Indviduella utvecklingsplaner med skriftliga ... - Umeå universitet

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-012 (11)Dnri. Vidare ska lärarna sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nåmålen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen ochkursplanerna.Myndigheten för skolutveckling fick den 9 juni 2008 uppdraget att stödja införandetav en förändrad individuell utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen.Uppdraget fördes från och med den 1 oktober 2008 över till Skolverket. Skolverketfick den 9 juni 2008 i uppdrag att revidera de allmänna råden för IUP i enlighetmed de nya bestämmelserna samt att följa upp skolors arbete med IUP och utvärderainförandet av skriftliga omdömen. De båda uppdragen skulle genomföras isamverkan.Målgrupperna för implementeringsinsatserna var enligt uppdraget huvudmän, rektoreroch lärare samt föräldrar och elever. Myndigheten skulle vidta de åtgärder ochgenomföra de insatser som bedömdes vara de mest ändamålsenliga för en effektivimplementering. I arbetet skulle myndigheten beakta behovet av informationsmaterialtill föräldrar och elever med annat modersmål än svenska samt anpassa informationenså att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Myndighetenskulle vidare på lämpligt sätt samråda med berörda målgrupper.I uppdraget framhölls Utbildningsdepartementets promemoria En individuell utvecklingsplanmed skriftliga omdömen och de reviderade allmänna råden som utgångspunkterför insatserna.Uppdraget skulle genomföras under 2008 och 2009 och redovisas den 1 december2009. Redovisningen ska enligt uppdraget innehålla en redogörelse för genomfördaåtgärder, kostnader samt en utvärdering av insatserna. På Skolverkets begäran harregeringen beslutat att datum för slutredovisning har flyttats till den 1 mars 2010.Tidpunkten för redovisningen sammanfaller då med datumet för rapportering avSkolverkets utvärdering av införandet av skriftliga omdömen. Med förskjutningenav rapporteringsdatum har även getts mer tid till uppföljning och utvärdering avimplementeringsinsatserna.Skolverkets insatser för implementeringImplementeringsarbetet påbörjades i realiteten den 1 oktober 2008 när den personalsom arbetat med uppdraget inom Myndigheten för skolutveckling började arbetapå Skolverket. Innan dess hade ett uppdrags-PM skrivits samt en del projektplaneringpåbörjats. Till en början prioriterades planering av arbetet, behovsinventeringsamt information om de nya reglerna på myndighetens webbplats.Målen för implementeringsarbetetSkolverkets utvecklingsuppdrag är enligt instruktion och regleringsbrev att stödjakommuner och andra huvudmän i deras verksamhet genom att stärka huvudmännensoch skolornas förutsättningar att nå målen, så som de uttrycks i de nationellastyrdokumenten.Utifrån detta generella utvecklingsuppdrag samt implementeringsuppdraget harmålen för implementeringsarbetet varit att

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-013 (11)Dnr• lärare som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har utvecklat sinförmåga att utforma en IUP i enlighet med förordningens krav,• huvudmän och skolledare som nåtts av implementeringsinsatser anser attde har bättre förutsättningar att stödja sina skolor i arbetet med utforma enIUP i enlighet med förordningens krav,• rektorer som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har bättre förutsättningaratt ta beslut om utformningen av de skriftliga omdömena,• huvudmän, skolledare och lärare har god tillgång till stödmaterial, informationom de nya bestämmelserna och deras syfte samt god kunskap om dessa,• elever och vårdnadshavare har god tillgång till information om de nya bestämmelsernaoch deras syfte, och• informations- och implementeringsinsatser har nått ut till berörda målgrupper.Skolverket beslutade tidigt att se till helheten i arbetet med IUP och inte enbartfokusera på förordningsförändringarna, eftersom dessa behöver sättas in i ettpedagogiskt sammanhang i arbetet med med läroplanen och kursplanerna. Inteminst visade behovsinventeringen på detta.BehovsinventeringInför implementeringsarbetet gjorde Skolverket en inventering av skolors behov avstödinsatser. Inventeringen bestod bl.a. av att ta del av olika kommuners, skolorsoch kunniga personers erfarenheter av arbete med skolans kunskapsuppdrag ochIUP, diskussion med Skolverkets kommunala referensgrupp samt med samrådsparterenligt regeringsuppdraget. Även insamling av synpunkter vid medverkan påkonferenser, kontakter med Specialpedagogiska skolmyndigheten och särskolerektorersamt besök på en särskola och relevanta rapporter ingick i underlaget.Inventeringen visade på behov som gick långt utöver det som uppdraget fokuseradepå. Framför allt handlade det om de pedagogiska utgångspunkterna i Lpo94.Det fanns stora behov av insatser kring planering av undervisningen utifrån denationella målen, dokumentation och uppföljning av lärandet och analys och bedömningav elevernas prestationer. Det fanns även behov av förstärkning av förmåganatt uttrycka bedömningar skriftligt, både avseende kunskapsutveckling ochutveckling i övrigt. Insatser behövdes också för att stärka förmågan att genomförautvecklingssamtal, utforma överenskommelser och att formulera den framåtsyftandedelen av IUP. Hela behovsinventeringen finns att läsa i bilaga 1.InsatserUtifrån målen för implementeringsarbetet samt behovsinventeringen planeradesoch genomfördes stödinsatser till landets skolor och kommuner. Här nedan redovisasde insatser Skolverket har genomfört.

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-014 (11)DnrSpridning av allmänna rådRevideringen av de allmänna råden för IUP skedde under hösten 2008. I oktoberoch november 2008 lades utkast ut på Skolverkets webbplats och intresserade gavsdärmed tillfälle att komma med synpunkter på skriften. Utkastet skickades även påremiss bl.a. till Skolinspektionen. Den färdiga versionen fastställdes den 10 november2008 och gick därefter i tryck. Eftersom de allmänna råden var mycket efterfrågadeskickade Skolverket ut 10 exemplar till varje skola som omfattas av förordningsförändringarnaoch 5 exemplar till varje kommunal skolförvaltning. Totaltrörde det sig om ca 55 000 exemplar som skickades ut. Trots detta fortsatte man attrunt om i landet beställa och ladda ned materialet. Totalt hade de allmänna råden idecember 2009 beställts i 24 004 exemplar och laddats ned 1 625 gånger.Informationsinsatser: webb, huvudmän, vårdnadshavare m.m.Eftersom behovet av information om förordningsförändringarna var mycket storthösten 2008, arbetade Skolverket tidigt fram en webbsida med information ocholika stödmaterial. Webbsidan lanserades i slutet av oktober 2008 och harkontinuerligt fyllts på med nytt material och utvecklats. På webbsidan finns alltmaterial som tagits fram under implementeringsarbetet samt information om förordningen,vanliga frågor och svar, intervjuer om bl.a. digitala verktyg, sekretessregleroch arkivering, tips på litteratur, en film om tankarna bakom förordningsförändringarnam.m. Webbsidan hittas på www.skolverket.se/iup.Webbsidan har varit mycket besökt och använd. Nedan följer utvald statistik frånlanseringen i oktober 2008 till och med december 2009.SidaSidvisningarPortalsidan 93 027Stödmaterial 49 647Frågor och svar 28 190Reportage 1 10 188Skolverket konstaterade att huvudmännen behövde information om sin roll i arbetetmed den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverket hardärför informerat representanter för kommunala skolförvaltningar och nämndsordförandenvid 14 tillfällen runt om i landet mellan februari och oktober 2009. Framförallthar redan befintliga mötesplatser och konferenser där denna grupp träffasutnyttjats. Anledningen har varit att försöka undvika omfattande konferensadministrationsamt att bespara målgruppen tid. Alla kommunala huvudmän har på dettasätt erbjudits information. Totalt har ca 330 representanter för ca 150 kommunernärvarat vid dessa tillfällen. Skolverket medverkade även under hösten 2008 påFriskolornas riksförbunds skolledardagar med liknande information och träffadedär 38 representanter för ca 25 fristående skolor.1 Denna avdelning lanserades först hösten 2009.

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-015 (11)DnrEn informationsbroschyr om utvecklingssamtalet och IUP avsedd förvårdnadshavare har utarbetats och översatts till 11 språk: albanska, arabiska,bosniska (både med kyrilliska och latinska bokstäver), engelska, nordkurdiska,persiska, polska, ryska, somaliska, sydkurdiska och thai. Urvalet av språk gjordes isamarbete med ansvariga för Skolverkets webbsida Tema Modersmål ochbaserades på deras bedömning av vilka språkgrupper som hade störst behov av enöversättning till sitt eget språk.Informationen har även anpassats för synskadade och tryckts som punktskrift.Denna version finns även att ladda ned för utskrift på punktskriftsskrivare.Synskadade kan dessutom använda sig av ”Lyssna-tjänsten” på Skolverketswebbplats. För döva och hörselskadade finns en film där de kan se innehållet ibroschyren tecknas på teckenspråk. Statistik över hur många som sett denna filmsaknas. Samråd och samarbete i framtagandet av broschyren har skett med elevochföräldraorganisationer samt med Specialpedagogiska skolmyndigheten.40 exemplar av materialet skickades ut till samtliga berörda skolor under våren2009 tillsammans med beställningsinformation. Utöver dessa har 10 000 exemplarbeställts och 487 exemplar laddats ned. Ingen punktskriftsversion har sålts ochstatistik för nedladdning saknas. Nedladdningsstatistiken för översättningarna ser utsom följer:Albanska 16Arabiska 59Bosniska 23 latinsk och 19 kyrilliskEngelska 77Nordkurdiska 24Persiska 67Polska 44Ryska 33Somaliska 26Sydkurdiska 16Thai 155Representanter för Skolverket deltog vid två seminarier på konferensen Framtidenslärande är här och nu, arrangerad av tidskriften Datorn i utbildningen tillsammansmed bl.a. Skolverket och Sveriges kommuner och landsting, i maj 2009. Seminariernahandlade om vad man bör tänka på när man använder digitala verktyg i sittIUP-arbete. Totalt deltog ca 40 personer i seminarierna.Hösten 2008 deltog Skolverket vid fem matematikutvecklareträffar anordnade avNationellt centrum för matematikutbildning. Vid konferenserna presenterade Skol-

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-016 (11)Dnrverket förordningsförändringarna och tankarna bakom dem samt förde en diskussionmed deltagarna kring dessa frågor. Totalt nådde Skolverket på detta sätt 250matematikutvecklare från hela landet.KonferenserKonferenser kan vara ett bra sätt att nå ut med information. Ett problem med traditionellakonferenser är dock att man når få personer med en förhållandevis storinsats. Skolverket prövade därför att använda en webbsänd konferens i arbetet medimplementeringen av IUP med skriftliga omdömen. Konferensen genomfördes den31 mars 2009 och kan fortfarande ses på webbplatsen. Under konferensen var ca16 000 individuella datorer någon gång inne och följde sändningen. I genomsnittstannade varje dator 28 minuter. Personer vid knappt 6 000 individuella datorer hartittat på eftersändningen. Ca 200 personer besvarade en enkät om vad de tyckte omkonferensen. Sammantaget visade enkätsvaren att man uppskattade innehållet menvar missnöjd med kvaliteten på sändningen, framförallt ljudet. Med tanke på dövaoch hörselskadade lärare inom framförallt specialskolan har innehållet i webbkonferensentranskriberats. Texten finns tillgänglig på webbsidan.Under april 2009 genomfördes en konferensserie om fem konferenser i Arlanda,Gävle, Göteborg, Malmö och Stockholm riktad till lärare. Innehållet behandladedels IUP med skriftliga omdömen och dels Skolverkets nya diagnosmaterial förbedömningar i matematik och svenska. Sammantaget deltog 1 189 personer vidkonferenserna. På grund av det begränsade antalet platser till konferensserien fördeladeSkolverket ett visst antal platser till konferenserna per kommun baserat påantalet skolor. Varje fristående skola garanterades plats. Platsbegränsningen gjordeatt kommuner och skolor i många fall valde att skicka rektorer eller utvecklingsledareistället för lärare. Med anledning av det stora intresset valde Skolverket att iefterhand lägga ut omfattande dokumentation från konferensserien på webben medbl.a. filmade föreläsningar. Utvärderingarna visar att deltagarna var nöjda med konferenserna.Ett projekt på Skolverket om kunskapsbedömning i särskolan genomförde undermars 2009 en serie om fyra konferenser där information om IUP med skriftligaomdömen var en viktig del. Samtliga rektorer från särskolor i landet var inbjudnatill konferenserna och 666 deltagare anmälde sig.SeminarieserierEn central målgrupp i arbetet med IUP med skriftliga omdömen är rektorerna. Detär de som enligt förordningen t.ex. beslutar om utformningen av de skriftliga omdömenaoch avgör om det ska skrivas omdömen om utvecklingen i övrigt inomramen för läroplanen, t.ex. social utveckling och förmåga att bedöma och ta ansvarför sitt eget lärande. 21 regionala utvecklingscentra (RUC) och ett regionalt kommunförbundhar på Skolverkets uppdrag genomfört totalt 24 seminarieserier omIUP med skriftliga omdömen riktade till rektorer. Sammanlagt anmälde sig 2 031personer till en seminarieserie. Målet för seminarieserierna var att ge deltagarnainsikt i IUP-reformen och Skolverkets olika stödmaterial för att kunna bli resurserför fortsatt implementering i sina skolor och i sina kommuner eller i sin friskolekoncern.Uppdraget till RUC liksom en lista över anordnarna framgår av bilaga 2.

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-017 (11)DnrStödmaterialMed stödmaterial kan man nå ut med information och kunskap på ett effektivt sätt.I stödmaterial kan man fördjupa diskussionen om tankarna och intentioner bakomförordningsförändringen samt utveckla vad skolor behöver arbeta med för att IUPmed skriftliga omdömen ska fungera som det är tänkt. Tre olika stödmaterial hartagits fram. Stödmaterialen har varit efterfrågade av lärare och rektorer. I mars 2009lades skriften Att skriva skriftliga omdömen ut på webbsidan för nedladdning. Skriftenbehandlar kortfattat lokal pedagogisk planering och skriftliga omdömen samt gerolika exempel på hur dessa kan se ut.I oktober gavs Rektors arbete med IUP – stöd för analys av utvecklingsbehov ut. I dennapublikation får rektor ett självvärderingsverktyg särskilt utformat att användas införett utvecklingsarbete angående IUP med skriftliga omdömen och dessutom tips omhur ett sådant arbete kan läggas upp. I november kom slutligen ett stödmaterialriktat till lärare IUP-processen - Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftligaomdömen. Skriften går igenom hela IUP-processen från början till slut och gerkonkret stöd och exempel kring lokala pedagogiska planeringar, uppföljning ochdokumentation, bedömning och skriftliga omdömen, utvecklingssamtal samtutformningen av den framåtsyftande delen av IUP.Fram till och med hösten 2009 fanns inte Att skriva skriftliga omdömen att ladda nedfrån Skolverkets publikationsdatabas utan endast från IUP-implementeringens egenwebbsida och därför finns ingen nedladdningsstatistik för denna period. Vi vetdock (bl.a. utifrån utvärderarnas enkäter och intervjuer) att materialet är mycketkänt och använt. Från publikationsdatabasen hade materialet i december 2009laddats ned i 455 exemplar.Ett exemplar av Rektors arbete med IUP – stöd för analys av utvecklingsbehov skickades ioktober ut till samtliga rektorer i landet (ca 4 100 exemplar). Materialet hade idecember 2009 sålts i ytterligare 805 exemplar och laddats ned i 853 exemplar.Lärarmaterialet IUP-processen - Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftligaomdömen lämnade tryckeriet i januari 2010 och skickades då ut i ett exemplar till allaskolor som omfattas av förordningsförändringen (drygt 6 000 exemplar). Så fortmaterialet var klart i slutet av november lades det ut på webbsidan, dock ej ipublikationsdatabasen. Nedladdnings- och försäljningsstaitstik saknades därför idecember 2009.Utöver dessa publikationer har Skolverket på webbsidan för IUP utformat ettwebbstöd för IUP-processen. Webbstödet går igenom IUP-processen på sammasätt som lärarmaterialet och ger exempel på lokala pedagogiska planeringar ochskriftliga omdömen. Dessutom kopplar webbstödet de olika delarna i IUPprocessentill relevant litteratur och de exempel och reportage som finns att tillgåpå webbsidan.Exempel och reportageMed exempel och reportage har Skolverket velat visa på hur lärare och skolor påolika inspirerande och framgångsrika sätt utvecklat sitt arbete med den individuellautvecklingsplanen. Sju skolors arbete har dokumenterats i nio artiklar och två fil-

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-018 (11)Dnrmer. I en film beskrivs en skolas arbete med bedömning och utvecklingssamtal ochi den andra får man ta del av ett samtal om IUP-processen mellan lärare och enextern processledare. Reportagen handlar bl.a. om hur man arbetat med lokala pedagogiskaplaneringar, dokumentation av elevers lärande och bedömning av detta.Reportagen finns att tillgå på webbsidan. Reportagesidorna hade totalt sett visats10 188 gånger i december 2009KostnadsredovisningBudgeten för arbetet har varit totalt 20 mkr för budgetåren 2008-2009. Av dessamedel har 14 311 690 kr förbrukats. Fullständig kostnadsredovisning framgår avbilaga 3.Utvärdering av insatsernaSkolverkets implementeringsarbete har utvärderats av Ramböll Management ConsultingAB. Syftet med utvärderingen har varit att bedöma projektets måluppfyllelse,bedöma förutsättningar att nå långsiktiga effekter samt ge förklaringar till varförresultat har uppnåtts eller ej.Datainsamling har skett via intervjuer och enkätundersökningar. Intervjuer hargenomförts med huvudmän, skolledare, lärare, projektgruppen, vårdnadshavare,elever samt med personer på policynivå. Enkäter till lärare och skolledare har samordnatsmed Skolverkets utvärdering av införandet av skriftliga omdömen. 1 619enkäter har skickats till rektorer med en svarsfrekvens på 64 procent. Till lärare har2 849 enkäter skickats ut och svarsfrekvensen ligger här på 63 procent. Detta göratt resultatet är statistiskt säkerställt. Enkäter har även skickats ut till de skolledaresom följt seminarieserierna i samarbete med RUC. Antalet respondenter är här 2031 och svarsfrekvensen 65 procent. Vidare har en enkät skickats till deltagarna påhuvudmannaföreläsningarna. 2ResultatDen samlade bilden av implementeringsinsatsen är enligt utvärderarna att träffsäkerhetensom helhet varit god med väl genomförda enskilda aktiviteter som i höggrad bidragit till ökad kunskap hos samtliga målgrupper. Insatserna har i lägre utsträckningbidragit till ökad förmåga hos målgrupperna att arbeta med en förändradIUP.Utvärderingen visar att träffbilden för insatser mot lärare är god. Implementeringsinsatsernahar nått målgruppen. 90 procent av de svarande uppger att de tagit del avnågon information eller insats från Skolverket. Många lärare har även tagit del avinsatser som riktar sig till andra målgrupper. Konferenserna om IUP och diagnosmaterialfår gott betyg medan webbkonferensen får ett sämre omdöme (41 procentansåg att innehållet var användbart i låg utsträckning). Detta överensstämmer medSkolverkets egna uppföljningar. Det är troligt att den dåliga ljudkvaliteten på webbkonferensenhar påverkat svaren.2 Observera att dessa mätningar gjordes innan stödmaterialen till rektorer och lärare publicerades.Materialet ”Att skriva skriftliga omdömen” fanns dock tillhanda.

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-019 (11)DnrKvaliteten på det skriftliga materialet bedöms vara god och innehållet användbart. Itopp ligger de allmänna råden och Att skriva skriftliga omdömen. Informationsbroschyrentill föräldrar samt informationen på webben får inte lika högt betyg. Skolverketsinsatser har bidragit till ökad kunskap hos lärarna. Utvärderarna slår fast attimplementeringsinsatserna har lett till en signifikant skillnad i kunskap mellan läraresom har tagit del av Skolverkets insatser och lärare som inte har gjort detta. Dettagäller samtliga mätta kunskapsaspekter. Insatserna har dock inte i lika hög utsträckninggett lärarna ökade förmågor.Träffsäkerheten i aktiviteter för skolledare är god. Skolverket har nått ut till målgruppen.I princip samtliga skolledare, 97 procent, har tagit del av någon insats ellernågot material angående IUP med skriftliga omdömen. Även seminarieserierna somutgör den största insatsen för skolledare har en god träffbild. Man kan se att detfrämst är skolledare och lärare med utvecklingsansvar som har deltagit i dessa. Nästanhälften av skolledarna har även tagit del av insatser riktade till andra målgrupper.Även rektorerna menar att det skriftliga materialet från Skolverket är av högkvalitet. De allmänna råden och Att skriva skriftliga omdömen anses vara mest användbara.Rektorerna är något mer positiva till innehållet i webbkonferensen änlärarna. Intervjuer visar att omdömet var färgat av de tekniska problemen vid genomförandet.Kvaliteten i genomförande av seminarieserierna har varierat. Seminarieserierna har ihög utsträckning enligt avtal behandlat det material som tagits fram av Skolverket.Generellt sett ges höga omdömen avseende anordnarnas kompetens och förmågaatt förmedla kunskaper. Intervjuerna indikerar dock att det funnits brister i högskolornaskompetens avseende bedömning och IUP med skriftliga omdömen. Detfinns även brister i vissa andra avseenden. Fördjupande diskussioner om Skolverketsmaterial saknas enligt ett 30-tal procent av deltagarna, det fanns mer att önskaav erfarenhetsutbytet och 45 procent anger att de inte har arbetat med autentiskaIUP:er under seminarierna. Även om deltagarna inom seminarieserierna har mycketvarierande syn på genomförandet finns det några anordnare som får genomgåendehöga respektive låga omdömen av sina deltagare. Omdömena avser seminarieseriensinnehåll och förekomst av fördjupande diskussioner, anordnarens kompetensoch förmåga att förmedla kunskaper, och resultatet av seminarieserien, både kunskapsmässigaoch praktiska aspekter.Seminarieserierna har, trots konstaterade brister, i hög utsträckning gett deltagarnaökade kunskaper om Skolverkets stödmaterial, god kännedom om de nya bestämmelsernaoch deras innebörd och syfte, kunskap om vad som kännetecknar en IUPmed skriftliga omdömen som lever upp till förordningens krav samt fördjupadeinsikter i IUP-reformen. Seminarieserierna har i lägre utsträckning gett deltagarnaökad praktisk förmåga. Skolledarna är ändå hoppfulla och 71 procent anser att denkunskap seminarieserien gett kommer att förbättra förutsättningarna för att arbetetmed IUP sker i enlighet med förordningen.Insatserna gentemot skolledare har främst bidragit till ökade kunskaper hos målgruppenmen de har även gett skolledarna bättre verktyg och ökade förutsättningaratt leda implementeringsprocessen. Resultaten är inte beroende av vilken typ av

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-0110 (11)Dnrinsats skolledarna har tagit del av. Implementeringsinsatserna har dock inte bidragittill en signifikant skillnad i kunskaper eller praktisk förmåga jämfört med skolledaresom inte har tagit del av Skolverkets insatser.Skolverkets insatser gentemot huvudmän har haft en låg träffsäkerhet i flera avseenden.Nära 40 procent av deltagarna på huvudmannaföreläsningarna var inte företrädareför huvudmännen. Insatserna mot huvudmännen bedöms dock ha hållit engod kvalitet. Det skriftliga materialet anses i hög utsträckning vara användbart liksomföreläsningarna.FörklaringsfaktorerUtvärderarna har identifierat ett antal faktorer som påverkat implementeringsinsatsennegativt. Framförallt menar man att den sena starten av Skolverkets implementeringsstödpåverkat målgruppernas möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor.Insatser borde ha satts in redan innan förordningen trädde i kraft. Stödmaterialenhar kommit sent i processen. Tidpunkterna för när olika aktörer har fått informationoch stöd samt för i vilken ordning olika aktörer fått detta har heller inte varitoptimala. Undersökningen visar bl.a. att skolledare behövt insatser tidigare för attkunna stödja sina lärare. Samma sak kan sägas om huvudmannanivån. För att kunnastödja sina skolledare i utvecklingen hade de behövt insatser tidigare. I utvärderingenpåpekas även att Skolverkets kvalitetssäkringsrutiner av stödmaterial varitväl omfattande. Man skriver t.ex. att ”Skolverket bör se över sitt kvalitetssäkringssystemför att säkerställa att det är ändamålsenligt givet deras uppdrag”. Skolverketmenar dock att processen har varit nödvändig och väl avvägd för att garanterastödmaterialens kvalitet.Metoden för implementeringsinsatsen, dvs. bredden i ansatsen med många olikatyper av insatser, kan ha påverkat implementeringsarbetet negativt. Alternativa vägarför att skapa största möjliga effekt är enligt utvärderarna att tydliggöra vilkenaktör som behöver vad, när i processen behovet finns och arbeta utefter den strategin.Att genomföra intensiva insatser mot en utvald målgrupp, t.ex. skolledareeller implementeringsansvariga lärare som sedan har särskilt ansvar och mandat attdriva arbetet vidare lokalt kan vara en annan väg. Insatserna har inte i tillräckligthög utsträckning förmått att överbrygga glappet mellan kunskaper och förmågor.Skolledare och lärare har behov av konkreta verktyg, så som mallar, verktyg ochgoda exempel. 3Bristande effektivitet i genomförandet av seminarieserierna påverkar också resultaten.Seminarieserierna är den största insatsen och samtidigt den som det har riktatsmest invändningar mot. Bl.a. har kvaliteten på föreläsarna varierat och det har saknatstillräckligt erfarenhetsutbyte och fördjupande diskussioner.Hela utvärderingen finns att läsa i bilaga 4.3 Observera att Skolverkets stödmaterial som nu finns att tillgå och som innehåller konkreta exempel,inte ingår i denna utvärdering.

Redovisning av regeringsuppdrag2010-03-0111 (11)DnrErfarenheter och slutsatserSkolverket gör bedömningen att det helhetsgrepp som togs på implementeringenvar nödvändigt. Med hänsyn till de kunskapsbrister som, enligt behovsinventeringen,fanns på många skolor kring hur man omsätter läro- och kursplaner till praktiskundervisning samt bedömer resultaten av denna, hade inte en fokusering på attenbart implementera skriftliga omdömen haft någon större effekt. Inte helt ovanligakommentarer i Skolverkets kontakter med lärare och skolledare har varit att ”numåste vi på allvar läsa kursplanerna” eller ”nu implementerar vi verkligen Lpo 94”.Seminarieserierna för rektorer genomfördes med alltför varierande kvalitet om manutgår från enkätsvaren från deltagarna. Skolverket gör bedömningen att seminarieseriernahade blivit mer lyckade om Skolverket samlat alla delaktiga i anordnandetav seminarieserierna till en gemensam utbildningsdag. Detta hade troligtvis åstadkommiten större likvärdighet mellan utbildningarna. När seminarieserierna planeradessaknades dock tid för att genomföra en sådan utbildning.Valet att använda sig av redan befintliga mötesplatser för att nå huvudmännen besparadevisserligen Skolverket administrativt arbete men gjorde samtidigt att träffsäkerhetenblev lidande. Skolverket gör bedömningen att en större andel huvudmännåtts om myndigheten bjudit in till större konferenser för målgruppen.Kraven på skriftliga omdömen och en framåtsyftande IUP har satt fokus på detsom är skolans kärnuppdrag – kunskapsuppdraget. Implementeringsarbetet komigång sent på grund av att uppdraget inte kom förrän i juni 2008 då Myndighetenför skolutveckling var inne i en avvecklingsfas och Skolverket i en omorganisationsfas.Trots den sena starten har dock Skolverkets olika stödinsatser varit uppskattadeoch haft god täckning. Stödmaterial till rektorer och lärare finns nu somgrund för skolornas fortsatta arbete. Intresset för att lära sig mer om IUP ochskriftliga omdömen har inte mattats av utan är lika stort som tidigare. Nu vänderockså många skolor blickarna mot de kommande kursplanerna med nya kravnivåeroch den nya betygsskalan.Hur väl implementeringen lyckats kommer inte att visa sig förrän ytterligare tid hargått. Att förändra skolkulturer och tankesätt är en långsam process, men det arbeteoch de diskussioner som startat på skolorna kommer med stor sannolikhet att fortsättadå de nya läroplanerna och kunskapskraven ska implementeras.BilagorBilaga 1 – BehovsinventeringBilaga 2 – Uppdrag till RUC samt lista över anordnareBilaga 3 – KostnadsredovisningBilaga 4 – Utvärdering av Ramböll Management Consulting AB

Förskole- och grundskoleenhetenHenrik DanielssonBilaga 12009-01-281 (10)IUP-implementeringen – inventering och beskrivningav skolors stödbehovSkolverket har regeringens uppdrag att stödja införandet av en förändrad individuellutvecklingsplan med skriftliga omdömen. Målgrupperna för implementeringsinsatsernaär huvudmän, rektorer och lärare samt vårdnadshavare och elever. Myndighetenska vidta de åtgärder och genomföra de insatser som myndigheten bedömervara de mest ändamålsenliga för en effektiv implementering. Uppdraget skagenomföras under 2008 och 2009. Skolverket har även fått i uppdrag att reviderade allmänna råden om IUP och följa upp och utvärdera införandet av skriftligaomdömen.Inför implementeringsarbetet har Skolverket gjort en inventering av skolors behovav stödinsatser. Hur inventeringen genomförts framgår av bilaga.SammanfattningInventeringen visar att behoven framförallt handlar om fortsatt implementering avLpo94. Det handlar alltså om kompetens att planera undervisningen utifrån de nationellamålen, att dokumentera och följa upp lärandet och att kunna analysera ochbedöma elevernas prestationer i undervisningen. Till detta kommer förmåga attuttrycka bedömningarna – både avseende kunskap och social utveckling – i skrift.Vidare finns fortsatta behov angående kompetens att genomföra utvecklingssamtaloch att formulera den framåtsyftande delen av IUP:n, inklusive utformning avöverenskommelser.BehovenPlaneraLeif Davidsson pekar i sin utredning Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan på attdagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemetinte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.Problemen berör flera av systemets grundläggande kännetecken, t.ex. det lokala ochnationella ansvaret i användningen av målen. Lärarnas kännedom om alla mål ochhur de skall arbeta med dem bedöms som begränsad. Kursplanerna har heller inteförklarats eller motiverats och statens intentioner med dem har inte kommit lärarnatill del. Dessutom menar Davidsson att kursplanerna i många fall brister i konkretionoch att de uppfattas som otydliga och rent av ”flummiga”.Frånvaron av tydlighet och enhetlighet i statens budskap till den lokala nivån bedömsav Davidsson ha bidragit till att lärarna varit hänvisade till egna lösningar i sittlokala planeringsarbete. Lärarna har t.ex. ägnat åtskillig tid till att ta fram lokalakursplaner och lokala betygskriterier trots att det inte finns något författningskraveller annat beslut att man skall göra det. Målsystemet som sådant uppfattas enligt

Bilaga 12009-01-282 (10)SkolverketDavidsson som för komplicerat och abstrakt, vilket medfört att lärare som ska tolkaoch tillämpa styrdokumenten har haft uppenbara svårigheter. (SOU 2007:28)Lärare och skolledare behöver alltså hjälp med att utveckla sin läroplans- och kursplaneförståelseoch kompetens, dvs. att kunna tolka och omsätta styrdokumententill praktisk undervisning i de olika årskurserna – den lokala pedagogiska planeringen.Man fastnar ofta i nedbrytning av mål att uppnå. De behöver också kunna sätta ordpå vad de ska göra för att komma vidare till hur undervisningen ska bedrivas.I punktform kan behoven beskrivas så här; skolledare och lärare behöver:• vara förtrogen med kunskapsuppdraget samt kunskapssynen i läroplaneroch kursplaner,• arbeta konkret med att tolka målen i både läroplan och kursplaner,• kunna planera tillsammans i arbetslag eller ämneslag,• koppla målen till undervisningen och välja i vad och hur (arbetssätt och arbetsformer)man ska undervisa, och• kunna förklara skolans uppdrag och kunskapssyn för elever och vårdnadshavare.DokumenteraNär undervisningen är planerad och genomförs behöver den följas upp och dokumenterasför att sedan kunna bedömas. För att kunna göra det behöver man vetaolika saker. För det första vad det är eleverna ska utveckla för kunskaper och förmågori undervisningen (annars vet man inte vad det är som ska bedömas i derasarbete) och för det andra utvecklade tankar kring hur man konkret ska gå tillväganär man analyserar och bedömer deras kunskapsprogression. Även här är det alltsåa & o att den lokala pedagogiska planeringen är rätt och riktigt utförd.Man behöver även avpassade dokumentationsmetoder för att följa upp elevernasutveckling och lärande. Här pekar Skolverket i rapporten Hur används individuellautvecklingsplaner? på behovet av system för regelbunden uppföljning och kommunikationav elevernas lärande, särskilt vad gäller den ämnesvisa uppföljningen. Detkan röra sig om t.ex. portfolio, veckotest, elevdagböcker och loggböcker.BedömaLärare behöver utveckla sin bedömarkompetens. För att bli bättre på att bedömabehöver de bli bättre på att koppla mål till undervisning och bedömning. Ettgemensamt språk behöver utvecklas på varje skola eftersom olika tolkningar gerolika bedömningar. Frågor som lärare och skolledare behöver besvara för att kunnaarbeta med kunskapsbedömningar mot de nationella målen är t.ex.: Vilka kunskaper,färdigheter och förmågor ska jag bedöma? Hur bedömer jag dem summativtoch formativt? Vad ska jag låta eleven göra för att få underlag? Vad ska jag ha medi de skriftliga omdömena?

Bilaga 12009-01-284 (10)Skolverketbedömningar. När läraren känner tryggheten att inte hamna i kommunikativa dilemmankommer sannolikt sekretessfrågan och offentlighetsprincipen att upplevasmindre problematiska. Här finns alltså ett utvecklingsbehov.Kommunikation och utvecklingssamtalSkriftliga omdömen är ett komplement till den muntliga information som ges vidutvecklingssamtalet. Det är den muntliga informationen och bedömningen som ärutgångspunkten. Ett utvecklingsbehov vår inventering visar på är att lärare behöverbli bättre på att kommunicera målen till eleven, formulera sig kring elevens uppnåddaresultat i förhållande till mål och lokal pedagogisk planering och på attkommunicera med eleven och vårdnadshavarna vid utvecklingssamtalet. Angåendeutvecklingssamtalet har både föräldrar och elever på flera ställen i Skolverkets undersökninginför Hur används individuella utvecklingsplaner? framfört en kritisk synpunkt.De menar att lärarna uttrycker sig i alltför allmänna positiva termer, som gerlitet av saklig och användbar information. För att kunna stödja eleverna så att deutvecklas i riktning mot målen behöver skolans insatser för arbetet med IUP beskrivaspå ett konkret sätt.Man behöver även bli bättre på att lägga upp utvecklingssamtalet så att det blir etttrepartssamtal i enlighet med de allmänna råden och arbeta med att nå de föräldrarsom inte kommer till föräldramöten eller utvecklingssamtal.I rapporten framgår också att lärare behöver förbättra informationen till elever ochföräldrar – inte bara via utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanernautan fortlöpande – så att den blir förståelig utifrån skolans uppdrag och undervisningensutformning.I punktform kan behoven beskrivas så här; skolledare och lärare behöver:• skilja på informationssamtal och utvecklingssamtal,• utveckla utvecklingssamtalen och samtalsmetodiken vid dessa,• utveckla samarbetet mellan skola och hem,• förbättra kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål änsvenska, och• utveckla både lärarens och elevens förberedelser inför utvecklingssamtalet.Den framåtsyftande IUP:nDen individuella utvecklingsplanens främsta syfte är fortfarande att vara ett verktygför elevens utveckling så långt som möjligt mot strävansmålen. Även de skriftligaomdömena ska vara formativa till sin karaktär och peka på elevens utvecklingsmöjligheter.IUP-dokumentet kompletterar och dokumenterar utvecklingssamtalet.Det är fortsatt ett behov för lärare att utveckla kompetensen att skriva en framåtsyftandeIUP som är vägledande för lärarens upplägg av undervisningen och förmed vad och hur, eleven ska arbeta för att komma vidare samt för vad vårdnadshavarnakan bistå med. Särskilt utpekas hur-frågan. IUP innehåller ofta vad eleven ska

SkolverketBilaga 12009-01-285 (10)arbeta vidare med men sällan hur detta ska gå till och hur skolan kan/ska stödjaeleven i detta.Det finns också behov att få vägledning i vilka överenskommelser man kan göramed elever och vårdnadshavare och hur dessa kan dokumenteras, samt vilken(rättslig) ställning de egentligen har. Vad händer om någon part inte uppfyller detöverenskomna? Det finns även behov av information om detta till elever och vårdnadshavare.SECO hävdar att problemet är större för elever än vad det är för föräldrar och lärareinte minst för att det framför allt är eleven som måste leverera den prestationsom har kommit överens om. Hur mycket kan man binda upp en elev på? Omskolan och föräldrarna är överens, men inte eleven, vad händer då? Man ska ocksåtänka på att för högt ställda krav i en individuell utvecklingsplan, som sedan inteföljs, kan få stora konsekvenser för eleven senare i kontakten med föräldrarna, omdet är så att föräldrarna har stött den individuella utvecklingsplanen men inte eleven.Skolverket (Hur används individuella utvecklingsplaner?) ser tecken på att lärarna ärosäkra på vad man får och inte får skriva i den individuella utvecklingsplanen. Mansöker därför vägar för att slippa skriva känsliga saker med konsekvensen att detsom skrivs i planen tunnas ut. Dokumentets status visavi offentlighetsprincipenskapar osäkerhet hos lärarna. Frågorna kring vad som kan lämnas ut och till vemoch procedurerna kring detta är olösta. Beträffande frågor om handhavandet avdokumenten och arkivering råder fortfarande stor osäkerhet. Från några kommunerhar framhållits att frågor kring sekretess och förvaring av dokumenten upplevtssom problematiska av lärarna och möjligen varit ett hinder i utvecklandet av IUPverktygetoch en försvårande faktor i kommunikationen med föräldrarna. Behovfinns alltså av information om dessa saker.Ett ytterligare behov i sammanhanget är att sporra och utmana duktiga elever tillvidare utveckling. Skolverket visar i Hur används individuella utvecklingsplaner? att IUPhar liten betydelse när det gäller att sporra och utmana duktiga eller särbegåvadeelever att gå vidare i sin utveckling. Tyngdpunkten i arbetet med upprättandet avåtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner läggs på elever som ej uppnåtteller riskerar att ej nå målen. Man saknar på de flesta håll strategier för att hitta brainsatser och utmaningar för duktiga eller särbegåvade elever. Dessa saknar de utmaningarsom skulle kunna utformas utifrån målen att sträva mot i läroplan ochkursplaner.Ytterligare ett behov kopplat till åtgärdsprogram som framkommit är att lärare kanvara osäkra på kopplingen mellan IUP och åtgärdsprogrammet. I delar kan dessa gåi varandra och här känner man en osäkerhet.Generella informations- och kompetensbehovSkolverket menar (Hur används individuella utvecklingsplaner?) att oklarheter angåendehur IUP ska definieras skapar onödiga frågor och osäkerhet vilka möjligen skulle

Bilaga 12009-01-286 (10)Skolverketkunna undvikas genom ytterligare förtydliganden från statens sida Det finns anledningatt med utgångspunkt i grundskoleförordningen bestämma sig för hur IUPskall definieras. När man inser att IUP enligt bestämmelserna står för det dokumentsom upprättas efter genomfört utvecklingssamtal och inget annat, undanröjerdet onödiga funderingar om vad som kan skrivas och vad som kan tas upp muntligt.I rapporten pekar Skolverket också på risken med mallar. Det finns behov av kompetensatt hantera dem alternativt kompetens att klara sig utan dem. Det finns enrisk att lärare alltför snabbt och utan egentlig grund släpper beprövad erfarenhetsom visat sig fungera väl, i synnerhet där lärarna oreflekterat erbjuds externt framtagnamallar och blanketter. Lärare som varit trygga i sitt eget sätt att följa upp ochdokumentera elevernas kunskapsutveckling kan genom IUP bli osäkra på om dehar gjort rätt. En utvecklingsledare gav följande kommentar: ”Se upp med att köpaett färdigt system och sedan utforma en grundtanke om IUP från det. Då finns detrisk för att själva IUPprocessen får lida för det.”Det finns även risker med en långt driven datorisering, t.ex. att mallarna kan blialltför stereotypa och begränsande eller att kommunikation via datorn får ersättasamtalet. Man pekar också på problemet med att inte alla föräldrar har tillgång tilldator. Paradoxalt nog kan IUP:n, om den blir alltför mekanisk och mallarna fårersätta lärarens erfarenhetsbaserade ”tysta” kunskap, leda till en deprofessionalisering.Karin Wennbo pekar i en analys av individuell planering just på denna risk:”Skolor som inte upplever att en IUP är en metod som förbättrar det dagliga arbeteti skolan hamnar lättare i metodtänkande. Man köper oreflekterat ett koncepteller mall utan att göra professionella ställningstaganden kring effekter”.Det är således mycket viktigt att det finns kompetens på huvudmanna- och förvaltningsnivåför detta arbete, liksom att rektorer har kompetens och tid för att arbetamed sina lärare kring detta. Det efterfrågas stöd i att få igång denna utvecklingsprocess.Skolledare behöver veta hur man kan arbeta lokalt, redskap och tankestöd fördetta samt en organisation för arbetet med nyckelpersoner och grupper. De behöverkoppla IUP till själva skolans kärnuppdrag.I Hur används individuella utvecklingsplaner? framgår också att utvecklingsbehov finnsangående kopplingen mellan IUP-processerna och skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningdå den i det närmaste är obefintlig. Skolverket ser inga tecken påatt erfarenheterna av det intensiva arbetet med individuell planering och dokumentationi samband med IUP tas till vara i skolans kvalitetsredovisning. Denna förefallerleva sitt eget liv och nämns över huvud taget inte i samtal kring IUP som förtsmed rektor och lärare. Den individuella utvecklingsplanen får därmed inte den rollsom styrinstrument för ökad måluppfyllelse som den enligt regeringens kvalitetsprogramför skolan var avsedd att ha. Uppföljnings- och planeringskedjan är svagoch informationsutbytet mellan de olika ansvarsnivåerna brister. IUP-dokumentenoch det uppföljningsarbete som föregår dessa är viktiga underlag för den samlade

SkolverketBilaga 12009-01-287 (10)verksamhetsanalys som skall prägla skolans kvalitetsredovisning. Detta kräver dockett systematiskt arbete i flera led.Rapporten visar också att IUP inte förefaller ha fått den betydelse vid övergångarinom utbildningssystemet som lyfts fram av den expertgrupp som förberedde införandetav IUP och senare i de allmänna råden. Summativa mått på elevernas uppnåddaämneskunskaper tenderar att ta över de mer framåtsyftande utvecklingsmåleni samband med överlämnandet av information till nästa stadium.Vår behovsinventering visar även att information till vårdnadshavare och elever ärefterfrågad och elever lyfter i detta sammanhang vikten av information som är anpassadtill eleverna.SärskolanVåra kontakter med representanter för särskola visar på liknande behov som förgrundskolan. En fråga som kom upp var dock hur man hanterar omdömen förelever med anpassad studiegång och kursplanernas uttryck om att anpassa målen”efter elevens förutsättningar”. Önskemål uttrycktes ändå om att Skolverket i sinainsatser och material tydligt ska visa att man även vänder sig till särskolan, t.ex. medett eget kapitel i stödmaterialet (man vill ingå i de material som vänder sig tillgrundskolan) till lärare och egna träffar.SPSM pekar på att det stora behovet på särskolan handlar om att få dem att tänkapå kunskapsuppdraget och bedömning över huvud taget. Detta gäller extra mycketpå Träningsskolan. Det finns enligt SPSM en kultur i särskolan att ”detta inte rörderas elever”.InsatserI våra kontakter under arbetet med behovsinventeringen har vi efterfrågat synpunkterpå vilka stödinsatser man tycker att Skolverket ska genomföra samt på hur dessabör utformas. Utifrån denna information samt utifrån diskussioner i projektgruppenhar vi kommit fram till vilka insatser vi tänker genomföra. För vidare läsningom det hänvisas till kommande arbetsplan för projektet 2009.De representanter för våra målgrupper som vi träffat vill att Skolverket:Planera och bedöma• arbetar med att utveckla styrsystemsförståelsen i målgrupperna,• definierar lokal pedagogisk planering till skillnad från att bryta ner mål,• ger stöd i utformandet av den lokala pedagogiska planeringen,• uppmanar skolorna att gräva i läroplanerna – det handlar om att implementeraLpo94,• stödjer utvecklingen av kunskapssyn och kursplanekompetens,

Bilaga 12009-01-288 (10)Skolverket• stödjer bedömarkompetens för formativ bedömning,Dokumentera• ger stöd i hur man ska tänka när man använder digitala verktyg,Skriva omdömen och framåtsyftande IUP• ger stöd i tillvägagångssätt och i hur man kan utforma och skriva skriftligaomdömen och framåtsyftande planering,• ger konkreta exempel på IUP med skriftliga omdömen med kommenterandetext från olika årskurser,• i sina exempel visar hur lärare med väldigt många elever hanterar skriftligaomdömen,Kommunikation och utvecklingssamtal• tipsar om material och litteratur om samarbete mellan skola och hem,• tillhandahåller informationsmaterial till elever/vårdnadshavare som skolornakan dela ut,• tänker på att nå ut till föräldrarna och väver in hur man kan arbeta med dettai stödmaterialet till skolorna,• tar fram ett studiecirkelmaterial för föräldrar via något studieförbundet, exempelvisstudiefrämjandet,Generella informations- och kompetensbehov• arbetar med att nå ut via webben,• utnyttjar samrådsparternas webbplatser för att sprida information,• ger modeller att arbeta efter för hur skolor kan utveckla sitt arbete,• tar fram verktyg, processer och material som hjälper lärarna att förstå reformensinnehåll och får dem att konkretisera sina tankar. Stödmaterialetbehöver innehålla tydliga skrivningar och information som inte kan feltolkas,• ger ut ett stödmaterial som går att använda i skolans pedagogiska diskussioneroch som är så bra så att rektor kan använda det i skolans utvecklingsarbete,• anordnar kompletteringsutbildningar för lärare,• upprättar en bank av goda föreläsare/seminarieledare eller motsvarandeinom området kvalitativ bedömning och individuella utvecklingsplaner,

SkolverketBilaga 12009-01-289 (10)• står för vikariekostnader vid studiedagar,• anordnar konferenser med samma upplägg som i mål år 3-implementeringen,• anordnar utbildningstillfällen så att alla får höra samma sak,• anordnar arenor för erfarenhetsutbyte,• i eventuellt samarbete med externa aktörer är de som bjuder in till mötesplatseroch seminarier,• låter kommunerna själva välja vilka som ska få komma till seminarieserier,• utser rektorer till implementeringsansvariga då de är nyckelgruppen i dettaarbete,• ger information om ansvarsfördelningen i förordningen,• arbetar för att lärarutbildningen ska få studenterna att förstå styrsystemetoch att anordna fortbildningar för yrkesverksamma,• använder rektorsutbildningen,• tänker särskilt på storstäderna och på avstånden i norrland och sätter in extraresurser för att nå ut här,• inte visar exempel som är förenklade, och• visar avskräckande exempel.I sammanhanget påpekas att man tycker att Skolverket inte ska gå ut och peka medhela handen och säga att så här ska det vara utan snarare bjuda in till dialog ochvara ödmjuk i sin framtoning. Dock ska man vara tydlig med att detta är ett kravoch att vissa saker måste finnas på plats.Man har även pekat på insatser som man tycker att huvudmännen ska genomföra.Dessa påpekanden tycker man kan arbetas in i Skolverkets stödmaterial eller förasfram vid konferenser och seminarier.Huvudmännen ska:• avsätta tid till det som är skolan grunduppdrag,• avsätta tid för lärare att prata om rätt saker,• anordna erfarenhetsutbyten och diskussionsforum som utvecklar lärareskunskaper,• ha ett system på förvaltningsnivå för att föra ut kunskap till lärarna, och• bygga upp en implementeringsorganisation, och tänka på att implementeringtar tid/ork från arbetet med eleverna.

Bilaga 12009-01-2810 (10)SkolverketBilagaGenomförandet av inventeringen av skolors stödbehovInventeringen har genomförts på följande sätt:- Samtal med Helena Moreau och Steve Wretman om deras erfarenheter utifrånderas arbete med kunskapsuppdraget och IUP i olika kommuner (7november 2008).- Tillvaratagande av den kunskap som finns i projektgruppen utifrån tidigarearbete med IUP. (13 november 2008).- Diskussion med Skolverkets kommunala referensgrupp. (20 november2008)- Insamling av synpunkter vid medverkan på konferenser:NCM:s matematikutvecklarkonferenser (november och december 2008).Friskolornas riksförbunds skolledardagar (28 november 2008).- Diskussion med samrådsparter enligt regeringsuppdraget (27 november2008 och 15 januari 2009).- Diskussion med representanter för de skolor MSU arbetade med i den förraimplementeringsomgången. (2 december 2008)- Diskussion med särskolerektorer 9 januari samt besök på Smedbyskolanssärskola i Upplands Väsby 21 januari 2009.- Möte med Lennart Rådbrink, SPSM 9 januari 2009.- Tillvaratagande av slutsatser i rapporter.Slutrapport, Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att stödja arbetetmed individuella utvecklingsplaner (U2005/3949/S), MSU 2007-02-01.Hur används individuella utvecklingsplaner, Skolverket 2007.SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan.

Förskole- och grundskoleenhetenHenrik DanielssonBilaga 22009-02-041 (4)Uppdrag till RUC/RKFRegeringen har gett Skolverket i uppdrag att stödja införandet av en förändradindividuell utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen. Uppdraget skagenomföras under 2008 och 2009. Skolverket har även på uppdrag reviderat deallmänna råden om IUP och ska följa upp och utvärdera införandet av skriftligaomdömen. Uppdragen har getts med anledning av förändringarna i grundskoleförordningen7 kap § 2, sameskolförordningen 5 kap § 3, specialskoleförordningen 8kap § 1 och särskoleförordningen 7 kap § 1 samt förordningen om fristående skolor1 a kap § 8.Mål för implementeringsarbetet av den förändrade IUP:n är att:- huvudmän och skolledare som nåtts av implementeringsinsatser anser attde har bättre förutsättningar att stödja sina skolor i arbetet med upprätta enIUP i enlighet med förordningens krav,- rektorer som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har bättre förutsättningaratt ta beslut om utformningen av de skriftliga omdömena,- lärare som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har utvecklat sinförmåga att skriva en IUP i enlighet med förordningens krav, och att- huvudmän, skolledare och lärare har god tillgång till stödmaterial, informationom de nya bestämmelserna och deras syfte samt god kunskap omdessa.En av de insatser Skolverket planerar i implementeringsarbetet är seminarieserierriktade till rektorer. Vi planerar för 23 st. seminarieserier om tre träffar för 80 deltagare.1 840 st. rektorer får på detta sätt tillfälle att träffas vid tre tillfällen för attdiskutera IUP med skriftliga omdömen.Seminarieserien vänder sig i första hand till rektorer i grundskolan, sameskolan,specialskolan och den obligatoriska särskolan. Tjänstemän på förvaltningsnivå elleri en friskolekoncern (t.ex. utvecklingsledare) eller lärare med utvecklingsansvar, kanom huvudmannen finner detta lämpligt, ersätta rektor.Syftet med seminarieserien är att deltagarna ska få djup insikt i IUP-reformen ochSkolverkets olika stödmaterial för att kunna bli resurser för fortsatt implementeringpå sina skolor och i sina kommuner eller i sin friskolekoncern. Uppdraget kan ävenknytas till skolornas implementeringsarbete med målen i årskurs 3.Uppdragets lydelseRUC/RKF ska på uppdrag av Skolverket genomföra X seminarieserie/r om treträffar där träff 1 ligger senast 30 juni, träff 2 vid höstterminens start och träff 3senast 20 december 2009. Tidpunkterna kan diskuteras. Om det blir svårt att fådeltagare till en första seminarieträff under våren kan serien förskjutas och starta tillhösten med den avslutande tredje träffen under vårterminen 2010.

Bilaga 22009-02-042 (4)SkolverketFör arbetet utgår ersättning om 120 000 kr. per seminarieserie. Seminarieseriernaska vara kostnadsfria för deltagarna om antalet deltagare är 80 st. eller lägre. Omantalet deltagare överskrider 80 st. kan uttagandet av en kostnad per deltagare diskuteras.Om antalet deltagare understiger 40 st. vid seminarieseriens start ska uppdragstagarenkontakta Skolverket. Skolverket tar då ställning till om seminarieserienska genomföras eller om ersättningsnivån ska sänkas.Uppdragstagaren ansvarar för administreringen av anmälningar och intagning tillseminarieserien. Uppdragstagaren ska ge möjlighet för alla skolhuvudmän i sittupptagningsområde att få plats på seminarieserien. Observera att vissa uppdragstagaredelar upptagningsområde. Följande upptagningsområden föreslås för uppdragstagarna.Uppdragstagaren kan även rekrytera deltagare från andra län.CKS,Linköpings universitetForum för skolutveckling,Högskolan VästGRUC, Göteborgs universitetGöteborgsregionens kommunalförbundPUD, Högskolan DalarnaPULS Högskolan för lärande och kommuikationJönköpingPUX,Högskolan i GävleRegPed, Uppsala universitetÖstergötlands länVästra götalands länVästra götalands länVästra götalands länDalarnas län och Örebro länJönköpings länGävleborgs länUppsala länRUC, Högskolan HalmstadRUC, Högskolan i KalmarRUC, Högskolan i SkövdeRUC, Karlstad universitetRUC, Luleå tekniska universitetRUC, Malmö högskolaRUC, Mälardalens högskolaRUC, Stockholms universitetRUC, Umeå universitetRUC, Växjö universitetRUCK, Högskolan KristianstadRUN, MittuniversitetetHallands länKalmar län, Kronobergs län och Blekinge länVästra götalands länVärmlands län och Örebro länNorrbottens länSkåne länVästmanlands län, Södermanlands län ochÖrebro länStockholms län och Gotlands länVästerbottens länKalmar län, Kronobergs län och Blekinge länSkåne länJämtlands och Västernorrlands län

SkolverketBilaga 22009-02-043 (4)Uppdragstagaren ansvarar även för att seminarieserien genomförs enligt Skolverketsinstruktioner och för att den personal som används för detta har lämplig kompetens.InstruktionerSeminarieseriens målDeltagarna ska få bättre förutsättningar att stödja skolor i sina kommuner i arbetetmed utforma en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen (IUP) i enlighetmed förordningens krav.Detta innebär att de efter deltagande i seminarieserien ska:- ha god kännedom om de nya bestämmelserna, deras innebörd, och derassyfte,- veta vad som kännetecknar en IUP med skriftliga omdömen som lever upptill förordningens krav,- kunna analysera vilket behov av stöd och kompetensutvecklingsinsatsersom finns på skolan/i kommunen, och- kunna erbjuda en fungerande ”verktygslåda” för lärarnas fortsatta arbete.GenomförandeSeminarieserien ska innehålla följande:1. Genomgång av och fördjupade diskussioner utifrån departementspromemorianEn individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, Skolverkets Allmännaråd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömenoch de stödmaterial Skolverket tar fram. Den information som finns påwww.skolverket.se/iup kan också användas som underlag.2. Diskussioner utifrån deltagarnas skolors arbete med att:o utforma den lokala pedagogiska planeringen utifrån de nationellamålen,o följa upp och dokumentera elevernas lärande,o formativt bedöma elevernas lärande,o utforma och skriva skriftliga omdömen,o kommunicera med elever och vårdnadshavare, ocho skriva den framåtsyftande delen av IUP.3. Erfarenhetsutbyte utifrån autentiska IUP:er framtagna på de olika skolorna.KompetenskravDen personal som arbetar med genomförandet av seminarieserien ska ha relevantutbildning och kompetens och ska:

Bilaga 22009-02-044 (4)Skolverket- vara väl insatta i styrsystemet för skolan,- ha erfarenhet av arbete med utformning av undervisning i grundskolan utifrånde nationella målen och formativ bedömning, och- ha erfarenhet av att leda kurser, hålla föreläsningar och leda seminarier påhögskolenivå.Uppföljning och utvärderingUppdragstagaren ska inför den första träffen i seminarieserien skicka deltagarförteckningentill Skolverket. Av deltagarförteckningen ska framgå deltagarens namn,befattning, skola/arbetsplats, huvudman, kommun och e-postadress.Seminarieseriens deltagare kommer vid det andra respektive tredje seminarietillfälletatt få besvara en webbenkät om seminarieseriens kvalitet enligt Skolverkets formulär.Lista över anordnareAnordnareCKS och ISAK vid1Linköpings universitetHögskolan Väst 1Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning1Göteborgs universitetGöteborgsregionens kommunalförbund 1PUD vid Högskolan Dalarna 2Högskolan för lärande och kommuikation Jönköping 1Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid1Högskolan i GävleRektorsutbildningen vid Uppsala Universitet 1RUC på sektionen för Lärarutbildning vid Högskolan i Halmstad 1RUC vid Högskolan i Kalmar 1RUC vid Växjö universitet 1RUC vid Högskolan i Skövde 1RUC vid Karlstad universitet 1Luleå tekniska universitet 1RUC vid Malmö högskola 1,5Högskolan Kristianstad Uppdrag AB 1,5RUC vid Mälardalens högskola 1RUC vid Stockholms universitet 3RUC vid Umeå universitet 1RUN vid Mittuniversitetet 1Antal serier

Bilaga 3Förskole- och grundskoleenhetenHenrik Danielsson2010-03-011 (1)Ekonomisk redovisningAktiviteterExpenser2008 2009 Totalt per postLöner 779 468 1 997 691 2 777 159Annonsering och trycksaker 5 624 103 334Resor, boende, utlägg, traktamenten etc. 137 861 105 330Konferenser 1 035 000 1 033 918Allmänna råd, stöd- och informationsmaterial 388 240 882 901Överföringar till andra projekt 1 3 042 605 500 000Reportage 535 901Webbkonferens 128 928Extern utvärdering 158 360Seminarieserier 2 880 000Totalt utan löner 4 609 330 6 328 672Totalt med löner 5 388 798 8 326 3631 Överföringar 2008 till projektet utveckling av nationella prov i svenska och svenska somandraspråk samt för utformning av diagnosmaterial för bedömning, nationella prov och prov- ochbedömningsbanken.Överföringar 2009 till Skolverkets arbete med att utvärdera införandet av skriftliga omdömen.

DokumenttypSlutrapportDatumJanuari 2010RapportförfattareRamböll ManagementOlov Wolf-WatzIda PerssonKarin LangelandUTVÄRDERING AVIMPLEMENTERINGENAV IUP MEDSKRIFTLIGAOMDÖMENUTVÄRDERING AV IMPLEMENTERINGEN AV IUP MED SKRIFTLIGA OMDÖMEN

INNEHÅLLSammanfattning 31. Inledning 51.1 Utvärderingsuppdraget 51.2 Disposition 62. Metod 72.1 Syfte 72.2 Datainsamling 72.3 Analys 93. Implementeringsinsatsen i sin kontext 113.1 Regeringsuppdraget kom sent 113.2 Myndigheten för skolutvecklings nedläggning försenade arbetetmed implementeringsinsatsen 113.3 Valet av inriktning av uppdraget påverkades av bristandeimplementering av Lpo 94 113.4 Skolverkets kvalitetsrutiner präglade genomförandet 124. Insatsens resultat och effekter 144.1 Insatsens träffbild 144.2 Projektets bidrag till kunskapsutveckling 154.3 Projektets bidrag till utveckling av förmågor 174.4 Bidraget från olika insatser 204.5 Samlade iakttagelse kring resultat och effekter 205. Förklaringsfaktorer 215.1 Styrkor i styrningen av implementeringsinsatsen 215.2 Svagheter i styrningen av implementeringsinsatsen 225.3 Styrkor i genomförandet av projektet 235.4 Svagheter i genomförandet av projektet 245.5 Sammanfattande bedömning 276. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer 286.1 Projektets samlade avtryck 286.2 Rekommendationer inför framtida satsningar 29Bilaga 1 31Bilaga 2 522

SAMMANFATTNINGMyndigheten för skolutveckling fick sommaren 2008 i uppdrag att stödjainförandet av en förändrad individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen(IUP), ett uppdrag som sedermera flyttades över till Skolverket i och medmyndighetsnedläggningen. Ramböll Management har utvärderat insatsen medavseende på effekterna av genomförda insatser i termer av positiv utveckling avkunskap, färdigheter, attityder och beteenden hos projektets målgrupper.Dessutom har utvärderingen fokuserat de sätt som implementeringen hargenomförts på och om de är optimala. De huvudsakliga slutsatsernga avutvärderingen sammanfattas nedan tillsammans med en sammanfattning avutvärderarens rekommendationer inför det fortsatta arbetet.Implementeringsinsatsens resultatEn förutsättning för att det mest långsiktiga målet i projektet om en IUP enligtförordningen ska kunna nås krävs att två villkor är uppfyllda. För det första krävsatt genomförandet har skett som planerat. För det andra krävs attförändringsteorin är konsistent och att de resultat som man avsett att uppnå påkortare sikt har uppnåtts.Utvärderingen visar att projektet har varit framgångsrikt i arbetet att utveckladeltagarnas kunskap. Samtidigt visar resultatet av datainsamlingen att projektetsavtryck är svagare i de mer långsiktiga målen. När det gäller bidraget till enstärkt förmåga är inte möjligt att se en skillnad mellan de grupper som hardeltagit och de som inte har deltagit i Skolverkets aktiviteter för dessamålsättningar. Det finns dock en chans att det material som nu finns tillgängligtvia Skolverkets hemsida i framtiden kommer att kunna bidra till en stärktförmåga.I en värdering av i vilken grad projektet kan komma att bidra till de långsiktigamålen bygger värderingen på i vilken mån projektet har uppnått målen påkortare sikt. Om projektet har bidragit till avsedda resultat på kort sikt finns detockså en sannolikhet att de kommer att bidra till avsedda resultat på längre sikt.Ramböll bedömer, i enlighet med detta resonemang, att sannolikheten attimplementeringsprojektet på ett avgörande sätt kommer att bidra till effekternaär liten. Om avtrycket hade varit starkare i de delar som rör förmågan skullesannolikheten vara större.Faktorer som förklarar implementeringsinsatsens resultatResultatet av Skolverkets implementeringsinsats har med stor sannolikhetpåverkats av ett antal faktorer kopplade till skolans/kommunens internaverksamhet, så som målgruppernas förkunskaper samt resurser och forum förkunskapsöverföring liksom av omständigheter på myndighetsnivå, så somnedläggningen av Myndigheten för skolutveckling. En viktig slutsats är dock attinsatsens resultat även i stor utsträckning har villkorats av hur Skolverket harstyrt och genomfört implementeringsinsatsen.Styrningen kan i korthet ses som framgångsrik vad gäller inriktningen påimplementeringsinsatsen där Skolverket har valt att även ge stöd i frågor somrör vidare implementeringen av Lpo 94. Svagheter i styrningen utgörs främst avatt arbetet initierades sent på myndigheten och att insatsen inte i tillräckligt höggrad anpassades till ett verksamhetsperspektiv. Förseningen av projektstartenkom dock även att ytterligare bidra till att anpassningen till skolornasverksamhet försvagades. Enskilda aktiviteter bedömer Ramböll höll hög kvalitet iinnehåll och genomförande.Utvärderingen visar att skolledare inte i rätt tid eller i tillräcklig omfattning ficktillgång till stödmaterial respektive stöd i kunskapsspridningen internt blandannat på grund av att Skolverkets kvalitetssäkringsrutiner drog ut på tiden. En3

central slutsats i utvärderingen som Skolverket också måste hantera i detfortsatta arbetet med skolutveckling rör hur insatser i utvecklingsprojekt skakvalitetsgranskas. I utvecklingsuppdragen kommer kvalitet alltid bygga på ensammanvägning mellan innehållslig kvalitet och dess timing i förhållande till denverksamhet som avses . Om Skolverket i det fortsatta arbetet med skolutvecklingalltför mycket fokuserar på kvalitet i insatsen kommer det att leda till attinsatsen riskerar att kraftigt förlora i relevans och slagkraft.Rekommendationer inför framtida satsningarUtifrån de slutsatser om implementeringen av IUP med skriftliga omdömen sompresenteras ovan rekommenderar Ramböll att Skolverkets framtida arbete medimplementering bör utmärkas av följande:Implementeringssatsen programmeras utifrån en sammanhållen förändringsteoriRamböll ser det som centralt att framtida implementeringsinsatser tar sinutgångspunkt i en relevant, förankrad förändringsteori om hur insatsen ska bidratill önskad förändring. Implementeringsprojektet tog fram en verksamhetslogiköver projektet i inledningen av projekttiden, som utgjorde en god bas förinsatsen. Ramböll bedömer dock att styrkan med en förändringsteori ligger i attden fokuserar på den kausala relationen mellan olika delar av projektet och vadsom villkorar denna kausalitet. Förändringsteorin kan därför i projektarbetetfungera som ett styrningsverktyg som säkerställer att målsättningar är möjligaatt styra utifrån och som säkrar hur varje enskild aktivitet bidrar tillmålsättningarnaImplementeringsinsatsen planeras och genomförs med utgångspunkt iverksamhetsprocessenDenna rekommendation handlar om att Skolverket i högre grad ska tillämparelevant kunskap om vad som händer när en skola och/eller kommun skagenomdriva förändringar i styrningen av implementeringsinsatser.Rekommendationerna kan sägas vara relevanta även för andrautvecklingsinsatser.• Anpassa insatsen i högre grad utifrån vad verksamheterna behöver snararean vad individerna i målgruppen behöver• Med utgångspunkten att skapa förändring på en skola/kommunen – hurskapar man bästa möjliga genomslag på skolan? Vad behöver målgruppernaoch när i en införandeprocess.• Ett tydligare verksamhetsperspektiv kan skapa större genomslag och nåbättre resultat. Skoverket bör i sina kommande utvecklingsprojekt värderahandlingsalternativ och enskilda aktiviteter utifrån både kvalitet i innehåll ochdess timing i relation till skolornas verksamhet.Skolverket utgår inte från att kompetens kring aktuella frågor finns vid samtligalärarutbildningarSkolverkets uppdrag är att tillhandahålla skolor och kommuner med likvärdigtstöd i utvecklings- och implementeringsarbete – det är karaktären på derasnationella uppdrag. För att uppfylla sitt uppdrag anser Ramböll att de skasäkerställa likvärdighet i upphandling av underkonsulter/anordnare - använda dekonsulter som man vet har relevant kompetens och levererar hög kvalitet ochutgå inte från att kompetens kring aktuella frågor finns vid samtligalärarutbildningar.4

1. INLEDNINGMyndigheten för skolutveckling fick sommaren 2008 i uppdrag att stödjainförandet av en förändrad individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen(IUP), ett uppdrag som sedermera flyttades över till Skolverket i och medmyndighetsnedläggningen. De nya föreskrifterna för IUP innebär bland annat attläraren i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska lämna omdömen omelevens kunskapsutveckling i relation till målen i de ämnen och deämnesområden som eleven har fått undervisning i. Vidare ska lärarensammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigtutvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.Föreskriften gäller för grundskolan och motsvarande skolformer inom detoffentliga skolväsendet samt i fristående skolor som motsvarar grundskolan ellerden obligatoriska särskolan.Målgruppen för implementeringsinsatserna var enligt regeringsuppdragethuvudmän, skolledare och lärare samt vårdnadshavare och elever. Skolverketformulerade tidigt ett antal mål och förväntade effekter för uppdraget.- Lärare som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har utvecklatsin förmåga att utforma en IUP i enlighet med förordningens krav- Huvudmän och skolledare som nåtts av implementeringsinsatser anseratt de fått bättre förutsättningar att stödja sina skolor i arbetet med attutforma en IUP i enlighet med förordningens krav- Huvudmän, skolledare och elever har god tillgång till stödmaterial,information och de nya bestämmelserna och deras syfte samt kunskapom dessa- Elever och vårdnadshavare har god tillgång till information om de nyabestämmelserna och deras syfte- Samt att informations- och implementeringsinsatser har nått ut tillberörda målgrupperImplementeringsuppdraget har omfattat flertalet insatser till de olikamålgrupperna. Följande insatser kom att genomföras under uppdragets löptid.- Bred webbaserad informationsinsats- Lärarkonferenser- Huvudmannaförläsningar- Seminarieserier avsedda för skolledare- Informations- och stödmaterial till lärare, skolledare och vårdnadshavare1.1 UtvärderingsuppdragetDen externa utvärderingen har syftat att ligga till att identifiera och utvärderaeffekterna av genomförda insatser i form av en positiv utveckling av kunskap,färdigheter, attityder och beteenden hos projektets målgrupper. Dessutom harutvärderingen fokuserat de sätt på vilka implementeringen har genomförts ochom de är optimala. Avsikten har varit att utvärderingen ska ha en tydligförklarande och lärande insats. Ramböll bedömer också att resultatet från5

utvärderingen kommer att kunna användas för implementeringsarbete iframtiden.1.2 DispositionRapporten är disponerad på så sätt att den inleds med en beskrivning avutvärderingens metod. Av detta kapitel framgår både de metodologiskaavvägningarna som har gjorts i utvärderingsarbetet och de analytiska strategiersom har använts i värdering och förklaring av resultaten. I kapitel 3 sättsImplementeringsinsatsen i dess politiska och organisatoriska kontext. Syftet medkapitlet är att ge en kort beskrivning av de externa faktorer som har påverkatprojektets genomförande. Kapitel 4 beskriver projektets resultat och effekter. Idetta kapitel gör Ramböll också en värdering av projektets måluppfyllelse. Ikapitel 5 presenteras de faktorer som förklarar projektets resultat med fokus påde interna faktorerna. Slutligen i kapitel 6 sammanfattas de viktigasteslutsatserna. I detta avslutande kapitlet ger också Ramböll sinarekommendationer avseende Skolverkets framtida arbete medimplementeringsinsatser.6

2. METODI föreliggande kapitel presenteras utvärderingens metod med avseende syfte,datainsamlingsmetoder och analysstrategier.Utvärderingen har genomförts under våren 2009 och fram till februari 2010 ochinsatsen delades upp i en delutvärdering med fokus på projektets genomförandeoch en slututvärdering med fokus på resultatet av insatsen. Intervjuer ochenkätundersökningar inom ramen för slututvärderingen genomfördes underhösten 2009. Ramböll vill betona att skolorna har haft begränsat med tid attarbeta med implementeringen av IUP med skriftliga omdömen vid tiden förmätningarna vilket kan ha inverkat på resultatet.2.1 SyfteSyftet med utvärderingen är att identifiera och utvärdera effekterna avgenomförda insatser i form av en positiv utveckling av kunskap, färdigheter,attityder och beteenden hos projektets målgrupper. Dessutom ska utvärderingenbidra med kunskap kring ifall de sätt på vilka implementeringen har genomförtsär optimala. Avsikten under hela utvärderingsinsatsen har varit att dess resultatska bidra med lärande inför liknande arbete och liknandeimplementeringsinsatser i Skolverkets regi i framtiden.2.2 DatainsamlingFör att kunna bygga analysen på en solid grund har Ramböll använt flera olikametoder för att samla in uppgifter. Följande datainsamlingsmetoder har använts iuppdraget:• Enkät till skolledare och lärare• Enkät till deltagare i seminarieserie• Enkät till huvudmän• Intervjuer med projektorganisationen på Skolverket• Intervjuer med implementeringsuppdragets målgrupper• Intervjuer med personer på policynivå2.2.1 Enkät till skolledare och lärareEnkäten till skolledare och lärare skickades ut i samarbete med Skolverket medutgångspunkt i ett urval ur skolregistret. Urvalet är draget för att säkramöjligheten att göra jämförelser mellan grundskolans årskurser och skolor medolika årskurssammansättning. Urvalsramen utgjordes av 3 629 grundskolor ochurvalet stratifierades efter skolor med årskurserna 1-3, 1-5/6, 6/7-9 respektive1-9. Urvalet bestod slutligen av ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 1800 skolor fördelade över de fyra årskurssammansättningarna. Vid stratifieringentogs ingen särskild hänsyn till skolornas huvudman. 1 Enkäten skickades först tillskolledaren som sedan fick ange e-postadresser till lärare som undervisade i deaktuella årskurserna.Skolverket har genomfört en bortfallsanalys för att få en indikation på ombortfallet för enkätundersökningen till skolledare och lärare riskerar att inverkanegativt på undersökningsresultatets representativitet. Analysen har inte visat påett systematiskt bortfall. Bakgrundsvariabler för de skolor som lämnat inrespektive inte lämnat in läraradresser har jämförts och visar inte på någonskillnad mellan skolornas årskurssammansättning, huvudman och skolstorlek. 2Vidare är urvalet är stort och svarsfrekvensen på 63-64 procent är förhållandevis1 (Not SV:s rapport s.123-4)2 (Not SV:s rapport 126)7

hög. Mot denna bakgrund, bedömer Ramböll att enkätsvarens representativitetoch därmed deras tillförlitlighet är att betrakta som god.2.2.2 Enkät till deltagare i seminarieserien och Skolverkets föreläsning förhuvudmän om IUP med skriftliga omdömenRamböll gjorde en uppföljning av Skolverkets seminarieserie och föreläsningenför huvudmän om IUP med skriftliga omdömen genom två enkätundersökningar.Enkäterna innehöll frågor om hur deltagarna uppfattade genomförandet ochkvaliteten på insatserna. Inget urval gjordes utan enkäter skickades via e-posttill samtliga deltagare på insatserna efter deltagarlistor från anordnarna. Trepåminnelser skickades ut för att höja svarsfrekvensen.Enkäten till seminarieseriens deltagare skickades till 2031 personer via e–post.Undersökningen var en totalundersökning vilket gör att svarsfrekvensen på 65procent är att betrakta som god. Ett visst bortfall har skett då en del e-postadresser inte har varit korrekta men det finns ingen systematik i dettabortfall. Värt att nämna är dock att svarsfrekvensen varierar mellan olikaanordnare. Det är exempelvis endast 18 personer som deltagit i seminarieserienanordnad av Högskolan Väst som svarat på enkäten medan det från Högskolan iDalarna är 124 personer som svarat på enkäten, men eftersom antalet deltagareskiljer sig stort mellan de båda orterna skiljer sig den procentuella andelensvarande inte åt nämnvärt. Mot bakgrund av den höga svarsfrekvensen i entotalundersökning anser Ramböll att enkätresultatet från uppföljningen avseminarieserien är tillförlitligt.Enkäten till huvudmän angående Skolverkets föreläsning om IUP med skriftligaomdömen skickades till 191 personer och svarsfrekvensen slutade på 58 procent.Urvalet i denna undersökning är förhållandevis litet eftersom flera av dedeltagarlistor vi fick ta del av saknade e-postadresser. Det finns även tvivel omlistornas tillförlitlighet då flertalet respondenter hört av sig och meddelat att deinte har deltagit i insatsen eller att de inte tillhör målgruppen. Av de som svaradepå enkäten uppgav 40 procent att de inte representerade en huvudman, vilket iviss mån gör resultaten av enkäten svårtolkade. Ramböll anser därför attresultatet från huvudmannaenkäten ska tolkas med viss försiktighet.Enkät Svarsfrekvens UrvalsstorlekSkolledare 64 % 1619 personerLärare 63 % 2849 personerSeminarieserie 65 % 2031 personerHuvudmannaföreläsning 58 % 191 personer2.2.3 Intervjuer med projektorganisationen på SkolverketFem intervjuer genomfördes med projektgruppen på Skolverket som ansvaradeför implementeringen. Intervjuerna genomfördes som semistruktureradeintervjuer d.v.s. intervjuer som utgår från ett antal ämnesområden men där detfinns utrymme för att utveckla och utvidga intervjun. Genom att dela inintervjufrågorna i olika områden säkerställs att samtliga områden kartläggssamtidigt som det lämnas stort utrymme för fördjupningar avseende vad sominom respektive område behöver lyftas fram i analysen. Frågorna behandladeexempelvis hur man ser på projektets målgrupp, genomförande och kvalitet påmaterial och aktiviteter.2.2.4 Intervjuer med implementeringsuppdragets målgrupperUtvärderingen bestod av två delar, en del- och slututvärdering. Inledningsvisgenomfördes 5 explorativa intervjuer med huvudmän, skolledare och lärare föratt undersöka Skolverkets insatser stod i relation till vad målgruppernaefterfrågar. Därefter genomfördes 12 intervjuer inom ramen för delutvärderingen8

med 3 huvudmän, 5 rektorer och 4 lärare som särskilt fokuserade pågenomförandet av insatserna och hur de har påverkat uppnådda resultat i skoloroch kommuner.Inför slututvärderingen genomfördes 18 intervjuer med huvudmän, skolledare,lärare, vårdnadshavare och elever samt personer på policynivå. Syftet medintervjuerna var att belysa implementeringsinsatsen utifrån vilka resultatinsatsen har genererat samt vilka förutsättningar som finns för att nå merlångsiktiga resultat. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån deltagarlistor frånSkolverket, där huvudmän som deltagit på huvudmannaföreläsning ochskolledare som deltagit i seminarieserien valdes ut. Därutöver eftersträvadesspridning vad gäller både geografi och huvudmannaskap mellan skolorna iurvalet. Skolledaren fick sedan i uppgift att vidarebefordra kontaktuppgifter tilllärare, vårdnadshavare och elever. Alla intervjuer har genomförts med ensemistrukturerad ansats. Två intervjuer har dessutom genomförts med personerpå policynivå för att bättre förstå bakgrunden till Skolverkets uppdrag att stödjainförandet av IUP med skriftliga omdömen. Syftet har även varit att få insikt ieventuella avvägandet som har gjorts i formuleringen av uppdraget.2.3 AnalysFörutom en kvantitativ analys med hjälp av bland annat kontrollgrupper,har Ramböll valt att analysera implementeringsinsatsens resultat med hjälp av såkallade bedömningsmetoder. Nedan redogörs för hur Ramböll har gått tillväga föratt analysera materialet. För analysen har Ramböll använt följande tvåbedömningsmetoder:• Skuggkontroll• Bidragsanalys (contribution analysis)Skuggkontroll innebär att personer med särskilda insikter/kompetens iefterhand uppskattar insatsernas effekter. Skuggkontrollen har både inbegripit envärdering av vilken typ av förändring som ägt rum samt i vilken gradimplementeringsinsatsen bidragit till denna förändring. De tillfrågade personernautgörs i detta sammanhang av implementeringens målgrupper dvs. huvudmän,skolledare och lärare som får ge sin syn på implementeringen. Även intervjuernamed projektgruppen bidrar i viss del till skuggkontrollen.Bidragsanalys innebär att Ramböll Management gör en kvalitativ bedömning avinsatsens effekter med utgångspunkt i styrkan hos dess teoretiska grund samtimplementering.Figur 1 Logiken bakom bidragsanalysInsatsen vilar på enstark teoretisk grundInsatsen hargenomförts somplaneratInsatsen har bidragittill att önskadeeffekter uppnåttsBedömningen av insatsens teoretiska grund tar sin utgångspunkt i denförändringsteori Ramböll har utarbetat i samarbete med projektgruppen påSkolverket. Förändringsteorin beskriver hur implementeringsinsatsen genom deplanerade insatserna är tänkt att nå det långsiktiga målet. Bedömningen avimplementeringens teoretiska grund består i detta sammanhang i att värdera hurstarka kopplingarna mellan de olika stegen i förändringsteorin är. I vilken9

utsträckning är det rimligt att tro att de resultat som uppnåtts på kort sikt ledertill de önskade långsiktiga effekterna?I analysens andra steg har Ramböll studerat i vilken utsträckning insatserna hargenomförts på ett optimalt sätt. Har informationen nått ut till de aktuellamålgrupperna och har insatserna hållit en hög kvalitet? För att få en bild avprojektets genomförande har frågor ställts till personer aktiva inom projektetsamt till de aktuella målgrupperna.Om såväl förändringsteorin som genomförandet visat sig starkt är en rimligslutsats att insatsen, i enlighet med figuren ovan, bidragit till att önskade effekteruppnåtts. Enligt samma logik gäller även det motsatta: det vill säga om insatseninte visat sig vila på en solid förändringsteori och/eller genomförts som planeratär det rimligt att anta att implementeringsinsatsen inte heller har resulterat iönskade effekter.10

3. IMPLEMENTERINGSINSATSEN I SIN KONTEXTI detta kapitel ges en beskrivning i vilken kontext som implementeringsinsatseninitierades och genomfördes. Syftet är att ge en bild av faktorer som harpåverkat genomförandet av projektet, men som inte har legat i Skolverkets,och/eller projektgruppens makt att påverka. Ramböll bedömer att nedanståendebeskrivning av kontextuella förutsättningar är nödvändig för att i stort förståinsatsens resultat.3.1 Regeringsuppdraget kom sentRegeringen meddelade 9 juni 2008 föreskrifter om förändringar igrundskoleförordningen, särskoleförordningen, specialskoleförordningen ochsameskolförordningen samt förordningen om fristående skolor avseendeindividuella utvecklingsplaner (IUP). De nya föreskrifterna kompletterade redanexisterande förordning om individuella utvecklingsplaner och innebar bland annatatt i grundskolan och motsvarande skolformer inom det offentliga skolväsendetsamt i fristående skolor som motsvarar grundskolan eller den obligatoriskasärskolan ska lärarna lämna omdömen om elevens kunskapsutveckling i relationtill målen i de ämnen och ämnesområden som eleven har fått undervisning i.Lärarna ska även sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nåmålen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen ochkursplanen. Den förändrade förordningen om individuella utvecklingsplaner medskriftliga omdömen trädde i kraft 1 juli 2008. 3 Det innebär att MSU fick uppdragetatt implementera förordningen mindre än en månad innan förordning trädde ikraft.I samband med att regeringen meddelade nya föreskrifter avseende denindividuella utvecklingsplanen gavs Myndigheten för skolutveckling i uppdrag attstödja införandet av en förändrad IUP med skriftliga omdömen. I och mednedläggningen av Myndigheten för skolutveckling fördes dock regeringsuppdragetöver till Skolverket den 1 oktober 2008. Skolverket fick i juni även i uppdrag attrevidera de allmänna råden för IUP i enlighet med de nya bestämmelserna samtatt följa upp skolors arbete med IUP och utvärdera införandet av skriftligaomdömen.3.2 Myndigheten för skolutvecklings nedläggning försenade arbetet medimplementeringsinsatsenMyndigheten för skolutveckling bildades 2003 och hade som uppgift att stödjakommuners och skolors arbete för ökad kvalitet och bättre resultat. Myndighetenlades ned den 30 september 2008. En stor del av dess verksamhet fördes dåöver till Skolverket. På grund av nedläggningen av MSU försenades arbetet meduppdraget. En projektledare tillsattes inte formellt förrän 1 oktober 2008 dåpersonal från Myndigheten för skolutveckling fanns på plats på Skolverket. Isamband med det formerades även en projektgrupp för uppdraget. De allmännaråden blev också försenade några månader och lanserades av Skolverket vidsamma tidpunkt.3.3 Valet av inriktning av uppdraget påverkades av bristandeimplementering av Lpo 94Implementeringen av IUP med skriftliga omdömen har haft en bred ansatsavseende både målgrupper och innehåll i insatsen. Den har haft ambitionen attnå ut till huvudmän, rektorer, lärare, föräldrar och elever med såväl informationom de nya bestämmelserna som verktyg för att utveckla en IUP med skriftligaomdömen i enlighet med förordningen. Målsättningen har varit att utveckla bådekunskaper och förmågor hos respektive målgrupp (med undantag för föräldraroch elever där det endast fanns en kunskapshöjande ansats). Vidare har3 Regeringskanslitet, departementspromemoria ”En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen”, sid 1611

Skolverket valt en bredare inriktning än att bara fokusera på det nya ibestämmelserna kring IUP, det vill säga tillägget med skriftliga omdömen, genomatt bland annat inkludera stöd kring hur man arbetar med lokal pedagogiskplanering, tolkar och omsätter kursplanemål och genomför utvecklingssamtal.Bakgrunden till den breda ansatsen ligger både i hur regeringen formulerat detspecifika uppdraget till Skolverket samt i en behovsanalys som projektguppengenomförde inför implementeringsarbetet. Behovsinventeringen syftade till attundersöka skolors behov av stödinsatser avseende den nya förordningen. Dengenomfördes av Skolverket genom bland annat samtal med personer om deraserfarenheter utifrån arbete med kunskapsuppdraget och IUP i olika kommuneroch skolor samt diskussioner med Skolverkets kommunala referensgrupp. 4Inventeringen visade att behoven framförallt handlade om en fortsattimplementering av Läroplanen (Lpo94) då den, trots att det har gått lång tidsedan den först infördes, fortfarande inte har integrerats tillräckligt väl iverksamheterna. Den fortsatta implementeringen handlade, enligt Skolverketfrämst om att utveckla kompetens att planera undervisningen utifrån denationella målen, att utveckla verksamheternas förmåga att dokumentera ochfölja upp lärandet och att analysera och bedöma elevens prestationer iundervisningen. Till detta uttryckte man ett behov av bättre förmåga att uttryckabedömningar – både avseende kunskaper och utveckling i övrigt – i skrift. Vidarefanns behov av kompetens att genomföra utvecklingssamtal och att formuleraden framåtsyftande delen av IUP. 5Behovsanalysen ligger väl i linje med tidigare slutsatser som Skolverket, ochandra aktörer på skolområdet, har dragit kring den bristfälliga implementeringenav Lpo 94. Utifrån behovsanalysen valde Skolverket därför att inte bara fokuserade nya bestämmelserna i implementeringen av IUP med skriftliga omdömen utanockså försöka möta de behov som skolorna uttrycker i inventeringen. Dettagenom att erbjuda stöd kring hela undervisningsprocessen, inklusive den såkallade lokala pedagogiska planeringen, för att sätta förordningsförändringarna iett sammanhang samt försöka täppa igen de luckor som implementeringen avLpo 94 har skapat i förståelse och kunskap hos skolorna. 63.4 Skolverkets kvalitetsrutiner präglade genomförandetInnan reformeringen av Skolverket låg ansvaret för utvecklingsfrågor inomskolan på Myndigheten för skolutveckling. I och med myndighetsnedläggningenkom utvecklingsfrågorna som MSU hade ansvarat för att flyttas över tillSkolverket. Uppdraget att genomföra implementeringen av en förändrad IUP varett utvecklingsuppdrag och lades därför inledningsvis av regeringen påMyndigheten för skolutveckling med vetskapen om att utvecklingsfunktionenskulle införlivas i det nya reformerade Skolverket.MSU hade ett tydligt utvecklingsuppdrag, vilket hade bidragit till en struktur påmyndighetens arbete som var anpassad för öka möjligheterna till att insatsernabidrag till skolan verksamhet. Inom MSU fanns en syn på kvalitet som något sominte endast var relaterat till insatsernas innehåll utan också relaterade till i vilkenutsträckning insatsen träffade rätt målgrupp i rätt tid. Verksamhetens värde varrelaterad till i vilken utsträckning som den ledde till konkret förändring avskolornas arbete och i det arbetet var timing och träffsäkerhet viktiga aspekter.Inom Skolverket har man ett i viss mån annat perspektiv vilket hänger sammanmed det uppdrag som Skolverket hade innan sammanslagningen som var merfokuserat på kvalitetsgranskning och utvärdering. I allt arbete med granskningoch utvärdering är rutiner för kvalitetssäkring av central vikt. Detta gäller inte4 Skolverkets slutrapport avseende implementeringen av IUP med skriftliga omdömen till regeringen5 ibid6 ibid12

ara för den enskilda produkten – utan för hela verksamhetens värde.Innehållets kvalitet i den verksamhet som genomförs blir central förverksamhetens värde medan däremot frågor som rör timing och träffbild blir avunderordnad betydelse.I och med att uppdraget och utvecklingsfrågorna flyttades över till Skolverketkom de också, enligt företrädare på policynivå, att införlivas i Skolverkets rutineroch struktur för arbetet. Detta kom att prägla arbetet i projektet. I praktikeninnebar det att vissa insatser försenades på grund av den noggranna internakvalitetssäkringen av projektets externa material. Publiceringen avstödmaterialet till lärare kom exempelvis att försenas med ca fyra månader pågrund av att man inom Skolverket inte bedömde att kvaliteten var tillräckligtgod. Detta fick i sin tur till följd att materialet, när det väl publicerades, tappade islagkraft på grund av att skolorna varit tvungna att agera utan stödet.13

4. INSATSENS RESULTAT OCH EFFEKTERSkolverkets utvecklingsuppdrag som det formuleras i instruktion ochregleringsbrev att stödja kommuner och andra huvudmän i deras verksamhetgenom att stärka huvudmännens och skolornas förutsättningar att nå målen såsom de uttrycks i de nationella styrdokumenten. Utifrån denna beskrivningformulerades målen för implementeringsarbetet på följande sätt:• Lärare som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har utvecklat sinförmåga att utforma en IUP i enlighet med förordningens krav,• Huvudmän och skolledare som nåtts av implementeringsinsatser anser att dehar bättre förutsättningar att stödja sina skolor i arbetet med utforma en IUPi enlighet med förordningens krav,• Rektorer som nåtts av implementeringsinsatser anser att de har bättreförutsättningar att ta beslut om utformningen av de skriftliga omdömena,• Huvudmän, skolledare och lärare har god tillgång till stödmaterial,information om de nya bestämmelserna och deras syfte samt god kunskapom dessa,• Elever och vårdnadshavare har god tillgång till information om de nyabestämmelserna och deras syfte, och• Informations- och implementeringsinsatser har nått ut till berördamålgrupper.Målsättningarna kom att konkretiseras i form av en förändringsteori för insatsen(se bilaga 2). Förändringsteorin togs fram tillsammans med utvärderaren för attskapa en bas för utvärderingsinsatsen och att tydligt klargöra hur projektetsmålsättningar relaterar till varandra och till de olika målgrupperna. Dengrundläggande idén är att insatserna ska bidra till ny fördjupad kunskap tillmålgrupperna och att dessa nya kunskaper ska leda till att målgrupperna stärks isitt agerande i arbetet med IUP, utifrån deras olika mandat och ansvar.Dessa aspekter kommer att presenteras var för sig i den följande texten, det villsäga i vilken mån insatsen har bidragit med kunskapsutveckling förmålgrupperna och i vilken mån insatsen har bidragit till en stärkt förmåga för deolika målgrupperna. Utgångspunkten i detta avsnitt är utvecklingen av kunskapoch förmåga vilket är motiverat utifrån projektets målsättningar. Avsnittetkommer därför att fokusera på de jämförelser som kan säga något om dennautveckling. För att inte tynga texten har mycket av den deskriptiva statistikenlagts i bilaga (se bilaga 1). Den första aspekten som avhandlas är dock insatsensträffbild.4.1 Insatsens träffbildImplementeringsinsatsens träffbild utgör en central förutsättning för att nå ettavsett resultat. Om de genomförda aktiviteterna ska kunna ge det avseddaresultatet på kort och lång sikt krävs för det första att mån når målgrupperna,men det krävs även att man når rätt målgrupp med rätt insats.Utvärderingen visar att träffbilden för implementeringsinsatsen generellt sett ärgod. Enkätundersökningen visar att 90 procent av lärarna angav att de tagit delav någon information eller insats från Skolverket rörande IUP med skriftligaomdömen. 39 procent av lärarna anger att de har tagit del den konferens somanordnades med lärarna som specifik målgrupp, vilket är en högre andel än vadsom är rimligt. Det har förekommit en rad insatser inom området som inte alltidhar haft Skolverket som avsändare, exempelvis på kommunal nivå, och Ramböllgör bedömningen att det har skett en sammanblandning mellan Skolverketsimplementeringsinsatser och de övriga. Av projektets underlag framgår också attlärare har deltagit vid insatser från Skolverket som har haft en annan primärmålgrupp.14

För skolledare är andelen som tagit del i någon insats ännu högre än för gruppenlärare – 97 procent. Vad gäller seminarieserien som är projektets främsta insats itermer av dess relativa resursmässiga kostnad så är träffbilden god – det ärframförallt skolledare och lärare med utvecklingsansvar som har deltagit.För huvudmän är bilden något mindre tydlig. Utvärderaren har inte via dedatainsamlingsmetoder som utvärderingen baseras på fått en total bild avdeltagandet, men av deltagarna på den huvudmannaföreläsning som särskiltriktade sig till huvudmän var 40 procent av deltagarna inte huvudmän. Ickekommunalahuvudmän har heller inte inbjudits att delta ihuvudmannaföreläsningen, vilket ytterligare sätter frågetecken för den slutligaträffbilden för huvudmän.Bilden av den samlade träffbilden är ett resultat som dels speglar bredden ochgenomslaget i den insats som Skolverket har genomfört.Implementeringsinsatsen har nått ut till de mest centrala målgrupperna i storutsträckning. Det visar också sannolikt, enligt Rambölls bedömning, påSkolverkets generella status inom skolan som källa till kunskap, information ochexempel som rör verksamheten.4.2 Projektets bidrag till kunskapsutvecklingProjektet har haft som ambition stärka förutsättningarna för en IUP i enlighetmed förordningen genom att i ett första steg utveckla kunskapen hos målgrupperinom centrala områden. Skolan är en verksamhet som befinner sig i kontinuerligutveckling, där personalens arbetsuppgifter omfattar att ta del av ny informationpå området. Vad gäller IUP med skriftliga omdömen sker en utveckling avkunskap även utanför de sammanhang där Skolverkets verkat – i media ochinom kollegiet. Det är därför rimligt att anta att även de lärare som inte har tagitdel av implementeringsinsatsens aktiviteter också har utvecklat sin kunskapunder projekttiden.4.2.1 Insatsens bidrag till kunskapsutveckling varierar beroende på målgruppFör att kunna värdera implementeringsinsatsens bidrag till kunskapsutvecklinghar de som har tagit del av insatser jämförts med de som inte har tagit del avinsatser. Resultatet visar att implementeringsinsatserna har lett till en signifikantskillnad i kunskap mellan lärare som har deltagit och lärare som inte har deltagiti Skolverkets insatserTabell 1 Kunskap om formativ bedömning för deltagande/icke-deltagande lärareJag har kunskap ombetydelsen avformativ bedömninginnebärHar du tagit del av information från Skolverketkring IUP med skriftliga omdömen?jaNejInstämmer helt 46 % 29 %Instämmer delvis 44 % 44 %Instämmer inte alls 10 % 19 %Total 100 % 100 %Tabellen ovan visar på ett exempel på hur skattningen av den egna kunskapenom formativ bedömning skiljer sig mellan lärare som har tagit del av projektetsaktiviteter och de som inte har gjort det. En högre andel lärare anger att deinstämmer helt i påståendet och lägre andel att de inte instämmer alls i dengrupp som har tagit del av insatsens aktiviteter. Skillnaden mellan grupperna ärsignifikant på 0,05-nivå.Exemplet ovan är just ett exempel. Liknande skillnader framträder för samtliganedanstående kunskapsområden, som projektet tagit ansvar för att bidra till attstärka.• kunskap om styrsystemet• kunskap om förordningen om IUP• kunskap om intentionerna bakom IUP15

• kunskap om de allmänna råden• kunskap om vad som är summativ respektive formativ bedömning• kunskap om olika sätt att dokumentera elevens utveckling• acceptera direktiven för IUP med skriftliga omdömenInom samtliga ovanstående områden är skillnaden mellan de två gruppernastatistiskt signifikanta där lärare som har deltagit genomgående i högre gradinstämmer helt i påståenden och i lägre grad inte alls instämmer.Bland skolledare återfinns samma mönster, men jämförelsen försvåras av att detär så pass få skolledare (33) angivit att de inte har tagit del av någon insats.Skillnaderna mellan grupperna är heller inte signifikanta.Diagram 1 Utvecklad förmåga bland deltagare i seminarieserienkan analysera vilket behov av stöd ochkompetensutvecklingsinsatser som finns påskolan/ i kommunen?4%15%25%54%I högutsträckningkan erbjuda en verktygslåda för lärarnasfortsatta arbete?5%17%22%53%I vissutsträckninglättare kan organisera skolans arbete medIUP?5%22%18%52%I lågutsträckningInte allslättare kan fatta bra beslut angåendeutformningen av en IUP med skriftligaomdömen?5%14%26%52%0% 20% 40% 60% 80% 100%Diagram 1 visar i vilken grad deltagare vid seminarieserien (med skolledare somhuvudsaklig målgrupp) anser att deras kunskap har utvecklats i och meddeltagandet fördelat på olika områden. En majoritet av deltagarna anger i församtliga områden att deras kunskap ökat i hög eller viss utsträckning.Resultatet för huvudmän har, som tidigare framgått, följts upp via en enkät tilldem som har deltagit vid huvudmannaföreläsningen. För huvudmän omfattadede kunskapsrelaterade målsättningarna följande aspekter:• ha kunskap om sin roll/ansvar• ha förståelse för sin roll/ansvarEnligt enkäten har huvudmännen god kunskap om hur arbetet med IUP medskriftliga omdömen ska bedrivas i kommunen och på skolan. 88 procent av desvarande bedömer sin kunskap som god eller mycket god.16

Intervjuerna stärker den ovan givna bilden. Många av intervjupersonernabedömer att deras kunskap har stärkts inom olika aspekter i och med att de hartagit del av Skolverkets material.4.2.2 Samlad värdering av de kunskapsrelaterade målenRamböll bedömer att resultatet från enkäterna visar på attimplementeringsinsatsen har bidragit till en ökad kunskap hos deltagarna. Förlärarna som är den enda grupp där en kvantitativ jämförelse har varit möjlig attgenomföra finns det en signifikant skillnad mellan de som har tagit del avinsatsens aktiviteter och de som inte har gjort det.4.3 Projektets bidrag till utveckling av förmågorEn ökad kunskap bland deltagarna är det första ledet i projektets ambition attstärka förutsättningarna för en IUP i enlighet med förordningen. Enligt projektetsförändringsteori ska den ökade kunskapen leda till en ökad förmåga att agera ienlighet med det ansvar och det mandat som följer med de olika målgruppernasolika roller i arbetet med IUP. För lärare handlar det om att:• kunna skriva omdömen• kunna planera undervisningen enligt strävansmålen (tolka och omsättastyrdokument)• ha bedömarkompetens• ska ha förmåga att dokumentera elevens utvecklingSkolledare å sin sida ska via projektets insatser stärka sin förmåga att:• fatta bra beslut angående utformningen av IUP• kunna organisera skolans arbete med IUP• kunna bedöma kvaliteten hos en IUP• ha kursplanekompetens (se lärarnas mål ovan)För huvudmän avsåg projektet att bidra till att stärka huvudmännens förmågaatt:• stödja skolledare i arbetet med IUP• stödja lärare i arbetet med IUPEn stärkt förmåga inom nämnda målgrupper ska enligt projektets analys bidra tillen ökad chans till en IUP enligt förordningen.4.3.1 Målgruppernas förmåga har inte påverkatsÄven i denna jämförelse har resultaten för deltagare jämförts med de som intehar deltagit (i en vid bemärkelse). En kvantitativ jämförelse har endast varitmöjlig, liksom var fallet för de kunskapsrelaterade målsättningarna, förlärargruppen.Tabell 2 Förmåga att skriva omdömen för deltagande/icke-deltagande lärareFörmåga att skrivaomdömen inom ramenför IUP med skriftligaomdömenHar du tagit del av information från Skolverketkring IUP med skriftliga omdömen?jaNejBra 39 % 34 %Tillräcklig 48 % 49 %Otillräcklig 13 % 17 %Total 100 % 100 %Tabellen ovan visar på ett exempel på hur skattningen av den egna förmågan omatt skriva omdömen inom ramen för IUP med skriftliga omdömen skiljer sigmellan lärare som har tagit del av projektets aktiviteter och de som inte har gjortdet. En högre andel lärare anger alternativet ”Bra” och lägre andel ”Otillräcklig” i17

den grupp som har tagit del av insatsens aktiviteter, men skillnaden mellangrupperna är inte signifikant. Det går alltså inte att utesluta att skillnadernamellan grupperna är slumpmässiga.Liksom var fallet ovan rörande kunskapsutvecklingen kan utvärderingen uttalasig rörande utvecklingen av kunskaperna. Det är för få rektorer som anger att deinte har tagit del av någon information från Skolverket för att en jämförelse skakunna göras.Utvärderingen har också följt upp genomförandet och resultatet av denseminarieserie som riktade sig till skolledare. I denna uppföljning fick deltagarnaange i vilken grad seminarieserien bidragit till en ökad förmåga inom ett parområden.Diagram 2 Utvecklad förmåga bland deltagare i seminarieserien20%har gett dig verktyg för att omsättakunskapen från seminarieserien praktiskt?5%16%57%I högutsträckningI vissutsträckninghar gett dig stöd ihur du ska spridainformationen vidare på skolan?17%25%51%I lågutsträckningInte alls5%0% 20% 40% 60% 80% 100%Diagrammet visar att en majoritet av deltagarna anser att insatsen till viss delhar givit dem verktyg att omsätt kunskapen i praktiken och kring hur de skasprida informationen vidare på skolan.Huvudmännen har följts upp via en enkät ställd till deltagarna vid enhuvudmannaföreläsning. I denna enkät framgår det att den roll somhuvudmännen ser som sin varierar relativt mycket. En stor majoritet ser som sinuppgift att samordna kommunens/skolans arbete men drygt en tredjedel ser somsin uppgift att styra rektors arbete. I relation till det tidigare redovisaderesultatet att en stor andel av huvudmännen ansåg sig ha god kunskap om vilkensom var deras roll är det noterbart att vilken roll de ser som sin varierar så passmycket.18

Diagram 3 Huvudmännens syn på sina roller i arbetet med IUPAtt samordna kommunens/skolans arbete75%Att styra rektors arbete34%Att tillhandahålla rektormed information omexempelvis kompetensutveckling och …52%Att tillhandahålla rektormed ekonomiskaresurser för att arbeta med implementeringen18%Att tillhandahålla rektormed forum för attbedriva implementeringsarbete41%Huvudmannen har ingen aktiv roll iimplementeringsarbetet2%Annat, nämligen7%Vet ej/ingen uppfattning4%0% 20% 40% 60% 80% 100%Intervjuerna med företrädare för de primära målgrupperna kontrasterar i vissmån den bild som framkommer i enkäterna framförallt vad gäller skolledare somdeltagit i seminarieserien. Utifrån intervjuerna framträder ett mönster och det ärbilden av att insatsen i lägre utsträckning har bidragit till stärkt förmåga jämförtmed resultatet i termer av kunskapsutveckling.En skolledare kritiserar föreläsarna och menar att de (föreläsarna) ”är likasökande som vi”. En annan skolledare värderar tågresan till seminarietillfällethögre än själva seminariet eftersom den ger honom tillfälle att prata med sinamedarbetare i frågan. Samtidigt finns det intervjupersoner som värderar denpraktiska nyttan av Skolverkets material.”Att skriva skriftliga omdömen” kom för sent. Kom långt efter att reformenskulle vara gjord. Konkret stödmaterial hade behövts tidigare.Stödmaterialet kom i våras. Materialet har varit mkt användbart när detväl kom. Implementering av målen i år 3 har också varit ett stöd. Vi harutgått mycket från målen och de frågeställningar som fanns i detimplementeringsmaterialet.Citatet visar ett exempel på när en intervjuperson värderar Skolverkets material.Personen säger att materialet kom sent, men att det ändå varit till nytta iverksamheten.4.3.2 Samlad värdering av de mål som relaterar till förmågorRamböll bedömer att resultatet från enkäterna visar på attimplementeringsinsatsen inte entydigt har bidragit till en ökad eller stärktförmåga hos deltagarna. För lärarna som är den enda grupp där en kvantitativjämförelse har varit möjlig att genomföra finns det inga signifikanta skillnadermellan de som har tagit del av insatsens aktiviteter och de som inte har gjortdet. Detta resultat stämmer också väl överens med vad som har framgått avintervjuer med företrädare för målgrupperna.19

Bland skolledare finns det en stor andel av deltagarna i den tyngsta avimplementeringsprojektets insatser som anger att de till viss del har stärkt sinaförmågor i relation till kunskapsmålet.4.4 Bidraget från olika insatserVid sidan om huruvida insatsen i stort har bidragit till en ökad kunskap och enförbättrad förmåga hos målgrupperna är också frågan om vilken typ av insatssom har bidragit till utvecklingen av intresse, inte minst utifrån ettlärandeperspektiv. För att göra jämförelsen möjlig har vi skiljt på de aktivitetersom är rena textbaserade informationsinsatser i form av broschyrer,informationsblad etc och de aktiviteter som innebär någon form av interaktionsåsom konferenser och föreläsningar.Jämförelsen visar att resultaten för skolledare inte är beroende av vilken insatsde har tagit del av. Det finns inget som tyder på att de som endast har tagit delav den skriftliga informationen har utvecklat sin kunskap mer (eller mindre) änövriga. Resultaten för lärare är inte heller beroende av vilken insats de har tagitdel av. Undantaget är några kunskapsområden, så som summativ och formativbedömning, förordningstexten, och IUP:s betydelse och funktion där personersom tagit del av en interaktiv insats skattar sin kunskap högre.4.5 Samlade iakttagelse kring resultat och effekterEn förutsättning för att det mest långsiktiga målet i projektets förändringsteoriom en IUP enligt förordningen ska kunna nås krävs att två villkor är uppfyllda.För det första krävs att genomförandet har skett som planerat. För det andrakrävs att teorin är konsistent och att de resultat som man avsett att uppnå påkortare sikt har uppnåtts. Det förstnämnda kommer att avhandlas i kommandekapitel. När det gäller det sistnämnda är Rambölls samlade bedömning attprojektet har uppnått de mål som rör den ökade kunskapen hos målgrupperna.Enligt projektets förändringsteori är den långsiktiga måluppfyllelsen beroende avatt målgrupperna inte bara får en ökad kunskap utan att de också får en stärktförmåga att agera utifrån sina respektive mandat och ansvar. Utvärderingenvisar att projektet har varit framgångsrikt i arbetet att utveckla deltagarnaskunskap. Samtidigt visar resultatet av datainsamlingen att projektets avtryck ärsvagare längre fram i förändringsteorin. När det gäller bidraget till en stärktförmåga är inte möjligt att se en skillnad mellan de grupper som har deltagit ochde som inte har deltagit i Skolverkets aktiviteter för dessa målsättningar.Effektmålen om en IUP enligt förordningen och i förlängningen en ökadmåluppfyllelse är långsiktiga och har inte kunnat följas upp inom ramen fördenna utvärdering eftersom insatsen fortfarande pågick vid tiden förmaterialinsamlingen. I en värdering av i vilken grad projektet kan komma attbidra till de långsiktiga målen bygger värderingen på i vilken mån projektet haruppnått målen på kortare sikt. Om projektet har bidragit till avsedda resultat påkort sikt finns det också en sannolikhet att de kommer att bidra till avseddaresultat på längre sikt. Ramböll bedömer, i enlighet med detta resonemang, attsannolikheten att implementeringsprojektet på ett avgörande sätt kommer attbidra till effekterna är liten. Om avtrycket hade varit starkare i de delar som rörförmågan skulle sannolikheten vara större.20

5. FÖRKLARINGSFAKTORERI nedanstående avsnitt presenteras analys om varför Skolverketsimplementeringsinsats av IUP med skriftliga omdömen har uppnått vissa resultatoch varför man i mindre utsträckning nått andra. Analysen tar sin utgångspunkt iden presentation av resultatet som gavs i kapitel 4. Kapitlet innehåller enbeskrivning av de viktigaste förklaringsfaktorerna och på vilket sätt de harinverkat på resultatet av implementeringsinsatsen.Resultatredovisningen i föregående kapitel visar i korthet att projektet har varitframgångsrikt i arbetet med att utveckla målgruppernas kunskap. Projektetsbidrag till en stärkt förmåga hos målgrupperna är dock svagare, och i detavseende är det inte heller möjligt att se någon skillnad mellan grupper som hardeltagit och de som inte har deltagit i Skolverkets aktiviteter.Resultatet av projektets insatser har med stor sannolikhet påverkats avomständigheter utanför projektet på såväl nationell som lokal nivå.Departementet gav regeringsuppdraget till en myndighet som skulle läggas ned,Myndigheten för skolutveckling, och som därmed inte hade kapacitet att påbörjaarbetet med uppdraget när det tilldelats myndigheten vilket försenadeimplementeringsinsatsen som helhet. Vi har också sett att utvecklingsfrågornanär de kom att införlivas i det reformerade Skolverket kom att underställas dekvalitetssäkringsrutiner som rådde i Skolverket. Det gjorde att vissa viktigamaterial kom att försenas och därmed också tappa i aktualitet och relevans förmottagarna.Andra betydande omvärldsfaktorer kan härledas till skolans och kommunensinterna förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. Av betydelse förprojektets resultat och effekter är de enskilda lärarnas förkunskaper avseende denationella styrdokumenten liksom tidigare kunskaper och erfarenheter omtillämpningen av IUP. Andra viktiga omvärldsfaktorer är, enligt Ramböllsuppfattning skolans och/kommunens möjlighet att avsätta tid, resurser ochforum för att arbeta med att utveckla IUP med skriftliga omdömen liksomtillgången till kommunövergripande erfarenhetsutbyte.Vid sidan av ovan nämnda omvärldsfaktorer menar Ramböll att ett antal centralaförklaringsfaktorer utgörs av hur Skolverket hanterade styrningen ochgenomförandet av implementeringsinsatsen. Enligt Ramböll finns det bådestyrkor och svagheter i hur insatsen har styrts och genomförts, vilka kananvändas som ett viktigt underlag för hur Skolverket i framtiden ska bedrivaimplementeringsarbete. I nedanstående avsnitt utvecklas styrkor och svagheteravseende styrning och genomförande närmare.5.1 Styrkor i styrningen av implementeringsinsatsenI nedanstående stycke beskrivs styrkorna i styrningen av projektet närmare,vilka mer konkret bestod av följande:• Relevant inriktning på implementeringsinsatsen5.1.1 Relevant inriktning på implementeringsinsatsenRamböll bedömer att den breda inriktningen på implementeringsinsatsen för attuppnå en IUP med skriftliga omdömen i enlighet med förordningen i hög grad äratt se som relevant. Skolverket har valt att en bred ansats vad gäller bådemålgrupper och inriktning på aktiviteter inom implementeringsinsatsen.Målsättningen har varit att utveckla kunskaper och/eller förmågor hoshuvudmän, skolledare, lärare samt vårdnadshavare och elever. Skolverket harvalt att inte bara fokusera på de nya bestämmelserna kring IUP, det vill sägatillägget med skriftliga omdömen, utan även ge målgrupperna stöd i en fortsatt21

implementering av Lpo 94 med syftet öka deras förutsättningar att genomföra enIUP med skriftliga omdömen.Valet av bred ansats bygger på såväl skrivningar i regeringsuppdraget som enbehovsinventering som Skolverket genomförde inledningsvis. Slutsatserna iinventeringen får stöd i intervjuer med representanter för målgruppen inomramen för utvärderingen där verksamheten uttrycker ett behov av vidare stöd iarbetet med de nationella styrdokumenten, avseende exempelvis betyg ochbedömning, för att kunna uppnå målen med IUP- bestämmelserna. Ramböllanser dock att det finns vissa brister i styrningen av den breda ansatsen, vilketockså tas upp och diskuteras närmare i nästa avsnitt.5.2 Svagheter i styrningen av implementeringsinsatsenDet finns ett par viktiga förklaringsfaktorer som kan härledas till bristandestyrning av implementeringsinsatsen som helhet. Det är omständigheter somprojektet till stor del har kunnat påverka. Det finns dock även, bland dessa, delarav detta som Skolverkets projektgrupp inte har kunnat råda över. Mer konkretbestod svagheterna i styrningen av att:• Uppdraget till Skolverket om att stödja införandet av IUP med skriftligaomdömen kom för sent• En strategi för skapa bästa möjliga genomslag av implementeringsinsatsenhar saknatsI nedanstående avsnitt utvecklas dessa styrningsaspekter närmare.5.2.1 Uppdraget till Skolverket om att stödja införandet av IUP med skriftligaomdömen kom för sentRamböll menar att regeringsuppdraget som handlar om att stödja införandet aven ny IUP med skriftliga omdömen kom för sent från departementet tillMyndigheten för skolutveckling och sedermera Skolverket. De nya reglernabörjade gälla från 1 juli 2008 och på grund av nedläggningen av Myndigheten förskolutveckling påbörjades implementeringsinsatsen inte förrän 1 oktober 2008,vilket inte ger Skolverket möjlighet att bedriva något som helstimplementeringsarbete innan förordningen träder i kraft och ska vara gällandeute i verksamheterna.Utvärderingen visar tydligt att målgrupperna, och då främst rektorer och lärare,behöver tid att arbeta igenom förändringarna i förordningen om IUP medskriftliga omdömen. Det uttrycks i nästan samtliga samtal med målgrupperna atttid är den enskilt viktigaste faktorn för att skapa förståelse och spridning av denya bestämmelserna bland personalen. De snäva tidsramarna förregeringsuppdraget strider dessutom mot Skolverkets behovsinventering i vilkenskolorna bedöms ha behov av att sätta de nya bestämmelserna i perspektiv tillden övriga verksamheten och därmed bättre förstå helheten ikunskapsuppdraget. En bred ansats kräver längre tid att implementera ijämförelse med att bara fokusera på de nya i bestämmelserna avseende IUP, detvill säga tillägget med skriftliga omdömen.Rambölls bedömning är således att för att skolorna skulle ha haft en rimlig chansatt förstå och agera i enlighet med den nya förordningen från det att den trädde ikraft hade insatser behövts sättas in i ett tidigare skede, helst månader innanförordningen blivit gällande.5.2.2 En strategi för skapa bästa möjliga genomslag avimplementeringsinsatsen har saknatsNästa aspekt av den bristande styrningen av projektarbetet handlar om hurSkolverket har valt att tillämpa den breda ansatsen i projektet. Iregeringsuppdraget anges huvudmän, rektorer, lärare och vårdnadshavare ochelever som målgrupper för insatsen. Skolverket har därmed fokuserat på att ge22

samtliga angivna målgrupper information och/eller stöd i utvecklingen av en IUPmed skriftliga omdömen. Ramböll menar dock att det har saknats en tydligstrategi från Skolverkets sida för när i processen respektive aktör/målgruppbehöver information och stöd för att genomdriva en förändring på skolan eller ikommunen. I brist på en sådan strategi har fokus legat på att få ut så mycketmaterial och aktiviteter som möjligt till målgrupperna, så tidigt som möjligt.Ramböll bedömer att Skolverket inte i tillräckligt hög utsträckning har anpassatimplementeringsinsatsen till ett verksamhetsperspektiv. Annorlunda uttryckthade Skolverket initialt behövt fundera över vilken målgrupp som behöver vad(information och/eller stöd) när i utvecklingsprocessen för att ge skolan ochkommunen bästa möjliga förutsättningar att utveckla en IUP med skriftligaomdömen i enlighet med förordningen. I genomförandet av projektet kom ocksåden sena starten att ytterligare bidra till att anpassningen till skolornasverksamhet kom i skymundan, något som inte låg inom projektledningensmöjlighet att påverka.Som exempel på ovanstående resonemang vill Ramböll lyfta upp skolledarnas rolloch ansvar i införandet av IUP med skriftliga omdömen. Skolledare har i ansvaratt leda och organisera arbetet med implementeringen samt fatta beslut omutformningen av det skriftliga omdömet. Det har i utvärderingen blivit tydligt attför att skolledare ska kunna agera beslutsfattare, drivande och en bradiskussionspart gentemot sina lärare behöver de utveckla sin kunskap ochförmåga tidigt i införandeprocessen, gärna före sina lärare. I och med ettförsenat stödmaterial till skolledare och en seminarieserie som dragit igång efterdet att förordningen trätt i kraft har deras förutsättningar att inta en drivande rollförsämrats avsevärt. Det innebär i sin tur svårigheter för lärarna som i många fallefterfrågar och kräver att rektor har ett tydligt ledarskap när nya bestämmelserska införas. Ramböll menar att Skolverket i högre utsträckning borde ha planeratoch genomfört insatser med utgångspunkt i vilken roll och ansvar rektor har iinförandeprocessen.Ramböll bedömer att en förändring i enlighet med resonemanget ovan intebehöver innebära omfattande förändringar i Skolverkets sätt att bedrivaimplementeringsarbete eftersom myndigheten redan besitter kunskapen somkrävs för att analysera och styra med utgångspunkt i målgruppernas behov,förutsättningar och möjligheter. Genom att styra utifrån ett tydligareverksamhetsperspektiv och använda kunskap om vad som händer när en skolaeller kommun ska genomdriva ett förändringsarbete kan Skolverket genomförasina implementeringsinsatser på ett mer ändamålsenligt sätt och därmed nåännu bättre resultat.5.3 Styrkor i genomförandet av projektetI nedanstående stycke beskrivs styrkorna i genomförande avimplementeringsinsatsen, vilka mer konkret bestod av följande:• Enskilda aktiviteter har genomförts med hög kvalitet5.3.1 Enskilda aktiviteter har genomförts med hög kvalitetUtifrån målen för implementeringsinsatsen och behovsinventeringen planeradeSkolverket ett antal stödinsatser till landets skolor och kommuner. Detinnefattade informationsinsatser genom hemsidan, stödmaterial inklusiveexempel och reportage, konferenser till lärare och huvudmän samt enseminarieserie för rektorer. Projektet har genomfört samtliga aktiviteter som varplanerade inom ramen för implementeringsinsatsen med planerat innehåll, iplanerad omfattning och med den tilltänkta målgruppen. Däremot har vissamaterial, så som stödmaterial till lärare och rektorer och goda exempel påwebben, försenats kraftigt och lanserats senare för målgruppen än vad somplanerats.23

Den generella bilden är att målgrupperna anser att skriftligt material liksomföreläsningar och seminarier i Skolverkets regi håller hög kvalitet. De allmännaråden och stödmaterialet Att skriva skriftliga omdömen anses i hög utsträckningvara användbara. Dessa material uppges dessutom vara mycket flitigt användaute i verksamheterna. Innehållet på informationsbroschyren till föräldrar ochelever samt den övriga webbinformationen anses i något lägre utsträckning varaanvändbar. 7Samtliga konferenser och seminarier får i huvudsak gott omdöme avseendegenomförande liksom innehåll. Webbkonferensen och delar av seminarieserien tillrektorer utgör undantagen. Webbkonferensen får relativt lågt omdöme, vilketenligt Rambölls bedömning till stor del beror på dålig ljudupptagning fråninspelningen. Brister i seminarieserien redogörs och diskuteras närmare i nästastycke om svagheter i genomförandet av implementeringsinsatsen.5.4 Svagheter i genomförandet av projektetRamböll menar att det finns vissa svagheter i genomförandet avimplementeringsinsatsen, vilka till stor del handlar om brister i insatser gentemotrektorer. Rektorer är enligt Skolverkets projektgrupp den mest centralamålgruppen för implementeringsinsatsen och därmed mycket viktiga förresultatet som helhet. Mer konkret består svagheterna i genomförandet avföljande:• Stödmaterial till rektorer och lärare kom för sent i implementeringsprocessen• Spridning i kvalitet bland seminarieanordnarna• Bristande stöd i spridningsarbetet till rektorerNedan redogörs närmare för svagheterna i genomförandet avimplementeringsinsatsen.5.4.1 Stödmaterial till rektorer och lärare kom för sent iimplementeringsprocessenEn viktig förklaring till att insatserna inte har förmått överbrygga glappet mellankunskaper och förmågor, dvs. leda målgrupperna från ökad kunskap till bättreförmåga, i tillräckligt hög utsträckning är att Skolverkets stödmaterial kom försent i implementeringsprocessen. Utvärderingen visar att de huvudsakligamålgrupperna, rektorer och lärare, efterfrågar material som kan ge dem konkretstöd i utformningen av IUP med skriftliga omdömen. Behovet kommer blandannat till uttryck genom stor efterfrågan på skolor och i kommuner efteregenutvecklade eller externt framtagna mallar och verktyg för att formuleraIUP:er liksom behovet av goda exempel från andra skolor.Anledningen till att stödmaterial har kommit målgrupperna tillhanda sent iimplementeringsprocessen är Skolverkets mycket gedigna kvalitetssäkring avinternt material. Den interna kvalitetssäkringsprocessen har i flera fall försenatmaterial som varit tänkt att komma ut i ett tidigare skede. Exempel på materialsom har blivit försenat på grund av Skolverkets interna processer ärstödmaterialet till lärare respektive rektorer. Då utvärderingen tydligt visar på ettbehov hos målgrupperna av konkret stöd i implementeringsprocessen anserRamböll att Skolverket bör se över sitt kvalitetssäkringssystem för att säkerställaatt det är ändamålsenligt givet deras uppdrag, särskilt i förhållande till uppdragsom likt detta är kort och intensivt i genomförandet. Ramböll menar attSkolverket i den här typen av uppdrag står inför en avvägning mellan att tidigt/irätt tid få ut material med något lägre krav på kvalitet och att få ut ett heltgenomarbetat material senare i implementeringsprocessen. Skolverket börfundera över vilket värde – val av tidpunkt för stöd eller kvaliteten på stödet –som är överordnat för målgruppen och därefter välja lämplig strategi införlanseringen av nytt material.7 Skolverkets stödmaterial till lärare och rektorer hade inte utgivits vid undersökningstillfället.24

Det är således inte bristande relevans i aktiviteterna som har lett till attmålgrupperna inte har utvecklat sina förmågor i tillräckligt hög utsträckning, utansnarare fördröjningen av insatser som särskilt syftar till att utgöra ett konkretstöd i utvecklingen av IUP med skriftliga omdömen. Det finns enligt Ramböllanledning att i det fortsatta arbetet med utvecklingsfrågor i högre grad fokuserainsatsernas timing och träffbild. I utvecklingsuppdragen kommer kvalitet alltidvara en sammanvägning mellan innehållslig kvalitet och insatsernas anpassningtill verksamheten och en ensidig fokusering på det ena leder till att insatsenriskerar att kraftigt förlora i relevans och slagkraft.5.4.2 Spridning i kvalitet bland seminarieanordnarnaDen största insatsen inom ramen för implementeringsinsatsen av IUP medskriftliga omdömen var den seminarieserie som genomfördes för rektorer ochlärare med särskilt utvecklingsansvar. Skolverket valde att lägga mest resurserpå insatsen för rektorer då de ansågs vara den centrala målgruppen för helaimplementeringsinsatsen. Rektorerna är nämligen de som enligt förordningenbeslutar om utformningen av de skriftliga omdömena samt om det ska skrivasomdömen om utvecklingen i övrigt. Rektor har även i ansvar att leda ochorganisera skolans arbete med IUP. Det är således av särskilt stor vikt attinsatsen gentemot rektorer blir positiv och genererar de resultat och effekter somSkolverket önskar för att implementeringsinsatsen som helhet ska få bästamöjliga genomslag.På uppdrag av Skolverket genomförde 20 stycken Regionala utvecklingscentra(RUC) och ett regionalt kommunförbund seminarieserier om IUP med skriftligaomdömen. Målet för insatsen var att ge deltagarna insikt i IUP- reformen ochSkolverkets olika stödmaterial för att kunna bli resurser för fortsattaimplementering av på sina respektive skolor, i sina kommuner eller sinfriskolekoncern. Nedan redogörs för på vilket sätt genomförandet avseminarieserien har påverkat resultaten.Den generella bilden av seminarieserien visar att deltagarna uppfattadeseminarierna som i huvudsak väl genomförda. Föreläsarna hade i högutsträckning behandlat det material som avtalats med Skolverket. Deltagarnauppfattade också att föreläsarna hade god kompetens och förmåga att förmedlakunskaper på området. Resultaten indikerar dock att det även fanns brister igenomförandet. För att få djupare förståelse för materialet och dessanvändbarhet skulle anordnarna leda fördjupande diskussioner kring detstödmaterial som Skolverket tillhandahåller. Detta har emellertid inte skett itillräckligt hög utsträckning. Det är runt en tredjedel av deltagarna som permaterial menar att fördjupande diskussioner saknades. Deltagarna uppfattarlikaså att det fanns mer att önska av det formella erfarenhetsutbytet underseminarieserien. Som exempel anger 45 procent av deltagarna att de inte hararbetat med autentiska IUP:er från sin eller andras skolor under seminarieserien.Studerar man resultatet från seminarieserien närmare kan man dessutomkonstatera att effektiviteten i respektive anordnares seminarieserie i varierandeutsträckning har varit god, avseende såväl genomförande som resultat. Det finnsvissa anordnare som genomgående får högt eller lågt betyg på frågor om vadföreläsarna har tagit upp för innehåll och material samt huruvida fördjupandediskussioner och erfarenhetsutbyten har förekommit under serien. Det är ävenvissa anordnare som får låga betyg gällande föreläsarnas kompetens ochförmåga att förmedla kunskaper på det aktuella ämnet. I intervjuer medmålgruppen bekräftas den splittrade bild som enkäten till seminariedeltagarnager uttryck för. Därutöver indikerar deltagarstatistiken att det har förekommitvisst missnöje hos några anordnare då antalet deltagare per seminarietillfälleminskade kraftigt. Resultaten från anordnarnas egen uppföljning avseminarieserien skiljer sig däremot från utvärderarnas genom att samtliga25

anordnare bedömer sin kompetens på området och resultaten som genereratshos målgruppen som mycket positiv eller positiv. 8Det är vidare intressant att notera att deltagare inom en och sammaseminarieserie i flera fall har varierande syn på hur seminarieserien hargenomförts och vad den har genererat hos personen i fråga. Då flertaletrespondenter i såväl enkät som intervjuer påpekat att deltagarna har legat påolika nivåer, kunskaps- och erfarenhetsmässigt, vad gäller IUP med skriftligaomdömen skulle de skiljda uppfattningarna kunna vara ett utslag för det. Det kandock handla om att anordnarna har saknat förmåga att möta sina deltagare påderas olika kunskapsnivåer, att genomförandet i den bemärkelsen varit förstatiskt.Sammantaget menar Ramböll att den i vissa avseenden bristande kvaliteten igenomförande av seminarieserien med stor sannolikhet har påverkat resultatetav implementeringsinsatsen som helhet negativt. Bristen på fördjupandediskussioner och formellt erfarenhetsutbyte med andra verksamheter har troligenpåverkat deltagarnas möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för attgenomföra en IUP med skriftliga omdömen i enlighet med förordningen.Deltagarna har vidare inte haft möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor pålika villkor på grund av den varierande kvaliteten i genomförande blandanordnarna. Allt detta bedömer Ramböll har gett utslag i den nationellaundersökningen där rektorer som har deltagit i Skolverkets insatser varkenskattar sin kunskap eller förmåga signifikant högre än rektorer som inte hardeltagit. Resultatet är inte beroende av vilken typ av insats, mellanmänsklig ellertextbaserad insats, som rektor har deltagit i vilket ytterligare stödjer Ramböllstes.Det är, enligt Rambölls bedömning, av yttersta vikt att Skolverket säkerställer attderas insatser, oavsett vilken högskola/RUC som har anlitats för uppdraget, gerrektorer runt om i landet likvärdigt stöd i implementeringen. Detta för att kunnauppnå målet med seminarieserien som handlar om att rektorer ska utgöraresurser för vidare implementering i sina respektive verksamheter och därigenomerhålla bästa möjliga genomslag för implementeringsinsatsen som helhet.5.4.3 Rektorer har behov av stöd i spridningsarbetetFör att rektors deltagande i seminarieserien ska ge bästa möjliga utslag iverksamheten som helhet behöver rektor ges goda förutsättningar, såväl interntfrån skolan och kommunen som från Skolverkets sida, att sprida kunskapenvidare. Kvaliteten på kunskapsöverföringen är avgörande för att uppnålångsiktiga och bestående resultat och effekter med insatsen. Ramböllsbedömning är att Skolverket inte har förmått möta rektorernas behov av stöd ispridningsarbetet i tillräckligt hög utsträckning, vilket i sin tur kan ha påverkatlärarnas möjligheter att utveckla relevanta förmågor för arbetet med IUP medskriftliga omdömen.I uppföljningen av seminarieserien uppger en dryg femtedel av rektorerna attinsatsen inte har givit dem tillräckligt stöd i hur de ska sprida kunskapen vidare.En dryg fjärdedel av rektorerna ger dessutom uttryck för att seminarieserien intei tillräckligt hög utsträckning har lett till att de kan erbjuda lärarna enverktygslåda för det fortsatta arbetet. I likhet med övriga resultat frånseminarieserien varierar omdömen för respektive anordnare stort. Detta menarRamböll indikerar att rektorerna har ett behov av stöd i kunskapsöverföringensom Skolverket inte helt har förmått att tillgodose. Vidare kom det mycketefterfrågade stödmaterialet till rektor ut sent i implementeringsprocessen, dåförordningen hade varit gällande i över ett år. Materialet innehåller bland annatstöd kring att genomföra analyser av utvecklingsbehov på skolan och utifrån detstimulera till förbättringsåtgärder, vilket är synnerligen relevant kunskap för8 Sammanställning över anordnarnas egen uppföljning, Skolverket26

ektorer. Däremot ströks, i den interna kvalitetssäkringen på myndigheten, delarav stödmaterialet som handlade om och gav råd i hur rektor kunde arbeta medspridning inom verksamheten.Sammantaget menar Ramböll att Skolverket bör fundera över hur de, inomramen för sitt uppdrag, bättre kan stödja rektor i arbetet med att spridakunskaper vidare på skolan. Därutöver behöver det självklart avsättas tid,resurser och forum inom den enskilda verksamheten och/eller i kommunen föratt arbeta vidare med införandeprocessen av IUP med skriftliga omdömen, vilketligger helt utanför Skolverkets ansvar och kontroll.5.5 Sammanfattande bedömningResultatet av Skolverkets implementeringsinsats har med stor sannolikhetpåverkats av ett antal faktorer kopplade till skolans/kommunens internaverksamhet, så som målgruppernas förkunskaper samt resurser och forum förkunskapsöverföring liksom av omständigheter på myndighetsnivå, så somnedläggningen av Myndigheten för skolutveckling. En viktig slutsats är dock attinsatsens resultat även i stor utsträckning har villkorats av hur Skolverket harstyrt och genomfört implementeringsinsatsen.Styrningen kan i korthet ses som framgångsrik vad gäller inriktningen påimplementeringsinsatsen där Skolverket har valt att även ge stöd i frågor somrör vidare implementeringen av Lpo 94. Svagheter i styrningen utgörs främst avatt arbetet initierades sent på myndigheten och att insatsen inte i tillräckligt höggrad anpassades till ett verksamhetsperspektiv (vilket delvis kan förklaras medhänvisning till den försenade starten). Enskilda aktiviteter bedömer Ramböll höllhög kvalitet i innehåll och genomförande. Undantaget är dock en mycket centralaktivitet, seminarieserien till rektorer och lärare med särskilt utvecklingsansvar,där effektiviteten i genomförande i varierande grad har varit tillfredsställande.Därutöver menar Ramböll att rektorer inte i rätt tid eller i tillräckligt högutsträckning fick tillgång till ett konkret stödmaterial respektive stöd ikunskapsspridningen internt. Sammantaget bedömer Ramböll att dessa aspektermed hög sannolikhet har begränsat implementeringsinsatsens effektivitet ochdärmed möjlighet att nå mer långsiktiga effekter. I utvecklingsuppdragenkommer kvalitet alltid vara en sammanvägning mellan innehållslig kvalitet ochinsatsernas anpassning till verksamheten och en ensidig fokusering på det enaleder till att insatsen riskerar att kraftigt förlora i relevans och slagkraft.27

6. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCHREKOMMENDATIONERI detta avsnitt sammanfattas resultatet av utvärderingen med fokus påprojektets samlade avtryck. I kapitlet ges en samlad bild av vad projektetbidragit till och vilka faktorer som kan förklara dess resultat. I kapitletpresenteras också de rekommendationer som Ramböll, utifrån utvärderingensresultat, ger Skolverket inför framtida arbete med samma typ av insatser.6.1 Projektets samlade avtryckEn förutsättning för att det mest långsiktiga målet i projektets förändringsteoriom en IUP enligt förordningen ska kunna nås krävs att två villkor är uppfyllda.För det första krävs att genomförandet har skett som planerat. För det andrakrävs att teorin är konsistent och att de resultat som man avsett att uppnå påkortare sikt har uppnåtts.Enligt projektets förändringsteori är den långsiktiga måluppfyllelsen beroende avatt målgrupperna inte bara får en ökad kunskap utan att de också får en stärktförmåga att agera utifrån sina respektive mandat och ansvar. Utvärderingenvisar att projektet har varit framgångsrikt i arbetet att utveckla deltagarnaskunskap. Samtidigt visar resultatet av datainsamlingen att projektets avtryck ärsvagare längre fram i förändringsteorin. När det gäller bidraget till en stärktförmåga är inte möjligt att se en skillnad mellan de grupper som har deltagit ochde som inte har deltagit i Skolverkets aktiviteter för dessa målsättningar. Detfinns dock en chans att det material som nu finns tillgängligt via Skolverketshemsida i framtiden kommer att kunna bidra till en stärkt förmåga.Effektmålen om en IUP enligt förordningen och i förlängningen en ökadmåluppfyllelse är långsiktiga och har inte kunnat följas upp inom ramen fördenna utvärdering eftersom insatsen fortfarande pågick vid tiden förmaterialinsamlingen. I en värdering av i vilken grad projektet kan komma attbidra till de långsiktiga målen bygger värderingen på i vilken mån projektet haruppnått målen på kortare sikt. Om projektet har bidragit till avsedda resultat påkort sikt finns det också en sannolikhet att de kommer att bidra till avseddaresultat på längre sikt. Ramböll bedömer, i enlighet med detta resonemang, attsannolikheten att implementeringsprojektet på ett avgörande sätt kommer attbidra till effekterna är liten. Om avtrycket hade varit starkare i de delar som rörförmågan skulle sannolikheten vara större.Resultatet av Skolverkets implementeringsinsats har med stor sannolikhetpåverkats av ett antal faktorer kopplade till skolans/kommunens internaverksamhet, så som målgruppernas förkunskaper samt resurser och forum förkunskapsöverföring liksom av omständigheter på myndighetsnivå, så somnedläggningen av Myndigheten för skolutveckling. En viktig slutsats är dock attinsatsens resultat även i stor utsträckning har villkorats av hur Skolverket harstyrt och genomfört implementeringsinsatsen.Styrningen kan i korthet ses som framgångsrik vad gäller inriktningen påimplementeringsinsatsen där Skolverket har valt att även ge stöd i frågor somrör vidare implementeringen av Lpo 94. Svagheter i styrningen utgörs främst avatt arbetet initierades sent på myndigheten och att insatsen inte i tillräckligt höggrad anpassades till ett verksamhetsperspektiv. Förseningen av projektstartenkom dock även att ytterligare bidra till att anpassningen till skolornasverksamhet försvagades. Enskilda aktiviteter bedömer Ramböll höll hög kvalitet iinnehåll och genomförande. Undantaget är dock en mycket central aktivitet,seminarieserien till rektorer och lärare med särskilt utvecklingsansvar, däreffektiviteten i genomförande i varierande grad har varit tillfredsställande.28

Utvärderingen visar att skolledare inte i rätt tid eller i tillräcklig omfattning ficktillgång till stödmaterial respektive stöd i kunskapsspridningen internt blandannat på grund av att Skolverkets kvalitetssäkringsrutiner drog ut på tiden. Encentral slutsats i utvärderingen som Skolverket också måste hantera i detfortsatta arbetet med skolutveckling rör hur insatser i utvecklingsprojekt skakvalitetsgranskas. I utvecklingsuppdragen kommer kvalitet alltid bygga på ensammanvägning mellan innehållslig kvalitet och dess timing i förhållande till denverksamhet som avses . Om Skolverket i det fortsatta arbetet med skolutvecklingalltför mycket fokuserar på kvalitet i insatsen kommer det att leda till attinsatsen riskerar att kraftigt förlora i relevans och slagkraft.6.2 Rekommendationer inför framtida satsningarUtifrån de slutsatser om implementeringen av IUP med skriftliga omdömen sompresenteras ovan rekommenderar Ramböll att Skolverkets framtida arbete medimplementering bör utmärkas av följande:• Implementeringssatsen programmeras utifrån en sammanhållenförändringsteori• Implementeringsinsatsen planeras och genomförs med utgångspunkt iverksamhetsprocessen• Skolverket utgår inte från att kompetens kring aktuella frågor finns vidsamtliga lärarutbildningarNedan redogörs rekommenderade utgångspunkter närmare.6.2.1 Insatsen programmeras utifrån en sammanhållen förändringsteoriRamböll ser det som centralt att framtida implementeringsinsatser tar sinutgångspunkt i en relevant, förankrad förändringsteori om hur insatsen ska bidratill önskad förändring. Implementeringsprojektet tog fram en verksamhetslogiköver projektet i inledningen av projekttiden, som utgjorde en god bas förinsatsen. Ramböll bedömer dock att styrkan med en förändringsteori ligger i attden fokuserar på den kausala relationen mellan olika delar av projektet och vadsom villkorar denna kausalitet.En förändringsteori kan ses som en logisk karta över hur en insats är tänkt attfungera. I förändringsteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som ärtänkta att leda till vilka effekter på kort och lång sikt enligt följande modell:Figur 2 Modell för förändringsteoriAktiviteterUtfallResultat påkort och långsiktEffekterFramtagandet av en förändringsteori sker bakifrån. Detta innebär attmedverkande aktörer börjar med att diskutera och fastställa vilka långsiktigaeffektmål som implementeringsinsatsen ska uppnå.Då de önskade effekterna har fastställts, diskuteras vilka resultat som berördaaktörer ser som viktiga delmål för att nå det övergripande effektmålet. Delmålenkan både avse resultat på längre och kortare sikt. Om det övergripandeeffektmålet exempelvis utgörs av att verksamheternas IUP med skriftligaomdömen genomförs i enlighet med förordningen, handlar detta steg om attfastställa hur insatsen ska bidra till detta mål. Är det genom att öka lärarnas29

kunskaper om syfte och innehåll i förordningen, att öka lärarnas förmåga attskriva framåtsyftande omdömen och/eller genom andra steg?Som sista steg diskuteras vilken typ av aktiviteter som måste genomföras för attnå önskade resultat och effekter. För att implementeringsinsatsen ska varaeffektiv är det centralt att dessa aktiviteter planeras för att säkra samtligakausala länkar inom förändringsteorin. Det innebär mer konkret att det börfinnas aktiviteter som syftar till att överbrygga stegen mellan kortsiktiga ochlångsiktiga resultat samt att innehållet i aktiviteterna i hög utsträckning speglarresultatmålen.Värdet av att programmera en insats utifrån en sammanhållen förändringsteoriär att det för samtliga parter blir tydligt vad man vill uppnå och hur man avseratt nå dit. Det gör det möjligt att förebygga eventuella glapp i en kausal länksom annars inte hade upptäckts förrän resultaten av insatsen utvärderats. Ensolid förändringsteori gör också insatsen uppföljnings- och utvärderingsbar.6.2.2 Insatsen planeras och genomförs med utgångspunkt iverksamhetsprocessenDenna rekommendation handlar om att Skolverket i högre grad ska tillämparelevant kunskap om vad som händer när en skola och/eller kommun skagenomdriva förändringar i styrningen av implementeringsinsatser.Rekommendationerna kan sägas vara relevanta även för andrautvecklingsinsatser.• Anpassa insatsen i högre grad utifrån vad verksamheterna behöver snararean vad individerna i målgruppen behöver• Med utgångspunkten att skapa förändring på en skola/kommunen – hurskapar man bästa möjliga genomslag på skolan? Vad behöver målgruppernaoch när i en införandeprocess.• Ett tydligare verksamhetsperspektiv kan skapa större genomslag och nåbättre resultat. Kvaliteten i insatsen måste värderas utifrån både kvalitet iinnehåll och dess timing.6.2.3 Utgå inte från att kompetens kring aktuella frågor finns vid samtligalärarutbildningarSkolverkets uppdrag är att tillhandahålla skolor och kommuner med likvärdigtstöd i utvecklings- och implementeringsarbete – det är karaktären på derasnationella uppdrag. För att uppfylla sitt uppdrag anser Ramböll att de skasäkerställa likvärdighet i upphandling av underkonsulter/anordnare - använda dekonsulter som man vet har relevant kompetens och levererar hög kvalitet ochutgå inte från att kompetens kring aktuella frågor finns vid samtligalärarutbildningar.30

BILAGA 1I denna bilaga redovisas resultaten av de enkäter som Ramböll använts sig av iutvärderingen. Resultaten redovisas i diagramform med frågan som ställdes ienkäten som rubrik. De olika målgrupperna redovisas var för sig.6.3 Redovisning av enkäten till lärare och skolledare som skickades ut isamverkan med SkolverketNedan redogörs för svaren i enkäten som skickades ut till ett nationellt urval avlärare och skolledare i samverkan med Skolverket. Först redovisas resultaten förlärare och därefter för skolledare.6.3.1 Redovisning av enkäten till lärare som skickades ut i samverkan medSkolverket31

6.3.2 Redovisning av enkät till skolledare som skickades ut i samverkan medSkolverket35

6.4 Redovisning av enkäten till deltagare i seminarieserien anordnad avSkolverket i samverkan med högskolor/RU41

6.5 Redovisning av enkäten till deltagare på föreläsningen för huvudmän omIUP med skriftliga omdömen48

BILAGA 2Här presenteras projektets förändringsteori.Aktiviteter/utfall Resultat EffekterInformationsinsatser•webbinformation•föreläsningar•konferenser•seminarieserier•broschyrInformationsinsatserkommunikation•seminarieserier•konferenserVerktyg•stödmaterial medexempel på omdömen tilllärare•stödmaterial till rektorer•allmänna rådLärare ska• ha kunskap omstyrsystemet• ha kunskap omförordningen om IUP• ha kunskap omintentionerna bakom IUP• ha kunskap om de allmännaråden•ha kunskap om vad som ärsummativ respektive formativbedömning• ha kunskap om olika sättatt dokumentera elevensutveckling• acceptera direktiven för IUPmed skriftliga omdömenSkolledare ska• ha samma kunskaper somlärare, men•djupare kunskapom styrsystemet•mindre kunskap idokumentation• ha kunskap omansvarsfördelning•ha kunskap om hur rektorska leda skolans arbete medIUPLärare ska• kunna skriva omdömen• kunna planeraundervisningen enligtsträvansmålen (tolka ochomsätta styrdokument)• ha bedömarkompetens• ska ha förmåga attdokumentera elevensutvecklingSkolledare ska• fatta bra beslut angåendeutformningen av IUP• kunna att organisera skolansarbete med IUP• kunna bedöma kvaliteten hosen IUP• ha kursplanekompetens (selärarnas mål ovan)En IUP i enlighet medförordningenÖkad måluppfyllelseExempel•skrivna•filmadeHuvudman ska•ha kunskap om sinroll/ansvar• ha förståelse för sinroll/ansvarHuvudman ska• stödja skolledare i arbetetmed IUP• stödja lärare i arbetet medIUPVårdnadshavare ska• ha kunskap om vad en IUPska innehålla• ha kunskap om vilka kravvårdnadshavare kan ställa påskolan52