Lean- special - Intelligent Logistik

Intelligent Logistikwww.intelligentlogistik.se Pris: 65 kr. Nr 6 2009inköp logistik PRODUKTION AFFÄRERLeanspecial• Lunds universitetetssjukhus• Autoliv• Toyota Takaoka Plant• Affärssystem för LeanBoom för kombiterminalerHetast inom supply:Enkelhet och sunt förnuftLöner: Så mycket mer tjänar män på toppnivå

Innehåll nr 6. 20096 20Lean kan revolutionera svensk sjukvård.Leanspecial:Vården har mer än industrin att tjäna på Lean____________________________________________ 6Åsa Torstensson om extrapengarna till infrastruktur_______________________________________ 8Rapport från världens bästa bilfabrik_ __________________________________________________ 10Affärssystemet måste stödja Lean_ ____________________________________________________ 12Löner_______________________________________________________________________________ 14Vietnam är nära för Konga Mekaniska___________________________________________________ 17Japansk chockterapi på Autoliv________________________________________________________ 19Bilgrossist skalar upp med nytt IT-system______________________________________________ 20Logistiklägen på Tekniska Mässan______________________________________________________ 22Innovationstätt på årets Tekniska Mässan_ _____________________________________________ 23Succé för ny träterminal_____________________________________________________________ 24Boom för nya kombiterminaler_________________________________________________________ 25Skogens logistik börjar vid roten_______________________________________________________26ISS TraffiCare operatör för Nordic Logistic Center i Umeå_________________________________28Vänersborg planerar för ny hamn______________________________________________________29Setra valde Katrineholm_______________________________________________________________30ScanPack trotsar krisen ______________________________________________________________ 31Smart logistik ett måste för e-handlare_________________________________________________ 32Nyheter logistiklägen_ _______________________________________________________________ 33Coop tar tåget_______________________________________________________________________34Nyheter_____________________________________________________________________________ 358500 kom till ITS världskongress i Älvsjö_______________________________________________ 36Liten logistikhistoria__________________________________________________________________38Konjunturen uppåt men risk för bakslag_________________________________________________39Hetast inom Supply Chain Management: Enkelhet och sunt förnuft_________________________40Nytt IT-system hjälper Mekonomen skalaupp.8Åsa Torstensson om extrapengarna tillinfrastrukturen.40Dag Ericsson (bilden) och Hans Hallgrenskriver om varför enkelhet och suntförnuft fortfarande är hetaste tipset.foto: lena sonne foto: lena sonneIntelligent Logistik 6/09 3

Göteborgsregionen har utsetts till landets i särklass starkaste logistikläge sju år i följd. Vi tackar och bockar. En bidragande orsakär ett framgångsrikt samarbete inom Logistic Hub Scandinavia. För det räcker inte bara med ett geografiskt toppläge, Nordensstörsta hamn, effektiv infrastruktur på framkant, spetsutbildningar och en stark regional tillväxt. Ett lagarbete måste också till.Det är då man vinner i det långa loppet. Är du på språng når du oss alla kvickt och lätt på www.logistichubscandinavia.sescp reklambyrå

ledareDen tysta logistikrevolutionenUnder hela efterkrigstiden har godstransporterna på järnvägminskat till förmån för vägtransporterna. Men åtminstone förSveriges del har det börjat hända något intressant. 2003 till 2006ökade godset på järnväg mer än på landsväg enligt SIKAs mätningar.Det var första gången på fem decennier och ett trendbrott.En del av förklaringen till decennierna av minskade tågtransporterhar varit att kommunerna länge anvisade mark förlager- och industrianläggningar, utan järnvägsspår. Väganslutningarhar stat och kommuner däremot alltid bekostat. Men dyraspåranslutningar har företagen fått betala själva.Men med ett ökat fokus på klimatfrågan sker nu en snabbförändring. Nu vill alla bygga stickspår och industrispår igen. Nyakombiterminalerna, den felande länken för att en radikal omläggningav godsflödena till mer järnvägstransporter, byggs nu somaldrig förr.Många kommuner satsar egna, stora pengar på spår och kombiterminaler.Men även staten planerar fler kombiterminaler, viaBanverket.Eskilstuna Kombiterminal öppnades i början av 2000-talet,då Hennes & Mauritz byggde sitt distributionslager här. Den harsedan dess vuxit snabbt.Helsingborg invigde sin nya kombiterminal sommaren 2005.Redan efter två år hade prognoserna spruckit och förväntningarnaöverträffats.Och trenden fortsätter. Se bara på sydöstra Sverige.Här investerar Alvesta 11 miljoner i en ny terminal. Karlshamnhar kommit långt i sina planer och förutom i Alvesta har Karlskrona,Emmaboda, Värnamo och Borås pekats ut som lämpliga platserför nya kombiterminaler på kust-till-kustbanan till Göteborgshamn, som är den stora hubben för dagens ökade godstransporterpå järnväg.Karlstad bygger industrispår till Vålberg för 24,5 miljoner. Statensatsar 10,3.Den största terminalen planeras i Rosersberg, norr om Stockholmoch som totalt skulle kosta ca 500 miljoner SEK.I Västerås invigs snart en 60 000 kvm stor kombiterminal förMälardalens stora godsflöden.Den nya kombiterminalen i Umeå är en investering på 800 miljonersom Banverket står för.Det som nu sker kan man faktiskt kalla en tyst logistikrevolutionsom öppnar helt nya möjligheter för smidiga och effektivaintermodala lösningar. Dagens generation av logistiker har nogmer eller mindre vant sig vid att tänka bort järnvägsalternativen.Det duger inte längre.Men fler kombiterminaler ökar också möjligheterna att förverkligade mål som regeringen satt upp för minskad klimatpåverkan.Nu krävs bara att regeringen också drar sitt strå till klimatstackengenom att ta fram finansiering för de flaskhalsar somindustrin pekat på i järnvägssystemet. Det som hittills kommit ärtyvärr alldeles för lite och för sent. (Läs mer på sidan 8.)Förutom järnvägs- och kombisatsningarna vill det här numretav Intelligent Logistik spegla de breda satsningar på lean somrullar vidare med oförminskad styrka och som nu sprider sig tillvård och tjänstsektorn. Läs om de spännande resultat som redanuppnåtts på Universitetssjukhuset i Lund under Magnus Lordsinspirerande och målmedvetna ledning.Jämställdhet är inget tema vi brukar uppmärksamma i IntelligentLogistik. Men om man läser vårt lönespecial, som visar på desvårbegripliga, orättvisa och växande klyftorna mellan mäns ochkvinnors löner på chefsnivå inom inköp och logistik, så måste manändå få en tankeställare. Lönesättningen är den viktigaste faktornför att visa uppskattning av goda insatser och kunskaper. Hurmånga smarta kvinnor avskräcks från att satsa på en karriär sominköps- eller logistikchef när de ser facit i växande löneklyftor?I reportaget om Mekonomens logistik, kan vi läsa att det justnu inte minst handlar om att klara distributionen av några miljonervinterdäck. Det är ett säkert tecken på att vintern nalkas.Kör försiktigt.Gösta Hultén, ChefredaktörIntelligent Logistik är Sveriges största tidning om inköp, logistik, produktion och affärer.Utgivare: Intelligent Logistik HBHemsida: www.intelligentlogistik.seGrundare:Gustaf Berencreutz & Gösta HulténChefredaktöroch ansvarig utgivare:Gösta HulténTel: 08-641 54 08073-766 11 45gh@intelligentlogistik.seLayout: Karin Sundin,Cypress reklamstudio,cypressreklam@telia.comReporter:Lena SonneBastugatan 6,118 20 Stockholm070-25 42 064ls@intelligentlogistik.seAnnonser & MarknadIntelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 Norrtäljewww.intelligentlogistik.seMarknadsansvarig:Gustaf BerencreutzTel: 0176-22 83 50Fax: 0176-22 83 49Mobil: 070-73 03 521gb@intelligentlogistik.seRedaktion:Bastugatan 6, 118 20 StockholmTel: 08-641 54 08.Redaktionsråd:Dag Ericsson, Peter Fredholm,Patrik Färdow, Stina Löfström,Jan Sjöstrand, Nils G Storhagen.Skribenter:Gunnar Andersson, Johan Erichs,Dag Ericsson, Erik Gerbino, Hans Hallgren,Peter Lorin, Birgitta Öjmertz.Omslagsbild:John Eriksson.Ekonomi & fakturor:Intelligent Logistik HBVämlinge 4115, 761 73 NorrtäljePrenumeration: Boka din prenumeration påwww.intelligentlogistik.seTryckt i 11 600 ex.Tryck: Åkessons TryckeriIntelligent Logistik 6/09 5

leanLean Healthcare startade som tre pilotprojekt i Lund 2006.”Sjukvården har mer attvinna på Lean än industrin”– Sjukvården är mer komplext organiseradän bilindustrin. Våra flödenpräglas idag närmast av kaos – vibörjar på en mycket sämre nivå.Därför tror jag att vi har ännu mer attvinna på Lean än industrin, sägerMagnus Lord, strategichef på Universitetssjukhuseti Lund.Av Lena SonneUniversitetssjukhuset i Lund anpassar nuhela sin verksamhet efter Lean. Efter enmängd piloter och tre års satsning, kan mannu visa mätbara resultat.– Modulen för ortopedisk operation, etttvärfunktionellt, fast team, har höjt sin kapacitetmed 50–100 %, samtidigt som medarbetarnafått det lugnare, berättar MagnusLord.Han har en ovanlig trippelexamen, somläkare, civilingenjör och civilekonom. Handriver ett förändringsarbete vid Lunds universitetssjukhussom kan förändra mycketav vår sjukvård och även annan tjänsteproduktioni grunden, om det tillämpas på bredfront.”Usla system”Magnus Lord har arbetat både som VD, managementkonsultoch i landstinget. Men tillslut tröttnade han på den tröghet som hanmenar präglar svensk offentlig sjukvård.– Jag har god insyn i sjukvården och setthur illa ställt det är på många håll. Vi harmedicinska metoder i världsklass och medarbetarnaär välutbildade och sliter hårt,men de tvingas arbeta i usla system som viärvt.– Min drivkraft är att skapa bättre förutsättningarför att göra sjukvården mertillgänglig och patientorienterad. Om allasjukhus i Sverige arbetade utifrån en Leanfilosofi,tror jag att vi skulle kunna produceraupp till 50 procent mer sjukvård, samtidigtsom medarbetarna skulle få det lugnare.Cheferna blir leanlärare2006 startades tre pilotprojekt inom LeanHealthcare. Frakturlinjen på akuten, AD-HD-utredningarna på BUP och utredningarnaav livmoderhalscancer valdes ut.Resultaten var tillräckligt positiva föratt satsa vidare: ADHD-teamet lyckadesminska utredningstiden från 4 månader till3 veckor och ökade sin kapacitet med 70 %.Snittiden från dörr till dörr på akuten förpatienter med misstänkt fraktur halverades,och för cervixcancer, där fyra olika klinikervar inblandade, sänktes utredningstiden frånfyra veckor till 9 dagar.– Att införa så stora förändringar avverksamheten är en jättelik utmaning. Viprovade först utbildning, men det visadesig att bara 5-10% av de chefer vi undervi-6 Intelligent Logistik 6/09

lean”Om alla sjukhus arbetade utifrån enLeanfilosofi, skulle vi kunna produceraupp till 50 procent mer sjukvård, samtidigt sommedarbetarna skulle få det lugnare.”sade klarade att själva sätta igång och drivaförändringar. Föreläsningar och praktiskaövningar var helt enkelt inte nog.– Just för cheferna innebär Lean denkanske största omställningen. Men utancheferna går det inte.Varje divisionschef tränas nu personligeni ett övningsflöde. Här stödjer chefen förbättringsteameti praktiken, för man måstesom chef förstå detaljerna och svårigheternai förbättringsarbetet. Annars kan de intelära sina verksamhetschefer hur man gör.– Det är medarbetarna som är experteroch som tänker ut och genomför förbättringarna.Men det är cheferna som skaparförutsättningarna för teamen.Var sjätte vecka träffas cheferna påseminarier och delar erfarenheter om hurleanarbetet går.– En chef kom till mig och sa att hanförst nu förstått vad jag pratat om i två år.Den praktiska träningen ute i verklighetenär ovärderlig.Sönderhackade flödenLean Healthcare bygger på Toyota ProductionSystem och i Lund försöker man liggaså nära originalet man kan. Man använderde två huvudprinciperna ”Just-In-Time” och”Jidoka”, ett system att ständigt hitta fel ocheliminera deras orsak.– Våra flöden är helt sönderhackadeidag. Att utreda en misstänkt tumör i svensksjukvård tar ungefär en månad. Under heladen tiden sker det arbete som för utredningenframåt bara under några timmar. Restenhandlar om kötider eller om att olika enheterväntar på svar från varandra.– Vi är fast i ett gammalt stordriftstänkande.Dagens sjukhus organiserades på60- och 70-talen med bilindustrin som modellför massproduktion och stordrift. Med”stordrift” avses egentligen inte storlekenpå verksamheten, utan att man organiseraralla funktioner var för sig. Man separeraderöntgen, operation, labb och mottagningar.Det är det som orsakar våra sönderhackade,ineffektiva flöden, som ingen har totalansvarför. Men det är nu möjligt att skapa enhetersom gör klart hela tumörutredningenpå en dag och det skulle dessutom spara tidför medarbetarna.– Det största misstaget i det gamlastordriftstänkandet var att de som skaparvärde, medarbetarna, inte fick vara med ochbestämma hur arbetet skulle bedrivas. Detskapar vanmakt och stress och motverkarsamarbete och kvalitetsarbete.Priset är dålig kvalitet och låg effektivitetmed långa utrednings- och behandlingstider,som genererar långa köer.”Variationerna är boven”För att kunna skapa bra arbetssätt krävs detatt flödena är ganska jämna.– Boven är variationerna. Tidigare tycktevi att akutvården hade stora svängningar,t ex i antalet patienter om dagen, mendet stämde inte när vi började mäta. Denplanerade vården hade mer än dubbelt såstora svängningar som den akuta. Det har vitidigare inte förstått.Sjukhusen har enligt Magnus Lord ävenen tendens att själv skapa ojämnheter genoms k ”batchning”. Genom att t ex samlaihop och göra en viss operation en vissveckodag, tvingas en del patienter ligga ochvänta en hel vecka. Dessutom kan patologenöversvämmas av prov från operationernajust den dagen. Det skapar följdproblemi hela organisationen. Istället bör mansprida ut operationerna och t ex göra en omdagen, varje dag.– De långa väntetiderna gör också attman tvingas prioritera patienter. När manbörjar låta vissa patienter, eller order i industrin,gå före andra, då skapar man riktigtstora variationer själv.”Vi har inte kommit så långt som Scania”I cirka 3 år har leanarbetet pågått i Lund.Man har kommit en bit på väg, men inte allsså långt som t ex Scania och andra leanföregångare.– Men vi är bara i början, säger MagnusLord.– Lean går att tillämpa överallt där detär ett tydligt flöde eller där man kan skapaett team. Man skall inte tveka att ta destora och betydelsefulla flödena. Det är förlätt att ge upp om man bara ger sig på småobetydliga flöden. Börja t ex med ett rejältakutflöde så att alla ser effekten.– Det finns många missuppfattningar om– Vi har medicinska metoder i världsklass ochmedarbetarna är välutbildade och sliter hårt, mende tvingas arbeta i usla system som vi ärvt, sägerMagnus Lord.lean. En del tror att det är en förbättringsmetod,när det i själva verket är ett helt nyttsätt att bedriva verksamhet.Andra tror att det är en besparingsmetod.Det är lika fel och det är ett pedagogisktdilemma. Man måste skilja på Leanoch besparingar.– Om ett lag på tio anställda lyckas effektiviseraoch arbeta på ett smartare sättoch frigöra en tjänst så att samma jobb kangöras av nio personer, får man inte ta bortdenna person, råder Magnus Lord.– Hela leankonceptet bygger på de anställdasmedverkan. Nästa gång får man intepersonalen med sig om arbetet lett till attavskeda en kompis och då är det förfelat.Det finns företag även i Sverige som testatatt införa Lean som ett besparingsprojekt,men misslyckats.Statoil är ett exempel, som generöst delatmed sig av sin erfarenhet om detta.I höst sjösätts flödesarbeten i alla verksamheter.Det är fortfarande få i Sverige, menarhan, som har en klar bild av vad Lean är.– Lean är helt enkelt ett annat sätt atttänka och det präglar vardagen på allanivåer.Facket vill ge Lean en chansKommunal är försiktigt positivt till Lean i vården sägerLeif Nordin till tidningen Kommunalarbetaren.– Vi vill ge det en chans.Kommunal är genom Trygghetsfonden nu med ochansöker om EU-medel för ett större Leanprojekt för attstödja kommuner och landsting i arbetet med Lean.– Med Lean finns möjlighet att ta vara på de kunskapersom finns på golvet.Intelligent Logistik 6/09 7

infrastrukturJärnvägens flaskhalsar måste lösas uppRegeringen satsar 1,6 miljarder extrapå infrastruktur. Men för att tillgodosebehoven krävs höjda totalaanslag och tidigarelagda viktigaprojekt. Järnvägens flaskhalsarmåste lösas upp, menar NäringslivetsTransportrådFoto: Lena SonneAv Gösta HulténRegeringen satsar 1,6 miljarder SEK extrai höstbudgeten på infrastruktur genom attfrämst tidigarelägga visst underhåll underåren 2009- 2011.– Syftet är att minska flaskhalsarna,skapa ett bra flöde och även att skapa jobbdirekt, säger infrastrukturminister ÅsaTorstensson.De extra pengarna tillförs parallellt medtidigare aviserade satsningar i infrastrukturpropositionenpå 417 miljarder för helaperioden 2010-2021 och närtidssatsningarpå 10 miljarder.Av pengarna går 752 miljoner tillvägunderhåll, 547 miljoner till pågåendejärnvägsprojekt och höjda TEN-anslag iden gemensamma EU-budgeten med 100miljoner SEK per år.På järnvägssidan nämner hon satsningenpå Umeå bangård, Västkustbanan och ettnytt signalsystem vid Göteborgs Central.Enligt Åsa Torstensson är det som ändratsfrån tidigare t ex att väginvesteringarsom skulle göras 2013-14 nu tidigareläggs.Men att möta näringslivets önskemål atttidigarelägga vissa utpekade järnvägsprojekt,kan hon inte lova.– Det som vi pekar på nu inom järnvägssidanär att göra rätt saker som kan genomförassnabbare. Det handlar om projektsom är planerade, säger Åsa Torstensson.Tre satsningar måste med– Det är ju positivt att regeringen föreslårtidigareläggning av infrastruktursatsningarunder åren 2009-2011 för att påskynda angelägnaväg- och järnvägsprojekt. Beloppetingår i den tidigare beslutade totalramenpå 417 miljarder kr till infrastruktur under2010-2021, säger Guy Ehrling, kanslichef påNäringslivets Transportråd.Det har ett 30-tal storföretag som ABVolvo, Arla Foods, AstraZeneca, Electrolux,Ericsson, ICA, Coop, IKEA, SCA, SKF,SSAB och Stora Enso som medlemmar.– Men det behövs även en höjning av– Att Marieholmsbron inte är med tidigareär mycket olyckligt. Det kan vi inte leva med,säger Magnus Kårestedt.den totala anslagsnivån för att tillgodosenäringslivets behov av transporter.Det är särskilt tre satsningar som måsteprioriteras upp.– Det gäller dubbelspår på hamnbanani Göteborg och en ny Marieholmsbro där.Nu kan de genomföras tidigast 2019-2021,vilket är alldeles för sent.– Det gäller dubbelspår Hallsberg-Mjölby.Och det gäller Bergslagsbanan, västerom Vänern.Enligt nuvarande planer kan de här projektenpåbörja tidigast 2016.– Alla de här projekten borde tidigareläggas,säger Guy Ehrling.Han pekar också på att USA och flerastora länder i EU satsar betydligt mer änSverige på infrastruktur för att möta krisen.– Syftet med 1,6 extra miljarder är att minskaflaskhalsarna, skapa ett bra flöde och ävenskapa jobb direkt, säger infrastrukturministerÅsa Torstensson.”Marieholmsbro får inte försenas”– Att Marieholmsbron inte kommer medtidigare är mycket olyckligt. Det kan vi inteleva med, understryker Magnus Kårestedt,VD Göteborgs hamn.– Vi har järnvägspendlar till 25 orter.Både för miljö, säkerhet och av rent logistiskaskäl är det nödvändigt att byggaut Marieholmsförbindelsen snarast, sägerMagnus Kårestedt.– Över 50 % av containertrafiken frånhamnen går där på järnväg. Skulle den härförbindelsen skadas eller slås ut, vore detmycket allvarligt.– För att vi ska kunna öka järnvägstransporterna,som samhället vill ha, måste denhär frågan lösas. Nu hoppas vi att remissinstansernatrycker på så att vi får en omprioritering,säger Magnus Kårestedt.Han hoppas också att åtminstone någonetapp av den ca 2 km långa hamnbanankan börja byggas ut till dubbelspår.– Redan en deletapp skulle möjliggöramöten och höja kapaciteten avsevärt.”Del av statens kärnverksamhet”I Norrköping behövs järnvägsanslutningenKardonbanan för att containertrafiken frånnya Pampushamnen ska fungera. Banverketär klara med förstudien och på gångmed en järnvägsplan. Den blir troligenklar innan årsskiftet och sedan kan manbörja bygga. Byggtiden beräknas till drygtett år. Men det finns en hake. Norrköpingskommun har ännu ingen uppgörelse medBanverket om finansieringen.Från regeringen har man hoppats påmedfinansiering av dyra infrastruktursatsningarfrån näringslivet:Men investeringar i infrastruktur är ochförblir i huvudsak en statlig angelägenhet,anser Näringslivets Transportråd.– Att svara för merparten av investeringaroch underhåll av viktiga godsstråk ochnoder i transportsystemet tillhör statenskärnverksamheter. Transportinfrastrukturär i grunden en nationell tillgång. Medfinansieringfrån andra aktörer kan endastvara ett komplement, säger Guy Ehrling.– Men för nya Tunadalsbanan till Sundsvallshamn har ju SCA bidragit till attskynda på genom en temporär finansiering,påpekar Guy Ehrling.8 Intelligent Logistik 6/09

Företagsintern ochöppen utbildningför effektiva flöden.Aldrig förr har den totala värdekedjan haft så storbetydelse för företags resultat och tillväxt. Genomhelhetssyn på funktioner, samarbeten och systemläggs grunden för varaktig framgång.Vi utbildar i hela värdekedjan – inköp, produktion,distribution, integration och ledarskap. Väljbland Nordens största utbud, med 50 lärarleddakurser och 390 webbaserade kurser som vi erbjuderi samarbete med Accenture.Baserat på vårt modulariserade utbud kan visnabbt utveckla skräddarsydda upplägg. I samarbetemed er kan vi genomföra insatser på olikanivåer med varierade pedagogiska upplägg för attni ska nå era utvecklingsmål.Lean är ett angreppssätt för ständig utveckling. Dethandlar inte om att arbeta snabbare, utan om attarbeta smartare för att skapa värde ur kundensperspektiv.Våra utbildningar genomförs mitt i pågåendeverksamhet, antingen på ett värdföretag ellerinternt hos er. Under ledning av erfarna kursledarefår du utrymme att diskutera och reflektera kringhur ni ska lyckas med er leanresa.Six sigma kompletterar våra utbildningar iLean. Med hjälp av faktabaserade verktyg skapaskvalitetsförbättringar i processer och system. Hososs får du lära av kursledare med erfarenhet frånnågra av världens främsta Six sigma-arbeten.Starta förändringen på plan.sePlan är ett icke-vinstdrivande kompetensnätverk som inspirerartill målmedvetna satsningar på Supply chain management,Lean och Six sigma. Alla våra kursledare arbetar till vardags iandra företag eller inom högskole- och universitetsvärlden.Våra samarbeten med internationella kunskapsorganisationerger dig tillgång till utbildningsmaterial och certifieringar ivärldsklass. Ring oss på 08-24 12 90 för att diskutera hur du kannå dina utvecklingsmål.

leanToyota Takaoka Plant – världensBirgitta Öjmertz, programdirektör Produktionslyftet, har besökt intressantaindustrier i Japan. Eftersom Lean har sitt ursprung i Toyotas produktionssystemvar intresset extra stort inför studiebesöket på Toyota Takaoka Plant.Av Birgitta ÖjmertzDet var med spänning som vi besökteToyota Motor i Toyota City, i närheten avNagoya. Skulle våra förväntningar infrias?Som första utländska grupp skulle vi fåbesöka deras nyligen ombyggda fabrikTakaoka. Särskilda tillstånd krävdes och desom normalt brukar vara med och svara påfrågor vid tillfällen som dessa, var inte bereddaännu. Istället var det Ron Haigh frånhuvudkontoret som var med och svarade påfrågor, en trevlig kanadensare som arbetatför Toyota i Japan i 20 år.Och ja, fabriken var imponerande … Dehar avsevärt förbättrat arbetsmiljön, ledtidernaoch antagligen allt annat också. Ljudnivånvar långt lägre än vad vi är vana vidi en fabrik. Det lugn som rådde vid monteringenvar också anmärkningsvärt. Vi såg ettpar montörer som såg lite stressade ut, menom det berodde på obalans mellan olika stationereller om de var nya på sina jobb, vetjag inte. De kändes dock som undantagetsom bekräftade regeln.Såg ingen röd lampaTeam-ledare fanns i beredskap vid linjen,liksom vid plockningen, som utfördes i sammalokal. De var snabbt på plats när någotproblem uppstod, precis enligt skolboken.Gula lampor lyste titt som tätt – det vill sägadå hjälp behövdes – men jag såg inte någotlinjestopp eller röd lampa.– Det viktigaste är inte Vad de gör, utanHur och Varför, berättade Ron Haigh. Detgäller att inte bara förstå och kunna förklaradetta, utan att kunna praktisera detvarje dag, alltid.Det övergripande i Toyotas synsätt är attarbeta enligt Kaizen och genomföra helaPDCA-cykeln i praktiken. Därför menarhan också att böcker om hur Toyota arbetarinte är så meningsfulla, eftersom det ärhelheten, inte delarna, som är grejen. Verktygenär mindre viktiga. Däremot framhöllhan två andra delar som väldigt viktiga:”Understand the actual situation” och”Know the true North, including customersatisfaction, employer development, securityand challenge”.– Det är avgörande att veta var vi ståroch vart vi vill, med kunder och medarbetarei fokus.Vill bidra till samhälletVi besökte även Toyota Car ExhibitionCenter, där vi fick provsitta olika modeller– från lyxiga Lexus till den nya lilla iQsom just lanserats i Japan. På centret fick viockså se robotar som framförde en konsert.De spelade trummor och trumpeter och enrobot till och med promenerande samtidigtsom den spelade. Konserten var ett resultatav arbetet med att testa gränserna för tekniken,hur långt robotar kan användas. Enviktig fråga inte minst i Japan, där snart enfjärdedel av befolkningen är pensionärer.Många är ensamma och behöver bådehjälp och sällskap. Det är ett långsiktigt arbete– inte att ta fram en färdig produkt omett par år – som stämmer väl med Toyotaslångsiktighet och inställningen att bidra tillsamhället. Kul och häftig teknik, men samtidigten skrämmande tanke att en robot ärdet sällskap som finns att tillgå …Intressant kuriosa var information vi fickom att området runt Nagoya, en industrielltväldigt tung region i landet, har en BNP på1 % av världens totala. Det är mer än helaIndiens – tala om obalans i världen.Annan kuriosa fick vi oss till livs påToyotas museum; varför grundaren Toyodaändrade företagsnamnet till Toyota.(Toyoda skrivs på japanska med 10 teckenmedan Toyota skrivs med 8 tecken, vilket ärett lyckotal i Japan. Och efter att ha fått sederas allra senaste modell – iQ – fick vi ävense den första Toyotan från 30-talet, en riktiglyxbil. Den användes främst som taxibil ochvar ingenting som var och en hade råd med.Hur den första karossen knackades för handvisades också upp.Ytterligare kuriosa: De enda västerländskaböcker som fanns i den lilla affären imuséet var Jeffrey Likers bokserie – påjapanska …Drabbat av nedgångenTillbaka till verkligheten – och dagens finansiellakris. Hur hanterar Toyota nedgångeni efterfrågan? Som vi sett på nyheterna harde dragit ner på produktionen, men vilkaytterligare sätt har de att hantera frågan?Ett sätt är att de som är anställda påtillfälliga kontrakt inte får förlängda kontrakt.Ron Haigh berättade att de verkligenhoppades att detta skulle räcka – de tardet väldigt seriöst på att inte säga upp fastanställda. I Japan var nedgången i efterfråganca 30 % i november, så det är tuffatider även för Toyota. Vi fick höra att de nuser långsiktigt framåt genom att se över rollernaför de nya fabriker de bygger och samtidigtge ny livskraft till de äldre fabrikerna.De vidareutbildar sin personal och ser ävenöver hur de kan säkra råvarutillgången. Generelltnär det gäller konjunkturnedgångenvar anläggningarna vi besökte märkbarttagna av situationen.Anställer bara välutbildadeNumera – om vi bortser från den dagsaktuellakrisen – anställs i princip bara personersom kommer från High School. Traditionelltsett är det attraktivt att arbeta på Toyota,tack vare anställningstrygghet och bra lön.De anställda får initialt utbildning inklude-”Lean kan förstås och förklaras oavsett kultur,hur du som ledare visar i handling att du tror pådet och är disciplinerad i att leva efter det in i minsta detalj,är avgörande.”10 Intelligent Logistik 6/09

leanbästa bilfabrikrande övergripande orientering, historia ochpolicy.– Därefter får de arbeta i en produktionslinjei ca 6-8 månader, innan de får göranågot annat, berättade Ron. Det tar ett tagatt få upp hand- och armstyrka och att bli avmed studentmentaliteten.Svårt att säga emot chefenEn återkommande fråga i Sverige är om detöverhuvudtaget går att säga emot sin chefi Japan? Enligt de svar jag fick är det intealldeles lätt; att säga emot är att sticka ut,och det tar emot. Att vara en del av gruppenär det naturliga. På Toyota verkar det ändåfinnas en möjlighet, men – som Ron Haighuttryckte det – ”man säger inte att chefenhar fel, utan lägger fram ett alternativt förslag…” Öppna konflikter är uppenbarligeninte något de söker. Dessutom är chefernaöverlag oerhört kunniga, även beträffandesin personals arbetsuppgifter. Sammanfattningenär således att ja, det går nog att sägaemot – men det är svårt att övertyga om attman har rätt …Ledarnas roll är något som ständigt betonas,liksom arbetet med att få med sig medarbetarna.I en avslutande anekdot berättasom hur Taiichi Ohno, grundare av Toyotasproduktionssystem, brukade gå runt och tittapå arbetet som utfördes. Ofta ställde hanfrågor som ”finns det inte ett enklare sätt attgöra det där?” Och om Toyota-ordförandenFujio Cho, som var chef i Kentucky-fabrikennär den startades, som hade problem med attfå montörerna där att dra i Andon-snöret.Han gick runt i fabriken och när någon äntligendrog i snöret så frågade han med barskröst vem det var. När den något knäsvageAlla Priusmodeller tillverkas vid fabriken i Japan.stackaren klev fram och erkände detta förfärliga,gick Mr Cho fram, tog honom i handoch tackade med ett brett leende för att hangjorde sitt jobb.Riktiga resan har börjatOch när resan till Japan nu är slut har denriktiga resan bara börjat, att hjälpa vårasvenska företag att hitta sin väg framåt. Jagskulle vilja avsluta med några tänkvärdaord från Koji Wanaka på Industry Forum,som följt med oss på hela resan och hållit imycket av det som sker bakom kulisserna.Han har egen stor erfarenhet efter att blandannat startat upp en Hondafabrik i Indienoch ansvarat för Hondas Belgienfabrik.Han säger att när det gäller kulturskillnaderså kan vi prata mycket om dem, definns både mellan och inom länder, och varoch en har sin bild av kultur. Men, som hanuttryckte det:– Använd dig själv – engagemang och disciplin.Lean manufacturing kan förstås ochförklaras. Man kan bryta ner det, förklaradet och sedan göra det. ”You can brake itdown, explain and then do it.”Lean kan förstås och förklaras oavsettkultur, hur du som ledare visar i handling attdu tror på det och är disciplinerad i att levaefter det in i minsta detalj, är avgörande.NU BLIR DINLAGERHANTERINGEFFEKTIVAREWeland Lagersystem AB med produktion och utveckling i Gislaved,konstruerar, tillverkar och marknadsför lagersystem. Vi arbetar nära vårakunder med ett personligt engagemang för att tillsammans skapa de effektivastelösningarna. Vi åtar oss att lösa hela ditt företags lagerhanteringsfunktionoch erbjuder svensktillverkade, driftsäkra kvalitetsprodukter.welandlagersystem.se

lean”Nytt affärssystem måsteAffärssystemleverantörer har visatsig vara konjunkturkänsliga ochmånga har drabbats hårt av krisen.Men nu finns ett uppdämt behov attskaffa nytt eller bygga på med ettstöd för Lean.foto: lena sonneAv Lena SonneAffärssystemleverantörernas kunder i industrioch produktion, d v s tillverkande företag,har tagit mycket stryk av konjunkturenoch inte haft råd att satsa på nya lösningar.– I verkstadsindustrin, som ofta användervåra system, har många fått minska sinpersonal och har inte haft pengar till nyalösningar, säger Håkan Ebersjö, produktchefpå affärssystemleverantören Epicor.Vi träffas i vimlet på Nalen dit ett 70- talkunder inbjudits till temadag om affärssystem.Men Epicor har ändå klarat krisen skapligt,tycker han.– Vi sålde bra under andra kvartalet i år,då vi fick 85 nya kunder och det verkar hagått bra även under kvartal 3.”Vi märker att det vänder”– Att vi har produkter med snabb implementeringstidoch kan förändra processen idrift, är en del av förklaringen till det.– Det är väl tidigt att säga men, vi märkeratt det vänder och går sakta uppåt.Epicor vänder sig till en rad olika branscherinom tillverkning; bilindustri, flyg- ochförsvarsindustri, medicinsk teknik, elektronik,möbler och plast. Deras lösningarbestår av moduler och innehåller en breduppsättning funktioner som kan ge stöd åtolika tillverkningsprocesser.Man har satsat på skräddarsydda lösningarför de behov som finns hos tillverkare,speciellt anpassade branschlösningar ochhar kontor över hela världen.Växa i takt med företagetDagens affärssystem är både mer omfattandeoch flexibla än tidigare.-Integrerade lösningar istället för attförsöka länka samman en rad separata lösningarblir bättre och billigare för kunden.Tekniken finns nu också för att integreralättare med andra system, säger HåkanEbersjö.– Genom tilläggsmoduler kan lösningen– Om Lean bara tillämpas inom begränsadeområden och utanför informationssystemen,så kan fördelarna sällanrealiseras, säger Håkan Ebersjö.växa i takt med företaget, oavsett tillverkningensstorlek och komplexitet.Fördelen blir att man kan använd sinabefintliga program och lösningarna är numerawebbaserade och kan nås via Youtube,Twitter eller Facebook.Att använda webben i detta sammanhangär ganska nytt.– Epicor 9 som kom i slutet av förra året,har ett betydligt bättre användargränssnittoch stora möjligheter till anpassning. Det ärdesignad för att stödja Lean i alla delar avsystemet och för alla processer. Det innebäratt det är inte bara produktionen som serdirekt nytta av det här utan även sälj, inköp,finans, service eller alla delar inom företaget.– Vi är intresserade av Lean men använder det inte än, säger PetraPalmén och Maria Nord från Avonova Företagshälsovård.Rollbaserat system– Vi har främst haft lean produktion iåtanke. Det är från grunden byggt för attarbeta i realtid med att optimera leveranseroch för behov hos organisationen, fabriken,kontoret eller avdelningen. Allt utan att behövaköra batch-processer för planering avmaterialbehov, MRP. Ett första steg är tagetför att stödja mobila plattformar.– Business Intelligence funktionalitetenär väl utvecklad och det finns också möjlighetatt stanna kvar på tidigare plattformar,säger Håkan Ebersjö.– Epicor 9 är baserat på MicrosoftNEToch True SOA Varje del av funktionaliteteni systemet kan distribueras på vilket sättsom helst: som en webbsida, i ett Windowsformulär,på en handdator eller ett orkestreringsverktygsom Microsoft BizTalk ellerliknande. Det ger flexibilitet och obegränsadesamarbetsmöjligheter.Det är ett rollbaserat system och därmedmer lättnavigerat. Traditionella system ärprogrambaserade.Viktigt med stöd för lean informationDe affärssystem som nu efterfrågas måsteockså ha ett bra stöd för Lean.– Företagen breddar användningen ochvill fokusera mer på Lean. Och då inte baraför själva tillverkningsprocesserna, utan föralla processer som på något sätt bidrar tillslutresultatet.I tillverkningsindustrin har Lean längevarit ett hett ämne. Företagen är väl medvetnaom fördelarna med lean produktion.Men om det bara tillämpas inom begränsadeområden och utanför informationssystemen,så kan alla fördelar sällan realiseras,visar erfarenheter.Leantänkande är också viktigt vid informationshantering,när man samlar in information,bearbetar och lagrar och när mangår ut med information. Ett affärssystemska följa flödena utan att märkas.Reducerar resursslöseriResurssnålt leantänkande blir alltmerviktigt i alla delar, från försäljning ochmarknadsföring till produktion, ekonomiavdelningoch serviceavdelning och för att detska fungera måste delarna länkas samman.– Lean innebär ett helhetstänkande ochkan användas överallt där man vill optimera12 Intelligent Logistik 6/09

leanstödja lean information”kvalitet, minska variationer, minska slöserioch kvalitetssäkra processer, säger HåkanEbersjö.Systemet kan hjälpa tillverkare på enmängd olika sätt: Med mätning och bedömning,CRM, SRM (Supplier RelationshipManagement), hantering av produktlivscykler,tillverkning utan arbetsorders(Kanban-flöde), automatiserat materialflöde,frakthantering på organisationsnivå, kvalitetshantering,elektroniskt samarbete medpartners, stöd för hybridsystem med delvisresurssnål tillverkning och framtida teknikermed stöd för resurssnål tillverkning.– Vi har integrerade moduler och funktionerfrån hantering av kund- och leverantörsrelationertill Kanbanstyrd tillverkning.– Tillsammans reducerar dessa modulerresursslöseri i interna processer.En sammanlänkad lösning integrerar huvudkontoretmed underliggande avdelningaroch sajter. Det är möjligt att distribueradata lokalt, regionalt och centralt inom ettsammanlänkat ramverk och se till att informationsom skapats lokalt, som exempelvisprognoser och bokslut, förs vidare uppåt, såatt man kan få en korrekt bild av företagetslönsamhet.Ett exempel på en process som blir mycketbättre av lean-principer t ex vid Kanbansystemutan arbetsorders.– Kanban-funktionalitet tätt integreradmed kärnapplikationen och ger den all funktionalitetsom krävs för att hantera åtskilligatyper av system för Kanban-kontroll,Kanbans för tillverkning och inköp samtKanbans för tillverkningsflöde och lageråterfyllning.När lagernivåer eller inkommande”Utmaningarnahandlar oftaom att reducera internineffektivitet.”beställningar nått en viss nivå och kräver ytterligarepåfyllning skapas en förfrågan omen Kanban automatiskt.Att styra komplexa samband– Man måste veta exakt vad kunderna villha och när de vill ha det. Det gäller allatillverkande företag som måste ta hänsyn tillen lång rad utmaningar och variabler för enalltmer dynamisk och globaliserad marknad.Utmaningarna handlar ofta om att reduceraintern ineffektivitet som hämmarföretagets konkurrenskraft när det gällerkostnad, kvalitet och ledtider.Kommunikationen mellan interna och externaprocesser måste ske snabbt och effektivt.Utmaningar växer även fram ur behovetav att integrera företagets affärsprocessermed kunder, leverantörer, fabriker, lager ochdistributionskanaler.– För att ta verksamheten till nya nivåerkrävs synkronisering av de komplexa sambandsom styr över behov och efterfrågan,säger Håkan Ebersjö.15 min från GBG6380 kvm delbart7 meter takhöjdStora ranger-ytorEgen inhägnaduppställningsplats.www.svenskahus.se031-7016676Stora Badhusgatan 12-14Behöver du kontor NU?Hyr 160 kvm butik ellerVi har 141-750 kontoret kvm för dig! kontorVindskontor Utsikt i Hammarby över Göteborgs Sjöstadhamninlopp. -180 kvm, modernt All tänkbar med service det lillaextraoch goda kommunikationerfinner Ni i området, som medtiden kommer att bli än merNybyggt kontor i norra Kistaintressant och attraktivt.-150-425 kvm, ljust med alla möjlighetertill anpassningFör ytterligareinformation kontakta:Kontor i olika Niklas storlekar Simonsson i Stensätra- 40-700 kvm, bra 031-701 parkeringsmöjligheter,nära till66 76E4SÖDRA rymliGt ÄLVSTRANDEN laGEr i Nolwww.svenskahus.se

produktionVietnam är nära för Konga MekanUr kriser växer ibland nya, fruktbaraaffärsidéer, särskilt i Smålandsentreprenörsbälte. Konga Mekaniska,utanför Tingsryd i södra Småland,har köpt in sig i en industri i Vietnamsom är flera gånger större än desjälva.Av Lena SonneKonga Mekaniska Verkstad AB startades1987 av far och son, Stig och Paul Haglund.Numera drivs företaget av Paul Haglund,sedan hans far har gått i pension. Fabrikenligger vackert vid Ronnebyåns strand,granne med en mer än 100 år gammal trevalvsbrobyggd av natursten och en tidigarekvarnbyggnad, som numera åter har fått livoch producerar el.Vid starten tillverkades diverse vagnartill ett företag som hette Ansor Team ABsom vid den tiden var en av de ledandeaktörerna på den svenska postordermarknadenmot företagskunder.– Parallellt med vagntillverkningen togvi oss an alla tänkbara legoarbeten, blandannat svetsade vi mycket åt dåvarandeVolvo Lastvagnar här i Konga, berättar PaulHaglund.– Vår filosofi var redan från början attinget jobb var för stort eller för litet för oss,vilket visade sig framgångsrikt.Automatiserad produktionRedan från början satsade man på modernproduktionsteknik med automation ochrobotar och på 1990-talet certifieradesverksamheten mot kvalitetsstandarden ISO9001, senare också mot miljöstandardenISO 14001.Men för att överleva både den förra ochden senaste krisen krävs det inte bara effektivproduktion, utan också rätt affärsstrategi.– Vid den förra krisen, i början på 90-talet när andra började flytta produktiontill Kina, funderade vi om det innebar att viKvalitetsproblem i KinaAtt man ville ha ett alternativ till tillverk-”Ledningsgruppsmöteför alla anställda hålls4 gånger per år.”också måste lägga ner i Sverige. Vi åkte ditoch såg vad de hade på mässor.– Vi tvingades till ett ställningstagande;skulle vi fortsätta produktionen av egnavagnar, eller skulle vi koncentrera oss pålegoproduktion?Vi valde att ta med oss alla våra vagnmodellertill en fotograf i Tingsryd, för attfotografera dem och få en överblick av vadvi kunde tillverka.Det har visat sig bli framgångsrikt.Nu finns ett eget produktutbud i formav materialhanteringsprodukter, främstvagnar. Produkterna marknadsförs i olikapostorderföretags kataloger.– Vi vände alltså på problemet ochbörjade komplettera vårt sortiment genomegen import från Kina, för att öka bredden ivårt produktutbud.Det blev en språngbräda för tillväxt.På fem år steg omsättningen från 22 till 66Mkr, antalet anställda fördubblades och tillväxtenförra året var på 153 procent.Fabrik i VietnamMen fortfarande fanns behov av mer tillverkningskapacitetför vagnar. Det löstes påett lite ovanligt sätt.På en inköpsresa i Sydostasien för ettår sedan träffade man Johan Sundberg viaen kund i Sverige. Han ägde och drev enfabrik i Vietnam och vi beslöt att lägga överproduktionen av kinesiska tradingprodukterdit.– I maj i år gick vi in som delägare ihans företag, Fine Interior, i staden Ho ChiMinh i Vietnam. Istället för att fortsättaköpa in från Kina, tillverkar vi våra tidigarekinesiska tradingprodukter i vårt delägdaföretag i Vietnam och får större kontrollöver produktionen.– Nu har vi också startat ett nytt bolag,Fine Scandinavia AB för att köpa in ochsälja produkter utanför vårt standardsortimentsom vi har fått förfrågningar på avvåra kunder, berättar Paul Haglund.– Båda dessa investeringar ser vi somen fin möjlighet att ytterligare stärka våramarknadspositioner.Tre gånger störreFine Interior är en mekanisk verkstadsindustri,precis som Konga Mekaniska. I Kongaär ca 30 anställda, men i Vietnam är de tregånger fler, eller ca110 anställda. Produktionenbestår i huvudsak av olika modeller avvagnar för materialhantering som säljs viafoto: lena sonne– Tack vare vår delägda fabrik i Vietnam kan vi nuerbjuda ett ännu bredare sortiment av produkteroch lösningar och får samtidigt bättre kontroll överhela vårt flöde, säger Paul Haglund.postorder i hela EuropaFöretagets centrallager på 4500 kvm liggerockså i Konga. Härifrån rullar en oftastfullastad DHL-bil varje dag ut till kunder iEuropa.– Det är en samtransportlösning sompassar oss bra, eftersom vi inte har så storaflöden.– År 2000 köpte vi mark och byggde ettnytt lager på 2200 kvm. Samtidigt börjadevi med trading med produkter från Kina,Italien och Danmark. 2005 fördubblade vilagerlokalen till 4500 kvm.Även från Vietnam kan man erbjudaflexibla logistiklösningar. Produkter frånSydostasien kommer sjövägen via Göteborgoch går därifrån med lastbil. Man kan ha enjämn produktion och fylla en container medstandardprodukter från Vietnamfabrikensom kommer till Konga en gång i veckan.– Vårt logistiktänk är att snabbt – oftapå en dag till två dagar - kunna levereratill kunder i Europa. Därför måste vi ha ettback-up-lager med alla produkter i lager. Vihar en fjärdedel av hela vår årsomsättning ilager, förklarar Paul Haglund.Det moderna affärssystemet användsockså för att mäta alla ordrar mot lovatleveransdatum.– Vår styrka är att vi kan lagerhålla ettbrett sortiment och har korta leveranstider.Standardprodukter levereras dagen eftermottagen order.Förra året byggde man ut med ny produktionslokalpå ytterligare 600 kvm.Intelligent Logistik 6/09 17

produktionningen i Kina berodde på kvalitetskraven.– Vi var inte nöjda med kvalitén. Vi hadesvårt att upprätthålla Konga Mekaniskaskvalitetsnivå. Vi ville ha samma kvalitet,oberoende av var produkten tillverkades.Men vi upptäckte att när vi löst ett problem,uppstod ofta ett nytt.– Vi har sett att kunden är beredd att betalalite mer för en kvalitetsprodukt. KongaMekaniska har lärt sig att anpassa sig till enny situation.Fine Interior har en helt svensk arbetsledningav 100 anställda i produktionen ochca 10 tjänstemän.– Det är lättare att samarbeta när mankan tala svenska med Johan. Johan Sundberghar vietnamesisk familj och kan språket.– I Sverige har vi en högre automatisering,med robotar som matar och stansarplåten. I Vietnam är produktionen inte såautomatiserad, men de är mycket duktigaoch ofta bättre utbildade.Stor potentialOch internet gör att Vietnam idag verkligenär nära.– Vi kan ju se konstruktionsdesign i 3D-CAD i datorn här, så att vi kan se produkternasom om de vore här i verkligheten.Konga Mekaniska har en egen, mycketplatt organisationsmodell.– Redan på1990-talet samlade vi allpersonal till gemensamma ledningsgruppsmöten.Vi har ett vinstdelnings- och bonussystem,som är den främsta anledningen tillKonga Mekaniskas framgång, säger PaulHaglund.– Och det har vi fortsatt med. Ledningsgruppsmöteför alla anställda hålls nu 4gånger per år och interna mindre möten 12gånger per år.– För att lösa problem måste alla engageras,känna sig delaktiga, ständigt uppdaterasoch vara rädda om utrustningen, menarPaul Haglund.Företaget i Vietnam har stor potentialför att öka produktionen mångdubbelt, sägerPaul Haglund.Men han ser ingen risk att man därförbehöver minska i Sverige.– Bolagen får tävla med varandra, sägerhan.I fabriken i Vietnamn arbetar över 100 anställda,tre gånger fler än i Konga.FINNES: EFFEKTIVA LOGISTIKANLÄGGNINGARI UTVALDA, STRATEGISKA OMRÅDEN.NORTHERN LOGISTIC PROPERTY startades 2006 med ett långsiktigt mål attbli en ledande ägare och utvecklare av logistikanläggningar i Norden ochÖstersjöländerna.Till dags dato har vi en portfölj av 24 attraktiva anläggningar på drygt800 000 m 2 med hyresgäster som ICA Gruppen, Green Cargo, DHL, Menigo ochDSV m fl.Bolaget, som är noterat på Oslo-börsen, har en verksamhet som byggerpå att äga, utveckla och hyra ut effektiva anläggningar som är lokaliseradei strategiska områden vid de stora handelsstråken i Östersjö-regionen, samtregionala marknader i Norden. Allt vilar på en klar och tydlig strategi om attbara investera i logistikanläggningar av hög kvalitet och med attraktiva lägen.Välkommen att kontakta oss. Vi är alltid intresserade av en bra affär förbåda parter.Järnåkravägen 3, SE-222 25 LundTelefon +46 70 217 83 88christian.berglund@nlpasa.comwww.nlpasa.com

leanJapansk chockterapi på AutolivMålmedvetet förbättringsarbetehar gjort bilsäkerhetsjättenAutoliv till enföregångare inom Lean iSverige. Det hela börjademed japansk chockterapi.av Erik Gerbino”Ni förstår inte vad ordetkvalitet betyder”, sa japanernapå Toyota och skickade en delegationtill Autolivs anläggningari USA. ”Vi har bara två krav; attni ger dem nånstans att bo, ochatt ni aldrig ifrågasätter vad desäger”.Historien börjar på det tidiga1990-talet. Svenska Autoliv ärett internationellt företag medproduktion i många länder. Mendet saknades samarbete mellanfabrikerna. Vissa fungeradebättre, andra sämre och oftastvisste ingen varför.Autoliv tillhör Toyotas underleverantöreroch kraven påsådana är höga. De ska levereraprodukterna felfria och i tid. Variationeri leveranserna skaparavbrott i produktionen. Fattasen komponent blir det stopp ihela tillverkningskedjan. Autolivtvingades därför att införaToyotas version av Lean, omsamarbetet skulle fortsätta.Om AutolivKvalitet är bokstavligen livsavgörande för Autolivs produkter.Lyft för arbetetToyotas tillverkningsfilosofiskulle snart visa sig lyfta helaverksamheten.– Vi fick struktur i företaget.Implementeringar följdesupp och vi började jämföraolika anläggningar, i form avbenchmarking. Vi kunde lära avvarandra och sprida metoderna,förklarar Markus Billock, APSchef.Förkortningen står för Autolivproduction system, Autolivsskräddarsydda Lean-formel.Förbättringsarbetet har gettresultat. 2005 vann AutolivToyotas kvalitetsutmärkelse försina aktiva insatser för kvalitet.Lagarbete A och ORätt person på rätt plats visadesig bli en central fråga i förbättringsarbetet,eftersom arbetsstyrkannu skulle brytas nedi mindre, autonoma grupper.Varje arbetslag måste då ha denödvändiga resurser som krävsför att klara det dagliga arbetet.De stora förändringarna iorganisation och arbetssätt orsakadeinledningsvis en hel delovilja. Främst eftersom Toyotasversion av Lean innebäratt arbetaren blir ganska styrd,men också därför att effektiviseringarnaoch nya arbetsmetodergjorde att personer blevöverflödiga och kunde förflyttas.Många fick nya uppgifter, meningen blev uppsagd på grund avLean.– När man gör effektiviseringaroch förändringar är detviktigt att vara tydlig, så att denCa 40 000 anställda i 80 fabriker i 32 länder tillverkar bilbälten, krockkuddar,bälteslås, barnbilstolar, whip-lashskydd, fotgängarskydd, stöd för mörkerseendes k nightvision. Under utveckling: krocksensorer, radaranställde förstår varför. Detskapar arbetsro, säger MarkusBillock.Många cheferOrganisationsbilden i Autolivsfabriker har genomgått storaförändringar till följd av Leansintåg.– Istället för en ledare ochmånga underställda har ansvaretdelegerats ut till små autonomagrupper, där medarbetarnasjälva styr verksamhetenefter tydliga mål. Så får vi medfler i förbättringsprocesserna.Med många små grupper behövsmånga mellanchefer, sägerMarkus Billock.Kontinuerliga workshopsMellancheferna och ledningsgruppernadär de ingår, driverförbättringsarbetet och upprätthållerden höga standardeni Autolivs produktionsanläggningar.De deltar kontinuerligti workshops med olika teman,som att minska slöserier iproduktutveckling eller att göravärdeflödesanalyser. De senareär till för att kartlägga processeri detalj, artikulera mål, hittabrister och utforma förbättringsplaner.– Avgörande för en bra mellanchefär att de brinner fördetta och kan övertyga människor.Det är medarbetarna somska jobba in förändringarna,säger Markus Billock.Börja med det enklaMarkus Billock menar att omman vill effektivisera, är deenkla förändringarna de bästai början. Det blir lättare attkomma igång, och människorfrån olika delar av företaget lärsig jobba tillsammans.– 5S är riktigt bra, för detskapar disciplin och enkla regler.Ordning och reda.5S går ut på att standardiseraoch effektivisera sin arbetsplats,sätta upp regler och hålla ordning,göra sig av med överflödigamoment och material. När deenklare bitarna väl är på plats,går man över till mer kompliceradefrågor, som värdeflödesanalyser.Med precisa mätningarblir det lättare att identifieraproblemen och utarbeta en planför att komma tillrätta med slöseri,ineffektivitet och inbyggdafel i arbetsmetoderna.Lean för leverantörernaVisa av sin egen väg till framgånghar Autoliv startat ettprogram, där de erbjuder sinaviktigaste leverantörer en kursi Lean-filosofi. Inviten har varitfrivillig snarare än artikuleradmed de handfasta metoder somToyota använde. Syftet är att säkerställaleveranser och minskavariationer i kvalitet. Mottagandetfrån leverantörsföretagenhar mestadels varit positivt,även om det funnits skeptikersom misstänkt att Autoliv harbaktankar och vill pressa dempå pengar.– Tidigare har vi jobbat liteför mycket som Ford och GM.Att leta upp den billigaste leverantörenoch sen slå dem påfingrarna om det blir fel, menarMarkus Billock.Blir samarbetet med underleverantörernalika framgångsriktsom med Toyota, lärsolskenshistorien fortsätta.Intelligent Logistik 6/09 19

affärssystemSnabbfotad bilgrossistBildelsgrossisten Mekonomen gårbra trots, eller kanske rent av tackvare, bilkristiderna.Framgången beror inte minst påen ny, effektivare logistik och nyttaffärssystem.Av Lena SonneMekonomens centrallager i Strängnäs rymmer 65000 artiklar till 5000 olika bilmodeller.”Ingen påMekonomenhade full koll pådet gamla systemet.Den som hade bästöverblick var 63 åroch skulle snart gå ipension.”Mekonomen är idag Skandinaviens störstabilverkstadskedja. Antalet anslutna verkstäderär 1104, varav 874 Mekonomen Bilverkstadoch 230 MekoPartner. Butiksnätettäcker hela Skandinavien.Under 2008 och 2009 har Mekonomenlanserat en ny verkstadskedja, MekoPartner,nya butiks- och verkstadskoncept Mega ochMedium och ett nytt affärsområde, MekonomenFleet, med inriktning mot företagskunder.Antalet anknutna verkstäder har ökatmed 35 procent bara i år. Den största ökningenhar skett i Danmark. Under året haräven verkstäder som tidigare varit bundnatill enbart ett eller några bilmärken anslutitsig och tillströmningen av sådana har ökat.Mekonomen Mega och Mekonomen Mediumär nya butikskoncept som kombinerarbutik och verkstad i samma anläggning.Sverige är största marknaden, menMekonomen finns också i Danmark ochNorge.Offensiva trots krisenMekonomen är alltså ett exempel på att detgår att satsa offensivt i stället för att bromsaunder kristid. Under de senaste två årenhar Mekonomen växt, inte bara geografiskttill Danmark och Norge med nya butikeroch verkstäder, utan också med flera heltnya koncept. Försäljningen ökade med 17procent och vinsten med 14 procent underförsta halvåret i år.– 2008 var ompositioneringens år. Trotsen svagare konjunktur ökade vi farten ochgenomförde en mängd nya initiativ, samtidigtsom vi ökade marknadsinsatserna, sägerHåkan Lundstedt, VD och koncernchef i ettpressmeddelande.Målet är en tillväxt på 10 procent per år.Framgången kan ju bero på att vi reparerarvåra bilar mer och köper reservdelaristället för ny bil. Men den kan till en delockså bero på ett nytt affärssystem, som geren effektivare försörjningskedja genom attplocka bort och länka samman delar i ettgemensamt affärssystem.Niklas Nordén är logistikchef på MekonomenGrossist AB sedan 1,5 år och ansvararför koncernövergripande logistikfrågor.Han började som trainee 2003. Han harfram till idag bidragit till utvecklingen avMekonomens logistiklösning.Bättre tillgänglighet och enkelhet harvarit de viktigaste kundkraven.Logistiken med i koncernledningen– Utmaningen är att uppfylla kundernaskrav samtidigt med att optimera lagervolymeroch höja lageromsättningshastighetenpå bolagets ca 220 lagerpunkter, utan attför den skull ge avkall på servicenivåer ellerrimliga fraktkostnader, säger han.Niklas Nordén har byggt upp och beman-20 Intelligent Logistik 6/09

affärssystemgasar trots bilkrisnat en planeringsavdelning som idag bestårav ett antal välutbildade logistiker och kundtjänstmedarbetare.Logistik finns också med i koncernledningen.– Senaste stora projektet har varit attdriva igenom en strukturförändring av distributioneni Danmark.– Höstens stora anstormning, när samtidigtalla ska byta till vinterdäck är nogaplanerad månader i förväg.– För att klara utmaningen att t ex skickaut vinterdäck, krävs att vi planerar i god tid,säger Niklas Nordén.– Vi skickar ut försäsongsordrar ochtrycker ut vanliga dimensioner på vinterdäckunder hela september och oktober, så att detfinns i butik när snön och halkan kommer.– Extrabeställningar på udda dimensionerklarar vi från klockan 5 på eftermiddagen till7 på morgonen nästa dag.– Däcken går i samma flöde som allt annat.– Mekonomens ambition är att kopplasamman systemen, för att öka transparensengenom hela försörjningskedjan, säger BengtNilsson, SysTeam som tillsammans med StefanRamsö gav en inblick i sitt arbete medMekonomens nya affärsmodellen på Plansforsknings och tillämpningskonferens.Mekonomens strategi har varit att växa iNorden och företaget har köpt upp och/ellerbörjat samarbeta med en rad andra butikskedjor.Det innebär att man fått arbeta med enhel flora av affärssystem som fungerat bravar för sig, men inte var optimalt integreradesinsemellan.– Därför behövdes ett gediget affärssystemsom är enkelt att använda och lättatt utveckla – vilket i sin tur förutsätter engemensam IT-plattform genom hela koncernen,vilket man hittills saknats, säger BengtNilsson.Lätt att bygga utI samarbete med SysTeam implementeradesaffärssystemet Microsoft Dynamics AX förhela koncernen.Effektiviseringsarbetet har skett stegvis iett antal olika projekt. Det påbörjades 2007och hösten 2008 avslutades det första stegetmed att ekonomi- och logistikfunktionensjösattes i den svenska verksamheten.I centrallagret i Strängnäs finns ca 65 000artiklar som ska distribueras till drygt 200butiker i Norden. Dessutom ska ett stortantal inleveranser hanteras från många olikaländer. Ambitionen är att kunna levererafrån lager till butik dagen efter beställning.Det är arbetet med förenklade systemsom nu ger resultat.I Mekonomens TV-reklam berättar ”Karin”att det är bara att ringa MekonomenDirekt dygnet runt, för att beställa. Bilägarekan gå in på Mekonomens hemsida, fylla isitt registreringsnummer och direkt få framvilka reservdelar som finns att tillgå till justden bilen.– Systemet är bara tillgängligt för de anslutnaverkstäderna, säger Bengt Nilsson.En utmaning är t ex att få en gemensamtidsbokning. Nästa stora steg är en gemensamprislista.Varuförsörjning och kundmöteSystemet ger möjlighet att förenkla ochutöka kedjeanknytningen. Arbetsorder ochmaterialbeställning är redan integrerade.I projektet Fleet, där ett hundratal verkstäderoch butiker är med, har utmaningarnavarit att ha samma telefonnummer och prislistaför reparationer och kunna serva ochreparera alla bilmodeller på alla verkstäder.– Det nya, gemensamma butiksdatasystemetkopplar samman varuförsörjningoch kundmöte och hanterar lagervaror ochbeställningsvaror i samma process. Det harinneburit en förbättrad lagerstyrning i butik,ökad transparens och visibilitet, menarBengt Nilsson.Huvudvärken var IT-sidan.– Det var nödvändigt att byta system.Ingen på Mekonomen hade full koll på detgamla systemet Mods. Den som hade bästöverblick var 63 år och skulle snart gå ipension.– Vi bytte ut det gamla affärssystemetmed ett komplett nytt, som klarar hela kedjan,från leverantör via centrallagret, butikskedjantill kund.– Utmaningen är attuppfylla kundernaskrav samtidigt medatt vi optimerarlagervolymerna.säger Niklas Nordén.Det gamla systemet låg kvar som plattform.Man styrde om etappvis. Uppgraderingengjordes med så få omkopplingar sommöjligt.– I Sverige är uppgraderingen klart ochnu håller vi på med Danmark och Norge.Nästa steg är ett nytt butiksdatasystemMicrosoft Dynamics CRM.Mekonomen har 215 butiker, varav 175 äregna företag.– Det är dessa vi jobbar med nu, sägerStefan Ramsö SysTeam.Antalet butiker växer bra. 62 nya butikerhar tillkommit hittills i år, berättar StefanRamsö.I butikerna finns idag tre olika IT-system– Vi upphandlar just nu nytt system förbutikerna. Det ska klara 5000 artiklar/butik.Logistikhanteringen för centrallagret ärredan på plats .På centrallagret i Strängnäs finns 65 000artiklar till 5000 bilmodeller. Genom samarbetemed avtalsleverantörer, som levererardirekt till butikerna, har man tillgång till ytterligare400 000 produkter. Det är en digeruppgift att ta hand om flödet av specialbeställningar.– En insikt vi har fått i arbetet är att inflödetär viktigast och att plattformen måstestödja företagens strategi.Snabb leverans affärsidénfrån startenMekonomen startades 1973 som Bileko av IngemarFraim och Leif Möller. De sålde avgassystem, åkte runti Stockholm och kunde leverera reservdelar inom tvåtimmar. Konceptet med snabba leveranser visade sigvara mycket framgångsrikt och de utökade sortimentettill andra reservdelar.Men gränsen kvarstod mellan detaljist- och grossistled.De bestämde sig för att expandera och köpte 1987butikskedjan Mekonomen med 17 butiker. Det gavtillgång till både tillverkare, detaljist och till kund.En effektiv logistikkedja med snabba leveranser var viktigför framgången. 1995 dubblerades lagret i Sätra ochservicen gentemot butikerna höjdes med över-nattenleveranser.Bileko blev 1996 Mekonomen Grossist somintegrerad detaljist- och grossistkedja.1998 flyttas grossistlagret till Strängnäs. 1999 startadeverksamhet i Norge och Mekonomen Bilverkstad lanseradesi Sverige. Tre år senare förvärvades Danmarksledande bildelskedja.. 2006 blev Axel Johnson AB nyhuvudägare.Intelligent Logistik 6/09 21

Tekniska MässanTredje året med seminarier om logistiklägenVarje år publicerar tidningen Intelligent Logistik den uppmärksammade listan över Sveriges bästa logistiklägen.På avdelningen Logistics i A-hallen finns ett särskilt utställningsområde för logistiklägen. Där genomförs korta miniseminarier,där företrädare för Sveriges främsta logistiketableringsorter, forskare och logistikaktörer berättar och svarar påfrågor. Programmet är ett samarbete mellan Tekniska Mässan och tidningen Intelligent Logistik.Det är gratis att delta och ingen föranmälan krävs.Plats: Aktivitetsmonter Logistiklägen. Moderator: Gösta Hultén, chefredaktör Intelligent Logistik.Tisdag 13/10 kl 14.00–16.0014.00 Lars Ekevärn/Logistikregionen14.30 Anders Malmström/Försvaretscentrallager Arboga15.00 Helmer Larsson/Västerås stad15.30 Bernt Arehäll/Eskilstuna kommunOnsdag 14/10 kl 10.00–16.0010.00 Staffan Eklind/Norrköping10.30 Karsten Bjärbo/Arlanda11.00 Roger Andersson /Katrineholm11.30 Maria Huge Brodin/LinköpingsUniversitet12.00 Paus14.00 Henrik Widerståhl/StockholmsHamnar14.30 Ilija Batljan/Nynäshamns kommun15.00 Marcus Adler/Södertälje kommun15.30 Rickard Bergquist/GöteborgUniversitetTorsdag 15/10 kl 10.00–16.0010.00 Arlanda Logistic Network/• De tre finalisterna till ALNs & DHLsmiljöpris ”Ecologistic Award”presenterar sina projekt.• Hållbar Logistik – vad är detoch på vilket sätt rör det dig?Maria Huge Brodin/LindköpingsUniversitet• Paneldebatt14.00 Johan Callin/Stockholm BusinessRegion Development14.30 Ingemar Westin/Gävle ContainerTerminal15.00 Jacob Rheborg/SchenkerLogistics ParkFredag 16/10 kl 10.00–15.3010.00 Christer Beijbom, Bertil Hammarstedt /Nordic Logistic Center, Umeå10.30 Palle Sjölander/Sundsvallsregionen11.00 Martin Berg/Terminal West14.00 Lars Sahlin/Log Point South Sweden14.30 Olle Huusko/JernhusenMed reservation för programändringar!T H O R N R E K L A M BY R ÅEn ny öppningI Katrineholm möts västra och södra stambanorna. De perfekta järnvägsförbindelsernamed bland annat Göteborgs hamn, kommer att göra Katrineholm till en del av RailportScandinavia. Här förbinds även E4, E18 och E20 med ett antal riksvägar. Alltså en perfektplats för effektiv och miljövänlig logistik – med en tredjedel av Sveriges befolkninginom 15 mil.Här utvecklar vi Katrineholms Logistikcentrum, i samarbete med Katrineholms kommun,till en attraktiv logistikposition i östra Mellansverige.Kan det bli er nya öppning mot marknaden?Läs mer på katrineholmslogistikcentrum.se eller brinova.seKATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM ÄR EN DEL AV BRINOVAS LOGISTIKPOSITIONER.22 Intelligent Logistik 6/09

Tekniska MässanOvanligt många nyheter på Tekniska Mässanfoto: lena sonneTrots att svensk verkstadsindustri harsin tuffaste period, ser många tillmöjligheterna. Ovanligt månganyheter lockar på Tekniska Mässan.Av Lena SonneNyckeln till ökad produktivitet i tillverkningsindustrinär automatiserad produktionoch effektivare logistik. Det framgår tydligtpå Tekniska Mässan.– Vår stora satsning på automation är ettdirekt svar på önskemål som kommit. Detgör att vi kan presentera ett ännu bättreinnehåll, säger Björn Lindforss, mässgeneral.–Vi är glada att kunna presentera ett ännu bättreinnehåll i år, säger Björn Lindforss.Tekniska Mässan är den stora fackmässanför industrin. Här finns allt från produkteroch tjänster för effektiv produktion,designverktyg, maskiner för bearbetning,automationskomponenter, skräddarsyddasystem och stöd för produktutveckling.År 2008 registrerade Tekniska Mässanhela 22 548 besökare. Av dessa var 8 100företagsledare eller chefer, 14 900 hade storteller helt avgörande inflytande över inköp,10 100 knöt nya kontakter på mässan och12 200 uppgav att Tekniska Mässan är denenda mässan som de besöker. Svenska MässansScanautomatic går i år parallellt.En ny avdelning med komponenter,delsystem och kompletta systemlösningargör mässan högintressant för konstruktörer,maskintillverkare och systemintegratörer.Logistiklägen, utbildare och lagerinredareBland utställarna inom Logistics finns både logistikregioner, logistikutbildare och leverantörer av lagerutrustning.Logistikregionen Örebro, Arboga,Hallsberg, Kumla Ett lyckat samarbetemellan fyra kommuner och Business RegionÖrebro som de berättar om på IntelligentLogistiks seminarium. Samarbetet gör detlättare att etablera sig i Logistikregionensom har 440 ha etableringsklar mark, en högservice, korta avstånd, god tillgång till allatransportslag, många aktörer och kompetentarbetskraft.Arlanda Logistic Network vill utvecklaArlandaområdet till ett ledande logistikcentrai norra Europa. Nätverket har 36medlemsföretag, logistikföretag, byggbolag,Sigtuna kommun, Luftfartsverket, Ericsson,ABB och även Intelligent Logistik. Nästaseminarium 20 november har tematMiljölogistik. Då kommer Arlanda EcologisticAward delas ut, ett miljöpris somDHL initierat.Eskilstuna marknadsföring– Satsningen på logistik har varit lyckad,säger Janke Sörbrand, ansvarig för logistikutvecklingen.Mycket är på gång i Eskilstuna logistikparkmed kombiterminal och nya etableringar.– Eskilstuna har ju ett strategiskt lägebåde för flödena söderifrån och från Finlandoch Baltikum och vi har stora markytor atterbjuda.Weland Lagersystem visar bl.a. grenställ,pallställ, plocklösningar och mjukvara förstyrning av hissautomater. Nästa generationhissautomater är snabbare, säkrare ochenklare. De kan kontrollera höjden pågodset för maximal lagerplatsoptimering,kontrollera vikten och distribuera omgodset i hissautomaten, så att det mestfrekvent hamnar närmast plockaren.Constructor visar hissautomaten TOR-NADO med styrsystem TC 2000, som frigörlagerutrymme, är mer kompakt och krävermindre bemanning. De visar också hyllställ,plockfasader och mobila hjullistställ försnabbare hantering.EAB AB ställer bl a ut det nya pallställsystemOmega.– Det uppfyller alla EUs nya krav påstandard, säger Mats Carlsson, marknadschef.Nyligen har man levererat till en Coopbutikpå 10 000 kvm i Helsingborg och fåttbeställning på sin 35:e Nettobutik.GBD Lagersystem ställer ut bl a nyarullbanor för pallar, kartonger och backar.Men de har också utdragsenheter ochkassetter för bättre utnyttjande av lagervolym.Linde Material Handling AB säljer och hyrut truckar, ger service och säljer reservdelarpå den svenska marknaden.Plan Logistiknätverk för alla som ärintresserade av produktionslogistik,lagerstyrning, logistik och effektiva flöden,visar höstens och vinterns utbildnings- ochkursutbud.Teknologisk institut Tidigare SIFU.Numera danskt och har bytt namn tillTeknologisk institut. Fyra typer av utbildningar:öppna kurser, hemma-hos-kundföretaget,konferenser och KY-utbildning.MA-system Företagsgrupp som består avMA-system Consulting, MA-systemUtbildning och PipeChain, ledandenordiska företag inom Supply ChainManagement. Hjälper företag att lyfta utkostnader från försörjningskedjan genomatt automatisera rutinarbete och minskabundet kapital.EAB visar nya pallställsystemet OmegaIntelligent Logistik 6/09 23

nyheterStockarydsterminalen överträffarprognosernaStockarydsterminalen AB i Småland lockar alltfler företag.Första årets volymer hamnade 44 % över prognos.Av Gösta HulténDen 1 september var det ettår sedan det första tåget medrundved lämnade StockarydsterminalenAB:s terminal iSävsjö kommun.– Terminalbolaget, som bildadesi februari 2008, börjadefrån noll. D v s vi hade ingenkunskap om marknaden ochjärnvägstransporter när vi startadeverksamheten våren 2008,medger marknadsansvarig Per-Henrik Evebring.– När vi nu sammanfattardet första året, har vi lärt ossotroligt mycket och transportvolymernahar varit klart överförväntan. Våra kunder ochde tågbolag som trafikerarterminalen lovordar den ochdet har varit en succéartad startför bolaget, säger Per-HenrikEvebring.Över målsättningenMålsättningen för det förstaåret var att nå upp till minst 82tåg.– Efterfrågan har ökat helatiden och när vi nu summerarantalet tåg som utgått från terminalen,är vi uppe i över 120tåg. Under det första året hardet transporterats ut totaltUTHYRESKattegatt Logistic Center, Falkenberg.Kattegatt Logistic Center är beläget nära E6och är en av de strategiskt bästa platserna i södra Sverige,samt den nordiska marknaden med närhet till både Danmarkoch Norge.KontaktaPatrik Carlsson031-743 00 97, 070-263 21 70patrik.carlsson@colliers.seRETAIL/RESIDENTIAL/OFFICE/LOGISTICS&INDUSTRIALPROPERTY SALES / PROPERTY ACQUISITION / ASSET MANAGEMENT /TENANT REPRESENTATION / DEvELOPMENT&LEASING / vALUATIONUnder terminalens första år transporterades ca 170 000 kbm ut från Stockarydsterminalen.Biobränsle är en växande del.105 300 kbm rundved och 65100 kbm biobränsle.Översätter man dessa volymertill lastbilslass, motsvarardet totalt ca 3350 lastbilar, varavbiobränslet skulle kräva ca 580lastbilslass och rundveden 2770lastbilslass, som nu överförtsfrån väg till järnväg.– Stockarydsterminalen ärett bra miljöval som visar attkunderna faktiskt har tagit ställningoch ser terminalen som enmöjlighet att kunna överföragods från väg till järnväg.Stockarydsterminalen disponeraridag 33 000 kvm iordningställdterminalyta och nu pågårfärdigställande av ytterligare20 000 kvm för att klara kundbehovenkommande år. Totaltdisponerar terminalbolaget idagett område på 80 000 kvm, medoption på ytterligare 75 000kvm.–Vi hade flera tågavgångarvarje vecka under hela sommarenoch när vi gick in i en nysäsong, såg vi betydande volymökningar.Avtal med SveaskogUnder augusti tecknade manett treårsavtal med SveaskogFörvaltnings AB, där Sveaskogkommer att öka volymerna medca 140 % kommande år. Dessutomär flera avtal till på vägatt tecknas under september,vilket kommer att ge betydandevolymökning.De fördelar som kunder ochtågoperatörer anser Stockarydsterminalenhar är främst läget,med direktanslutning till södrastambanan, en modern elektrifieradanläggning för långa heltågpå upp till 550 meter samtatt terminalen är öppen alladagar i veckan. Det är bl a dettasom ger möjlighet till kostnadseffektivalogistiklösningar.I slutet av september börjadetvå heltåg per vecka att rulla tillkraftvärmeverken i Örebro ochVästerås– Vi räknar med att biobränsleär den produkt somkommer att öka mest.”Nässjö duktiga på 40-fot”Även hantering av 20 fots sjöcontainersär på gång.– Där kan vi också samutnyttjavåra hjullastare, vilket ären klar fördel.Tidigare i år testade ocksåKockums sina specialvagnar förtrailers på terminalen.Att på allvar satsa på större40-fotscontainers är dock inteaktuellt.– Höglandsterimnalen i Nässjö,som inte ligger så långt bort,är ju duktiga på det, påpekarPer-Henrik Evebring.– Så varför skulle vi ge oss pådet som andra redan är bra på.Kapaciteten på stambananfrån Mjölby och söderut är hårdareutnyttjad ju längre söderutman kommer.– Men sträckan Nässjö-Alvesta, där vi ligger, är densträcka som har minst godstrafikpå södra stambanan, så vihar inte stött på några kapacitetsproblemännu. Och när dubbelspåretMjölby-Hallsberg blirklart, byggs ännu en flaskhalsbort.24 Intelligent Logistik 6/09

kombiterminalerBoom för nya kombiterminalerKommunernas intresse att bygga nyakombiterminaler har aldrig varit såstort som nu.Av Gösta HulténUnder hela efterkrigstiden minskadegodstransporterna på järnväg till förmånför vägtransporter. Men åren 2003 till 2006ökade enligt SIKA godset på järnväg merän på landsväg. Det var första gången påfem decennier och ett trendbrott . En del avförklaringen till decennierna av minskadetågtransporterna har varit att kommunerlänge anvisat mark för lager och industrier,utan spårförbindelse. Till detta kommeratt kommunerna har bekostat väganslutningarna.Men dyra spåranslutningar harföretagen fått bekosta själva.Klimatfrågan ändrar lägetMen nu med klimatfrågan sker en snabbförändring. Kombiterminalerna är den felandelänken för att en radikal omläggningav godsflödena till mer järnvägstransporterska bli möjlig också för de anläggningarsom saknar egna spåranslutningar.Många kommuner satsar nu egna storapengar på nya kombiterminaler. Ävenstaten planerar fler kombiterminaler viaBanverket. Men många kommuner väntarinte, utan satsar själva.Helsingborg invigde t ex sin nya kombiterminalsommaren 2005. Den kostade60 miljoner SEK och volymen låg då påmotsvarande ca 40 000 lastbilar per år. Manförväntade sex-sju tåg om dagen. Redanefter två år hade prognoserna spruckit ochförväntningarna överträffats.Eskilstuna Kombiterminal öppnades ibörjan av 2000-talet, då Hennes & Mauritzbyggde sitt distributionslager här. Den harsedan dess vuxit mycket snabbt. Idag användsterminalen även av bl a Lidl, logistikbolagetSkanLog och Meca.Kombitrafiken i Sverige har ökat med 38 procent på fem år.Alvesta bygger kombiterminalJärnvägsknuten Alvesta investerar 11miljoner SEK i en terminal. som ska stå klari höst. Karlshamn och Karlskrona har kommitlångt i sina planer och förutom i Alvestahar Emmaboda,Värnamo och Borås pekatsut som lämpliga platser för nya kombiterimalerpå kust-till-kustbanan till Göteborgshamn, som är den stora huben för dagensgodstransporter på järnväg.Även i Brunflo utanför Östersund arbetarman på att öppna en ny kombiterminal,där lastbilstrailers ska kunna köra upp påtågvagnar.I Limmared planeras en virkesterminalefter succén i Stockaryd. Terminalen iFalköping har också överträffat förväntningarna.Karlstad kommun bygger ett industrispårtill Vålberg för 24,5 miljoner SEK,varav staten satsar 10,3 miljoner SEK.Även järnvägsknuten Kil i Värmlandtillhör de som beslutat om en förstudie fören ny kombiterminal.Ludvika kommun har, i samarbete medSpendrups, börjat planera för en kombiterminali Grängesberg.Den största statliga terminalen planerasi Rosersberg i Sigtuna kommun, norr omStockholm och som totalt skulle kosta ca500 miljoner SEK. Den blir ett komplementtill Årstaterminalen, söder om city.Även kommuner och företagI Västerås byggs en 60 000 kvm stor kombiterminalför Mälardalens stora godsflöden.Den invigs vid årsskiftet 2009-2010.– Kombiterminalen underlättar för transportköpareatt välja tåget för sina långvägatransporter, säger Mälarhamnars vd PatrikÅman, som inledningsvis också är VD fördet nya Västerås Kombiterminal AB. Västeråshar ett av landets bästa logistiklägenoch det finns ett stort behov av en effektivlandterminal, som ett komplement tillhamnterminalerna i Köping och Västerås.Satsningar på effektiva och konkurrensneutralakombiterminaler är en förutsättningför ökade godsvolymer på järnväg.Jernhusen AB som är ägare, arbetar aktivtför en utvecklad kombitrafik, inte minst föratt bidra till uppsatta miljömål.– Nyckeln till minskad miljöpåverkanär ju att flytta över mer gods från väg tilljärnväg, säger Olle Huusko, produktområdeschefpå Jernhusen.Att kombitrafiken i Sverige har ökatmed 38 procent på fem år ser han som engod indikation på att fler inser järnvägensfördelar.Atkins är ett brittiskt konsultbolag medverksamhet i Sverige som bl a projekteratkombiterminalen i Katrineholm och nu fåttuppdraget att rita den nya terminalen HässleholmNord.– Intresset att bygga kombiterminalerhar helt klart ökat. Tidhgare var det statensom byggde men det nya nu är att ävenkommuner och företag bygger. Det sägerJohann Schmid, som arbetar med järnvägsrelateradeprojekt på Atkins i Stockholm.miljoner tonkilometerTransportarbetet med kombitransporter på järnväg harökat ca 80 % sedan år 2000. Källa: SIKAFoto: helsingborgs hamnIntelligent Logistik 6/09 25

skogslogistik”Logistiken börjar när trädet– Logistiken tar en allt större del avskogsindustrins produktionskostnader.Sågverkens logistik blir alltviktigare, säger professor Lars-OlofRask, vid universitetet i Växjö.Av Gösta HulténUniversitet i Växjö var bland de förstahögskolorna i landet att starta utbildningari logistik eller materialadministration somdet då kallades. Det skedde redan vid mittenav 1970-talet med professor Lars-Olof Rasksom ansvarig. Idagär han prefekt förinstitutionen förTeknik & Design,där även skoglig logistikoch träteknikryms.På Plans forsknings-och tillämpningskonferensi Växjö nyligen,– Det behövs fler logistikeri sågverksindustrin,menar Lars-Olof Rask.talade han om utmaningari skogenslogistik.För massa- ellerpappersindustri är logistikkostnaden,inklusive transport av råvara från skogen.ca10–15 procent av slutpriset. Men för trävarubranschenär siffran betydligt högre ellerca 20–25 procent, beroende på vilka marknaderman levererar till.Skillnaden kan ha flera olika förklaringar,som det stora antalet aktörer i logistikkedjan,dålig informationshantering och dåligkontroll av leveranskedjan.Men även industrins strukturförändringmed allt större och färre sågverk, spelar in.Stora besparingarAtt ta hand om allt virke efter stormarnaGudrun och Per blev en enorm logistiskutmaning och en test på skogens logistiksystem.Nu är allt stormvirke uppsågat och detger stöd åt en viss prisökning, trots lågkonjunkturen.Utvecklingen idag går i hög grad skogsägarnasväg. Det ökade behovet av biobränsleökar värdet på skogråvara. Försökvisar att även stubbarna har värde sombiobränsle.Sågverken, som är den centrala aktören,har däremot relativt små marginaler ochmånga har kämpat med lönsamhetsproblem.För att förbättra sågverkens logistikflöden,måste informationsflödet separeras från detfysiska godsflödet. Elektroniska meddelandenoch automatisk identifikation är enviktig del.En plattform finns i form av standarderför elektronisk kommunikation och streckkodsmärkningsom tagits fram av branschen.Ett unikt paketnummer, “Serial ShippingContainer Code” (SSCC) ger bådeursprungs- och paketidentifikation. Kodenär världsunik, vilket hindrar sammanblandningmed andra paket eller med andravaruslag. Det skapar helt nya möjligheterför bra logistiklösningar i öppna system, därman som leverantör inte kan kontrollerahela kedjan.I framtiden kommer sannolikt automatiskidentifikation att göras med RFIDteknik.Men idag saknas fortfarande standarderför användning av RFID i öppna flöden.Standardiserade lösningarDet andra viktiga steg som nu tas är standardiseradelektronisk kommunikation isågverkens hela logistikkedja.I branschföreningen SkogsindustrinsITL-projektet används en XML-standardför meddelandetransaktioner, kallad papi-Net WoodX. Det är en global standard förtransaktionsmeddelanden för träindustrinoch dess kunder.WoodX-familjen innehåller meddelandensom avrop till sågverk, faktura ochpaketspecifikation m fl. Ett av dessa meddelanden,”Initial Shipment Advice”, är ettutpräglat logistikmeddelande, med tydligkoppling till det fysiska flödet och somanvänds för att avisera godset till övrigaaktörer i logistikkedjan.Meddelanden kan enkelt läsas direkt påskärmen och/eller automatiskt uppdateraTransporterna är en del av problemet.Råvarukostnaden styrs av marknadenoch effektiviseringen av själva produktionenpå svenska sågverk har ofta nått så långt attsänkta produktionskostnader kräver storanyinvesteringar.Men den ekonomiska potentialen är storom man kan förbättra logistiken och logistikkostnadernakan påverkas med ganskasmå insatser.– En relativt liten sänkning av de externalogistikkostnaderna kan ge en stor besparing.För att till fullo ta ut besparingspotentialen,krävs en helhetssyn på kedjan frånleverantör till kund, menar Lars-Olof Rask.Allt högre logistikkostnaderSverige är ett av världens främsta skogsländer,men när det gäller skogs- och träråvarorslogistik så finns ännu mycket att göra.– Skogsbolagen är inte själva intresseradeav avverkningstekniken.Avverkningen sköts av ofta små, privataentreprenörer, med en eller ett fåtal skogsmaskiner.– Logistiken börjar när trädet är fällt. Detär ända härifrån det gäller att pressa nerlogistikkostnaderna på olika sätt.Genombrott för IT i sågverksindustrinSågverksindustrin har legat efterannan industri när det gäller IT-stödför logistiken. Men nu är ett genombrottpå gång.mottagarens IT-system.Att införa streckkoder och elektroniskameddelanden, ställer krav på de bakomliggandesystem.I de flesta fall krävs någon form av affärssystem,lagersystem eller produktionssystem.Numera finns det IT-system för hamnaroch sågverk, som kan erbjuda WoodX-meddelandeni sitt standardpaket.Ett träpaket hanteras av truckar eller kranar mellan9–15 gånger på sin väg till kunden.26 Intelligent Logistik 6/09

skogslogistikär fällt”Foto: Anna Frank, SkogforskLogistiken börjar vid roten.Under de senaste decennierna har sågverksbranschenkonsoliderats. Av tusentalssmå sågverk har det, särskilt under desenaste 10 åren, etablerats ett antal storasågverkskoncerner. Och de nya sågverkenblir allt större.– Utanför Norrköping bygger Holmenjust nu Skandinaviens största sågverk, somska stå kart vid årsskiftet 2010-2011.Fullt utbyggt får det en årskapacitet om750 000 kubikmeter trävaror.Saknas logistikerSjälva strukturförändringen i branschen geri sig längre transportsträckor och därmedhögre kostnader och mer utsläpp.Utvecklingen gör att transporten avråvara till de allt färre och större sågverkenblir allt längre.– Logistiken tar därför en allt större delav skogsindustrins produktionskostnader.Sågverken står därför inför en utvecklingdär logistiken blir allt viktigare, menar Lars-Olof Rask.-Men trots det har sågverken idag sällannågon logistikfunktion. Samtidigt som detsaknas logistiker i sågverksindustrin är sågverkensinköpsavdelningar större än marknadsavdelningarna,säger Lars-Olof Rask.Stor del avvåra transporterÅrligen hanteras ca 70 miljonerton inhemsk och importerad virkesråvaraoch ca 1,8 miljoner ton returpapperi skogsindustrins logistiksystem. Från svenskafabriker och sågverk fraktas 18 miljoner kubikmeterträvaror, 4 miljoner ton pappersmassa, 11 miljoner tonpapper, och 840 000 kubikmeter träskivor varje år.Visste duatt var tredje järnvägsvagn, var fjärde exportfartyg ochvar fjärde lastbil i Sverige transporterar någon form avskogsindustriprodukt.Längre timmerbilar kan bidra till att minska sågverkens transportkostnader. Långa virkessläp som kan lasta30 procent mer än traditionella testkörs nu i Dalsland och Värmland.Divergerande flöden– Att råvaran går i ett divergerande flöde ärett dilemma för branschen, menar Lars-OlofRask.På sågverken sorteras timret i timmerklasser,där man utgår från toppdiameter,längd, yttre form och kvalitet. När timretsågas upp har man inriktat sig på en eller ettpar huvudprodukter. Men tyvärr faller intebara dessa huvudprodukter ut, när stockensågas. Hundra stockar sågade i ett visstmönster kan ge ett femtiotal olika produkter.Timmer kan bli fanér, möbelvirke, limträ,gå till byggvaruhus eller ämnesfabriker.Länder som Marocko, Tunisien och Egyptenär växande exportmarknader.Kundanpassade produkterSågverken går samtidigt från bulkproduktertill kundanpassade produkter.Synen på trävara håller på att förändras.Från att ha setts som en bulkprodukt, därsvinn och transportskador har varit allmäntaccepterade, går sågverken mot individuelltkundanpassade produkter, med specifikakvalitéer.– Det här ställer också nya krav på logistikenoch kan ge den som utnyttjar effektivalogistiklösningar som konkurrensmedel,stora fördelar.– Istället för att som idag konkurrera omsamma kunder och samma inköpskällor,borde sågverken specialisera sig mer.Intelligent Logistik 6/09 27

logistiklägenBara ett stickspår fattas– För att skapa ett logistikcenter i TrestadCenter behövs ett stickspår och en operatör,säger Lars Rudström, Vänersborgs kommun.Av Lena SonneTrestad Center ligger i skärningen E6/RV44, E45 och järnvägarna Älvsborgsbanan/Norge Vänerbanan/Bergslagsbanan.– Vi har bra förutsättningar som logistikläge,säger Lars Rudström– Bra infrastruktur här har inte baraGöteborgs Energi vill starta flishantering i Vargönoch Vänersborg utreder möjligheterna att bygga nyhamn i det gamla industriområdet.lokal betydelse, utan för hela landet ja t o mför två länders handel och export. I områdetTrestad center finns redan flera transportföretagetablerade, Schenker har en storcentral i området.Ett stort godsflöde passerar till och frånNorge. Väg E6 genom norra Bohuslän ärviktig för området och utgör en del av”DenNordiska Triangeln”. Här går också väg E45och RV 44.– Högt på önskelistan står färdigställandeav E45 Karlstad-Göteborg d v s dedelar som inte fanns med i det s k Trollhättepaketet.– Här finns redan järnväg och storaflöden går redan mellan Karlstad ochGöteborg, Banverket vill ha en överföringav godsflöden från Västra Stambanan tillVänernbanan.Samarbete i Fyrbodal– Vi har tillsammans med fler kommunersökt pengar hos Kommunalförbundet Fyrbodalför utredning av marknadsförutsättningarnaför olika logistiklägen, där TrestadCenter är ett.Förbundet består av 14 kommuner medsammanlagt 260 000 invånare. Fyrbodalbesår av Vänersborg, Trollhättan samt allakommuner i Bohuslän och Dalsland. Detär ett av fyra regionala kommunalförbund iVästra Götalands län.– För att komma igång behövs en intresseradoperatör förutom ett stickspår.Vi hoppas på att kunna fungera som bådeomlastningsterminal och uppställningsplatsför containrar.Nu utreds även en utveckling av hamnområdetvid Vargön 5 km från Vänersborg.– Genom detta kortas sjötransporternaoch vi kan frigöra mark till annat ändamål icentrala Vänersborg.Strategiska markköp har redan gjortsoch planarbete pågår.– Omlastning båt/lastbil skulle kunnafungera utmärkt i detta område, som är ettgammalt industriområde, med både lokaleroch stora ytor.Möjligheterna är oändliga.F A C T U M 2 0 0 9 . F O T O H A S S E E R I K S S O N / M A T T O NDu har säkert kört över oss många gånger utan att ens tänka på det.Så går det när man grävt ner sig mellan Ystad och Riksgränsen. Det ärenda sättet att få täckning överallt. Vi levererar och möjliggör helhetslösningarför intelligenta transportsystem över hela Sverige.www.banverket.se/ict 0243 44 50 80Intelligent Logistik 6/09 29

logistiklägenSetra öppnar centrallager i Katrineholm– Det är järnvägslösningen som gjortatt vi valt att placera vårt centrallageri Katrineholm, säger Per Fredrikson,affärsområdes chef, Setra Byggproduktion.Av Lena SonneFör Katrineholm är logistikområdet vidSandbäcken- och Lövåsenområdet denstörsta satsningen på decennier. Nu ger denresultat. Den 1 oktober öppnar Sverigesstörsta trävaruleverantör till bygghandeln,Setra Byggprodukter AB inom Setra Groupsitt centrallager här.Katrineholms Logistikcentrum kommeratt innehålla två terminaler för lossning ochlastning av gods. Södra terminalen var klari maj och har en last- och lageryta på 20000 kvm. Norra terminalen tas i drift underandra halvåret 2010 och kommer fullt utbyggdatt kunna få en last- och lageryta påcirka 50 000 kvm.Första etappen klarKatrineholm försöker locka hit mer avgodsflödena i östra Mellansverige.– Första etappen i logistiksatsningen ärklar, berättar Roger Andersson, projektledareför områdets utveckling och kontaktpersonför Logistikcentrum.Katrineholm är järnvägsknutpunkt därvästra och södra stambanorna möts.Katrineholm ligger också i korsningen avett stjärnformat riksvägnät för riksvägarna52, 55, 56 och 57.– Inom en radie av femton mil når vien tredjedel av Sveriges befolkning ochett antal storstadsområden: Stockholm,Norrköping/Linköping, Örebro, Eskilstuna/Västerås, och Uppsala, argumenterar RogerAndersson.Utbyggnaden sker i fyra etapper. I etapp1 har ett 1400 meter långt dubbelspår– Det är satsningenpå järnvägslösningsom gjort att vi valtKatrinehom, sägerPer Fredriksson.Från Setras centrallager ska hela Sverige servasmed skivmaterial och interiörträ.byggts för att förbinda terminalområdetmed stambanan. Dubbelspåret medgeruppställning, växling och rangering medkapacitet för fullånga tåg. Elektrifieringenav spåren var klar i juni 2009. En lastytapå 400x50 meter för kombitrafik är byggd ianslutning till spåren.– När Norra terminalen står färdig kanSödra terminalen användas för styckegodsochvagnslasttrafik.– Direktförbindelsen från området tillriksvägnätet är klar i oktober 2009.I etapp 2 byggs en kombiterminal, Norraterminalen, närmast stambanan för hanteringav gods mellan järnväg och lastbil. Denblir på 650 x 40 meter så att fullånga tågkan hanteras. Både containers och trailerskan hanteras och mellanlagras.Etapp 2 beräknas vara i bruk i slutet av2010.Nytt terminalbolagI etapp 3 planeras ytterligare en anslutningtill stambanan i riktning mot Stockholm.– I etapp 4 ser vi möjligheter för framtidautbyggnad österut av last- och lagerhantering.Där finns möjligheter till direktjärnvägsförbindelse, säger Roger Andersson.Ett nytt terminalbolag har också etablerats,Railport AB, som arrenderar infrastrukturenoch ägs till 34 % av Sörmlast, till34 % av Svensk Logistiskpartner AB ochtill 32 % av Katrineholms kommun.– Mer är på gång som vi hoppas kunnaoffentliggöra i oktober på Elmia FutureTransport, säger Roger Andersson. Vi harförhandlingar på gång med ett stort företag,en tågoperatör och några mindre företag,som kommer att etablera sig här, berättarRoger Andersson. Mer vill han inte avslöjaännu.Den 1 oktober 2009 blev Setra ByggsystemABs centrallager färdigt. Lokalerna,dels den befintliga logistikfastigheten på7000 kvm, dels den nybyggda på 4300 kvmför lager och plockhantering ska hyras.Ägare är Katrineholms logistikfastigheterAB.Stickspåret som dras i anslutning till lagret,kan börja användas 1 november.”Järnvägslösning avgörande”– Det är satsningen på järnvägslösning somgjort att vi valt att placera och utveckla vårlager- och logistikverksamhet i Katrineholm,säger Per Fredrikson, affärsområdeschefSetra Byggsystem.– Det möjliggör distribution till bådesödra och norra Sverige med järnväg, sägerhan.– Vi behövde ett centrallager. Inleveranserkommer från olika produktionsanläggningari Sverige och vi importerar ocksåskivmaterial från Tyskland. Idag kommer demed tåg till Norrköpings hamn.– Det är meningen att vi ska flytta överalla flöden hit för att få kostnadseffektivaoch miljövänliga logistiklösningar.– Från centrallagret ska vi serva helaSverige med skivmaterial och interiörträ.– Vi har några andra distributionspunktertill, en i Kalix för norra Sverige ochFinland och en i Sundsvall. Men ca 35 % avvår marknad ligger i Mälardalen, förklararPer Fredrikson.Katrineholms LogistikfastigheterABägs av Brinova Fastigheter AB och Katrineholmskommun. Det gemensamma bolaget ska exploateramark, bygga, hyra ut och förvalta logistikfastigheteroch utveckla Sandbäckens industriområde ianslutning till godshanteringsterminalen.30 Intelligent Logistik 6/09

scanpackNya länder kommer till Scanpack 2009Närmare 500 utställare från 25 länder samlasden 20–23 oktober på Svenska Mässan iGöteborg för årets händelse inom förpackningsbranschen.Då öppnas Skandinaviensstörsta förpackningsmässa, Scanpack.– Det var tre år sedan senaste mässan ochintresset har inte minskat, konstaterar SivEdlund, som efter många år som projektledarekallas senior advisor. Hon hoppas i årpå besökare från närmare 60 länder. Mässanblir också alltmer global. Förra gången var38 länder representerade som utställare.Utställare från Rumänien, Estland, Lettlandoch Litauen representerar nya länder.Indien har en egen paviljong. Japan har fleradelegationer från landets förpackningsindustri.– Från en ganska trög start beroende pålågkonjunkturen har trycket ökat rejält, konstaterarSiv Edlund.Hon tycker att branschen nu andas meroptimism än i våras. Mycket tyder på attScanpack 2009 blir nästan lika omfattande– både på utställar- och besökarsidan – somförra mässan 2006. Då kom över 17 000besökare. Scanpack är Svenska Mässansstörsta mässa alla kategorier, sett till antaloch ytor av utställare.Bioplaster och designAtt välja rätt förpackningslösning blir alltmeren del av den totala logistiklösningen.Bland nyheterna finns en butik, där RFIDanvänds i flera olika applikationer somaktiva kundvagnar och hyllställ, intelligentaspeglar som visar text, en kassa för RFIDteknikoch ett minilager i anslutning tillbutiken för att visa hur RFID fungerar i helakedjan.Nya teman är bioplaster och design.– Intresset för bioplaster växer och därförblir det nu en egen avdelning.Hur design styr valet av förpackning i butikshyllanvisas i The Packaging Media Laboch projekt ”Eyetracking”, där man självkan konstatera att förpackningsdesign styrvårt val mer än man tror.Hur svårt får det vara att öppna enförpackning? Svårare än det borde, tyckerkanske många. Professor Ulrike Rahe, Chalmers,diskuterar detta och nya lösningar.Att välja rätt förpackningslösning är en del av dentotala logistiklösningen. Därför intresserar sig bådelogistiker och inköpare alltmer för förpackningar.Över 17 000 besökare kom till förra Scanpack.scp reklambyråläGesrapport:GöteborGsreGionen är utsedd till sveriGes bästa loGistikläGeför åttonde året i rad! kolla läGet på www.portGot.seIntelligent Logistik 6/09 31

e-handelSmart logistik nyckeln försnabbväxande e-handlareEtt smart logistikupplägg är nyckelnför snabbväxande e-handelsföretagetTretti som säljer vitvaror och hushållsapparatervia Internet.Av Lena SonneTretti.se startades 2004. Under första halvåreti år 2009 har de haft en tillväxt på drygt30 % och varit en riktig börsraket.De har lyckats locka kunder att handlavitvaror och hushållsapparater på distans.Deras sajt har också ett stort utbud avkringtjänster som köpråd och installation.Det gör att man i många fall kan erbjudafler tjänster än en vanlig vitvarubutik.Sortimentet är på ca 5000 produkter frånkända varumärken. Ett 20-tal arbetar påhuvudkontoret i Stockholm och lika mångapå centrallagret i Haninge.UtmärkelserFyra år i rad har Tretti.se utnämnts till Åretse-handlare av Pricerunner i kategorin vitvaror.Utmärkelsen baseras på en kundnöjdhetsmätning.Även vid årets Handelsgalafick Tretti.se utmärkelsen Årets e-handlareoch var också nominerad till Årets komet.– Hemligheten är delvis logistikupplägget,en bra distributionslösning som innebäratt vi kan leverera hem direkt till kunden,berättar Carl Lumsden, logistikchef påTretti.se.Men logistikupplägget är inte helt lätt.– Det är svårt när man är i människorshem och skall säkerställa hela kedjan, sägerhan.Man erbjuder hemleverans med installationi Stockholms-, Malmö- och Göteborgsregionenoch i Örebro. I höst tillkommer enrad städer.– Från i sommar har vi också utökat tillDanmark där de kan betala med dansktkreditkort.”Bekvämlighetskonceptet”– Det är ganska fantastiskt att vi kan användasamma distributionsorganisation ochnå ytterligare 6 miljoner människor.Carl Lumsden kallar det bekvämlighetskonceptet.– Vi märker att 70-talister gärna vill hahemleverans, få installerat och gamla apparaterbortforslade. Det innebär utökad– Konkurrenten är aldrig mer än ett klick bort,säger Carl Lumsden.service med en rad kringtjänster och detkan vara viktigare än priset.Men lågt pris är också viktigt, särskilt ikristid.– De lägre priserna klarar vi genom högavolymer, låga kostnader och effektiv distribution,vilket möjliggörs genom e-handel.Handel sker genom webbshop istället förvanliga butiker. Då slipper man lokalhyroroch kostnader för butikspersonal, lager ochbutiksexponering.– Vi levererar direkt från lagret i Haninge,till hela Sverige på 2-7 dagar. Inleveranserkommer till drygt hälften från leverantörernassvenska DC, resten från derasfabriker i Europa..Man har fasta priser som standard där frifrakt ingår i priset.– Det är rätt ovanligt. Det finns alltsåinga dolda kostnader och kunderna uppskattaratt direkt veta slutpriset och inte haextrakostnader.Mycket av logistikarbetet handlar omförenklade rutiner och lyhördhet för vadkunden vill.– Tilläggstjänster i form av uppbärningoch installation börjar bli populära. Det göratt vi kan ta matchen mot de traditionellafackhandlarna.foto: lena sonneEn installation kostar 495 kr. Ordermottagningoch kundtjänst finns på samma telefonnummeroch man kan också skicka mail.Man har två typer av flöden ut, med likastora volymer i varje. Dels paketflöde förvaror under 20 kg, med avtal med Schenkersom kör ut till sina ca 1500 ombud – kioskeroch Ica-butiker etc. Dels pallflöde somBring Express kör hem direkt till kund ochinstallerar om kunden beställt det.– Alltfler upptäcker också att det är bekvämtmed e-handel. Webbshopen är alltidöppen och man har tillgång till hela sortimentet,kan få all information om produkter,priser och lagersaldon. Man kan ocksåvälja på flera betalningsalternativ.Tretti.se har också förstått vikten av attta vara på kundernas idéer och förslag tillförbättringar. På deras sajt publiceras ävenmissnöjda kunders omdöme.– Det är på ont och gott. Men det får ossatt inte slappna av. Kundernas kommentarerfungerar som länk till andra kunder.E-handel ökar trots krisenTrots krisen har många e-handelsföretagklarat sig bra.När den första e-handelvågen drog igångkring år 2000 var deras logistik outvecklad.– Därför blev det inget riktigt genomslagdå, tror Carl Lumsden.– Nu sitter däremot logistiken på platsmed välfungerande distributionsorganisationeroch vi kan se hur e-handeln trots krisenlyckats öka.Vi har lärt oss att det inte får finnasnågra glapp i kedjan. Man måste kunna följavaran – med hjälp av Track&Trace och fåorderbekräftelse.Vid hemleverans blir kunden uppringdinom 48 timmar från orderläggandet förleveransbokning. Vid paketleverans till ombudfår kunden ett sms när produkten finnsatt hämta.Carl Lumsdens intryck är att Skandinavienligger i framkanten inom e-handel, föreövriga Europa, där fackhandeln är stark.Han tror att det beror på den utbredda datorvananhär.– Men ännu är e-handeln bara i sinlinda. Det finns ännu inget ”best practice”.Vi testar oss fram och reagerar snabbt påkundkrav. Konkurrenten är aldrig mer änett klick bort.32 Intelligent Logistik 6/09

nyheterCoop styr om till VästeråsFör att spara kostnader ochbli mer effektiva har KF,där Coop ingår, beslutat attförändra logistiken för CoopSverige.Coop ska spara och 500anställda förlorar jobben.Samtidigt kan Västerås bli enav vinnarna när lagerverksamhetenkoncentreras tillfärskvaruterminalen där.Fem terminaler i landetdrabbas av omstruktureringen.Den i Västerås kan iställetfå mer att göra, när varuflödenstyrs om och koncentrerastill Coops lager i Stenby ochtill terminalen i Bro utanförStockholm.Bring ökar i HelsingborgBring Frigoscandia i Helsingborgslutförhandlar med Findusom att all lagerhantering avfrysta produkter från fabrikeni Bjuv ska hanteras i Helsingborg.Parterna har skrivit ett”letter of intention” och ettfemårigt avtal väntas snart.Det handlar om årlig hanteringav 60-70 000 pallar livsmedelför ca 100 miljoner SEKper år.Tidigare har Findus planeratatt bygga nytt fryslager iBjuv. Men nu vill man ge Bringfortsatt ansvar. För att klara deökade volymerna måste BringPhilips koncentrerar till JönköpingPhilips Consumer Lifestylelägger över all sin nordiskalagerhantering av mindre hushållselektroniktill DHL i Torsvikutanför Jönköping. PhilipsConsumer Lifestyle består avtvå produktsektorer. Man harsedan 2004 sitt nordiska lagerför sektorn Sound & Vision, hosDHL Supply Chain i Torsvik.Det nya avtalet, som löperöver tre år, innebär att ävenPhilips Consumer Lifestyle läggerhela sin nordiska lagerhanteringhit. De nya produkter– Västerås får ökade volymersom tas från andra platseri landet. Vi valde Västerås föratt terminalen är väl utformadför den verksamhet vi villbedriva, säger Fredrik Persson,VD Coop Logistik AB tilltidningen VLT.Stenbyterminalen i Västeråshar i dag ca 200 anställda.Så sent som i augusti droglagret ned personalstyrkanmed 25 anställda.Enligt Handels klubbordförandedär, Lennart Wallkulle,ska lagrets volymer ökamed 70 procent om arbetsgivarensförslag blir verklighet.Frigoscandia bygga ut sitt fryshusi Helsingborg.Samtidigt finns planer attflytta den terminal i Helsingborgsom hanterar allt pallgodstill samtliga livsmedelskunder ilandet. Man tittar på alternativalösningar för en expansion ochpratar med kommun och fastighetsintressenter.Den sammanlagda investeringenför Bring Frigoscandiaskan bli 150 miljoner SEK. Dåingår det påbörjade nya huvudkontoreti Helsingborg, för ca100 medarbetare. Där är inflyttningplanerad våren 2010.som kommer att hanteras härär t ex kaffebryggare, strykjärn,rakapparater och dammsugare.DHL kommer också att ansvaraför mervärdestjänster sombipackning och ompaketeringav godset.Lagercentrat i Torsvik ärDHLs center för elektronikgodsoch uppdraget för Philipsinnefattar totalansvar för intag,lagring, transportplanering,utleveranser samt distribution iNorden.Ny förbifart i ÖrebroNu har bygget startat av denefterlängtade Södra Tvärledeni Örebro.Denna sydliga förbifart skastå klar i december 2010 ochlänka samma motorvägen E20vid Marieberg, i Örebros västrautkanter, med Norrköpingsvägen,väg 51 vid Almbro, söderom staden.– Södra Tvärleden skaparbättre säkerhet, miljö ochtillgänglighet i Örebro, sägervägdirektör Einar Schuch vidVägverket Region Mälardalen.– Vi kan nu flytta den tungatrafiken och därmed minskabuller och förbättra miljön innei Örebro, tillägger VägverketsGD Lena Erixon.Aditro i norskt samarbeteSödra Tvärledens anslutningtill E20 vid Marieberg placerardessutom Örebros nya logistikcentrum,Transportstaden, i ettän mer strategiskt läge än idag.Idag passerar stora mängdertung trafik rakt genom Örebrocentrum, på Norrköpings vägenväg 51 till och från riksväg50, Bergslagsdiagonalen, somfortsätter norrut från Örebromot Falun/Borlänge och E4 vidSöderhamn.Den nya vägförbindelsen geren kraftig förbättring för denlångväga godstrafiken från sydöstraSverige mot norr, nordvästoch västerut mot Norge.PETER LORINAditro Logistics och norska Schianders Logistikk startar ett samarbete.Genom att kombinera varandras anläggningar i Sverige ochNorge kan de gemensamt erbjuda större täckning och kapacitet.– Vi har länge haft fullt i vår anläggning i Tönsberg och byggeren ny anläggning i Kopstad, sydväst om Oslo. Samtidigt saknar vikapacitet sydost om Oslo. Här passar Schianders anläggningar somhanden i handske. När det finns ledig kapacitet i dessa anläggningar,kan vi nu erbjuda våra kunder ytterligare alternativ i Oslo-områdetsäger Matthias Kettelhoit, chef för Aditro Logistics.Klart för E4 förbi SundsvallRegeringen har gett klarteckenför ny E4 Sundsvall med planeradbyggstart nästa år.Idag går nästan all tungtrafik till och från norra Sverigegenom centrala Sundsvall. Enny E4 förbi Sundsvall är därfören viktig förutsättning för enfortsatt stark utveckling avbåde Sundsvallsregionen ochövriga norra Sverige.Sundsvalls kommun harnu tagit fram detaljplaner förbygget.I detaljplanerna beskrivs hurkollektivtrafik, av- och påfartertill E4 m m ska fungera.Vägverket arbetar nu medarbetsplanen för E4 Sundsvall.Nya E4 Sundsvall är 22 km ny motorvägmellan Myre och Skönsberg ochmed en större bro över Sundsvallsfjärden.Intelligent Logistik 6/09 33

miljöCooptåget ökar intresset för kombilösningarCoops satsning på tåg kan bli banbrytandeför hanteringen av dagligvarorpå den svenska marknaden.Av Johan ErichsSedan september går ett Coop-tåg femdagar i veckan i vardera riktningen påsträckan Helsingborg-Stockholm.För att säkerställa driften har tåget enhögt prioriterad klassificering hos Banverket,så att driftstörningar effektivt kan åtgärdasför att säkra dagligvaruleveranserna.Coop är en av aktörerna som anslutit sigtill näringslivets klimatupprop, där målet fördeltagarna är att sänka utsläpp av koldioxidmed 30 procent fram till 2020.Coops satsning på tågtransporter är entydlig markering att dagligvarukoncernenvill gå i spetsen när det gäller satsning påmiljövänliga transporter.– Förutom att detta är ett helt nytt sättatt utöva transporter inom dagligvaruhandeln,både utifrån transportekonomi ochmiljömässig synpunkt, så ger det ocksåmycket större flexibilitet i transporterna ioch med att vi kan frakta stora volymer i enintermodal eller nästan multimodal transportlösning,förklarar, Fredrik Persson, VDför Coop Logistik AB.– Vi har våra planer på att utveckla satsningenoch ska man mäta på intresset frånvåra leverantörer när det gäller att delta isatsningar som främjar miljön, så är det härsamarbetet bara början på en långsiktig ochväxande investering.Hur skattar ni PR-värdet?– Ibland kan det vara svårt att inom enviss tidsperiod ekonomiskt mäta det renaPR-värdet i den här typen av satsningar.Men det lyser igenom i alla led. Varuleverantörernavill profilera sig som tågåkandeaktörer. Cooptågets framfart i Sverige70 lastbilar per dagförsvinnerSamarbetet mellan Green Cargo och Coop gör bl aatt 36 trailers med Coopvaror dagligen lastas ochlossas på Combiterminalen i Helsingborgs Hamn.Satsning ska leda till att Coop på årsbasis minskarsin klimatpåverkan med nästan 6 500 ton koldioxid.Det ändrade transportsättet innebär enligt Coop, enminskning med cirka 70 lastbilstransporter per arbetsdagpå E4 mellan Helsingborg och Stockholm.röner stor uppmärksamhet, inte minstgenom sättet att profilera vagnarna.– Lösningen är effektiv och det skaparännu bättre förutsättningar för att vårabutiker kan bli konkurrenskraftigare, menarFredrik Persson.Avtalet med GreenCargo löper över treår, till att börja med.– Vi har en ekonomisk kalkyl i botten.Den är väldigt tydlig och satsningen skaleda till bättre effektivitet och lägre kostnader,understryker Fredrik Persson.Hur kan Coops satsning påverka livsmedelsbranschensval av framtida transportlösningar?– Detta är ett stort genombrott för intermodalitetnär det gäller livsmedelstransporter.Allt pekar på att andra aktörer nu ocksåkommer att överväga satsningar på tåg sålångt det idag är möjligt, tror Simon Tjerring,kundansvarig på Green Cargo..Bruten kurvaBackar man tiden ett par år så pekade kurvanför dieseldrivna vägtransporter brantuppåt.Men den har nu brutits, på grund av konjunkturnedgången,men även till följd av ettökat miljöansvar och vikten av att kunnaexponera en konsekvent miljöpolicy gentemotkonsumenter och partners.Vad innebär miljötänkandet för framtidensgodstransporter?– Intermodala pendlare och nätverkkommer att utvecklas i större utsträckning.Ett inslag som talar för utbyggnad av kombitrafikenär att alltfler kommuner byggereller har planer på att bygga egna kombiterminaler,säger Simon Tjerring.Ledande livsmedelshubCoops logistiksamarbete med Green Cargooch lokaliseringen till Helsingborg stärkerhamnens position som ledande livsmedelshubi Sverige.– Genom att det är en miljövänlig lösningsom efterfrågas, så ligger vi väldigtbra till rent geografiskt. Dessutom har vien väldigt modern terminal, som säkerställerhanteringen och det logistiska flödet,förklarar Kjell-Åke Ranft, försäljningschef iHelsingborgs Hamn.Idag har hamnen fem stora containerkranar,varav de två nyaste installerades hösten2007 och våren 2008.Coops satsning på tåg kan bli startskottet för enbredare satsning på kombitrafik inom dagligvaruhandeln.Genom att Coop slår på trumman ochaviserar en omfattande omflyttning av godsfrån lastbil till järnväg med omlastning iHelsingborg, skapar det ytterligare attraktionför hamnen som logistikcentrum.– Det är klart att intresset från andraaktörer växer. Vi har kapacitet att öka trafikenen hel del, inte minst utifrån dagens beläggningsom med både sjö- och landsidaninräknade av konjunkturskäl ligger underden normala.Hur stort är intresset idag för transporterpå järnväg av gods som ska distribueras påden svenska marknaden?-Det är mycket stort, både ur miljö- ochkostnadssynpunkt jämfört med lastbilstransporter.Tågtransporter via kontinentengenererar allt större intresse. Vi räknarmed att godstågtrafiken i år ökar med 10-15procent volymmässigt på bekostnad av lastbilstrafiken.Av det totala import- och exportflödet iHelsingborg hanteras uppskattningsvis 95procent via fartyg och resten via järnväg.– Fartygstrafiken kommer att fortsättadominera även om vi märker att intressetför järnvägstransporter via kontinentenväxer. Men sjövägen är fortfarande ett effektivtoch hyggligt miljövänligt alternativ.Traditionsmässigt har Helsingborgshamn en ledande ställning när det gällerlivsmedel. Flera av de stora grossisternascentrallager är lokaliserade i närområdet.– Trots lågkonjunktur minskar inte dentotala volymen livsmedel. Livsmedel är idagett oerhört viktigt godsslag för oss. Och detär frukt och grönt som dominerar, sägerKjell-Åke Ranft.34 Intelligent Logistik 6/09

supply600 minuters fördjupning om supplyNära 200 ledande befattningshavare inomsupply träffades på Grand Hôtel i Stockholmi september till det årliga evenemanget600 Minutes Supply Chain.Förra hösten gjorde Management EventsAB en enkätundersökning bland beslutsfattareinom logistik på Sveriges störstaföretag.Den kvantitativa undersökningen baseradespå en internetenkät. 86 beslutsfattarefrån 72 företag svarade på enkäten. 138beslutsfattare från 101 företag deltog i enkvalitativ undersökning med telefonintervjueroch personliga möten.Resultatet låg till grund för konferensenoch presenterades också där.Årets researchrapport ger en tydlig bildöver aktuella och planerade investeringsprojektoch vad logistikchefer i ledandesvenska industriföretag just nu finner mestintressanta.Resultatet från den kvantitativa studienhar kategoriserats och illustreras i grafer.Utgångspunkten är ”Kommande investeringarinom logistikområdet”, ”KommandeNära 200 kom till konferensen där professor Dag Eriksson var moderator.investeringar inom IT” samt ”Intressantahuvudteman”.Bland investeringsprojekt inom logistikär de tre större områden som oftast nämns;optimering av logistikflödet, transportlösningaroch leverantörssamarbete. Men ävenmiljö är på väg uppåt.Inom IT-projekt pekar de flesta på behovatt förbättra befintliga ERP-system, attskaffa nya prognossystem, lagersystem ochlogistiksystem.– Det mest efterfrågade huvudområdetför årets forum kretsade kring flexibilitet isupply chainarbetet vilket är naturligt medtanke på konjunkturen, säger Lina Sandgren,Management Events.– Andra stora teman var miljölogistik,leverantörsrelationer och Lean.Hogia – ledande inomtransportsystemStörst i världenHogia är världens största leverantör av standardprogramvaror för bokning ochadministration av färjetrafik. Vi har idag kunder på fyra kontinenter och Hogiasbokningssystem administrerar färjebokningar för 5 000 000 passagerare årligen.Terminalsystem och system för tredjepartslogistikEtt 20-tal hamnterminaler och ett flertal landterminaler i norra Europa använder idagHogias system för att effektivisera och snabba upp hanteringen av godsrörelser.Störst i NordenMed mer än 500 företag som kunder är Hogia Nordens klart största leverantörav programvaror för planering och uppföljning av landtransporter.Ledande i nordisk kollektivtrafikDe fem största regionerna i Skandinavien använder Hogias programvaror för attadministrera sin kollektivtrafik. Hogia hanterar data för 3 000 000 resor somvarje dag görs inom kollektivtrafiken i Sverige och Danmark.www.hogia.com/transportsystem– hjälper företag utvecklasIntelligent Logistik 6/09 35

itsStockholm mötesplats förintelligenta transportsystemMed 2 800 delegater från hela världenoch totalt 8500 besökare från 64länder blev ITS världskongress påÄlvsjömässan i Stockholm det hittillsstörsta logistikevenemanget i Sverige.Av Gösta HulténITS är en sammanslutning av nationellaföreningar från alla industriländer. I år samladesITS världskongress för första gången iSverige och därtill under det svenska ordförandeskapeti EU. Temat ”ITS in Daily life”,sätter fokus på nyttan för användarna.Användarna är från och med i år bådetrafikanter, logistiker och varuägare, för nuhar godstransporter för första gången kommitmed på ITS agenda.Kongressen ville bidra till ett målinriktatoch effektivt samarbete mellan myndigheter,forskning och näringsliv om utveckling,införande och användning av intelligentatransportsystem (ITS).Kärnfrågan gäller hur samhälle, industrioch forskare kan bidra till att nå mål sommindre klimatpåverkan, bättre miljö ocheffektivare transporter och resor.Flera talare på invigningen betonadesamarbete mellan alla transportslag.– Tendensen har varit att olika transportsättkonkurrerar med varandra iställetför att samverka och på så sätt få ut helaeffekten av ett transportsystem. För miljön,klimatet, för företag och användare är detviktigt med gemensamma och tydliga mål,säger Eva Tigerström, informationsansvarigför kongressen.– Klimatförändringarna, urbaniseringenoch den pågående finanskrisen innebär ettökat tryck på effektiva åtgärder som kankomma igång snabbt.– Vi var rädda för att konjunkturenskulle göra att färre företag skulle ställa utpå utställningsdelen. Men deltagandet harblivit över förväntan och vi har i praktikenutsålt.Många deltagare tog också chansen attse modellerna utanför utställningshallenoch på olika studiebesök. Hogia TransportSystems visade system för information tillresenärer i realtid, i samarbete med SL.Green Cargo, visade hur intelligent intermodalteknik används i deras godsterminaleni Jordbro.– Tågindustrin har inte tidigare varit medi ITS-sammanhangen. Sverige är ett landsom är snabbt att tillämpa ny och innovativteknik, säger Klas Wåhlberg, VD BombardierSverige, som också fanns bland desvenska huvudsponsorerna.Här fanns också de båda stora lastbilstillverkarnaScania och Volvo, med det absolutsenaste inom komfort och säkerhet.– Regeringen har gett ITS Sverige i uppdragatt utveckla en ITS-plan för Sverige,berättade ”logistikminister” Åsa Torstensson,vid invigningen.Dynamisk trafikhantering i realtidIT-företaget Logica, där f d VM-data ingår,arbetar sedan tre år med stöd av EU iCVIS-projektet, för att skapa nya lösningarbåde i fordon och infrastruktur, så att dekan kommunicera bättre med varandra ochmed det fasta trafiksystemet.– 200 000 godslaster försvinner eller– I framtidens fordonkan vi ”tala” med infrastrukturen,säger Ceesde Wijs.kommer på villovägarårligen i EU.Vårt system hjälperchauffören att förbokasäker parkeringoch ankomst, sägerCees de Wijs, Logicai Amsterdam, somansvarar för logisktikdelenav CVISprojektet.– I framtidensfordon kan vi ”tala”med infrastrukturen.I maj visades möjligheternaupp för första gången i Holland.Nu under ITS kunde vi pröva en intelligentslinga i Älvsjö, där man på displayen fickförvarningar om mötande fordon på ensmal gata, information om parkeringsmöjligheteroch annat matnyttigt.– Transportindustrin står just nu i ett vägskäl.Den måste förändra sig för att klarakraven från klimatförändringar och globaliseringoch här spelar intelligent teknik enavgörande roll.Klimatzoner på vägJust nu är införandet av klimatzoner medtransportrestriktioner på väg i storstädersom Berlin och Rotterdam aktuellt.– Jag har ännu inte hunnit titta närmarepå Stockholms trängselavgift. Men i Hollandtror vi nog mer på positiva incitamentdär man belönar de fordon som ändrar sinakörvägar till mer klimatsmarta router.Till våren kommer slutrapporten frånCVIS-projektet.Foto: Lena SonneFoto: Lena SonneFoto: Lena SonneMaartje Stam visar hur CVIS-projektet ger föraren all information i realtidpå en display.Över 2800 delegater från hela världen. ITS blev det största logistikevenemangethittills i Sverige.36 Intelligent Logistik 6/09

inköpDet här prioriterar företagen i krisenFöretag fokuserar på förbättrad kostnadskontroll,automatiserade processer,minskade lager och leverantörsrisker.Det visar en undersökning som omfattar225 inköps-, finans- och företagsledare ihela världen.Enligt undersökningen som gjorts av Ariba,prioriterar företag, oavsett storlek ochbransch, som väntat strategier för att minimerakostnader och risker, samtidigt somde noga hanterar pengaflödet.– I den globala krisen får spend managementen alltmer strategisk roll och ledandeorganisationer investerar i resurser ochprocesser för att identifiera och genomförabesparingar, säger Hari Candadai, Ariba.Bland företagen som undersökts finnsnågra tydliga, gemensamma prioriteringar:1. Hitta nya besparingsmöjligheter snabbareMånga introducerar nya sätt att maximerabesparingar och vinst; minska kostnader,hantera pengaflödet, minska lagerhållningenoch hitta nya utgiftsposter för nedskärning,bl a genom att automatisera processer.2. Spara inom tidigare orörda områdenMånga har redan identifierat storabesparingar på exempelvis kontorsmaterialoch annat basmaterial. Nu titta månganärmare på andra orörda områden som juridiskakostnader och andra professionellatjänster, personalförmåner och IT.3. Automatisera inköpskedjornaFler företag har insett att de genom attautomatisera tidsödande och dyra pappersbaseradeprocesser, kan påskynda besparingar.– Mer än hälften av alla deltagare i undersökningenindikerar att automatiseringär högsta prioritet och många använder redansådana lösningar för inköp, kontrakteringoch leverantörskontakter för att minskaleveranstid och reducera administrativakostnader, noterar Hari Candadai.4. Mildra risker och hantera leverantörerRisk- och leverantörshantering har högstaprioritet bland de undersökta företagen.Den försämrade konjunkturen har lett tillökad oro att en viktig leverantör ska gåFoto: Lena Sonneomkull.– Ett antal av de tillfrågade organisationernasatsar på ökad bevakning av leverantörsmarknadenoch andrahandsleverantörerför att minska sina leverantörsrisker.– Men i allmänhet inser deltagarna attsamtidigt som de är pressade att reducerakostnader, måste de också hitta en jämviktmellan besparingar och långsiktig stabilitet isin leverantörskedja.Automatisering är högsta prioritet. Clas Ohlsonscentrallager i Insjön är ett exempel.Västerås – ett logiskt val!4 Högrankad logistikstad4 Mötesplats – väg, flyg, tåg och sjöfart4 Etableringmöjligheter för logistikkrävade företag4 Hacksta logistikby – ert nästa utvecklingsområde4 Kombiterminal – utvecklas i riksnätet4 Nya investeringar i motorvägar både öster och väster om Västerås4 Mitt i Mälardalsregionen – med stark tillväxt4 Regionhandelsstad med höga handelsindex, tre stormarknadsplatseroch ett koncentrerat cityVälkommen med Er förfrågan till Etablering Västerås ABNäringslivschef Helmer Larsson Infrastrukturstrateg Håkan Johanssonhelmer.larsson@vasteras.se 021-39 13 05 021-39 19 59 hakan.johansson@vasteras.sewww.vasteras.se/naringslivIntelligent Logistik 6/09 37

logistikhistoriaRedan de gamla grekerna…– Det populära uttrycket”det logistiska” betyder välungefär detsamma som”det praktiska”. Och det ärinte så långt från ordetsgrekiska ursprung, sägerprofessor Kaj Rosling.Av Gösta HulténLogistik betyder konsten att organiseraflödet av varor, tjänsteroch tillhörande information ioch mellan företag och organisationer.Själva ordet ”logistik”är ursprungligen grekiskt ochanvändes redan av Platon ochandra grekiska filosofer för merän 2000 år sedan.Ännu i slutet av 1700-taletvar ordet välkänt i flera språk itre parallella betydelser.– Det betydde dels redovisningeller revision, dels praktiskwww.promosoft.nuräknekonst och dels det logiska,rationella, berättar Kaj Rosling,professor vid Växjö universitetoch med lång erfarenhet avundervisning och forskning omlogistik.Men att begreppet har fåtten modern användning berorenligt honom främst på denschweizisk-franske militärteoretikernoch revolutionsgeneralenAntoine-Henri de Jomini (1779-1869) och hans bok ”Precis del árt de la guerre” från 1837.Jomini föddes i Schweiz 1769.Efter handelsexamen och enkort tid som affärsman i Paris,deltog han som 19-åring i denschweiziska revolutionen ochblev schweizisk krigsministerredan som 20-åring. Nu börjadehans karriär som militärhistoriskförfattare och officer iNapoleons armé. Han slutadesom stabschef under marskalkNey 1813.– Redan hans första bok”Traité des grandes operationsmilitaires” gjorde europeisksuccé. Men det var i en bok från1837 som han kort härlederordet ”logistique” från titeln påden franske generalstabschefen;Major général des logis.Bytte sidaEfter att ha blivit straffad aven formalistisk marskalk för”försumlighet i tjänst” efter endjärv - och lyckad – trupprörelse,valde han helt sonika att gåöver till fienden, avancerade tillrysk general och stred mot sinalandsmän fram till Napoleonsnederlag 1815.– Jominis bok är faktiskt skrivensom en strategilära åt denunge ryske tronföljaren, sedermeratsar Alexander II, påpekarKaj Rosling.I Europa glömdes Jominisnart för preussaren och militärteoretikernCarl von Clausewitzoch hans bok ”Vom Kriege”.Medan Jomini har fokus påkrigets operationella sida, ärClausewitz mer intresseradav sambandet mellan krig ochpolitik.– För Jomini syftar inte logistikpå operationella detaljer,utan på så centrala områdensom materialförsörjning ochtransportplanering.Slog i USABegreppet logistik hade docksvårt att få fäste i Europa. I Sverigeär ordet logistik först belagti skrift 1853, i Storbritannien såsent som 1879.– I USA blev däremot Jominivälkänd bland militärer underinbördeskriget 1861-65 då officerarnasägs ha avancerat med”sabeln i ena handen och Précisi den andra”.En engelsk översättningpublicerades vid marinskolanWest Point under inbördeskriget1862. I USA höll sig intressetför Jomini vid liv i främst genomDen schweizisk-franske militärteoretikernoch revolutionsgeneralenAntoine-Henri de Jomini (1779-1869)räddade ordet logistik till eftervärlden.sjökrigshistorikern Alfred TMahan. Tack vare honom levdetermen logistik vidare inom USNavy.– Mahan har kallats ”havensClausewitz” – en konstigbenämning med tanke på hansstora uppskattning av Jomini,påpekar Kaj Rosling.Termen ”logistik” levdevidare i amerikanska marinen.Boken ”Pure Logistics”, av G.CThorpe, som kom under förstavärldskriget 1917, blev en klassiker.Utanför den amerikanskaflottan kom termen logistik imer allmänt bruk efter andravärldskriget.– Ordet kom nu i frekventmilitärt bruk, världen över, såockså i Sverige. Försvarsmaktenlogistik, FMLOG, omfattar idagmed ca 4000 anställda ca 1/3-delav försvarsmakten.– Linköpings universitet varnog först i Sverige att användaordet inom akademien. Näringslivetföljde snart efter.Kaj Rosling noterar ocksålite roat den växande vardagligapopularitet som ordet fått.– Det populära uttrycket”det logistiska” betyder välungefär detsamma som ”detpraktiska”. – Och det är ju inteså långt från ordets grekiskaursprung.38 Intelligent Logistik 6/09

konjunkturenÖkad optimism men fortsatt risk för bakslagMed en uppgång från 52,4till 55,9 punkter är inköpschefsindexnu åter uppe inivåerna från 2007Av Gösta Hultén– Vi vågar nu ganska säkert sägaatt botten i konjunkturen harpasserats. Det finns grund fören ökad optimism om framtiden,säger Jöwrgen Kennemar,ekonom på Swedbank, närhan kommenterar de senastetrenderna i den månatligastatistiken som ligger till grundför Inköpschefsindex, ICI ochde närmaste årens konjunkturutsikter.– När vi ser tillbaka så verkardet som att konjunkturen bottnaderedan i december 2008.Men utvecklingen är ojämni olika ekonomier och det finnsfortfarande osäkerhet och riskför bakslag, menar han.Foto: Lena Sonne– Att få ordning i de finansiella systemenkan ta flera år, menar JörgenKennemar.I Sverige är sysselsättningenen sådan, menar han. Denkommer troligen att fortsättaförsvagas under lång tid. Denproduktionsökning som indikeratskan också vara en tillfälliglageranpassning för att parerade väldiga lagerneddragningarsom skett.– I Storbritannien är krisenlångt ifrån över och konjunkturenhar ännu inte vänt upp där.Även i USA är uppgångenvacklande.– Kina har hittills drabbatsmindre av finanskrisen än deflesta stor ekonomierna. Mendet finns fortfarande risk för enbubbla där, menar Jörgen Kennemar.De stora offentliga stimulanspaketenhar bidragit till atthejda krisen. Men samtidigt kande stora offentliga underskottenbidra till framtida bakslag.Därför tror Jörgen Kennemarinte på någon snabb ochkraftig konjunkturuppgång:– Drivmotorerna kan blisvaga och att få ordning på definansiella systemen kan ta fleraår, menar han.– De ökade råvaruprisernasom vi kunnat se har drivits avKinas lageruppbyggnad.Därför kan man ocksåganska snart vänta sig sänktaråvarupriser.– De låga räntorna kan i sigskapa problem. Därför vill centralbankernabörja pressa uppsina styrräntor.Enligt Svenskt Näringslivhar 17 procent av medlemsföretageni en enkät sagt att defått försämrade lånevillkor.Före sommaren var siffran 13procent.. Det är dessutom svårtatt få nya banklån. 38 procentav företagen uppger fortfarandeatt det är ganska eller mycketsvårt att få banklån. Värst ärsituationen för småföretagen.Vart fjärde företag har skjutitupp investeringar på grund avfinansieringsproblem.1 strategisk lagerplats5 järnvägar6 riksvägar1 kombiterminalNu bygger vi ett centrum för godshantering och varuförsörjningi knutpunkten mellan Skandinaviens 4 storstadsområdenKöpenhamn/Malmö Stockholm/Mälardalen Göteborg Oslo2012 invigs Hässleholm Nord –1,5 miljoner m 2 kostnadseffektivitet i ett av Sveriges bästa logistiklägen!*www.hassleholm.se/hassleholmnordKontaktaper-olof.johansson@hassleholm.seHässleholmNord*enligt tidningen Intelligent LogistikIntelligent Logistik 6/09 39

DCMHetast på listan i en komplex logistiI vår strävan efter effektivitet och heltäckande processerstår vi just nu inför en revolution som handlar om att tänkaenkelhet och sunt förnuft. Det skriver Hans Hallgren, Headof Supply Chain Development, Ericssons Supply Site Boråsoch Dag Ericsson, professor, Ingenjörshögskolan i Borås.Av Dag Ericsson och hans HallgrenUnder årtionden har vi arbetat med att utveckla processer ochsystem till fulländning och ”optimal” systemeffektivitet. Men idag ärförmågan att se helheten och förstå grundläggande drivkrafter denstora utmaningen i många företag.Teknisk/ekonomisk systemeffektivitet (S) måste kombineras medsocial acceptans (A) för att skapa ett bestående resultat (R), dvsR=SxA.När datorrevolutionen kom under 80-talet, med många löftenmen svårmätbara resultat, uttryckte Robert Solow frustrationen genomden s k produktivitetsparadoxen: ”We can see the computer ageeverywhere but in the productivity statistics” (1987).Lite grand samma känsla får man idag när man lyssnar på allaseminarier och föredrag om supply chain management och strategiernasförträfflighet. Resultaten är minst sagt svårmätbara.Det gäller att skapa få och tydliga mål som beskriver vad vimåste leverera till kunderna för att tillfredsställa dem. Tillräckligt fåLandets färgstarkastefullservicekonceptwww.norrkoping-port.semål, så att man från högsta nivå orkar efterfråga dem och vidtalämpliga åtgärder.Det är så man skapar drivkraft och aktivitet i verksamheten. Vivet alla att det som inte efterfrågas och åtgärdas, har en tendens attsakta men säkert försvinna ut i periferin.Lönsamhet och effektivitet är givetvis centrala begrepp. Utgångspunktenför mätning är oftast att öka kundvärde och samtidigt reducerakostnader.Vad är egentligen kundvärde?Första steget är då att försöka förstå vad som menas med upplevtkundvärde. Det är ofta stor skillnad mellan vad vi tror att kundernavill ha och deras verkliga behov och önskemål. Det är därför somkundinsikt (consumer insight) är en så viktig utgångspunkt i demandchain management (DCM).Vet vi vad våra kunder vill ha och utnyttjar vi det i vår strävanefter optimal effektivitet i kedjan?Visst är det så att även våra kunder, på samma sätt som vi självasom privatpersoner, vill ha rätt kvalitet, ledtid och kostnad.Inte alltid lägst kostnad, bäst kvalitet eller kortast ledtid, utan snarareen balans mellan de tre.Vi är inte beredda att betala vad som helst för kvalitet eller ledtidoch kan inte tänka oss vilken ledtid som helst för att få varan ellertjänsten till en lägre kostnad. Därför handlar det om att skapa enbalans som kommer att se olika ut för olika kunder.Vi kan inte skapa stereotypa sätt att arbeta, där vi hanterar allakunder, produkter eller processer på samma sätt. Vi måste anpassaansatserna till vad som är bäst just för denna kund, produkt ellerprocess. Utan att för den skull tappa fokus på skalfördelar. ”One sizedoes not fit all”!Det har visat sig att genom att kommunicera standardledtider tillkunderna skapar man ett beteende där kunden ofta begär att få justdenna ledtid även om man egentligen inte har behov av det. Det driversom alla förstår kostnad i kedjan.Under detta, Darwins år, har mantrat ”Survival of the fastest”upprepats ett otal gånger. Den snabbaste förutsätts vinna. Kortaledtider är bra, men rätta ledtider är bättre! Och det är kunden sombestämmer vad som är rätt ledtid.Darwins originaluttryck ”Survival of the fittest” blir därmed meraträffande. Det gäller att skapa ”structural fit”, d v s en överenstämmelsemellan kundens krav och önskemål i flera dimensioner ochvårt erbjudande. Kundupplevt värde måste vara utgångspunkten förvåra ansträngningar.Boråsenheten på Ericssons Supply Site Borås använder ”Kvalitet,Ledtid och Kostnad” som ledord på en balanserad ansats till attskapa kundupplevt värde och undvika suboptimeringar.Vad är egentligen kostnad?Nästa steg är att definiera vad som menas med kostnad. När vi talarom kundupplevt värde, är det inte våra kostnader eller priset tillkund som är avgörande. Det avgörande är kundens upplevelse avtotalkostnad, d v s pris plus de uppoffringar som måste göras för attfå en komplett produkt.Ett av de stora framstegen när MA/logistik introducerades på1970-talet var att förskjuta företagsinternt fokus från funktionellakostnader till totalkostnader. Betydelsen av att undvika suboptimeringaroch arbeta med helhetssyn betonades.40 Intelligent Logistik 6/09

DCMNytänkande krävs.Inom systemteorin brukar man skilja mellanslutna och öppna system och mellan tänktoch faktiskt agerande. I slutna system arbetarman med ett tänkt, planerat och struktukvärld:Enkelhet och sunt förnuft.Varför uppnås så lite trots stora resurser?Ericssons Supply Site Borås använder ”Kvalitet, Ledtid och Kostnad” som ledord till att skapa kundupplevtvärde och undvika suboptimeringar, skriver Dag Ericsson och Hans Hallgren.Fortfarande, mer än 30 år senare, är suboptimeringarett av de stora problemen bådeinternt och i värdekedjor.Det finns många orsaker till detta, menfelaktigt utformade belönings/mätsystem ochincentives är några av de största bovarna.Revirtänkande och prestige förstärker sedanofta de snedvridande effekterna.Exempel 1Försäljningsansvarig har incentive på att ökaförsäljning, konsekvensen är att han/honsäljer allt och gärna lite till, det behöver intealltid vara färdigdesignat.Inköpsansvarig har incentive på lägstapris per komponent. Konsekvensen blir attman letar billigaste leverantör, inte alltidnära kundmarknaden eller supplyenheten.Supplyansvarig har incentive på leveransprecisionoch kostnadsrationalisering,vilket kan leda till överbetoning av kostnadsaspekten.Tre olika focus, som inte alltid skapar debästa förutsättningar för en effektiv försörjningskedja.Exempel 2Säljansvarig har bonus på årsförsäljning. Omman lyckats bra under året kan man i vissafall “hålla” på ordrar under årets sista veckorför att skapa en bra start på det kommandeåret. Konsekvensen blir att supply tvingasvälja kostsamma distributionsalternativ ochriskerar att inte möta kundernas önskadedatum.Exempel 3Inköpsansvarig vill byta leverantör av kretskortfrån en tillverkare i ett land i Asien tillett land i Östeuropa. Motiveringen är att prisper enhet är lägre i landet i Östeuropa. Eftersomca 35 % av marknaden finns i landeti Asien vill supplyansvarig syna förslaget föratt se om totalkostnad (landed cost) verkligenblir lägre.Det visar sig då att det inte alls är lönsamtatt byta leverantör.Dessa exempel visar på effekter av internasuboptimeringar, men det finns många exempelpå motsvarande effekter i hela kedjan.Exempel 4Ett företag i konsumentvarubranschen haren mycket stabil efterfrågan i kundledet,vilket passar företagets processorienteradeproduktion. Men order från distributöreroch återförsäljare är långt ifrån stabila ochleder till stora svängningar i tillverkningsledet.Varför? Jo, det blir försäljningstoppar islutet av varje månad, när man försöker fyllakvoterna genom kampanjer och rabatter.40% av månadsförsäljningen sker de sistafem arbetsdagarna Kunderna lär sig givetvisdetta och ”uppfostras” att vänta med köp tillslutet av månaden, då priserna är lägre. Deuppträder således helt rationellt ur sin egensynvinkel och”spelar enligt reglerna”.I dessa exempel hjälper det inte hurmycket tid och resurser vi satsar på förbättradetekniska informations- och kommunikationssystem!Ovanstående exempel och den tidigarenämnda formeln R=SxA ger en antydan omförklaringen. Om vi betraktar kedjan somen uppsättning individuella beslutsfattareoch inte robotar som maskinmässigt överförrationella planer till genomförda åtgärder,får vi bättre förståelse av skälen till dåligkoordinering och samordning.Metoder som ECR (efficient consumerresponse), QR (quick response), CPFR(cooperative planning, forecasting and replenishment),data sharing m fl ger alla löftenom och möjligheter till samordning mellanföretag och organisatoriska enheter i syfteatt förbättra kundvärdet.Alla dessa metoder är emellertid ”tekniskt”orienterade och förbiser en viktig faktori ekvationen: beslutsfattarnas incentive,dvs acceptansen.Vi vet att MbO och liknande metoderanvänds för att åstadkomma ett målorienteratbeteende. Men vad händer om målen ärfelformulerade ur ett helhetsperspektiv? Individerfår ett mål som de skall fokusera ochleva upp till, men som ofta förstärker tendensernatill suboptimering. Samma logikgäller också för företag som skall samverka iolika värdekedjor.Ekonomiska mål som inte är likriktade(aligned) och överenstämmande, sätts uppoch efterlevs på ett fullt rationellt sätt. Detär bara det att de ofta är motstridande ochdärmed svårförenliga.Det är det enkla skälet till att ”optimala”strategier och planer aldrig blir genomförda.De strider mot egenintresset hos en ellerflera parter som har makten att ”obstruera”.Denna obstruktion behöver inte vara grundadpå prestige eller revirtänkande, ävenom den kan vara det. Den kan också vararesultatet av att man försöker leva upp tillmål som i sig är suboptimerande.Diskussionen ovan visar att om vi skall effektiviseraen försörjningskedja med mångaolika parter och beslutsfattare, skall vi intebara utforma ”optimala” strategier ochplaner. Vi skall också utforma ett nätverk avkontrakt, belöningssystem, incentives ochsätt att dela ”vinster” i genomförandet, somverkligen förbättrar faktiskt agerande.Intelligent Logistik 6/09 41

DCMrerat beteende. I öppna system måste manta hänsyn till det faktiska, ostruktureradeoch svårförutsägbara agerandet.Utvecklingen ställer nya krav på ledningoch utformning av försörjningskedjor sommåste betraktas som öppna, i motsats tillslutna system. I slutna system kan vi planera,utveckla, organisera, samordna, styra ochfölja upp i enlighet med förhärskande doktrin.Men i öppna system måste man agerapå ett annat sätt. Det innebär en fokusförflyttning,från change management tillchange governance!Det är skillnad mellan samordning ochsamarbete. Jag kan säga att ”jag samordnarer två”, men jag kan inte säga att ”jagsamarbetar er två”. Samarbete kräver en viljeyttring,en acceptans av givna mål, villkoroch direktiv.En av huvudpunkterna i DCM är attbeakta det faktum att kedjan består av fleraolika parter, som alla försöker leva upp tillsina mål, vilket kan leda till dålig samordningoch effektivitet i helheten. Vi måsteskriva om avtal och överenskommelser såatt det blir win/win-situationer, inte bara itänkt, utan i faktiskt genomförande.Balanserade mått och mätmetoderHar vi balanserat våra ”styrkort” och förstårvi varför och för vem vi mäter?I stora och medelstora företag har manunder lång tid arbetat under devisen att ”detsom inte mäts - det blir inte gjort”. RedanGalileo Galilei sade:”Mät allt som kan mätasoch gör det mätbart som inte är det”.Konsekvensen blir att man försöker mätaallt överallt och i takt med att metoder ochstandarder för att analysera dessa mätresultattas fram. Det driver ofantliga mängderresurser som bara mäter och analyserar,men inte åtgärdar.Tillhör ert företag de som har 70 % avresurserna för att mäta och ta fram målspecifikationeroch 30 % att faktiskt förbättra?Är det inte dags att vända på förhållandet?Behöver kostnadsmätningen för en verksamhetvara mer komplicerad än att mätaintäkt vs kostnad och sätta målet att försökaöka gapet mellan dessa så mycket som möjligt- i rätt riktning givetvis.Självklart behöver vi en kostnadsmätningför produkten/servicen eller vad det nu ärvi levererar till kunden. Det gäller dock attsäkerställa att denna mätning täcker så stordel som möjligt av den totala kostnaden föratt undvika sub-optimering i kedjan.Cash-to-cashMan strävar efter att använda övergripande,helhetsorienterade mått som reducerarnackdelarna med traditionella mått. Cashto-Cash(C2C) har introducerats som ettsådant gränsöverskridande matt, som dessutomkan kopplas till finansstyrningen.C2C är ett tvärfunktionellt mått sommäter interna effekter av aktiviteter inominköp, produktion, logistik samt marknadoch försäljning. C2C kan också användas påmotsvarande sätt i en hel kedja.En engelsk studie av 1000 företag visaratt C2C har reducerats från 87.8 dagar 1996till 71.1 dagar 2003. En likartad studie iUSA visar att C2C-cykeln reducerades med25.9 dagar till totalt 72.4 dagar genom attlagerhållningen gått ned med 17.1 dagar,leverantörskredittiden ökat med 12 dagar,medan kundkredittiden minskat med 3.2dagar.Resultaten kan emellertid vara en följdav isolerade insatser inom de fyra områdenasnarare än en effekt av satsning C2C som sådan.Men studien visar också att i stället förseparate satsningar på lager, kundfordringar,leverantörskrediter eller samarbete så bör5 goda råd• Sträva efter att ta reda på kundens verkliga behov.• Sätt mål som är samstämmiga i hela organisationen.• Arbeta med få men tydliga mål. Fokuseraresurserna på att uppnå dessa mål. Då kommermanagement att orka efterfråga resultat av dessafå mätningar.• Skapa incentivs för kunder och leverantörer somhjälper, inte stjälper dem.• Man kommer långt med gemensamma mål ochkommunikation. Och, framförallt, nyckeln ärenkelhet och sunt förnuft.man satsa på att skapa en unik kombinationav de fyra faktorerna.Framgången ligger inte i isolerade funktions-eller företagsansatser utan i ökatsamarbete och förståelse i hela kedjan. Detär viktigt att förstå att suboptimeringar avfunktioners eller företags egna aktiviteter ären kortsiktig åtgärd, som inte bara påverkareffektiviteten hos partners utan på siktockså försämrar det egna utfallet.Ändå är det just detta vi gör och det ärsvårt att ändra beteendet när bonus och belöningarär baserade på effekter av suboptimeringar.Slutsatsen blir att vi måste balansera våramått och mätmetoder och sträva efter enhelhetssyn.Börja med att synkronisera och samordnaverksamheten så att olika funktionerhar mål och strategier som styr i sammariktning.Därefter kommer ev. bonus- och belöningssystemsom knyts till personer i deolika verksamheterna att samverka mot ettgemensamt mål istället för att motverka varandraoch skapa kostnadsökningar i kedjan.Intelligent Logistik Reportage frånEricsson i BoråsCitylogistiki GöteborgIntelligent Logistik Intelligent LogistikINKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRERSommarnummerLåt transporternata vattenvägenPrenumerera på Intelligent Logistik!Logistik av idag är konsten att ständigt förbättraoch förenkla flöden och processer oavsett omdet gäller material, information, dagligvaror, människoreller pengar.Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig,produktions- eller verksamhetschef vill duha full insikt i och överblick över verksamhetensvillkor. Denna insikt och överblick får du genomNappar du på erbjudandet just nu bjuder vi dig på nästa nummer.Välkommen som prenumerant och trevlig läsning!att läsa tidningen Intelligent Logistik. Håll digständigt uppdaterad och ligg steget före genomatt prenumerera på branschens bästa tidning!Fyll i och sänd in talongen. Du får 7 nummertill priset 400:- inkl. moms. Du kan även faxain talongen på 0176-22 83 49. Eller gå in påwww.intelligentlogistik.se och klicka på”Prenumerera”.Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Org.nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Intelligent Logistik HBSVARSPOST20492681761 10 NorrtäljeFrankeras ejmottagarenbetalar portotPostnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Intelligent Logistik 6/09Lean på Scania, Volvo och i VaraMiljölogistik med förhinderGlobaliseringens gränserInfrastrukturHuggsexa omApotekets affärerTema: SvenskalogistiklägenMed PLAN-nytt

POSTTIDNING BReturer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje215x245+3_IntLogMagz:Log_215x245+3_IntLogMagz 09-09-29 11.54 Sida 1CentralP r o d u k t u t v e c k l i n g | A u t o m a t i o n | P r o d u k t i o n | L o g i s t i kSnart vänder det.Var förberedd!2009 genomförs Scanautomatic parallellt med Tekniska Mässan!SMFÖRTRUCKFÖRARE 2009 • 13-16OKT • STOCKHOLMSMÄSSANFå kunskap som stärker företagets position? Utveckla flexiblare logistik? Möta kundernas krav påorderstyrd produktion? I tider som dessa är frågorna om hur logistikprocesserna kan utvecklas inomindustrin många – på Tekniska Mässan 13–16 oktober 2009 hittar du svaren som gör dig förbereddnär konjunkturen vänder!Hämta inspiration! Inom Logistics ställer ledande företag ut, bl a Linde, Constructor och Weland. Vi bjuderdessutom på Truckförar-SM, RFID Expo med utdelning av RFID-stipendiet samt miniseminarier om Sverigesbästa logistiklägen. Bland talarna finner du Maria Huge Brodin/Lindköpings Universitet, Rickard Bergquist/Göteborgs Universitet och Johan Callin/Stockholm Business Region Development. Aktuellt program hittardu på webben.Läs mer på www.tekniskamassan.se eller i vår webbtidning, www.proaffarer.se.På Tekniska Mässan leder det personliga mötet till goda relationer, lönsamma affärer och ökad konkurrenskraft.Här är du med och formar den industriella framtiden.Välkommen!I samarbete med:Huvudmediapartner:Registrera dig för kostnadsfri biljett på www.tekniskamassan.se • Fackmässa åldersgräns 18 år.