Här - Ekologiska Lantbrukarna

En klimat- ochenergistrategi för detekologiska lantbruket

Mot långsiktigt hållbara odlingssystemDen globala utmaningen är tydlig: vi behöverproducera mer livsmedel med hjälp avmindre kväve och mindre fossil energi.Mindre kväve därför att den globala tillförselnav kväve vida överstiger vad både ekosystemoch klimatet klarar av. 1) Mindre -och på sikt ingen - fossil energi för klimatetsskull men också av den anledningen att detär en ändlig råvara som förr eller senarekommer bli en bristvara.Det ska vi dessutom göra i ett extremareoch mer oförutsägbart odlingsklimat.Detta kommer kräva en resurseffektivitetav tidigare knappt skådat slag. Men minstlika viktigt kommer motståndskraftigaodlingssystem vara som förmår levereraäven vid vädermässigt svåra år eller närtillgången på insatsmedel begränsas.I en internationell jämförelse har Sverigeredan idag en ganska resurseffektiv livsmedelsproduktion.Vi har relativt hög utnyttjandegradav växtnäring, energi, foder,stallgödsel och andra insatsmedel. Men detbetyder inte att det inte finns något att görapå hemmaplan, bara att det finns ännu meratt göra på andra ställen. Dessutom finnsdet idag en marknad som är beredd attbetala för satsningar på klimat och ökadresurseffektivitet.Samtidigt har vi en livsmedelsproduktionsom till stor del är beroende på importeradväxtnäring producerad med ändliga resurser.Mjölk- och köttproduktionen bygger istor utsträckning på tillförseln av proteinriktfoder från andra delar av världen. Härhar det ekologiska lantbruket redan kommiten bra bit på väg i att visa hur vi kan nåhög produktion och god lönsamhet baseratpå lokala resurser.Gemensamt för hela jordbruket är attodlingsområdena i allt större omfattningpräglas av ensidighet. Vi odlar allt störrefält med samma grödor.Naturliga avgränsningar och nischbiotopersom diken, åkerholmar, och kantzonerminskar. Ett fåtal genetiska sorter dominerarspannmålsodlingen i hela landet.Varför ska vi hänvisa den biologiskamångfalden till ett mindre antal stödberättigadereservat utan produktions- ellereffektivitetsmål?En ny vision för lantbruket skulle iställetkunna vara odlingssystem som kombinerarhög produktivitet, hög mångfald, maximalresurseffektivitet, begränsad klimatpåverkanoch estetiska värden.Avgörande för att lyckas med förändringarär en hållbar ekonomin och det finnsmycket pengar att tjäna på klimatanpassningbåde på kort och lång sikt.1) Se till exempelGalloway et al., Transformation of the Nitrogen Cycle: Recent Trends, Questions, and Potential Solutions. Science 320, 2008.Rockström et al, Planetary Boundaries. Nature 2009.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 3

Satsningar på resurseffektivitet går oftastatt räkna hem i pengar. Minskad foderförbrukning,ökad avkastning, sparad energioch minskat arbetsbehov kan ge nettoeffekterpå 100 000-talskronor om året på ennormalstor gård.Marknaden för klimatsmart mat växeroch signalerna är tydliga. Tre av fyra villkunna välja mat med lägre klimatpåverkanoch varannan kan tänka sig att betala merför sådan mat. 2) Var femte konsument villköpa mer ekologisk mat, och trenden medökad efterfrågan har visat hålla i sig ävenunder år med dålig tillväxt.På längre sikt kommer motståndskraftigaodlingssystem vara en förutsättning för enhållbar ekonomi på gårdsnivå.Det här är ett första steg till att beskrivaoch kvantifiera åtgärder som tar oss närmarevisionen om ett högavkastande mångfaldsjordbruksamtidigt som vi förstärkeroch utvecklar den ekologiska produktionensom ett klimat- och miljösmart alternativ.Vi har valt att fokusera på fem områden:Ökad avkastning, Vårda jord och landskap,Fånga och lagra energi, Ät grönt samt Närproducerat.2) Konsumentundersökning för klimatmärkningsprojektet, www.klimatmarkningen.seEn klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 4

1 Ökad avkastningEn hög och stabil avkastning är en förutsättningför ett resurseffektivt, klimatsmartoch uthålligt jordbruk. Men en hög avkastningmåste samtidigt ses i ljuset av mängdeninsatsvaror, utsläpp av växthusgaseroch eventuella restprodukter.Ekologiska skördar är i västvärlden generelltlägre än i motsvarande konventionell produktion.Fallstudier från länder där maninte har samma tillgång till importeradeinsatsmedel som handelsgödsel och bekämpningsmedelvisar istället på skördeökningarpå mellan 50 och 500 procent vid övergångtill ekologiska brukningsmetoder. 3)Rikssnittet på skördar av ekologisk spannmålligger idag på 50-60 procent av motsvarandekonventionell nivå, för ärter på 60-70procent medan skörden av åkerbönor liggerpå 95-100 procent. Vallskördarna har desenaste två åren legat på 80-90 procent avden konventionella skörden. Skörden av ekologiskmatpotatis ligger runt hälften av denkonventionella. 4)KväveeffektivitetHelt avgörande för lantbrukets klimateffektär effektiviteten i kvävehanteringen.Årligen tillförs runt 300 000 ton kväve tillsvensk åkermark, varav två tredjedelar ärnyfixerat kväve från atmosfären - 160 000ton från handelsgödsel, 30 000 ton från300002500020000150001000050000biologisk kvävefixering och 20 000 ton viakvävenedfallet.Allt nyfixerat kväve kommer för ellerSkördenivåer ekologisk produktionsenare återgå till kvävgas i atmosfären viaSnittskördar kg/ha för hela landet 2007–2009 konventionelldenitrifikation. produktion En del kväve denitrifierasredan i mark och gödsel, men det mesta50 000sker utanför odlingssystemen.I samband med denitrifieringen bildas40 000även lustgas, vilket är en kraftig växthusgas30 som 000 dessutom bidrar till nedbrytningen avozonlagret. Det är mycket svårt att påverka20 mängden 000 lustgas i relation till mängdendenitrifierat kväve. Det vi däremot kan10 000påverka är mängden nytillfört kväve.0Skördenivåer ekologisk produktionSnittskördar kg/ha för hela landet 2007–2009HöstveteVårveteKonventionell produktionKälla: Jordbruksstatistisk årsbok 2010MatpotatisÅkerbönorEkologisk produktionSlåttervallHöstveteNNNNFIXERING CIRKULERING DENITRIFIKATIONNNNNOKväve fixerat ur atmosfären cirkulerar i ekosystemen i form av nitrat, ammoniak eller andra organiska föreningar. För eller senare kommerdet återgå till atmosfären, antingen direkt som kvävgas, eller omvägen via lustgas vilket totalt sett sker för mellan 3 och 5 procent av kvävet.3) Se till exempel Badgley et al., Organic agriculture and the global food supply. Renewable Agriculture and Food Systems: 22(2); 86–108, 2007.4) Jordbruksstatistisk årsbok 2010, SCB. De ekologiska skördarna är från areal som fått ekostöd, vilken tidigare har skiljt sig från arealencertifierad ekologisk produktion. För 2009 är skillnaden dock mycket liten.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 5

Genom förbättrad kväveeffektivitet kan viminska behovet av nytillfört kväve och iställetanvända mer cirkulerat kväve i form avstallgödsel och återförd urban växtnäring.Detta har en dubbel effekt genom minskadelustgasutsläpp och minskad energi- ellermarkanvändning för att fixera kvävet.Studier av växtnäringsbalanser från ettstort antal gårdar visar på ett tydligt lägrekväveöverskott per hektar i den ekologiskaproduktionen – 17, 38 respektive 35 procentlägre för växtodlings-, mjölk- respektiveköttgårdar. Däremot var kväveutnyttjandet,det vill säga andelen av det tillförda kvävetsom hamnar i produkterna, högre på bådede konventionella växtodlings- samt köttgårdarna.För mjölkgårdarna var utnyttjandetlika, runt 30 procent. 5)Utmaningen för den ekologiska produktionligger därför i första hand i att bättreutnyttja det kväve som redan idag hanteraspå gårdarna. Samtidigt kan utnyttjandet ivissa fall också förbättras genom tillförsel avinköpta gödselmedel som kan ge ett merlättillgängligt kväve tidigt på säsongen,vilket i sin tur ökar grödans möjlighet att tatillvara på näringen när mineraliseringenfrån mark och stallgödsel sen tar fart.Ett uppmärksammat problem den i ekologiskaproduktionen är brytningen av ettårigagröngödslingsvallar. Arealerna är docksmå, och ersätts i allt högre grad av flerårigfodervall även på växtodlingsgårdarna. 6)Men även brott av fleråriga vallar kan varaproblematiskt, och bör till exempel ske påvåren på lätta jordar i södra Sverige.En ökad odling av fånggrödor i ekologiskproduktion har potential att minska kväveförlusterna,inte minst på hösten efter ettvallbrott när växtnäring kan fortsätta mineraliserasefter huvudgrödan har slutat växa.Även skyddszoner kan hjälpa till. Bäst är omdet infångade kvävet kan återföras genomatt skyddszonen skördas till livsmedel, fodereller biogas.80706050403020100Nytillförsel av kväve till det svenska jordbruket, ton NDeposition19 600Kvävefixering34 000Foderimport& livsmedelsavfall48 100Handelsgödsel164 000Handelsgödsel: Medelvärde över försäljningen de senaste 5 åren.Foderimport & livsmedelsavfall: Avser år 2005, källa SCB, 2007.Inkluderar delvis cirkulerat kväve från livsmedelsavfall.Kvävefixering: Avser år 2008, källa Naturvårdsverket, 2010.Deposition: Avser år 2005, källa SCB, 2007. Inkluderar liten mängdcirkulerat kväve från ammoniaknedfall.Utnyttjandegrad av kväve (kväve in/kväve ut), %67%55%VäxtodlingKonventionell produktionKälla: Wivstad mfl 200930% 30%Mjölk34%Ekologisk produktionKött26%Återförsel av näringEtt systemfel i dagens samhälle är den iprincip saknade återföringen av växtnäringfrån staden. Att låta växtnäringen cirkuleravärderas alltför lågt. Det är både billigareoch enklare att plocka ner nytt kväve uratmosfären genom baljväxter eller handelsgödseljämfört med att utnyttja det somredan finns här nere.Överlägset mest kväve finns i humanurin,uppskattad till en fjärdedel av den årligatillförseln via handelsgödselkväve. 7) Urinenär dessutom en relativt ren näringskälla.5) Maria Wivstad mfl., Ekologisk Produktion – möjligheter att minska övergödning, SLU, 2009.6) Ibid7) Ibid. Här uppskattas kväveinnehållet i humanurin till 37 160 ton N om året, i fekalier till 5 070 ton N. Fosforn är mindre skevt fördeladmed 3 040 ton P per år i urinen och 1 690 ton P i fekalier.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 6

Rester av läkemedel ligger på samma nivåersom de i djurens gödsel 8) , och innehållet avtungmetaller är mycket lågt jämfört med tillexempel klosettvatten, matavfall eller flytgödselfrån nötkreatur. 9)Själva tekniken för urinseparering, lagringoch återföring finns redan tillgänglig,även om erfarenheter av storskalig implementeringsaknas. Ett alternativ till urinsepareringär hantering av separerat klosettavloppsvatteneller latrin.Tyvärr nämns inte humanurin eller komposteradefekalier som ett godkänt gödselmedeli EU-regelverket för ekologisk odling.En öppning kan dock finnas i att den svenskaMiljöbalken klassar dessa produkter somhushållsavfall. Användning av lagrad ochfermenterad humanurin och komposteradefekalier borde därför kunna vara förenligtmed EU-förordningen.Effektiv djurhållningMjölkavkastningen för ekologiska kor liggeri medeltal ett ton lägre per ko och år jämförtmed konventionell produktion. Trotsdet finns det ingen signifikanta skillnader iutsläppen av växthusgaser per kilo produkt– lite högre metanutsläpp från ekoproduktionenbalanseras mot högre användning avenergikrävande instatsmedel i den konventionella.10)Uppfödningstiderna för köttdjur är oftalängre i ekologisk produktion, vilket föridisslarna gör att djuren hinner släppa utmer metan än djuren i motsvarande konventionellauppfödning. Effekten balanserasmot att uppfödningen bygger på ett resurssnålarefoder som grovfoder och bete.En utmaning för framtiden är uppfödningssystemsom kombinerar kortare uppfödningstidermed ett resurssnålt foder. Enförutsättning för det är grovfoder av högkvalitet, till exempel helsädesensilage medbaljväxter och optimerade vallfröblandningarför ökad avkastning och hög smaklighetpå fodret.Betet är en resurs som kan utnyttjas bättre,inte minst med tanke på att idisslarna ärutvecklade just för att beta. Rationell betesdrifthandlar om att kontinuerligt planerabetesbeläggning och val av mark efter aktuellttillstånd och kunskap om när näringsvärdetär som bäst.Att minimera kväveförluster från hantering,lagring och spridning av stallgödsel ären gemensamt utmaning för konventionelloch ekologisk produktion, även om incitamentenhittills varit starkare i den ekologiskaproduktionen eftersom det inte är likalätt att ersätta det förlorade kvävet.Optimering av utfodringen är också enviktig åtgärd. Överutfodring leder till attutsläpp och insatser förenade med foderproduktionengår förlorade. Optimering avproteininnehåll leder till lägre kvävehalter istallgödseln vilket minskar risken för förlusteri hanteringen. För egenodlat foder krävsförbättrad säkerhet kring näringsinnehålletför att kunna optimera utfodringen.Friska djur och växterFriska djur mår bättre, producerar mer, ärfruktsammare och besparar uppfödarenpengar och tid för medicinering och uppföljning.Låg rekryteringsandel och hög dödlighetav djur minskar produktionens effektiviteteftersom utsläpp och växthusgaser ochanvända insatsmedel måste fördelas på enmindre mängd produkter. Aktivt deltagandei omsorgsprogrammen för hög djurhälsa ären viktig åtgärd i arbetet med att effektiviseraoch klimatsäkra animalieproduktionen.Ekologisk husdjursproduktion hänvisasfortfarande i stor utsträckning till djur somavlats fram för hög produktion under konventionellaförhållanden. Utvecklingen avavelsstrategier för uthållighet och effektivitet– på allt från gårds till internationellnivå – är en viktig fråga för framtiden.Friska växter växer bättre och snabbare,ger högre skörd och har högre motståndskraftmot sjukdomar. Vi saknar fortfarande8) Jan Eksvärd, LRF, muntligt.9) Maria Wivstad mfl., Ekologisk Produktion – möjligheter att minska övergödning, SLU, 2009.10) Cederberg & Flysjö, Life cycle inventory of 23 dairy farms in South –Western Sweden. SIK-report Nr 728, 2004 Cederberg m.fl.,Livscykelanalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion. SIK-rapport Nr 7617, 2007.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 7

ett tydligt förädlingsarbete inriktat motrobusta sorter optimerade för hög produktionutan stora mängder gödsel eller bekämpningsmedel.Arbetet med att ta fram bättre anpassadeväxtsorter kan med fördel bedrivas på olikanivåer. Exempel finns på gårdsbaserat förädlingsarbetedär bönder coachade av professionellaförädlare jobbar med utvecklaeget utsäde – ett upplägg som har gett imponeranderesultat i andra länder. 11)Många funktionerAtt värdera det samlade värdet från komplexasystem som producerar flera olikanyttigheter kan vara svårt. Ett exempel ärmjölkkor som producerar både mjölk, köttoch kalvar. Vid betesbaserad drift bidrar dedessutom till att hålla landskapet öppet.Det kan också handla om att samma marksamtidigt eller med tidsförskjutning ger fleraolika produkter. Skogsbete är ett klassisktexempel på det. Ett annat är ängsäppelodlingen,där bönderna ympade vildsåddaaplar med ädla sorter ovanför beteshöjd.Båda är exempel på system som fungeratdåligt i tider av ökad mekanisering ochminskad mänsklig närvaro i landskapet. Hörbehövs kreativa lösningar som kombinerarmodern teknik med traditionell kunskap.Effektiv markanvändningMarkanvändningen i dag innebär allt oftareatt marginalmarker överges, eller odlasenbart för att få stöd, samtidigt som detbedrivs en allt intensivare produktion på ettallt mindre areal. En långsiktigt effektivmarkanvändning behöver utgå från etthelhetsperspektiv där platsspecifik analysger förutsättningarna för hur hög produktivitet,hög mångfald och en begränsad klimatpåverkankan kombineras.11) Se till exempel Right Livelihood belönade Melaku Woredes arbete inom Seeds of Survival i Etiopen eller MASIPAG projektet på Fillipinerna.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 8

2 Vårda jord och landskapMarken och landskapen är jordbruketsöverlägset viktigaste resurs. Långsiktigthöga skördar är beroende av att vi aktivtvårdar våra jordar.Marker med ett levande mikroliv och höghumushalt ger friskare växter och högreskördar. Landskap med hög mångfald ochmånga olika biotoper gynnar naturligafiender till skadegörare och pollinatörer,ger utrymme för hotade arter och har, omde innehåller träd och buskar, större potentialtill att lagra in kol.Ekologiskt odling har en positiv effekt påmångfalden av växter, pollinerande insekteroch fåglar. Effekten är som störst i det intensivtodlade slättlandskapet och mindre imer varierade landskap. 12)Mulljordar kräver platsbaserad analysFrån utdikade mulljordar sker stora utsläppav koldioxid och lustgas. I takt med attkunskaperna förbättrats de senaste åren harbetydelsen av utsläppen dock skrivits ned. 13)Knappt 280 000 hektar av dagens brukadejordbruksmark kan klassas som organogenmark, vilket inkluderar både torvjordoch gyttjejordar. Odlingen är generellt merextensiv än på mineraljordarna. Endast 1,7procent av arealen mulljordar används förodling exempelvis morötter och andragrödor med stort avstånd mellan raderna 14) .Som mest odlade vi på 1940-talet 705 000hektar utdikade organogena jordar. Av deöver 400 000 hektaren mark som sedan desstagits ur produktion antas huvuddelen idagvara beskogad. Dessa jordar fortsätter dockatt släppa ut stora mängder koldioxid ochlustgas. 15)Tidigare rekommendationer om långliggandevall eller att åter blötlägga markernabehöver inte alltid vara de bästa ur ett klimatperspektivnär man vägersamman utsläpp av både koldioxid, metanoch lustgas. I vissa fall har till exempeleffekten av att plöja marken liten betydelsedå genomluftningen är stor även av oplöjdmark. Våtläggning av marker där vattennivånsen kommer att variera under säsongenkan ge lustgasutsläpp större än de totalautsläppen från den torrlagda marken 16) .En platsbaserade analys som tar hänsyntill odlingshistoria, uppmätt bortodlingstakt,jordsammansättning, lokalt klimat,grundvattennivåer och årsvariationer är enförutsättning för att kunna ge rekommendationerom klimateffektiva åtgärder. Närinvallning är möjligt kan till exempel våtläggningvara ett alternativ. Vid potentialtill betesproduktion samtidigt som betesdjurfinns tillgängliga kan permanent betevara ett alternativ. Att upphöra med odlingav radgrödor måste utvärderas ur ett systemperspektivdär effekten av att odlingenflyttas till andra jordar och delar av landetbeaktas.Att fånga och lagra kolOrganiskt kol i marken representerar ettbetydande globalt kolförråd, upp till dubbeltså mycket som idag finns i atmosfären.Huvuddelen av kolet är i form av humus– en sammansättning av olika organiskaföreningar som är betydligt mer svårnedbrytbaraän det nytillförda organiska materialet.Det nytillförda materialet bryts nerinom några år men kol i humusförrådet kanfinnas kvar i hundratals till tusentals år.Nedbrytningstakten av humus påverkas aven lång rad faktorer, bland annat bildningav stabila aggregat där humusämnen bindsihop med till exempel lerpartiklar. 17)Förändringen i markens kolförråd kanberäknas som nettoeffekten av tillförsel avorganiskt material, nedbrytning av det färskaorganiska materialet, nedbrytningen av12) Janne Bengtsson m.fl., The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis,Journal of Applied Ecology 42, 2005.13) 2003 skrevs utsläppen av koldioxid ner med en miljon ton. En lika stor sänkning väntas i den kommande rapporteringen för 2009.14) Berglund mfl., Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-2008, SLU, 2009.15) Ibid.16) Kerstin Berglund, muntligt.17) Gundula Azeez, Soil Carbon and Organic Farming, Soil Association, 2009.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 9

humus samt överföringen från färskt materialtill humus. 18)Hur mycket av det tillförda material somöverförs till stabilt humus varierar. För skörderesteruppskattas det till ca 10 procent,för stallgödsel 30 procent. 19) För komposteratmaterial är kvoten förmodligen ännuhögre 20) . Idag saknas studier av hur rötrestenfrån biogasanläggningar påverkar uppbyggnadenav humus, men med tanke på attdet är de mest svårnedbrytbara föreningarnasom finns kvar skulle potentialen kunnavara stor och därmed kunna kompenseraför att mycket av kolet i rötmaterialet försvunnitsom biogas. 21)Enligt modellberäkningar minskar idagdet totala kolförrådet i våra odlade mineraljordarmed totalt runt 70 000 ton kol omåret. Förändringarna är mycket små i relationtill det totala uppskattade kolförrådetpå 270 miljoner ton (i de översta 0-25 cm).Relativt andra utsläppskällor i jordbruket ärkolförlusten också mycket liten.Fleråriga vallar, tillförsel av stallgödseloch användning av fånggrödor är kändaåtgärderna för att öka tillförseln av organisktmaterial och bygga upp poolen medstabilt humusmaterial. Det är troligt att vimed dessa och andra åtgärder skulle kunnaöka inlagringen av kol i jordbruksmarken,men det saknas bra underlag för att kunnauppskatta potentialen.Potentialen för kolinlagring i gräsmarkersom inte odlas är stor. I Sverige beräknasdock inlagringen till endast 30 kilo kol perhektar och år, vilket kan jämföras medvärden på upp till 1 ton kol som uppmätsnere i Europa. Den avgörande skillnadenverkar vara tillförseln av kväve. Många europeiskagräsmarker gödslas kraftigt medanskötsel av svenska naturbetesmarker går utpå att föra bort näring. 22)Om vi inte haft kvävenedfallet över naturbetesmarkerna(som ju har sitt ursprung iförbränningen av fossila bränslen) hadebetesmarkerna lagrat in ännu mindre kol.Eftersom potentialen till inlagring kan varaså stor är det intressant att diskutera hurnaturbetesmarker bäst skall skötas.Träd som kolsänkaInlagringen av kol i träd, båda i betesmarkeroch i jordbrukslandskapet, är idag betydligtstörre än den i marken. Under perioden1990-2008 lagrade träd i betesmarkerin i genomsnitt 450 000 ton koldioxid omåret och träd i åkerlandskapet 190 000ton. 23) Precis som inlagringen i skogen ärdetta dock kol som för eller senare kommersläppas ut igen då träden avverkas. Samtidigtkan vi om vi bestämmer oss för atthålla ett större stående kolförråd i det öppnalandskapet få en stabil inlagring underde år vi bygger upp poolen.Fler träd i jordbrukslandskapet behöverinte vara synonymt med igenväxning. I betesmarkerkan träden skötas aktivt genom tillexempel stamkvistning vilket minskarutskuggningen av gräs.För att det inlagrade kolet ska bli en långsiktigsänka krävs åtgärder som ser till attden avverkade veden inte omedelbart återförstill atmosfären (som vid förbränning)utan på olika sätt stannar kvar. Massiv vedkan lagras in genom användning som byggmaterial.Det vedmaterial som producerasi åkerlandskapet och naturbetesmarker ärdock oftast av klenare natur.En metod att utnyttja klenare virke tillkolinlagring är tillförsel av flisat kvistmaterialfrån lövträd till marken, en teknik somutvecklats i Kanada. Träfliset innehållermycket lignin med stor potential att byggaupp det långvariga humusförrådet. Träflisav kvistar innehåller dessutom betydligt mernäringsämnen än stammar vilket minskarrisken för kvävefastläggning. 24)18) Se till exempel Olof Andrén mfl., ICBM regional model for estimations of dynamics of agricultural soil carbon pools,Nutrient Cycling in Agroecosystems 70, 2004.19) Olof Andrén mfl., ICBM regional model for estimations of dynamics of agricultural soil carbon pools,Nutrient Cycling in Agroecosystems 70, 2004.20) Angela Y. Y. Kong mfl., The Relationship between Carbon Input, Aggregation, and Soil Organic Carbon Stabilization inSustainable Cropping Systems, Soil Science Society of America Journal, Vol 69, 2005.21) Christel Cederberg, muntligt.22) Inlagring av kol i betesmark. Jordbruksverket Rapport 2010:25.23) Den svenska klimatrapporteringen, Naturvårdsverket 2009.24) Caron et al., Regeneration Soils with Ramial Chipped Wood. Laval University, 1998.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 10

En annan omdiskuterad metod är kolning,vilket även går att göra med grövre material.Träkol är mycket stabilt som kolkälla ochanses i vissa fall även bidra positivt till markensbördighet och egenskaper.Minimera markpackningKörning med tunga maskiner packar marken.Markpackning leder bland annat tilllägre skördar, ökad dräneringsbehov, ökadenergianvändning för bearbetning, ökadeutlakning och ökad förlust av kväve genomdenitrifikation. 25)Kända åtgärder för att minimera markpackningsom dubbelmontage, anpassatlufttryck, bättre dränering och att undvikaatt köra på blöta marker kan leda till förändringarav matjordlagren som återställsmed tiden. Det stora problemet är den mereller mindre permanenta packningen längrener i marken av alven, som ökar genomökande axelbelastningar.Mera natur och vattenDet finns mycket att vinna på att få in mernatur och mångfald i jordbrukslandskapet– fler träd och buskar, större variation avarter och biotoper och mer vatten som rörsig genom landskapet. Detta kan leda tillökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald,förbättrade mikroklimat och ökadmotståndskraft mot extrema väder somstormar och skyfall.Ingen annan åtgärd har haft så stor betydelseför jordbrukslandskapets utseendesom det utdikningsprojekt som pågått underde senaste 150 åren. Utdikningen ochdräneringen av jordbruksmark har kraftigtförbättrat förutsättningarna för effektivväxtodling på många av landets jordar. Mendet har också haft sitt pris.Vattnet som levande element är idag tillstor del frånvarande i landskapet, vilketnaturligtvis påverkar alla de arter som ärberoende av de biologiska nischer som skapaskring vatten. Det var också utdikningenoch sjösänkningarna som tog fram de urklimatperspektiv så problematiska mulljordarna.Men kanske viktigast av allt är att viförlorat mycket av den vattenhållande ochbuffrande förmågan i landskapet.Vattnet rör sig idag i snabb takt mot havetgenom grävda, uträtade och fördjupadevattendrag, vilket ökar belastningen avnäringsämnen på havet. Tillsammans medmyrar, våtmarker och mader har de förloratsin förmåga att buffra stora vattenflöden vidtill exempel vårfloder och långvariga regnperioder,vilket istället leder till kraftigaöversvämningar vid de kvarvarande vattendragen.25) Källa för hela avsnittet: Inge Håkansson, Packning av åkermark vid maskindrift, www.greppa.nu, 2000.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 11

3 Fånga och lagra energiLivscykelanalyser visar att det ekologiskalantbruket i de flesta produktionsområdenhar en lägre energianvändning per kilo produceradprodukt, runt 30 procent lägre bådeför vegetabilier och animalier. Huvudorsakerär utnyttjandet av baljväxter istället förkonstgödsel och energisnålt grovfoder. 26)Ökade mekanisk ogräsbekämpning gernågot högre dieselförbrukning i ekologiskproduktion, runt 15 extra liter diesel perhektar för ettåriga grödor 27) , men dentotala effekten är liten vilket alltså visar sig ilivscykelanalyserna.Farväl fossil energiDe fossila bränslena - kol, olja och gas – bildadesunder miljoner år genom en långsamansamling och kemisk förvandling av växtmaterial.De representerar miljontals år avsolljus samlade i en tät energimassa.Genom att byta ut fossila bränslen motbiobränslen går vi från att använda historisktinlagrat kol till kol som lagrats in underpå sin höjd de senaste hundra åren omvi använder skog. Det har ingen reell effektpå klimatet - såtillvida vi inte samtidigtförsäkrar oss om att motsvarande mängdfossila bränslen stannar i marken - menminskar vårt fossilberoende. Samtidigtskapar vi dock ett biobränsleberoende. Detär troligt att biobränslepriser på en globalmarknad kommer öka i takt med de fossila.Byte till kolfria energikällor baserade påvind, sol och vatten minskar vår klimatpåverkan.Men de kan fortfarande göra osssårbara mot höga energipriser. Den endalångsiktigt hållbara lösningen på vårt fossilberoendeär att kraftigt minska vår energianvändning.Minskad energianvändningEn del energi går att spara inom hela lantbruketgenom effektiviseringsåtgärder – tillexempel användning av sparsam körning,genomgång av förbrukning i stallar ochproduktionsutrymmen, utbyte av äldremaskiner och genomtänka logistikflödenbåde inom- och utomgårds. JTI uppskattaren total besparingspotential av diesel till2020 på 25 procent för åkerbruket och 5procent för interntransporter. 28)För att klara riktigt stora minskningar avenergianvändning kommer det krävas nyaodlingssystem som inte är lika beroende avtunga maskinoperationer. Plöjningsfrittjordbruk och andra varianter av reduceratjordbearbetning är alla lovande utvecklingar,även om det kommer vara viktigt att hittasystem som samtidigt inte ökar beroendet avbekämpningsmedel.Även en ökad odling av fleråriga grödorskulle kunna spara mycket energi. Flerårigagrödor kräver ofta mindre insatser i form avmarkberedning, sådd och ibland ävenogräsbekämpning.Utnyttja kolfria energikällorIdag använder vi fortfarande en hel deleldningsolja inom lantbruket, framförallt ispannmålstorkningen. Det är tekniskt möjligtatt de flesta år torka spannmål enbartmed hjälp av system baserade på solvärme.Men det är en process som kräver ett heltannat engagemang och hantering än tillexempel en satstork där vi bara trycker påen knapp.Mycket av övrig uppvärmning inom lantbrukethar redan ställt om, eller är på vägatt ställa till biobränslen. Det är bra, mendet är ännu bättre om vi kan utnyttja kolfriaenergikällor som solvärmen.26) Cederberg C, Mattsson B, Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South Western Sweden, SIK, 2004.Cederberg C & Nilsson B, Livscykelanalys (LCA) av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift, SIK, 2004 (Nr 718)Cederberg C & Darelius K, Livscykelanalys (LCA) av nötkött – en studie av olika produktionsformer, Naturresursforum, 2000.Energieffektiviseringar inom produktionen av handelsgödsel har gjort att resultaten i ovan nämnda studier inte helt överensstämmermed dagens förhållanden. Här räknas med en energiåtgång på 41,8 GJ / ton ammoniak, medan de bästa fabrikerna i Europa idag sägsligga på 31,8 GJ, dvs en minskning med 24 %. Energin för att tillverka handelsgödsel är dock bara en post bland flera på en konventionell gård.27) Cederberg, 2009. Hur har miljöersättningen till ekologisk produktion påverkat växthusgasutsläppen från det svenska jordbrukssystemet? SIK.28) Fogelberg mfl., Energibesparing i lantbruket år 2020, JTI, 2007.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 12

Med tanke på de enorma ytor solvändaväggar och tak lantbruket förfogar övertorde potentialen för solvärmepaneler varanäst intill obegränsad. Den stora utmaningenligger istället i att hitta system för attlagra värmen tills vi behöver den. Enklalösningar är att utnyttja massiva materialsom tegelväggar eller vattentankar för attjämna ut värmen över dygnet. Men ävenlängre tids lagring går att uppnå genom tillexempel utnyttjande av stora vattenmagasin,eller genom att pumpa ner varmvatten iborrhål.BiobränslenBiobränslen är ett bättre alternativ än fossilabränslen. Hur mycket bättre beror på dentotala klimateffekten i odlingen av biobränslen.Jämfört med skogen är dock potentialentill biomassaproduktion från jordbruketsettåriga grödor tämligen blygsam. Odlingav flerårig energiskog anses idag ge godlönsamhet, men trots det är omfattningenfortfarande mycket liten.Den lösning som lovar mest för framtidenär rötning av gödsel där vi får multifunktionellnytta genom minskade metanutsläppfrån stallgödseln, en rötrest med lättillgänglignäring som gör det lättare att ge växternanäring i rätt tid samtidigt som vi fångaroch lagrar energi.En förutsättning är dock att biogassystemenär täta, så att det inte läcker ut metan iatmosfären. Likaså måste rötresten hanterasvarsamt för att undvika avgång av metan,ammoniak och lustgas.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 13

4 Ät gröntMer grönsaker i kosten skulle ha en otvivelaktigtpositiv effekt på folkhälsan. Ur ettklimat- och resursperspektiv bör det i storutsträckning vara svenska grönsaker varstillgänglighet och kvalitet av naturliga skälskiljer sig efter säsong.Närproducerade, och gärna ekologiska,grönsaker är hett efterfrågade på marknaden.Det är det ekologiska lantbrukets uppgiftatt leva upp till den efterfrågan.Mindre köttI Sverige äter vi i snitt 80 kg kött per personoch år, motsvarande 219 gram om dagen.Det kan jämföras med Livsmedelsverketsrekommendationer på 95 gram om dagen tillkvinnor och 120 gram om dagen till män. 29)Klimateffekten av vår köttkonsumtionkan beräknas till drygt 800 kg koldioxidekvivalenterper person och år, vilket ärhälften av det personliga tak för all konsumtionpå 1,6 ton som IPCC uppskattar att vimåste hålla oss under. 30)Det är dock viktigt att beakta att det ur ettresursperspektiv finns stora skillnader mellanolika system för djurproduktion. Idisslaresom omvandlar cellulosa till högvärdigakött- och mjölkprodukter möjliggörutnyttjanden av en stor resurspool somannars inte hade varit tillgänglig för människan.Grisar och fjäderfä har istället potentialtill en effektiv omvandling från fodertill kött, men fodras i dag vanligen medvegetabilier som skulle kunde användasdirekt som livsmedel.Vilka djurslag som passar bäst att produceravar och i vilken omfattning är en frågaom plats- och systemanalys. En sådan analyskommer i de flesta fall peka mot hög grov-foderandel till idisslarna och användning avrestprodukter i uppfödningen av enkelmagadedjur. Den rådande produktionsstruktureninom lantbruket är dock inget viändrar på kort sikt.Vad vi däremot kan förändra är denomfattande importen av köttprodukter.Idag importeras runt 40 procent av detkonsumerade nötköttet, 30 procent av fågelköttetoch 20 procent av grisköttet. Att minskaköttkonsumtionen genom minskad importär därför den till en början mestprioriterade åtgärden. En helt slopad importskulle sänka snittkonsumtionen till 60kg per person och år, motsvarande enminskning på 36% av den svenska köttkonsumtionenklimatavtryck. 31)Från lantbruket kan vi bland annat bidramed att lyfta fram kvaliteten och ”lyxigheten”i våra köttprodukter vilket bör inbjudatill synen på kött som ett tillbehör snarareän en huvudingrediens i kosten.120100806040200Självförsörjningsgraden i Sverige för olika köttslag, %98%Nötköttinkl lamm199059%111%2006GrisköttKälla: Madeleine Arnqvist, 2008.83%75%37%Får- och lammkött97%71%Fågelkött29) Madeleine Arnqvist, Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan, examensarbete vid SLU, 2008.30) Ibid.31) Ibid.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 14

5 NärproduceratAtt korta avstånden mellan produktion ochkonsumtion handlar inte bara om att minskatransportbehovet. Det gör det ocksåenklare att cirkulera växtnäringen. För konsumentenblir flödena av resurser och restproduktermer överskådliga och begripligavilket ger engagemang att bidra och stödjaåtgärder till återföring av växtnäring.Den ekologiska produktionen har krav på atthälften av fodret ska produceras på den egnagården, eller i samarbete med gårdar somligger så nära att stallgödseln kan återföras.Många gårdar produceras dock betydligthögre andel av sitt eget foder. Genom attsatsa på egenodlad proteinfoder går det attuppnå 100 procent egen foderförsörjning.Lokalproducerat foder och gödselAlla gårdar har idag inte förutsättningar fören integrerad djur- och växtodling. Tillgångtill foder kan på många platser vara enbroms till omläggningen till ekologisk produktion.Samverkan mellan framföralltmjölkgårdar och växtodlingsgårdar kanlösa foderbristen, öka kväveutnyttjandet istallgödseln genom större spridningsarealsamtidigt som växtodlingsgården för avsättningför de vallgrödor man ändå måste ha iväxtföljden.En förutsättning är att avstånden är tillräckligtkorta för att återföring av stallgödselkan bli aktuell. 32) Genom att användalastbil för gödseltransporterna - vilket ärbetydligt mer effektivt än traktor - växer detavstånd som kan anses rimligt.Lokal distributionLokal distribution är många gånger etttransportmässigt bättre alternativ ur energisynpunkt,men behöver inte nödvändigtvisvara det. 33) Avgörande är dieselförbrukningi använda fordon och lastningsgraden.Fortsatt utveckling av transportmässigteffektiva lokalmatkoncept är viktigt.Samtidigt kan det vara missvisande att baratitta på milavstånd. För förädlade produktersom kött och mjölk är resursförbrukning ochutsläpp från transporterna mycket små i relationtill de som sker i produktionen.Men det finns också stora sociala värdenmed en lokal matproduktion, vilka inte skaunderskattas. Upplevelsen och värdering avmaten ökar när vi får inblick i produktionenoch kanske personlig kontakt med producenten.32) I det nya regelverket för klimatcertifiering av mat ställs till exempel krav på att minst 60 procent av fodret på mjölkgårdar somproduceras på den egna gården eller på på en närliggande gård, vilket definieras som en gård dit återförsel av stallgödsel är aktuell.33) Se till exempel Lokal mat på väg, LRF & Ekologiska Lantbrukarna, 2009.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 15

KLIMAT- och ENERGIÅTGÄRDER för det EKOLOGISKA LANTBRUKETGod lönsamhet/lätt att genomföra Osäkert Dålig lönsamhet/svårt av genomföraHÖG EFFEKT? • Platsspecifika åtgärds planerför mulljordar• Gynna träd och buskar iodlingslandskapet• Återföring av urban växtnäring• Nya fleråriga grödorMEDEL • Ökad kväveeffektivitet- vårbearbetning- genomtänkta vallbrott- jämnare fördelning av stallgödseln- spridning vid bäst tidpunkt- behovsanpassad kvävegödsling- fånggrödor- utnyttja växtnäringsbalanser• Samverkan djur- och växtgårdar• Bättre tillväxt- optimerade foderstater- grovfoderanalyser- delta i djurhälsovården- bättre betesutnyttjande- ensilage med spannmål/trindsäd• Ökad kväveeffektivitet - gödselspridningmed bästa teknik• Ekologisk växtförädling• Ekologiska avelsstrategier• Biogas från gödsel och andra råvaror• Utnyttja solvärme för torkningoch uppvärmning• Längre liggtider på vallar• Reducerad jordbearbetning• Vindkraft• Småskalig vattenkraft• Mer kväve till naturbetesmarker• Flisa eller kola röjnings- ochgallringsved för nedbrukning• Multifunktionella odlingssystem• Effektivare täckning urin-,rötrest- och flytgödselbehållareLITEN EFFEKT • Egenodlat proteinfoder• Lokal distribution av produkter• Skyddszoner• Utbildningar sparsam körning• Energikartläggning och rådgivningÅtgärder märkta med handlar huvudsakligen om minskad energianvändning och/eller ett minskat fossilberoende.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 16

Utvecklingsmål för ekoproduktionen till 2020Ökad kväveeffektivitet, bättre kunskap omkolinlagring och en minskad energianvändningär centralt i utvecklingen av den ekologiskaproduktionen.Den ekologiska produktionen har gått från25 000 hektar år 1990 till idag 392 000hektar. 34) Klimateffekten av den ekologiskaproduktionen har beräknats till minskadeutsläpp på 430 000 ton co2e, jämfört medom samma arealer hade odlats konventionellt.De väsentliga posterna i den kalkylenär ”utebliven” produktion av mineralgödselsamt minskade lustgasutsläpp på grund avlägre kväveomsättning. 35) Omställning tillekologisk produktion är med andra ord eneffektiv klimatåtgärd räknat i absolutautsläpp.Samtidigt avkastar den ekologiska produktionenmindre än motsvarande konventionell.Gårdsbaserade livscykelanalyser avekologisk produktion pekar dock mot attäven utsläppen av växthusgaser räknat perkilo produkt blir lägre, åtminstone förvegetabilier. För animalieprodukter är detsvårare att se signifikanta skillnader.En fortsatt omställning till ekologisk produktionkommer ytterligare minska lantbruketsklimatpåverkan, höja det producerademarknadsvärdet samt i många fall ävenbidra till bättre lönsamhet på gårdsnivå.Genom ett aktivt utvecklingsarbete påklimat- och energiområdet finns potentialtill ännu fler utsläppsminskningar för denekologiska produktionen. Av störst betydelseär en ökad kväveeffektivitet, bättre kunskapkring kolinlagring och en minskadenergianvändning.34) 392 000 hektar är den ekologiskt certifierade arealen 2009. Den certifierade arealen respektive arealen med miljöersättning skilde sigtidigare kraftigt, men tack vare den genomförda förändringen av stödsystemet är skillnaden från och med år 2009 marginell.35) Cederberg, 2009. Hur har miljöersättningen till ekologisk produktion påverkat växthusgasutsläppen från det svenska jordbrukssystemet? SIK.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 17

förslag till mål 2020> Halva den svenska jordbruksarealen omställd till certifierad ekologisk produktion, motsvarande en fortsattårlig tillväxt av den certifierade arealen med 10 procent 36) (mellan 2004 och 2009 växte arealen med i snitt12 procent om året).> En minskad energianvändning på totalt 25% genom• fortsatt omställning av uppvärmning och torkning från fossila bränslen till biobränslen och solvärme• minskad dieselförbrukning i åkerbruket genom sparsam körning, fokus på energieffektivafordon, fortsatt utveckling av system för reducuerad jordbearbetning i ekologisk produktion• minskad dieselförbrukning inomgårds genom smartare planering av logistikflöden• översyn och effektivisering av elförbrukning i stallar och andra produktionslokalar> Höja kväveeffektiviteten på ekologiska växtodlings och köttgårdar till minst motsvarande den i konventionellproduktion (se diagram sidan 7)> Identifiera kostnadseffektiva lösningar för gårdsbaserad biogas i mindre skala> Effektivisering av köttproduktionen, och då framförallt dikoproduktionen, ur ett klimatperspektiv genom• kortare uppfödningstider• klimatsmartare foder, till exempel helsädesensilage med baljväxter• effektivare betesutnyttjande> Möjliggöra användning av humanurin och sorterat klosettvatten som växtnäringskällor> Satsningar på kunskapsuppbyggnad kring:• skötselsystem för förstärkt kolinlagring i jordbruksmark och redskap för att kvantifiera den nyttaekologisk produktion redan gör, samt få underlag till ett förbättringsarbete• system för att hålla kvar kolet infångat i röjningsvirke, till exempel genom kolningeller nedbrukning av träflis• platsanpassade skötselråd för mulljordar med hänsyn till utsläpp av både koldioxid, metan och lustgas36) Räknar vi med en fortsatt tillväxt av den ekologiska arealen på 10 procent om året kommer det år 2020 finns 1 466 miljoner hektarekologiskt certifierad åker, betesmark och slåtterängar i Sverige, motsvarande hälften av dagens jordbruksareal.En klimat- och energistrategi för det ekologiska lantbruket I 18