet 8 h/år och 30 min/dag)inte överskrids.SkyddsavståndVid prövning av alla vindkraftverk gäller att:• Avstånd till allmän väg eller järnväg ska vara minst totalhöjden på verket dock minst 50 m• Avstånd till kraftledning ska vara minst 100 mKring Getteröns flygplats finns höjbegränsningar inom inflygningszonen. Hänsyn tilldetta ska tas om vindkraftetablering är aktuell inom detta område.FornlämningarSamtliga fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen och i de fall planeradevindkraftetableringar berör fornlämningsområden krävs tillstånd innan byggande fårske.Områden där stor restriktivtet bör tillämpasStora delar av Varbergs kommun har höga natur-, kultur eller friluftsvärden. Ofta sammanfallerdetta också med att landskapet är särskilt värdefullt. Inom dessa områden finnsrisk för konflikter mellan bevarandeintresset och vindkraftintresset.Eftersom dessa värden har stor betydelse för Varbergs attraktivitet har bedömningengjorts att bevarandeintresset bör prioriteras och inga storskaliga vindkraftetableringarska tillåtas. Enstaka mindre verk som är avsedda att energiförsörja enstaka bostadshuseller brukningsenheter kan tillåtas efter särskild prövning förutsatt att tillräcklig hänsyntas till konkurrerande intressen och att generella riktlinjer följs.RekommendationerVid prövning av mindre enstaka verk gäller att placeringen ska anpassas till landskapetsförutsättningar på den aktuella platsen och med beaktande av landskapsanalysen. Inomde områden som i naturvårdsprogrammet har pekats ut som klass 1 ska naturvårdsintressetprioriteras mycket högt. Inom de områden som har ornitologiska värden bör vindkraftverkinte tillåtas.Områden med höga kulturmiljövärden enligt ”Varbergsbygd -program för kulturmiljövård(1992)”. Avvägning måste göras i varje enskilt fall hur nära vindkraftverk kan placerasdet skyddsvärda objektet eller miljön.Inom följande områden är det särskilt viktigt att stor restriktivitet tillämpas vid prövningav vindkraftetablering:• Naturreservat• Strandskyddade områden kring stora sjöar och vattendrag• Natura 2000• Ramsar-områden• Riksintresseområden för natur-, kultur- och friluftsliv• Områden som på annat sätt är skyddade enligt miljöbalkens 7 kap• Områden inom 500 m radie från bostadshus och 1000 m radie från tätortVINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 27

Utredningsområden för vindkraftetableringarNedanstående område bedöms i stor utsträckning vara konfliktfria i förhållande till andraintressen och har därför pekats ut som möjliga utredningsområden för vindkraft:1. Skogsområde öster om Öaknalten2. Ärsjöområdet3. Skogsområde norr om Skuttrans dalgång/ Eksjöområdet4. Område söder om Skuttrans dalgång5. Skogsområde mellan Karl Gustav och Stamnared6. Skogsområde norr om Kungsäter7. Skogsområde norr om Karl Gustav8. Skogsområde i östra kommundelen9. Norr om väg 153, öster om Rolfstorp10. Torpaskogen11. Grimmeråsen12. Norr om SibbarpBefintliga vindkraftetableringar:13. Munkagård14. Bäckagård - Galtabäck15. Värö16. RinghalsSamtliga utredningsområden har vindhastigheter över 6,5 m/s på 103 m höjd. Dettaöverensstämmer med energimyndighetens bedömning vid utpekandet av riksintresseområdenför vad som kan betraktas som ekonomiskt lönsamt för storskaliga vindkraftetableringar.RekommendationerDessa områden ska reserveras för storskaliga vindkraftetbleringar. Inom de områdensom redan tagits i anspråk för vindkraft inom kommunen kan nya verk prövas som kompletteringtill befintliga grupper. Befintliga verk kan även tillåtas bytas ut mot högre verkmed större effekt. För att bevara denna möjlighet ska nybyggnad av bostäder prövas medstor restriktivitet.Generella riktlinjer för buller, skuggning, skyddsavstånd och hänsyn till fåglar ochfladdermöss gäller vid prövning av vindkraftverk inom utredningsområdena.Områdena är endast baserade på en översiktlig bedömning vilket innebär att det ävenär nödvändigt med särskilda rekommendationer för hur vindkraftetableringar ska prövasmed hänsyn till landskapets tålighet, natur- och kulturvärden samt störningar för detrörliga friluftslivet.Hänsyn till landskapsbildMajoriteten av utredningsområdena ligger i kommunens nordöstra delar där landskapetär relativt tåligt. Bergområden är ofta skogklädda vilket gör att det är korta siktlinjer.Vindkraftverk kan vara lätta att dölja och är om de placeras på rätt sätt endast synliga inärområdet. När de blir synliga på längre avstånd är det vanligtvis i ett storskaligt sammanhangsom tål påverkan. Inom slättlandskapet har avståndet mellan betraktare ochkraftverk stor betydelse för hur dominerande kraftverket blir.Vindkraftverkens placering ska alltid anpassas till landskapets förutsättningar på denaktuella platsen. Generellt gäller att verkets/gruppens storlek ska stämma med landskapetsskala - kuperad och småskalig topografi i form av böljande markformer, mjuka kullar,uppstickande berg är särskilt känsliga för påverkan. I samband med bygglovgivningska visualisering ske för att redovisa påverkan på landskapet.28 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

62116371545810914131112VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 29

Läs mer i förslag till Naturvårdsprogramför Varbergs kommun.Vid prövning av vindkraftverk bör hänsyn tas till följande:• Små öppna landskapsrum är särskilt känsliga för storskaliga inslag• Dalgångar uppfattas också som småskaliga eftersom de är smala• Avstånd bör hållas till sjöar som har stora, lugna ytor vilket minskar tåligheten• Sluttningar är känsliga, vindkraftverk bör stå uppe på höjderna• Avstånd bör hållas till visuellt värdefulla objekt som t.ex. Kyrkor• Områden med tydlig naturkaraktär till exempel småbrutna hagmarker bör undvikaseftersom dessa är särskilt känsliga för främmande inslag,• Viktiga siktlinjer bör hållas friaHänsyn till stora opåverkade områdenDe tolv områden som pekats ut för utredning av vindkraft ligger inom de delar av kommunensom i ÖP2000 pekats ut som stora opåverkade områden som ofta även är relativtbullerfria. En sammanvägd bedömning bör ske av kommunens tillgång till stora opåverkadeområden i förhållande till vindkraftens utbyggnad.För att inte splittra upp större sammanhängande rekreationsområden bör små grupperav vindkraftverk undvikas inom dessa områden. Genom att hålla avstånd mellangrupper av verk ökar möjligheten att bevara sammanhängande orörda områden. Särskildhänsyn ska tas till de delar som ligger nära hallandsleden där rekreationsintresset är särskiltstort.Hänsyn till ornitologiska värdenInom flera av utredningsområdena finns kända förekomster av skyddsvärda fågelarter.Genom Varbergs kommun går även flyttningsstråk med miljontals fåglar. Särskild hänsynska därför tas till fåglars häckningsplatser och sträckningsvägar. Behovet av en buffertzonkring häckningsplatser ska studeras.Mer detaljerad kunskap kring detta finns hos kommunen. Vid ansökan ska redovisningav förekomst av häckande fåglar och eventuella sträckningsvägar i aktuellt områdeske. Samma riktlinjer gäller förekomst av fladdermöss och deras eventuella sträckningsvägar.Utformning av grupper av verkFöljande riktlinjer för utformning av grupper av verk ska beaktas:• Vindkraftverk ska placeras i grupper eller parker om minst tre verk. Undantag fråndetta kan endast medges om synnerliga skäl föreligger• Verken ska om möjligt placeras i lätt uppfattbara geometriska former. För mindre grupperkan det röra sig om raka linjer medan det för större grupper kan vara mer relevantatt eftersträva inbördes lika avstånd mellan verken.• Inom gruppen ska verken ha samma höjd och färgsättning. För verk som placeras ikuperad terräng gäller att en jämn horisontlinje ska eftersträvas.• Reklam eller annan text än tillverkarens eller ägarens namn eller logotype på motorhusetfår inte förekomma.Avstånd mellan grupperVindkraftsverk ska lokaliseras så att de anpassas till befintliga grupper för att åstadkommaen enhetlig upplevelse. Lämpligt avstånd mellan grupper är beroende av landskapet.Förutsättningarna varierar framförallt mellan ett öppet slättlandskap och ett skogsbeklättbergsområde. Generellt gäller dock att avståndet mellan grupper alltid ska vara minst 3km för att uppfattas som tydliga grupper.30 VINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN

KällorKompletterande planeringsunderlag. Storskalig vindkraft på land, Länsstyrelsen Hallandslän 2006.Manus till Vindkraftshandboken, Boverket 2008Planering och prövning av vindkraftsanläggningar - Handbok., Boverket 2003Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket 2001Kulturmiljöer i miljökonsekvensbeskrivningar, Nordiska minsterrådet 2000Vindkraft i teori och praktik, 2:a uppl, Tore Wizelius 2007Varbergs kommun, Riktlinjer för etablering av vindkraft maj 2007Översiktsplan för Varbergs kommun 2000Diverse kommunala vindkraftplaner t.ex. Falköping, Karlskrona och Torsås, Halmstad,Kungsbacka.Internetkällorwww.energimyndigheten.se (vindkartering mm)www.vindval.sewww.naturvardsverket.seVINDKRAFTSUTREDNING VARBERGS KOMMUN 31

Eventuella synpunkter på vindkraftutredningen lämnas skriftligen eller via e-post senast den 30 juni 2009 till:Varbergs kommunPlaneringskontoret432 80 Varbergeller per e-post till: op2010@kommunen.varberg.seMärk brevet med ”Vindkraftutredning”