Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden.pdf

Stockholms läns landstingCentrum för folkhälsaTillämpad näringsläraMat, rörelse och hälsai gruppbostadenHelena Bergström Ulla Sandström Elinor SundblomRapport 38

Mat, rörelse och hälsa i gruppbostadenRapport nr: 38Utgivningsår: 2007Författare: Helena Bergström, Ulla Sandström och Elinor SundblomTillämpad näringsläraBesöksadress: Västgötagatan 2Box: 175 33Postadress: 118 91 StockholmTfn 08-737 35 65 • Fax 08-737 38 80ISSN-nr: 1652-1307© Centrum för folkhälsa

InnehållFörord ........................................................................................... 6Sammanfattning .......................................................................... 7Slutsatser och rekommendationer.................................................................... 8Tack ..................................................................................................................... 8Bakgrund ...................................................................................... 9Från institution till delaktighet i samhället...................................................... 9Om utvecklingsstörning................................................................................... 10Stöd till vuxna med utvecklingsstörning ........................................................ 11Handikappomsorgens personal ...................................................................... 12Beskrivning av projektet............................................................ 13Övergripande målsättning .............................................................................. 13Projektets olika faser ....................................................................................... 13DEL 1: BEHOVSANALYS.............................................................. 141A: Litteraturgenomgång.......................................................... 15Syfte .................................................................................................................. 15Metod................................................................................................................ 15Resultat ............................................................................................................. 15Övervikt och fetma................................................................................... 15Undervikt .................................................................................................. 17Matvanor................................................................................................... 18Fysisk aktivitet........................................................................................... 18Diskussion ......................................................................................................... 191B: Enkätundersökning.............................................................. 20Syfte .................................................................................................................. 20Metod................................................................................................................ 20Urval .......................................................................................................... 20Datainsamling........................................................................................... 203

Resultat ............................................................................................................. 21Svarsfrekvens ............................................................................................ 21Personalens grundutbildning .................................................................. 22Personalens utbildning i matlagning och näringslära........................... 22Riktlinjer och resurspersoner ................................................................... 23Dietrestriktioner och överviktsproblematik ........................................... 24Måltider..................................................................................................... 25Matsedelsplanering och matinköp.......................................................... 26Matlagning ............................................................................................... 26Fysisk aktivitet........................................................................................... 27Hinder för att skapa hälsosamma måltider ............................................ 28Diskussion ......................................................................................................... 29Slutsatser........................................................................................................... 31DEL 2: INTERVENTION ................................................................ 32Utveckling av insatser ...................................................................................... 32Utbildning för personal ................................................................................... 33Beskrivning av utbildningsdagen ............................................................ 34Genomförda utbildningsdagar................................................................ 35Informationsmaterial ....................................................................................... 35Beskrivning av informationsmaterialet .................................................. 36Spridning av informationsmaterial ......................................................... 37DEL 3: UTVÄRDERING ................................................................ 383A: Enkätundersökning ............................................................. 39Syfte .................................................................................................................. 39Metod................................................................................................................ 39Urval, datainsamling och genomförande............................................... 39Resultat ............................................................................................................. 41Enkäter till personal ................................................................................. 42Enkät till boende ...................................................................................... 46Stegräknare............................................................................................... 47Diskussion ......................................................................................................... 473B: Intervjustudie ....................................................................... 49Syfte .................................................................................................................. 49Metod................................................................................................................ 49Kvalitativ metod ....................................................................................... 494

Urval av intervjupersoner ........................................................................ 49Resultat ............................................................................................................. 50I. Påverkande faktorer i arbetet med mat- och rörelse ......................... 50II. TN:s utbildning och informationsmaterial ......................................... 55Diskussion ......................................................................................................... 58Material och utbildning ........................................................................... 59Förändringsarbete.................................................................................... 59Ett etiskt dilemma .................................................................................... 60Slutsatser........................................................................................................... 61Övergripande diskussion............................................................ 62De boendes behov ........................................................................................... 62Personalens behov ........................................................................................... 63Etiska frågeställningar ..................................................................................... 64Slutsatser och rekommendationer.................................................................. 64Referenser................................................................................... 65Bilagor......................................................................................... 69Bilaga 1 ............................................................................................................. 69Bilaga 2 ............................................................................................................. 71Bilaga 3 ............................................................................................................. 74Bilaga 4 ............................................................................................................. 77Bilaga 5 ............................................................................................................. 78Bilaga 6 ............................................................................................................. 79Bilaga 7 ............................................................................................................. 80Bilaga 8 ............................................................................................................. 84Bilaga 9 ............................................................................................................. 89Bilaga 10 ........................................................................................................... 925

FörordMatens betydelse som näring både för kroppen och för själen är väl känd. I ett helhetsperspektiv påvård och omvårdnad är maten en omistlig del. Det gäller inte minst människor med särskilda behov,som de utvecklingsstörda i gruppbostäder som den här rapporten gäller. Deras förhöjda risk för bådefetma och undervikt gör ett genomarbetat synsätt på mat och rörelse angeläget.För denna helhetssyn krävs dels utbildning, dels goda rutiner. Ledningen på olika nivåer behöverstötta genom riktlinjer – att påpeka hur viktig del av den dagliga omvårdnaden somarbetet med mat och rörelse är.Etiska överväganden och vikten av ett individuellt synsätt lyfts fram. Brukarnas integritet ochegen vilja måste respekteras här som i andra delar.Rapporten ger värdefull kunskap och rekommendationer och gör skäl att uppmärksammas avalla som arbetar med människor med särskilda behov, hos olika huvudmän och på olika nivåer.Birgitta Rydberg (fp)Landstingsråd för folkhälsa och psykiatri6

SammanfattningTillämpad Näringslära (TN) startade 2004 tillsammans med Föreningen för utvecklingsstörda barn,ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB) projektet ”Att förebygga övervikt i grupper medsärskilda behov”. Projektets syfte var att främja hälsa och motverka övervikt bland boende i gruppbostäder.Projektet inleddes med en behovsanalys som inkluderade en litteraturgenomgång och en kartläggningav situationen kring mat och rörelse i gruppbostäder i Stockholms län. Litteraturgenomgången visadeatt både fetma och undervikt är betydligt vanligare bland vuxna med utvecklingsstörning än i generellabefolkningsgrupper, att matvanorna i målgruppen ofta är dåliga och ensidiga samt att det är vanligtmed bristande fysisk aktivitet.Kartläggningen från Stockholms län visade att rutinerna kring måltider i gruppbostäder varierar och attdet är vanligt både med gemensamma hushåll där personalen serverar maten och enskilda hushåll därde boende lagar sina egna måltider i eget kök. Enligt verksamheternas chefer är det viktigt att personalsom arbetar i gruppbostäder har adekvat grundutbildning, men enligt samma chefer är det mångagånger svårt att få tag på utbildad personal. Kunskaper om mat och dess betydelse för hälsan efterfrågasinte vid anställning och många anställda erbjuds heller inte någon form av fortbildning inom området.Enligt både chefer och personal är både bristande kunskap hos personalen och bristande motivationhos de boende betydande hinder för att skapa möjligheter för goda och hälsosamma måltider igruppbostaden. Att stödja de boende till hälsosamma vanor utan att inkräkta på de boendes integritetbeskrevs ofta som ett etiskt dilemma.För att ge personalen stöd i form av kunskap samt möjlighet att diskutera etiska perspektiv utveckladesgenom projektet en heldagsutbildning om mat, rörelse och hälsa för personal i gruppbostad och dagligverksamhet. Under utbildningsdagen gavs deltagarna möjlighet att ta del av kunskap om mat och måltidsplaneringutifrån aktuella näringsrekommendationer genom föreläsningar och praktiska övningarsamt möjlighet att diskutera hinder och möjliga lösningar för ett hälsofrämjande arbete i den praktiskavardagen.Genom projektet utvecklades också informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa både för personaloch boende/brukare i gruppbostad och daglig verksamhet. Det informationsmaterial som vänder sig tillboende/brukare innehåller råd om bra mat och rörelse på enkel svenska tillsammans med illustrativabilder. Det material som riktar sig till personalen innehåller information och tips om mat, rörelse ochhälsa och kan användas som stöd vid diskussioner med boende/brukare eller som underlag vid måltidsplanering.Tillsammans med materialet följer arbetsblad som kan användas som stöd för att påbörjaeller organisera ett hälsofrämjande arbete i verksamheterna.För att utvärdera utbildning och informationsmaterial fick personal och boende i 20 slumpvis utvaldagruppbostäder möjlighet att ta del av informationsmaterialet. Från hälften av dessa gruppbostäder fickockså 2-6 personer i personalgruppen möjlighet att delta i en utbildningsdag. Enkäter med frågor omlivsmedelsval, rörelsevanor samt frågor om hur ofta man diskuterar mat, rörelse och hälsa i gruppbostadenbesvarades av personal, och i vissa fall även av boende, före och efter man tagit del av utbildningoch informationsmaterial.Utvärderingen visade att majoriteten av gruppbostäderna hade gjort enstaka förändringar i livsmedelsvalefter att de tagit del av informationsmaterial och utbildning. Det var vid den andra mätningenockså vanligare att personalen pratade om och uppmuntrade till bra mat- och rörelsevanor.Dessa förändringar gick att se både bland de gruppbostäder där personalen deltog i utbildning och i degruppbostäder där man endast fick ta del av informationsmaterial. Detta kan tydas som att det inteendast är mängden kunskap som avgör huruvida ett förändringsarbete kommer igång. En kvalitativ7

intervjustudie, som gjordes med personal vid sju av gruppbostäderna, bekräftade att det utöver utbildningoch information är viktigt att policy, riktlinjer och rutiner finns i organisationen för att möjliggöraett förändringsarbete som stödjer det hälsofrämjande arbetet.Slutsatser och rekommendationerPersonal i gruppbostäder och daglig verksamhet fyller en viktig funktion i arbetet med att stödja boende/brukaretill bra mat- och rörelsevanor, men ska samtidigt ge stöd till självbestämmande och självständighetvilket kan upplevas som ett etiskt dilemma. Nedan listas ett antal rekommendationer för att,i enlighet med erfarenheterna från detta projekt, stödja personalen i detta arbete på bästa sätt:• Arbete för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostad och daglig verksamhet behöver stödjas frånledningsnivå genom policy, riktlinjer och handlingsplaner• Rutiner behöver utvecklas för att ta fram individuella planer för varje boende/brukare• Samverkan behöver upprättas mellan gruppbostäder, daglig verksamhet och t.ex. habiliteringeller andra aktuella samverkansparter för att alla ska kunna arbeta mot samma mål• Personal i gruppbostad och daglig verksamhet behöver kontinuerligt utbildning i mat och dessbetydelse för hälsan för att kunna servera bra måltider och ha ett professionellt förhållningssättkring frågor som rör mat och hälsa. Detta bör ingå i introduktionsutbildning för nyanställd personal• Det är viktigt att personal som arbetar i gruppbostad och daglig verksamhet ges möjlighet attföra etiska diskussioner och få handledning för att enas om gemensamma förhållningssätt kringfrågor som rör mat, rörelse och hälsa så att den boende nås av ett enhetligt budskap från hela sinomgivningTackFörfattarna vill rikta ett stort tack till de gruppbostäder, både personal och boende, som deltog i utvärderingensamt till nutritionist Lena Hoel som inledningsvis arbetade med kartläggningen.8

BakgrundStockholms läns landsting har antagit en folkhälsopolicy där jämlikhet i hälsa är ett av huvudmålen.En jämlik hälsa innebär att alla människor ska ha samma möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsaoavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder ellerålder.Det är idag allmänt känt att den mat- och rörelserelaterade hälsan är sämre i grupper med sämre socioekonomiskaförutsättningar. Den nationella folkhälsorapporten visar att övervikt och fetma är mycketvanligare bland arbetare och lågutbildade personer jämfört med tjänstemän och högutbildade (Socialstyrelsen,2005).Vuxna personer med utvecklingsstörning är en grupp som är utsatt ur flera aspekter. Med ett intellektuelltfunktionshinder kan det vara svårare att tillgodogöra sig relevant information om bra mat- ochrörelsevanor samtidigt som det exempelvis kan vara svårt att hitta aktiviteter där man som funktionshindradkänner att man passar in. Fysiska tilläggshandikapp är vanligare i den här gruppen än i befolkningengenerellt vilket kan ge ytterligare svårigheter. Många vuxna personer med utvecklingsstörningär i behov av stöd för att klara vardagen och kvalitetsnivån på stödinsatserna kan därför ha enavgörande betydelse för hur vardagslivet fungerar.Enligt landstingets folkhälsopolicy ska landstingets verksamheter arbeta för att förbättra förutsättningarnaför de grupper i befolkningen och i de områden där medellivslängden är lägre och hälsan sämre.Enligt det handlingsprogram för arbetet med övervikt och fetma som antagits av Stockholms länslandsting (Stockholms läns landsting, 2004) bör stor tonvikt läggas på det överviktspreventiva arbetetnär det gäller vuxna med utvecklingsstörning inskrivna i omsorgen. Det hälsofrämjande arbetet ska, ienlighet med folkhälsopolicyn, ske i samverkan med andra aktörer.”Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov” är ett projekt som startades av Tillämpad Näringslärai samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholmslän (Läns-FUB) 2004. Tillämpad Näringslära (TN) är en enhet inom Centrum för folkhälsa, Stockholmsläns landsting. TN arbetar med att ta fram strategier, metoder och material för att främja bra ochhållbara matvanor hos invånarna i länet. Enheten bedriver ett utåtriktat folkhälsoarbete under namnetHälsomålet och ger råd om bra mat för förskola, skola, restauranger med flera. Alla råd baseras på deSvenska Näringsrekommendationerna (SNR), vilka utgår från internationellt erkänd näringsforskning.Från institution till delaktighet i samhälletFram till den 1 juli 1985, då Lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda – omsorgslagen– trädde i kraft, bodde de flesta människor med utvecklingsstörning på vårdhem eller specialsjukhus.När vårdhemmen avvecklades till förmån för de nya gruppbostäderna innebar det stora förändringari många människors liv. Förändringarna påverkade såväl graden av inflytande från de utvecklingsstördasjälva som rutiner kring exempelvis mathållning.Före bostadsreformen tillagades maten i centralkök, av utbildad kökspersonal och serverades vid bestämdatidpunkter vid dukade bord. Efter förflyttningen ut i gruppbostäder har det skett en förskjutningav beslut, så att dessa tas närmare varje individ. Många personer med lindrigare funktionshinderansvarar självständigt för både inköp och matlagning i ett eget kök, ofta med stöd av personal. I andragruppbostäder tillagas måltiderna av personalen och serveras gemensamt, men trots detta är skillnadernastora mot den gamla tidens centralkök. I gruppbostaden lagas måltider till en mindre grupp boende,som till antalet snarare påminner om en familj, och personalen som ansvarar för måltiderna ärinte längre utbildad kökspersonal utan personal som arbetar för att stödja de boende i många olika9

vardagliga situationer. Det är också möjligt för de boende att vara delaktiga i beslut kring måltidernaeller att till exempel hjälpa till vid tillagningen.Förutom att vuxna personer med utvecklingsstörning blivit mer delaktiga i mathållningen har bostadsreformeninneburit att de i större utsträckning fått tillgång till produkter och måltider i butiker ochrestauranger. Gruppbostäder finns på olika platser i samhället - från en lägenhet i centrala innerstadentill en villa på landet – och de boende är en del av detta samhälle. Många gör sina vardagliga matinköpi butiker i närområdet, och även om man inte lagar sina egna måltider har man möjlighet att besökaaffärer för egna inköp. Personer med utvecklingsstörning har idag, i likhet med den övriga befolkningen,fått tillgång till ett enormt utbud av restauranger, pizzerior, korvkiosker, mataffärer, jourbutiker,godisautomater o.s.v.Förflyttningen ut till gruppbostäder integrerade i samhället har för de flesta inneburit högre grad avsjälvständighet och större möjligheter att göra egna val i vardagen. I Skaraborgs läns landsting utvärderademan denna förändring, bland annat genom intervjuer med personer som var med om flyttenfrån vårdhem till egna lägenheter i en gruppbostad (Ericsson, 1995). I denna studie framkom mångapositiva upplevelser, där betydelsen av att själv få göra egna val, att ha något eget, att få bestämmasjälv och att ha en egen frihet vägde tungt.Det är uppenbart att personlig frihet har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, men tillsammansmed ökad personlig frihet följer också ökade krav på vad varje enskild individ ska klara av.Om utvecklingsstörningEn person med diagnosen utvecklingsstörning är en person med en intelligenskvot (IQ), som liggerunder 70. Gruppen av utvecklingsstörda är en heterogen grupp med stora variationer både i grad avintellektuellt handikapp och i omfattning av fysiska eller psykiska tilläggshandikapp. Man delar vanligtvisin utvecklingsstörning i tre nivåer som brukar benämnas som lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning.Gränserna mellan de olika nivåerna är inte knivskarpa och de angivna IQ-gränserna ärungefärliga (Handikapp & Habilitering, 2007).Vid lindrig utvecklingsstörning ligger IQ mellan 50 och 70, vilket innebär att individen har ett logiskttänkande, klarar att skriva och räkna och kan förstå konsekvenserna av sina handlingar. Däremot kanpersoner med lindrig utvecklingsstörning exempelvis ha svårt att förstå ordspråk och andra abstraktauttryck. Vid måttlig utvecklingsstörning ligger IQ mellan 20 och 50, vilket innebär att begåvningenkan skifta mycket mellan olika individer. Personer med måttlig utvecklingsstörning förstår konkretasymboler och bilder, kan ofta förstå enkelt och konkret språk och kan minnas händelser som de harupplevt. Däremot har dessa personer svårt att läsa, skriva och räkna på traditionellt sätt. Vid grav utvecklingsstörningligger IQ under 20. Personer med grav utvecklingsstörning upplever grundkänslorsom glädje, upphetsning, ångest och ilska, men har svårt att minnas saker som de inte ser framför sig,saknar förmågan att utveckla talat språk och kan ha svårt att förstå bilder och symboler.En utvecklingsstörning kan ha många olika orsaker som exempelvis kromosomavvikelser, fosterskadoreller förlossningsskador, men vanligtvis är orsaken okänd (Handikapp & Habilitering, 2007). Igruppen av utvecklingsstörda finns det många som har ett eller flera funktionshinder eller medicinskaproblem utöver utvecklingsstörningen. Exempelvis har personer med Downs syndrom ofta synnedsättningar,hörselproblem, hjärtmissbildningar, hypotyreos, ortopediska problem och medfödda hinderi mag-tarmkanalen (Socialstyrelsen, 2002a). Personer med Prader-Willi syndrom utvecklar en uttaladätstörning med omåttlig aptit och ett tvångsmässigt förhållande till mat. Tillsammans med ett lågtenergibehov leder sjukdomen utan dietbehandling till extrem fetma och därigenom ökad benägenhetför hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes (Socialstyrelsen, 2005).10

Det är lätt att förstå att gruppen av personer med utvecklingsstörning är en heterogen grupp. Varjeindivid har speciella förutsättningar och behov, både utifrån intellektuell kapacitet och fysisk konstitution,vilka kan utgöra hinder och möjligheter för utvecklandet av en god hälsa. Gemensamt för gruppenär att detta är en utsatt grupp som många gånger har svårt att i samma utsträckning som andra fåtillgång till och kunna tillgodogöra sig goda vanor och en god hälsa.Stöd till vuxna med utvecklingsstörningOmsorgslagen ersattes 1993 av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS ären rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkoroch den hjälp de behöver i det dagliga livet (Socialstyrelsen, 2004). LSS är ett komplementtill andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.LSS gäller för personer inom tre olika personkretsar. Personkrets 1 avser personer med utvecklingsstörningoch personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 avser personer medbetydande och bestående funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld ellerkroppslig sjukdom. Personkrets 3 avser personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiskaeller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheteri den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service (Socialstyrelsen, 2004).LSS innefattar tio olika rättigheter/insatser som bland annat inkluderar rådgivning och annat personligtstöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, boende med särskild service för vuxna ochdaglig verksamhet (Socialstyrelsen, 2004).Boende med särskild service avser ett boende som kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formernaär gruppbostad och servicebostad. I en gruppbostad finns ett antal enskilda lägenheter, gemensamhetslokaleri nära anslutning till dessa samt tjänstgörande personal. Enligt Socialstyrelsens allmännaråd bör i regel endast tre till fem personer bo i en gruppbostad, även om det i vissa fall kan varanågot fler (Socialstyrelsen, 2002b). En servicebostad består av ett antal lägenheter i till exempel etttrapphus eller ett bostadsområde. I trapphuset eller bostadsområdet finns en personal- och gemensamhetslägenhet,och med utgångspunkt i denna kan tjänstgörande personal ge stöd och service till deboende i servicebostaden. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör antalet boende i en servicebostadvara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljöundviks (Socialstyrelsen, 2002b). Utöver gruppbostad och servicebostad kan boende med särskildservice innebära en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till dagligverksamhet om de ingår i personkrets 1 eller 2 enligt LSS (Socialstyrelsen, 2004). Den dagliga verksamhetenkan vara förlagd till aktivitetscenter eller till olika arbetsplatser i kommunen.Varje kommun ansvarar för att tillgodose invånarnas behov av insatser enligt LSS och på så sätt uppfyllalagens krav. Gruppbostäder och daglig verksamhet kan arrangeras i kommunal regi alternativtläggas ut på entreprenad och drivas av privata vårdföretag. I de flesta av de kommuner som ingår iStockholms län finns idag både kommunala och privata alternativ. I enstaka fall finns också verksamhetersom drivs på annat sätt som exempelvis kooperativ.Personer som får insatser enligt LSS ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödetsom ges och få särskilda insatser endast på begäran (Socialstyrelsen, 2004). Den som utnyttjarrättigheten till en boendeplats i en gruppbostad får stöd och service av personal i bostaden, men personalenarbetar i andra personers hem och måste ta hänsyn till de boendes egna önskemål om hur dettastöd och denna service ska utformas.11

Handikappomsorgens personalPersonal inom handikappomsorg arbetar framför allt i boende med särskild service, daglig verksamhetsamt inom personlig assistens (Socialstyrelsen, 2003). Det är vanligt att baspersonalen arbetar inomflera verksamhetsområden och möter brukarna i olika vardagssituationer.Antalet anställda inom vård- och omsorgssektorn har ökat sedan mitten av 1990-talet och fortsätter attöka (Socialstyrelsen, 2003). Detta beror bland annat på att antalet insatser för personer med funktionshinderökar, att sjukfrånvaron ökat bland anställda i kommunerna samt att många yngre personer slutarefter relativt korta anställningstider. Samtidigt som rekryteringsbehovet ökar finns det faktorer sombegränsar nyanställningarna. Dessa faktorer handlar dels om bristande resurser och dels om svårigheteratt rekrytera personal som har den specifika kompetens som är lämplig för att tillgodose olikagrupper av funktionshindrade och deras särskilda behov (Socialstyrelsen, 2003).En gemensam basutbildning för personal som arbetar med insatser för personer med funktionshindersaknas. Enligt Socialstyrelsen (2003) har drygt hälften av de anställda inom handikappomsorgen engrundutbildning inom vård och omsorg, medan knappt hälften saknar grundutbildning. Personalenskompetens och bakgrund varierar och det finns, enligt Socialstyrelsen (2003), ett behov av struktureradeintroduktionsutbildningar. Enligt en enkätundersökning som genomförts av Socialstyrelsen(2003) önskar sig personal i handikappomsorg fortbildning i form av kortare fortbildningar, handledning,det fullständiga omvårdnadsprogrammet samt lärande i vardagsarbetet med stöd av arbetsledare.Enligt Socialstyrelsen (2003) har 70 % av arbetsledarna inom handikappomsorgen högskoleutbildning.Arbetsledarna har ofta bra kompetens, men de har ofta så många underställda att de har svårt att hinnage personalen stöd i den omfattning som efterfrågas.12

Beskrivning av projektetProjektet ”Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov” startades av Tillämpad Näringslära(TN) i samarbete med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län(Läns-FUB) 2004. TN tog initiativ till projektet efter att ha kontaktats av gruppbostäder i länet och påså sätt uppmärksammats på målgruppen och dess behov.Läns-FUB har under projektets gång bidragit med kompetens om målgruppen och dess behov samtsuttit med i en referensgrupp tillsammans med representanter från Institutionen för hushållsvetenskapvid Uppsala Universitet, Lindeparkens gymnasiesärskola samt Bandhagens gruppbostad. Projektet harfinansierats genom Folkhälsoanslaget i Stockholms läns landsting. En person har för projektets räkningvarit projektanställd på Tillämpad Näringslära.Övergripande målsättningProjektets övergripande målsättning är att bidra till att främja hälsa och motverka övervikt bland vuxnapersoner med utvecklingsstörning i gruppbostäder.Projektets olika faserFör att få kunskap om målgruppen och dess specifika förutsättningar och behov inleddes projektet meden behovsanalys. Inom ramen för behovsanalysen gjordes en genomgång av internationell litteraturoch en enkätundersökning bland gruppbostäder i Stockholms län. Med utgångspunkt i de behov somframkom genom behovsanalysen utvecklades målgruppsanpassade insatser under projektets interventionsfas.Dessa insatser utgjordes av en heldagsutbildning om mat, rörelse och hälsa för personal igruppbostäder samt informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa för personal och boende. I densista fasen utvärderades utbildning och informationsmaterial. Projektets olika faser redovisas i rapportensom tre separata delar (figur 1).Del 1 Behovsanalys1A Litteraturgenomgång1 B EnkätundersökningDel 2 InterventionUtbildning för personalInformationsmaterialDel 3 Utvärdering3A Enkätundersökning3B IntervjustudieFigur 1. Projektets tre delar13

DEL 1: BEHOVSANALYS14

1A: LitteraturgenomgångSyfteSom ett första steg i behovsanalysen gjordes en litteraturgenomgång med syfte att besvara följandefrågeställning:• Hur ser den mat- och rörelserelaterade hälsan ut bland vuxna med utvecklingsstörning?Metod14 vetenskapliga studier som behandlar utvecklingsstörning och vikt, matvanor och/eller fysisk aktivitetgranskades och jämfördes. Internationella artiklar söktes genom databasen PubMed. Sökningenbegränsades till att innefatta artiklar publicerade på engelska, från 1995 och framåt. Av praktiska skälinkluderades endast artiklar som publicerats i tidskrifter tillgängliga genom Karolinska Institutet. Enkompletterande sökning av svenska studier gjordes genom Internet och sökmotorn Google.Termer för olika boendeformer för personer med utvecklingsstörning varierar mellan de olika studierna,vilket kan antas bero på att studierna är genomförda i olika länder och att de olika länderna har löstboendefrågan för personer med utvecklingsstörning på olika sätt. Eftersom det är svårt att få fram informationom innebörden av de olika termerna gjordes inga försök att särskilja eller jämföra boendeformermellan olika länder.ResultatResultatet av en amerikansk enkätundersökning av hälsan hos 1371 utvecklingsstörda personer över40 år visade att hälsosituationen till stor del följer samma mönster som för befolkningen i övrigt meden ökande prevalens av sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomarmed stigande ålder (Janicki et al, 2002). Sjukdomar relaterade till yttre omständigheter, sombristande fysisk aktivitet, dåliga matvanor och bruk av mediciner var däremot vanligare i den utvecklingsstördagruppen än i den generella befolkningen.Bruk av alkohol och tobak har i flera studier visat sig vara lågt i populationer av utvecklingsstörda,med en självrapporterad prevalens av rökning på mellan 2 och 12 % och en självrapporterad prevalensav medelhögt eller högt alkoholbruk på mellan 0 och 1 % (Robertson et al, 2000; Janicki et al, 2002;Marshall et al, 2003).Övervikt och fetmaKunskapen om i vilken utsträckning övervikt och fetma är utbrett bland personer med utvecklingsstörningär idag begränsad. Internationella studier indikerar att prevalensen av fetma (BMI >30) är högrebland personer med utvecklingsstörning än i befolkningen generellt. Övervikt (BMI >25) är enligtsomliga studier mer vanligt och enligt andra studier mindre vanligt än i normalbefolkningen.I en engelsk studie av Robertson et al (2000) där BMI undersöktes hos 500 personer med utvecklingsstörningvar 40 % av männen och 48 % av kvinnorna överviktiga, varav 13 % av männen och 24 % avkvinnorna var feta. I en norsk studie där information om BMI samlades in för 282 vuxna personer medutvecklingsstörning var sammanlagt 53 % av männen och 55 % av kvinnorna överviktiga, varav 15 %av männen och 25 % av kvinnorna var feta (Hove, 2004). I en engelsk studie där BMI undersöktes hos15

1304 vuxna personer med utvecklingsstörning var sammanlagt 55 % överviktiga, varav 27 % var feta(Emerson, 2005). Resultaten presenteras separat för övervikt (BMI >25) och fetma (BMI>30) i tabell 1och 2.Riskfaktorer för att utveckla övervikt och fetma i grupper av utvecklingsstörda har i flera studier visatsig vara Downs syndrom (Robertson et al, 2000; Moran et al, 2005), att vara kvinna (Robertson et al,2000; Emerson, 2005), lindrig och måttlig utvecklingsstörning (Emerson, 2005; Hove, 2005) samthögre ålder (Emerson, 2005; Robertson, 2004).Stora skillnader i prevalens av övervikt och fetma kan ses mellan grupper med Downs syndrom ochgrupper med andra former av utvecklingsstörning. I den norska studien av Hove (2004) var 74 %överviktiga eller feta i gruppen med Downs syndrom, vilket kan jämföras med 54 % i gruppen medövriga former av utvecklingsstörning. Skillnader i prevalens av fetma hos personer med Downs syndromoch andra grupper av utvecklingsstörda har också undersökts i en engelsk fall-kontrollstudie avMelville et al (2005). Resultatet av denna studie visade att 78 % av kvinnorna och 59 % av männenmed Downs syndrom var överviktiga eller feta (jämfört med 62 % av kvinnorna och 47 % av männen ikontrollgruppen).Graden av utvecklingsstörning har i flera studier visat ett tydligt samband med risk för att utvecklaövervikt och fetma. Internationella studier visar på samstämmiga resultat med högst prevalens avövervikt och fetma bland personer med lindrig utvecklingsstörning och lägst prevalens av övervikt ochfetma bland personer med grav utvecklingsstörning. Enligt den norska studien genomförd av Hove(2004) var prevalensen av övervikt och fetma 67 % bland lindrigt utvecklingsstörda, 51 % bland måttligtutvecklingsstörda och 32 % bland gravt utvecklingsstörda. Både Robertson et al (2000) och Emerson(2005) uppvisar liknande resultat med högre prevalens av fetma bland utvecklingsstörda personermed högre funktionsnivå.Andra rapporterade riskfaktorer för utvecklande av övervikt och fetma är kopplade till de utvecklingsstördasomgivning. Robertson et al (2000) visade att en av de riskfaktorer som hade störst sambandmed fetma var låg personaltäthet i boendet. För personer med Downs syndrom var ett boende där personalenhar mindre tydlig struktur för hur de ska stödja de boende en av de faktorer som hade starkastsamband. I den norska studien av Hove (2004) visade det sig att självständighet samt att själv välja sinmatsedel var de två faktorer som hade starkast samband med fetma. Betydelsen av miljöfaktorer harockså framkommit i en engelsk studie av Bryan et al (2000) där 118 utvecklingsstörda personer screenatsföre och efter stängning av en institution för utvecklingsstörda. Före stängning hade 70 % avkvinnorna och 55 % av männen en vikt över eller under gränserna för normalvikt. Efter stängning, dåmiljön förändrats och de boende flyttat till bostäder med möjlighet till ökad självständighet, hade dessasiffror ökad till 82 % respektive 60 %.Tabell 1. Prevalens av övervikt (BMI >25) bland vuxna med utvecklingsstörningRobertson (Storbritannien,2000)Hove (Norge,2004)Emerson (Storbritannien,2005)**Män 40 % (61 %)* 53 % (43 %) 51 % (77 %)Kvinnor 48 % (52 %) 55 % (31 %) 58 % (64 %)* Siffror inom parentes anger andel i normalbefolkningen i samma land** Siffror i kolumnen avser åldersgruppen 45-54 år16

Tabell 2. Prevalens av fetma (BMI >30) bland vuxna med utvecklingsstörningRobertson (Storbritannien,2000)Hove (Norge,2004)Emerson (Storbritannien,2005)**Män 13 % (16 %)* 15 % (6 %) 30 % (26 %)Kvinnor 24 % (18 %) 25 % (7 %) 35 % (28 %)* Siffror inom parentes anger andel i normalbefolkningen i samma land** Siffror i kolumnen avser åldersgruppen 45-54 årUnderviktDefinitionen av undervikt enligt WHO är BMI

MatvanorFå studier har undersökt matvanor hos vuxna med utvecklingsstörning och kunskapen på området ärdärför begränsad. Tillgängliga data indikerar dock att ensidiga matvanor med brister i näringsintagetsom följd är vanligt förekommande.I studien som genomförts av Robertson et al (2000) var det få av de utvecklingsstörda deltagarna somnådde upp till kriterierna för en balanserad kost. Siffrorna presenteras i studien separat för tre olikaformer av boende och visar att 7-8 % av deltagarna nådde upp till kriterierna för en balanserad kost.Mellan 16 och 22 % rapporterades äta tillräckligt med frukt och grönsaker och mellan 41 och 45 % åttillräckligt med kolhydrater. Det finns inga jämförbara data för normalbefolkningen, men Robertson etal (2000) menar att mönstret påminner om det mönster man funnit i normalbefolkningen där människoräter mer än tillräckligt av protein, men inte tillräckligt av kolhydrater, frukt och grönsaker.I en engelsk studie av Bryan et al (2000) undersöktes matvanorna hos 118 personer med utvecklingsstörningföre och efter stängning av en institution för personer med utvecklingsstörning. I studien undersöktesbland annat om deltagarna åt adekvata mängder från olika livsmedelsgrupper och en bedömninggjordes av huruvida det aktuella kostintaget innebar en hälsorisk. Före stängning bedömdes 10 %ha ett kostintag som innebar en hälsorisk och efter stängning hade denna siffra stigit till 18 %.I en svensk studie av Adolfsson (2000) undersöktes matvanor bland boende i gruppbostäder med olikaformer av hushåll, definierade som gemensamt hushåll, enskilt hushåll, självhushåll samt en blandningav dessa tre former. Analysen gjordes genom en matkvittoanalys av matinköpen under en månad, vilketvisade på olika brister i mathållningen. I de gemensamma hushållen köptes mat från samtligagrupper i kostcirkeln, medan personer i självhushåll köpte mat som var ensidig. Matkvittona visade attdessa personer inte lagade mat regelbundet utan handlade en del färdiglagad mat och i övrigt åt smörgåsar,filmjölk och frukt.Riskfaktorer för att utveckla dåliga matvanor i grupper av utvecklingsstörda har bland annat visat sigvara ett boende med mindre struktur (Robertson et al, 2000). Enligt Adolfsson (2000) var gruppenmed självhushåll den grupp som hade den mest ensidiga mathållningen och den sämst fungerandemåltidsordningen. Boende med självhushåll handlade också flest färdiga matportioner, mest matfettoch var den enda formen av hushåll där det inträffade att grönsaker inte köptes över huvud taget. Frånintervjuer i samma studie framkom att de utvecklingsstörda som bodde i självhushåll sällan kunde läsaoch därför hade svårt att följa de skrivna instruktioner och anvisningar som finns på paketen och irecepten.Fysisk aktivitetDet finns ett begränsat antal genomförda studier som undersökt graden av fysisk aktivitet bland personermed utvecklingsstörning, men tillgängliga data visar samstämmigt på en betydligt lägre grad avfysisk aktivitet i den här gruppen än i generella befolkningsgrupper.Robertson et al (2000) rapporterade att mellan 80 och 93 % av 500 utvecklingsstörda kunde kategoriserassom fysiskt inaktiva (jämfört med 53 % för män och 64 % för kvinnor i normalbefolkningen).Inaktivitet definierades i den här studien som måttlig till kraftig fysisk aktivitet färre än 12 gånger påfyra veckor, vilket ansågs representera en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Janicki et al (2002)rapporterade att 50 % av 1371 utvecklingsstörda individer inte deltog i fysisk träning, medan 43 %uppgav att de deltog i lätt träning. Enligt Emerson (2004) kunde endast 4 % av 1458 utvecklingsstördaindivider kategoriseras som ”fysiskt aktiva”. Om alla gravt rörelsehindrade räknades bort ökade dennasiffra till 8 %. Män och kvinnor i den utvecklingsstörda gruppen visade sig i den här studien varamindre fysiskt aktiva än normalbefolkningen i alla ålderskategorier.18

Andel personer som deltagit i tungt hushållsarbete eller trädgårdsarbete under de senaste fyra veckornai den engelska studien av Emerson (2005) rapporterades till mellan 0 och 30 % för olika ålderskategorieri gruppen av utvecklingsstörda och till mellan 25 och 75 % för olika ålderskategorier i normalbefolkningen.Andelen personer som deltagit i fyra eller fler episoder av hård träning eller sport under desenaste fyra veckorna rapporterades till mellan 0 och 22 % för gruppen med utvecklingsstörning ochtill mellan 0 och 52 % i normalbefolkningen.Riskfaktorer som identifierats för en fysiskt inaktiv livsstil i gruppen av utvecklingsstörda är blandannat lägre grad av funktionsnivå och att vara äldre (Robertson et al, 2000). Messent et al (1999) identifierade,med hjälp av en deskriptiv studie baserad på intervjuer med utvecklingsstörda, följande hinderför en fysiskt aktiv livsstil: oklara riktlinjer för aktiviteter i boendemiljön, bristande resurser i formav personal och ekonomi, avstånd till fritidscenter och öppna friluftsområden samt begränsad tillgänglighettill fritidsaktiviteter.DiskussionInternationella studier indikerar att prevalensen av både fetma (BMI >30) och undervikt (BMI 25) är högre eller lägre än i normalbefolkningen. Dessa dataindikerar att vikten är ett betydande hälsoproblem bland personer med utvecklingsstörning, inte minst igruppen med BMI >30, där de ökade riskerna för hälsorelaterade problem som hjärt- och kärlsjukdomoch diabetes är som störst.Övervikt och fetma tycks huvudsakligen vara ett hälsoproblem bland utvecklingsstörda med högrefunktionsnivå, vilket kan vara kopplat till förmågan att ta självständiga beslut. Utvecklingsstörda personermed högre funktionsnivå bor oftare i självhushåll och har större möjligheter att själva välja vilkenmat som ska köpas och lagas. Personer med grav utvecklingsstörning, som befinner sig i en starkberoendeställning och ofta är i behov av att bli assisterade med matning, tillhör istället en grupp somriskerar undervikt.Flera studier indikerar att faktorer i omgivning och boendemiljö har betydelse för mat- och rörelsevanor.Framför allt är det tydlig struktur och hög personaltäthet som har en positiv inverkan, medan höggrad av självbestämmande istället kan leda till försämrade mat- och rörelsevanor. Enligt Adolfsson(2000) förefaller gruppbostäder med gemensam mathållning ha en välstrukturerad tillvaro och de boendeserveras en väl varierad kost med tillfredsställande måltidsordning, medan självständiga hushållhar mer ensidig kost och sämre måltidsordning. Inte ens 40 % av de utvecklingsstörda i studien deltogtill vardags i gemensamma måltider och enligt Adolfsson (2000) går utvecklingen i Sverige mot enökning av enskilda och självständiga hushåll i gruppbostäderna.Utvecklingen mot ökad självständighet i boendet kan ha en negativ effekt på den mat- och rörelserelateradehälsan. Å andra sidan medför denna utveckling möjligheter till många positiva värden som ökatsamhällsdeltagande och utökade möjligheter till ett eget privatliv. Enligt Ericson (2002) kommer dennautveckling att fortsätta när nya generationer av personer med utvecklingsstörning växer upp ochställer krav på inflytande över hur deras omsorger ska utformas.Data indikerar att det i gruppen av utvecklingsstörda är vanligt med dåliga och ensidiga matvanor samtatt många är fysiskt inaktiva. Eftersom felaktiga matvanor och bristande fysisk aktivitet kan leda tillövervikt och fetma är det viktigt att arbeta med preventiva insatser för förbättrade mat- och rörelsevanor.Dessa insatser måste utformas så att personal och boende får stöd och struktur i en vardag somäven präglas av självständighet och individuell frihet.19

1B: EnkätundersökningSyfteSom ett andra steg i behovsanalysen gjordes en enkätundersökning bland gruppbostäder i Stockholmslän med syfte att besvara följande frågeställning:• Hur ser förutsättningarna ut för hälsosamma mat- och rörelsevanor i gruppbostäder i Stockholmslän?MetodUrvalHälften av de 25 kommunerna i Stockholms län och hälften av de 18 stadsdelarna i Stockholms stadvaldes ut för att delta i undersökningen. Kommunerna slumpades ut med tärningar medan varannanstadsdel valdes från en alfabetisk lista. Sammanlagt valdes 12 kommuner och 9 stadsdelar ut. Kommunersom valdes ut från norra delen av länet var Sollentuna, Täby, Järfälla, Vallentuna, Österåkeroch Upplands Väsby. Kommuner som valdes ut från södra delen av Stockholms län var Huddinge,Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Nacka och Salem. Stadsdelar som valdes ut från Stockholms stad varEnskede-Årsta, Hägersten, Katarina-Sofia, Kungsholmen, Maria-Gamla Stan, Rinkeby, Skärholmen,Vantör och Östermalm.Tre gruppbostäder i varje kommun respektive stadsdel valdes ut. Sammanlagt innefattades 35 gruppbostäderi kommunerna och 22 gruppbostäder i stadsdelarna. Urvalet gjordes direkt från listor alternativtefter samtal med enhetschefer eller verksamhetsansvariga. Detta gjordes för att få gruppbostädermed boende med måttlig eller lindrig utvecklingsstörning, för att ett så stort antal boende som möjligtskulle klara av att besvara frågorna.DatainsamlingTre olika enkäter utformades. En enkät utformades för verksamhetsansvariga och enhetschefer (bilaga1), en enkät utformades för personal (bilaga 2) och en enkät utformades för de boende (bilaga 3). Enkätentill verksamhetsansvariga och enhetschefer innehöll huvudsakligen frågor om personalens utbildningsnivåsamt om stöd och riktlinjer gällande mat i gruppbostaden. Enkäten till personalen innehöllhuvudsakligen frågor om personalens utbildning samt om matvanor i gruppbostaden. Enkäten tillde boende innehöll frågor om de boendes mat- och rörelsevanor.Till varje gruppbostad skickades 1 enkät till verksamhetsansvarig, 1 enkät till enhetschef, 3 enkäter tillpersonal och 3 enkäter till boende. Sammanlagt skickades 421 enkäter ut, varav 258 till gruppbostäderi kommunerna och 163 till gruppbostäder i stadsdelarna. Av dessa 421 enkäter skickades 22 till verksamhetsansvariga,57 till enhetschefer, 171 till personal och 171 till boende (figur 2).20

57 gruppbostäder(421 enkäter)Kommuner: 35gruppbostäder(258 enkäter)Stadsdelar: 22gruppbostäder(163 enkäter)Chefer: 48Personal:105Boende:105Chefer: 31Personal: 66Boende: 66Figur 2. Enkäter skickade till gruppbostäder i Stockholms länResultatSvarsfrekvensAv de 35 gruppbostäder som valts ut i kommunerna inkom svar från 28 gruppbostäder, vilket motsvararen svarsfrekvens på 80 %. Av de 22 gruppbostäderna i stadsdelarna inkom svar från 4 gruppbostäder,vilket motsvarar en svarsfrekvens på 18 %. Den totala svarsfrekvensen räknat per antal svarandegruppbostäder var 56 % (tabell 4).Från vissa gruppbostäder inkom svar från fler än 3 boende/personal och från andra inkom svar frånfärre än 3 boende/personal, vilket innebär att antal svar inte är jämt distribuerade mellan gruppbostäderna.Antal svar som inkommit från verksamhetsledare och enhetschefer, personal respektive boendepresenteras i tabell 5.I analyserna anges svaren från de boende i andel av svarande. Personalens svar anges i vissa fall i andelav svarande och i vissa fall har svaren grupperats så att endast ett svar presenteras per gruppbostad.I de fall personal från samma gruppbostad har angivit olika svar har det vanligaste presenterats. Av detotalt 32 gruppbostäder som lämnade in enkätsvar besvarades personalenkäten vid 25 gruppbostäder,varför det totala antalet gruppbostäder är 25 då personalens svar presenteras.21

Tabell 4. Antal gruppbostäder som deltagit i enkätundersökning, med svarsfrekvensUtvalda ikommunnSvar frånkommunern (%)Utvalda istadsdelarnSvar frånstadsdelarn (%)UtvaldaTotaltnSvar Totaltn (%)Antal gruppbostäder35 28 (80 %) 22 4 (18 %) 57 32 (56 %)Tabell 5. Antal utskickade enkäter, med svarsfrekvensVerksamhetsansv.& enhetscheferUtskickadeenkäterKommunnEnkätsvarKommunn (%)UtskickadeenkäterStadsdelarnEnkätsvarStadsdelarn (%)UtskickadeenkäterTotaltnEnkätsvarTotaltn (%)48 29 (60 %) 31 4 (13 %) 79 33 (42 %)Personal 105 47 (45 %) 66 13 (20 %) 171 60 (35 %)Boende 105 66 (63 %) 66 32 (48 %) 171 98 (57 %)Totalt 258 142 (55 %) 163 49 (30 %) 421 191 (45 %)Personalens grundutbildningEnkätsvaren visar att verksamhetsansvariga och enhetschefer anser att personal som arbetar med utvecklingsstördabör ha adekvat vårdutbildning alternativt utbildning inom området barn och fritid.Adekvata vårdutbildningar som nämns är grundkurs för arbete med personer med utvecklingsstörning(GPU), påbyggnadsutbildning för personer med utvecklingsstörning (PPU), undersköterska eller mentalskötare.Dessa utbildningar existerar inte längre som enskilda utbildningsprogram, utan har numeraersatts av olika grenar inom omvårdnadsprogrammet, vilket är en 3-årig gymnasieutbildning alternativt3 terminer lång utbildning inom komvux. Som alternativ till vårdutbildningarna nämns utbildningtill barnskötare, fritidspedagog eller förskolelärare. Ett flertal av de tillfrågade uppger att utbildning ärönskvärt, men att de inte är möjligt att ställa krav på utbildning eftersom det ofta är svårt att få tag påutbildad personal.Personalens utbildning i matlagning och näringsläraTvå tredjedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer vid gruppbostäderna (21/33) uppger att detinte ingår några krav på kunskaper i matlagning vid anställning av ny personal (figur 3). Alla utom enav de tillfrågade (32/33) uppger att det inte ingår några krav på kunskaper i kostens betydelse för hälsan.Nästan samtliga verksamhetsansvariga och enhetschefer (31/33) är överens om att det finns ett behovav utbildning i ”bra mat”. Drygt en tredjedel av de tillfrågade uppger att de har erbjudit personalendenna form av utbildning (12/33). I den utsträckning utbildningar erbjudits är det utbildning eller föreläsningi kost och näringslära, i flertalet fall genomförd med hjälp av dietist. Drygt två tredjedelar avpersonalen (42/60) uppger att det finns önskemål om utbildning i ”bra mat”, medan knappt en tredjedelanser att de fått denna utbildning. Den del av personalen som uppger att de fått utbildning uppgerhuvudsakligen att denna innefattat näringslära, och att den genomförts av dietist eller distriktssköters-22

ka. Ett fåtal uppger att utbildningen ingått som en del i grundutbildningen. En person uppger att utbildningengenomfördes för 20 år sedan.Personalens egna önskemål om fortbildning innefattar dels önskemål om utbildning i allmän näringsläraoch dels näringslära inriktad på specifika grupper, exempelvis äldre, överviktiga samt personer medDowns syndrom och Prader-Willi syndrom. Ett flertal efterfrågar tips och information om hur manlagar enkla, snabba och näringsriktiga måltider. Kunskaper efterfrågas också om förvaring av mat,socker, sötningsmedel, light-produkter och mager kost.%4035302520151050Krav påkunskaper imatlagningKrav påkunskaper omkost/hälsaFigur 3. Andel chefer som vid anställning ställer krav på kunskaper i matlagning respektive kost/hälsaRiktlinjer och resurspersonerTre fjärdedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer (24/33) uppger att det inte existerar riktlinjerför mat i gruppbostaden utarbetade av kostchef i kommunen/stadsdelen. Drygt en fjärdedel (9/33)uppger samtidigt att de inte känner till om det finns riktlinjer eller inte. Endast en liten andel (3/33)uppger att det finns riktlinjer som har utarbetats av en kostchef i kommunen.Drygt två tredjedelar av verksamhetsansvariga och enhetschefer (22/33) uppger att det finns resurspersonersom kan stödja personalen i frågor kring olika dieter (figur 4). Dessa resurspersoner är oftastdietister. Andra yrkesgrupper som nämns är distriktssköterska, kostpedagog och kostchef. Personalenuppger i mindre utsträckning att de har tillgång till resurspersoner. Endast vid drygt en tredjedel avgruppbostäderna (9/25) uppger personalen att de har tillgång till stöd och hjälp av exempelvis dietist.23

%70605040302010Resurspersonfinns att tillgåenligt cheferResurspersonfinns att tillgåenligt personal0Figur 4. Andel chefer respektive personal som anger att resurspersoner finns att tillgåDietrestriktioner och överviktsproblematikPersonal på 15 av de 25 gruppbostäderna uppger att de måste ta hänsyn till någon form av dietrestriktionerhos de boende. De restriktioner som nämns av personal vid flest gruppbostäder är diabetes (4 av15 gruppbostäder) och allergier (4 av 15 gruppbostäder). Andra restriktioner som anges gäller laktosintolerans,glutenintolerans, sväljningssvårigheter, PKU (fenylketunori, ibland benämnd Föllingssjukdom) samt restriktioner som rör högt blodtryck och övervikt.En stor del av verksamhetsansvariga och enhetschefer (26/33) anser att övervikt är ett problem hos deboende. Mindre än hälften (13/33) anser dock att de får hjälp att förebygga och behandla övervikt hosboende (figur 5).%80706050403020100Anser attövervikt är ettproblemFår hjälp attförebygga &behandlaöverviktFigur 5. Andel chefer som anser att övervikt är ett problem i gruppbostäder respektive att man i verksamhetenfår hjälp att förebygga och behandla övervikt24

MåltiderPå en öppen fråga om vilka måltider som serveras gemensamt i gruppbostaden uppger personalen på12 av de 25 gruppbostäderna att en gemensam middag serveras varje dag, och på fyra av dessa 12gruppbostäder serveras även gemensam frukost. På 10 av gruppbostäderna anger personalen att gemensammamiddagar serveras på helgen alternativt någon dag i veckan och på 5 av gruppbostädernauppger personalen att en gemensam lunch serveras på helgen. På tre av gruppbostäderna serveras enligtpersonalen inga gemensamma måltider alls.Mer än hälften av de boende (62/98) uppger att de äter den lunch som serveras på arbetsplatsen ellerden dagliga verksamheten, medan ungefär en tredjedel tar med sig matlåda (31/98). En tiondel (11/98)uppger att de brukar äta lunch på restaurang och hälften (52/98) uppger att de äter lunch på restaurangibland.Flertalet av de boende (83/98) uppger att de äter lagad mat till middag varje dag. Den största andelenav de boende (61/98) uppger att de äter färdiglagad mat (exempelvis mikromat) mellan 1 och 3 gångerper vecka. 10 av de boende uppger att de äter färdiglagad mat mer än 4 gånger per vecka och 20 uppgeratt de aldrig äter färdiglagad mat. Favoritmaten varierar, men ett flertal nämner husmanskost, pasta,köttbullar, korv, kyckling, hamburgare och pizza.61 av de 98 boende uppger att de äter middag tillsammans med andra och 51 uppger att de äter middagensamma. En övervägande del av de boende som svarat att de äter middag tillsammans med andrabeskriver att de äter tillsammans med personal och andra boende. Ett antal av de boende beskriverockså att de, framför allt på helgerna, äter tillsammans med exempelvis föräldrar eller pojkvän/flickvän.En stor andel av de boende är nöjda med hur ofta de äter ensamma respektive tillsammansmed andra. Knappt en tredjedel önskar dock att de oftare skulle kunna äta tillsammans medandra i gruppbostaden (figur 6).%3025201510Vill oftare ätaensamVill oftare ätamed andra50Figur 6. Andel boende som oftare vill äta ensam respektive tillsammans med andra25

Matsedelsplanering och matinköpPersonal från flertalet gruppbostäder (20/25) uppger att det inte existerar personal med särskilt ansvarför matsedelsplanering. På samtliga gruppbostäder där personalen besvarat frågan (24/25) hjälper personalentill att planera de boendes inköp.På tre fjärdedelar av gruppbostäderna (19/25) handlar de boende sin mat tillsammans med personalen.På knappt hälften av gruppbostäderna (11/25) handlar personalen själva mat åt de boende och på ettfåtal av gruppbostäderna (4/25) handlar de boende sin mat helt självständigt (figur 7). Anledningarsom angivits till att personalen handlar utan de boende har varit att maten inhandlas medan de boendeär på arbete eller daglig verksamhet, alternativt att maten inhandlas via Internet.På de fyra gruppbostäder som är belägna i stadsdelarna uppger personalen att matinköpen görs i närbutiker.Av de 21 gruppbostäder som är belägna i kommunerna uppger personalen på 13 (62 %) avgruppbostäderna att inköpen görs i närbutiker medan personalen på 12 (57 %) av gruppbostäderna görsina inköp i stormarknader.%80706050403020100Boende görmatinköpBoende +personal görmatinköpPersonal görmatinköpFigur 7. Andel gruppbostäder där boende själva gör matinköp, där boende gör matinköp tillsammans med personaloch där personal gör matinköpenMatlagningPersonalen på flertalet gruppbostäder (21 av 25) uppger att de boende lagar mat enbart eller delvismed stöd. Endast på 4 av de 25 gruppbostäderna uppger personalen att de boende lagar sin mat heltsjälvständigt. Av de boende är det lite mer än hälften (59/98) som uppger att de får hjälp av personalenmed matlagningen (figur 8). En fjärdedel (24/98) önskar att de kunde få mer hjälp.Personalen på mer än hälften av gruppbostäderna (16/25) uppger att de tycker att tiden räcker till föratt hjälpa de boende med matlagningen. Personalen på 5 av de tillfrågade gruppbostäderna uppger atttiden inte räcker till.De boendes matlådor görs vanligen i ordning av personal (7/25) eller av boende tillsammans med personal(6/25). Endast personal vid en av gruppbostäderna uppger att de boende självständigt gör i ordningsina matlådor.26

%6050403020Lagar matsjälvständigtFår hjälp medmatlagning100Figur 8. Andel boende som lagar mat självständigt respektive får hjälp med matlagningFysisk aktivitetHälften av de boende (48 %) uppger att de åker kollektivt till arbetsplatsen, medan 35 % använder sigav färdtjänst och 18 % promenerar. Hälften av de boende (47/98) uppger att de mestadels sitter påarbetsplatsen och flertalet av de resterande (37/98) uppger att de står alternativt står och går likamycket. Omkring en femtedel (19/98) anser att de står, går och lyfter mycket på arbetsplatsen (figur9). Tre fjärdedelar av de boende uppger att de städar en gång per vecka och en fjärdedel uppger att degår i trappor dagligen.På två tredjedelar av gruppbostäderna (19/25) anordnas fysiska aktiviteter 1-2 gånger/vecka, medanknappt en fjärdedel av gruppbostäderna (6/25) arrangerar fysiska aktiviteter för de boende varje dag.De fysiska aktiviteter som beskrivs flest gånger av personalen är promenader, dans, simning och städning.Andra aktiviteter som nämns av personal eller boende är gymnastik, Friskis & Svettis, cykling,styrketräning, stavgång, bowling, karate, löpning, vattengympa, floorhockey, innebandy, ridning, fotbolloch sjukgymnastik.Majoriteten av de boende uppskattar att de ser på TV 1-4 timmar per dag och att de sitter framför datornmellan 0 och 2 timmar.27

%5040302010Sitter mestStår och gårStår, går ochlyfter0Figur 9. Andel boende som mestadels sitter, mestadels står och går respektive står, går och lyfter på arbetsplatsen/dendagliga verksamhetenHinder för att skapa hälsosamma måltiderGenom enkätstudien och de öppna svarsalternativen framkommer två huvudsakliga hinder för att skapagoda och hälsosamma måltider i gruppbostäderna. Det första hindret handlar om bristande kunskap/utbildninghos personalen, ibland i kombination med bristande intresse. Enligt verksamhetsansvarigaoch enhetschefer saknar personalen ofta utbildning om mat och näringslära och har olika synpå vad som i kostsammanhang är bra och mindre bra för de boende. Personalen beskriver också självaatt de saknar utbildning om mat och näringslära och att det finns många olika åsikter om mat och hälsai personalgruppen.Det andra huvudsakliga hindret som beskrivs handlar om bristande motivation hos de boende i kombinationmed de boendes rätt till självbestämmande. De boende har rätt att göra individuella val och detkan vara svårt för personalen att motivera till förändringar samtidigt som det ligger i personalens uppgiftatt stödja de boende till att leva ett så självständigt liv som möjligt.Utöver de två huvudsakliga hindren för att skapa goda och hälsosamma måltider i gruppbostaden beskrivssvårigheter på grund av ekonomi, tids- och personalbrist samt brist på bra lokaler/utrustning.Huvudsakliga hinder för att skapa hälsosamma måltiderBristande kunskap/utbildning hos personalen”okunskap och osäkerhet hos personalen””personalen tycker olika””personalens brist på kunskap och intresse””alla har sina ”idéer” om vad som är bra””att näringslära inte ingår i utbildningen”28

Bristande motivation hos boende/Boendes rätt till självbestämmande”svårt påverka boende som har egen kosthållning””vi kan föreslå nyttigheter, men inte tvinga den enskilde att äta frukt och grönsaker””svår balansgång mellan boendes smak och önskemål/hälsosamheten””boendes egen integritet””varje boende har egen lägenhet, eget kylskåp, egna pengar”Ytterligare hinder för att skapa hälsosamma måltiderEkonomiska hinder”budget””begränsad ekonomi och dålig planering””dålig ekonomi för de boende”Personal- och tidsbrist”tid till matlagning””ont om tid (personal)””personal- och tidsbrist”Brist på bra lokaler/utrustning”utrymmet + spisen är för liten””litet kök, dåliga förvaringsmöjligheter””för få frysar – trånga lägenheter”DiskussionSvarsfrekvensen i enkätstudien var 80 % i länets kommuner, men bara 18 % i stadsdelarna i Stockholmsstad vilket är en påfallande stor skillnad som innebär att flertalet svar i undersökningen kommerfrån kommunerna. Den låga svarsfrekvensen från gruppbostäder i stadsdelarna har bland annat inneburitatt det inte varit möjligt att göra några jämförelser mellan gruppbostäder i kommuner och stadsdelar.Alla svar har istället redovisats och analyserats gemensamt.Resultatet visar att en stor andel av den personal som arbetar på gruppbostäder har någon form avgrundläggande vårdutbildning, men att det också anställs personal utan utbildning. Flera av de utbildningarsom nämns i enkätundersökningen existerar inte längre, och motsvaras närmast av omvårdnadsprogrammetsamt av barn- och fritidsprogrammet, vilket är utbildningar som kan läsas inom ramenför gymnasium eller komvux och som ger kompetens som undersköterska respektive barnskötare(Arbetsförmedlingen, 2007). Ingen av dessa utbildningar innehåller någon fast kurs där det i kursmålenfinns mål som är kopplade till matens betydelse för hälsan (Nationellt Referenscentrum för Informationom Yrkesutbildning, 2005).29

Enkätstudien visar att både verksamhetsansvariga och personal anser att det finns ett stort behov avutbildning i ”bra mat” för den verksamma personalen. Dessa resultat överensstämmer med den studiesom genomförts bland gruppbostäder i Uppsala och Enköping, där många i personalen gav uttryck föratt de skulle behöva mer utbildning i kostfrågor (Adolfsson, 2000).Måltidsvanorna varierar bland de boende och personalen är i olika grad delaktig i de boendes måltidsvanor,men på flertalet gruppbostäder är personalen delaktig både vid inköp och vid matlagning.Bilden av måltidsrutinerna stämmer väl överens med den bild Adolfsson (2000) beskriver från gruppbostädernai Uppsala och Enköping. Både i den aktuella enkätundersökningen och i Adolfssons studievarierar graden av självständighet bland de boende och graden av inflytande från personalen.I Adolfssons studie var gruppen med självhushåll den grupp som hade den mest ensidiga mathållningenoch sämst fungerande måltidsordningen. Att högre grad av självständighet påverkar matvanorna inegativ riktning och ökar risken för utvecklande av fetma framkommer i ett flertal internationella studier.Enligt Hove (2004) hade självständighet samt att själv välja sin matsedel samband med fetma ochRobertson et al (2002) visade att låg personaltäthet och bristande struktur i boendet hade samband medfetma. Bryan et al (2000) rapporterade att matvanorna försämrades och att prevalensen av fetma ökadebland en grupp utvecklingsstörda då en institution för utvecklingsstörda stängde och tvingade de utvecklingsstördatill nya boendeformer. Dessa resultat indikerar att personer med utvecklingsstörninghar svårigheter att självständigt göra hälsosamma val och därför är i stort behov av stöd.Av enkäterna framkommer att en stor andel av de boende har ett mer eller mindre stillasittande arbetesamtidigt som många åker kollektivt eller använder färdtjänst. Många av de boende deltar i olika sporter,men det är svårt att endast på grundval av denna enkätstudie veta i hur stor omfattning detta sker.Viss försiktighet vid tolkning av siffror som anger antal timmar framför TV eller dator ska också iakttasdå det kan vara svårt att uppskatta tid på detta sätt. De få studier som genomförts kring fysisk aktivitetbland utvecklingsstörda visar samstämmigt att graden av fysisk aktivitet är betydligt lägre i denhär gruppen än i normalpopulationen (Robertson et al, 2000, Emerson, 2004).Bristande motivation hos de boende i kombination med de boendes rätt till självbestämmande utgörenligt enkätundersökningen ett betydande hinder för att utveckla goda och hälsosamma måltider. Bådepersonal och verksamhetsansvariga beskriver hur svårt det kan vara att motivera någon att ändra sinamatvanor om han eller hon inte vill, samtidigt som personalen måste respektera de boendes rätt tillsjälvbestämmande och individuella val. Adolfsson (2000) diskuterar i sin studie samma dilemma ochbeskriver vilken svår balansgång det kan vara för personalen att försöka ge allt stöd de kan utan att deboende upplever att deras frihet blir inskränkt.Ett annat betydande hinder för att utveckla goda och hälsosamma måltider utgörs enligt enkätundersökningenav bristande kunskap/utbildning hos personalen. Många, både personal och chefer, ger uttryckför att det finns olika åsikter om mat bland personalen, vilket gör att det blir svårt att hålla enenhetlig linje. Med gemensam utbildning för all personal i en arbetsgrupp skulle det kunna vara lättareatt upprätthålla en sådan samsyn. Personal i Adolfssons studie ger också uttryck för att mer kunskapskulle göra det lättare för personalen att påverka de boendes matvanor, vilket synliggör att de två viktigahindren samverkar med varandra, och att utbildning av personalen också kan underlätta personalensarbete med att motivera de boende till mer hälsosamma matvanor.Det måste också vara viktigt att ge personalen verktyg för att diskutera mat, rörelse och hälsa tillsammansmed de boende, för att på detta sätt ge de boende möjlighet att självständigt göra hälsosammaval. Denna tanke överensstämmer med Handlingsprogram övervikt och fetma 2004, enligt vilket lättlästa,skrivna riktlinjer som vänder sig direkt till den förståndshandikappade bör utarbetas.30

SlutsatserResultaten från enkätstudien visar att det är vanligt att personal i gruppbostäder saknar utbildning ommat och matens betydelse för hälsan. Både chefer och personal ser personalens brist på kunskap/utbildningsamt bristande motivation hos de boende som betydande hinder för att utveckla godaoch hälsosamma måltider i gruppbostäderna.Nedan listas behov som framkommit genom behovsanalysen:• Riktlinjer och policys kring mat och rörelse i gruppbostäder och daglig verksamhet• Utbildning och kunskap om mat, rörelse och hälsa för personal• Verktyg som kan underlätta vid organisering av det hälsofrämjande arbetet i gruppbostad/dagligverksamhet• Möjligheter för personal att diskutera etiska perspektiv• Pedagogiskt informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa som riktar sig direkt till boende31

DEL 2: INTERVENTIONUtveckling av insatserI projektet ingick att genomföra ett antal insatser för förbättrade mat- och rörelsevanor i gruppbostäderi Stockholms län. Insatserna planerades i samarbete med den referensgrupp som bildades i projektetsinledningsskede, bestående av representanter från Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomaroch vuxna i Stockholms län (Läns-FUB), Institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala Universitet,Lindeparkens gymnasiesärskola samt Bandhagens gruppbostad.Insatserna planerades med utgångspunkt i behovsanalysen, som bland annat visade på behov av utbildningoch kunskap om mat, rörelse och hälsa för personal, verktyg som kan underlätta vid organiseringav det hälsofrämjande arbetet, möjligheter för personal att diskutera etiska perspektiv samt pedagogiskainformationsmaterial om mat, rörelse och hälsa som riktar sig direkt till boende/brukare. Föratt ge stöd inom dessa områden beslutades i samråd med referensgruppen att utveckla dels en utbildningför personal i gruppbostad och daglig verksamhet, dels informationsmaterial till personal ochboende/brukare (figur 10).Vid utvecklandet av insatserna var utgångspunkten att i första hand ge stöd till personal i verksamheterna.Personalen i sin tur har kompetens att arbeta tillsammans med de boende och fungerar enligtdetta tankesätt som ett slags ”vidareinformatörer”. Vid utvecklandet av ett informationsmaterial förboende i gruppbostäder var tanken att detta skulle kunna användas av personal som stöd vid samtalmed boende/brukare, men också av boende/brukare självständigt. Behovsanalysen visade också på ettbehov av utvecklande av policys och riktlinjer för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder och dagligverksamhet. Inom ramen för det aktuella projektet fanns det dock inte utrymme för att arbeta meddetta.32

Boende/brukare(slutmålgrupp)Personal(vidareinformatörer)Utbildning ochkunskap om mat,rörelse och hälsaVerktyg som kanunderlätta vid organiseringav dethälsofrämjandearbetetMöjlighet att diskuteraetiska perspektivPedagogiskt informationsmaterialförboende/brukareUtbildningsdag förpersonalInformationsmaterialför personal och boende/brukareFigur 10. Insatser inom projektetUtbildning för personalEn utbildning för personal planerades för att ge kunskap om mat, rörelse och hälsa samt för att ge möjlighetatt diskutera etiska perspektiv.På Tillämpad Näringslära (TN) finns en gedigen erfarenhet av att arrangera utbildningar inom områdetmat, rörelse och hälsa för olika målgrupper såsom exempelvis personal inom MVC, BVC, förskola,skola och fritidsverksamhet. Vid planeringen av utbildningsdagen för personal i gruppbostäder utnyttjadesdenna erfarenhet samtidigt som utbildningsdagen anpassades efter de särskilda förutsättningarsom gäller för gruppbostäder.Efter varje utbildningstillfälle gjordes en utvärdering med hjälp av en enkel enkät. Med utgångspunkt idessa utvärderingar utvecklades utbildningsdagen efter hand för att bättre svara mot deltagarnas behov.De utvärderingar som genomfördes visade att deltagarna var mycket nöjda med utbildningsdagen.Framför allt uppskattade deltagarna föreläsningen om mat samt möjligheten att diskutera etiska perspektiv.Vid de första utbildningstillfällena uttryckte ett antal deltagare att de saknade konkreta råd ochtips om hur det hälsofrämjande arbetet kan genomföras ”i praktiken”. Detta ledde bland annat till att33

fler exempel lyftes fram i föreläsningarna. Ett pass med möjlighet att diskutera styrkor och svagheter iden egna verksamheten fogades också till programmet.De etiska diskussionerna fördes vid de första utbildningstillfällena under ledning av en extern föreläsaremed kunskap om etik. Vid de senare utbildningstillfällena fördes dessa diskussioner istället utifrånfallbeskrivningar och deltagarnas egna erfarenheter.Beskrivning av utbildningsdagenEfter vidareutvecklingen av utbildningsdagen består den av sex kortare eller längre pass som presenterasnedan. Se även bilaga 4.1) InledningUtbildningsdagen inleds med en kort introduktion som ger en bakgrund till hälsosituationen för målgruppenoch den historiska utveckling som har gett upphov till boendeformer och lagstiftning för vuxnamed utvecklingsstörning idag.2) Kunskapspass om matUnder förmiddagen ges en föreläsning om bra och hälsofrämjande mat för vuxna med rubriken ”Etthälsofrämjande matbudskap för alla”. Under föreläsningen diskuteras bland annat samband mellan matoch hälsa, olika näringsämnen samt måltidsplanering. På TN finns ett genomarbetat matbudskap somutgår från de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR), och rekommendationer om mat och måltiderpresenteras utifrån detta.3) Kunskapspass om fysisk aktivitetEn kortare föreläsning om fysisk aktivitet ges under rubriken ”Fysisk aktivitet – varför och hur?”.Föreläsningen tar upp samband mellan fysisk aktivitet och hälsa, rekommendationer för fysisk aktivitetsamt tips och idéer för fysisk vardagsaktivitet för personer med funktionshinder.4) Diskussioner kring den egna verksamhetenUnder ett kortare diskussionspass ges deltagarna möjlighet att diskutera styrkor och svagheter i denegna verksamheten. Deltagarna diskuterar tillsammans med kollegor utifrån en lista med olika variablervad som fungerar bra och mindre bra i den egna verksamheten (bilaga 5). Diskussionen är ett avfyra steg som deltagarna sedan kan arbeta vidare med tillsammans med övriga kollegor på respektivearbetsplats.5) Praktiska övningarUnder ett pass med praktiska övningar, en så kallad Matverkstad, ges möjlighet att i en praktisk situationtesta de kunskaper om framför allt mat som diskuterats tidigare under dagen. De praktiska övningarnainkluderar olika stationer där deltagarna med hjälp av matattrapper och dataprogram kanapplicera kunskaper kring bland annat Tallriksmodellen samt fett- och fiberinnehåll i måltider.6) Etiska diskussionerUnder ett diskussionspass ges möjlighet att diskutera olika situationer av etisk prägel som kan uppstå isamband med mat och aktiviteter i gruppbostad och daglig verksamhet. En diskussion hålls utifrånfrågeställningen ”Hur kan man som personal i en gruppbostad stödja de boende till att förbättra sinamat- och rörelsevanor samtidigt som man beaktar de boendes rätt till självbestämmande?”. Ett antalolika fallbeskrivningar presenteras och frågorna diskuteras först i blandade smågrupper där deltagarna34

får lappar som de antecknar på och klistrar upp under rubrikerna ”hinder” och ”möjliga lösningar”.Diskussionen fortsätter och sammanfattas därefter i storgrupp.Genomförda utbildningsdagarFem heldagsutbildningar genomfördes från hösten 2005 till och med hösten 2006. Samtliga utbildningarmarknadsfördes via webbplatsen www.folkhalsoguiden.se , via TN:s nyhetsblad Godbitar samtvia utskick riktade till gruppbostäder i Stockholms län. Sammanlagt 181 personer deltog i utbildningarnavarav 148 deltagare från verksamheter i de olika kommunerna i Stockholms län och 32 deltagarefrån verksamheter i Stockholms stad (tabell 6). Ytterligare ett utbildningstillfälle kommer att genomförasinom ramen för projektet, våren 2007.Tabell 6. Utbildningstillfällen och deltagarantalUtbildningstillfälleDeltagare stadsdelarDeltagare kommunerDeltagare utanförlänet2005-12-02 6 35 0 412006-02-10 11 30 0 412006-04-06 0 30 0 302006-09-06 6 22 0 282006-10-25 9 31 1 41Summa 32 148 1 181Summa deltagareUtöver de utbildningsdagar som genomfördes i Stockholms län genomfördes en uppdragsutbildning iGotlands kommun. Denna utbildning genomfördes i december 2006 på beställning av Folkhälsoenhetenpå Gotland. Ytterligare en utbildningsdag kommer att hållas på Gotland under våren 2007.Diskussioner under utbildningsdagarVid utbildningsdagarnas diskussionstillfällen fördes diskussioner kring etiskt präglade situationer somkan uppstå i en gruppbostad i samband med mat och rörelse. Dessa diskussioner rörde framför allt deavväganden personalen måste göra för att stödja de boende till hälsosamma vanor samtidigt som deska beakta deras rätt till självbestämmande (bilaga 6). Vid diskussionstillfällena diskuterades ocksåhinder och möjliga lösningar i det vardagliga arbetet. Diskussionerna fördes först i smågrupper medhjälp av lappar som gruppdeltagarna klistrade upp under rubrikerna ”hinder” och möjliga lösningar”och därefter i storgrupp (bilaga 7).InformationsmaterialEtt informationsmaterial planerades för att ge kunskap om mat, rörelse och hälsa, för att ge verktyg föratt underlätta vid organisering av det hälsofrämjande arbetet samt för att ge ett pedagogiskt verktyg attanvända vid samtal om mat, rörelse och hälsa med boende/brukare.Utformningen av informationsmaterialet diskuterades tillsammans med referensgruppen. Deltagarna ireferensgruppen kom överens om att utbildningsmaterialet skulle bestå av två delar, en del som riktadesig till personal och en del som riktade sig till boende. Materialet som riktade sig till personal skulle gekortfattad information om bra mat, råd om måltidsplanering samt idéer om hur man kan komma igångmed ett hälsofrämjande arbete i en gruppbostad eller en daglig verksamhet. Det material som riktade35

sig till de boende skulle på ett enkelt sätt ge information om bra mat för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.På TN finns ett genomarbetat matbudskap som utgår från de Svenska Näringsrekommendationerna(SNR). Personalen vid TN har också en gedigen erfarenhet av att utveckla informationsmaterial förallmänhet och ”vidareinformatörer” som exempelvis skolpersonal, måltidspersonal och BVCsjuksköterskor.Vid utvecklandet av informationsmaterialet användes TN:s samlade erfarenhet ochmatbudskap till att utveckla det nya materialet.För att kunna utveckla ett informationsmaterial som riktar sig till personer med kognitiva funktionsnedsättningargjordes ett antal förberedande studiebesök i olika verksamheter, bland annat Klara Mera– Center för begåvningsstöd, ett habiliteringscenter samt en gruppbostad i Stockholms län. För att fåinformation om befintligt informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa som riktar sig till personermed kognitiva funktionsnedsättningar gjordes en inventering. Inventeringen inkluderade böcker, filmeroch dataprogram om mat, rörelse och hälsa samt pedagogiska hjälpmedel för matsedelsplanering.Inventeringen gjordes genom studiebesök på bland annat Klara Mera – Center för begåvningsstöd,Specialpedagogiska Institutet och Centrum för lättläst samt genom att besöka hemsidor för liknandeverksamheter i andra delar av landet.Eftersom gruppen av utvecklingsstörda är en heterogen grupp och eftersom den begåvningsmässiganivån varierar mycket inom gruppen är det svårt att ta fram ett material som passar alla. Mycket textgör att materialet blir omöjligt att läsa för personer med mer grava funktionsnedsättningar medan alltförenkla bilder eller symbolspråk, som exempelvis Pictogram, gör att personer med mer lindrig utvecklingsstörningkan uppfatta materialet som alltför barnsligt. Eftersom övervikt genom visat sig varaett problem bland framför allt vuxna personer med lindrig och eventuellt måttlig utvecklingsstörningbeslöts att ett material skulle tas fram för att passa denna grupp. Efter diskussioner i referensgruppenenades gruppen om att ett material med enkel text och tydliga illustrationer skulle tas fram, men attPictogram inte skulle användas.För att skriva texterna i materialet gick den person som arbetade med texterna en endagskurs i ”Attskriva lättläst samhällsinformation” på Centrum för lättläst. Illustrationer gjordes av en illustratör somäven tidigare illustrerat material för personer med utvecklingsstörning. Foton till materialet togs avanställda på TN.I inledningsskedet togs testversioner fram som prövades i 5 gruppbostäder och 2 dagliga verksamheter.Personalen i gruppbostäderna och de dagliga verksamheterna använde materialet under tre veckoroch kom därefter med synpunkter som påverkade den fortsatta utvecklingen av materialen. Synpunkterpå testversionerna lämnades även av ett antal experter som i sin profession kommer i kontakt medpatienter med utvecklingsstörning eller autism, bland annat psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut ochdietist.Beskrivning av informationsmaterialetInformationsmaterialet består av tre delar som presenteras nedan.1) Informationsmaterial för boende”Äta, röra sig och må bra – för dig i gruppbostad och daglig verksamhet” är ett informationsmaterialom mat, rörelse och hälsa skrivet på enkel svenska för personer med utvecklingsstörning. Materialetinnehåller många bilder, sidorna är inplastade och ryggen är spiralbunden för att underlätta bläddrandet.36

2) Informationsmaterial för personal”Äta, röra sig och må bra – handledning för personal i gruppbostad och daglig verksamhet” är ett materialsom innehåller information, råd och tips kring mat, rörelse och hälsa. Materialet kan användassom stöd vid diskussioner med boende/brukare eller som underlag vid måltidsplanering.3) Arbetsblad för personal”Fyra steg för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostad och daglig verksamhet” är ett arbetsblad somkan fungera som stöd och hjälp för att påbörja eller organisera ett hälsofrämjande arbete i verksamheten.Med hjälp av de fyra stegen 1) Placera mat och rörelse på dagordningen, 2) Identifiera styrkoroch svagheter, 3) Sätt upp mål och 4) Håll arbetet levande uppmuntras gruppbostäderna att självakomma igång med och planera ett hälsofrämjande arbete.Spridning av informationsmaterialInformationsmaterialet har marknadsförts via webbplatsen www.folkhalsoguiden.se , via TN:s nyhetsbladGodbitar, via utskick riktade till gruppbostäder i Stockholms län samt via Föreningen för utvecklingsstördabarn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB).37

DEL 3: UTVÄRDERING38

3A: EnkätundersökningSyfteProjektets interventionsfas utvärderades genom enkäter till gruppbostäder som tog del av informationsmaterialsamt deltog i utbildning. Utvärderingen gjordes utifrån följande syfte och frågeställning:• Huvudsyfte: Att få ökad kunskap om på vilket sätt TN:s utbildning och informationsmaterial kanfungera som stöd i arbetet med bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder.• Frågeställning: Kan TN:s informationsmaterial användas fristående från utbildning?MetodUrval, datainsamling och genomförandeFör att välja ut gruppbostäder till utvärderingen upprättades en lista över gruppbostäder i Stockholmslän, uppdelade per kommun i alfabetisk ordning. Från denna lista valdes var sjätte gruppbostad. I defall den valda gruppbostaden tidigare deltagit i utbildningar från TN valdes en ny. Sammanlagt 24gruppbostäder valdes ut att delta i utvärderingen. Dessa gruppbostäder tillfrågades per telefon samtfick kompletterande information via brev och ombads därefter att svara om de ville delta. Fyra gruppbostädertackade nej på grund av tidsbrist, och sammanlagt 20 gruppbostäder ingick i det slutliga urvalet.I varje gruppbostad valdes en kontaktperson som fick till ansvar att sprida information vidare tillövriga i gruppbostaden. Kontaktpersonen var enhetschef, arbetsledare eller annan anställd i personalgruppen.Samtliga gruppbostäder som deltog i utvärderingen delades in i två grupper. Den ena gruppen (grupp1) erbjöds kostnadsfritt informationsmaterial och den andra gruppen (grupp 2) erbjöds både materialoch en kostnadsfri utbildningsdag för 2-6 anställda i personalgruppen. Indelningen skedde genom lottningså att gruppbostäder med gemensamt hushåll och gruppbostäder med enskilt hushåll fördeladesjämt i de båda grupperna. Med gemensamma hushåll avsågs gruppbostäder där personalen huvudsakligenansvarade för inköp av mat och tillagning av måltider. Med enskilda hushåll avsågs gruppbostäderdär de boende huvudsakligen själva, med eller utan stöd, handlade mat och tillagade måltider i egetkök. Denna fördelning gjordes för att få spridning av olika typer av gruppbostäder i de både grupperna.Informationsmaterialet skickades per post till samtliga gruppbostäder och följdes upp med ett telefonsamtalför att kontrollera att materialet kommit fram. Gruppbostäder i grupp 2 (den grupp som erbjödsatt delta i en utbildningsdag) informerades per telefon om utbildningsdagen samt fick en inbjudan perpost. Den person som utsetts till kontaktperson ansvarade därefter för att anmäla deltagare till utbildningsdagen.För att få information om mat- och rörelsevanor i de deltagande gruppbostäderna utformades två olikaenkäter. En enkät utformades till personal (bilaga 8) och en enkät utformades till boende i enskildahushåll (bilaga 9). Till varje gruppbostad skickades en personalenkät som skulle besvaras av en personi personalgruppen. Varje gruppbostad uppmanades att välja en person i personalgruppen med godkännedom om rutiner kring måltider för denna uppgift. Till hälften av gruppbostäderna, gruppbostädermed enskilt hushåll, skickades även två boendeenkäter. Dessa enkäter skulle besvaras av två boende ivarje gruppbostad.39

Personal och boende besvarade enkäterna innan de tagit del av några insatser (mätning 1). Tre månadersenare, efter att de tagit del av informationsmaterial och eventuellt utbildning, besvarades en likadanenkät på nytt (mätning 2). Samma person i personalgruppen och samma boende ombads att besvaraenkäterna vid de två mätningarna.För att få objektiva resultat om fysisk aktivitet bland boende i gruppbostäder användes stegräknare.Stegräknare skickades till de deltagande gruppbostäderna i samband med att de första enkäterna skickadesut. Stegräknare som användes var av modellen Keep Walking LS2000, vilket är en valideradstegräknare som dessutom är enkel att använda. Gruppbostäderna informerades först per telefon ommöjligheten att låna stegräknare och stegräknarna skickades därefter med post tillsammans med skriftligainstruktioner för användande samt en blankett för att föra in resultat.Gruppbostäderna informerades om att stegräknarna skulle användas under tre sammanhängande dagar,varav två vardagar och en helgdag. Resultaten fördes över på resultatblanketten som returnerades tillTN. Resultaten från de tre dagarna räknades vid sammanställningen samman till ett genomsnitt. Stegräknarnalånades därefter ut på nytt i samband med den andra enkäten då möjlighet gavs för att räknastegen ytterligare en gångEnkätfrågorPersonalenkäten innehöll huvudsakligen frågor om de måltider och de livsmedel personalen serverarvid gemensamma måltider i gruppbostaden. Personalen ombads att uppge vilka produkter som oftastserveras eller används och kunde ange flera alternativ. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta densvarande uppfattar att personalen pratar om eller uppmuntrar till hälsosamma val rörande mat ochfysisk aktivitet. Den svarande ombads i enkäten att tänka tillbaka på den senaste månaden. Den enkätsom utformades till de boende innehöll frågor om livsmedelsval, hur ofta olika livsmedel brukar köpassamt om rörelsevanor.Enkätfrågorna utformades utifrån det matbudskap som utvecklats på TN och som presenteras i sambandmed utbildningsdagar och i informationsmaterial. Frågorna formulerades så att utvärderingenskulle kunna ge svar på om personalen i gruppbostäderna kunnat använda kunskaper från utbildningoch informationsmaterial för att få stöd i arbetet med bra mat- och rörelsevanor.TN:s matbudskap i korthetTN:s matbudskap utgår ifrån Svenska Näringsrekommendationer. Med hjälp av enkla modeller ochkonkreta råd om livsmedelsval har ett matbudskap formats som här beskrivs i korthet. För vidare informationse www.halsomalet.seEnligt TN:s matbudskap består en bra frukost och ett bra mellanmål av tre byggstenar –bröd/flingor/gryn, mjölkprodukter och frukt/grönsaker. Bröd, flingor och gryn är rika på kolhydrater,vilket ger en bra mättnadskänsla samtidigt som dessa livsmedel är bra källor för kostfiber, mineraleroch många B-vitaminer. Mjölkprodukter ger bland annat kalcium och vitamin D och frukt och grönsaker,som bland annat ger vitamin C, bör ingå vid alla måltider.Lunch och middag bör planeras enligt Tallriksmodellen för att öka möjligheterna till en balanseradmåltid, det vill säga en måltid med lagom mycket fett, rikligt med kolhydrater och kostfiber och tillräckligtmed näringsämnen som vitaminer, mineraler och protein. Vatten är att rekommendera sommåltidsdryck. Söta drycker som läsk, saft, fruktdrycker och juice är ofta kaloririka och eftersomdrycker mättar dåligt är det lätt att få i sig mer kalorier än man behöver och på så sätt gå upp i vikt.Mjölk är inte heller att rekommendera som måltidsdryck eftersom mjölk innehåller mättat fett ochdessutom protein, vilket vanligtvis finns i tillräcklig mängd i den lagade måltiden.40

Bröd, gryn och müsli är kolhydratrika livsmedel som är bra källor för kostfiber, mineraler och mångaB-vitaminer. Genom att välja nyckelhålsmärkta produkter ökar fiberinnehållet ytterligare samtidigtsom sockerhalten inte blir för hög.Mjölk och mjölkprodukter är framför allt rika på kalcium men innehåller även andra viktiga näringsämnensom vitamin A och D. Fettet som finns i mjölk och mjölkprodukter består till stor del av mättatfett. Enligt de Svenska näringsrekommendationerna ska bara en liten andel av det fett vi äter bestå avmättat fett eftersom det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det viktigt att i första handvälja magra, nyckelhålsmärkta varianter av mjölk, fil, yoghurt, ost m.m.Fettkonsumtionen i Sverige är i genomsnitt för hög och det totala fettintaget bör därför begränsas. Detär framför allt mättat fett och transfett som ska begränsas och istället ge mer plats åt det mer hälsosammaomättade fettet. Flytande margarin, margarin och olja är bra källor för det omättade fettet ochär därför ett bättre val än smör, som innehåller stora mängder mättat fett. Rapsolja är ett bra val av oljaeftersom det är en olja med bra fettsyrasammansättning.Rekommendationer för fysisk aktivitetVuxna människor rekommenderas 30 minuters fysisk aktivitet med måttlig och/eller hög intensitet omdagen utöver vanlig daglig rörelse (Norden, 2004). Ytterligare fysisk aktivitet ger ytterligare hälsovinsteroch omkring 60 minuters fysisk aktivitet om dagen kan behövas för att förebygga viktökning.Rekommendationerna om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen motsvaras på ett ungefär av 10 000steg per dag. För att minska i vikt krävs mer än 20 000 steg per dag.ResultatAv de 20 gruppbostäder som initialt deltog i utvärderingen drevs 11 i kommunal regi och 9 drevs påentreprenad. Hälften av gruppbostäderna hade huvudsakligen gemensamma hushåll och hälften hadehuvudsakligen enskilda hushåll. I gruppbostäderna fanns representerat boende med lindrig, måttligoch grav utvecklingsstörning samt boende med fysiska tilläggshandikapp.Av de 20 gruppbostäderna var det 6 gruppbostäder som inte skickade in användbara svar på samtligaenkäter, varför svaren i slutresultatet endast representerar 14 gruppbostäder. Av dessa 14 hade personalenvid 6 gruppbostäder endast tagit del av informationsmaterial (grupp 1) medan personalen från 8gruppbostäder både deltagit i utbildning och tagit del av informationsmaterial (grupp 2). Antal deltagandegruppbostäder samt bortfall redovisas i tabell 7.Tabell 7. Antal gruppbostäder i utvärdering samt bortfallGruppbostäder i utvärderingAntal gruppbostädersom initialt deltogi utvärderingGrupp 1: Endast informationsmaterial 10 6Antal gruppbostäder som deltogi utvärdering och lämnadein användbara svarGrupp 2: Utbildning & informationsmaterial10 8Summa 20 1441

Enkäter till personalResultatet av personalenkäterna visar att majoriteten av gruppbostäderna har gjort enstaka förändringari livsmedelsval efter att de tagit del av informationsmaterial och utbildning. Det är vid den andra mätningenockså vanligare att personalen pratar om och uppmuntrar till bra mat- och rörelsevanor. Förändringargår att se både bland de gruppbostäder där personalen deltagit i utbildning och i de gruppbostäderdär personal och boende endast tagit del av informationsmaterial.I tabellerna redovisas vilka livsmedel som enligt personalen serveras vid måltiderna samt används vidmatlagning i gruppbostäderna vid det första respektive det andra mättillfället. Siffrorna som angesinom parentes i tabellerna avser antal svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit delav informationsmaterial (grupp 1).Samtliga livsmedel i tabellerna avser mat som serveras av personal vid gemensamma måltider i gruppbostaden,men inte mat som inhandlas och lagas av boende i eget kök. Vilka och hur många måltidersom serveras gemensamt varierar mellan de olika gruppbostäderna. I tabell 8 redovisas olika måltidstyperoch i hur många av de 14 gruppbostäderna dessa måltider serveras gemensamt.Tabell 8. Måltider som serveras gemensamt i de 14 gruppbostädernaMåltiderAntal gruppbostäderFrukost 7Lunch 3Middag 10Mellanmål 3Kvällsmål 7Frukost på helgen 8Lunch på helgen 8Middag på helgen 13Mellanmål på helgen 7Kvällsmål på helgen 7Frukost och mellanmål/kvällsmålI tabell 9 redovisas livsmedel och kombinationer av livsmedel som serveras vid frukost och mellanmål/kvällsmål.Vid den andra mätningen är det något fler gruppbostäder som uppger att de serverarfrukost och mellanmål som innehåller samtliga byggstenar (bröd/flingor/gryn, mjölkprodukt ochfrukt/grönsak) och det är också fler gruppbostäder som uppger att de serverar frukt eller grönsak vidfrukost. Dessa gruppbostäder återfinns både bland de gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1) och bland de gruppbostäder som deltagit i utbildning (grupp 2). När det gällermellanmålet är skillnaderna mellan den första och andra mätningen obetydliga.42

Tabell 9. Frukost och mellanmål/kvällsmålFrukost MÄTNING 1 MÄTNING 2Bröd/flingor/gryn, mjölkprodukt ochfrukt/grönsak serveras vid frukost1(0)* 4 (2)Grönsak eller frukt serveras vid frukost 2 (0) 5 (2)Bröd/flingor/gryn, mjölkprodukt ochfrukt/grönsak serveras vid mellanmål2 (2) 3 (3)Frukt serveras vid mellanmål 11 (6) 11 (6)Bulle/kakor eller glass serveras vid mellanmål 5 (4) 5 (4)Gröt eller flingor/müsli serveras vid frukost ellermellanmål10 (4) 12 (5)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)MiddagI tabell 10 redovisas livsmedel och kombinationer av livsmedel som serveras vid middag. Vid denandra mätningen är det fler gruppbostäder som uppger att de alltid serverar grönsaker vid middagenoch det är också fler gruppbostäder som uppger att de alltid serverar både kalla och varma grönsaker.Både gruppbostäder i grupp 1 och grupp 2 uppger att de serverar mer grönsaker. Det är vid den andramätningen något fler gruppbostäder som uppger att de serverar vatten som måltidsdryck och färre somserverar juice eller fruktdrycker. Det är framför allt gruppbostäder i grupp 1 (den grupp som endasttagit del av informationsmaterial) som vid den andra mätningen uppger att de i större utsträckningserverar vatten som måltidsdryck.Tabell 10. MiddagMiddag MÄTNING 1 MÄTNING 2Grönsaker serveras alltid vid måltid 11(4)* 14 (6)Både kalla och varma grönsaker serveras alltidvid måltid2 (0) 5 (1)Bröd serveras alltid vid måltid 0 (0) 1 (1)Bröd serveras ibland eller alltid vid måltid 10 (5) 10 (5)Vatten serveras som måltidsdryck 13 (5) 14 (6)Endast vatten serveras som måltidsdryck 3 (1) 5 (4)Juice eller fruktdrycker serveras som måltidsdryck 11 (5) 7 (2)Mjölk serveras som måltidsdryck 2 (1) 2 (0)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)Bröd, gryn och müsliI tabell 11 redovisas typer av bröd, gryn och müsli som serveras. Vid det andra mättillfället är det någotfler gruppbostäder som uppger att de väljer nyckelhålsmärkta alternativ då det gäller müsli ochflingor. Dessa gruppbostäder ingår i gruppen som deltagit i utbildning (grupp 2). Då det gäller bröd43

syns inga skillnader. Personalen uppger dock redan vid första mättillfället att nyckelhålsmärkt brödserveras i stor utsträckning.Tabell 11. Bröd, gryn och müsliBröd, gryn och müsli MÄTNING 1 MÄTNING 2Nyckelhålsmärkt bröd serveras 13 (5)* 13 (5)Nyckelhålsmärkt müsli eller osötade flingor serverasEndast nyckelhålsmärkt müsli eller osötade flingorserveras11 (6) 13 (6)10 (6) 13 (6)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)MejeriprodukterI tabell 12 redovisas typer av mejeriprodukter som serveras. Vid det andra mättillfället är det något flergruppbostäder som uppger att de serverar lättmjölk och nyckelhålsmärkt ost samt använder lättaremejeriprodukter, som matlagningsyoghurt, gräddfil eller andra mejeriprodukter med max 12 % fetthalt,vid matlagning. Det är framför allt gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1) som rapporterar att de använder lättare produkter vid den andra mätningen. Det finns däremotinga skillnader mellan den första och den andra mätningen då det gäller val av filmjölk elleryoghurt.Tabell 12. MejeriprodukterMejeriprodukter MÄTNING 1 MÄTNING 2Lättmjölk serveras 6 (2)* 7 (3)Endast lättmjölk serveras 2 (1) 3 (2)Naturell lättfil/lättyoghurt serveras 7 (4) 7 (4)Endast naturell lättfil/lättyoghurt serveras 4 (3) 4 (3)Nyckelhålsmärkt ost serveras 7 (2) 10 (4)Endast nyckelhålsmärkt ost serveras 6 (1) 9 (3)Lättare mejeriprodukter används i matlagning 6 (2) 7 (4)Endast lättare mejeriprodukter används i matlagning2(0) 2 (1)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)MatfettI tabell 13 redovisas typer av matfett som serveras. Vid det andra mättillfället är det ytterligare någonav gruppbostäderna som uppger att de endast använder flytande margarin och/eller olja vid matlagningsamt att valet faller på rapsolja. Det är dock ingen skillnad i antal gruppbostäder som serverar lättmargarin.44

Tabell 13. MatfettMatfett MÄTNING 1 MÄTNING 2Lättmargarin serveras 11 (4)* 11 (4)Endast lättmargarin serveras 10 (4) 10 (3)Smör serveras 3 (2) 2 (2)Flytande margarin och/eller olja används vidmatlagningEndast flytande margarin och/eller olja användsvid matlagning14 (6) 14 (6)11 (5) 12 (5)Rapsolja används 5 (2) 6 (3)Endast rapsolja används 2 (1) 4 (2)Smör används vid matlagning 3 (1) 2 (1)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)Fysisk aktivitetI tabell 14 redovisas fysisk aktivitet. Vid det andra mättillfället är det något fler gruppbostäder sombeskriver att personalen varje vecka gör olika aktiviteter tillsammans med de boende, även om dessaskillnader är små.Tabell 14. Fysisk aktivitetFysisk aktivitet MÄTNING 1 MÄTNING 2Personalen städar varje vecka tillsammans medboendePersonalen arbetar varje vecka i köket tillsammansmed boendePersonalen går varje vecka och handlar tillsammansmed boendePersonalen promenerar varje vecka tillsammansmed boendePersonalen följer varje vecka med boende tillfritidsaktivitet som innebär fysisk aktivitetPersonalen tar ofta eller ibland med boende påutflykt där det ges möjlighet till fysisk aktivitet10 (4)* 11 (5)8 (3) 10 (5)8 (2) 8 (3)12 (6) 12 (5)4 (1) 6 (3)9 (4) 10 (3)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)Samtal om mat, rörelse och hälsaI tabell 15 redovisas samtal om mat, rörelse och hälsa. Vid det andra mättillfället är det fler av de svarandesom uppfattar att personalen ofta eller ibland pratar med de boende om mat, rörelse och hälsaoch uppmuntrar dem till att göra hälsosamma val. Det är både gruppbostäder som endast tagit del av45

informationsmaterial (grupp 1) och gruppbostäder som deltagit i utbildning (grupp 2) som vid andramättillfället rapporterar mer samtal och uppmuntran kring frågor som rör mat, rörelse och hälsa.Tabell 15. Samtal kring mat, rörelse och hälsaSamtal kring mat & hälsa MÄTNING 1 MÄTNING 2Personalen pratar ofta eller ibland om mat ochhälsa med boendePersonalen uppmuntrar ofta eller ibland boendeatt köpa hälsosam matPersonalen uppmuntrar ofta eller ibland boendeatt laga/äta hälsosam matPersonalen pratar ofta eller ibland om rörelseoch hälsa med boendePersonalen uppmuntrar ofta eller ibland boendeatt göra rörliga vardagsaktiviteter6 (1)* 11 (5)8 (2) 11 (4)10 (3) 11 (3)7 (3) 9 (3)10 (4) 13 (5)* Siffror inom parentes anger antal av svarande som kommer från gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterial(grupp 1)Enkät till boendeSammanlagt 11 boende besvarade enkäten vid båda mättillfällena. Resultatet visar inte på några egentligaskillnader mellan den första och den andra mätningen. En person som vid första mätningen uppgeratt han/hon inte känner till Nyckelhålsmärkningen anger vid andra mätningen att han/hon känner tilldenna och brukar leta efter den i affären. Ytterligare två personer uppger vid andra mätningen att deköper grönsaker varje dag eller varje vecka, men för frukt gäller det omvända (tabell 16).Tabell 16. Enkät till boendeEnkät till boende MÄTNING 1 MÄTNING 2Köper endast lättmjölk 5 5Känner igen bilden av Nyckelhålet 6 7Brukar leta efter Nyckelhålet vid matinköp 5 6Köper grönsaker varje dag eller varje vecka 8 10Köper frukt varje dag eller varje vecka 11 10Köper läsk varje dag eller varje vecka 6 4Köper godis eller choklad varje dag eller varjevecka7 8Promenerar varje dag eller varje vecka 10 11Har gjort rörlig aktivitet senaste veckan 8 746

StegräknareStegräknare tillhandahölls gruppbostäderna både vid det första och det andra mättillfället. Vid detförsta tillfället använde 18 boende i 9 olika gruppbostäder stegräknare och antecknade resultaten. Viddet andra tillfället var det endast två boende i en gruppbostad som ville göra om försöket. Resultatenkan därför inte presenteras som en jämförelse mellan de båda tillfällena, utan resultaten redovisas endastfrån det första tillfället.Vid det första mättillfället är det endast två av 18 boende som kommer upp i fler än 10 000 steg perdag (figur 11). Hälften av de boende kommer inte upp i 6000 steg per dag.Antal steg120001000080006000Deltagare400020000Figur 11. Stegräkning i gruppbostäderDiskussionDe gruppbostäder som lottats till att delta i utvärderingen är geografiskt spridda i länet och representerarkommunala såväl som privata verksamheter. De boende i gruppbostäderna varierar från gravt utvecklingsstördatill lindrigt utvecklingsstörda och hushållen representeras av såväl enskilda hushållsom gemensamma hushåll. Variationen mellan gruppbostäderna är stor, vilket väl speglar situationenbland gruppbostäder i länet.De gruppbostäder som deltagit i utvärderingen liknar på många sätt gruppbostäder som under andraomständigheter deltar i TN:s utbildningar eller tar del av TN:s informationsmaterial. Det finns docknågra skillnader som kan vara viktiga att reflektera över. De gruppbostäder som deltagit i utvärderingenhar blivit kontaktade av TN och fått ett erbjudande om att kostnadsfritt få ta del av utbildning ochinformationsmaterial om mat, rörelse och hälsa. Till skillnad från de gruppbostäder som under andraomständigheter deltar i utbildning eller tar del av informationsmaterial har dessa gruppbostäder inteaktivt sökt upp möjligheterna och de har inte heller valt att lägga ekonomiska resurser på kursavgifteller material. Eftersom gruppbostäderna initialt tackat ja kan man anta att de har haft en positiv inställningtill att ta del av utbildning och informationsmaterial. Det är däremot inte säkert att arbetetmed mat, rörelse och hälsa stått högt upp på dessa gruppbostäders prioriteringslista.Det finns skillnader mellan den första och den andra mätningen, även om dessa skillnader inte är stora.Vid den andra mätningen är det bland annat fler gruppbostäder som serverar grönsaker vid måltiderna,serverar vatten som måltidsdryck och väljer magra mejeriprodukter. Vid den andra mätningen är detockså fler respondenter som svarar att personalen ibland eller ofta talar om eller uppmuntrar till bra47

mat- och rörelsevanor. De förändringar som syns är små, men går i linje med det matbudskap och derekommendationer som presenteras i samband med TN:s utbildning och informationsmaterial.Vid intervjuer med deltagare på en kurs om hälsosam mat för förskolebarn på TN (Brunnberg &Sundqvist, 2006) framkom att lärandet i detta fall i stort sett fungerade bekräftande. Enligt denna studietar deltagarna till sig fakta om de inte bryter mot den egna uppfattningen om vad som är hälsosammat. Enligt Brunnberg & Sundqvist (2006) är kunskapsförmedling en förutsättning för förändring,men förändringar inträffar dock först när det finns ett tydligt handlingsutrymme på arbetsplatsen.Personal på de gruppbostäder som deltagit utbildningsdagen om mat, rörelse och hälsa i gruppbostadhar fått tillgång till kunskap, men vi vet inte vilket handlingsutrymme denna personal haft när de efterutbildningsdagen kommit tillbaka till arbetsplatsen. För att åstadkomma större förändringar kan detvara viktigt att arbeta med de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen. För att öka handlingsutrymmetkan det också vara viktigt att samtliga i personalgruppen, inklusive chefer, erbjuds möjlighetatt delta i samma utbildning.48

3B: IntervjustudieSyfteFör att fördjupa kunskapen om situationen i gruppbostäderna gjordes också en intervjustudie med följandesyften:• Huvudsyfte: Att få ökad kunskap om faktorer som underlättar eller hindrar arbete för bra matochrörelsevanor i gruppbostäder.• Delsyfte: Att få ökad kunskap om och i så fall hur TN:s utbildning och informationsmaterial harbidragit som stöd vid arbete för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder.MetodKvalitativ metodKvalitativa metoder används ofta när man vill tränga djupare in i ett fenomen för att uppnå en störreförståelse (Maxwell, 1996). Syftet är att beskriva och förklara mänskliga och sociala fenomen (Dahlgren& Fallsberg, 1991; Larsson, 1986). De metoder som används för datainsamling i kvalitativa studierär framför allt intervjuer, observationer och skrivna dokument (Patton, 1990).En intervju skiljer sig från ett vanligt samtal genom att den har en struktur och ett syfte. En intervjukan beskrivas som ett samspel mellan två människor där en ömsesidig påverkan sker (Kvale, 1997). Idetta samspel mellan två människor konstrueras ny kunskap och det är i dialogen mellan intervjuareoch intervjuad som frågor och svar formuleras och utvecklas. En följd av detta är att variationer mellande olika intervjuerna kan förekomma. I stället för att bortse från detta samspel, bör det lyftas fram ochses som en styrka hos den kvalitativa intervjun, påpekar Kvale. Den halvstrukturerade intervjun innebäratt intervjuaren använder en intervjuguide med vissa teman och förslag till frågor. Intervjupersonenger beskrivningar av ett visst fenomen som sedan kan analyseras. (Kvale, 1997; Mishler, 1991).Det finns många olika kvalitativa forskningsmetoder/ansatser för att analysera intervjuutskrifter som tex kvalitativ innehållsanalys, hermeneutik, fenomenologi, grounded theory och fenomenografi (Dahlgren& Fallsberg, 1991; Larsson, 1986). I föreliggande studie gjordes en avgränsad kvalitativ studiemed halvstrukturerade frågor som komplement till den kvantitativa huvudstudien som var i enkätform.Intervjuerna genomfördes i samtalsform med hjälp av en intervjuguide (bilaga 10). Intervjuerna varademellan 20 – 65 minuter och spelades in på band. Utskrifter gjordes ordagrant av sekreterare. Deltagandei intervjuerna var frivilligt och konfidentialitet utlovades i redovisningen av intervjuerna. Med anledninghärav har utpräglat talspråk tagits bort från de citat som har använts för att illustrera texten. Enkvalitativ innehållsanalys gjordes för kategorisering av intervjumaterialet (Patton, 1990).Urval av intervjupersonerSammanlagt 8 intervjupersoner valdes ifrån de gruppbostäder som deltagit i utvärderingen av utbildningoch informationsmaterial. Hälften av dessa (4 intervjupersoner) valdes från gruppbostäder sombåde deltagit i utbildningsdag och tagit del av informationsmaterial och hälften (4 intervjupersoner)valdes från de gruppbostäder som endast tagit del av informationsmaterialet. För att få en spridningvaldes hälften från gruppbostäder som i enkätsvaren visat tydliga skillnader mellan mätning 1 ochmätning 2 och hälften från gruppbostäder som visat otydliga skillnader. Varje utvald gruppbostad kontaktadesper telefon och kontaktpersonen tillfrågades om vem som kunde vara lämplig att intervjua,49

förslagsvis enhetschef, arbetsledare eller vårdare med särskilt ansvar för frågor som rör mat- och rörelserelateradhälsa i gruppbostaden.En intervju föll bort på grund av tidsbrist och sammanlagt sju personer intervjuades. En av dem varchef för flera olika enheter, tre var arbetsledare för en gruppbostad och tre var vårdare/boendestödjarevid gruppbostad. En av vårdarna hade också annan sjukvårdsutbildning. Erfarenhet av att arbeta medpersoner med utvecklingsstörning varierade mellan 1 och 17 år.ResultatResultatet indelas i två olika avsnitt i enlighet med huvud- och delsyfte för intervjustudien:I. Påverkande faktorer i arbetet med mat och rörelseI det första avsnittet redovisas de olika kategorier av påverkande faktorer som har identifierats i denkvalitativa analysen.II. TN:s utbildning och informationsmaterialI det andra avsnittet redovisas de uppfattningar som har framkommit i intervjuerna angående TN:sutbildning och informationsmaterial.I. Påverkande faktorer i arbetet med mat- och rörelseOlika faktorer som påverkade arbetet för hälsofrämjande mat- och rörelsevanor i gruppbostäder identifieradesinom fyra olika huvudkategorier:Kategori A: De boende självaKategori B: Personal/Anhöriga/Gode mänKategori C: Organisation/LedarskapKategori D: OmvärldAv tabell 18 framgår de olika huvudkategorier och underkategorier som identifierades i den kvalitativainnehållsanalysen:Tabell 18. Kategorier av faktorer som påverkar arbete med mat och rörelseA.BoendeB.Personal/Anhöriga/Gode mänC.Organisation/LedarskapD.OmvärldA1.Handikapp/problemB1.Kunskap/ FörhållningssättC1.Arbetsmetoder/rutinerD1.Grad av samverkanA2.MotivationB2.Ansvar/EtikC2.ResurserD2.Utbud avkost/aktiviteterKategori A: BoendeI kategori A handlade det om faktorer hos den enskilde boende. Åldrarna varierade mellan 19 och 79år hos personerna i en av de besökta gruppbostäderna. Det var också den största åldersvariationen i50

studien som helhet. Gemensamt för alla boende var utvecklingsstörning, men av mycket varierandegrad hos de olika personerna.Kategori A1: Handikapp/problemPersoner med utvecklingsstörning har svårt att ta till sig abstrakt kunskap. Några kunde inte läsa.Andra kunde läsa orden utan att förstå innebörden. Ett fåtal kunde förstå budskapet i en skriven text.Handikappen varierade från grav utvecklingsstörning och gravt rörelsehinder till lättare utvecklingsstörningoch inget rörelsehinder. Några personer ville inte identifiera sig med gruppen ”utvecklingsstörda”,utan hade t ex egna kamrater med normalbegåvning utanför gruppbostaden. Många av deboende hade tilläggshandikapp av olika slag som Cp-skada, epilepsi, autism, psykiska problem, dövhet,diabetes etc.Andra svårigheter för de boende som togs upp i intervjuerna var alkoholproblem, övervikt och undervikt.Några var så underviktiga att näringsdryck måste tillföras. Det hände att personalen fick åka intill akutmottagningen för att den boende skulle få näringstillförsel.Matsituationen såg olika ut beroende på de olika personernas handikapp. Variationen var stor. Att habåde övervikts- och underviktsproblem i samma grupp var ett problem i sig. Ett annat problem var attvissa störde kamrater som ville ha lugn och ro. Flera behövde matas medan andra åt helt självständigt.”En av dem t ex … Han älskar korv. Man ser ju hur glad han blir när han får det! … Maten slukasmycket fortare när det är gott! Så blir de på bra humör… Sen äter först en kille, han äter själv för attfå lugn och ro. Han blir stressad och alla andra blir stressade av att äta tillsammans. Sen äter personalenoch två boende till, och efter det så äter en tredje som också vill ha tyst omkring sig. … Han somäter först han äter ensam mycket för att han pratar väldigt mycket, är högljudd och ska peka påandras mat, sitter och petar på de andra boende. Där är det mycket också för att de andra inte ska blistressade av hans beteende.”Kategori A2: MotivationÄven om personalen visste att det var nyttigt med grönsaker hände det att de boende vägrade att ätadem. En lösning var då att blanda in grönsakerna i den övriga maten, så att den boende inte märkte avdem.Viljan/möjligheten till rörelse fanns enligt intervjuerna i varierande grad hos de boende. Vanor hemifrånansågs påverka, men motvilja mot motion var ett problem som ofta kom upp i intervjuerna:… en av killarna här han är ju väldigt aktiv, det har han varit sedan han kom hemifrån och växt uppmed mycket sport runt omkring sig… om det är någon som inte tar sig så mycket, då är det ju vi somfår initiera det och ta med, vissa vill ju inte ens så då får man ju tvinga ibland … var går gränsen ochhur mycket skall man tvinga?Kategori B: Personal/Anhöriga/Gode mänAntal boende varierade mellan 4 och 7 personer medan antalet personal vid varje gruppbostad var 4till 11 personer. Fyra av intervjupersonerna var mycket intresserade av livsstilsfrågor och kunde betraktassom ”eldsjälar”. Tre av de sju intervjupersonerna hade själva gått kurs vid Tillämpad Näringslära.51

Kategori B1: Kunskap/FörhållningssättFlera intervjupersoner hävdade att de kommit så långt det går med att servera hälsosam mat. De ansågsig inte behöva mer kunskap.Alla intervjupersoner var medvetna om att för mycket fett och socker i födan var onyttigt för de boende.Kakor och godisätande förlades till helgerna. De mest självständiga personerna som handlade självakunde dock köpa godis och läsk också vid andra tillfällen. Olika förhållningssätt bland personalenvar ett problem:”… det som kan vara svårt ibland…, det är när man i personalgruppen inte tycker lika, att vissa tycker” men lite sås är väl inte farligt” eller ” lite fett eller lite godis”, det kan jag tycka är mest frustrerandesom personal att jobba om man i en grupp inte strävar efter samma sak och att man i gruppenifrågasätter vad lite sås kan göra för att man som person kan tycka att det inte är någon fara…”Det upplevdes ofta som svårt att få de boende med sig på olika aktiviteter. Ibland var strategin att”lura” på motion genom att kalla det för något annat:”Det gäller att försöka hitta på någon aktivitet där man nästan kan lura på motion. T ex vi har tvåtjejer som gillar att bada. Då kan man även luras att göra lite vattengympa eller någonting när manär och badar plus att man rör sig mycket när man är i vattnet. Men inte om man säger att nu ska vi gåför att det är bra att du skall träna, att du skall röra på dig. ”Förhållningssätt hos anhöriga/gode män kunde ibland vara motsatt personalens, men då främst i arbetetmed hälsofrämjande matvanor. Om personalen hade föresatt sig att en boende skulle minska sittgodisintag kunde det ändå hända att anhöriga/gode män kom med sådana presenter.Kategori B2: Ansvar/EtikI gruppbostädernas målsättning ingår att personalen ska ha respekt för de boendes integritet och attden boende ska ha makten över sitt eget liv i största möjliga utsträckning. Detta kan då innebära enetisk konflikt om personalen anser att det vore bättre för personen i fråga att motionera mer eller att ätaen mer hälsosam kost.Hur mycket kan man som personal styra över en annan människas liv?, frågade en intervjuperson.Som personal finns det en risk att hamna i situationer utan självklara val, eftersom valen ofta är färgadeav de egna föreställningarna. Man vet inte alltid om man gör rätt:”Vi hade en diskussion på en enhet kring det här med läsk t ex …– huruvida en person skulle få lov attköpa hur mycket läsk han ville och när som helst och så där. Och det var ju jätteladdat. Det här hadeblivit så pass stort att vi var tvungna att ta det på ett personalmöte för att man gjorde väldigt olika, detblev konflikter och någon satte en gräns och någon annan satte en annan gräns och självklart för brukarenhelt ohållbart. Men där blev ju jättediskussioner om vad kan vi bestämma, vad är rätt och hurman kände att några tyckte det var helt självklart att bara styra in det… medan andra sade att ”menhur kan vi bestämma?” Det blev ju världens värdediskussioner och det landade inte med att man tyckteatt ”hmm, det är självklart rätt”. Utan det fick ju bli en diskussion där man på något vis fick försökaenas och ta ett klokt beslut. ”52

”… man får inte klampa in för mycket på integriteten heller, de måste ju ändå få ha ett liv som allaandra. ”I en gruppbostad togs problemet upp med en utåtagerande, lätt utvecklingsstörd man. Han köpte öl,cider, cigaretter för sina pengar och misskötte sin mathållning. Han bodde vid intervjutillfället hos enkamrat, men hade kvar sin lägenhet i gruppboendet. Vilket ansvar har personalen för hans leverne?,undrade en intervjuperson.Kategori C: Organisation/LedarskapGruppbostäderna finns inom kommunal organisation och kan därför se olika ut i olika områden. För deflesta gruppbostäder fanns enligt intervjuerna en samordnare vilken i sin tur hade en enhetschef översig i den organisatoriska hierarkin. Enhetschefen var då chef över flera olika gruppbostäder.Målsättningen med arbetet vid gruppbostäderna varierade med de boendes handikapp från en önskanom ett så bra liv som möjligt, med respekt för den människa som är, till att den boende skulle ta egetansvar/ha egenmakt och vara så självständig som möjligt. Rätten till ett värdefullt liv med respekt förde boendes integritet betonades av samtliga intervjuade.Placeringar av nya boenden skedde dock utan tanke på sammansättningen av dem som tidigare fanns igruppbostaden, ansåg en intervjuperson. Följden kunde bli en stor spridning av åldrar och olika individuellabehov. Den fåtaliga personalen kunde därför ha svårt att hinna med aktiviteter utöver de dagligarutinerna.”… nu fick vi veta i förrgår att det ska komma in en ny boende … det kan ju vara lite svårt det här attdet är så olika. … Som jag känner det, - att man placerar och tänker inte på konsekvenser, utan manplacerar bara. … vilka det är nu som sitter och bestämmer. ”Gruppbostäderna sågs som ett hemmaboende och dagverksamheten var ”arbetet” där mycket av aktiviteterskedde. Rörelse fanns inte med på ett strukturerat sätt i gruppbostädernas aktiviteter, enligt intervjupersonerna.Kategori C1: Arbetsmetoder/rutinerArbetsmetoderna var mestadels mycket individanpassade med individuell planering för varje person,utifrån dennes behov. Hur denna individuella planering dokumenterades varierade emellertid. I engruppbostad fanns t ex en individuell pärm på varje rum och en inköpslista på varje kylskåp där uppgiftfanns om bl.a. vilken mjölktyp som skulle köpas in just för denne boende. I andra gruppbostäderfanns endast sparsam dokumentation.Personalmöten hölls oftast en gång per vecka. Mat och rörelse togs då ibland upp på dagordningenangående specifika individer. Att diskutera dessa områden på ett mer övergripande sätt gjordes vid ettpar av gruppbostäderna och inte alls vid de övriga. Chefen var ibland placerad på annan plats och personalenfick själva ta ställning i olika frågor:”Det kan jag tycka är lite svårt när man inte har en chef på stället och när man i gruppen skall enas.Därför är det viktigt att man har en bra mötesteknik i gruppen, att man kanske bestämmer att man körmajoritetsbeslut ibland och att man får rätta sig efter det som personal, vad gruppen har bestämt.”53

Personalomsättning framhölls som ett problem. Bristande rutiner i några av gruppbostäderna gjorde attolika personal hanterade situationer på olika sätt. Det blev upp till den enskilde personen att t ex avgöravilka varor som skulle köpas in från affären och vad som skulle serveras till de boende.Inköpslistor och det konkreta handlandet sköttes i de flesta fall av personalen, ibland tillsammans medden boende. Genomgående var att den enskilde boende fick önska sig maträtt en gång/vecka, i denmån det var möjligt. För de mest handikappade försökte personalen tyda vad den boende tyckte omefter lusten att äta med större aptit för vissa maträtter. Vid enstaka gruppbostäder fanns dock boendesom skötte sina inköp helt självständigt genom att handla med kort och redovisa kvitton.Vid flertalet av gruppbostäderna sågs de boendes delaktighet i mathållningen som viktig. Vid engruppbostad fanns t ex ett nyligen påbörjat samarbete med dagverksamheten om att bilda en inköpsgruppdär de boende med stöd av personal skulle sköta inköp av matvaror.Gemensamma måltider i gruppbostaden var vanliga. Trenden gick dock, enligt flera intervjupersoner,mot att laga mat i den egna lägenheten. Detta innebar större möjligheter till individualisering och delaktigheti den egna mathållningen från inköp till matlagning och servering.Promenader, gåendes eller sittande i rullstol, var den vanligaste formen av aktivitet. Andra aktivitetersom togs upp i intervjuerna var dans, bowling, karate, fotboll, jympa, gymträning, innebandy, simningoch ridning. Dessa förekom dock i liten utsträckning. Bristen på aktivitet för de mest rörelsehindradeledde till problem som förstoppning.Kategori C2: ResurserBrist på personal och bristande resurser i form av stöd från t ex sjukgymnast togs av några intervjupersonerupp som skäl till de fåtaliga aktiviteterna för de boende.”Vet du vad som händer idag överallt? Det är pressat med personal … använder tiden mer effektivt.Man gör mindre och mindre aktiviteter. Särskilt i en grupp med gravt utvecklingsstörda. Det kräverenorma resurser. Plus att de är äldre.””… så har det varit ett problem för vi måste ju vara bemannade. Då går det inte att sticka iväg somensam personal. Så jag hoppas att schemat skall göra att vi kan jobba mer tillsammans. ”Kategori D: OmvärldGruppbostädernas relationer till världen utanför boendet var en påverkande faktor för arbetet med matoch rörelse beroende på både den enskilda gruppbostadens agerande och omgivande aktörers.Kategori D1: Grad av samverkanSamverkan mellan olika gruppbostäder var varierande. I några fall förekom inget samarbete alls, medanman i andra försökte samordna sig och dra vinster därav i form av kvalitetssäkring och effektivarearbetssätt. I ett fall framhölls också samarbete med daglig verksamhet som givande:”Daglig verksamhet har haft behov av att hitta nya arbetsuppgifter för vissa av sina arbetstagare. Ochdå har vi spånat lite om det skulle kunna finnas en grupp av brukare som sköter gruppbostädernashandling, alltså att det kan bli en arbetsuppgift.”54

Andra samarbetspartners/stödfunktioner kunde vara Autismcenter, Beroendecentrum, PUFFA1 ochdietistverksamhet alltefter de boendes problematik. Följande citat kan ses som en allmän illustration påstöd till gruppbostäder. Det skulle kunna ”översättas” även till andra områden som t ex mat och rörelse:”de [Autismcenter] hjälpte till att införa utvärderingsmetoder när man bestämde sig för att prova meden viss metod, ett visst arbetssätt. … vad kan vi lära oss utav det här, hur kan vi förändra, vad är detsom vi kan behålla och vad är det som vi måste tänka nytt om. Till att börja med var det väldigt mycketdet stödet. … nu är de inne väldigt mycket mer praktiskt och hjälper till med bildstöd, med hur mankan praktiskt strukturera t ex en brukares lägenhet för att han själv ska finna en ordning i sitt egethem. … först fanns behovet av att tala sig samman i gemensamma förhållningssätt och sätt att arbetakring vissa situationer, och sedan när man landar i det och ser att det fungerar att man då kommer till[arbets-]miljön mer, om och hur man kan använda hjälpmedel och väldigt konkreta strukturer.”Kategori D2: Utbud av kost/aktiviteterFör de med lättare utvecklingsstörning, de som själva kunde gå till affären och handla, var det svårt förpersonalen att påverka vad som inköptes. Många av de boende köpte då själva t ex chips, läsk ochgodis.”hon är väldigt självgående … det är väldigt svårt att försöka motivera och påverka henne … ochsedan gör hon något helt annat vid sidan om. Det är inte helt lätt. ”Ett annorlunda problem fanns vad gäller rörelse. Här var utbudet alltför begränsat. Det var svårt atthitta aktiviteter som var lämpliga.”… det är så dåligt med utbudet här, det är en liten nackdel. Kyrkan har ju haft vissa aktiviteter…””Vi håller på och kollar om det finns någon, … det skall finnas ett ställe där de har anpassade grupperför personer med utvecklingsstörning. ”II. TN:s utbildning och informationsmaterialDe flesta ansåg att mathållningen fungerade bra på gruppbostaden och såg inga skäl till större förändringar.TN:s kurs hade i första hand gett bekräftelse på de kunskaper man redan hade. Vissa ahaupplevelserhade dock getts och en del enstaka förändringar hade genomförts som till exempel att serveravatten till maten i högre utsträckning än innan kursen. Tre intervjupersoner visade emellertid påmotstridig kunskap efter att personal på gruppbostaden gått kursen:”Vi försöker här så gott det går. Det är mycket rullstolar. De får frisk luft. När vi går ut med demsitter de i rullstol. Det är en sådan grupp. Då gäller det att man tänker mycket mer på maten. Om de1 Ett träningscenter inom Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting55

sitter så mycket och inte kan gå. Då är det inte så mycket grädde och inte så mycket feta såser. Ingalight-produkter, det använder vi inte… Man kan tillsätta vatten. ””… vi har några boende som är ganska smala och då tycker väl vissa att de skall äta mycket fett föratt gå upp i vikt. Men det fick man ju reda på att så är det inte. Så det försöker jag övertyga här nu omatt det är bättre att äta mer riktig mat. ””… den som behöver mer fett får det på maten, den som behöver mindre fett det lagar man inne hosdem så ingen behöver sitta och se vad den andra äter. ”I en gruppbostad hade materialet börjat användas som diskussionsunderlag. Initiativtagare var en vårdaresom gått TN:s kurs. Hon var mycket intresserad av hälsofrågor och motiverad till att arbeta medkost och rörelse. Det var totalt fyra personer som engagerades i förändringsarbetet på gruppbostaden.Enhetschefen var informerad och stödde arbetet.Varken material eller utbildning behövdes för att sätta igång processen i en annan gruppbostad. Deträckte med att frågan om mat och rörelse kom upp till diskussion för att se att här fanns ett problemsom borde åtgärdas då området saknades inom det helhetsperspektiv som man arbetade med. Initiativtagaretill att starta ett projekt om mat och rörelse var en enhetschef och tillika eldsjäl. Hon lyfte frågantill högre ledningsnivå. Förändringsarbetet med kost och rörelsevanor fick därmed ökade möjlighetertill spridning för att omfatta fler gruppbostäder – se avsnittet om ett gott exempel, nedan.I flera gruppbostäder hade man inte studerat det utsända materialet närmare och intresset för materialetföreföll lågt:”… kruxet är att jag fick det (materialet) precis efter (kursen) för det låg hos min chef då, enhetschefen,så det hade kommit den vägen och då… och hamnar det där så ligger det där… för hon är ju såöverhopad med jobb och post och…”Alltefter behov användes bilder i kommunikationen med vissa boende. En bildbank efterlystes av enintervjuperson:”Det är väl dit visionen är kanske att man ska få ett lättarbetat material, att just de som inte kan skrivaoch förstå vad grön mjölk betyder att det är lättare för dem att ha en bild med sig och att man skaha någon bildbank någonstans här nere eller inne hos varje boende så att den som skall gå och handlahar en bok med kardborrar i kanten kanske och så sätter man in bilderna med kardborre i boken justför det tillfället han ska handla. ”I en gruppbostad framhölls emellertid att det skulle ses som en förolämpning att kommunicera viabilder, eftersom vissa personer inte ansåg sig tillhöra gruppen ”utvecklingsstörda”.”Som det ser ut med bildmetoden, bilder och sånt, är det ett väldigt kraftigt motstånd här. Här fårman inte behandla de boende… det skulle tolkas som en kränkning som det ser ut i dagsläget… Ja, detär på för tyvärr för låg nivå. Men däremot att vi pratar om det. För vi har haft den här bildmetodenförut och vi har bland annat en här som tycker att det är på en barnnivå. ”56

För ett par intervjupersoner hade kontakten från TN sålunda kommit vid rätt tillfälle, när man stod ibegrepp att arbeta med mat- och rörelsefrågor. Andra åter uppfattade att något mer borde göras, menvisste inte hur. I följande avsnitt beskrivs hur arbetet med mat och rörelse sattes igång i ett områdeefter TN:s utskick av en enkät.Ett planerat projekt som gott exempelEn grund för det goda exemplet var att ett ”Hälsans år” hade utlysts av förvaltningsledningen. Anhörigaoch gode män hade också påtalat vikten av att de boendes hälsovanor borde förbättras. Intervjupersonenvar chef för flera gruppbostäder och framhöll en helhetssyn på de boendes livssituation där ocksåkost och rörelse ingick som delar:”Jag tror att det är väldigt viktigt likaväl som vi prioriterar att jobba med bemötandefrågor, vi jobbarmed värdegrunder för att hålla en levande diskussion om hur man bemöter personer både brukaremen även personal sinsemellan. … så tror jag att man när det gäller kost och rörelse också måstejobba med föreställningar kring mat och föra in det på samma medvetna sätt. Det är jag helt övertygadom för att jag tror inte att det är någonting som kommer utan ett väldigt medvetet arbete, dels i atthålla diskussionen kring vad är det som styr, vem är det som styr och vad har vi för kunskaper kringbra kost och vad är rörelse. Vad har vi för föreställningar kring om vi skall börja tänka på rörelse föralla brukare? Är det att vi måste ordna gymaktiviteter eller handlar det om daglig rörelse av att rörasig i sitt hem, städa, promenader och välja att gå till arbetet i stället för att ta färdtjänst, kan vi ordnadet. Alltså man måste verkligen jobba väldigt praktiskt men även i att tala om det precis som en bemötandefrågaeller förhållningssätt. … utmaningen blir nu att hitta former för att få det att bli levande,att det inte blir en dagslända. Men hur gör vi så att det blir en individuell plan för alla brukare härtrots att de har gemensamma måltider och hur blir man mer delaktig i sin kost- och rörelsedel i livet?”I samband med att enkäten från TN kom väcktes frågan och diskussioner påbörjades om att kost ochrörelse saknades i den individuella plan som fanns för varje boende. Planen var tänkt att täcka livetsalla delar som socialt, fysiskt, psykiskt och fritid. Det blev nu uppenbart och ett tydligt problem attkost och rörelse inte ingick i planen.I området fanns ett stort antal olika gruppbostäder under samma verksamhetschef. Problemet lyftes nuupp till ledningsnivå. Ledningen insåg att en konkret insats kunde göras i linje med ”Hälsans År”. Enperson från varje gruppbostad tillfrågades om att gå TN:s kurs för att därefter bli projektledare för ettkost- och rörelseprojekt som var tänkt att omfatta samtliga gruppbostäder i området. TN:s materialköptes in som kursmaterial. Projektet var vid intervjutillfället i sin linda. Figur 12 visar schematiskthur projektet om kost och rörelse initierades och spreds i organisationen.57

Förvaltning(Påbud om Hälsans År utlyses)Verksamhetschef(Beslut tas om start avområdesövergripande projekt)VerksamhetschefEnhetschef(Eldsjäl – initiativtagare till projekt)Enhetschef(Genomför projekt i eget område)Samordnare(Projektledare för projektet iegen gruppbostad)Samordnare(Projektledare för projektet iegen gruppbostad)Vårdare(projektdeltagare)Vårdare(projektdeltagare)Figur 12. Det goda exemplets organisationDiskussionGruppbostäder är ett boende för personer med utvecklingsstörning vilka är på sitt ”arbete” på dagverksamhetenvarje dag. Det var i studien en mycket stor spridning på graden av utvecklingsstörning, frånpersoner som hellre var med normalbegåvade kamrater till de gravast skadade vilka hade stora rörelsehinderoch saknade tal. Flera av intervjupersonerna ansåg att mathållningen fungerade bra och attmaten var hälsosam med lite fett och lite socker.När det gäller rörelse upplevdes ett bristande utbud av aktiviteter att erbjuda de boende. Det störstaproblemet fanns för de gravast rörelsehindrade. Hur dessa skulle erbjudas rörelsestimulans tycktes detsaknas kunskap och resurser för.Medvetna satsningar på rörelseaktiviteter förekom sparsamt. Det blev mest promenader, med ellerutan rullstol. Undantag fanns dock med t ex bassängövningar och dans. I dessa aktiviteter ingår ocksåsocial träning, vilket torde vara viktigt för personer med utvecklingsstörning.Besök i offentliga, allmänna anläggningar var ett hinder beroende på personalbrist samt bristande möjligheterför de boende att delta och accepteras på samma villkor som andra besökare. En utökad samverkanpå övergripande nivå liksom ett utökat samarbete mellan gruppbostäder och andra aktörer isamhället skulle kanske kunna ge möjligheter att utveckla andra aktiviteter än promenader för de boende.58

Material och utbildningI intervjustudien framkom att skrivet material var svårt för många boende att ta till sig. Det framtagnamaterialet från TN hade ännu inte använts alls tillsammans med de boende. Svårighetsgraden passadeenligt intervjupersonerna bara till vissa av de boende. För en del var det för enkelt, för andra var detför svårt.Forskning har visat att passiv spridning av information som utbildningsmaterial och föreläsningar harringa eller ingen effekt på att omvandla teoretisk kunskap till praktiskt handlande (Bero, Grilli, Grimshaw,Harvey, Oxman & Thomson, 1998). En nyligen utgiven rapport från TN visar också på att kunskapmåste ges i ett organisatoriskt och pedagogiskt sammanhang (Brunnberg & Sundqvist, 2006).Resultatet stödjer forskningen om att det endast är meningsfullt att ge utbildning, om den finns i ettsammanhang där kunskapen bygger på de egna erfarenheterna och där tillfällen till reflektion och diskussionges om hur kunskapen ska kunna praktiseras i den egna verkligheten (Marton & Booth, 2000).Kursdeltagarna måste därför få möjlighet att diskutera vad utbildningen innebär för de boendes mathållningoch rörelsevanor. Viktigt att diskutera inom utbildningens ram vore också strategier för attåstadkomma fungerande rutiner och ett gemensamt förhållningssätt inom gruppbostaden.FörändringsarbeteFör att förändring av attityder och förhållningssätt ska kunna ske krävs en insikt om att ett problemexisterar och en motivation till förändring måste finnas (Kotter, 1996). För att åstadkomma en djupareförändring hos inblandade aktörer krävs också att attityder och beteenden förändras. För att göra dettamåste varje individ enligt Prochaska genomgå fem olika stadier (Prochaska & Norcross, 1998):Precontemplation. Omedvetenhet finns om det egna problemet och ingen avsikt finns att ändra beteendeinom en förutsägbar framtid.Contemplation. En medvetenhet och en förståelse finns om problemet, men ännu finns inget beslut omförändring.Preparation. En kombination av medvetenhet om problemet och vissa smärre attityd- eller beteendeförändringarfinns. Avsikt finns om beteendeförändring inom en nära framtid. I detta stadium behöverindividen sätta upp mål för sitt handlande och prioritera bland dem.Action. Beteendet förändras och utvecklas. Risk finns dock för tillbakagång i gamla handlingsmönster.Maintenance. Ett nytt beteende är manifesterat.Vid flera av gruppbostäderna ansåg intervjupersonerna att den mat som serverades var bra och att detinte behövdes några förändringar. Frågan är vilket stadium som är relevant för dem enligt Prochaskasmodell: Antingen fanns det en omedvetenhet om att maten inte var så bra som den skulle kunna vara(Precontemplation), eller så var maten faktiskt så bra att ingen förändring behövdes (Maintenance).Både individer och system måste lära av sina erfarenheter för att förändras (Fraser & Greenhalgh,2001). Fakta liksom kunskap om olika delars beroende av varandra, som t ex individers agerande ocharbetsplatsens rutiner, är av betydelse för att kunna tillämpa lärdomar om de ska kunna användas ipraktiken. För att underlätta lärprocessen i förändringsarbetet, krävs ett ledarskap som hjälper till attupprätta och stödja arenor för dialog och reflektion (Sarv 1997; Prochaska & Norcross, 1998) Ett gottledarskap kan också hjälpa deltagarna att förstå sammanhang och hur varje del passar in i helheten(Kotter, 1996).59

I ett förändringsarbete är det nödvändigt att involvera alla nivåer i en organisation (Svensson, Aronsson& Höglund, 1991; Kronvall, Olsson & Sköldborg, 1991; Pettigrew, Ferlie & McKee, 1992) ochden stora utmaningen är att integrera de nya idéerna med det ordinarie arbetet i organisationen. Stödfrån cheferna är viktigt då förändringsarbete som förs enbart från verksamhetsnivå har små utsikter attlyckas (Svensson, Aronsson & Höglund, 1991). I föreliggande studie var hinder för förändring mothälsosammare matvanor t ex oenighet i personalgruppen, boende som hade en egen bestämd uppfattningsamt anhöriga och gode män, vilka ibland kunde motarbeta personalens strävan. Undertexten iflera intervjuer uttryckte problem om att hantera dessa olika intressenter. Problemen lämnades dockofta åt personalen att lösa på egen hand.Det var endast i två gruppbostäder som ett större förändringsarbete sattes igång efter TN:s kontakt.Resultatet visar dock på att det var mycket beroende av individerna som personer. I det ena fallet berördesendast fyra personer vid en enskild gruppbostad. Det är viktigt med en eldsjäl som driver påförändringsarbetet, men möjligheterna till framgång är dock begränsade utan stöd från ledning på högreorganisatorisk nivå (Svensson, Aronsson & Höglund, 1991).Om matvanorna för de boende ska förändras måste hela omgivningen vara motiverad till att stödjaförändringsprocessen dvs. dagverksamhet, anhöriga och gode män och inte minst personal och ledning.Alla nivåer måste samverka både vertikalt och horisontellt i organisationen. Om individen someldsjäl har en organisatorisk befattning högre upp i hierarkin finns större möjligheter till spridning ochgenomslag av ny kunskap. I det andra fallet, som har redovisats som ”gott exempel” ovan, var det enenhetschef med ett pedagogiskt intresse och tänkande. Hon hade också en vilja att förändra. Hennesperson var troligtvis avgörande för framgången i det här fallet. Enhetschefen var framåtsträvande i sittarbete och upptäckte när hon fick enkäten från TN att området med kost och rörelse saknades i deboendes planer. Hon fann detta intressant och viktigt att ta tag i. Det enda som krävdes för att sättaigång en förändringsprocess var således att uppmärksamma denna brist. Personalen och anhöriga/godemän var engagerade och det fanns ett aktivt stöd från ledningen. Förutsättningarna för att lyckas medförändringsarbetet var därför goda.Bara det faktum att få en enkät om mat och rörelse tycks sålunda ha triggat igång funderingar. Detfanns redan ett problem, vilket tidigare hade påpekats av bl.a. gode män. I samband med att enkätenkom började man ta tag i det. Det tycks ha varit rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt här. Ett omfattandeförändringsarbete initierades för att systematisera arbetet med mat och rörelse.Ett etiskt dilemmaEtt stort problem i samband med mathållning och rörelsevanor var det etiska dilemmat. Etiken handladeom att de boende skulle ha egenmakt över sitt liv. Hur skulle man hantera hälsosam mat och hälsosammarörelsevanor i förhållande till de boendes självbestämmanderätt? Ibland drog personalgruppenen slutsats, ibland drog varje person i personalgruppen sin egen slutsats. Detta innebar att vissa gruppbostäderkunde ha ett tydligt förhållningssätt till kost och rörelse, medan andra gruppbostäder hadevarierande förhållningssätt.Oavsett om personalgruppen hade en gemensam syn eller inte behövs pedagogiska metoder för att t exföra in mer grönsaker eller mindre godis i mathållningen med bibehållen etik. I praktiken ”lurades”ofta de boende genom att exempelvis grönsaker blandades in i kosten för att inte synas eller att motionkallades för något annat. Det är viktigt att etiska diskussioner om olika förhållningssätt förs både övergripandeoch på ”gräsrotsnivå”. Det räcker inte med att bara ha kunskap om vad hälsofrämjande matoch rörelse är. Än viktigare inom gruppbostäderna är hur kunskapen kan omsättas i praktiken utan attinkräkta på de boendes egenmakt.60

SlutsatserArbete för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder måste ses i ett helhetsperspektiv. Viktigt är att desom är involverade upplever att det finns ett problem och är motiverade för att förändra situationen.Förändringsarbetet måste dock stödjas på alla nivåer i organisationen genom policy, riktlinjer ochrutiner. TN:s utbildning och informationsmaterial kan då komma in i ett sammanhang som ett stöd ochen hjälp i förändringsarbetet för att åstadkomma mer hälsosamma levnadsvanor.Att fundera överDe olika gruppbostäderna har olika organisation och olika inriktning. Förändringsarbetet mot en hälsosammarelivsstil för de boende måste naturligtvis ta sin utgångspunkt i den enskilda gruppbostadenoch förhållandena där. Nedan listas förslag på åtgärder i enlighet med de resultat som intervjustudienvisar:• Utveckling av övergripande policy och handlingsplan på ledningsnivå för mat och rörelse• Etiska diskussioner och ställningstaganden på alla nivåer i organisationen• Utveckling av rutiner för att ta fram individuella planer tillsammans med de boende och/ellerderas anhöriga/gode män• Kvalitetssäkring med dokumentation av rutiner och individuella planer i samtliga gruppbostäder• Utbildning i metodfrågor för motivering av personer med utvecklingsstörning till livsstilsförändringarpå ett pedagogiskt sätt• Etablering av samverkan mellan gruppbostäder och dagverksamhet/andra organisationer för t exinköpsgrupper och anpassade aktivitetsgrupper61

Övergripande diskussionVuxna personer med utvecklingsstörning erbjuds i enlighet med LSS ett boende i gruppbostad ellerannan bostad med särskild service samt, om han eller hon är i yrkesverksam ålder, daglig verksamhet.Gruppbostaden är en boendeform som växt fram under den andra delen av 1900-talet och syftat till attge vuxna personer med utvecklingsstörning tillgång till det välfärdssamhälle som den övriga befolkningenlever i. Gruppbostaden är ett hem med både en privat del och en gemensam del. I gruppbostadenfinns också tillgång till service i form av personal som ska kunna bistå den boende med stöd föratt hon eller han ska klara vardagliga aktiviteter och leva ett gott liv.För personalen är gruppbostaden en arbetsplats, medan densamma för den boende är ett hem. Personalenarbetar i den boendes hem med uppgift att stödja den boende i hans eller hennes vardagliga liv.Personalen ska stödja den boende till att leva ett så självständigt liv som möjligt men bör samtidigtstödja den boende till att ta beslut som inte äventyrar dennes hälsa eller säkerhet. Dessa arbetsuppgifterkan innebära en ständig balansgång för att inte göra övertramp som inkräktar på den boendes integriteteller övergå till en slapphänt ”låt gå”-mentalitet.I gruppbostaden finns, till skillnad från hur det såg ut i den gamla tidens institutioner, möjligheter förden enskilde att självständigt, möjligen med stöd från personal, ansvara för hushåll och vardagssysslor.Enligt Adolfsson (2000) går utvecklingen i Sverige mot en ökning av enskilda och självständiga hushålli gruppbostäderna. Det är viktigt att se både positiva och negativa aspekter av en sådan utveckling.Den som vill leva ett självständigt liv kan ges goda förutsättningar för detta, men enligt Adolfsson(2000) är det just i dessa självständiga hushåll man återfinner de mest ensidiga matvanorna.Ensidiga matvanor, bristande fysisk aktivitet och problem med över- och undervikt är vanligt förekommandei gruppen av utvecklingsstörda. Andelen personer med övervikt och fetma ökar i hela samhälletoch är inte ett problem som är isolerat till denna grupp, men utvecklingsstörda är en extra utsattgrupp som dagligen har behov av stöd från samhället för att klara sitt vardagliga liv på ett tillfredsställandesätt. Att framför allt personer med lindrig utvecklingsstörning, som bor i enskilda hushåll, harbehov av stöd för att skaffa och behålla bra mat- och rörelsevanor är viktigt att uppmärksamma.Det finns också andra aspekter av ensamätandet. Mat är inte bara näring. En måltid står för gemenskapoch vi äter gärna tillsammans med våra vänner när vi träffas. Mat kan till och med smaka godare när viäter den i sällskap av andra. Att ofta äta sina måltider i ensamhet kan vara en del av en isolering. Ienkätstudien var det nästan en tredjedel av de boende som önskade att de oftare kunde äta tillsammansmed andra.De boendes behovGruppen av utvecklingsstörda är en heterogen grupp med stora skillnader i intellektuell förmåga ochfysiska förutsättningar. Personer med lindrig utvecklingsstörning har ett logiskt tänkande, kan oftaläsa, skriva och räkna och förstå konsekvenserna av sina handlingar. En person med en grav utvecklingsstörninghar stannat på en mycket tidig utvecklingsnivå och har svårt att föreställa sig eller kommaihåg personer och saker som han eller hon inte ser framför sig. Många personer med utvecklingsstörninghar dessutom flerfunktionshinder som exempelvis kan innefatta motoriska begränsningar,autistiska drag eller syn- och hörselnedsättningar.Personer med lindrig utvecklingsstörning lever många gånger ett relativt självständigt liv med arbeteeller daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och ett boende där personen själv kan sköta många av devardagliga sysslorna, eventuellt med stöd av personal. Studier visar att det är just i denna grupp, blandpersoner med lindrig utvecklingsstörning, som problemen med övervikt och fetma är som störst (Robertsonet al, 2000; Hove, 2004; Emerson, 2005). Enligt Adolfsson (2000) är det också just personer62

som bor i självhushåll, vilket rimligtvis kan antas vara personer med mer lindriga funktionshinder,som har de mest ensidiga matvanorna.Personer med grav utvecklingsstörning och/eller flerfunktionshinder är istället den grupp som har storaomsorgsbehov. Detta är en grupp som behöver mycket stöd i vardagen och till exempel kan vara ibehov av assistans med matning. Enligt internationella studier är det i denna grupp som det är mestvanligt med undervikt (Robertson et al, 2000; Hove, 2004; Emerson, 2005).Personer med utvecklingsstörning är i behov av stöd kring frågor som rör mat, rörelse och hälsa, mendetta stöd måste utformas individuellt för att passa varje individs förutsättningar och behov. Utgångspunkteni detta projekt har varit att den personal som arbetar nära de boende har bäst kompetens för attutforma detta individuella stöd, men att personalen behöver stöd i form av kunskap och pedagogiskamaterial om bra mat samt möjlighet till handledning och diskussioner kring förhållningssätt och svårigheterav etisk karaktär.Under projektet togs ett informationsmaterial fram som riktar sig direkt till boende i gruppbostäder. Iintervjustudien framkom att detta informationsmaterial var för enkelt för en del medan det var för svårtför andra. Eftersom gruppen av utvecklingsstörda är en heterogen grupp behövs fler former av materialför att kunna föra en dialog kring ett budskap om mat, rörelse och hälsa tillsammans med personersom har en utvecklingsstörning. Olika former av pedagogiskt material som efterfrågats av personal iolika sammanhang har varit pedagogiska spel och dataprogram om mat, tredimensionella modeller,enkla kokböcker med recept på hälsosam mat samt system av lösa bilder som kan kombineras ochanvändas på olika sätt.Personalens behovVuxna personer med utvecklingsstörning har ett kognitivt funktionshinder och är i behov av stöd föratt klara det dagliga livets aktiviteter. Detta stöd ges i vardagen framför allt genom den personal somarbetar i gruppbostäder och daglig verksamhet.Personal som arbetar i gruppbostäder och daglig verksamhet har ett många gånger komplicerat arbetedär de ska ta hänsyn till de boendes bästa ur flera aspekter. Den inledande enkätundersökningen visaratt enhetschefer och verksamhetsansvariga i gruppbostäder anser att personal som arbetar i gruppbostäderbör ha en lämplig vårdutbildning, men att det är svårt att få tag på utbildad personal. Detta bekräftasav en lägesrapport från Socialstyrelsen (2003) som visar att huvudmännen ofta har svårt attrekrytera personal som har den specifika kompetens som är lämplig.Både genom den inledande enkätstudien och genom de diskussioner som förts under utbildningsdagarnasdiskussionstillfällen har det framkommit att ett problem vid arbetet för bra mat- och rörelsevanori gruppbostäderna är att personalen ofta har olika uppfattningar om vad som är bra mat. Det finnsidag många olika budskap om mat och hälsa i form av exempelvis olika modedieter. En anledning tillatt det är viktigt att personal som arbetar i gruppbostäder har en grundläggande utbildning i mat ochdess betydelse för hälsan är att kunna ha ett professionellt förhållningssätt kring mat i arbetet. Det ärviktigt att skilja på privata föreställningar om hälsosam mat och mat som serveras eller rekommenderasi en verksamhet som drivs för att ge personer med funktionshinder en fungerande vardag.I den inledande enkätstudien framkom att personal i gruppbostäder har ett behov av utbildning ochkunskaper i matlagning och näringslära. I den avslutande intervjustudien ansåg däremot flera av intervjupersonernaatt de redan hade den kunskap de behövde. Både enkätstudien och intervjustudien somgjordes under utvärderingsfasen visade att en utbildningsdag kan ge upphov till enstaka förändringar iform av exempelvis att man byter måltidsdryck, men att enstaka utbildningsinsatser inte ger upphovtill stora förändringar.63

Erfarenheter från projektet visar också att det ofta finns brister i samarbetet mellan personal i gruppbostad,personal i daglig verksamhet, anhöriga och andra berörda parter. För att få till stånd ett hållbartförändringsarbete är det viktigt att arbetet är förankrat på ledningsnivå så att personalen kan ges stödatt arbeta åt samma håll.Etiska frågeställningarEn av de svåraste uppgifterna i personalens arbete är att stödja de boende till hälsosamma vanor samtidigtsom de ska stödja de boende till ökat självbestämmande. Det är två etiska principer som står motvarandra. Enligt LSS ska personer som får insatser enligt LSS ha största möjliga inflytande och medbestämmandeöver det stöd som ges (socialstyrelsen, 2004). Personal i gruppbostäder har ingen rätt attta beslut över den boendes huvud utan arbetar i den boendes hem på hans eller hennes villkor. Samtidigtska personalen enligt LSS garantera de personer som omfattas av lagen goda levnadsvillkor. Omen boende lägger sig till med mat- och rörelsevanor som kan riskera hans eller hennes hälsa blir dettaen svår situation för personalen att hantera.I den avslutande intervjustudien framkom att olika personalgrupper hanterar dessa problem på olikasätt. I vissa personalgrupper enades man om ett visst förhållningssätt och i andra personalgrupper fickvarje enskild person dra sina egna slutsatser om lämpligt förhållningssätt.Samma problem har kommit upp vid diskussionstillfällena under de utbildningsdagar som hållits förpersonalen. Enligt personalen är det viktigt med ett konsekvent och professionellt förhållningssätt ochpersonalen anser att det bästa sättet att nå dit är genom personalmöten och handledning. Det är medandra ord viktigt att personalen ges tid och möjlighet till att diskutera, reflektera och enas om gemensamtförhållningssätt.Slutsatser och rekommendationerPersonal i gruppbostäder och daglig verksamhet fyller en viktig funktion i arbetet med att stödja boende/brukaretill bra mat- och rörelsevanor samtidigt som de ska ge stöd till självbestämmande och självständighet.Nedan listas ett antal rekommendationer för att, i enlighet med erfarenheterna från dettaprojekt, stödja personalen i detta arbete på bästa sätt:• Arbete för bra mat- och rörelsevanor i gruppbostad och daglig verksamhet behöver stödjas frånledningsnivå genom policy, riktlinjer och handlingsplaner• Rutiner behöver utvecklas för att ta fram individuella planer för varje boende/brukare• Samverkan behöver upprättas mellan gruppbostäder, daglig verksamhet och t.ex. habiliteringeller andra aktuella samverkansparter för att alla ska kunna arbeta mot samma mål• Personal i gruppbostad och daglig verksamhet behöver kontinuerligt utbildning i mat och dessbetydelse för hälsan för att kunna servera bra måltider och ha ett professionellt förhållningssättkring frågor som rör mat och hälsa. Detta bör ingå i introduktionsutbildning för nyanställd personal• Det är viktigt att personal som arbetar i gruppbostad och daglig verksamhet ges möjlighet attföra etiska diskussioner och få handledning för att enas om gemensamma förhållningssätt kringfrågor som rör mat, rörelse och hälsa så att den boende nås av ett enhetligt budskap från hela sinomgivning64

ReferenserAdolfsson P. (2000). De utvecklingsstördas mat. Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala Universitet.Arbetsförmedlingen. (2007). www.ams.se Hämtat 2007-01-12Bryan F, Allan T & Russel L. (2000). The move from a long-stay learning disabilities hospital tocommunity homes. A comparison of clients´nutritional status. Journal of Human Nutrition Dietetic,13, 265-70.Bero L A, Grilli R, Grimshaw J M, Harvey E, Oxman A D & Thomson M A. (1998). Closing the gapbetween research and practice: an overview of systematic reviews of interventions to promote the implementationof research findings. British Medical Journal,17, 465-468.Brunnberg H & Sundqvist K. (2006). Utbildning som förändringsfaktor – intervjuer med deltagare påen kurs om hälsosam mat för förskolebarn. Rapport nr 32, Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära.Dahlgren L O & Fallsberg M. (1991). Phenomenography as a qualitative approach in social pharmacyresearch. Journal of Social and Administrative Pharmacy, 8:4, 150-156.Emersson E. (2005). Underweight, obesity and exercise among adults with intellectual disabilities insupported accomodation in Northern England. Journal of Intellectual Disability Research, 49, 134-43.Ericsson K. (1995). Ny vardag och nya livsvillkor. Efter avvecklingen av vårdhem för utvecklingsstördai Skaraborg. Landstinget Skaraborg, Centrum för handikappforskning, Uppsala Universitet.Ericsson K. (2002). From institutional life to community participation. Ideas and realities concerningsupport to persons with intellectual disability. Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet.Fraser S W & Greenhalgh T. (2001). Coping with complexity: educating for capability. British MedicalJournal, 323, 799-803.Fujiura G T, Fitzsimons N & Marks B. (1997). Predictors of BMI among adults with Down syndrome:The social context of health promotion. Research in Developmental Disabilities, 18, 261-274.65

Handikapp & Habilitering. (2007). Om funktionshinder. Utvecklingsstörning. www.habilitering.nuHämtat 2007-02-01Hove O. (2004). Weight survey on adult persons with mental retardation living in the community.Research in Developmental Disabilities, 25, 9-17.Janicki M P, Davidson P W, Henderson C M, McCallion P, Taets J D, Force L T, Sulkes S B, FrangenbergE & Ladrigan P M. (2002). Health characteristics and health services utilization in older adultswith intellectual disability living in community residences. Journal of Intellectual Disability Research,46, 287-98.Kotter J P. (1996). Leading change. Boston, Massachusetts: Harvard Business School Press; 1996.Kronvall, Olsson & Sköldborg. (1991). Förändring och lärande, en utmaning för offentlig sektor.Lund: Studentlitteratur.Kvale S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.Larsson S (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.Luke A, Sutton M, Schoeller D A & Roizen J M. (1996). Nutrient intake and obesity in prepubescentchildren with Down syndrome. Journal of the American Dietetic Association, 96, 1262-1267.Marshall D, McConkey R & Moore G. (2003). Obesity in people with intellectual disabilities: theimpact of nurse-led health screenings and health promotion activities. Journal of Advanced Nursing,41, 147-53.Marton F & Booth S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.Maxwell J. (1996). Qualitative research design. London: SAGE Publications.Melville C A, Cooper S A, McGrother CW, Thorp C F & Collacott R. (2005). Obesity in adults withDown syndrome: a case-control study. Journal of Intellectual Disability, 49, 125-33Messent P R, Cooke C B & Long J. (1999). Primary and secondary barriers to physically activehealthy lifestyles for adults with learning disabilities. Disability Rehabilitation, 21, 409-19.Mishler E. (1991). Research interviewing, context and narrative. London: Harvard University Press.66

Moran R, Drane W, McDermott S, Dasari S, Scurry J B & Platt T. (2005). Obesity among people withand without mental retardation across adulthood. Obesity Research, 13, 342-9Nationellt Referenscentrum för Information om Yrkesutbildning. (2005). www.senrp.se 2005-07-18Norden. (2004). Nordic Nutrition Recommendations. Integrating nutrition and physical activity. Nord2004:13.Patton M Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. Upplaga 2, London: SAGE Publications.Pettigrew A, Ferlie E & McKee L. (1992). Shaping strategic change. London: SAGE Publications.Prochaska James O & Norcross John C. (1998). Systems of psychotherapy, a transtheoretical analysis.Upplaga 4, Kalifornien:ITP.Robertsson J, Emerson E, Gregory N, Hatto C, Turner S, Kessissoglou S & Hallam A. (2000). Lifestylerelated risk factors for poor health in residential settings for people with intellectual disabilities.Research in Developmental Disabilities, 21, 469-86.Sarv H. (1997). Kompetens att utveckla. Stockholm: Liber AB.Socialstyrelsen. (2002a). Vårdkatalog 2002-2003 – Högspecialiserad vård av riskkaraktär. Stockholm.Socialstyrelsen (2002b). Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stödoch service till vissa funktionshindrade, LSS. SOSFS 2002:9(S). Socialstyrelsens författningssamling.Socialstyrelsen. (2004). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.sos.se Hämtat2007-02-01.Socialstyrelsen. (2005). Små och mindre kända handikappgrupper. Prader-Willi syndrom. www.sos.seHämtat 2007-02-01.Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport. Stockholm.Svensson L. Aronsson C & Höglund S. (1991). Kan byråkratin förändras? Stockholm: Ordfronts förlag.67

Stockholms läns landsting. (2004). Handlingsprogram övervikt och fetma 2004.WHO Technical Report Series – 894. (2000). Obesity: Preventing and managing the global epidemic.World Health Organization, Geneva.68

BilagorBilaga 1Enkät till verksamhetsansvarig/enhetschef för handikappomsorgen i kommun/stadsdelsnämnd1. Hur många gruppbostäder ansvarar ni för?.............................................................................................2. Ungefär hur stor personalstyrka motsvarar detta?□ Heltidsanställda – antal personer……………………..□ Deltidsanställda – antal personer……………………..3. Vilken utbildning krävs för att jobba med utvecklingsstörda i en gruppbostad?…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………4. Vid anställning av personal till gruppbostad ingåra) krav på kunskaper i matlagning?□ Ja□ Nejb) krav på kunskaper i kostens betydelse för hälsan?5. Har ni erbjudit personalen utbildning i ”bra mat” /näringslära/matlagning?□ Ja□ Neja) Vilken typ av utbildning och vilket år?............................................................................................…………………………………………………………………………………………………………b) Vem anordnade utbildningen?...........................................................................................................…………………………………………………………………………………………………………6. Anser du att det finns ett behov av utbildning i ”bra mat”/ näringslära/matlagning?□ Ja□ Nej69

7. Finns det några riktlinjer för mat i gruppboende utarbetade av kostchef i er kommun/stadsdel?□ Ja□ Nej□ Känner ej till8. Finns det någon resursperson som kan stödja personalen i frågor kring olika dieter (ex dietist ellerkostchef) I så fall vem?…………………………………………………………………………………………………………..9. vad ser ni som det största hindret när det gäller att skapa möjligheter för goda och hälsofrämjandemåltider i gruppbostäderna?………………………………………………………………………………………………………….…………………………………………………………………………………………………………..10. Anser ni att övervikt är ett problem hos de boende?..........................................................................11. Får ni den hjälp ni skulle vilja ha för att förebygga och/eller behandla eventuellt överviktiga?□ Ja□ NejOm ja vilken hjälp har ni då blivit erbjuden?........................................................................................……………………………………………………………………………………………………………70

Bilaga 2Enkät till personal i gruppbostäder1. Hur många lägenheter hör till er gruppbostad? ………………………………………….2. Hur stor är personalstyrkan pådagen?................................................... kvällen? …………………………………………..3. Hur många av personalen jobbarDeltid ………………………………………………………………………………….....Heltid....................................................................................................................................Timmar..................................................................................................................................4. Finns det vikarier för ordinarie personal?□ Ja□ Nej5. Finns det någon av personalen som särskilt ansvarar för matsedelsplanering eller matsedelsförslagtill de boende?□ Ja□ Nej6. Hjälper ni till att planera de boendes inköp?□ Ja□ Nej7. Hur ofta och vilka måltider äter ni tillsammans? ..……………………………………….……………………………………………………………………………………………….8. De flesta av de boende lagar sin mat□ helt och hållet själv□ delvis med stöd□ enbart med stöd71

9. Räcker tiden till för att hjälpa den boende med matlagningen (räkna t ex även med tiden för att görai ordning grönsaker, koka potatis etc. till en färdigköpt rätt)?□ Ja□ Nej10. Vem handlar maten till de boende?□ De boende själva□ De boende tillsammans med personalen□ Endast personal. Beskriv gärna varför.…………………………………………………………………………………………..11. Var handlas maten?□ Storköp□ Närbutik12. Hur många av de boende tar med sig matlåda till jobbet? …………………………..13. Vem gör i ordning den boendes matlåda? ………………………………………….…14. Vilken utbildning har ni som arbetar i er gruppbostad?……………………………………………………………………………………….………………………………………………..……………………………………………………………………………………………………………………………………….………15. Har ni fått utbildning i ”bra mat” / näringslära/ matlagning?□ Ja□ NejI så fall, vilken typ av utbildning och vilket år?……………………………………………………………………………………………..Vem anordnade utbildningen? ……………………………………………………………..16. Finns det önskemål om utbildning i ”bra mat” / näringslära/ matlagning?□ Ja□ Nej72

17. Vad skulle ni vilja lära er mer om när det gäller ”bra mat” / näringslära/ matlagning?……………………………..………………………………………………………………..……………………………………………………………………………………………….18. Har ni tillgång till stöd och hjälp (t ex av dietist, kostchef) som ni kan rådfråga när det gäller maten?□ Ja, i så fall vem ……………………………………………………………………………□ Nej19. Vad ser ni som det största hindret när det gäller att skapa möjligheter för goda och hälsofrämjandemåltider i er gruppbostad?………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………20. Hur många av de boende uppfattar ni som överviktiga? ……………………………….21. Vilka typer av dietrestriktioner förekommer (t ex diabetes, allergier etc.) i er gruppbostad?…………………………………………………………………………………………………22. Hur många av de boende har dietrestriktioner? ………………………………………..…23. Hur ofta utövar de boende någon form av fysisk aktivitet?□ Varje dag□ 1- 2 gånger per veckaAnge vad de gör då (t ex promenader, dans, simning, städning etc.)…………………………...………………………………………………………………………………………………….73

Bilaga 3Enkät till boende i gruppbostadBesvara gärna frågorna tillsammans med din god man eller ta hjälp av personalen.1. Handlar Du din mat själv?□ Ja□ Nej□ Ibland2. Lagar Du din mat själv?□ Ja□ Nej□ Ibland3. Hur ofta äter du färdiglagad mat, t ex ”mikromat”?□ 1 gång per vecka□ 2–3 gånger per vecka□ Fler än 4 gånger per vecka4. Får Du hjälp med matlagning av personalen?□ Ja□ Nej□ Ibland5. Vill Du ha mer hjälp med matlagningen av personalen?□ Ja□ Nej74

6. Tar Du med dig matlåda till jobbet eller äter du lunchen som serveras på jobbet?□ Jag tar med mig matlåda□ Jag äter lunchen som serveras på jobbet7. Går Du ut och äter lunch på restaurang?□ Ja□ Nej□ Ibland8. Äter Du lagad mat till middag varje dag?□ Ja □ Nej □ Ibland9. Äter Du middag ensam eller tillsammans med andra?□ Ensam□ Tillsammans med andra Vem?................................................................10. Vilken är Din favoritmat?………………………………………………………………………………11. Vill Du äta oftare för Dig själv?□ Ja□ Nej12. Vill Du äta oftare tillsammans med andra i gruppbostaden?□ Ja□ Nej13. Kryssa för de alternativ som stämmer bäst in på Dig?□ Jag går i trappor varje dag□ Jag städar 1 gång per vecka□ Jag simmar en eller flera gånger per vecka75

□ Jag går på gymnastik typ Friskis & Svettis en eller ett par gånger i veckan□ Jag går på dans en eller flera gånger per vecka□ Något annat? Ange i så fall vad………………………………………………………………………………14. Kryssa för de alternativ som stämmer bäst in på Dig?På jobbet□ sitter jag mest□ står jag mest□ står och går jag ungefär lika mycket□ står, går och lyfter jag mycket15. Hur tar Du dig till din arbetsplats?□ Jag åker färdtjänst till arbetet□ Jag åker kollektivt (t ex buss, pendeltåg eller tunnelbana) till arbetet□ Jag promenerar till arbetet16. Ungefär hur många timmar tittar Du på TV varje dag?□ 1–2 timmar varje dag□ 3-4 timmar varje dag□ Mer än 4 timmar varje dag17. Ungefär hur många timmar sitter Du vid datorn varje dag?□ 1–2 timmar varje dag□ 3-4 timmar varje dag□ Mer än 4 timmar varje dagTack för att du svarade76

Bilaga 4Mat och rörelse i gruppbostadenPROGRAM09.00 Introduktion09.15 Ett hälsofrämjande matbudskap för alla10.30 Kaffe med smörgås10.50 Fysisk aktivitet – varför och hur?11.15 Styrkor och svagheter i den egna verksamheten – diskussion12.15 Lunch13.15 Matverkstad - Matbarometern, Måltipset, Bytesbalansen…14.15 Etiska dilemman i vardagen - diskussionKaffe16.0 Avslutning77

Bilaga 7Hinder och möjliga lösningarResultat av gruppdiskussioner under utbildningsdagen ”Mat och rörelse i gruppbostaden”2006Samarbetssvårigheter i personalgruppenHinder:Personal som tycker och arbetar olikaKonflikträdd personalVikarier som byts ut och inte får tillgång till all informationMöjliga lösningar:Personalen måste göra likadant och vara konsekventViktigt med professionellt förhållningssättHandledning och personalmöten för att personalen ska arbeta åt samma håll/målTa kontakt med dietist om man behöver hjälp och stödDokumentera!Svårigheter vid samarbete med anhörigaHinder:Anhöriga kan ibland vara ett hinderFöräldrarnas skuldkänslor och personalens maktlöshetDet är svårt att kontrollera mat- och godisintag utanför gruppbostadenMöjliga lösningar:Samarbeta med anhöriga och god manUtnyttja anhörigas kunskap om individenKomma överens eller kompromissa med anhörigaTa hjälp genom att koppla in t.ex. dietist eller läkare80

Olika problem i samma gruppbostadHinder:Det är svårt när en är överviktig och en underviktig men äter vid samma bordMöjliga lösningar:Jobba individinriktat för varje enskild boendeBerika med olja för den som behöver extra energi eller komplettera med näringsdrycker eller extramellanmålSe till att det alltid finns gott om grönsaker för den som vill äta merSvårt komma igång med bra matvanorHinder:Boendes bristande insiktMånga boende har svårt att förstå långsiktiga målBristande motivation hos både personal och boendeBrist på kunskap hos personalenMöjliga lösningar:Föregå med gott exempelGe tips och visa på möjligheterErbjud nyttig mat som är godServera små portioner – använd mindre tallrikarBegränsa mängder – ”lördagsgodis”Köp lättprodukter – gör viktväktarsås istället för ”vanlig” såsGöra en lista över bra mat att sätta på kylskåpet (kan vara med bilder eller Pictogram för den som intekan läsa)Göra brukaren delaktig när matsedeln ska görasEnkla recept och recept i bildform kan vara en hjälpKom överens om vad som ska handlas och skriv en inköpslistaTillåt misstag (det är ingen katastrof om någon råkar köpa godis två gånger på en vecka fast man harkommit överens om en gång)Ge positiv feed back81

Kunskap ger positiv energi hos personalen som påverkar de boendeSvårt att komma igång med fysisk aktivitetHinder:Litet utbud av aktiviteter för multihandikappadeFör lite tid och för lite personalOnt om resurserBristande motivation både hos personal och boendeMöjliga lösningar:Gör ett aktivitetsschemaTa initiativ till promenaderNyttja personalens intressen – kanske tycker någon i personalen om att promenera i skogen eller attplocka svampGe förslag på olika aktiviteter tills individen hittar ”sin” aktivitetAnvänd belöningssystem och belöna med något roligt (behöver inte vara mat)Svårigheter att bryta invanda mönsterHinder:Rutiner är viktigt för många och de kan vara svåra att brytaEn del vill äta som de alltid har gjort, kanske som man gjorde i föräldrahemmetEn del vill äta samma sak varje dag, ett exempel är en boende som alltid vill ha pannkakorMöjliga lösningar:Pröva något nytt utifrån det som fungerarFörsök med en annan rätt en gång i veckan och öka sedan påByt till exempel makaroner till fullkornsmakaronerErbjud nya möjligheter – använda bilder för att visualiseraGe alternativ – t.ex. byt efterrättsglassen till frukt så småningomBjud anhöriga eller andra på middag – ett sätt att motivera till att laga en annan maträttTa ett litet steg i taget82

Mat och motion är laddade ordHinder:”Nyttig mat” och ”motion” är laddade ordOm man säger ”nu ska vi motionera” är det ingen som vill göra detMöjliga lösningar:Hitta ett roligt mål för promenadenGå på upptäcktsfärdGå en extra lång promenad (t.ex. välja en affär längre bort)Stanna till under promenaden och passa på att ta ett bad (då är det ingen som tänker att det är ”motion”)Avdramatisera ord som ”nyttig” och ”motion”83

Bilaga 8Enkät till personal i gruppbostadDe frågor i enkäten som handlar om mat avser den mat som serveras av personalen. Boende som göregna inköp och lagar mat i eget kök besvarar en separat enkät. Besvara frågorna utifrån hur det ser uti gruppbostaden just nu.1. Vilka måltider serveras gemensamt i gruppbostaden?På vardagar:På helger: frukost frukost lunch lunch middag middag mellanmål/fika mellanmål/fika kvällsmål kvällsmål inga måltider serveras gemensamtFöljande fråga handlar om frukost2. Vad serveras till en typisk vardagsfrukost? mjölk/filmjölk/yoghurt gröt/flingor/müsli smörgås med pålägg frukt/grönsak juice annat:……………………………Följande frågor handlar om middag3. Serveras grönsaker till måltiden? kalla grönsaker serveras alltid kalla eller varma grönsaker serveras alltid både kalla och varma grönsaker serveras alltid grönsaker serveras inte alltid84

4. Serveras bröd till måltiden? bröd serveras alltid bröd serveras ibland bröd serveras aldrig5. Vilka drycker serveras till måltiden? vatten/kolsyrat vatten mjölk juice fruktdryck/läsk/saft (sötad eller light) lättöl annat:……………………………Följande frågor handlar om mellanmål/fika samt kvällsmål6. Vad brukar serveras vid mellanmål/fika och/eller kvällsmål? kaffe/te juice saft/läsk/fruktdryck filmjölk/yoghurt müsli/flingor smörgås bulle/kakor glass frukt kräm/fruktsoppa annat:………………………………Följande frågor handlar om de matvaror som serveras. Kryssa det alternativ som oftast serveras. Omflera alternativ är lika vanliga – sätt flera kryss.7. Vilken sorts bröd serveras oftast? hårt bröd85

 grovt (nyckelhålsmärkt) bröd ljust bröd8. Vilken sorts smör/margarin serveras oftast? smör eller Bregott smörgåsmargarin (t.ex. milda) lättmargarin (t.ex. lätta, lätt & lagom)9. Vilken sorts ost serveras oftast? fet ost (28 – 31 % fetthalt) mager ost (max 17 % fetthalt)10. Vilken sorts köttpålägg serveras oftast? magra köttpålägg (t.ex. skinka, kalkon, hamburgerkött) korv/leverpastej (ej nyckelhålsmärkt) nyckelhålsmärkt korv/leverpastej11. Vilken sorts mjölk serveras oftast? standardmjölk (röd mjölk) mellanmjölk (grön mjölk) lättmjölk (blå mjölk)12. Vilken sorts filmjölk/yoghurt serveras oftast? filmjölk/naturell yoghurt (ca 3 % fetthalt) mellanfil (1,5 % fetthalt) lättfil/naturell lättyoghurt (ca 0,5 % fetthalt) fruktyoghurt (ca 2 % fetthalt) lätt fruktyoghurt (ca 0,2 % fetthalt) annan produkt:………………………………13. Vilken sorts flingor/müsli serveras oftast? nyckelhålsmärkt müsli osötade flingor sötade flingor/müsli86

14. Vilken sorts grönsaker serveras oftast? rotfrukter (t.ex. morot, palsternacka, rödbetor) baljväxter (t.ex. ärtor, bönor, linser) fiberrika grönsaker (t.ex. blomkål, broccoli, paprika) mindre fiberrika grönsaker (t.ex. gurka, isbergssallad, tomat)Följande frågor handlar om produkter som används vid matlagning15. Vilken sorts matfett används oftast vid matlagning? smör/fast margarin flytande margarin olja16. Vilken sorts mejeriprodukter används oftast vid matlagning? grädde/crème fraiche (27-40 % fetthalt) matlagningsgrädde/lätt crème fraiche (ca 15 % fetthalt) gräddfil (12 % fetthalt) matlagningsyoghurt (ca 10 % fetthalt) minifraiche/lagalätt eller liknande (ca 5 % fetthalt)17. Vilken sorts olja används oftast (vid matlagning eller till salladsdressing)? olivolja rapsolja annan oljaFöljande frågor handlar om samtal kring mat och hälsa18. Tänk på den senaste månaden. Hur ofta uppfattar du att…Ofta Ibland Sällan AldrigPersonalen pratar om mat och hälsa    med de boende87

Personalen uppmuntrar de boende    att köpa mat som är bra för hälsanPersonalen uppmuntrar de boende    att laga/äta mat som är bra för hälsanFöljande frågor handlar om fysisk aktivitet19. Vilka aktiviteter gör personal tillsammans med boende varje vecka? städar arbetar i köket går och handlar promenerar följer med till fritidsaktivitet som innebär rörlig aktivitet, t.ex. dans eller simning annat:……………………………………….20. Tänk på den senaste månaden. Hur ofta uppfattar du att…Ofta Ibland Sällan AldrigPersonalen pratar om rörelse och    hälsa med de boendePersonalen uppmuntrar de boende    att göra rörliga vardagsaktiviteterPersonalen tar med boende på utflykter    där det ges möjlighet att röra på sigTack för att du svarade på frågorna!88

Bilaga 9Enkät till boende i gruppbostad1. Vilken mjölk brukar du köpa? Röd mjölk Mellanmjölk Lättmjölk2a. Känner du igen den här bilden? Ja Nejb. Brukar du leta efter den här bilden när du handlar mat? Ja Nejc. Vad betyder den här bilden?……………………………………………………………………….3. Hur ofta brukar du köpa grönsaker?89

 varje dag varje vecka en gång i månaden aldrig4. Hur ofta brukar du köpa frukt? varje dag varje vecka en gång i månaden aldrig5. Hur ofta brukar du köpa läsk? varje dag varje vecka en gång i månaden aldrig90

6. Hur ofta brukar du köpa godis eller choklad? varje dag varje vecka en gång i månaden aldrig7. Hur ofta brukar du gå ut och promenera? varje dag varje vecka en gång i månaden aldrig8. Har gjort någon rörlig aktivitet den senaste veckan,som till exempel cykla, dansa eller bowla? ja, vilken aktivitet?.................................................................. nej91

Bilaga 10IntervjuguideOmrådeIntroduktionFrågorPresentation/introduktion (bandspelare)Beskriv gruppbostadenArbetat hur länge?Personal-boendeViktigaste/målet i ert arbete?Metoder för arbetet?Organisering av mathållning för de boende?Främjande av goda levnadsvanorHur ser ni på att arbeta med det?Hur ser ansvaret ut med att främja godalevnadsvanor för de boende t ex mat, rörelse?Diskuteras levnadsvanor i- Ledningsgrupp?- Personalgrupp?- Problem/Hinder?- Vad fungerar bra/Möjligheter?UtbildningsdagenHur uppfattades den?Aha-upplevelse?Vem togs initiativ till utbildningen?Hur gjordes urval för deltagande?Förändring efter det?Informationsmaterialet(handledn.+lättläst material)Har ni använt materialet?Hur?Kan de boende läsa själva?FramtidenMål/visioner?Förändringar?AvslutningÄr det något som du vill tillägga?92

Stockholms läns landstingCentrum för folkhälsaBox 175 33 , 118 91 StockholmBesök: Västgötagatan 2TEL 08-737 35 60 FAX 08-737 38 80e-post: halsomalet@sll.sewww.folkhalsoguiden.se www.halsomalet.se