K Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt - Ålands ...

468 Ålands lagsamlingK 1Landskapslag (2008:124) om miljöskyddsådant skick att negativ miljöpåverkan undanröjs ellerom det inte är möjligt begränsas i så stor utsträckningsom möjligt. Om föroreningen har skett med samtyckeav områdets innehavare eller om innehavarenvid förvärv har känt till eller bort känna till föroreningensvarar innehavaren och verksamhetsutövarensolidariskt för åtgärder enligt denna bestämmelse.6 §. PlatsvalVerksamhet som kan medföra risk för negativ miljöpåverkanfår, om inte platsen i stads- eller byggnadsplanreserverats för sådan verksamhet, endastförläggas till plats som är lämplig för ifrågavarandeverksamhet med beaktande av verksamhetens artsamt sannolikhet för och omfattning av negativ miljöpåverkan.7 §. Verksamhetsutövarens organisationVerksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap omverksamhetens miljöpåverkan och om möjligheternaatt förebygga och begränsa dess negativa miljöpåverkansamt organisera sin verksamhet så att den skötsmed iakttagande av den allmänna miljöhänsyn somavses i 4 §.8 §. RapporteringsskyldighetVerksamhetsutövaren ska utan dröjsmål informeratillsynsmyndigheten om sådan oförutsedd miljöföroreningfrån den egna verksamheten som kan medförarisk för negativ miljöpåverkan som inte är ringa.Avdelning 2 - Tillstånd och miljögranskning3 kap. Allmänna bestämmelser om tillstånd och miljögranskning9 §. Tillstånds- och miljögranskningsmyndighetPrövningsmyndighet för tillstånd och miljögranskningenligt denna lag är Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.10 §. Krav på tillstånd och miljögranskningTillstånd krävs för verksamhet som förutsätter tillståndenligta) vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland,nedan vattenlagen,b) landskapslagen (1981:3) om renhållning, nedanrenhållningslagen ochc) Europeiska gemenskapens rättsakter på miljöområdetvilka specificerats i landskapsförordning.Tillstånd krävs för följande verksamheter:a) Kraftverk, pannanläggning eller annan anläggningsom använder brännbara ämnen avsedd för produktionoch distribution av fem megawatt eller mer.b) Vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk förproduktion och distribution av fem megawatt ellermer.c) Flygplats med en huvudrullbana som är 1 200meter eller längre.d) Hamn som i huvudsak är avsedd för handelssjöfartoch som är lämplig för fartyg med en bruttodräktighetav 1 350 bruttoton eller mer.e) Varv med kapacitet för fartyg med en bruttodräktighetav 1 350 bruttoton eller mer.f) Lager för olja, petrokemiska eller kemiska produktermed en lagringsvolym för 1 000 kubikmetereller mer.g) Djurhållande verksamhet med minst 150 djurenhetersom avses i bestämmelser som utfärdats medstöd av vattenlagen.h) Bryggeri med en produktionskapacitet av minsten miljon liter per år.i) Träskyddsbehandlingsanläggning som behandlarvirke genom tryck- eller vacuumimpregnering.j) Anläggning för motorsport med en sammanlagdasfalterad banyta som överstiger 30 000 kvadratmeter.Den som utför eller ämnar utföra verksamhet sominte omfattas av krav på tillstånd enligt denna lag kansöka tillstånd härför även om tillståndsplikt inte föreligger.Miljögranskning krävs för verksamheter somförutsätter miljögranskning enligt vattenlagen ellerrenhållningslagen. Miljögranskning krävs därtillför verksamhet som landskapsregeringen med stödav 52 § belagt med krav på miljögranskning. Miljögranskningkrävs dock inte om verksamheten samtidigtär föremål för tillstånd eller ansökan om tillståndenligt denna lag.Se K 14, Vattenlag (1996:61) för landskapet Åland och K 19,Landskapslag (1981:3) om renhållning.11 §. Krav på tillstånd och miljögranskning för ändradeller utvidgad verksamhetTillståndsprövning och miljögranskning krävs, utövervad som följer av 10 §, även för väsentlig utvidgningeller ändring av verksamhet som tidigare varitföremål för tillståndsprövning eller miljögranskning.Ändring eller utvidgning av omfattning som i sig självkräver tillstånd eller miljögranskning enligt 10 § skadärvid alltid anses vara väsentlig.Ärende som gäller ändring eller utvidgning avverksamhet avgörs enligt det förfarande som gäller nyverksamhet av motsvarande total omfattning.12 §. Ansökan om tillstånd och miljögranskningAnsökan om tillstånd eller miljögranskning lämnastill prövningsmyndigheten. Ansökan ska innehålla sådanauppgifter om sökanden, verksamheten och dessmiljöpåverkan, part och förhållandena i övrigt somkrävs för prövningen. För verksamheter som omfattasav krav på tillstånd enligt direktiv 1996/61/EG gällerde bestämmelser avseende ansökans innehåll somframgår av nämnda direktiv.Prövningsmyndigheten ska, utöver vad som gällerenligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapetÅland, utan dröjsmål tillkännage ansökan för allmänhetengenom elektronisk publicering. Av publiceringenska framgå vilken verksamhet ansökan avser,platsen för verksamheten, sökandens namn samtkontaktuppgifter till den enhet eller tjänsteman hosmyndigheten som ansvarar för ärendets beredning.Under ärendets beredning ska därefter uppgifter omberedningens olika faser samt kända och beräknadedatum av betydelse för ärendets beredning publiceraselektroniskt.Se C 1, Förvaltningslag (2008:9) för landskapet Åland.

472 Ålands lagsamlingK 1Landskapslag (2008:124) om miljöskyddverkan på vatten eller naturskador som avses i dennaparagraf och om överhängande hot om sådana.Se K 30, Landskapslag (1998:82) om naturvård och K 29,Landskapslag (2009:56) om tillämpning i landskapet av lagenom avhjälpande av vissa miljöskador.31b §. (2009/58) Bedömning av miljöpåverkan påvattenVid en bedömning av hur betydande den negativamiljöpåverkan på vatten enligt 31a § är ska bland annatde faktorer beaktas som påverkar vattenkvalitetenoch vattenanvändningen inom det aktuella området,inklusive vad som har angetts i den förvaltningsplansom avses i 5 kap. 23 § vattenlagen. Närmare bestämmelserom bedömning av hur betydande den negativamiljöpåverkan är och om faktorer som ska beaktas vidbedömningen utfärdas genom landskapsförordning.32 §. Åläggande om redovisning av miljöpåverkanTillsynsmyndigheten kan, om det finns grundad anledningatt anta att verksamhet inte är förenlig meddenna lag, den lagstiftning som nämns i 10 § eller bestämmelseroch beslut givna med stöd av sådan lagstiftning,ålägga en verksamhetsutövare att redovisaverksamhetens miljöpåverkan.33 §. Ingripande vid faraOm verksamhet eller anläggning innebär betydandefara för negativ miljöpåverkan eller allvarlig olägenhetkan, om den ansvarige inte omedelbart kan åläggasvidta rättelse, tillsynsmyndighet på landskapetsbekostnad avhjälpa faran. Kostnaderna härför ska, omfaran beror på försummelse från verksamhetsutövarenssida, återkrävas av denna.34 §. Ålägganden vid avslutande av verksamhetOm tillståndsbeslut eller beslut med anledning avmiljögranskning inte innehåller tillräckliga bestämmelsereller om verksamheten inte är tillstånds- ellermiljögranskningspliktig kan tillsynsmyndighetenbesluta om sådana undersökningar, åtgärder och försiktighetsmåtti samband med eller efter avslutandeav verksamhet som krävs för att en verksamhet skaavslutas på ett sätt som är förenligt med denna lag,den lagstiftning som nämns i 10 § samt bestämmelseroch beslut utfärdade med stöd av sådan lagstiftning.Avdelning 4 - Straff och ersättningsansvar9 kap. Straff35 §. MiljöförstöringDen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet släpperut eller lämnar ämne, vibrationer, buller, ljus, lukt,värme eller annan energi eller något annat sådant imiljön i strid med denna landskapslag, i 10 § nämndalandskapslagar eller med stöd av dem utfärdade bestämmelsereller villkor så att gärningen är ägnad attförorena miljön eller orsaka fara för hälsan döms förmiljöförstöring till böter eller fängelse i högst två år.För miljöförstöring döms även den som uppsåtligeneller av grov oaktsamhet framställer, överlåter, transporterar,använder, behandlar eller förvarar ett ämne,ett preparat, en blandning, en produkt eller ett föremåleller använder en anordning i strid meda) artikel 3 eller 4 i Europaparlamentets och rådetsförordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel,b) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningaroch om ändring av direktiv 79/117/EEG,c) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser ellerd) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 1005/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet.(2011/40)36 §. Grov miljöförstöringDen som vid miljöförstöringa) med beaktande av åsamkad eller hotande skadaslångvarighet, omfattning eller andra omständigheterorsakar skada eller risk för skada för miljön eller hälsansom är synnerligen stor ellerb) (2011/40) begått brottet trots villkor som meddelatsmed stöd av 24 § eller trots påbud eller förbudsom har givits med anledning av ett förfarande somavses i 29 eller 30 §§,och brottet även bedömt som en helhet är grovt, skaför grov miljöförstöring dömas till fängelse i minstfyra månader och högst sex år.37 §. MiljöförseelseOm miljöförstöringen med hänsyn till den fara ellerskada som har vållats miljön eller hälsan varit mindrebetydande ska gärningsmannen dömas för miljöförseelsetill böter eller fängelse i högst sex månader.För miljöförseelse döms även den som försummarskyldigheten i 10 och 11 §§ att ansöka om tillstånd ellermiljögranskning om inte gärningen ska bestraffassom miljöförstöring.38 §. Miljöförstöring av oaktsamhetDen som av annan än grov oaktsamhet ingriper imiljön på det sätt som avses i 35 §, med beaktande avåsamkad eller hotande skadas långvarighet, omfattningeller andra omständigheter, orsakar skada ellerrisk för skada för miljön eller hälsan som är synnerligenstor döms för miljöförstöring av oaktsamhet tillböter eller fängelse i högst ett år.39 §. Brott mot landskapslagen om miljöskyddDen som på annat än ovan i detta kapitel nämnt sättuppsåtligen eller av oaktsamheta) inleder tillståndspliktig verksamhet före det attbeslut om tillstånd vunnit laga kraft,b) inleder miljögranskningspliktig verksamhet föreansökan om miljögranskning avgjorts,c) åsidosätter en skyldighet som grundar sig på eninstruktion, ett villkor, en föreskrift eller ett åläggandegivet av en myndighet med stöd av denna lag ellerd) upphävd (2011/40)e) bryter mot förbudet i 5 § 1 mom. eller mot enlandskapsförordning som utfärdats med stöd av dennalag eller den lagstiftning som nämns i 10 §ska dömas till böter för brott mot landskapslagen ommiljöskydd om strängare straff för gärningen inte bestämspå något annat ställe i lag.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt473Landskapslag (2008:124) om miljöskyddK 140 §. Straffbestämmelser i speciallagarBegås ett brott som avses i 9 kap. vattenlagen tilllämpasi första hand bestämmelserna i nämnda kapiteloch landskapslag. Straffbestämmelserna i renhållningslagentillämpas vid sidan av bestämmelserna idetta kapitel.40a §. (2011/40) Juridiska personers straffansvarPå miljöförstöring, grov miljöförstöring, miljöförseelseoch miljöförstöring av oaktsamhet tillämpasvad som bestäms om juridiska personers straffansvar i9 kap. strafflagen (FFS 39/1889).Se St 101 FL I.10 kap. Ersättning41 §. Tillämpliga bestämmelserOm annat inte bestäms på något annat ställe i lagska miljöskador som orsakas av verksamhet som avsesi denna lag i tillämpliga delar ersättas enligt lagenom ersättning för miljöskador (FFS 737/1994). Påersättningsfrågor i samband med vattentillstånd tilllämpasvattenlagen.Ändringar i lagen om ersättning för miljöskadorgäller i landskapet om inte annat bestäms i denna lag.Se Ci 304 FL I.Avdelning 5 - Övriga bestämmelser11 kap. Förordningsmakt42 §. UtsläppLandskapsregeringen kan genom landskapsförordningutfärda bestämmelser om rikt- och gränsvärdenför, begränsning av, förbud mot samt övervakning ochkontroll ava) utsläpp av hälso- eller miljöfarliga ämnen i miljöneller allmänt avlopp,b) särskilt störande buller eller skakningar underbestämda tider ochc) utsläpp eller deponering av slam som innehållerhälso- eller miljöfarliga ämnen.43 §. MiljökvalitetLandskapsregeringen kan genom landskapsförordningutfärda miljökvalitetsnormer och andra bestämmelserom miljökvalitet samt om övervakning av miljökvalitetsom är behövliga för att klara de allmännaförutsättningarna som avses i 1 §.44 §. Särskilda bestämmelser för enskilda typer avverksamheterLandskapsregeringen kan för en viss typ av verksamhetgenom landskapsförordning besluta om närmarebestämmelser avseende begränsning och kontrollav samt metoder för att minska verksamhetensnegativa miljöpåverkan och risk för sådan påverkan.Landskapsregeringen kan samtidigt besluta att miljögranskningav ifrågavarande typ av verksamheterendast ska avse dessa bestämmelser och kan därvidundanta verksamheten från miljögranskning enligtdenna landskapslag och den lagstiftning som nämnsi 10 § i övrigt.45 §. Bemyndigande att utföra verksamhet utan föregåendemiljögranskningLandskapsregeringen kan för en enskild typ avverksamhet besluta att hela eller delar av föreskrivenmiljögranskning inte krävs om verksamheten utförsav en person som uppfyller av landskapsregeringenfastställda krav och som landskapsregeringen bemyndigatatt utan föregående granskning utföra ifrågavarandeverksamhet. Bemyndigandet kan ges för högstfem år i taget.Den som bemyndigats enligt 1 mom. svarar för attåtgärd som vidtagits inom ramen för bemyndigandetutförs i enlighet med vad som följer av denna lag.Den bemyndigade ska, vid äventyr att bemyndigandetannars återkallas, informera tillsynsmyndighetenom plats och tidpunkt för åtgärder som den vidtagitinom ramen för bemyndigandet. Bemyndigande somåterkallats kan återfås efter ny prövning, dock tidigastefter tre år från återkallandet. Vid beslut om bemyndigandeska den bemyndigade informeras om förutsättningarnaför återkallande.46 §. RapporteringspliktLandskapsregeringen kan, om det av synnerligaskäl krävs för övervakningen av särskilt betydandemiljöförhållanden, genom landskapsförordning beslutaom rapporteringsplikt för genomförande av viss typav åtgärd. Verksamhetsutövaren kan därvid åläggasatt inom 30 dagar efter verksamhetens genomförandeinformera tillsynsmyndigheten om plats och tidpunktför den aktuella verksamheten.47 §. EG-förordningarLandskapsregeringen kan i landskapsförordningbesluta att bestämmelser om tillsyn i denna lag skagälla även i fråga om tillsyn över efterlevnaden avEG:s förordningar inom området miljörätt samt attsådana bestämmelser utöver vad som följer av 15 och17 §§ ska utgöra grund för beslut med anledning avansökan om miljögranskning respektive förutsättningarför tillstånd.48 §. MarkLandskapsregeringen kan i landskapsförordninginta närmare bestämmelser oma) de med hänsyn till olika markanvändningsändamålhögsta tillåtna halterna av skadliga ämnen i markoch om de halter som ska läggas till grund för bedömningenav föroreningsgraden och saneringsbehovet,b) behandling och isolering av förorenade marksubstanser,c) de tekniska krav som ställs på saneringen samt omd) kontroll och tillsyn.Landskapsregeringen kan utfärda i 1 mom. avseddalandskapsförordningar som i tillämpliga delar gälleräven avlagringar på bottnen i vattenområde.49 §. ÄmnenI det fall att användningen av ett bränsle, ämne, preparateller en produkt medför eller med fog kan antasmedföra olägenhet för hälsan eller miljön kan landskapsregeringengenom landskapsförordning utfärdabestämmelser omK

474 Ålands lagsamlingK 1Landskapslag (2008:124) om miljöskydda) begränsning av eller förbud mot tillverkning,överlåtelse eller användning av bränslet, ämnet, preparateteller produkten och omb) sammansättningen och märkningen av ämnet,preparatet eller produkten.Bestämmelser om kemikalier finns härutöver ilandskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om kemikalier. Omproduktsäkerhet föreskrivs skilt.Se L 14, Landskapslag (1990:32) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om kemikalier; L 12, Landskapslag(1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningarom produktsäkerhet.50 §. Information till allmänhetenLandskapsregeringen kan utfärda närmare bestämmelserom myndigheternas skyldigheter att informeraallmänheten om föroreningar i miljön och deras verkningar.Republikens president har förordnat att 51 § ska förfalla.52 §. MiljögranskningspliktLandskapsregeringen kan genom landskapsförordningbesluta att verksamhet som medför risk för negativmiljöpåverkan som inte är ringa inte får bedrivasutan föregående miljögranskning.Om det genom landskapsförordning bestäms attviss verksamhet kräver miljögranskning för vilkenenligt tidigare gällande bestämmelser inte har krävtsmiljögranskning ska samtidigt föreskrivas om den tidinom vilken ansökan om miljögranskning ska lämnasin. Denna tid ska vara minst ett år från det att landskapsförordningenträtt i kraft.12 kap. Övriga bestämmelser53 §. Planer och program för miljöskyddLandskapsregeringen antar de planer och programför miljöskydd som avses i Europeiska gemenskapensrättsakter.53a §. (2011/28) LuftkvalitetLandskapsregeringen ska i den utsträckning det ärmöjligt trygga en god luftkvalitet med beaktande avvad som föreskrivs om luftföroreningar med stöd avdenna lag och vad som i 53b och 53c §§ föreskrivs omplaner för tryggande av luftkvaliteten.53b §. (2011/28) LuftkvalitetsplanOm det gränsvärde för luftföroreningar som föreskrivsmed stöd av denna lag överskrids eller om detfinns en risk för att det kommer att överskridas skalandskapsregeringen göra upp en luftkvalitetsplan påmedellång och på lång sikt för hur gränsvärdet skakunna underskridas och hur den tid då gränsvärdetöverskrids ska kunna förkortas. En luftkvalitetsplanbehövs inte om det är fråga om en sådan överskridningav föreskrivna gränsvärden för inandningsbarapartiklar (PM 10) som avses i 53e § och som uppenbartberor på partikelbelastning som orsakas av sandningi samband med vinterunderhåll av gator och vägar.Landskapsregeringen kan enligt egen prövning göraupp en luftkvalitetsplan också för hur målvärdena förozon ska uppnås.Luftkvalitetsplanen ska innehålla information omhur luftkvaliteten försämrats samt om nödvändiga åtgärderför förbättrande av luftkvaliteten vilka riktarsig mot trafiken och andra verksamheter som orsakarutsläpp. Vid behov ska planen även innehålla åtgärderför skyddande av befolkningsgrupper som är känsligaför luftföroreningar. Landskapsregeringen utfärdargenom landskapsförordning närmare bestämmelserom innehållet i en luftkvalitetsplan.53c §. (2011/28) Handlingsplan på kort siktOm det tröskelvärde för larm i fråga om svaveldioxideller kvävedioxid som föreskrivs med stöd avdenna lag överskrids eller om det finns en risk för attdet kommer att överskridas ska landskapsregeringengöra upp en handlingsplan på kort sikt för hur den farasom orsakas av överskridandet ska kunna minskasoch hur den tid då tröskelvärdet överskrids ska kunnaförkortas. Om tröskelvärdet för larm i fråga om ozonöverskrids eller om det föreligger en risk för att detkommer att överskridas ska landskapsregeringen göraupp en handlingsplan på kort sikt endast om riskenför överskridande, dess varaktighet eller graden av ettsådant överskridande därigenom kan minskas. Landskapsregeringenkan enligt egen prövning göra upp enhandlingsplan på kort sikt också för hur gränsvärdetska kunna underskridas och hur den tid då gränsvärdetöverskrids ska kunna förkortas och målvärdenaför ozon ska kunna uppnås.En handlingsplan på kort sikt ska i tillämpliga delarinnehålla de uppgifter som avses i 53b § 2 mom.samt de motsvarande åtgärder i enlighet med 53b §2 mom. genom vilka luftkvaliteten kan påverkas såsnabbt som möjligt.Landskapsregeringen utfärdar genom landskapsförordningnärmare bestämmelser om innehållet i enhandlingsplan på kort sikt.53d §. (2011/28) Förfarande för när planer ska görasupp och upplysningar lämnasEn luftkvalitetsplan ska göras upp inom 18 månaderefter utgången av det kalenderår under vilketgränsvärdet har överskridits eller en risk för att det skaöverskridas har konstaterats. En handlingsplan på kortsikt ska göras upp utan dröjsmål efter att tröskelvärdetför larm har överskridits eller då en risk för att det skaöverskridas har konstaterats.Landskapsregeringen ska i tillräckligt god tid geallmänheten möjlighet att framföra sina åsikter omutkasten till planer. Detta ska göras genom att ärendetkungörs på landskapsregeringens anslagstavla eller ien tidning med allmän spridning på orten samt därtillpubliceras elektroniskt.Information om en godkänd plan samt om hur deframförda åsikterna har beaktats ska lämnas till allmänhetenså som det föreskrivs i 2 mom.53e §. (2011/28) Överskridning av gränsvärden orsakadav sandningInom ett område där det gränsvärde för inandningsbarapartiklar (PM 10) som föreskrivs med stöd avdenna lag uppenbart överskrids på grund av partikel­

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt475Landskapslag (2008:124) om miljöskyddK 1belastning som orsakas av sandning i samband medvinterunderhåll av gator och vägar kan landskapsregeringeni stället för en luftkvalitetsplan göra en utredningom överskridande och dess orsaker samt omåtgärder för minskning av halterna. Landskapsregeringenutfärdar genom landskapsförordning närmarebestämmelser om innehållet i utredningen.Utredningen ska göras inom sju månader efter utgångenav det kalenderår under vilket gränsvärdetöverskridits. Bestämmelserna i 53d § 2 och 3 mom.om hur allmänheten ska ges möjlighet att delta skaiakttas när utredningen görs.53f §. (2011/28) Förlängning av tidsfristen för gränsvärdenaför kvävedioxidInom ett område där det finns en risk för att degränsvärden för kvävedioxid som föreskrivs med stödav denna lag kommer att överskridas efter att den föreskrivnatidsfristen löpt ut kan landskapsregeringengöra en bedömning om tidsfristen ska förlängas medhögst fem år räknat från den 1 januari 2010 på de villkorsom anges i artikel 22.1 i Europaparlamentets ochrådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renareluft i Europa, nedan kallat luftkvalitetsdirektivet.Om villkoren för förlängning av tidsfristen uppfyllsenligt landskapsregeringens bedömning ska landskapsregeringendärefter dock senast den 30 september2011 sända den till Europeiska kommissionen förytterligare bedömning.Landskapsregeringen fattar beslut i ärendet på basisav den ståndpunkt som Europeiska kommissionentagit och som avses i artikel 22.4 andra och tredjestycket luftkvalitetsdirektivet. Landskapsregeringenska lämna information om beslutet till allmänhetenantingen i en tidning med allmän spridning eller publiceraselektroniskt.Landskapsregeringen utfärdar genom landskapsförordningnärmare bestämmelser om villkoren förförlängning av tidsfristen.53g §. (2011/28) Kvalitetssäkring av mätningar ochundersökningarDe mätningar, test, utredningar och undersökningarsom verkställigheten av denna lag förutsätter ska utföraspå ett kompetent och tillförlitligt sätt och medändamålsenliga metoder.54 §. HandräckningPolisen är skyldig att ge handräckning för verkställighetenav denna landskapslag, den lagstiftning somnämns i 10 § och med stöd av den utfärdade bestämmelseroch beslut.55 §. TystnadspliktDen som vid utförandet av i denna lag förutsattauppgifter har erhållit information om ett företagsekonomiska ställning eller om annans affärs- eller yrkeshemligheteller om enskilda personers personligaförhållanden ska hemlighålla dessa uppgifter, om inteden till vars förmån tystnadsplikt är föreskriven samtyckertill att uppgifterna lämnas ut. Sådana uppgifterfår inte utnyttjas till egen eller någon annans fördel.Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgiftersamt miljökvalitetsuppgifter är likväl inte sekretessbelagda.Utan hinder av tystnadsplikten får den som vid utförandetav uppgifter enligt denna landskapslag hartagit del av sådan information som avses i 1 mom.lämna ut uppgifterna tilla) landskapsmyndigheter för utförande av uppgiftersom avses i denna landskapslag och tillb) åklagar-, polis- och tullmyndigheter för utredningav brott.56 §. Skydd för undersökningsredskapDet är förbjudet att skada eller att utan grund flyttapå eller avlägsna instrument för mätning av miljökvaliteteneller andra undersökningsredskap och att annarsstöra användningen av dylik utrustning.13 kap. Ikraftträdelse57 §. IkraftträdelseDenna lag träder i kraft den 1 december 2008.Åtgärder för lagens verkställighet får vidtas förelagens ikraftträdande.Genom denna lag upphävs landskapslagen(2001:30) om miljöskydd och miljötillstånd. De förordningarsom har antagits med stöd av landskapslagenom miljöskydd och miljötillstånd ska utan hinderav lagens ikraftträdande förbli gällande om inte annatsärskilt följer av bestämmelserna i denna lag.58 §. Befintliga verksamheterFör befintliga verksamheter gäller följande:a) Giltiga tillstånd som är givna enligt landskapslagen(2001:30) om miljöskydd och miljötillstånd fortgården tid som tillståndet gäller.b) Verksamheter som genom ikraftträdandet avdenna lag blir föremål för granskningsplikt men somhar giltiga tillstånd givna enligt den lagstiftning somnämns i a) punkten ska ansöka om miljögranskningsenast tre månader innan tillståndet upphör att gälla.c) Verksamhet som har varit föremål för anmälanenligt landskapslagen om miljöskydd och miljötillståndbehöver inte lämna en ansökan om miljögranskningvarvid av landskapsregeringen i anledning avanmälan utfärdade föreskrifter fortsätter att gälla.d) Ansökan om tillstånd eller miljögranskning förverksamhet som genom ikraftträdandet av denna lagblir föremål för tillståndsplikt eller granskningspliktmen som tidigare inte har varit föremål för tillståndselleranmälningsplikt enligt den lagstiftning somnämns i a) punkten ska göras inom ett år från dennalags ikraftträdande.59 §. Anhängiga anmälningsärendenAnmälningsärenden som är anhängiga hos Ålandslandskapsregering överförs, tillsammans med denberedning som föranstaltats, på tjänstens vägnar tillprövningsmyndigheten när denna lag träder i kraft.K

476 Ålands lagsamlingK 2LF (2008:130) om miljöskyddK 2Landskapsförordning (2008:130) ommiljöskydd1 §. Tillståndsplikt och miljögranskningspliktI bilaga 1 till denna förordning anges verksamheterför vilka tillstånd eller miljögranskning krävs.2 §. Beslut om miljögranskningspliktÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan i enskildafall besluta att annan verksamhet än den somanges i bilaga 1 är miljögranskningspliktig, om det ärfrågan om en liknande verksamhet vilken medför ensådan risk för negativ miljöpåverkan som inte ansesvara ringa.3 §. EG-rättsakter som ska beaktas vid prövning ochtillsynBestämmelser om tillsyn i landskapslagen(2008:124) om miljöskydd ska tillämpas vid Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighets tillsyn över efterlevnadeni enskilda fall av följande EG-bestämmelser.Följande EG-bestämmelser ska även utgöra grund förbeslut med anledning av ansökan om miljögranskningeller tillstånd:1) Krav på verksamhetsutövare i kapitlen II och IVi EG-förordningen (EG) nr 2037/2000 om ämnen sombryter ned ozonskiktet.2) Artiklarna 3.1, 3.2, 4.1, 5, 7.1 – 7.3 och 7.4a iEG-förordningen (EG) nr 850/2004 om långlivadeorganiska föroreningar och om ändring av direktiv79/117/EEG.3) Artiklarna 3, 4, 5.3, 6 – 8 i EG-förordningen(EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser.4 §. Kommunalt avloppstillståndKommunalt avloppstillstånd enligt 6 kap. 20 §2 mom. vattenlagen (1996:61) för landskapet Ålandkrävs för avloppsanläggning för hushålls- eller motsvarandeavloppsvatten med en maximal belastningmotsvarande högst 25 personekvivalenter. För sådananläggning krävs inte miljögranskning. I bilaga 2 tilldenna förordning anges förutsättningarna för beviljandeav kommunalt avloppstillstånd.Med en personekvivalent avses den mängd nedbrytbartorganiskt material som har en biokemisk syreförbrukningpå 70 gram per dygn under sju dygn.Med hushålls- eller motsvarande avloppsvatten avsesavloppsvatten från bostadshus, fritidshus, flerfamiljshus,stugby, hotell, gästhem, skola, kontor, restaurang,café, campingplats och andra liknande anläggningar.5 §. Bästa tillgängliga teknik eller metodBästa tillgängliga teknik definieras i 3 § landskapslagen(2008:124) om miljöskydd. Vid bedömning av vadsom är bästa tillgängliga teknik eller metod beaktas1) minskning av avfallsmängden och avfalletsskadlighet,2) farligheten hos de ämnen som används samtmöjligheterna att använda ämnen som är mindre skadligaän tidigare,3) möjligheten att återanvända och återvinna ämnensom använts och avfall som uppkommit vid produktionen,4) utsläppens art, mängd och miljöpåverkan,5) arten och förbrukningen i fråga om råvaror,6) energianvändningens effektivitet,7) förebyggandet av risker som anknyter till verksamhetenoch olycksrisker samt förebyggandet avföljder av olyckor,8) tiden för ibruktagande av bästa tillgängliga teknikoch betydelsen av den planerade tidpunkten förinledande av verksamheten samt de kostnader ochden nytta som uppkommer vid förebyggandet och begränsningenav utsläpp,9) de samlade miljökonsekvenserna,10) de produktionsmetoder och de metoder för bemästrandeav utsläpp som används i industriell skala,11) kunskapsutvecklingen i fråga om teknik och naturvetenskapsamt12) uppgifter om bästa tillgängliga teknik som EGkommissioneneller ett internationellt organ har publicerat.6 §. Särskilda bestämmelser vid borrning i bergI bilaga 3 till denna förordning finns närmare bestämmelserom utförande av borrning i berg.Undantag från kravet i sista streckpunkten i bilaga3 gäller för borrning som var planerad före förordningensikraftträdande den 1 december 2008. För sådantfall ska ansökan om miljögranskning lämnas insenast den 31 juli 2009. (2009/26)7 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 december2008.Genom ikraftträdandet av denna förordning upphävslandskapsförordningen (2001:35) om miljöskyddoch miljötillstånd.Bilaga 1I denna bilaga avses meda) ML landskapslagen (2008:124) om miljöskydd,b) VL vattenlagen (1996:61) för landskapetÅland,c) VF vattenförordning (1996:77) för landskapetÅland,d) RL landskapslagen (1981:3) om renhållning,e) T att tillståndsplikt gäller samt medf) G att miljögranskningsplikt gäller.I denna bilaga förtecknas i ett antal avsnitt med underpunktersådana verksamheter som kräver tillstånd(T) eller miljögranskning (G). För att ge överskådlighetnämns i förteckningen lagrum i ML, VL eller RLmed stöd av vilka tillståndsplikt eller miljögranskningspliktgäller. Dessa har i vänstermarginalen markeratsmed ett paragraftecken (§).Miljögranskning krävs inte för tillståndspliktigaverksamheter.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt477LF (2008:130) om miljöskyddK 21 Vattenpåverkande verksamhet§ 6:16 § 1 mom. c punkten VL:Tillförsel av övergödande ämnen direkt iytvatten från verksamhet vars teoretiskaårliga belastning på vattenmiljön uppgårtill 200 kilogram fosfor eller 1 500 kilogramkväve.§ 6:17 § 1 mom. a punkten VL:Utsläpp till ytvatten av ämnen ochmateria som kan medföra ytvattenfarligförorening. (se 1 § VF)§ 6:17 § 1 mom. b punkten VL:Direkta utsläpp till grundvatten av ämnensom kan medföra grundvattenfarligförorening. (se 1 § VF)§ 6:17 § 1 mom. c punkten VL:Återinföring till samma vattenförande lagerav vatten som använts geotermiskt,vatten från gruva och dagbrott samtvatten som har pumpats ut i sambandmed byggnads- och anläggningsarbeten.§ 6:17 § 1 mom. d punkten VL:Konstgjord infiltration till grundvatten.2 Primärnäringar§ 10 § 2 mom. g punkten ML:Djurhållande verksamhet med minst 150djurenheter som avses i bestämmelsersom utfärdats med stöd av VL. (se 6 §VF)2.1 Anläggning för djurhållning av fjäderfäeller svin, vilken förfogar över mer än40 000 platser för fjäderfä.2.2 Djurhållande verksamhet med minst 30djurenheter som avses i bestämmelsersom utfärdats med stöd av VL. (se 6 §VF)2.3 Pälsdjursfarm för minst 250 avelshonorav mink eller iller eller för minst 50avelshonor av räv eller sjubb eller förminst 50 avelshonor av andra pälsdjureller annan pälsdjursfarm som medavseende på stallgödselproduktion ellermiljöpåverkan motsvarar en pälsdjursfarmför 250 avelshonor av mink.§ 6:16 § a punkten VL:Tillförsel av övergödande ämnen direkt iytvatten från fiskodling med en produktionom 20 ton fisk per år.2.4 Fiskodling med en produktion av minst1 ton fisk per år.3 Avloppsanläggning§ 6:16 § b punkten VL:Tillförsel av övergödande ämnen direkti ytvatten från reningsverk med enkapacitet som uppgår till 900 personekvivalenter.3.1 Avloppsanläggning med en kapacitetsom uppgår till mer än 25 personekvivalenter.TTTTTTTTTGGGG4 Livsmedelsindustri4.1 Slakteri för en produktion baserad på enslaktvikt av mer än 50 ton per dygn.4.2 Slakteri för en produktion baserad på enslaktvikt av mer än 50 ton per år.4.3 Framställning av livsmedel med beredningoch behandling av animaliska råvaror(förutom mjölk) för en produktion avmer än 75 ton produkter per dygn.4.4 Anläggning för framställning av livsmedelmed beredning och behandlingav animaliska råvaror, utom mjölk, fiskoch skaldjur, för en produktion av merän 200 ton per år.4.5 Anläggning för framställning av livsmedelmed beredning och behandlingav fisk- och skaldjursprodukter för enproduktion av mer än 25 ton per år.4.6 Framställning av mjölkprodukter baseradpå en invägning av mer än 200 tonmjölk per dygn (årsmedelvärde).4.7 Anläggning för framställning av mjölkprodukterbaserad på en invägning avmer än 50 ton per år.4.8 Anläggning för produktion av mer än 10ton glass per år.4.9 Framställning av livsmedel med beredningoch behandling av vegetabiliskaråvaror för en produktion av mer än 300ton produkter per dygn (kvartalsmedelvärde).4.10 Anläggning för framställning av livsmedelmed beredning och behandlingav vegetabiliska råvaror för en produktionav mer än 1 000 ton per år, medundantag av verksamheter som avsesi punkt 4.12.4.11 Anläggning för framställning eller raffineringav vegetabiliska eller animaliskaoljor eller fetter, eller produkter av sådanaoljor eller fetter, för en produktionav mer än 100 ton per år.4.12 Anläggning för beredning eller konserveringav frukt, bär, rotfrukter ellergrönsaker för en produktion baseradpå mer än 2 000 ton råvara per år elleranläggning för enbart tvättning ellerrensning av frukt, bär, rotfrukter ellergrönsaker för en produktion baseradpå mer än 2 000 ton råvara per år, omverksamheten medför utsläpp av vattensom inte leds till ett tillståndspliktigtavloppsreningsverk.4.13 Anläggning för tillverkning av stärkelse,stärkelsederivat eller socker.4.14 Bageri som förbrukar mer än 15 tontorrjäst eller 50 ton annan jäst per år.4.15 Anläggning för tillverkning av kvarnprodukterför en produktion av mer än1 000 ton per år.4.16 Anläggning för framställning av mer än250 kubikmeter läskedryck per år.TTTTGGGGGGGGGGGGK

478 Ålands lagsamlingK 2LF (2008:130) om miljöskydd§ 10 § 2 mom. h punkten ML:TBryggeri med en produktionskapacitetav minst en miljon liter per år.4.17 Anläggning för framställning av råsprit Geller av alkoholhaltiga drycker genomjäsning eller destillation motsvarandemer än 10 ton ren etanol per år.4.18 Anläggning för framställning av mer än 1 Gton malt eller jäst.4.19 Anläggning för framställning av djurfoderGför en produktion av mer än 500 tonspannmålsfoder eller mer än 100 tonper år annat foder, dock inte grovfoderi form av halm, hö eller ensilage. Medframställning menas malning, blandningeller pelletering av råvaror till bruksfärdigtdjurfoder. Med spannmålsfoderavses foder som innehåller mer än50 viktprocent spannmål. Foder somframställs och används inom den egnadjurhållningen ska inte räknas in i ovanståendemängder. Denna punkt omfattarinte bearbetning av slaktbiprodukteroch annat animaliskt avfall, tillverkningav oljekakor från vegetabiliska oljor ochfetter eller tillverkning av mjöl eller pelletarav kött eller fisk.4.20 Tobaksfabrik. G4.21 Kafferosteri för en produktion av mer än G10 ton per år.5 Avfallshantering§ 28b § 1 mom. RL:TVerksamhet som yrkesmässigt eller i offentliganläggning återvinner eller slutligtomhändertar avfall, med undantag avvegetabiliskt jord- och skogsbruksavfallsamt obehandlat träavfall.§ 28i § RL:G- yrkesmässig insamling av avfall,- yrkesmässig transport av avfall och- yrkesmässig försäljning eller förmedlingav avfall för återvinning eller slutligtomhändertagande5.1 Behandlingsanläggning som inte är Gtillståndspliktig där uttjänta produkteryrkesmässigt tas omhand för att tillvaratadelar till försäljning, återanvändningeller annan materialåtervinning.5.2 Avslutande av deponi. G5.3 Lagring av avfall från titandioxidindustrin,Tsom avses i artikel 4 i EG-direktiv78/176/EEG om avfall från titandioxidindustrin.5.4 Behandlingsanläggning för uttjänta fordon,Tsom avses i artikel 6 i EG-direktiv2000/53/EG om uttjänta fordon.5.5 Inrättning eller företag som utförbehandlingsverksamhet av avfall frånelektriska eller elektroniska produkter,som avses i artikel 6 i EG-direktiv2002/96/EG om avfall som utgörs av ellerinnehåller elektriska eller elektroniskaprodukter (WEEE).T5.6 Anläggning för animaliskt avfall för en Tproduktion baserad på mer än 10 tonråvara per dygn.6 Energi§ 10 § 2 mom. a punkten ML:TKraftverk, pannanläggning eller annananläggning som använder brännbaraämnen avsedd för produktion och distributionav 5 megawatt eller mer.6.1 Kraftverk, pannanläggning eller annananläggning som använder brännbaraämnen avsedda för produktion ochdistribution av minst 1 megawatt.§ 10 § 2 mom. b punkten ML:TVindkraftverk eller grupper av vindkraftverkför produktion och distribution av 5megawatt eller mer6.2 Vindkraftverk eller grupper av vindkraftverkför produktion och distribution avminst 500 kilowatt.6.3 Olje- eller gasraffinaderi. T6.4 Koksverk. T6.5 Anläggning för överföring av kol till gas- Teller vätskeformiga produkter.6.6 Förgasnings- eller kondensverk för trä,torv eller kol eller annan anläggning förtillverkning av fast, flytande eller gasformigtbränsle.7 Lager§ 10 § 2 mom. f punkten ML:TLager för olja, petrokemiska eller kemiskaprodukter med en lagringsvolymför 1 000 kubikmeter eller mer.7.1 Lager för olja, petrokemiska eller kemiskaprodukter med en lagringsvolymför minst 100 kubikmeter.7.2 Distributionsstation för flytande bränsledär volymen hos cisternerna är minst 10kubikmeter.8 Transport§ 10 § 2 mom. c punkten ML:TFlygplats med en huvudrullbana som är1 200 meter eller längre.8.1 Flygplats eller helikopterplatta medminst 500 flygrörelser per år.§ 10 § 2 mom. d punkten ML:THamn som i huvudsak är avsedd förhandelssjöfart och som är lämplig förfartyg med en bruttodräktighet av 1 350bruttoton eller mer.8.2 Depå för fler än 50 bussar eller lastbilareller arbetsmaskindepå av motsvarandestorlek.8.3 Kemikaliebangård eller terminal därhälso- eller miljöfarliga kemikalierförflyttas från ett transportmedel till ettannat eller från ett transportmedel tillett upplag eller från ett upplag till etttransportmedel.GGGGGGGG

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt479LF (2008:130) om miljöskyddK 28.4 Anläggning för tvättning av mer än5 000 personbilar per år eller mer än1 000 tvättar per år av andra fordonsåsom lastbilar eller traktorer.9 Metallindustri9.1 Anläggning för rostning och sintring avmetallhaltig malm, inbegripet svavelhaltigmalm.9.2 Anläggning för produktion av råjärn ellerstål (primär eller sekundär smältning),inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning,med en kapacitet som av mer än2,5 ton per timme.9.3 Anläggning för produktion av mer än 1ton järn, stål eller järnlegeringar per år.9.4 Valsverk eller smidesverkstad förjärnmetall.9.5 Anläggning för behandling av järnbaserademetallera) genom varmvalsning med enkapacitet av mer än 20 bruttoton stålper timme,b) genom hammarsmide därslagkraften per hammare överstiger 50kilojoule eller när den använda värmeeffektenöverstiger 20 megawatt ellerc) genom anbringande av skyddsbeläggningarav smält metall med eninmatning som överstiger 2 bruttotonstål per timme.9.6 Järn- eller stålgjuteri med en produktionskapacitetav mer än 20 ton perdygn.9.7 Gjuteri eller annat smältverk med enproduktionskapacitet av minst 200 tonper år.§ 10 § 2 mom. e punkten ML:Varv med kapacitet för fartyg med enbruttodräktighet av 1 350 bruttoton ellermer.9.8 Varv avsett för båtar vilka är längre än12 meter.9.9 Anläggninga) för produktion av icke-järnmetallerutifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterialgenom metallurgiska, kemiskaeller elektrolytiska processer, ellerb) för smältning, inklusive framställningav legeringsmetaller, av ickejärnmetallerinklusive återvinningsprodukter,(färskning, formgjutning etc.) med ensmältningskapacitet av mer än 4 ton perdygn för bly och kadmium eller av merän 20 ton per dygn för övriga metaller.9.10 Anläggning för ytbehandling av metallereller plaster som använder en elektrolytiskeller kemisk process där behandlingsbadenhar en volym som överstiger30 kubikmeter.9.11 Varmdoppningsanläggning eller ackumulatorfabrik.TTTTGGGG9.12 Valsverk, smidesverkstad eller drageriför mer än 1 ton andra metaller än järnmetaller.9.13 Anläggning för elektrolytisk eller kemiskytbehandling av metaller eller plaster,anläggning för tillverkning av mönsterkort,betningsanläggning, fosfateringsanläggningeller anläggning föranodisering av aluminium.10 Mineralindustri10.1 Gruvdrift, provbrytning och maskinellguldgrävning.10.2 Anläggning för anrikning av malmer ellermineraler.10.3 Stenbrott eller stenbrytning som är anknutentill annat än jordbyggnadsverksamhetoch där stenmaterial behandlasminst 50 dagar per år.10.4 Permanent stenkross, asfaltstation elleranläggning för kalkstenmalning ellerflyttbara stenkrossar, asfaltstationereller anläggningar för kalkstensmalningeller andra anläggningar som finfördelarmaterial, som är förlagd till ett visstområde och i användning minst 50 dagarom året.10.5 Anläggning för produktion av klinker(cement) i roterugn med en produktionskapacitetsom överstiger 500 ton perdygn, eller av kalk i roterugn med enproduktionskapacitet av mer än 50 tonper dygn, eller i andra typer av ugnarmed en produktionskapacitet av mer än50 ton per dygn.10.6 Anläggning för framställning av cement,kalk, krita eller kalkprodukter.10.7 Anläggning för tillverkning av mer än500 ton betong, varor av betong ellercement per år.10.8 Anläggning för produktion av asbestoch för tillverkning av asbestbaseradeprodukter.10.9 Anläggning för produktion av glas, inklusivesådana som är avsedda för tillverkningav glasfibrer, med en smältningskapacitetav mer än 20 ton per dygn.10.10 Anläggning för tillverkning av glas,glasfibrer eller andra glasvaror som omfattarblandning av glasråvaror (märg),smältning eller syrabehandling av glas,där glasråvaror med tillsats av bly- ellerarsenikföreningar eller där mer än 5 tonandra glasråvaror per år förbrukas.10.11 Anläggning för smältning av mineraler,inklusive sådana för tillverkning avmineralull, med en smältningskapacitetav mer än 20 ton per dygn.10.12 Anläggning för smältning av mineraler,inklusive sådana för tillverkning avmineralull.TGGGGGGGTTTGGTTTGGGK

480 Ålands lagsamlingK 2LF (2008:130) om miljöskydd10.13 Anläggning för tillverkning av keramiskaprodukter genom bränning, i synnerhettakpannor, tegel, eldfast sten, kakel,stengods eller porslin, med en produktionskapacitetsom överstiger 75 tonper dygn, och/eller en ugnskapacitetsom överstiger 4 kubikmeter och meden satsningsdensitet per ugn på mer än300 kg per kubikmeter.10.14 Anläggning för tillverkning av lättgruseller lättbetong.10.15 Anläggningar för tillverkning av keramiskaprodukter genom bränning, isynnerhet takpannor, tegel, eldfast sten,kakel, stengods eller porslin, med enproduktionskapacitet som överstiger 1ton per år.10.16 Anläggning för tillverkning av gipsskivoroch fibercementskivor.10.17 Anläggning för framställning av kol (hårtkol) eller av grafitelektroder genombränning eller grafitisering.11 Kemisk industri11.1 Kemisk fabrik för framställning av kemiska,organiska produkter såsoma) kolväten (linjära eller cykliska,mättade eller omättade, alifatiska elleraromatiska),b) syreinnehållande organiskaföreningar, särskilt alkoholer, aldehyder,ketoner, karboxylsyror, estrar, acetater,etrar, peroxider, epoxihartser,c) svavelinnehållande organiskaföreningar,d) kväveinnehållande organiskaföreningar, särskilt aminer, amider, nitronyl-och nitroföreningar, nitra-föreningar,nitriler, cyanater, isocyanater,e) fosfororganiska föreningar,f) halogenerade kolväten,g) metallorganiska föreningar,h) basplaster och andra polymerer(polymerer, syntetfibrer, regenereradcellulosa),i) syntetgummi,j) färgämnen och pigment samtsåsomk) ytaktiva ämnen och tensider.TTTGGG11.2 Kemisk fabrik för framställning av Toorganiska baskemikalier och andraorganiska ämnen såsoma) gaser, såsom ammoniak, klor ellerklorväte, fluor eller fluorväte, koloxider,svavelföreningar, kväveoxider, väte,svaveldioxid, karbonylklorid (fosgen),b) syror, kromtrioxid, fluorvätesyra,fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra,oleum, svavelsyrlighet,c) baser, såsom ammoniumhydroxid,kaliumhydroxid, natriumhydroxid,d) salter, såsom ammoniumklorid,kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat,perborat, silvernitrat samtsåsome) icke-metaller, metalloxider ellerandra oorganiska föreningar såsomkalciumkarbid, kisel och kiselkarbid.11.3 Anläggning för tillverkning av smörjolja. G11.4 Anläggning för tillverkning av färg, lack Geller tryckfärg för en produktion av merän 1 ton per år.11.5 Anläggning för tillverkning av plastprodukterGdär processen omfattarpolymerisation eller mer än 1 ton andraplastprodukter per år.11.6 Anläggning för tillverkning av konstfiber Geller lim.11.7 Anläggning för att genom vulkningGtillverka gummivaror, om produktionenbaseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandningper år.11.8 Kemisk anläggning för framställning av Tgödselmedel baserade på fosfor, kväveeller kalium (enkla eller sammansatta).11.9 Anläggning för tillverkning av gödselmedelGbaserade på andra ämnen än fosfor,kväve eller kalium.11.10 Kemisk anläggning för framställning av Tbekämpningsmedel.11.11 Kemisk anläggning med kemisk eller Tbiologisk tillverkning av läkemedel.11.12 Kemisk anläggning för framställning av Tsprängämnen.12 Textilindustri12.1 Garveri för en produktion av mer än 12 Tton produkter per dygn.12.2 Anläggning för garvning eller annan Gberedning av läder eller pälsskinn för enproduktion av mer än 2 ton färdigt lädereller färdigt pälsskinn per år.12.3 Anläggning för förbehandling (tvättning,Tblekning och mercerisering) ellerför färgning av fibrer eller textilier därbehandlingskapaciteten överstiger 10ton per dygn.12.4 Anläggning för förbehandling eller färgningGav fibrer eller textilier av mer än 10ton fibrer eller textilier per år.12.5 Tvätteri för mer än 1 ton tvättgods perdygn.G

482 Ålands lagsamlingK 2LF (2008:130) om miljöskyddd) med mer än 5 centimeter förövriga sjöar.15.6 Annat vattenuttag än för hushållsvatten Goch det som anges i 2:7 § VL då vatteninte längre rinner ut från– Dalkarby träsk i Jomala,– Markusbölefjärden i Finström,– Långsjön i Finström och Jomala,– Borgsjön i Sund,– Lavsböle träsk i Saltvik,– Toböle träsk i Saltvik,– Oppsjön i Kökar, eller från– annan sjö där hushållsvatten tas förfler än 50 personer eller medeluttagetför hushållsvatten överskrider 10 kubikmeterper dygn.15.7 Uttag av hushållsvatten från en sjö då Gvatten inte längre rinner ut från sjön ochdet totala årliga vattenuttaget motsvararen volym som sänker vattenytana) med mer än 10 centimeter (volymensom det motsvarar inom parentes)för– Markusbölefjärden i Finström (145 300kubikmeter),– Långsjön i Finström och Jomala(138 300 kubikmeter),– Lavsböle träsk i Saltvik (27 300 kubikmeter)samtb) med mer än 5 centimeter (volymensom det motsvarar inom parentes) för– Dalkarby träsk i Jomala (8 300 kubikmeter),– Toböle träsk i Saltvik (25 800 kubikmeter),– Borgsjön i Sund (8 600 kubikmeter)eller för– Oppsjön i Kökar (10 600 kubikmeter).§ 6:15 § 2 mom. e punkten VL:TTäkt av mer än 10 000 kubikmetergrundvatten per år, varvid flera anläggningarsuttag ur samma vattenförekomsträknas samman.15.8 Täkt av mer än 10 kubikmeter grundvattenGper dygn, varvid flera anläggning-ars uttag ur samma grundvattentillgångska räknas samman.§ 6:15 § 2 mom. a punkten VL:TAnläggande av bro, tunnel eller annantransportanordning i, över eller underallmän farled.§ 6:15 § 2 mom. b punkten VL:TUtläggande eller upptagning av ledningeller kabel i allmän farled om inte godkännandetill företaget från den myndighetsom har att övervaka farleden harinhämtats.§ 6:15 § 2 mom. c punkten VL:TAnnan med 6:15 § 2 mom. a ochb punkterna (se ovan) jämförbar olägenhetför samfärdseln.15.9 Uppförande av vägbank i vatten. G§ 6:15 § 2 mom. g punkten VL:Anläggande av våtmark över 5 hektar.T§ 6:15 § 2 mom. h punkten VL:TMarkavvattning av mer än 5 hektarundantaget dränering av jordbruksmarkgenom täckdikning med dräneringsrörsom har en största diameter om 300millimeter av jordbruksmark.§ 6:15 § 2 mom. i punkten VL:TUppdämning av mer än 20 000 kubikmetervatten per år från samma avrinningsområde.§ 6:15 § 1 mom. VL:TTillstånd för utförande av vattenföretagkrävs om genomförandet berör enskildrättsinnehavares rätt och inte samtligaberörda rättsinnehavare godkäntåtgärden.§ 6:18 § a – g punkterna VL:GUtförande av vattenföretag om det kanmedföraa) fara för människors hälsa,b) sådant förändringar i naturförhållandenaeller av existensbetingelsernaför de i naturen levande organismernasom är betydande,c) fara för översvämning eller allmänvattenbrist,d) ändring eller stängning av kungsådra,e) olägenhet för fiskens vandringeller möjlighet till fortplantning som ärbetydande,f) försämring av vattnets reningsförmågaeller annan kvalitetsförsämringsom inte är ringa ellerg) betydande minskning av naturskönheten,trivseln i omgivningen,kulturvärdena eller rekreationsmöjligheterna.16 Övrigt16.1 Sjukhus med flera än 200 vårdplatser. G16.2 Begravningsplats. G16.3 Krematorium. G16.4 Anläggning i vilken sandblästring sker Gutomhus.16.5 Anläggning som avses i 3 och 4 §§Gstatsrådets förordning om begränsningav utsläpp av flyktiga organiskaföreningar förorsakade av användningav organiska lösningsmedel i vissaverksamheter och anläggningar (FFS435/2001).16.6 Sanering av förorenad mark, sediment Geller grundvatten som riskerar att medföraen betydande miljöpåverkan.16.7 Anläggning som är avsedd för ytbehandlingav material, föremål ellerprodukter och som använder organiskalösningsmedel, i synnerhet för appretering,tryckning, bestrykning, avfettning,vattenskyddsimpregnering, limning,målning, rengöring eller impregneringmed en förbrukning av lösningsmedelsom överstiger 150 kg per timme ellermer än 200 ton per år.T

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt483LF (2008:130) om miljöskyddK 2Bilaga 2Kommunalt avloppstillstånd för ny- eller ombyggnadav små avloppsanläggningar motsvarandehögst 25 personekvivalenter (pe).1. ReningskravAvloppsanläggningen ska klara följande reningskrav:- Fosforreduktionen ska vara minst 80 procent.- Kvävereduktionen ska vara minst 40 procent.- Reduktionen av organiska ämnen räknat som reduktionav BOD 7-värde ska vara minst 90 procent.Målsättningen är att minst 50 procent av fosforn iavloppsvattnet ska kunna återvinnas.Den procentuella reningsgraden kan bestämmas utgåendefrån uppmätta koncentrationsvärden (uttryckti t.ex. milligram per liter) för organiska ämnen, fosforoch kväve i renat och orenat avloppsvatten (toalettvattenoch BDT-vatten). Då det i praktiken är svårt attpå ett tillförlitligt sätt mäta koncentrationer i orenatavloppsvatten speciellt från avloppsanläggningar förenfamiljshus, så kan reningsgraden beräknas utgåendefrån uppmätta koncentrationsvärden i renat avloppsvattenoch från schablonvärden enligt tabellennedan för helt orenat avloppsvatten. Beräkningen kangöras då det är möjligt att som grund för den användaett specifikt avloppsvattenflöde (uttryckt i t.ex. literper person och dygn) och då det renade avloppsvattnetsom prov tas på inte har spätts ut med yt- ellergrundvatten. Ett sådant specifikt avloppsvattenflödesom ofta kan användas för avloppsanläggningar förenfamiljshus är 150 liter per person och dygn (l/pd).En bedömning måste dock alltid göras i det enskildafallet om det är rimligt att anta att avloppsvattenflödetär 150 l/pd.Tabell med schablonvärdenbelastningensorganiska fosfor kväveursprung ämnen(BOD 7-värde)gO 2/pd % gP/pd % gN/pd %fekalier 15 30 0,6 30 1,5 10urin 5 10 1,2 50 11,5 80BDT-vatten 30 60 0,4 20 1,0 10sammantaget 50 100 2,2 100 14,0 100BOD 7=BDT =g =pd =O 2=P =N =Biological Oxygen Demand. BOD 7-värdet ärett mått på den mängd syre som behövs föratt under sju dygn bryta ner en viss mängdorganiska ämnenbad-, disk- och tvättvattengramperson och dygnsyrefosforkväveOm utsläppet av avloppsvatten sker till en vattentäkt,badstrand eller annan speciellt känslig recipientkan kommunen besluta om strängare krav än vad somförskrivs i denna bilaga. Reningskrav ska fastställasutgående från att möjligheten att använda vattenområdet,för det ändamål för vilket det har tagits i bruk,inte försämras.2. Andra kravDagvatten och dräneringsvatten får inte ledas tillavloppsanläggningen. Slambrunnar som hör till avloppsanläggningenska tömmas tillräckligt ofta, så attslam inte försämrar reningen i anläggningen.Innan en ny- eller ombyggd anläggning tas i brukska den synas och godkännas av kommunen.För en avloppsanläggning med en maximal belastningmotsvarande flera än 5 pe ska finnas en beskrivningav avloppssystemet samt en aktuell bruks- ochunderhållsanvisning. Reningen i anläggningen skaregelbundet kontrolleras och vid behov redovisas.Lokaliseringen av en avloppsanläggning ska görasenligt vattenlagen (1996:61) och landskapslagen(2008:124) om miljöskydd.3. Undantag från genomförandekrav vid ombyggnad3.1 Avloppsanläggning för högst 5 pe med enbartslamavskiljareA. Kommunen kan bevilja undantag på grund avatt avloppsvattnets påverkan på vattenmiljön bedömsvara liten och avloppsanläggningen nyttjas av högsttvå personer som är födda år 1935 eller tidigare.B. Kommunen kan bevilja undantag senast till den1 januari 2013, om fastighetsinnehavaren förbindersig att ansluta fastighetens avlopp till ett- kommunalt avloppsprojekt som är beslutat att genomförasi det aktuella området i överensstämmelsemed kommunens avloppsplanering eller till- privat avloppsprojekt som omfattar minst femhushåll.C. Kommunen kan bevilja undantag om avloppsvattnetsläpps ut i ett dike och- dikets längd från utsläppspunkten till dikesmynningenär minst 200 meter eller om- avståndet från utsläppspunkten till havet eller ensjö är minst 200 meter.Undantag enligt punkt C kan dock inte beviljas om- det finns särskilda skäl som motiverar en tidigareombyggnad av avloppsanläggningen- avloppsvattnet släpps ut i ett tillrinningsområdeför dricksvattentäkterna Borgsjön, Dalkarby träsk,Lavsböle träsk, Långsjön/Markusbölefjärden, Oppsjöneller Toböle träsk.Undantag enligt punkt C kan avse längst tiden framtill den 1 januari 2009.K

484 Ålands lagsamlingK 2LF (2008:130) om miljöskydd3.2 Andra avloppsanläggningar för högst 5 pe än dei avsnitt 3.1Undantag kan göras för tiden fram till den 1 januari2014 för anläggningar vid vilka inte kraven enligtdenna bilaga uppfylls men vid vilka reningen är bättreän i anläggningar med enbart slamavskiljning.Bilaga 3 (2011/93)Krav vid borrning i berg1. Allmänna krav1.1 Vid borrning ska vattnets salthalt i borrhåletkontrolleras med konduktivitetsmätare. Om ledningsförmåganöverskrider 700 mikrosiemens per centimeterska vattenprov tas och kloridhalten analyseras vidett laboratorium.1.2 På de platser kloridhalten i vattnet överskrider100 milligram per liter ska borrhålet tätas enligt kapitel3. så att grundvattnet inte riskerar att förorenas.1.3 Om annan förorening observeras i borrhålet skaÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet informeras.1.4 Att öka vattenkapaciteten genom sprängning ibrunnen är inte tillåtet.1.5 Foderrör ska drivas ner minst 2 meter i fastberg, dock minst 6 meter från markytan.1.6 Svetsskarvar mellan foderrör ska vara täta ochhållfasta mot arbetstryck.1.7 Tätning mellan foderrör och berg ska genomförasoch vara tät.1.8 Senast en månad efter att borrningsarbetet ärslutfört ska den som utfört borrningsarbetet skicka enkopia av brunnsprotokollet till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetdär det ska framgå brunnens slutligaplacering och djup, markens beskaffenhet samtledningsförmåga och eventuell uppmätt kloridhalt ivattnet i borrhålet.1.9 Foderrörens kvalitet ska vara hållbar och beständig.I första hand ska foderrör av stål användas.2. Särskilt om energibrunnar2.1 Borrhålskollektorn ska vara en helsvetsad plaströrskollektorenligt svenska SS-EN 12201 eller motsvarandemed fabrikstillverkad returböj.2.2 Kollektorslangen ska inspekteras för eventuellatransportskador och vid behov provtryckas innannedsänkning i borrhål. Provtryckning ska genomförasefter installation och rekommenderas ske i sambandmed provkörning av värmepumpen.2.3 Borrhålslocket ska vara fast förankrat i foderröretför att förhindra upptryckning av kollektorn videventuell isbildning på slangen. Locket ska även varatättslutande för att förhindra att ytvatten och eller jordtränger in i brunnen. Vid upptryckande (artesiskt) vattenska åtgärder vidtas för att förhindra grundvattenutflöde.2.4 Svetsning av plaströrskopplingar ska genomförasmed lämpligt material och svetsutrustning, invändigstödhylsa vid mekaniska kopplingar.2.5 Rörgrav ska fyllas med lämpligt material sominte kan skada slangen.2.6 Kollektorslang i mark ska isoleras med markbeständigtmaterial genom husvägg och vidare 0,5 meterutanför husvägg.2.7 Energibrunnens läge på fastigheten ska angesmed noggrannheten +/- 0,1 meter. Lägesuppgifternaska anges med bricka på husgrund eller annan väl synligplats.2.8 Anläggningen ska utformas så att den automatisktstängs av vid läckage från kollektorslangen. Omläckage eller annat fel uppstår på anläggningen skadet åtgärdas utan dröjsmål. Om läckage på kollektorslangensker i brunnen ska kollektorslangen pumpasfri från köldbärarvätska och tas upp och repareras ellerbytas ut. Därefter ska pumpen monteras och brunnnenpumpas ur, tills vattnet vare sig smakar eller doftarköldbärarvätska. Vid läckage till omgivningen skaÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet informeras.2.9 Etylenglykol får inte användas vid nyinstallationersom frostskyddmedel i kollektorn, utan biologisktframställd etanol rekommenderas.2.10 Borrhål får placeras med mindre än 20 metersmellanrum inom egen fastighet. Den som utför borrningenfår avgöra avstånd och djup mellan de egnabrunnarna. Avståndet till borrhål på intilliggande fastighetmåste vara minst 20 meter.2.11 Avståndet vid markytan mellan borrhål kanminskas genom att vinkla hålen ifrån varandra,skyddsavståndet 20 meter till grannfastighetens borrhålska då uppfyllas på en nivå under markytan sommotsvarar 40 procent av borrhålsdjupet. Borrningenska utföras med extra styrning för att säkerställa borrhåletsriktning.2.12 Skyddsavståndet mellan en energibrunn ochen enskild borrad vattentäkt ska vara minst 30 meteroch till grävd brunn minst 20 meter.2.13 Nyinstallation av energibrunnar får inte skeinom 100 meters avstånd från borrade grundvattentäktersom nyttjas av flera än 10 personer eller därmedeluttaget överskrider 2 kubikmeter per dygn.2.14 Nyinstallation av energibrunnar är inte tillåteninom 100 meters avstånd från ytvattentäkterna Dalkarbyträsk i Jomala, Markusbölefjärden i Finström,Långsjön i Finström och Jomala, Borgsjön i Sund,Lavsböle träsk och Toböle träsk i Saltvik och Oppsjöni Kökar.2.15 Energibrunnar närmare än 30 meter från enenskild avloppsanläggning ska placeras högre i terrängenän den enskilda avloppsanläggningen. Dettaär speciellt viktigt i närheten av borrade vattentäkter.2.16 Vid borrning inom 300 meter från strandlinjenvid saltsjön vid normalvattenstånd eller nedanför 5meters höjdkurvan över havsytan vid normalvattenståndska förutom kontrollen enligt punkten 1.1 ocheventuellt punkten 1.2 avläsning av konduktiviteteneller kloridhalter utföras i botten av brunnen tidigasten vecka och senast sex månader efter avslutad borrning.Detta gäller inte en brunn där det redan vid borrningstillfälletuppmätts en kloridhalt i vattnet somöverskrider 100 milligram per liter och som därförska tätas. Om konduktiviteten i vattnet överskrider700 mikrosiemens per centimeter eller kloridhalten i

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt485LF (2001:38) om riksförfattningar … luftenK 3vattnet överskrider 100 milligram per liter ska tätningenligt kapitel 3 göras.3. TätningBorrhålet ska tätas genom injektering av tätningsmaterialeller på motsvarande av Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighet godkänt sätt så att det är säkerställtatt det inte finns någon hydraulisk kontaktmellan sötvatten- och saltvattenförande skikt i brunnnen.Tätningsmaterialet ska inte påverka grundvattnetskemi negativt och tåla frysning.K 3Landskapsförordning (2001:38) omtillämpning i landskapet Åland avvissa riksförfattningar rörandeåtgärder mot förorening av luften1 §. (2010/78) Med de avvikelser som anges i dennaförordning ska följande författningar tillämpas i landskapetÅland:Regler om luftkvaliteten1. Statsrådets beslut om riktvärden för luftkvalitetoch målvärde för svavelnedfall (FFS 480/1996)2. (2011/29) Statsrådets förordning om luftkvaliteten(FFS 38/2011)3. upphävd (2011/29)4. Statsrådets förordning om arsenik, kadmium,kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväteni luften (FFS 164/2007)Regler om utsläpp5. Statsrådets beslut om begränsning av utsläpp avflyktiga organiska föreningar vid upplagring och distributionav bensin (FFS 468/1996)6. Statsrådets förordning om begränsning av utsläppav flyktiga organiska föreningar förorsakade avanvändning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheteroch anläggningar (FFS 435/2001)7. Statsrådets förordning om begränsning av utsläppav svaveldioxid och kväveoxider samt partikelutsläppfrån förbränningsanläggningar och gasturbinermed en bränsleeffekt på minst 50 megawatt (FFS1017/2002)8. Statsrådets förordning om begränsning av utsläppav flyktiga organiska föreningar förorsakade avanvändning av organiska lösningsmedel i vissa målarfärgeroch lacker samt produkter för fordonsreparationslackering(FFS 837/2005)8a. (2011/109) Statsrådets förordning om återvinningav bensinångor vid distributionsstationer (FFS1085/2011)Regler om produkters sammansättning9. Statsrådets beslut om svavelhalten för stenkol(FFS 888/1987)10. (2011/2) Statsrådets förordning om kvalitetskravenpå motorbensin, dieselolja och vissa andra flytandebränslen (FFS 1206/2010)11. Statsrådets förordning om svavelhalten i tungbrännolja, lätt brännolja och marin dieselbrännolja(FFS 689/2006)12. 6 kap. 4 - 6 §§ statsrådets förordning om miljöskyddför sjöfarten (FFS 76/2010).2 §. (2010/78) Uppföljningen i landskapet enligt reglernaom luftkvaliteten i 1 § ska göras i tillräcklig omfattning.Uppgifterna från de närmaste uppföljningsområdenai riket ska användas.Med avvikelse från statsrådets förordning om begränsningav utsläpp av flyktiga organiska föreningarförorsakade av användning av organiska lösningsmedeli vissa verksamheter och anläggningar (FFS435/2001) gäller i landskapet miljögranskningspliktenligt landskapslagen (2008:124) om miljöskydd ide fall verksamheter enligt riksförordningen är tillståndspliktigaeller ska anmälas till datasystemet förmiljöinformation.Till en ansökan om miljötillstånd som gäller inledandetav verksamhet som anges i statsrådets förordningom begränsning av utsläpp av svaveldioxid ochkväveoxider samt partikelutsläpp från förbränningsanläggningaroch gasturbiner med en bränsleeffekt påminst 50 megawatt (FFS 1017/2002) vid en förbränningsanläggningmed en nominell elektrisk effekt på300 megawatt eller mer, ska fogas en utredning överlämpliga lagringsplatser för koldioxid och den tekniskaoch ekonomiska genomförbarheten i fråga omeftermontering av utrustning för koldioxidavskiljningoch transport.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.3 §. Ändringar i författningarna i 1 § skall tillämpas ilandskapet från det att de träder i kraft i riket.4 §. De förvaltningsuppgifter som ska skötas av statligamyndigheter eller kommuner enligt författningarnai 1 § handhas i landskapet av landskapsregeringen eller,i förekommande fall, av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.(2007/132)Om författningarna i 1 § hänvisar till bestämmelseri rikslagstiftningen och motsvarande bestämmelserfinns i landskapslagstiftningen skall hänvisningenanses avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen.5 §. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.Genom denna förordning upphävs [landskapsstyrelsens]beslut (1996:69) om tillämpning i landskapetÅland av vissa statsrådsbeslut rörande åtgärder motförorening av luften.K

486 Ålands lagsamlingK 4LF (2010:81) om … anläggningar som innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktet samt växthusgaserK 4Landskapsförordning (2010:81) omtillämpning i landskapet Åland avstatsrådets förordning om underhållav anläggningar som innehåller ämnensom bryter ned ozonskiktet samt vissafluorerade växthusgaser1 §. Statsrådets förordning om underhåll av anläggningarsom innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktetsamt vissa fluorerade växthusgaser (FFS452/2009), nedan kallad ozonförordningen, tillämpasi landskapet. Ändringar i ozonförordningen ska gällai landskapet från den tidpunkt de träder i kraft i riket.2 §. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska skötaförvaltningsuppgifterna enligt förordningen. Certifikatsom utfärdats av Säkerhetsteknikcentralen skagälla även i landskapet. Hänvisningar till rikets miljöskyddslagi ozonförordningens 13 § ska avse motsvarandebestämmelser i landskapslagen (2008:124)om miljöskydd.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.K 5Landskapsförordning (2003:33) omavfallsförbränning1 §. Med de avvikelser som anges i denna förordningskall i landskapet tillämpas statsrådets förordning omavfallsförbränning (FFS 362/2003).2 §. Hänvisningar i statsrådsförordningen till bestämmelseri rikslagstiftningen vilka har motsvarighet ilandskapslagstiftningen skall avse bestämmelsernai landskapslagstiftningen. Begreppet problemavfallskall i landskapet vara farligt avfall.3 §. Upphävd (2007/144).4 §. Ändringar av statsrådsförordningen skall tillämpasi landskapet från det att de träder i kraft i riket.5 §. (2008/133) En tillståndsansökan som gäller driftenav en avfallsförbränningsanläggning ska innehållauppgifter om återvinning av den värme som alstras vidförbränningen och åtgärder för att minska mängdenoch skadligheten gällande förbränningsrester samt omåtervinning eller behandling av förbränningsresterna.6 §. Ett miljötillstånd för en avfallsförbränningsanläggningska utöver kraven i landskapslagen (2008:124)om miljöskydd innehålla följande (2008/133)1) det brännbara avfallet, angivet enligt avfallsklasspå det sätt som i en bilaga till miljöministeriets förordningom en förteckning över de vanligaste typernaav avfall och över problemavfall (FFS 1129/2001) bestämsom avfallsklasser, samt de största tillåtna mängderdärav som får brännas,2) anläggningens största tillåtna förbränningskapacitet,3) utsläppsgränsvärden för de föroreningar som definierasi statsrådets förordning om avfallsförbränning4) sådant som gäller övervakning av avloppsvattnetssurhetsgrad, temperatur och flöde,5) provtagning och mätmetoder för kontroll av utsläppsgränsvärdenoch6) registrering och bearbetning av mätresultat samtpresentation av dem för tillsynsmyndigheten.Miljötillstånd för verksamhet där farligt avfall förbrännsskall dessutom innehålla föreskrifter om detfarliga avfallets minsta och största massflöde ochvärmevärde samt om de högsta tillåtna mängderna förolika föroreningar i farligt avfall såsom polykloreradebifenyler (PCB), pentaklorfenol (PCP), klor, fluor,svavel och tungmetaller.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.7 §. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003.Genom denna förordning upphävs landskapsförordningen(1998:94) om tillämpning i landskapet Ålandav ett statsrådsbeslut om förbränning av farligt avfall.K 6Ålands landskapsregerings beslut(2003:35) om regler för eldning avavfall (2008/137)1 §. SyfteSyftet med detta landskapsregeringsbeslut är attförhindra utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen imiljön. Eldning av avfall kan ge upphov till utsläppav t.ex. tungmetaller, dioxiner och polyaromatiskakolväten (PAH).Med avfall avses varje föremål, ämne eller substanssom innehavaren gör sig av med eller avser eller ärskyldig att göra sig av med.2 §. (2008/137) Eldning av avfallDet är förbjudet att elda avfall utomhus samt i värmepannautan nödvändigt miljötillstånd eller miljögranskning.Med undantag från detta kan dock sådaneldning ske– av torrt gräs, ris och annat hyggesavfall om detinte är förbjudet enligt annan lagstiftning,– av obehandlat virke,– av halm inom jordbruket samt– i värmepanna av mindre mängder tidningspapper,wellpapp, papp och liknande.Vid eldning ska bestämmelserna om aktsamhetoch eldningsförbud i 30 och 31 §§ räddningslagen(2006:106) för landskapet Åland iakttas, samt skabeaktas andra risker för olägenhet som eldning kanmedföra i omgivningen.Se G 16, Räddningslag (2006:106) för landskapet Åland.3 §. UndantagUndantag från dessa bestämmelser får göras vid övningararrangerade av brandmyndigheter.4 §. Upphävd (2008/137).

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt487LF (2005:51) om bullerbekämpning som EG förutsätterK 7K 7Landskapsförordning (2005:51) omtillämpning i landskapet Åland avstatsrådets förordning om bullerutredningaroch handlingsplaner förbullerbekämpning som Europeiskagemenskapen förutsätter1 §. Med de avvikelser som anges i denna förordningskall i landskapet Åland tillämpas statsrådets förordningom bullerutredningar och handlingsplaner förbullerbekämpning som Europeiska gemenskapen förutsätter(FFS 801/2004).2 §. Hänvisas i riksförordningen till bestämmelser irikslagstiftning vilka har motsvarighet i landskapslagstiftningenskall hänvisningen avse bestämmelserna ilandskapslagstiftningen.Hänvisningen i riksförordningen till 25a § riketsmiljöskyddslag skall enligt denna förordning avse1) en befolkningskoncentration med över 100 000invånare vilken på basis av invånartätheten kan ansesvara ett område med stadskaraktär,2) allmänna vägar med en trafikmängd på över tremiljoner fordon per år,3) järnvägar med en trafikmängd på över 30 000 tågper år, och4) flygplatser som används för civil luftfart och somhar en trafiktäthet på mer än 50 000 starter eller landningarsammanlagt per år, med undantag av starteroch landningar som utförs enbart för övningsändamålmed lätta luftfartyg.3 §. De förvaltningsuppgifter som enligt riksförordningenankommer på statliga myndigheter skall ilandskapet handhas av landskapsregeringen.4 §. Ändringar i riksförordningen skall tillämpas ilandskapet från det att de träder i kraft i riket.5 §. Istället för 9 § riksförordningen skall följande gälla.Landskapsregeringen skall tillställa kommissionen1) före den 30 december 2007 ett sammandrag avbullerutredningar som gjorts för de områden som avsesi 6 § 1 mom. riksförordningen,2) före den 30 december 2008 ett sammandrag avde handlingsplaner för bullerbekämpning som gjortsför de områden som avses i 6 § 1 mom. riksförordningen,3) före den 30 december 2012 och därefter vartfemte år ett sammandrag av de bullerutredningar somgjorts för de områden som avses i 2 § 2 mom. i dennaförordning,4) före den 18 januari 2013 och därefter vart femteår ett sammandrag av de handlingsplaner för bullerbekämpningsom gjorts för de områden som avses i 2 §2 mom. i denna förordning och5) före den 31 december 2008 och därefter vartfemte år ett meddelande om alla de områden somanges i 2 § 2 mom. denna förordning.K 8Ålands landskapsregerings beslut(2001:72) om tillämpning i landskapetÅland av statsrådets förordning ombuller från utrustning som är avseddatt användas utomhus (2007/133)1 §. Med de avvikelser som anges i detta beslut skall ilandskapet Åland tillämpas statsrådets förordning ombuller från utrustning som är avsedd att användas utomhus(FFS 621/2001).2 §. Hänvisas i förordningen till bestämmelser i rikslagstiftningvilka har motsvarighet i landskapslagstiftningenskall hänvisningen avse bestämmelserna ilandskapslagstiftningen.3 §. (2007/133) De förvaltningsuppgifter som enligtförordningen ankommer på statliga myndigheter skai landskapet handhas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighettill den del förvaltningen grundarsig på landskapets lagstiftningsbehörighet. Försäkranom överensstämmelse i 6 § 2 mom. upprättas endastpå svenska.4 §. Ändringar i förordningen skall tillämpas i landskapetfrån det att de träder i kraft i riket.K 9Landskapslag (2011:111) om tillämpningi landskapet Åland av lagen omfrämjande av användningen avbiodrivmedel för transport1 §. Inledande bestämmelseMed de avvikelser som anges i denna lag ska riketslag om främjande av användningen av biodrivmedelför transport (FFS 446/2007), nedan kallad rikslagen,tillämpas i landskapet.Ändringar i rikslagen ska tillämpas i landskapetfrån det att de träder i kraft i riket om inte annat följerav denna lag.2 §. FörvaltningDe förvaltningsuppgifter som enligt rikslagen ankommerpå statens myndigheter ska i landskapet skötasav landskapsregeringen, till den del förvaltningenhänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet.3 §. Avvikelser från rikslagstiftningenHänvisningar i rikslagen till bestämmelser i rikslagstiftningenska i landskapet avse motsvarande bestämmelseri landskapslagstiftningen.4 §. FörordningLandskapsregeringen kan inom landskapets behörighetgenom landskapsförordning besluta att författningarsom utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpasi landskapet oförändrade eller med de ändringarlandskapsregeringen beslutar.5 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 januari 2012.K

488 Ålands lagsamlingK 10LF (2007:3) om deponering av avfallÅtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan lagen träder i kraft.K 10Landskapsförordning (2007:3) omdeponering av avfall1 kap. Inledande bestämmelser1 §. TillämpningsområdeI denna förordning finns bestämmelser om krav pådeponering av avfall och om tillståndspliktig deponering.Denna förordning skall inte tillämpas på1) spridning av slam, inklusive avloppsslam ochslam från muddringsverksamhet och liknande material,för gödnings- eller jordförbättringsändamål,2) användning av lämpligt inert avfall vid restaureringoch utfyllnadsarbete eller för byggnadsändamåli deponier,3) deponering av icke-farligt muddringsslam i vattenområde,från vilket det har avlägsnats, eller på landi närheten av sådant område,4) deponering av icke-förorenad jord eller ickefarligtinert avfall som uppkommer vid prospekteringoch utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångarsamt vid drift av stenbrott.2 §. SyfteSyftet med denna förordning är att förebygga ochminska negativ miljöpåverkan som deponering av avfallkan orsaka miljön och människors hälsa.3 §. DefinitionerFöljande beteckningar används i denna förordningmed den betydelse som anges nedan.1) Avfall, farligt avfall och icke farligt avfall.Begreppen avfall och farligt avfall har samma betydelsesom i renhållningslagen och i landskapsregeringensmed stöd av 2 § renhållningslagen fattadebeslut om avfall och farligt avfall samt förfarandenför återvinning och slutligt omhändertagande. Ickefarligtavfall är avfall som inte är farligt enligt nämndadefinition.2) Deponi. Deponi är en upplagsplats för avfall påjorden eller under mark, inklusive- interna upplag för avfall som har uppkommitinom den egna verksamheten, samt- platser som används under mer än ett år för tillfälliglagring av avfall men med uteslutande av- anläggningar där avfall omlastas för att beredasför vidare transport för återvinning, behandling ellerslutligt omhändertagande på annan plats samt- platser där avfall som skall återvinnas eller behandlasinom tre år eller där avfall som skall slutligtomhändertas inom ett år lagras.3) Inert avfall. Inert avfall är avfall som inte genomgårnågra väsentliga fysikaliska, kemiska ellerbiologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp,brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemisktpå något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskteller inverkar på andra material det kommer i kontaktmed på ett sätt som kan orsaka skador på miljön ellermänniskors hälsa. Den totala lakbarheten och det totalaföroreningsavfallet i avfallet samt ekotoxicitetenhos avfallet skall vara obetydliga och får inte äventyrakvaliteten på yt- eller grundvatten.4) Biologiskt nedbrytbart avfall. Biologiskt nedbrytbartavfall är avfall som kan genomgå anaerobeller aerob nedbrytning.5) Geologisk barriär. En geologisk barriär föreliggernär de geologiska och hydrogeologiska förhållandenaunder och i närheten av en deponi innebär enfastläggande förmåga som är tillräcklig för att förebyggaen potentiell risk för mark och grundvatten.6) Lakvatten. Lakvatten är vätska som rinner genomdet deponerade avfallet och som tränger ut ur ellerstannar kvar i en deponi.7) Deponigas. Deponigas är gas som genereras fråndet deponerade avfallet.4 §. DeponiklasserVarje deponi skall hänföras till någon av klasserna- deponi för farligt avfall,- deponi för icke-farligt avfall eller- deponi för inert avfall.2 kap. Allmänna krav5 §. Avfall som inte får deponerasFöljande avfall får inte deponeras:1) Avfall som, beroende på de förhållanden sområder i en deponi, är explosivt, frätande, oxiderande,mycket brandfarligt eller brandfarligt, enligt definitioneni bilaga 3 till direktiv 91/689/EEG.2) Avfall i flytande form, inräknat spillvatten menmed undantag av slam som har en hög torrhalt.3) Sjukvårdsavfall och annat kliniskt avfall frånmedicinska eller veterinärmedicinska verksamhetersom är smittfarligt och således innehåller levandemikroorganismer eller deras toxiner samt som enligtvetenskap eller grundad misstanke förorsakar sjukdomhos människor eller andra levande organismer.4) Avfall som har genomgått utspädning ellerblandning enbart i syfte att uppfylla kriterierna förmottagning av avfall vid en deponi eller kriteriernaför att annars vara tillåtet att deponera.5) Kasserade däck, undantaget cykeldäck, från bilar,arbetsmaskiner eller andra fordon eller kross avsådana däck.6) Annat biologiskt nedbrytbart avfall än- fallvilt samt- sådant som får grävas ned utan hinder av gällandebestämmelser om bortskaffande av animaliska biprodukterpå avlägsna områden och om bortskaffande avdöda sällskapsdjur. 1)Vid en deponi som är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagenfår endast sådant avfall tas emot somöverensstämmer med den förteckning som har upprättatsför miljötillståndet för deponien som avses i 20 §2 punkten denna förordning.1)Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bortskaffandeav animaliska biprodukter på avlägsna områden och ombortskaffande av döda sällskapsdjur (FFS 1374/2004).

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt489LF (2007:3) om deponering av avfallK 106 §. Deponering vid deponier av olika deponiklasserVid en deponi för icke-farligt avfall får utöver ickefarligtavfall och inert avfall deponeras även stabilticke-reaktivt farligt avfall med lakningsegenskapersom är likvärdiga med dem som gäller för icke-farligtavfall. Icke-reaktivt farligt avfall får dock inte deponerasi utrymmen som är avsedda för biologiskt nedbrytbarticke-farligt avfall.Vid en deponi för inert avfall får deponeras endastavfall som uppfyller de kriterier som gäller inertavfall.7 §. Behandling före deponeringInnan avfall deponeras skall det ha sorterats ochbehandlats på ett sådant sätt att dess mängd eller farlighetminskas, hanteringen underlättas eller återvinningengynnas.8 §. Skyldighet att avsluta deponiVerksamhetsutövaren är skyldig att avsluta en deponieller del av deponi som inte längre är i bruk ellersom saknar nödvändigt tillstånd enligt miljöskyddslagen.För tillståndspliktiga deponier finns särskildabestämmelser om skyldighet att avsluta och efterbehandlaen deponi i denna förordnings 5 kap.3 kap. Särskilda krav om tillståndspliktiga deponier(2008/136)8a §. (2008/136) Inledande bestämmelseI detta kapitel finns särskilda krav om tillståndspliktigadeponier.9 §. (2008/136) Avfallsplan och kontrollplanVerksamheten får inte motverka de mål som angesi en avfallsplan, som har upprättats i enlighet med 8 §renhållningslagen.Prövningsmyndigheten ska besluta att verksamhetsutövarenför en deponi ska ha en sådan egenkontrollplan(kontrollplan) som avses i 26 § miljöskyddslagen.I kontrollplanen ska ingå uppgifter omhur verksamhetsutövaren ska säkerställa att deponinuppfyller de tillämpliga krav som gäller för deponin.Se K 20, Landskapslag (1981:3) om renhållning och K 1, Landskapslag(2008:124) om miljöskydd.10 §. BeredskapsplanVerksamhetsutövaren skall tillse att en beredskapsplanfinns som skall följas om de rikt- eller gränsvärdenför grundvattenkvalitet som gäller för en deponi,överskrids i sådan omfattning att beredskapsplanen ienlighet med tillståndsvillkoren skall tas i bruk. Beredskapsplanenskall omfatta tillräckliga åtgärder föratt undanröja en skada som följer av att gränsvärdenhar överskridits.11 §. EfterbehandlingsgarantiVerksamhetsutövaren skall ställa en ekonomisk ellermotsvarande garanti som är tillräcklig för att säkerställaatt denne fullföljer de skyldigheter att avslutaoch efterkontrollera en deponi, som krävs i enlighetmed denna förordning eller enligt tillståndsvillkorenför deponin.12 §. Deponins utformningEn deponis botten och sidor skall bestå av en geologiskbarriär som skyddar mark, grundvatten och ytvatten.Den geologiska barriären skall uppnå följandekrav på permeabilitet (genomtränglighet) och mäktighet(tjocklek):Deponi för Permeabilitet Mäktighetfarligt avfall ≤1,0 x 10-9 meter≥ 5 meterper sekundicke-farligt avfall ≤1,0 x 10-9 meter≥ 1 meterper sekundinert avfall ≤1,0 x 10-7 meterper sekund≥ 1 meterOm den geologiska barriären inte på ett naturligtsätt uppfyller ovanstående villkor, kan den kompletteraspå konstgjord väg och förstärkas på annat sätt somger ett likvärdigt skydd. En barriär som framställts påkonstgjord väg bör vara minst 0,5 meter tjock och haett geologiskt underlag som är så stabilt att sättningar,som kan orsaka skador på barriären, förhindras.En deponi för farligt avfall eller icke-farligt avfallskall vara försedd med en konstgjord bottentätningoch ett minst 0,5 meter tjockt dräneringsskikt samt hasystem för1) kontroll av regnvatten som tränger in i deponin,2) förhindrande av att ytvatten och grundvattentränger in i det deponerade avfallet samt för3) insamling och behandling av förorenat vattenoch lakvatten från deponin, så att vattnet uppfyller dekrav för vattenkvaliteten som enligt tillståndsvillkorengäller för att det skall få släppas ut.Tillståndsmyndigheten kan meddela undantag frånbestämmelserna i 1 och 2 mom. om den bedömer attuppsamling och behandling av lakvatten inte är nödvändigeller att deponin inte utgör någon risk för markoch vatten. Kraven på permeabilitet och mäktighet fårdock aldrig understiga de krav som ställs på en deponiför inert avfall.13 §. GashanteringVerksamhetsutövare för en deponi som tar emotbiologiskt nedbrytbart avfall skall se till att deponigasfrån deponin insamlas, behandlas och utnyttjas.Om sådan gas inte kan användas för energiproduktionskall den facklas.14 §. IntrångskontrollEn deponi skall vara inhägnad med stängsel ellermed liknande anordning och ha låsbara grindar.Där skall finnas installationer och rutiner ägnade attupptäcka och hindra illegal eller okontrollerad deponering.Verksamhetsutövaren skall se till att okontrollerattillträde till deponin hindras samt att grindarna ärlåsta när deponin är obemannad.15 §. Avfallets mottagningI samband med att avfall tas emot skall medföljandehandlingar kontrolleras. Avfall får endast tas emot omavfallsinnehavaren eller verksamhetsutövaren genomlämplig dokumentation klarlagt att avfallet får tasK

490 Ålands lagsamlingK 10LF (2007:3) om deponering av avfallemot enligt tillståndets förteckning över vilka typerav avfall som får deponeras vid den aktuella deponin.Vid leverans av farligt avfall skall kontroll ske ävenav de identifieringshandlingar som krävs enligt artikel5.3 rådets direktiv 91/689/EEG och vid leverans avavfall från utlandet skall kontroll ske även av de handlingarsom krävs enligt europaparlamentets och rådetsförordning nr 1013/2006 om transport av avfall. Omdet sker upprepade och regelbundna leveranser avsamma typ av avfall, är det tillräckligt att dokumentationenvisas fram vid den första leveransen.En besiktning av varje avfallslast skall göras vidinfarten och vid tippsåret, för att kontrollera om avfalletär detsamma som beskrivits i de medföljandehandlingarna.Verksamhetsutövaren skall tillhandahålla ett skriftligtmottagningsbevis avseende varje leverans sommottas vid deponin.16 §. Avfallets placeringMottaget avfall skall placeras på ett sådant sätt attojämna sättningar, skred eller ras som kan skada tätskikteller andra skyddsåtgärder undviks.17 §. Dokumentation och registrering av mottaget avfallI det register som en verksamhetsutövare skall förai enlighet med 28 l § renhållningslagen skall verksamhetsutövaren,utöver vad som sägs i nämnda bestämmelse,anteckna följande uppgifter.1) Egenskaper hos det deponerade avfallet.2) Avfallets leveransdatum.3) Avfallsproducentens identitet eller insamlarensidentitet om det är frågan om hushållsavfall och annatavfall som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättningliknar hushållsavfall.4) När farligt avfall deponeras, skall dess exaktaplacering inom deponin antecknas.Uppgifterna i registret skall på begäran göras tillgängligaför statistiska ändamål åt landskapets ochEuropeiska gemenskapens behöriga statistiska organ.18 §. Kontroll- och övervakningsförfaranden underdriftVerksamhetsutövaren skall under en deponis driftstidiaktta följande:1) Med iakttagande av god laboratoriesed och genomanlitande av ackrediterat laboratorium skall genomförasprovtagning av och mätning av lakvatten,ytvatten, grundvatten och deponigas i den omfattningoch enligt den specifikation som av tillståndsmyndighetenbedöms vara nödvändig för att uppfylla kraven ibilaga III till rådets direktiv 1999/31/EG.2) Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål meddelatillsynsmyndigheten om all negativ miljöpåverkansom visar sig vid ovanstående provtagning ochmätning.3) Verksamhetsutövaren skall årligen redovisa allaovan nämnda provtagnings- och mätningsresultat tilltillsynsmyndigheten.4) Verksamhetsutövare skall bistå tillsynsmyndighetenspersonal med den hjälp som tillsynen förutsätter.4 kap. Miljötillstånd för deponiverksamhet19 §. Ansökan om tillståndEn ansökan om tillstånd för en deponi skall utövervad som följer av miljöskyddslagen innehålla följandeuppgifter.1) En beskrivning av de typer och en uppskattningav de totala mängder av avfall som ansökan avser.2) En beskrivning av de hydrogeologiska och geologiskaegenskaperna, inklusive uppgifter om kvalitetenpå grundvattnet på den föreslagna platsen.3) Föreslagna metoder för att förebygga och minskaförorening.4) Ett förslag till kontrollplan som avses 9 §.5) Förslag till avslutnings- och efterkontrollplan.6) En redogörelse för sökandens ekonomiska ellermotsvarande garanti för att garantera iakttagandet avde skyldigheter, inräknat efterbehandlingsåtgärder,som följer av denna förordning eller av tillståndsvillkoren.20 §. Tillståndets innehållTillståndet, som tillståndsmyndigheten utfärdar,skall utöver vad som följer av miljöskyddslagen innehållaföljande uppgifter.1) Uppgift om vilken deponiklass tillståndet avser.2) En förteckning över vilka typer av avfall som fårdeponeras. Vid avgörande av vilket avfall som kantas emot vid deponin skall tillståndsmyndigheten tilllämpabestämmelserna i rådets beslut 2003/33/EG omkriterier och förfaranden för mottagning av avfall vidavfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilagaII till, direktiv 1999/31/EG.3) Uppgift om den totala mängd avfall som får deponerasför varje typ av avfall.4) Uppgift om de krav som ställs på deponin somrör förberedande arbeten och förfarandena för övervakningsamt den kontroll som skall utföras enligtkontrollplanen för deponin.5) Uppgift om rapporteringsskyldighet under deponinsdriftstid samt under den tid deponin avslutasoch efterbehandlas.6) Gränsvärden för grundvattenkvalitet.5 kap. Avslutning och efterkontroll21 §. AvslutningsfasAvslutningsfas omfattar tiden för aktiva åtgärderför utsläppsbegränsning och kontroll efter att en deponiavslutats och sluttäckning skall inledas. Om ingetannat framgår av tillståndsbeslutet påbörjas avslutningsfasenför en deponi, som har beviljats tillståndenligt miljöskyddslagen, senast i samband med atttillståndet annars upphör att gälla.Verksamhetsutövaren skall när avslutningsfasenpåbörjas se till att den deponi eller del av deponi somavslutas förses med sluttäckning. Sluttäckningen skallvara så konstruerad att mängden lakvatten som passerargenom täckningen inte överskrider eller kan antasöverskrida 5 liter per kvadratmeter och år för deponierför farligt avfall och 50 liter per kvadratmeter och årför deponier för icke-farligt avfall.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt491LF (2008:108) om utvinningsavfallK 11Tillståndsmyndigheten får i enskilda fall medgeundantag från kraven på genomsläpplighet i 2 mom.,om det kan ske utan risk för skada eller olägenhet förmänniskors hälsa eller miljön.22 §. Godkännande av avslutningFör att en deponi eller del av en deponi skall ansesvara definitivt avslutad krävs att tillsynsmyndighetengodkänner avslutandet. Godkännandet skall föregåsav en inspektion varvid tillsynsmyndigheten utvärderarsamtliga rapporter som har lagts fram av verksamhetsutövaren.Avslutningen får inte godkännas om inte verksamhetsutövarenhar visat att denna har fullgjort sinaskyldigheter enligt miljöskyddslagen, den lagstiftningsom nämns i 10 § samma lag och sådana regler ochtillståndsvillkor som utfärdats med stöd av sådan lagstiftning.(2008/136)Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.23 §. EfterkontrollfasEfterkontrollfas omfattar tiden för kontroll av miljöpåverkanefter avslutningsfasen. Sedan tillsynsmyndighetenhar godkänt avslutningen pågår efterkontrollfasenså länge som tillsynsmyndigheten, medbeaktande av hur länge deponin kan ha en negativmiljöpåverkan, kräver det.Verksamhetsutövarens skall under hela efterkontrollfasensvara för kontroll av verksamhetens miljöpåverkan.Detta inbegriper analys av deponigasoch lakvatten från deponin samt för övervakning avgrundvattentillståndet i deponins närområde. Verksamhetsutövarenskall underrätta tillsynsmyndighetenom sådan negativ miljöpåverkan som visar sig vidkontroll av verksamhetens miljöpåverkan.6 kap. Särskilda bestämmelser24 §. Kostnaden för deponering av avfallVerksamheten skall drivas på ett sådant sätt att deavgifter som tas ut för mottagning av avfall täckerkostnaderna för att inrätta och driva densamma.Dessa kostnader skall så långt möjligt också innefattakostnader för eventuell ställd garanti samt beräknadekostnader för avslutning och efterkontroll av platsenunder sammanlagt minst 30 år.25 §. (2007/37) Meteorologiska dataVid bedömning och sammanställning av kontrollsom utförs i enlighet med 18 och 23 §§ skall, om inteinsamlingsmetod angivits i tillståndet och uppgifterinsamlats på platsen, såsom meteorologiska dataanvändas uppgifter från närmast belägna meteorologiskastation.7 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser26 §. IkraftträdandeDenna landskapsförordning träder i kraft den 1mars 2007.Genom denna förordning upphävs landskapsförordningen(2001:76) om deponering av avfall.27 §. ÖvergångsbestämmelserFrån och med den 31 december 2007 måste samtligadeponier uppfylla alla förordningens krav.Hänvisningen i förordningens 15 § till europaparlamentetsoch rådets förordning nr 1013/2006 skall innanden 12 juli 2007 avse rådets förordning nr 259/93om övervakning och kontroll av avfallstransporterinom, till och från Europeiska gemenskapen.För deponier som var i drift vid ikraftträdandet avlandskapsförordning (2001:76) om deponering av avfallgäller övergångsbestämmelserna i 31 § nämndaförordning enligt deras lydelse vid tidpunkten fördenna förordnings ikraftträdande, dock så att sådanprövning som krävs enligt nämnda 31 § skall avse bestämmelsernai denna förordning.K 11Landskapsförordning (2008:108) omutvinningsavfall1 §. Bestämmelser om utvinningsavfallMed de avvikelser som anges i denna förordningska statsrådets förordning om utvinningsavfall (FFS379/2008) tillämpas i landskapet.2 §. Särskilda bestämmelserÄndringar i riksförordningen som anges i 1 § skatillämpas i landskapet från det att de träder ikraft iriket. Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningenska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.De uppgifter som enligt bestämmelsernai riksförordningen ska handhas av riksmyndigheternaska i landskapet handhas av Ålands miljöochhälsoskyddsmyndighet vad avser tillstånds- ochtillsynsärenden och i övrigt av landskapsregeringen.3 §. Villkor om utvinningsavfallI ett miljötillstånd för gruvdrift, verksamhet somär jämförbar med gruvdrift, anrikningsanläggning,stenbrott, annan stenbrytning, stenkrossning och torvutvinningska det dessutom meddelas nödvändigavillkor om det avfall som uppkommer vid lösgörandeav organiska eller oorganiska substanser som förekommernaturligt i berggrunden eller i marken ellervid lagring, anrikning eller annan förädling av dessa(utvinningsavfall) samt villkor om planen för hanteringav utvinningsavfall inom verksamheten och iakttagandetav planen.I ett tillstånd för ett område som används för deponeringav utvinningsavfall (deponi för utvinningsavfall)ska det dessutom meddelas nödvändiga villkorom anläggandet, skötseln, stängningen och eftervårdenav deponin samt villkor om en intern räddningsplanför deponin för utvinningsavfall, om deponinkan medföra allvarlig fara för människors hälsa,egendom eller miljön på grund av felaktig verksamheteller deponins strukturella stabilitet eller på grundav farligt avfall eller hälso- och miljöfarliga kemikaliersom deponerats där (deponi för utvinningsavfallsom medför risk för storolycka). Vid definitionen aven deponi för utvinningsavfall beaktas den risk somdeponin medför, ursprunget och beskaffenheten avdet utvinningsavfall som deponeras och deponeringstiden.K

492 Ålands lagsamlingK 12LF (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnad4 §. Plan för hantering av utvinningsavfallFör sådan gruvdrift, verksamhet som förberedereller är jämförbar med gruvdrift, anrikningsanläggning,stenbrott, annan stenbrytning, stenkrossningeller torvutvinning som förutsätter miljötillstånd ellerannan miljöprövning och där det uppkommer utvinningsavfallska det utarbetas en plan för hanteringav utvinningsavfall. En sådan plan behövs dock inteom stenbrytningen eller stenkrossningen är knuten tillmark- och vattenbyggnad.Planen för hantering av utvinningsavfall ska utarbetasså att uppkomsten av utvinningsavfall förebyggsoch dess skadlighet minskas samt återvinningoch säker behandling av avfallet främjas. I planen förhantering av utvinningsavfall ska det redogöras förområdets miljö, utvinningsavfallet, återvinningen avutvinningsavfallet, deponierna för utvinningsavfallet,miljöpåverkan, åtgärder för att förebygga föroreningav miljön, kontroll av verksamheten och åtgärder närverksamheten läggs ned.Verksamhetsutövaren ska utvärdera och vid behovjustera planen för hantering av utvinningsavfall minstvart femte år och underrätta tillsynsmyndigheten omdetta.Planen för hantering av utvinningsavfall ska ändras,om utvinningsavfallets mängd eller beskaffenheteller arrangemangen för behandling eller återvinningav avfallet ändras avsevärt.5 §. Deponier för utvinningsavfall som medför risk förstorolyckaVerksamhetsutövaren för en deponi för utvinningsavfallska känna till den risk för storolycka som deponinmedför och sörja för planeringen, anläggandet,skötseln, stängningen och eftervården av deponin såatt storolyckor avvärjs.För en deponi för utvinningsavfall som medförrisk för storolycka ska det utarbetas en handling översäkerhetsprinciperna samt tas i bruk ett säkerhetsledningssystemoch en intern räddningsplan. Den risk förstorolycka som deponin medför ska beaktas när dessautarbetas. I den interna räddningsplanen ska de åtgärderanges med vilka verkningarna av en eventuellolycka avvärjs, de negativa konsekvenserna minimerasoch undanröjandet av spåren efter en olycka förberedssamt de åtgärder som behövs för att varna befolkningenoch underrätta myndigheter. I räddningsplanenska redogöras för handlingen över säkerhetsprincipernaoch säkerhetsledningssystemet. Planen ska utvärderasoch vid behov justeras minst vart tredje år ochtillsynsmyndigheterna ska underrättas om detta.Verksamhetsutövaren ska bland sina anställda utseen ansvarig person, som ska se till att verksamhetenvid deponin för utvinningsavfall stämmer överensmed handlingen över säkerhetsprinciperna, säkerhetsledningssystemetoch den interna räddningsplanen.Verksamhetsutövaren ska ge de personer och sammanslutningarsom kan beröras av en storolycka viddeponin för utvinningsavfall information om säkerhetsåtgärdernaför avvärjande av risken för storolycka.Uppgifterna om säkerhetsåtgärder ska uppdaterasminst vart tredje år, och om betydande ändringarska informeras.Bestämmelserna i 1 - 4 mom. tillämpas inte, omkraven i 30-32 § i lagen om säkerhet vid hanteringav farliga kemikalier och explosiva varor (FFS390/2005) tillämpas på en deponi för utvinningsavfallsom medför risk för storolycka.6 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 november2008.K 12 Landskapsförordning (2010:79)om återvinning av vissa avfall imarkbyggnad1 §. SyfteSyftet med denna förordning är att främja återvinningenav avfall genom att ange de förutsättningarsom ska uppfyllas för att sådant avfall som avses iförordningen ska kunna användas i markbyggnad utanatt miljötillstånd enligt 28b § 1 mom. landskapslagen(1981:3) om renhållning (renhållningslagen) behövs.Se K 19, Landskapslag (1981:3) om renhållning.2 §. TillämpningsområdeDenna förordning tillämpas på återvinning somsker yrkesmässigt av betongkross (avfallskategori10 13 14 och 17 01 01), flygaska (avfallskategori10 01 03 och 10 01 17), bottenaska (avfallskategori10 01 01 och 10 01 15), ren returasfalt (avfallskategori17 03 02) eller tjärasfalt (avfallskategori 17 03 01).Återvinningen får ske i följande markbyggnadsprojekt:1) allmänna vägar, kommunalvägar, gator, cykelvägaroch gångbanor samt de områden i direkt anslutningtill dem som är nödvändiga för väghållning ellertrafik, med undantag av bullerskydd,2) parkeringsplatser,3) lagringsområden, vägar på industri- och avfallsbehandlingsområdensamt områden avsedda för flygtrafik.Förordningen tillämpas på sådan markbyggnadsom avses i 2 mom. endast om byggandet genomförsenligt en plan för anläggande av ett allmänt område,ett tillstånd eller en anmälan i enlighet med plan- ochbygglag (2008:102) för landskapet Åland eller enligten vägplan som avses i landskapslag (1957:23) omallmänna vägar eller i landskapslagen (1964:16) omkommunalvägar.Förordningen tillämpas även på grundförstärkningoch asfaltering av enskilda vägar samt allmänna vägaroch kommunalvägar, trots att markbyggnaden intesker enligt en sådan vägplan som avses i landskapslagenom allmänna vägar eller i landskapslagen omkommunalvägar. För enskilda vägar tillämpas förordningenendast för återvinning av ren returasfalt enligt5 §. (2011/22)Se H 1, Plan- och bygglag (2008:102) för landskapet Åland;N 2, Landskapslag (1957:23) om allmänna vägar; N 3 Landskapslag(1964:16) om kommunalvägar.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt493LF (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnadK 123 §. DefinitionerI denna förordning avses med:1) innehavare av återvinningsplats en fysisk ellerjuridisk person, som med stöd av ägande- eller arrenderättbesitter den plats där avfall återvinns genomanvändning i markbyggnad,2) täckning skydd av den konstruktion som innehålleravfall med ett minst 10 cm tjockt skikt av naturligtstenmaterial i syfte att förhindra att avfallet sprids,3) återvinningsplats det markbyggnadsprojekt däravfallet återanvänds,4) ren returasfalt uppbruten asfalt som innehållerhögst 70 mg/kg 16-PAH,5) tjärasfalt uppbruten asfalt som innehåller stenkolstjäramed ett innehåll av 70-1000 mg/kg 16-PAH.4 §. Undantag från miljötillståndspliktenAvfall får återvinnas utan sådant miljötillstånd somavses i 28b § 1 mom. renhållningslagen, om kvalitetskontrollenoch återvinningen av avfallet sker enligtdenna förordning. Återvinningsverksamhet som angesi 6 och 7 § ska ha genomgått miljögranskning vidÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM).Återvinningsverksamhet som anges i 5 § ska rapporterastill ÅMHM inom 30 dagar efter att verksamhetengenomförts. Rapporten ska innehålla uppgifter omplats och tidpunkt för återvinningsverksamheten.Undantaget från miljötillståndsplikt enligt 1 mom.gäller även för krossning som sker på annan plats änåtervinningsplatsen om krossningen sker som en delav återvinningen. Kraven i 5 - 7 §§ ska även följas vidkrossning av avfall.5 §. Krav vid återvinning av ren returasfaltVid återvinning av ren returasfalt ska innehavarenav återvinningsplatsen utöver vad som bestämsi renhållningslagen och landskapslag (2008:124) ommiljöskydd (miljöskyddslagen) samt beslut och förordningarsom utfärdats med stöd av dessa, se till att1) kvalitetssäkringssystemet i bilaga 2 följs och attavfallet inte innehåller andra skadliga ämnen, som vidåtervinning kan medföra fara eller skada för hälsa ellermiljö,2) det inte då ren returasfalt blandas i syfte attförbättra de tekniska egenskaperna eller då naturligtstenmaterial, bitumen eller motsvarande bindemedeltillsätts leder till att utlakningen eller andra utsläppsom är skadliga för hälsan eller miljön ökar som enföljd av blandningen,3) endast den mängd ren returasfalt som behövs förkonstruktionens utjämning, bärförmåga och hållbarhetanvänds, dock så att tjockleken på den konstruktionsom består återvunnen ren returasfalt är högst50 cm i bärlagret i normala fall (exklusive slitytan),undantagsvis mera om platsförhållandena kräver det,4) den återvunna rena asfalten inte kommer i kontaktmed grundvattnet, det vill säga vattnet i mark ellerberggrund,5) avståndet mellan den återvunna rena asfalten ochen brunn eller källa vars vatten används som hushållsvattenär minst 12 m,6) den återvunna rena asfalten används i bär- ellerslitlagret,7) krossning av returasfalten som sker på återvinningsplatsengörs kort tid före returasfalten läggs utoch8) lagringen av den rena asfalten på återvinningsplatseninleds tidigast fyra veckor eller om lagringenav avfallet sker skyddat, i normalfallet inte mer än 12månader före återvinningen.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.6 §. Krav vid återvinning av tjärasfaltVid återvinning av tjärasfalt som innehåller 70-1000mg/kg 16-PAH ska innehavaren av återvinningsplatsenutöver vad som bestäms i renhållningslagen ochmiljöskyddslagen samt beslut och förordningar somutfärdats med stöd av dessa, se till att1) kvalitetssäkringssystemet som anges i bilaga 2följs och att tjärasfalten inte innehåller andra skadligaämnen, som vid återvinning kan medföra fara ellerskada för hälsa eller miljö,2) tjärasfalten endast återvinns i allmänna vägar,kommunalvägar och gator,3) det inte då tjärasfalten blandas i syfte att förbättrade tekniska egenskaperna eller då naturligt stenmaterialoch bitumen eller motsvarande bindemedel tillsättsleder till att utlakningen eller andra utsläpp somär skadliga för hälsan eller miljön ökar som en följdav blandningen,4) endast den mängd återvunnen tjärasfalt som behövsför konstruktionens utjämning, bärförmåga ochhållbarhet används, dock så att tjockleken på den konstruktionsom består av återvunnen tjärasfalt är högst25 cm,5) den återvunna tjärasfalten inte kommer i kontaktmed grundvattnet, det vill säga vattnet i mark ellerberggrund,6) avståndet mellan den återvunna tjärasfalten ochen brunn eller källa vars vatten används som hushållsvattenär minst 30 m,7) återvinning av tjärasfalt inte sker vid markområdesom är känsligt för vattenförorening, såsom Natura2000-områden eller tillrinningsområde för dricksvattentäktsom är skyddad enligt vattenlagen (1996:61)för landskapet Åland,8) tjärasfalten återvinns och används vid markbyggnadsprojektsom bundet bärlager under ny asfaltbeläggningdär slitlagret ska bestå av asfaltbetongenAC slit (ABT) eller något annat material som germotsvarande skyddsnivå i syfte att minska mängdenregnvatten som infiltrerar igenom,9) återvinning av tjärasfalt sker genom kall återvinningmed tillsats av naturligt stenmaterial och bitumeneller motsvarande bindemedel,10) krossning av tjärasfalten som sker på återvinningsplatsengörs kort tid före tjärasfalten läggs ut och11) lagringen av tjärasfalt på återvinningsplatseninleds tidigast fyra veckor eller om lagringen av tjärasfaltensker skyddat, i normalfallet inte mera än 12månader före återvinningen.Se K 14, Vattenlag (1996:61) för landskapet Åland.K

494 Ålands lagsamlingK 12LF (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnad7 §. Krav vid återvinning av betongkross, flygaska ellerbottenaskaVid återvinning av betongkross, flygaska eller bottenaskaska innehavaren av återvinningsplatsen utövervad som bestäms i renhållningslagen och miljöskyddslagensamt beslut och förordningar som utfärdatsmed stöd av dessa, se till att1) halten och utlakningen av skadliga ämnen i avfallet,som bestämts enligt bilaga 2, inte överskrider degränsvärden som anges i bilaga 1 och att avfallet inteinnehåller andra skadliga ämnen, som vid återvinningkan medföra fara eller skada för hälsa eller miljö,2) det inte då avfall som avses i bilaga 1 blandas isyfte att förbättra de tekniska egenskaperna eller dåkalk, cement eller motsvarande bindemedel tillsättsleder till att utlakningen eller andra utsläpp som ärskadliga för hälsan eller miljön ökar som en följd avblandningen,3) endast den mängd avfall som behövs för konstruktionensutjämning, bärförmåga och hållbarhetanvänds, dock så att tjockleken på den konstruktionsom består av avfallet är högst 150 cm, dock så attåtervunnen flyg- och bottenaska är högst 20 cm,4) den konstruktion som består av avfall inte kommeri kontakt med grundvattnet, det vill säga vattnet imark eller berggrund,5) avståndet mellan en konstruktion som består avavfall och en brunn eller källa vars vatten användssom hushållsvatten är minst 12 m,6) en konstruktion som består av avfall täcks ellerbeläggs,7) krossning av betongen som sker på återvinningsplatsengörs kort tid före betongen läggs ut,8) tillfällig lagring av avfall och annan verksamhetpå återvinningsplatsen ordnas så att spridning av avfallettill omgivningen förhindras och så att verksamheteninte heller medför någon annan fara eller skadaför hälsan eller miljön,9) lagringen av avfallet på återvinningsplatsen inledstidigast fyra veckor eller om lagringen av avfallet skerskyddat, inte mer än 12 månader före återvinningen.Ikraftträdelsebestämmelse (2010:79):Denna förordning träder i kraft den 1 november2010.Anmäld enligt Europaparlamentets och rådetsdirektiv 98/34/EG; sådant det lyder ändrat genom98/48/EG.Bilaga 1I denna bilaga anges de avfall som hör till tillämpningsområdetför denna förordning samt gränsvärdenaför halten och utlakningen av skadliga ämnen. Deangivna avfallskategorierna framgår av miljöministerietsförordning (1129/2001) om en förteckning överde vanligaste typerna av avfall och över problemavfallsom enligt [Ålands landskapsstyrelses beslut(1998:92) om avfall och farligt avfall samt förfarandenför återvinning och slutligt omhändertagande] skagälla i landskapet.Se K 20, Landskapsförordning (2011:74) om renhållning.1. Betongkross (avfallskategori 10 13 14, 17 01 01och 17 01 07)Med betongkross avses avfall som producerats avrivna betongkonstruktioner eller av betongavfall frånnybygge och betongindustrin genom att krossa det tillhögst 150 millimeter stora bitar. Krossat betongavfallfår innehålla högst 30 viktprocent tegelkross.SkadligtämneGränsvärde, mg/kgtorrsubstansGrundläggandeunder sökningar 1HaltUtlakning(L/S =10 l/kg)TäcktkonstruktionUtlakning(L/S =10 l/kg)BelagdkonstruktionGränsvärde, mg/kg torrsubstansKvalitetskontroller1Halt Utlakning(L/S= 10l/kg)TäcktkonstruktionUtlakning(L/S =10 l/kg)BelagdkonstruktionPCB 2 1 1PAH 3 20Mineraloljor5004DOC 5 500 500Antimon0,06 0,06(Sb)Arsenik 50 0,5 0,5 50(As)Barium20 20(Ba)Kadmium 10 0,02 0,02 10 0,02 0,02(Cd)Krom (Cr) 400 0,5 0,5 400 0,5 0,5Koppar 400 2 2 400 2 2(Cu)Kvicksilver0,01 0,01(Hg)Bly (Pb) 300 0,5 0,5 300 0,5 0,5Molybden0,5 0,5(Mo)Nickel (Ni) 0,4 0,4Vanadin2 2(V)Zink (Zn) 700 4 4 700Selen (Se) 0,1 0,1Fluorid (F¨) 10 50Sulfat1 000 1 000 1 000 1 000(SO 42¨)Klorid (Cl¨) 800 8001Se 2 punkten i bilaga 2.2Polyklorerade bifenyler, kongener 28, 52, 101, 118, 138,153 och 180 totalt.3Polyaromatiska kolväten, föreningar totalt (antracen,acenaften, acenaftylen, benso(a)antracen, benso(a)pyren,benso(b)fluoranten, benso(g, h, i)perylen, benso(k)fluoranten dibenso(a, h)antracen, fenantren, fluoranten,fluoren, indeno(1,2,3-cd)pyren, naftalen, pyren, chrysen)4Oljekolvätefraktioner C10-C40.5Löst organiskt kol.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt495LF (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnadK 122. Flygaska (avfallskategori 10 01 03 och 10 01 17) ochbottenaska (avfallskategori 10 01 01 och 10 01 15)Med flyg- och bottenaska från förbränning av torvoch träbaserat material avses avfall som avskiljts mekaniskteller elektriskt från rökgaser som uppstått vidförbränning av torv, träflis, barkavfall, fiberhaltigt vegetabilisktavfall från produktion av nyfiberpappersmassaeller pappersproduktion från massa, obehandlatträavfall eller annat med dessa jämförbara träbaseradematerial eller en blandning av dessa, eller som avlägsnatsfrån förbränningskammarens botten.SkadligtämneGränsvärde, mg/kgtorrsubstansGrundläggandeunder sökningar 1HaltGränsvärde, mg/kgtorrsubstansKvalitetskontroller 1HaltUtlakning(L/S =10 l/kg)TäcktkonstruktionUtlakning(L/S =10 l/kg)BelagdkonstruktionUtlakning(L/S =10 l/kg)TäcktkonstruktionUtlakning(L/S =10 l/kg)Belagdkonstruktion500PCB 2 1PAH 3 20/40 4Mineraloljor4DOC 5 500 500Antimon0,06 0,18(Sb)Arsenik 50 0,5 0,5 50(As)Barium 3 000 20 60 3 000(Ba)Kadmium15 0,04 0,04 15(Cd)Krom 400 0,5 3 400 0,5 3(Cr)Koppar 400 2 6 400(Cu)Kvicksilver0,01 0,01(Hg)Bly (Pb) 300 0,5 1,5 300 0,5 1,5Molybden50 0,5 6 50 0,5 6(Mo)Nickel0,4 0,2(Ni)Vanadin 400 2 3 400 2 3(V)Zink (Zn) 2 000 4 12 2 000Selen0,1 0,5 0,1 0,5(Se)Fluorid10 50 10 50(F¨)Sulfat1 000 10 000 1 000 10 000(SO 42¨)Klorid(Cl¨)800 2 400 800 2 4001Se 2 punkten i bilaga 2.2Polyklorerade bifenyler, kongener 28, 52, 101, 118, 138, 153och 180 totalt.3Polyaromatiska kolväten, föreningar totalt (antracen,acenaften, acenaftylen, benso(a)antracen, benso(a)pyren,benso(b)fluoranten, benso(g, h, i)perylen, benso(k)fluorantendibenso(a, h)antracen, fenantren, fluoranten, fluoren,indeno(1,2,3-cd)pyren, naftalen, pyren, chrysen)4Täckt konstruktion/belagd konstruktion5Löst organiskt kol.Bilaga 2Kvalitetskontroll av avfalletI denna bilaga anges de allmänna principer somförutsätts för kvalitetskontroll av avfall vid sådanåtervinning som avses i denna förordning. Vid asfaltbeläggningföljs samma kvalitetskontroll som förbeläggning i normala fall (Svenska vägverkets publikationVVTBT eller annan motsvarande teknisk beskrivning).1. KvalitetssäkringssystemDen som överlämnar avfallet ska ha ett kvalitetssäkringssystem,som innehåller åtminstone följandepunkter:1) kvalitetskontroller- provtagningsplan och utvärdering av provtagningensrepresentativitet samt anvisningar om provtagning,framställning av prover och insändande avdem för analys- undersöknings- och analysmetoder, de skadligaämnen och övriga egenskaper som ska övervakassamt övervakningsfrekvenser- gränsvärden för de skadliga ämnen som ska undersökas- behandling av avvikelser i kvaliteten och godtagbaraavvikelser- kvalitetssäkring av provtagning och undersökningar- dokument över kvalitetskontrollens uppföljningoch rapporteringsanvisningar2) ansvariga personer och deras behörighet3) anvisningar om mottagning av avfall (i synnerhetom det är fråga om avfall som levereras från fleraställen för behandling för att bli återvinningsbart),lagring, behandling och leverans till återvinningsplats4) utvärderings- eller auditeringsplan för kvalitetssäkringssystemet5) vid behov särskilda renhetskrav såsom andelenämnen som inte hör till avfallet6) uppföljning och rapportering- protokoll över kvalitetskontrollen för varje provtagnings-och undersökningsgång- observerade kvalitetsavvikelser och åtgärder somvidtagits med anledning av dem- mängd, kvalitet och leveransplats för det avfallsom levereras till återvinning.K

496 Ålands lagsamlingK 13LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor2. UndersökningarAvfallets kvalitet ska klarläggas genom grundläggandeundersökningar och genom kvalitetskontroller.De mätningar, test, utredningar och undersökningarsom görs ska utföras på ett kompetent och tillförlitligtsätt och med ändamålsenliga metoder. Vid minstamisstanke om att den uppbrutna asfalten innehållermer är 70 mg/kg 16-PAH ska provtagning ske.Att avfallet omfattas av förordningen påvisas genomgrundläggande undersökningar. Dessa undersökningarska omfatta åtminstone bestämning av avfalletssammansättning och utlakningen av skadligaämnen enligt standardiserade analys- och testmetoder.Minst med fem års mellanrum, eller när det i verksamhetensom producerar avfallet sker förändringarsom väsentligt kan inverka på avfallets beskaffenhet,ska tillräckliga ytterligare undersökningar utföras föratt säkerställa att avfallet alltjämt motsvarar de grundläggandeundersökningarna. Samtidigt ska kvalitetssäkringssystemetjusteras och vid behov förnyas.Avfallets kvalitet ska följas en tillräckligt lång tidi enlighet med kvalitetssäkringssystemet. Minimikravetavses vara fem på varandra följande undersökningarenligt provtagningsplanen. Om avfallets kvalitetinte har följts en tillräckligt lång tid, kan godkännandetav avfallet för sådan användning som avses iförordningen bedömas utgående från grundläggandeundersökningar som görs för avfallspartiet i fråga.I resultaten från kvalitetskontroller kan en överskridningpå högst 30 procent av gränsvärdet tillåtas,om medelvärdet för bestämningarna under de senastetvå åren följer de gränsvärden som krävs. Om det intefinns att tillgå resultat från kvalitetskontroller från entid på två år, räknas medelvärdet utgående från den tidkvalitetskontroll pågått, dock minst från fem på varandraföljande undersökningar.Provtagningen ska göras enligt 2.1 punkten och bestämningarnaav skadliga ämnen enligt 2.2 punkten.Vid undersökningarna kan det i enlighet med principenom ömsesidigt erkännande även användas metodersom baserar sig på standarder eller tekniska specifikationersom används i en annan medlemsstat inomEuropeiska unionen, Turkiet, eller i en EFTA-stat somär part i EES- avtalet och som uppfyller de centralakraven i de metoder som anges i 2.1 och 2.2 punkten.2.1 ProvtagningProvtagning och framställning av prover ska görasenligt standarderna SFS-EN 932-1 och SFS-EN 932-2 samt standard SFS-EN 14899. Prover ska i förstahand tas från en kontinuerlig avfallsström. Provtagarenska ha den tillräckliga kompetens som förutsättsför uppgiften. Avvikelser från de krav gällande provtagningsom är i enlighet med standarderna kan görasom provtagning enligt dessa på grund av avfalletsbeskaffenhet inte kan genomföras på ett sätt som ärtekniskt och ekonomiskt rimligt.2.2 AnalysmetoderVid analyserna av de skadliga ämnen som ingår ioch utlakas från avfall ska i första hand standardise­rade metoder användas och i andra hand metoder somi fråga om analyskänslighet, noggrannhet och repeterbarhetkonstaterats vara tillräckliga. Laboratoriet skavara ackrediterat.Halten av skadliga ämnen i avfallI förbehandlingen av prov för att bestämma metalllerska extrahering med syra och mikrovågsassisteradnedbrytning enligt standard SFS-EN 13656 ellerextrahering med aqua regia enligt standard SFS-EN13657 användas.Vid bestämningen av metaller ska standardiserademetoder (ICP – MS, ICP – AES eller AAS) användas.I enlighet med principen om ömsesidigt erkännandekan andra metoder användas i stället för dessa, om detär känt att resultaten från dem motsvarar resultatenfrån de nämnda metoderna.Vid bestämningen av mineralolja (oljekolvätefraktionerC10 – C40) ska en metod enligt standard SFS-EN 14039 användas.För bestämning av polyklorerade bifenyler (PCB)ska en metod enligt standard SFS-EN 15308 användas.Utlakning av skadliga ämnen från avfallFör bestämning av utlakningen av skadliga ämnenska ett perkolationstest enligt standard CEN/TS 14405användas. I kvalitetskontrollen kan även ett tvåstegsskaktestenligt standard SFS-EN 12457-3 användas.Halten av skadliga ämnen i lakvatten ska bestämmasenligt standarderna SFS-EN 12506 (pH, As, Ba,Cd, Cl-, Co, Cr, CrVI, Cu, Mo, Ni, NO2 -, Pb, total-S,SO4 2-, V och Zn) och SFS-EN 13370 (ammonium,AOX, ledningsförmåga, Hg, fenolindex, TOC, lättillgängligCN- och F-).K 13Landskapsförordning (2006:124) omhantering av jord- och muddermassor1 §. SyfteDenna förordning syftar till att undvika miljöföroreningtill följd av användning eller deponering avmassor som innehåller hälso- eller miljöfarliga ämnen.2 §. DefinitionerMed massor avses i denna förordning jord- ochmuddermassor samt andra motsvarande massor.Med jordmassor avses i denna förordning mineraljordarsåsom lera, silt, sand, grus och sten/block samtorganiska jordar så som gyttja, dy och torv.Med muddermassor avses i denna förordning sedimentsom har avlägsnats från vattenområde.De definitioner som återfinns i vattenlagen(1996:61) för landskapet Åland gäller i tillämpligadelar även denna förordning.3 §. Deponering och användning av massor i ellernära vattenområdeMassor vars innehåll av förorenande ämnen överstigergränsvärdena för vattenanvändning i bilaga 1till denna förordning får inte användas eller deponeras

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt497LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassorK 13i vattenområde eller under högsta högvattennivå på ettsådant sätt att förorenande ämnen riskerar att laka uti ytvatten.Muddermassor får inte deponeras på land och inteheller användas på land eller i vattenområde på ett sådantsätt att de kan spridas i eller till vattenområde.Andra massor än muddermassor får inte deponerasi vattenområde.Deponering av muddermassor i vattenområde skaså långt det med beaktande av företagets art och omständigheternai övrigt är möjligt undvikas. Vid bedömningav plats för deponering av muddermassor ivattenområde ska eftersträvas att massorna sedimenterasså snabbt och koncentrerat som möjligt undericke syrefria förhållanden. Muddermassor får dockinte deponeras på mindre än 10 meters djup. Om möjligtska deponering av muddermassor i vattenområdeunder perioden mellan 1 april och 30 september undvikas.(2008/134)4 §. Känslig markanvändningInom områden där markanvändningen kan kommaatt ställa krav på markens kvalitet får endast massormed föroreningshalter som understiger gränsvärdenaför känslig markanvändning i bilaga 2 till denna förordninganvändas eller deponeras.5 §. Mindre känslig markanvändningMassor vars innehåll av förorenande ämnen överstigergränsvärdena för känslig markanvändning menunderstiger gränsvärdena för mindre känslig markanvändningi bilaga 2 till denna förordning får endastanvändas eller deponeras inom område som genomplan- eller byggnadsbeslut eller med stöd av annatmyndighetsbeslut reserverats för användning som inteställer krav på markkvalitet.Användning som enligt 1 mom. inte ställer kravpå markkvalitet kan vara kontor, industri, vägar ellermotsvarande. I områden där grundvattenuttag skerskall dock gälla de lägre gränsvärdena.6 §. (2008/134) Hantering av förorenade massorMassor vars innehåll av förorenande ämnen överstigergränsvärdena för mindre känslig markanvändningi bilaga 2 till denna förordning ska behandlassom avfall i den ordning som följer av landskapslagen(1981:3) om renhållning.Se K 19, Landskapslagen (1981:3) om renhållning.7 §. UndantagTillsynsmyndigheten kan i enskilda fall meddelaundantag från bestämmelserna i 4-6 §§. Motsvarandeundantag för massor som härrör från tillståndspliktigaverksamheter eller åtgärder kan meddelas avtillståndsmyndigheten i samband med beslut i tillståndsärende.Undantag enligt denna paragraf kandock endast meddelas för visst markanvändningsändamåloch under förutsättning att sökanden kan visaatt undantaget inte medför ökad risk för människorshälsa eller för miljön.8 §. IkraftträdandebestämmelserDenna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.Bilaga 1Gränsvärden för vattenanvändningÄmnemg/kg TSMetallerArsenik 15Bly 40Kadmium 0,5Koppar 50Krom (tot.) 65Kvicksilver 0,1Nickel 45Zink 170Polyaromatiska kolvätenbenso(a)antrasen 0,03chrysen 1,1benso(k)fluoranten 0,2benso(a)pyren 0,3indeno(1,2,3-cd)pyren 0,6naftalen 0,01fenantren 0,05antrasen 0,01fluoranten 0,3benso(ghi)perylen 0,8Total olja 50DDT + DDE + DDD 0,01Ämneµg/kg TSPCB er (IUPAC nummer)28 152 1101 4118 4138 4153 4180 4Tributyltenn 3Ämnedioxiner och furaner (PCDD ochPCDF)ngWHO-TEQ/kg20K

498 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)Bilaga 2KM - känslig markanvändningMKM GV - mindre känslig markanvändning medgrundvattenuttagMKM - mindre känslig markanvändningPAH Summa cancerogena1,2 15 15PAH övriga 10 15 15MTBE 1,2 5 40Gränsvärden för markanvändning (mg/kg TS)Ämne KM MKM GV MKMArsenik 10 10 30Bly 120 300 300Kadmium 3 12 12Kobolt 20 100 250Koppar 100 200 200Krom (III) 120 250 250Krom (VI) 4 15 18Kvicksilver 2 8 10Nickel 25 200 200Vanadin 100 200 200Zink 250 700 700Cyanider total 25 180 200Cyanider fri 0,8 3,5 8Summa fenol och4 15 15kresolSumma klorfenoler0,5 5 5utan pentaklorfenolPentaklorfenol 0,25 5 5Summa mono- och4 15 15diklorbensenSumma triklorbensener 1 10 10Summa tetra- och0,3 2 2pentaklorbensenerHexaklorbensen 0,015 2 2Dibromklormetan 1 4 40Bromdiklormetan 0,4 2 4Koltetraklorid 0,18 0,8 1Triklormetan 1 5 8Trikloreten 0,3 1,5 8Tetrakloreten 0,7 3 601,1,1-trikloretan 35 100 100Diklormetan 0,15 0,6 12Nitrotoluen (2,4-di) 0,4 3,5 20PCB totalt 0,04 1,5 1,8Dioxin, (TCDD-ekvivalenter)0,000025 0,0002 0,0002Naftalen 10 40 40Alifat C_5-C_8 40 150 200Alifat C_8-C10 80 400 400Alifat C10-C16 100 500 500Alifat C16-C35 100 1000 1000Summa Alifater C5- 100 500 500C16Bensen 0,02 0,1 0,7Summa toluen, etylbensen20 60 60och xylenAromat C_8-C10 25 60 60Aromat C10-C35 20 40 40K 14Vattenlag (1996:61) för landskapetÅlandVattenlagens allmänna del1 kap. Inledande bestämmelser1 §. Syfte och tolkningVatten och vattenområden inom landskapet skallanvändas på det sätt som bäst gagnar en uthållig utveckling.Inverkan utanför landskapet på vatten eller imiljön av åtgärd utförd inom landskapet skall beaktaspå samma sätt som inverkan inom landskapet. Åtgärdsom direkt eller indirekt kan inverka på vatten får intevidtas om den kan motverka en uthållig utveckling.För att uppnå syftet enligt 1 mom. skall ytvattenoch grundvatten samt ekologiska förhållanden i våtmarker,sötvatten och saltsjön nyttjas, skyddas ochvårdas så att en uthållig utveckling gagnas och så attdär kan finnas sådana växt- och djursamhällen, som ihuvudsak utgör naturliga inslag i dessa naturmiljöer.2 §. TillämpningsområdeDenna lag skall tillämpas på nyttjande, skydd ochvård av ytvatten och grundvatten. Lagen är tillämpligpå markanvändning samt andra verksamheter ochåtgärder inom landskapet som riskerar att påverkaytvattens eller grundvattens förekomst, beskaffenheteller ekologiska betydelse inom eller utanför landskapet.Lagens tillämpningsområde är inte begränsat tillfasta föroreningskällor.3 §. DefinitionerVid tillämpningen av denna lag är innebörden avföljande termer och begrepp denna:a) ytvatten är vatten i vattenområde oavsett djup,b) grundvatten är vatten i mark eller berggrund,c) vattenområde är område som inte endast tillfälligtär täckt av ytvatten och vars gräns mot landbedöms enligt medelvattenståndet, dock så att brunn,cistern och konstgjord damm inte är vattenområdenenligt denna lag,d) vattenföretag är åtgärder som har verkningarmed avseende på vatten såsom bortledande, byggande,fyllning, pålning, grävning, muddring, sprängningoch rensning,e) vattenfarlig verksamhet är användning av markeller vattenområde som kan medföra förändring avvattenkvaliteten genom förorening eller på annat sättsamt utsläppande av avloppsvatten,f) grundvattenfarlig verksamhet är sådan vattenfarligverksamhet som kan medföra förändringav grundvattenkvaliteten eller försämra tillgången pågrundvatten,

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt499Vattenlag (1996:61)K 14g) dikning är sådant bortledande av vatten i avvattningssyftesom sker i dike,h) vattentäkt är bortledande av vatten för vattenförsörjningeller bevattning,i) avloppsvatten är vatten som varit i särskilt brukmen som inte längre skall användas samt vatten somavleds för avvattning av begravningsplats, upplag ellerannat område där främmande ämnen kan finnas iskadlig omfattning,j) vattenkvalitet är vattens kemiska och fysikaliskatillstånd samt vattens ekologiska tillstånd,k) kvalitetsnorm är gränsvärde för vattenkvaliteteller värde för förekomsten av eller egenskap hos eneller flera organismer i vattenområde,l) föroreningsområde är vattenområde där kvalitetsnorminte uppfylls,m) påverkan är orsakande av effekt eller risk föreffekt,n) förbättringsöverskott är den extra vattenkvalitetsförbättringsom följer av att vattenkvalitetsförbättrandeåtgärd skapar bättre vattenkvalitet än vad somkrävs enligt denna lag,o) vattenförbättringsplan är en plan för visst föroreningsområdevari skall anges hur vattenkvalitetenskall förbättras, när förbättringen skall ha uppnåttssamt vari regleras markanvändning och andra företagsom kan inverka på förhållande som kvalitetsnormernaavser,p) (2010/92) blandningszon är ett vattenområdeintill utsläppspunkt för avloppsvatten, mynning avdike eller plats för vattenbruk inom vilket vattenkvalitetsnormerinte är tillämpliga,q) (2010/92) undantagszon är ett för tillgodoseendeav ett från allmän synpunkt särskilt viktigt ändamål,som inte kan tillgodoses på annat sätt, bestämtoch avgränsat vattenområde för vilket särskilda bestämmelserutfärdats,r) (2010/92) översvämning är när mark som normaltinte står under vatten tillfälligt täcks med vattenvarmed innefattas översvämningar från öppet vatten iangränsande landområden dock så att översvämningarfrån avloppsvattensystem inte innefattas,s) (2010/92) översvämningsrisk är när det är sannoliktatt ett visst område kommer att drabbas av enöversvämning som leder till ogynnsamma följder förmänniskors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomiskverksamhet,t) (2010/92) marina vatten är vatten, havsbottenoch underliggande jordlager som ligger på havssidanav den baslinje som används för att beräkna territorialvattnetsutsträckning,u) (2010/92) kustvatten är ytvatten, havsbottenoch underliggande jordlager innanför en linje en sjömilutanför den baslinje som används för att beräknaterritorialvattnets utsträckning,v) (2010/92) förorening är en genom mänskligverksamhet direkt eller indirekt tillförsel av ämneneller värme till luft, vatten eller mark, som kan skadamänniskors hälsa eller kvaliteten på akvatiska (vattenbaserade)ekosystem eller på terrestra (landbaserade)ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystemeller som medför skada på materiell egendomeller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttjade fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användningav miljön,w) (2010/92) vattenförekomst är en avgränsad ochbetydande förekomst av vatten såsom en sjö, ett kustvattenområdeeller en avgränsad volym grundvatten,x) (2010/92) kraftig modifierad vattenförekomstär en ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringargenom mänsklig verksamhet på ett väsentligtsätt har ändrat karaktär samty) (2010/92) ekologisk potential är kvaliteten hosen kraftigt modifierad vattenförekomst, klassificerad ienlighet med de relevanta bestämmelserna i bilaga Vi Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EGom upprättande av en ram för gemenskapens åtgärderpå vattenpolitikens område, nedan kallat vattendirektivet.2 kap. Rådighet över vatten1 §. Inledande bestämmelseI detta kapitel finns bestämmelser om vem som mediakttagande av lagens övriga bestämmelser råder övervatten samt under vilka förutsättningar annan än desom råder över visst vatten har rätt att utnyttja vattenoch vattenområde. Rätt enligt denna lag undantar intefrån skyldigheten att följa bestämmelser i annan lag.2 §. Rätten att utföra vattenföretagFör att utföra ett vattenföretag krävs rätt eller rådighetenligt detta kapitel samt att vattenföretaget utförs ienlighet med lagens övriga bestämmelser.3 §. Rådigheten över vattenDen som äger en fastighet råder över det vattensom finns där, om inte annat följer av bestämmelsernai denna lag.I vattendrag råder vardera sidans ägare över detvatten som ansluter sig till respektive sida räknat frånvattendragets mittlinje.Med ägare enligt denna paragraf jämställs den somhar ständig besittningsrätt till fastighet.4 §. Samfällt vattenDelägare i samfällt vattenområde råder över områdetpå samma sätt som ägare, med beaktande av atthan vid nyttjandet av området och därpå befintligt vatteninte får vidta åtgärder som vållar men eller störningför andra delägare eller utgör hinder för dem attpå motsvarande sätt tillgodogöra sig området.Bestämmelserna i 1 mom. gäller i tillämpliga delaräven samfällt område som inte är täckt av vatten, närfråga är om rätten att nyttja inom området befintligtgrundvatten.5 §. Lega av vattenBeträffande lega av vattenområde gäller i tillämpligadelar vad om lega av jord för annat ändamål änbyggande och bedrivande av jordbruk är bestämt.6 §. Öppet vattenVar och en har rätt att med undvikande av onödigstörning färdas på vattenområde som är öppet. Vat­K

500 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)tenområde anses öppet om det inte på grund av lagligrätt stängts. Det sagda äger motsvarande tillämpning ifråga om färdande över is.7 §. Nyttjande av vattenVar och en har rätt till vattentäkt på vattenområdeför hem- och boskapshushållning samt rätt att bada ivattenområde, begagna dess vatten till tvätt, vattnandeav djur och för annat dylikt ändamål, om det kan skeutan att annans mark orättmätigt beträds och utan attområdets ägare eller annan förorsakas men eller störning.Om rätt till vattentäkt för släckning av brand finnssärskilda bestämmelser.8 §. Strandägares rättÄgare eller innehavare av strand som inte är ägareav eller delägare i vattenområde har rätt att framförstranden i vattenområdet för sitt enskilda behov utsättaangöringspåle för båt eller anlägga brygga samtbåthus, badhus, tvätthus, bastubyggnad eller annansådan byggnad, om det kan ske utan att vålla ägarenav vattenområdet skada eller avsevärt men och om dekravbestämmelser som avses i 4 kap. 1-4 §§ uppfyllsoch åtgärden inte strider mot sådan kvalitetsnorm ellervattenförbättringsplan som avses i 5 kap. Här avseddrätt föreligger inte i fråga om hamnområde ellerannat vattenområde som tagits i särskilt bruk.9 §. Undanröjande av hinderVar och en som lider men av uppslamning eller avgrund eller som åsamkas annan därmed jämförbarolägenhet vid nyttjande av vattenområde har rätt attvidta för undanröjande av hindret nödvändig åtgärd,om det kan ske utan att vålla ägaren avsevärt men ochom de kravbestämmelser som avses i 4 kap. 1-4 §§uppfylls och åtgärden inte strider mot sådan kvalitetsnormeller vattenförbättringsplan som avses i 5 kap.Beträffande det som avlägsnas från vattenområdegenom åtgärd som avses i 1 mom. gäller i tillämpligadelar vad som i 3 kap. 6 och 7 §§ stadgas om jord ochmuddermassor.3 kap. Förfogande över annans egendom1 §. Inledande bestämmelseI detta kapitel regleras förutsättningarna för att utanägares eller rättsinnehavares medgivande ta annantillhörig egendom i anspråk eller på annat sätt användaannans egendom eller inverka på annans rätttill egendom. I 6 kap. finns bestämmelser angåendeansökan om och tillstånd till förfogande över annansegendom.Beviljande av rätt enligt detta kapitel med avseendepå vattenföretag medför inte att företaget är tillåtligtenligt bestämmelser i andra kapitel i denna lag.Vattenföretag i allmänhet2 §. Användning och överdämning av annans markDen som utför eller ämnar utföra ett vattenföretagkan beviljas rätt att för viss tid eller ständigt lösa inannans egendom, ta sådan i anspråk med nyttjanderätteller sätta annans mark under vatten.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att det visasatt vattenföretagaren äger eller besitter större delen avdet område som behövs för ändamålet i 1 mom. Åtgärdenskall dessutom vara nödvändig för genomförandeav vattenföretaget eller oundgängligen behövasför en byggnad eller annan anläggning, som är väsentligför utförandet eller utnyttjandet av vattenföretaget,eller för att skydda allmänt eller enskilt intresse.3 §. Undanskaffande av annans byggnad m.m.Den som utför eller ämnar utföra ett vattenföretagkan beviljas rätt att skaffa undan byggnader och anläggningar.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att byggnadeller anläggning är till uppenbart hinder för vattenföretagetsamt att kostnaderna för utförandet annars bliroskäligt höga.4 §. Uppförande av mindre anläggning på annansmark i anslutning till vattenföretagDen som utför eller ämnar utföra ett vattenföretagkan beviljas rätt att på annan tillhörigt område tillfälligtdämma upp vatten samt att för viss tid eller ständigtuppföraa) bro, trumma eller brygga med tillhörande anordningar,b) pumpinrättning med därtill hörande ledning ellerc) annan mindre anläggning som är nödvändig förvattenföretaget.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att områdetinte påverkas i nämnvärd omfattning.5 §. Undersökningar på annans mark m.m.Den som utför eller ämnar utföra ett vattenföretagkan beviljas rätt att på annans mark eller vattenområdegöra undersökningar för utredande av möjligheternaatt genomföra vattenföretag och av verkningarnaav ett planerat företag.6 §. Rensning, uppläggning av massor m.m.Den som utför eller ämnar utföra annat vattenföretagän allmän farled kan beviljas rätt att på annan tillhörigtområde utföra rensningsarbete eller lägga uppjord eller muddermassa.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att områdetinte påverkas i nämnvärd omfattning samt att områdetinte berör tomt, trädgård, upplag, badstrand, hamn ellerannat i särskilt bruk taget område.Farleder och hamnar7 §. Placering av muddermassor från farledMuddermassa som härrör från allmän farled får placeraspå annans vattenområde om området inte påverkasi nämnvärd omfattning eller tagits i särskilt bruk.Den som i andra fall än som sägs i 1 mom. vill placeramuddermassa på annans vattenområde kan beviljasrätt till detta om området inte påverkas i nämnvärdomfattning.8 §. Rätt att placera anordningar och vidta åtgärdervid allmän farledDen som anlägger eller förbättrar allmän farled harrätt att i vattenområde eller på strand förlägga rem­

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt501Vattenlag (1996:61)K 14mare, märken, fyrar och andra anordningar som behövsför utmärkande av farleden och säkerställandeav samfärdseln. Denna rätt innefattar också rätt att användanaturföremål samt rätt att avlägsna sikthinder.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att märkenoch anordningar inte förläggs på område som tagitsi särskilt bruk såsom tomt, trädgård, upplagsområdeoch badstrand. Om det är oundgängligen nödvändigtatt använda visst sådant område, kan dock rätt beviljasdärtill.9 §. Vattenområde vid allmän farledDen som skall inrätta eller driva allmän lastningsellerankringsplats eller allmän hamn i anslutning tillallmän farled kan beviljas rätt att nyttja eller inlösavattenområde.10 §. Vattenområde vid enskild farledDen som skall inrätta eller driva enskild lastningsellerankringsplats eller hamn i anslutning till enskildfarled kan beviljas rätt att nyttja annan tillhörigt vattenområde.11 §. Strandägares rätt för enskild hamnStrandägare som vill inrätta eller driva enskildhamn kan för sådant ändamål beviljas nyttjanderätttill annan tillhörigt område.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att hamnenanvänds för samfärdsel som inte är av ringa vikt samtatt området inte påverkas i nämnvärd omfattning.Förebyggande av fara12 §. (2008/125) Tillfälliga åtgärder för att avvärjafaraTillsynsmyndigheten kan förordna om utförande avsådana tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för attavvärja fara för människors liv eller hälsa eller omfattandeegendomsskador orsakad av förändring avvattenområde till följd av exceptionella naturförhållandeneller övermäktig tilldragelse.Markavvattning och avlopp13 §. Dikning av annans markDikning som avses i 10 kap. får utföras på annansmark och därtill hörande erforderlig skyddsvall ellerpumpstation anläggas under förutsättning att åtgärdenbehövs för en ändamålsenlig markavvattning eller föratt förebygga att annans område blir vattendränkt ellerorsakas annan skada samt att kravet i 2 mom. uppfylls.Om dikning eller anläggning, som avses i 1 mom.utförs genom annans mark skall, om så kan ske utanoskäliga kostnader, detta göras i rågång eller på annanplats som medför minsta möjliga olägenhet för markägarna.Utanför rågång får öppet dike inte läggas påannans område som har tagits i särskilt bruk. Genomannans täckdikade område får dikning utföras endastom det är oundgängligen nödvändigt.14 §. Användning av annans dike och avloppsledningFör avvattnande av mark får vatten ledas in i annanmarkägares öppna dike eller rensade bäck. Om sådantinledande av vatten i annan markägares täckdike medföratt grövre rör måste läggas ner eller andra arbetenutföras, skall dessa tilläggsarbeten utföras av den somleder in vattnet i diket.Bestämmelser om ersättning och framtida deltagandei underhåll, förbättring och utvidgning av dikefinns i 7 och 10 kap.Den som avleder avloppsvatten har rätt att användaannans avloppsledning om detta är ändamålsenligt.Därvid tillämpas i tillämpliga delar bestämmelsernai 11 kap.15 §. AvloppsanläggningRätt kan ges att på annans mark placera reningsverkoch andra avloppsanläggningar vilkas omfattninginte är obetydlig eller att för ändamålet lösa inannans mark.Härvid skall samma regler tillämpas som gäller föranläggningar som har samband med vattenföretag.Vattentäkt16 §. YtvattentäktDen som inte råder över vatten kan beviljas rätt tillytvattentäkt på annans vattenområde.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att det integör det omöjligt för ägaren av vattenområdet att användavattnet på samma sätt som den som begärträtten.Om vattentäkt för hem- och boskapshushållningfinns bestämmelser i 2 kap. 7 §. Hur fördelning mellanolika intressenter skall göras regleras i 12 kap. 2 §och 13 kap. 19 §.17 §. GrundvattentäktFör enskilt behov kan rätt beviljas till grundvattentäktpå annans område om nyttan av täkten är avsevärtstörre än skadan och annan olägenhet av densamma.För allmänt behov kan rätt beviljas om nyttan avtäkten är större än skadan och annan olägenhet avdensamma.Vid uppskattningen av nytta och skada, men ellerannan förlust som avses i 1 och 2 mom. skall bestämmelsernai 12 kap. 5 § tillämpas.Hur rätt till grundvattentäkt skall fördelas mellanflera när vattnet inte räcker till alla regleras i 12 kap.6 § och 13 kap. 19 §.18 §. Grundvattentäkt för enskilt behovTrots vad i 19 § stadgas kan den, som inte på annatsätt till skäliga kostnader kan erhålla hushållsvatten itillräcklig mängd, beviljas rätt till täkt av grundvatten påannans mark. Sådan rätt kan också beviljas för att tillgodoseindustriell eller annan ekonomisk verksamhet förvilket tillgång till grundvatten är av synnerlig vikt.Förutsättning för rätt enligt 1 mom. är att vattnetäven räcker för ägarens, på hans mark bosatta personers,där väntad bosättnings samt där belägna företagsbehov samt att täkten inte medför nämnvärda störningareller andra olägenheter för markägaren.19 §. Grundvattentäkt för allmänt behovFöretag som försörjer en kommun eller ett störreantal förbrukare med huvudsakligen hushållsvatten,samt annan som behöver grundvatten för att tillgodoseK

502 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)ett allmänt behov, kan ges rätt till täkt av grundvattenpå annans område. Om vattnet skall ledas till plats utanförorten, får sådan rätt ges endast om ortens behovav vatten ändå kan tillgodoses i skälig omfattning.20 §. Begränsning i rätt till grundvattentäktRätt till täkt av grundvatten kan begränsas till förmånför grundvattentäkt på annat område som tillgodoserallmänt behov.Rätt till täkt av grundvatten kan under viss tid begränsasi visst område om tillgången på grundvattenför hushållsändamål på orten hotas av långvarig torkaeller andra omständigheter.21 §. Anordningar på annans mark för vattentäktBeträffande markägares skyldighet att tåla att ledningaroch andra anordningar för vattentäkt placeraspå hans mark gäller det som bestäms i 123 § byggnadslagen(1979:61) för landskapet Åland.Innehavaren av vattentäkt kan när annans områdebehövs för ändamålet ges rätt att lösa in området ellerständig besittningsrätt för att där placera bassängereller andra anläggningar eller anordningar för behandlingav vattnet.Se H 1, Plan- och bygglag (2008:102) för landskapet Åland.4 kap. Allmänna kravbestämmelser1 §. Inledande bestämmelseVattenföretag skall utföras och vattenfarlig verksamhetutövas så att ändamålet med företaget ellerverksamheten nås med minsta skada och olägenhetför miljön utan att kostnaderna för dessa hänsynmedför att företaget eller verksamheten omöjliggörs.Särskilt skall eftersträvas att grundvattnet och vattenmiljönskadas så litet som möjligt och hålls i ett sånaturligt skick som möjligt. Vattenföretag och vattenfarligverksamhet skall dessutom utföras och utövasmed minsta intrång och olägenhet för andra allmännaoch enskilda intressen.2 §. Skydd för vattenkvalitetVattenföretag får inte utföras och vattenfarlig verksamhetfår inte utövas om detta i något vattenområdekan försvåra uppfyllandet av kvalitetsnorm eller andrakrav för vattenkvalitet som föreskrivs i 5 kap.Vattenföretag eller vattenfarlig verksamhet sommedges i förbättringsplan eller som innebär utnyttjandeav förbättringsöverskott i enlighet med bestämmelsernai 5 kap. är trots vad i 1 mom. stadgas tillåtna.3 §. Väsentlig olägenhetOm vattenföretag eller vattenfarlig verksamhettrots försiktighetsmått enligt 4-7 §§ riskerar att medföraolägenheter som var för sig eller tillsammans ärav väsentlig betydelse får företaget eller verksamheteninte utföras eller bedrivas annat än om nyttanhär av klart överstiger skadan eller om undantag gällerenligt 2 mom. Samma gäller om vattenföretag ellervattenfarlig verksamhet ensam kan medföra olägenhetsom är betydande i förhållande till dess omfattning.(2001/32)1 mom. hindrar inte vattenföretag eller vattenfarligverksamhet som tydligt har medgetts i vattenförbättringsplan.4 §. Hänsyn till andra allmänna och enskilda intressenI enlighet med 1 § skall vattenföretag utföras ochvattenfarlig verksamhet utövas med minsta intrångoch olägenhet för andra allmänna och enskilda intressenän som avses i 2 och 3 §§, varvid särskilt skallbeaktas företagets eller verksamhetens inverkan påa) fiskbeståndet och möjligheten att bedriva fiske,b) samfärdseln,c) möjligheterna att på det berörda området i framtidenutföra annat vattenföretag, utöva vattenfarligverksamhet eller bedriva annan härmed jämförbarverksamhet samtd) rekreationsmöjligheterna, naturskönheten, kulturvärdenaoch trivseln i omgivningen.5 §. Planers inverkanVattenföretag och vattenfarlig verksamhet får intestrida mot vattenförbättringsplan, byggnadsordning,stads- eller byggnadsplan eller fastställd general- ellerregionplan. Gäller i andra än i nämnda fall särskildabestämmelser för byggande eller annan användningav bestämt mark- eller vattenområde får företaget ellerverksamheten inte heller strida mot dem.6 §. PlatsvaletVattenfarlig verksamhet får endast utövas på platseller platser där minsta möjliga olägenhet för vattenmiljönuppstår och där förutsättningarna finns ellerkan skapas för det slags verksamhet som är i fråga,utan att oskäligt högre verksamhetskostnader uppstårtill följd av platsvalet.7 §. Skäliga skyddsåtgärderDen som utövar eller ämnar utöva vattenfarlig verksamhetskall, om inte längre gående krav gäller enligtannat lagrum i denna lag, vidta de skyddsåtgärder, tålade begränsningar samt iaktta de försiktighetsmått iövrigt som skäligen kan fordras för att förebygga elleravhjälpa risk för försämring av vattenkvalitet. Skyldighetenatt avhjälpa olägenheter kvarstår även efteratt vattenfarlig verksamhet har upphört.Omfattningen av åliggande enligt 1 mom. skallbygga på tekniskt bästa möjliga lösning som är ekonomisktmöjlig för den typ av verksamhet som är ifråga. Hänsyn skall tas till de tekniska svårigheteratt uppnå bästa möjliga resultat, som kan föreliggadärför att vattenanläggning har uppförts vid en tid dåmindre stränga vattenvårdskrav gällde och därför blirdyrare att förbättra. Avhjälpande av olägenheter enligt1 mom. sista meningen skall dock ske oavsett kostnaderna,om förebyggandet av den risk som föranlederkrav på avhjälpande hade kunnat åstadkommas utanoskäliga kostnader.Om det är uppenbart eller i ett tillståndsärende utrettatt försiktighetsmått enligt 2 mom. är alltför kostsamti förhållande till nyttan kan lindrigare försiktighetsmåttväljas. Vid denna avvägning mellan kostnadoch nytta skall särskild hänsyn tas till beskaffenhetenav det vatten som kan bli påverkat och betydelsen avvattnets beskaffenhet samt till kostnaden för skyddsåtgärdoch den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmåtten.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt503Vattenlag (1996:61)K 14I vattenförbättringsplan får bestämmas att denkostnadsminskning som följer av lindrigare försiktighetsmåttenligt 3 mom. skall betalas till en vattenförbättringsfond.Denna betalning skall i alla tillämpligasammanhang behandlas som en utgift för försiktighetsmått.Närmare bestämmelser om vattenförbättringsfonderutfärdas genom landskapsförordning.8 §. Grundvattenfarliga ämnenDirekta utsläpp till grundvatten av grundvattenfarligaämnen är förbjudna. I landskapsförordning angesde ämnen som är grundvattenfarliga enligt denna paragraf.Vattenfarlig verksamhet som kan medföra att grundvattenförorenas medgrundvattenfarligt ämne får inteutövas om inte alla förebyggande tekniska åtgärdervidtas som behövs för att förhindra sådan påverkan pågrundvatten. I landskapsförordning kan intas närmarebestämmelser om de förebyggande tekniska åtgärdersom behövs enligt denna paragraf.8a §. (2008/125) Utsläpp till allmänt avloppDet är förbjudet att i allmänt avloppsledningsnätleda in ämne som kan medföra men för ledningsnätetseller i ett till nätet anslutet reningsverks funktion.9 §. Särskilda försiktighetskravOm det är ägnat att förenkla genomförandet avkraven i detta kapitel eller att tillgodose syftet med5 kap., kan landskapsregeringen fastställa minimikravför bestämda åtgärdsslag eller verksamhetsslag avseendeutsläpp, teknisk utrustning samt sådan hanteringav kemiska ämnen, preparat och varor som direkt ellerindirekt kan medföra risk för vattenkvaliteten ellervattenmiljön. Dessa minimikrav skall bestämmas pågrundval av de principer som fastslås i 6 § samt 7 §1 och 2 mom.2 mom. upphävt (2005/54).3 mom. upphävt (2005/54).5 kap. Bestämmelser om vattenkvalitet (2008/125)Gemensamma bestämmelser om yt- ochgrundvattenkvalitet1 §. YtvattenkvalitetDet är envars skyldighet att efter förmåga och tillfälle,genom aktivt handlande och genom att avståfrån skadlig påverkan, skydda och vårda ytvatten såatt det är i sådant skick och har sådan beskaffenhetatt där kan finnas sådana växter och djur som utgörför området normal flora och fauna utan påverkan avmänniskan. Beskaffenheten skall också vara sådan attingen som helst hälsofara kan orsakas av vattnet ellerdess användning för olika ändamål.Undantag från 1 mom. gäller i områden som utgörföroreningsområde, blandningszon eller undantagszon,för vilka särskilda bestämmelser gäller i dennalag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser.2 §. GrundvattenkvalitetDet är envars skyldighet att efter förmåga och tillfälle,genom aktivt handlande och genom att avståfrån skadlig påverkan, skydda och vårda grundvattenså att dess beskaffenhet inte kan medföra hälso- ellermiljöfara.3 §. VattenskyddsområdeLandskapsregeringen kan bestämma att visst områdeskall vara vattenskyddsområde vilket innebäratt området åtnjuter särskilt skydd till förebyggandeav förorening eller annan skadlig förändring av vattenkvaliteten.Vattenskyddsområde får inte ges störreomfattning än vad som är lämpligt för ändamålet.Inom vattenskyddsområde får inte finnas cistern,upplag, dike, ledning eller annan anläggning somkan skada eller på annat sätt förorena vattnet. Därfår heller inte bedrivas verksamhet som kan medförai 1 mom. avsedda följder. Landskapsregeringen kanför visst vattenskyddsområde förordna om ytterligareskyddsåtgärder eller inskränkningar i rätten att nyttjaområdet samt om tillståndsplikt för olika typer avverksamheter och åtgärder.Landskapsregeringen kan ge tillstånd till viss åtgärdeller verksamhet inom vattenskyddsområde omdet är utrett att detta kan ske utan risk för försämringav vattenkvaliteten.4 §. KvalitetsnormerLandskapsregeringen skall utfärda sådana kvalitetsnormersom är behövliga eller lämpliga för attklara de allmänna förutsättningar för vattenföretagoch vattenfarliga verksamheter som anges i 1 och2 §§. (2005/54)Kvalitetsnormer kan utfärdas för grundvatten, avgränsadevattenområden eller för alla vattenområdenav viss typ och kan avse såväl kemiska och fysiskaegenskaper hos vatten som ekologiska förhållanden ivattenområde.3 mom. upphävt (2005/54).5 §. Omprövning och upphävande av kvalitetsnormKvalitetsnormer utfärdade enligt 4 § 1 mom. skallomprövas senast vart femte år.Om kvalitetsnorm gäller för visst område ellerför hela landskapet och det visar sig att den inte ärtillräcklig för att syftet med den skall uppnås, kankvalitetsnormen redan före omprövningstiden enligt1 mom. skärpas eller kompletteras med ytterligarekvalitetsnormer varvid 1 § 1 mom. tillämpas.En utfärdad kvalitetsnorm får upphävas om densannolikt är obehövlig från miljöskyddssynpunkt.Landskapsregeringen skall innan kvalitetsnormenupphävs redovisa skälen för detta i en ordning somi tillämpliga delar motsvarar den som föreskrivs förvattenförbättringsplan enligt 13-16 §§. En utfärdadkvalitetsnorm som helt eller delvis innebär tillämpningav bestämmelser som föreskrivits av Europeiskagemenskaperna (EG) kan dock inte till denna del upphävas.(2001/32)6 §. Rättsverkan av kvalitetsnormOm kvalitetsnorm inte är uppfylld i ett ytvattenområdeeller grundvattenområde, gäller vad som föreskrivsi 2 och 3 mom.Ny eller ändrad markanvändningsåtgärd eller verksamheti ytvattenområde, dess tillrinningsområde ellerK

504 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)i ett område där kvalitetsnorm avseende grundvattengäller, får inte utföras eller bedrivas om därigenomriskeras att vattenkvaliteten ytterligare försämras elleratt förbättring därigenom kan försvåras. Undantaghärifrån ära) att det är väl utrett att ingen ökad påverkan avdetta slag kommer att inträffa,b) att åtgärden eller verksamheten innebär utnyttjandeav förbättringsöverskott i enlighet med 12 § ochhinder enligt 3 mom. inte föreligger ellerc) att gällande vattenförbättringsplan finns ochmedger åtgärden eller verksamheten.Om kvalitetsnorm avser hälsa får inte ny eller ändradverksamhet eller åtgärd kvittas mot förbättringsöverskottenligt b punkten.Särskilda bestämmelser om ytvattenkvalitet7 §. BlandningszonNär kvalitetsnormer utfärdas skall i nödvändig omfattningblandningszon, dess art, föroreningstyp ochstorlek bestämmas samt, om så kan behövas för miljövården,särskilda normer utfärdas för sådana zoner.Blandningszonens storlek får inte överstiga vad somär tekniskt nödvändigt med hänsyn till utsläppets art,föroreningstyp och storlek.Om landskapsregeringen inte beslutat om blandningszonensstorlek är blandningszonen för avloppsvattenvattenområde inom 100 meters och för dikesutlopp inom 25 meters radie räknat från utsläppspunkten.För vattenbruk skall blandningszonen varavattenområde inom 100 meters radie räknat från vattenbruksanläggningensyttre omkrets.Oavsett bestämmelserna i 1 och 2 mom. får ingenstansförekomma att en blandningszon, eller flerablandningszoner tillsammans, täcker mer än en tredjedelav avståndet mellan närmast liggande stränder.8 §. UndantagszonLandskapsregeringen kan bestämma att visst vattenområdeskall vara undantagszon. För undantagszonkan särskilda kvalitetsnormer eller andra bestämmelsersom rör vattnets kvalitet utfärdas. Om detanses behövligt kan landskapsregeringen dessutomutfärda andra bestämmelser rörande markanvändningeller andra åtgärder som kan påverka miljöförhållandenai undantagszon.I 6 kap. regleras förutsättningarna för beviljande avtillstånd att förändra vattenområde till annan mark.9 §. Särskilda kvalitetsnormerOm inte kvalitetsnormer gäller för syre, kväve ellerfosfor i visst sötvattenområdes ytvatten får ny ellerändrad markanvändningsåtgärd eller verksamhetkomma till stånd i vattenområdet eller dess tillrinningsområdeendast om det visas att åtgärden ellerverksamheten inte riskerar att försämra syreförhållandenaeller öka halterna av kväve respektive fosfor ivattenområdet.Om inte kvalitetsnormer gäller för vattenområde isaltsjön syftande till att begränsa övergödning, såsomkvalitetsnormer avseende ekologiska förhållanden ellerkvalitetsnormer i enlighet med 4 § 1 mom., får nyeller ändrad markanvändningsåtgärd eller verksamhetkomma till stånd i vattenområdet eller dess tillrinningsområdeendast om det visas att åtgärden ellerverksamheten inte kan bidra till ökad övergödning iområdet eller att förbättringsöverskott utnyttjas enligtbestämmelserna i 12 §.Särskilda bestämmelser om grundvattenkvalitet10 §. KvalitetsnormerOm kvalitetsnormer för grundvatten avser hälsaskall de gälla lika i hela landskapet medan kvalitetsnormeravseende miljöaspekter får bestämmas gällaför viss del av landskapet eller hela landskapet.För vattenkvaliteten i brunnar tillämpas utöver dennalag landskapslagen (1967:36) om hälsovården. Vatteni brunn skall dock uppfylla utfärdade kvalitetsnormerför grundvatten om inte annat särskilt stadgats.Om vid provtagning i brunn vattnet har sämre kvalitetän kvalitetsnormer föreskriver, skall grundvattnet iområdet anses vara motsvarande dåligt om inte annatförhållande påvisas genom särskild provtagning ellerpå annat betryggande sätt.Se L 4, Landskapslag (1967:36) om hälsovården.11 §. Särskild kvalitetsnorm avseende nitratOm kvalitetsnormer avseende nitrat i grundvatteninte har införts får ingen ändring av jordbruksdrift skeom den medför annan än obetydlig ökning av nitrathalteni mark eller grundvatten.Gemensamma bestämmelser om förbättringsöverskottoch förbättringsplaner12 §. Utnyttjande av förbättringsöverskottOavsett krav, restriktioner och förbud i denna lagför åtgärd eller verksamhet som kan påverka vattenkvalitetenfår i den utsträckning som anges i denna lagoch i landskapsförordning ny eller ändrad verksamheteller annan åtgärd ändå komma till stånd om detta hardirekt samband med ett förbättringsöverskott. Meddirekt samband likställs att den som har skapat förbättringsöverskottetmedger att annan utnyttjar detta.Förbättringsöverskott får inte sammanlagt utnyttjasmer än till två tredjedelar.Närmare bestämmelser om förbättringsöverskottutfärdas genom landskapsförordning.13 §. VattenförbättringsplanFör föroreningsområde och område där kvalitetsnormerför grundvatten inte uppnås, eller risk finns attsådana normer inte uppnås, skall landskapsregeringenupprätta och fastställa en vattenförbättringsplan.Ansvarig för genomförandet av vattenförbättringsplanär landskapsregeringen. Vissa eller samtliga genomförandeuppgifterutom det slutliga genomförandeansvaretkan delegeras till en kommun eller Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet. Om sådan delegeringhar skett, skall landskapsregeringen övervakagenomförandet och vid behov antingen skyndsamtingripa i en enskild fråga eller återta delegeringsbeslutet.(2007/117)

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt505Vattenlag (1996:61)K 1414 §. FörfarandeInnan vattenförbättringsplan fastställs skall förslagetvara utställt under minst en månad.Sedan tiden för utställning enligt 1 mom. gått utskall landskapsregeringen upprätta ett skriftligt, preliminärtställningstagande till planförslaget vari beaktasde synpunkter på förslaget som givits underutställningstiden. Detta ställningstagande skall redovisasvid ett sammanträde där sakägare skall beredastillfälle att yttra sig över det. Vid sammanträdet skallprotokoll föras.Tidigast tre veckor efter att protokoll som avses i2 mom. offentliggjorts får landskapsregeringen beslutaom planförslaget.15 §. Rättsverkan av förbättringsplanUtöver vad som medges enligt denna paragraf fårinte markanvändningsåtgärd eller verksamhet inledas,flyttas, utvidgas eller på andra sätt utföras ellerbedrivas i strid mot fastställd vattenförbättringsplan.Åtgärd eller verksamhet som bedrevs när planen ställdesut får dock tills myndighet i enskilt fall bestämmerannat fortsätta oförändrad förutsatt att den intestrider mot annan bestämmelse i denna lag eller annanförfattning.Utan tillstånd från prövningsmyndigheten får i planenoreglerad markanvändningsåtgärd eller verksamhetkomma till stånd eller ändras endast om detta ärtillåtligt enligt 4 och 6 kap. denna lag samt om detär uppenbart att detta varken försvårar genomförandetav planen eller motverkar planens miljöskyddssyfte.I annat fall ska tillstånd sökas hos prövningsmyndighetensom får ge tillstånd endast om det är utrett attåtgärden eller verksamheten inte försvårar genomförandetav planen eller motverkar dess syfte från miljöskyddssynpunkt.(2008/125)16 §. Utnyttjande av förbättringsöverskott inom förbättringsplanOavsett bestämmelserna i 15 § får markanvändningsåtgärdeller verksamhet komma till stånd ellerändras i strid mot vattenförbättringsplan, om därigenomförbättringsöverskott, skapat av den som villutföra markanvändningsåtgärden eller verksamheten,utnyttjas enligt 12 §.Landskapsregeringen får i vattenförbättringsplanbestämma att annan vattenförbättrande åtgärd änsom avses i 1 mom., som ger ett dokumenterat förbättringsöverskott,får utnyttjas efter prövningsmyndighetenstillstånd. För sådant tillstånd krävs att densökande i betydande grad har medverkat till förbättringsöverskotteteller att den som har skapat förbättringsöverskottetmedger att sökanden utnyttjar detta.(2008/125)17 §. Revidering av vattenförbättringsplanVattenförbättringsplan skall revideras när det finnsanledning anta att planen inte är tillräcklig för att nåden vattenkvalitet som föreskrivs i kvalitetsnormer ellersenast vart tredje år.För revideringen av vattenförbättringsplan skalltillämpas bestämmelserna i 14 §.Bestämmelser om övervakning, vattenkvalitet,åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och förteckningöver skyddade områden (2005/54)18 §. (2005/54) ÖvervakningMed övervakning avses i denna lag att söka en sammanhållenoch mångsidig helhetsbild av vattenkvalitetenoch dess förändring i syfte att kunna vidta ändamålsenligaåtgärder för att skydda vattenkvalitet ochen hållbar användning av vatten. För övervakningsåtgärderäger landskapsregeringen de befogenheter somenligt 28 § landskapslagen (2008:124) om miljöskyddgäller för tillsyn. Landskapsregeringen kan genomlandskapsförordning delegera övervakningsuppgifternatill en landskapsregeringen underlydande myndighet.(2008/125)För övervakningen ska utarbetas, fastställas ochgenomföras ett övervakningsprogram. Övervakningsprogramför ytvatten ska minst omfatta ekologisk ochkemisk kvalitet inräknat väsentliga faktorer som styrdessa, såsom vattenflöden, nedfall från luften, näringsläckagefrån bottnar, utsläpp i vatten samt ekologiskpotential. Övervakningsprogram för grundvatten skaomfatta övervakning av kemisk kvalitet och kvantitativkvalitet. Om ett vattenskyddsområde avgränsatseller en kvalitetsnorm gäller för området ska övervakningsprogrammetomfatta tillämpliga frågor somrör områdets skyddsbehov. Vid utarbetandet av övervakningsprogramska beaktas uppgifter från tillsynoch från sådan egenkontroll som ska utföras av enverksamhetsutövare. Landskapsregeringen ska medbeaktande av kraven i artikel 11 Europaparlamentetsoch rådets direktiv 2008/56/EG om upprättande av enram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikensområde (Ramdirektivet om en marin strategi), nedankallat marindirektivet, fastställa ett samordnat övervakningsprogramför bedömningen av vattenkvaliteteni områdena med marina vatten med beaktande avkraven i bilaga III och V marindirektivet. Samordningenska ske med berörda organisationer och myndigheterutanför landskapet i enlighet med 26 §. (2010/92)Om det vid övervakning konstateras finnas en försämradvattenkvalitet eller en betydande risk för enförsämrad vattenkvalitet skall information om dettages till berörda myndigheter och betydande verksamhetsutövare.Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärdanärmare bestämmelser om omfattningen av ochinnehållet i övervakningsprogram där tidsangivelserför uppdateringar ska ingå. (2010/92)Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.19 §. (2010/92) AvrinningsdistriktOm inte landskapsregeringen beslutar annat utgörlandskapet ett avrinningsdistrikt som avses i artikel 3vattendirektivet. Landskapsregeringen kan vid behovbesluta om avgränsning av avrinnings- och delavrinningsområdeninom ett avrinningsdistrikt.19a §. (2010/92) Bedömning av vattenområdenFör ett avrinningsdistrikt och för marina vatten skalandskapsregeringen göra en bedömning som inne­K

506 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)fattar en analys av dessa områdens karakteristika, enöversyn av sådan påverkan och effekt på vattenkvalitetensom orsakats områdena till följd av mänskligverksamhet samt en ekonomisk analys av vattenanvändningeninom områdena. Analyserna och översynenska genomföras med beaktande av kraven i bilagaII, III och V vattendirektivet samt bilaga III marindirektivet,där ekologiska, kemiska, ekonomiska ochsociala faktorer av avgörande betydelse ska beaktas.Analyserna och översynen och nödvändiga uppdateringarav dessa ska göras minst vart sjätte år. Till dendel bedömningen gäller marina vatten ska samordningenske med berörda organisationer och myndigheteri enlighet med 26 §.Landskapsregeringen kan besluta att ett avrinningsellerdelavrinningsområde ska utgöra en kraftigt modifieradvattenförekomst om de åtgärder som skullekrävas för att uppnå god ekologisk kvalitet enligt 20 §denna lag i detta område skulle vara oproportionerligtdyra eller tekniskt svårgenomförbara eller skulleinnebära betydande negativ inverkan på miljön i storteller på betydande samhällsverksamheter, såsom sjöfartinklusive hamnanläggningar, vattenreglering ellerdricksvattenförsörjning.Landskapsregeringen ska vidare göra en bedömningav vilka översvämningsrisker som finns i ettavrinningsdistrikt. Bedömningen ska göras med beaktandeav kraven i artiklarna 4, 5 och 6 Europaparlamentetsoch rådets direktiv 2007/60/EG om bedömningoch hantering av översvämningsrisker, nedankallat översvämningsdirektivet. Landskapsregeringenska vidta lämpliga åtgärder så att denna bedömningkan samordnas med den bedömning som ska görasenligt 1 mom.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om vad som ska ingåi de bedömningar som avses i 1 och 3 mom. samt tidsplanernaför dem där tidsangivelser för uppdateringarska ingå.20 §. (2010/92) Klassificering av vattenkvalitet ochmiljökvalitetYtvatten i sjöar och kustvatten ska klassificeras pågrundval av ekologisk och kemisk kvalitet. Dessa ytvattensekologiska kvalitet ska klassificeras som hög,god, måttlig, otillfredsställande eller dålig medan ytvattnenskemiska kvalitet ska klassificeras som godeller otillfredsställande. Med god ytvattenkvalitet avsesi 18-25 §§ att ytvatten i sjöar och kustvatten harklassificerats ha god ekologisk kvalitet och god kemiskvattenkvalitet.Kraftigt modifierade vattenförekomsters kvalitetska klassificeras utgående från deras ekologiska potentialsom maximal, god eller måttlig.Grundvatten ska klassificeras enligt kemiska ochkvantitativa egenskaper som god eller otillfredsställande.Med god grundvattenkvalitet avses i 18-25 §§att en grundvattenförekomst har klassificerats ha godakemiska och kvantitativa egenskaper.Klassificering av ytvatten i sjöar, kustvatten ochkraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvattenska utföras av landskapsregeringen med beaktandeav vad som följer av bilaga V vattendirektivet.Landskapsregeringen ska fastställa kriterier för engod miljökvalitet i marina vatten med beaktande avkraven i bilaga I och III marindirektivet. Innan kriteriernafastställs ska en samordning ske med berördaorganisationer och myndigheter utanför landskapet ienlighet med 26 §.Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärdanärmare bestämmelser om förfarandet vid klassificeringav ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigtmodifierade vattenförekomster samt grundvattnenoch vid fastställandet av god miljökvalitet för marinavatten.21 §. (2010/92) Kvalitetsmål för ytvatten i sjöar, kustvattenoch kraftigt modifierade vattenförekomstersamt grundvatten och marina vattenLandskapsregeringen ansvarar för att allt vatten ilandskapet skyddas på ett ändamålsenligt sätt så attvattenkvaliteten inte försämras och att den vid behovförbättras. Det övergripande målet ska vara att uppnågod vattenkvalitet i ytvatten i sjöar och kustvattensamt grundvatten samt god ekologisk kvalitet ochkemisk ytvattenkvalitet i kraftigt modifierade vattenförekomstersenast den 31 december 2015 samt godmiljökvalitet i marina vatten senast den 31 december2020.För ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifieradevattenförekomster samt grundvatten kan landskapsregeringenförlänga tidsfristen i syfte att stegvisuppnå målet i 1 mom. om de naturliga förhållandenaomöjliggör tillräckligt snabb förbättring. Landskapsregeringenkan även förlänga tidsfristen högst tolv årpå grund av tekniska skäl eller om förbättringarna bedömsbli oproportionerligt kostsamma. Landskapsregeringenkan även fastställa mindre stränga kvalitetsmålför särskilda yt- och grundvattenområden om denmänskliga påverkan eller de naturliga förhållandenaär sådana att det blir omöjligt eller oproportionerligtdyrt att uppfylla målen. De mindre stränga kvalitetsmålenska fastställas så att ingen fortsatt försämringav vattenkvaliteten i det särskilda området sker och attbästa möjliga kvalitet uppnås.För marina vatten ska landskapsregeringen fastställavägledande miljömål i syfte att stegvis uppnåmålen i 1 mom. med beaktande av kraven i bilaga IIIoch IV marindirektivet. Före miljömålen är fastställdaska hänsyn tas till befintliga mål på nationell nivå,gemenskapsnivå samt internationell nivå och samordningske med organisationer och myndigheter utanförlandskapet i enlighet med 26 §.Landskapregeringen ska säkerställa erforderligtskydd för identifierade vattenförekomster som kan användasför dricksvattenframställning i syfte att minskadess nivå av vattenrening. Landskapsregeringen får isyfte att upprätthålla en god vattenkvalitet besluta attvattenförekomsterna ska innefattas i särskilda skyddsområdenom behov av detta kan anses föreligga.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningäven utfärda närmare bestämmelser om kriteriernaför miljömålen samt för undantag från kraven på att

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt507Vattenlag (1996:61)K 14uppnå en god vatten- och miljökvalitet inom de tidsramarsom anges i 1 mom. där tidsangivelser för uppdateringarska ingå. Landskapsregeringen ska i landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser omkriterierna för minskning av farliga och förorenandeämnen. I detta ska ingå sådana ämnen som avses i artikel16 och 17 vattendirektivet och som upptas i bilagornaVIII och IX vattendirektivet samt i bilaga II iEuropaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EGom miljökvalitetsnormer.22 §. (2005/54) ÅtgärdsprogramLandskapsregeringen ska upprätta ett åtgärdsprogramsom är ägnat att uppnå och bevara en effektivoch hållbar vattenanvändning med en god vattenkvalitet,förebygga en försämring av vattenkvaliteten samtatt uppfylla kvalitetsmålen enligt 21 §. Av åtgärdsprogrammetska framgå lagstiftnings-, budget-, informations-,tillsyns- och övervakningsbehov samt de administrativabehov som genomförandet av en åtgärdfordrar. Till den del programmet gäller marina vattenska samordning ske med berörda myndigheter och organisationerutanför landskapet i enlighet med 26 §.Allmänheten ska informeras om åtgärdsprogrammet,uppmuntras att ta del av det och ges tillfälle att avgesynpunkter på det. Information till allmänheten om ettförslag till åtgärdsprogram ska ges genom annons iminst en i landskapet allmänt utkommande tidning.Förslaget ska med tillhörande allmänna handlingar,senast ett år före den period som åtgärdsprogrammetavser, hållas tillgängligt för allmänheten under minstsex månader. Under denna tid ska även för förslagetnödvändiga handlingar publiceras i elektronisk form.(2010/92)Landskapsregeringen kan i landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om hur arbetet medatt upprätta ett åtgärdsprogram ska genomföras, tidsplanenför utformningen och omfattningen av arbetetsamt vilka uppgifter som ska ingå i ett åtgärdsprogramdär tidsangivelser för uppdateringar ska ingå.(2010/92)Ett första åtgärdsprogram skall antas utan dröjsmål,dock senast den 22 december 2009. Åtgärdsprogrammetskall antas av landskapsregeringen. Landskapsregeringensallmänna förvaltning, underlydande myndigheteroch kommunala myndigheter skall i tillämpligadelar i sina respektive planer och beslut beaktadet antagna åtgärdsprogrammet.23 §. (2005/54) FörvaltningsplanLandskapsregeringen ska i en förvaltningsplansammanställa uppgifter om ett avrinningsdistrikt. I enförvaltningsplan skall åtminstone ingå1) en beskrivning av ett avrinningsområdes karakteristika,2) en beskrivning av sådan påverkan och effekt påvattenkvalitet som orsakats av mänsklig verksamhet,2a) (2010/92) en bedömning av översvämningsriskernai distriktet samt en plan för hantering av dessarisker,3) uppgifter som identifierar och beskriver skyddadeområden,4) en beskrivning av nätverk som upprättats förövervakning av vattenkvalitet och redovisning av resultatfrån sådana övervakningsprogram,5) en förteckning över fastställda miljömål,6) en sammanfattande ekonomisk analys av vattenanvändningen,7) en sammanfattning av antagna åtgärdsprogramoch syftet med dessa,8) en förteckning över detaljerade program och förvaltningsplaner,9) en sammanfattning av de åtgärder för informationtill allmänheten och samråd som vidtagits, resultatenhärav och de ändringar i planen som gjorts tillföljd av detta,10) en förteckning över behöriga myndigheter samt11) uppgifter om sådana kontaktpunkter och förfarandensom finns för information riktad till allmänheten.En första förvaltningsplan skall antas utan dröjsmål,dock senast den 22 december 2009. Allmänhetenskall informeras om planen, uppmuntras att ta del avden och ges tillfälle att lämna synpunkter på förslag.Information till allmänheten om ett förslag till förvaltningsplanskall ges genom annons i minst en i landskapetallmänt utkommande tidning. Förslaget skallmed tillhörande allmänna handlingar, senast ett årföre den period som förvaltningsplanen avser, hållastillgängligt för allmänheten under minst sex månader.Under denna tid skall även för förslaget nödvändigahandlingar publiceras i elektronisk form.Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärdanärmare bestämmelser om hur arbetet med attsammanställa en förvaltningsplan ska genomföras,tidsplanen för utformningen och omfattningen av arbetetsamt vilka uppgifter som ska ingå i en förvaltningsplan.(2010/92)24 §. (2005/54) Översyn av förvaltningsplan och åtgärdsprogramFörvaltningsplan och åtgärdsprogram skall fortlöpandeses över och om det bedöms ändamålsenligt vidbehov revideras. Översyn skall ske minst vart sjätteår, varvid bestämmelserna om information i 5 kap. 22och 23 §§ skall beaktas. Nya eller reviderade åtgärdersom antagits enligt ett uppdaterat program skall trädai kraft inom tre år efter att de antagits.I en reviderad förvaltningsplan skall åtminstoneingå en beskrivning av1) behövliga ändringar eller uppdateringar av miljömålsedan offentliggörandet av föregående förvaltningsplan,2) gjorda framsteg för att nå miljömål, inklusive enredovisning av verkan av åtgärder som genomförtsunder föregående förvaltningsplanperiod, med enförklaring till varför ett eller flera miljömål inte haruppnåtts,3) orsaken till varför en planerad åtgärd för att nåfastställda miljömål inte har vidtagits under den föregåendeförvaltningsplanperioden samt4) orsaken till varför en oplanerad åtgärd för att nåfastställda miljömål har vidtagits under den föregåendeförvaltningsplanperioden.K

508 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)25 §. (2005/54) Förteckning över skyddade områdenLandskapsregeringen för en särskild förteckningöver vattenskyddsområden samt andra yt- och grundvattenområdenvilka enligt lagstiftningen kräver ettsärskilt skydd. I förteckningen skall anges1) de vattenförekomster som används för uttag avhushållsvatten avsett att användas som dricksvattenoch som ger mer än 10 kubikmeter per dag i genomsnitteller betjänar mer än 50 personer samt de vattenförekomstersom är avsedda för sådan framtidaanvändning,2) områden som har fastställts för skydd av ekonomisktbetydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter,3) vattenförekomster som har fastställts som rekreationsvatten,inklusive områden som fastställts sombadvatten enligt direktiv 76/160/EEG (om kvalitetenpå badvatten),4) områden som är känsliga för näringsämnen, inklusiveområden som fastställts som sårbara enligt direktiv91/676/EEG (om skydd mot att vatten förorenasav nitrater från jordbruket) och områden som fastställtssom känsliga områden enligt direktiv 91/271/EEG (omrening av avloppsvatten från tätbebyggelse) samt5) områden som har fastställts för skydd av livsmiljöereller arter där bevarandet eller förbättrandetav vattnets status är en viktig faktor för deras skydd,inklusive relevanta Natura 2000-områden som fastställtsenligt direktiv 92/43/EEG (om bevarande avlivsmiljöer samt vilda djur och växter) och direktiv79/409/EEG (om bevarande av vilda fåglar).För varje förekomst eller område som upptas i förteckningenskall anges den landskaps- och gemenskapslagstiftningpå vilken noteringen i förteckningengrundas samt var varje i förteckningen avsett områdeär lokaliserat.Förteckningen ska regelbundet ses över och reviderasvid behov. (2010/92)26 §. (2010/92) Internationell samordningMed utgångspunkt från befintliga program ochetablerad miljöverksamhet ska landskapsregeringensamarbeta med berörda organisationer och myndigheteri regioner utanför landskapet. Samarbetet ska skei enlighet med de internationella överenskommelservilka bringats i kraft i landskapet och som är tillämpligapå de i denna paragraf avsedda områdena.6 kap. Tillståndsprövning och miljögranskning(2008/125)Allmänna bestämmelser1 §. (2008/125) Om prövning och prövningsmyndighetI detta kapitel finns närmare bestämmelser om närtillstånd eller miljögranskning krävs för vattenföretag,förfogande över annans egendom och vattenfarligverksamhet. I fråga om prövningsmyndighet och förfarandegäller vad som stadgas i landskapslagen ommiljöskydd.2 §. (2008/125) Särskilt om ansökan om tillstånd tillförfogande över annans egendomAv ansökan som avser tillstånd enligt 3 kap. dennalag ska, avseende förfogande över annans egendom,utöver vad som följer av landskapslagen om miljöskyddsärskilt framgå vilken rätt till förfogande överannans egendom som begärs.3 §. Rätt till tillståndsprövningDen som utfört eller ämnar utföra vattenföretagsamt den som utövar eller ämnar utöva vattenfarligverksamhet kan söka tillstånd härför även om tillståndspliktinte föreligger. Om inte annat är särskiltbestämt gäller för sådan ansökan samma regler omhandläggning och beslut som för tillståndsärenden iövrigt enligt denna lag.4 §. (2008/125) Förutsättningar för tillstånd och beslutmed anledning av miljögranskningTillstånd får ges och beslut med anledning av miljögranskningfår fattas endast om det är utrett att dennalags bestämmelser liksom bestämmelser som har utfärdatsmed stöd av lagen är uppfyllda.5 §. Upphävd (2008/125).6 §. Upphävd (2001/32).7 - 9 §§. Upphävda (2008/125).10 §. Upphävd (2001/32).11 §. Upphävd (2008/125).12 §. Upphävd (2001/32).13 §. Återbetalning av ersättning efter återkallande ellerändring av tillståndErsättning för skada som betalats enligt bestämmelsernai 7 kap. behöver inte återbetalas när ett tillståndåterkallats eller ändrats. Om det måste anses oskäligtatt ingen återbetalning sker, med hänsyn till fördelersättningstagare erhåller genom återkallande ellerändring av tillstånd, skall dock tillståndshavaren varaoförhindrad att begära att ersättningen eller viss del avdenna återbetalas. Sådant yrkande skall handläggas iden ordning som gäller för tvistiga ersättningsfrågorenligt denna lag.14 §. Upphävd (2008/125).Krav på tillståndsprövning och miljögranskning(2008/125)15 §. (2008/125) Krav på tillstånd för vattenföretagTillstånd för utförande av vattenföretag och förfogandeöver annans egendom krävs om genomförandetberör enskild rättsinnehavares rätt och inte samtligaberörda rättsinnehavare godkänt åtgärden.Tillstånd krävs utöver vad som följer av 1 mom.alltid för utförande av vattenföretag om företagetinnebära) anläggande av bro, tunnel eller annan transportanordningi, över eller under allmän farled,b) utläggande eller upptagning av ledning eller kabeli allmän farled om inte godkännande till företagetfrån den myndighet som har att övervaka farleden harinhämtats,

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt509Vattenlag (1996:61)K 14c) annan med a och b punkterna jämförbar olägenhetför samfärdseln,d) tagande av ytvatten ur sötvattenområde då detsammanlagda uttaget, varvid flera anläggningars uttagur samma vattenförekomst räknas samman, överstiger200 000 kubikmeter vatten per år,e) täkt av mer än 10 000 kubikmeter grundvattenper år, varvid flera anläggningars uttag ur samma vattenförekomsträknas samman,f) byggande, fyllning, pålning, grävning, muddring,sprängning eller rensning i vattenområde om den bottenytasom verksamheten omfattar i vattenområdetuppgår till mer än 500 kvadratmeter,g) anläggande av våtmark över 5 hektar,h) markavvattning av mer än 5 hektar undantagetdränering av jordbruksmark genom täckdikning meddräneringsrör som har en största diameter om 300millimeter av jordbruksmark elleri) uppdämning av mer än 20 000 kubikmeter vattenper år från samma avrinningsområde.16 §. (2008/125) Krav på tillstånd för vattenfarligverksamhetTillstånd krävs för tillförsel av övergödande ämnendirekt i ytvatten fråna) fiskodling med en produktion om 20 ton fisk perår,b) reningsverk med en kapacitet som uppgår till900 personekvivalenter ellerc) annan verksamhet vars teoretiska årliga belastningpå vattenmiljön uppgår till 200 kg fosfor eller1 500 kg kväve.17 §. (2008/125) Krav på tillstånd för utsläpp av grundochytvattenfarliga ämnenTillstånd krävs föra) utsläpp till ytvatten av ämnen och materia somkan medföra ytvattenfarlig förorening,b) direkta utsläpp till grundvatten av ämnen somkan medföra grundvattenfarlig förorening,c) återinföring till samma vattenförande lager avvatten som använts geotermiskt, vatten från gruva ochdagbrott samt vatten som har pumpats ut i sambandmed byggnads- och anläggningsarbeten samt förd) konstgjord infiltration till grundvatten.I landskapsförordning anges de yt- och grundvattenfarligaämnen som kräver tillstånd enligt dennaparagraf.Tillstånd för verksamheter som är tillståndspliktigaenligt denna paragraf ges för begränsad tid och får intemeddelas förrän det har konstaterats att grundvattnetoch särskilt dess kvalitet blir föremål för regelbundenövervakning och dokumentation.18 §. (2008/125) Krav på miljögranskning för vattenföretagMiljögranskning för utförande av vattenföretagkrävs om företaget kan medföraa) fara för människors hälsa,b) sådant förändringar i naturförhållandena eller avexistensbetingelserna för de i naturen levande organismernasom är betydande,c) fara för översvämning eller allmän vattenbrist,d) ändring eller stängning av kungsådra,e) olägenhet för fiskens vandring eller möjlighet tillfortplantning som är betydande,f) försämring av vattnets reningsförmåga eller annankvalitetsförsämring som inte är ringa ellerg) betydande minskning av naturskönheten, trivselni omgivningen, kulturvärdena eller rekreationsmöjligheterna.19 §. (2008/125) Krav på miljögranskning för vattenfarligverksamhetMiljögranskning krävs för inledande, uppförandeoch ändring av verksamhet som kan medföra sådanpåverkan som avses i 18 § och som landskapsregeringengenom landskapsförordning belagt med krav påmiljögranskning.20 §. (2008/125) Krav på miljögranskning för ledandeav avloppsvattenMiljögranskning krävs oavsett vad i 18 och 19 §§stadgas för ledande eller omhändertagande av avloppsvattenpå annat sätt än genom ledande till allmäntavloppsnät.Miljögranskning enligt 1 mom. krävs dock inte föravloppsanläggningar för hushålls- eller motsvarandeavloppsvatten med en maximal belastning motsvarandehögst 50 personekvivalenter om landskapsregeringengenom landskapsförordning meddelatnärmare bestämmelser om reningsanordningar ochmetoder för rening av avloppsvatten samt om andramiljöskyddskrav som ska gälla för anläggningarnaoch samtidigt beslutat att miljögranskning inte behövs.För sådana anläggningar krävs kommunalt avloppstillstånd.För beviljande av kommunalt avloppstillståndkrävs att sökanden kan visa att bestämmelsernameddelade med stöd av denna bestämmelse äruppfyllda.21 §. Tillståndsplikt inom visst områdeOm det föreligger särskilda skäl kan landskapsregeringenbeträffande ett till gränserna bestämt områdegenom landskapsförordning stadga att tillståndspliktskall gälla för i beslutet närmare angivna åtgärderoavsett deras verkningar. Under samma förutsättningarkan landskapsregeringen genom landskapsförordningstadga om inskränkningar i tillståndsplikt somgäller enligt 15-17 §§ men inte i tillståndsplikt somgäller enligt 18-20 §§.22 §. Upphävd (2008/125).Mellanrubriken upphävd (2008/125)23 - 27 §§. Upphävda (2008/125).Mellanrubriken upphävd (2008/125)28 - 29 §§. Upphävda (2008/125).30 §. Upphävd (2001/32).31 §. Övriga bestämmelserI övrigt gäller i tillämpliga delar vad om tillståndsom omfattar vattenföretag är stadgat i 25-27 §§.K

510 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)7 kap. Ersättning och inlösenAllmänna bestämmelser1 §. Inledande bestämmelseSkada eller annan olägenhet som uppstår till följdav vattenföretag eller vattenfarlig verksamhet, somutgörs av ändrad vattenkvalitet eller är en följd av sådaneffekt, skall ersättas eller inlösas i den omfattningoch under de förutsättningar som gäller enligt bestämmelsernai detta kapitel. Samma gäller skada eller annanolägenhet till följd av utnyttjande av rätt enligt3 kap. att ta i anspråk eller på andra sätt förfoga övereller påverka annans egendom.2 §. ExpropriationOm inte annat bestäms i detta kapitel skall allt sådantförfogande som avses i 3 kap. denna lag, oavsettatt sådant förfogande även får ske för enskilt intresse,jämställas med expropriation.Ersättningsfrågor enligt denna lag skall bedömasmed tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. landskapslagen(1979:62) om expropriation av fast egendom ochsärskilda rättigheter, dock så att vid inlösen eller beviljandeav rätt till ständig besittning av annans mark ochvad där finns samt vid rätt att varaktigt sätta mark ochvad där finns under vatten skadan skall ersättas med150 procent av det värde som sägs i 23 § nämnda lag.För övriga frågor som har samband med sådant förfogandeoch prövning av sådant som avses i 3 kap.denna lag skall, med beaktande av 4 mom. nedan, tilllämpasbestämmelserna i 5 - 10, 12, 13 och 15 kap.landskapslagen om expropriation av fast egendomoch särskilda rättigheter med undantag av 88 och89 §§ i 15 kap.Det som i landskapslagen om expropriation av fastegendom och särskilda rättigheter sägs om expropriationsnämndska i ersättningsfrågor enligt denna laggälla prövningsmyndigheten. (2008/125)3 §. Markägares rätt till inlösenOm annan tillhörig mark till följd av vattenföretagvaraktigt sätts under vatten eller på annat sätt omedelbartförsämras skall om ägaren så begär markenoch vad där finns lösas in om inte försämringen är avövergående natur.Inlöses en del av en fastighet eller tas den i anspråkmed nyttjanderätt och uppkommer på grund häravvid nyttjandet av den återstående delen avsevärt menskall, om inte försämringen är av övergående natur,hela fastigheten lösas in om ägaren så begär.Om bruknings- eller marknadsvärde av annansegendom minskas till följd av åtgärd som orsakarskada enligt 4 § a och b punkten skall, om så befinnsskäligt, på ägarens begäran bestämmas att fast ellerlös egendom skall lösas in.Det som i 1-3 mom. bestäms om skyldighet att lösain egendom gäller i tillämpliga delar även nyttjanderätteller annan särskild rätt till sådan egendom.4 §. SkadegrunderErsättning skall betalas för inte obetydlig skada ellerolägenhet på människors hälsa och på egendomom skadan eller olägenheten beror påa) genomförande av vattenföretag såsom byggandei vatten, dikning, vattentäkt och annat sådant ochskadan har samband med översvämning eller annanvattenståndsändring, ändrad tillgång på vatten ellerförsämrade möjligheter att utnyttja vattenområde ochvatten över vilket den skadelidande har rådighet,b) anläggningsarbete, grävning eller andra åtgärdermed mark eller i vattenområde som orsakar skada ellerolägenhet som anges i föregående punkt eller sommedför försumpning av mark eller andra markskadortill följd av förändrade vattenförhållanden i mark ellervattenområde,c) förekomsten av anläggning, vatten- eller avloppsledning,andra anordningar eller diken som orsakarskada eller olägenhet som anges i b punkten ellerd) vattenfarlig verksamhet.Om vållande inte kan påvisas skall ersättning ändåbetalas utom när orsaken till skadan eller olägenhetenär naturtilldragelse eller annan övermäktig händelsevars effekter skäligen inte kunnat förebyggas.5 §. Ersättning för skada eller förlust till följd av förfogandeöver annans egendomOavsett bestämmelserna i 4 § kan ersättning betalastill den vars egendom eller rätt tas i anspråk enligt3 kap. eller inlöses enligt 3 §.6 §. Skada som ersättsErsättning vid skada enligt 4 § skall betalas föra) förlust eller försvårande av möjlighet att utnyttjanyttjanderätt eller äganderätt till fast eller lös egendom,b) sänkning av egendoms marknadsvärde och förlustav annan förmån med förmögenhetsvärde somhar sin grund i äganderätten,c) kostnader för flyttning och ändring av egendom,d) hindrande eller avsevärt försvårande av möjligheternaatt på annan grund än äganderätt eller annansärskild rätt nyttja ett vattenområde eller dess strandför yrkesmässigt fiske eller annat viktigt lovligt ändamålsamt före) förlust som orsakas av avbrott i rörelse om avbrottethar samband med sådan skada som enligt a-dpunkten är ersättningsgill.7 §. Solidariskt betalningsansvarOm det i ett företag av vilket föranleds ersättningsskyldighetfinns flera deltagare svarar de solidarisktför betalningen av ersättningen.8 §. Prövning av ersättningOm tillstånd för vattenföretag eller annan åtgärdmeddelas enligt denna lag skall frågan om ersättningsskyldighetoch ersättningens omfattning samtidigtprövas.1 mom. hindrar inte att fråga om ersättning för skada,men eller förlust kan prövas vid annan tidpunkt.Särskilda skadegrunder9 §. Skada orsakad av farleds inrättandeFör nyttjande av vattenområde som farled enligt3 kap. 7 och 8 §§ skall ersättning inte betalas om inteannat gäller enligt 2 mom.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt511Vattenlag (1996:61)K 14Om nyttjandet av vattenområde enligt 1 mom.medför en avsevärd inskränkning av möjligheternaatt utöva enskild rätt till fiske eller om anläggning elleranordning som lovligen uppförts för utövandet avviss rätt blir onyttig, skall ersättning betalas för dennaskada.10 §. Skada orsakad av fartygstrafik m.m.För skada orsakad av farkost som trafikerar vattenområdeskall ersättning betalas även om vållande inteföreligger när skadan avser mark, inrättning, upplag,fångstredskap eller annan egendom och beror på sammanstötning,vågsvall, gnistor eller annat sådant. Därvidskall beaktas det som särskilt är bestämt om begränsningav redares ansvarighet och om sjöpanträtt.Skada som avses i 1 mom. som uppstår utanförfarled till följd av farkosters användning av allmäneller enskild farled skall fullt ut betalas av den somansvarar för farleden. Farledsinnehavaren kan sökaersättning av den vars farkost vållat skada varvid vadsom stadgas i första meningen är tillämpligt på regresskravet.Ersättningsskyldighet föreligger inte i fråga omskada som vid samfärdsel på vattenområde åsamkasföremål som utan laglig rätt lagts ut i kungsådra elleri allmän farled. Detsamma gäller beträffande fångstredskapsom lagts ut i sådan farled, om inte skadan orsakatsuppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Om densom färdas på vattenområde på annat än i 1 mom. angivetsätt uppsåtligen eller av grov oaktsamhet skadarutanför farled utlagt fångstredskap, skall ersättningenerläggas enligt denna lag.Om skada som avses i 1-3 mom. till någon del orsakatsav att den skadade egendomen inte varit i behörigtskick eller lämnats utan behörig tillsyn skallersättningen jämkas med hänsyn härtill.Om ersättande av skada som förorsakas av fartygssammanstötning gäller vad i sjölagen (FFS 674/1994)är föreskrivet. (2001/32)Skada som enligt 5 kap. 79 § rikets vattenlag (FFS264/1961) är att anse som flottningsskada skall ersättasi enlighet med denna lag.Se Kom 301 FL I och Mi 601 FL II.11 §. Skada orsakad av vattentäktsuttagFör vattentäkt eller annat nyttjande som avses i3 kap. 16-21 §§ eller vattentäkt enligt 2 kap. skallersättning inte betalas om inte annat gäller enligt2 mom.Om åtgärd enligt 1 mom. medför försämrad tillgångpå vatten för ägare eller innehavare av särskildrättighet skall ersättning betalas för denna skada omden inte är obetydlig.8 kap. Tillsyn1 §. (2008/125) TillsynOm tillsyn och tillsynsmyndighet i enlighet meddenna lag stadgas i landskapslagen om miljöskydd.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.2 - 9 §§. Upphävda (2008/125).9 kap. Straffbestämmelser1 §. MiljöförstöringDen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utförvattenföretag eller vattenfarlig verksamhet, i stridmed bestämmelse i 4 eller 5 kap. denna lag eller utantillstånd eller miljögranskning som avses i 6 kap., såatt gärningen är ägnad att orsaka fara för att grundvatteneller ytvatten skadas eller nedskräpas eller såatt fara för hälsan uppstår döms för miljöförstöring tillböter eller fängelse i högst två år. (2008/125)För miljöförstöring döms också den som uppsåtligeneller av grov oaktsamhet på annat sätt än det somavses i 1 mom. utför vattenföretag eller vattenfarligverksamhet så att gärningen är ägnad att orsaka faraför att miljön försämras.2 §. Grov miljöförstöringDen som vid miljöförstöringa) med beaktande av åsamkad skadas långvarighet,omfattning och andra omständigheter orsakar synnerligenstor skada eller fara för miljön eller hälsan,b) (2008/125) begått brottet trots uttryckligt påbudeller förbud som myndighet givit med stöd av dennalag eller somc) till grundvatten utsläppt ämne som avses i 4 kap.8 § 1 mom. och brottet även bedömt som helhet ärgrovt, döms för grov miljöförstöring till fängelse iminst fyra månader och högst sex år.3 §. MiljöförseelseOm miljöförstöring, med hänsyn till att den faraeller skada som har vållats miljön eller hälsan varitmindre betydande, möjligheten att återställa miljöni ursprungligt skick eller andra omständigheter vidbrottet, bedömt som en helhet, är ringa döms för miljöförseelsetill böter eller fängelse i högst sex månader.4 §. (2008/125) Miljöförstöring av oaktsamhetDen som av annan än grov oaktsamhet utför vattenföretageller vattenfarlig verksamhet, i strid medbestämmelse i 4 eller 5 kap. denna lag eller utan tillståndeller miljögranskning som avses i 6 kap., medbeaktande av åsamkad skadas långvarighet, omfattningoch andra omständigheter orsakar synnerligenstor skada eller fara för miljön eller hälsan, döms förmiljöförstöring av oaktsamhet till böter eller fängelsei högst ett år.4a §. (2011/41) Juridiska personers straffansvarPå miljöförstöring, grov miljöförstöring, miljöförseelseoch miljöförstöring av oaktsamhet tillämpasvad som bestäms om juridiska personers straffansvar i9 kap. strafflagen (FFS 39/1889).Se St 101 FL I.5 §. Brott mot tillståndspliktDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet utan föregåendetillstånd vidtar åtgärd eller bedriver verksamhetsom enligt 6 kap. kräver tillstånd döms för brottmot tillståndsplikt till böter eller fängelse i högst två år.Den som, utan att samtidigt bryta mot annan bestämmelse,uppsåtligen eller av vårdslöshet utnyttjarK

512 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)förbättringsöverskott utan uppfyllande av tillståndsplikteni 5 kap. 16 § 2 mom. döms för brott mot tillståndsplikttill böter.6 §. (2008/125) Brott mot miljögranskningspliktDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet brytermot krav på miljögranskning enligt 6 kap. döms förbrott mot miljögranskningsplikt till böter eller fängelsei högst sex månader.7 §. Brott mot tillståndsvillkorDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet brytermot villkor i tillståndsbeslut enligt denna lag dömsför brott mot tillståndsvillkor till böter eller fängelsei högst två år eller, om brottet avser villkor av grundläggandebetydelse för tillståndsgivningen, till fängelsei högst två år.8 §. Brott mot bestämmelse grundad på planDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet utövarvattenfarlig verksamhet som strider mot vattenförbättringsplanenligt 4 kap. 5 § döms för brott mot bestämmelsegrundad på plan till böter eller fängelse ihögst två år.9 §. Brott mot bestämmelse för vattenskyddsområdeDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet utövarvattenfarlig verksamhet som strider mot bestämmelserför vattenskyddsområde eller mot av landskapsregeringenutfärdade bestämmelser enligt 5 kap. 3 §2 mom. andra meningen döms för brott mot bestämmelseför vattenskyddsområde till böter eller fängelsei högst två år.10 §. (2001/32) Brott mot bestämmelse om allmännaminimikravDen som uppsåtligen bryter mot av landskapsregeringenutfärdade minimikrav för bestämda åtgärdsslageller verksamhetsslag enligt 4 kap. 9 § döms förbrott mot bestämmelse om allmänna minimikrav tillböter.11 §. Brott mot kvalitetsnormerDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet i stridmot 4 kap. 2 § jämförd med 5 kap. 6, 8, 9 eller 11 §§vidtar ny eller ändrad markanvändningsåtgärd ellerverksamhet döms för brott mot kvalitetsnormer tillböter eller fängelse i högst två år. Vid ringa vårdslöshetdöms ej till straff.12 §. Brott mot bestämmelse om nyttjandeDen som uppsåtligen utan laga rätt hindrar annanatt i enlighet med denna lag eller med stöd av denutfärdade bestämmelser eller tillstånd befara vattendrageller på annat sätt nyttja vatten- eller jordområdedöms för brott mot bestämmelse om nyttjande till bötereller fängelse i högst sex månader.13 §. Lämnande av oriktiga uppgifterDen som, i tillstånds- eller miljögranskningsärendedär han är sökande eller i tillsynsärende rörandevattenföretag eller vattenfarlig verksamhet som hanutövar eller låter utöva, uppsåtligen eller av grovvårdslöshet lämnar felaktiga uppgifter eller förtigeruppgifter av betydelse för bedömningen i ärendetdöms för lämnande av oriktiga uppgifter till böter ellerfängelse i högst två år. Om den skada eller faraför skada som vållats yt- eller grundvattens kvalitet,på grund av lämnande av oriktiga uppgifter, är synnerligenstor med beaktande av den åsamkade ellerhotande skadans långvarighet, omfattning eller andraomständigheter och brottet bedömt som helhet ärgrovt ska den sökande dömas till fängelse i högst tvåår. (2008/125)Om någon på uppdrag av den som är ansvarig förett vattenföretag eller en vattenfarlig verksamhet uppsåtligeneller av grov vårdslöshet lämnar sådan felaktiguppgift som avses i 1 mom. straffas denne påsamma sätt som sägs i 1 mom.Vattenlagens speciella del10 kap. DikningInledande bestämmelser1 §. DikningMed iakttagande av vad som i denna lag stadgas omtillstånd, miljögranskning och försiktighetsmått samtmed iakttagande av med stöd av lagen utfärdade kvalitetsnormer,får dikning enligt detta kapitel utförasom det behövs för att erhålla en ändamålsenlig avvattningav mark. (2008/125)Med dikning avses upptagande av nytt dike och utvidgandeeller uträtande av befintligt dike eller bäcksamt rensning av bäck om åtgärden inte inverkar påvattenståndet i en högre liggande sjö.Till dike räknas på vardera sidan en minst 60 cmbred zon om inte bredare zon föreskrivits eller är nödvändigpå grund av markens beskaffenhet.2 §. UnderhållDen eller de som utfört dikning skall tillse att dikningenunderhålls så att annans område inte skadas.3 §. Dikning på annans markNärmare bestämmelser om när dikning på annansmark får utföras finns i 3 kap. 13-15 §§. I 6 kap. 8 §finns bestämmelser om tillstånd till förfogande överannans egendom och i 14 kap. finns bestämmelser omvattenförrättning.Innan dikning utförs på annans mark skall markägarenhöras om inte förrättning skall hållas i enlighetmed 14 kap.Om dikningsförrättning skall ske i enlighet med14 kap. och om markägaren yrkar på det skall vidsådan förrättning beslut fattas var grävningsmassorsom tas upp vid dikningen skall läggas. Om inget sådantbeslut fattats skall grävningsmassorna, om intemarkägaren omedelbart tar dem tillvara, läggas vidsidan av diket eller på annan lämplig plats där de inteorsakar nämnvärd olägenhet.4 §. KostnadsansvarDen som för avvattnande av sin mark leder in vatteni annan markägares dike är skyldig att, enligt degrunder som gäller för gemensam dikning, delta i dekostnader som uppkommer härav och om inte annat

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt513Vattenlag (1996:61)K 14avtalats utföra sådana arbeten som påkallas av detändrade vattenflödet samt att delta i framtida kostnaderför underhåll, förbättring och utvidgning av diket.Med undantag av vad i 1 mom. stadgas får inte iannan tillhörigt rör eller täckdike vatten ledas in utanmarkägarens samtycke om det är möjligt att utanoskäliga kostnader på annat sätt avleda vatten.5 §. Dikning genom allmän vägOm ny trumma eller bro byggs i väg eller om befintligdikning utvidgas eller fördjupas skall åtgärdenpå begäran av den som dikar eller dikat utföras så attmarken ovanför vägen avvattnas till minst 1,2 metersdjup.Om det med hänsyn till möjligheten att avvattnaåkermark genom täckdikning är nödvändigt att utföradikning till större djup än som avses i 1 mom., skallsådan dikning ske om de som företräder minst hälftenav den nytta som kan vinnas härav anhåller om det.De åtgärder som avses i 1 och 2 mom. skall utförasoch bekostas av väghållaren. Det åligger även väghållarenatt underhålla bron eller trumman.6 §. Dikning genom enskild väg och ägovägOm i 5 § 1 mom. avsedda åtgärder utförs i frågaom enskild väg eller ägoväg har den som dikar ellerdikat samma rätt som beträffande allmän väg men detåligger honom att betala kostnaderna för att återställavägen, bron eller trumman i ett minst likvärdigt skickeller, om väghållaren begär det, själv utföra åtgärdernavarvid vägen, bron eller trumman skall återställasi minst likvärdigt skick. För underhållet av bron ellertrumman svarar väghållaren.7 §. Dikning i planlagt områdeBestämmelserna om dikning är tillämpliga även ifråga om område där stads- eller byggnadsplan gäller.Om sådant område skall avvattnas kan på sakägaresansökan föreskrivas att det skall behandlas som ettsärskilt avsnitt i enlighet med 12 §. Nyttotagare i frågaom området är vederbörande kommun.Gemensam dikning8 §. DeltagareOm dikning är till nytta för flera markägare skall,för att tillgodose en rättvis fördelning av rättigheteroch skyldigheter, dikningen utföras och skötas gemensamtav dessa.Den som har nytta av visst dikningsföretag har rättatt ta del i den gemensamma dikningens utförande,drift och förvaltning samt har på begäran av deltagarei företaget skyldighet att delta i det gemensammaföretaget i förhållande till nyttan av dikningen. Delägarei oskiftad lägenhet och delägare i flera lägenhetersamfällt tillhörigt område beslutar om deltagandei gemensam dikning på det sätt som särskilt är föreskrivet.9 §. Nytta av dikningDeltagarna i den gemensamma dikningen deltar ikostnaderna i förhållande till den nytta företaget harför deras mark, varvid som nytta anses den ökning avmarkens värde som följer av förbättrad avkastningsförmågaeller ökad möjlighet att använda marken påett mer inkomstbringande sätt.Beträffande mark som används eller kan användassom tomt, vägområde, upplagsområde eller för annatsärskilt ändamål skall som nytta anses ökning av markensbruksvärde.10 §. Kostnad för dikningTill kostnaderna för gemensam dikning skall hänföraskostnader som avser utförande, drift och förvaltningvarvid med till förvaltning hörande kostnaderavses sådana kostnader för planering, handläggning,medelsanskaffning och övriga utgifter eller ersättningarsom dikningsföretagets utförande och underhållföranleder.11 §. Beräknande av kostnadsandelDen för viss deltagare enligt 9 och 10 §§ beräknadekostnadsandelen får inte utan deltagarens samtyckeöverstiga den kostnad som uppkommit om dikningenav deltagarens mark utförts eller drivits som ett friståendeföretag.12 §. Kostnadsandel med hänsyn till avsnittOm det vid beräkning av kostnadsandelar i enlighetmed 9 och 10 §§ konstateras att kostnaderna fördikning av visst avsnitt med flera ägare, med hänsyntill olikheter i naturförhållanden eller andra omständigheter,blir högre därför att ett annat avsnitt ingåri företaget kan företaget indelas i avsnitt avgränsademed hänsyn till olikheterna.Om visst i 1 mom. avsett avsnitt är beläget så attgemensamt dike där inte behöver upptas för avvattningav annat avsnitt kan överenskommas att dikninginte skall utföras förrän den som är i behov av diketanhåller om det. Sådant förordnande påverkar inteskyldigheten för den som drar nytta av företaget att tadel i kostnaderna för dikningen.13 §. DikningsplanOm någon av deltagarna i företaget begär det skallöver gemensam dikning uppgöras en särskild plan,dikningsplan, med tillhörande kostnadsförslag ochförslag till fördelning av kostnaderna. Dikningsplanskall inte ges större omfattning än vad som är nödvändigtför tillgodoseende av de deltagares behov vilkabegärt dikning.Landskapsregeringen utfärdar vid behov närmarebestämmelser om dikningsplaner.14 §. DikningsdjupVid bestämmandet av dikets djup vid gemensamdikning skall markens beskaffenhet, lutningsförhållandenaoch avvattningsbehovet beaktas. Är fråga omavvattning av odlad jord skall, om inte annat avtalats,öppen dikning utföras för avvattning till 1,2 metersdjup. Följer härav oskäligt stora kostnader i förhållandetill nyttan av dikningen, skall dock mindre djupfastställas.Om det med hänsyn till möjligheten att avvattnaåkermark genom täckdikning är nödvändigt att utföradikning till större djup än som avses i 1 mom., skallsådan dikning ske om de som företräder minst hälftenav den nytta som kan vinnas härav anhåller om det.K

514 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)15 §. Kostnader för underhållKostnaderna för underhåll av dikning fördelas enligtsamma grunder som dikningskostnaderna i enlighetmed 9 och 10 §§ om inte särskilda skäl föranlederannat. Om gemensam dikning blir onyttigt för någondeltagare därför att nytt dike upptagits, skall deltagarenbefrias från deltagande i underhållskostnaderna.16 §. Betalning av kostnadsandelDeltagare i gemensam dikning som inte anhållit omdikning eller förenat sig om sådan anhållan är skyldigatt ta del i de kostnader som föranleds av dikning tilldet djup som avses i 14 § och med högst det beloppsom motsvarar den nytta dikningen har för deltagarensmark.Om en deltagares kostnadsandel förblir obetaldskall de övriga deltagarna betala den obetalda andeleni samma inbördes relation som gäller för betalningenav dikningskostnaderna. Betalas andelen senare skallmedlen återbetalas enligt samma grunder.17 §. FörfarandebestämmelserBeträffande gemensam dikning skall bestämmelsernaom förfarande som avses i 13 kap. 2-4 och 11 §§i tillämpliga delar följas.18 §. DikningssammanslutningFör att tillgodose en rättvis fördelning av rättigheteroch skyldigheter skall dikningssammanslutningbildas i enlighet med 13 kap. om gemensam dikninginte uppnås eller om det måste anses nödvändigt förhandhavande av gemensamma angelägenheter.Om deltagarna avtalar om det kan dikningssammanslutningbildas även om överenskommelse omgemensam dikning uppnåtts.11 kap. AvloppAllmänna bestämmelser1 §. Avledande av avloppsvattenMed iakttagande av vad som i denna lag stadgasom tillstånd, miljögranskning och försiktighetsmåttsamt med iakttagande av med stöd av lagen utfärdadekvalitetsnormer, får avloppsvatten avledas enligt dettakapitel. (2008/125)Beträffande behandling av avloppsvatten frånhälso- och miljösynpunkt finns särskilda bestämmelseri landskapslagen om hälsovården. Likaså finnssärskilda bestämmelser om avledande av avloppsvatteninom område med stads- eller byggnadsplani byggnadslagen för landskapet Åland samt beträffandeavloppsregleringen i samhällen, i landskapslagen(1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk.Dessutom finns bestämmelser om bekostande av avloppsanläggningari landskapslagen (1974:23) om avloppsvattenavgiftoch i landskapslagen (1983:31) omunderstöd för vatten- och avloppsprojekt.Se E 16, Landskapslag (1979:29) om allmänna vatten- ochavloppsverk; E 17, Landskapslag (1983:31) om understöd förvatten- och avloppsverk; F 26, Landskapslag (1974:23) om avloppsvattenavgift.2 §. Avloppsanläggnings underhållAnvändaren av avloppsanläggning skall tillse attavloppsanläggningen underhålls så att kravbestämmelsernai 4 kap. uppfylls.3 §. Avloppsanläggning på annans markNärmare bestämmelser om när avloppsanläggningpå annans mark och nyttjande av annans avloppsanläggningfår utföras finns i 3 kap. 15 §.4 §. KostnadsansvarDen som leder in avloppsvatten i annans avloppsanläggningär skyldig att, enligt de grunder som enligt6-9 §§ gäller för gemensam avloppsanläggning, deltai de kostnader som uppkommer härav och om inteannat avtalats utföra sådana arbeten som påkallas avdet ändrade flödet genom avloppsanläggningen. Skyldighetföreligger även att delta i framtida kostnaderför underhåll, förbättring och utvidgning av avloppsanläggningen.Måste härvid avloppsanläggning ellertill anläggningen hörande anordningar utvidgas ellerförnyas för att ny deltagare skall kunna anslutas finnsingen skyldighet för tidigare deltagare att delta i utvidgningeneller förnyandet.Gemensam avloppsanläggning5 §. DeltagareOm avloppsanläggning är till nytta för flera sakägareskall, för att tillgodose en rättvis fördelning avrättigheter och skyldigheter, avloppsanläggningenuppföras och skötas gemensamt av dessa.Den som kan ha nytta av viss avloppsanläggninghar rätt att delta i den gemensamma avloppsanläggningensuppförande, drift och förvaltning om inteanslutningen förorsakar en oskälig ökning av kostnaderna.Den som har väsentlig nytta av befintlig ellerplanlagd avloppsanläggning och inte kan avledaavloppsvatten på ett förmånligare sätt, har på annandeltagares begäran skyldighet att delta i den gemensammaavloppsanläggningen.Delägare i oskiftad lägenhet och delägare i flera lägenhetersamfällt tillhörigt område beslutar om deltagandei gemensam avloppsanläggning på det sätt somär särskilt föreskrivet.6 §. Nytta av avloppsanläggningDeltagare i gemensam avloppsanläggning deltari de gemensamma kostnaderna i förhållande tillden nytta anläggningen medför med hänsyn till denmängd vatten som avleds och dess beskaffenhet. Omden härvid beräknade nyttan för någon deltagare, medhänsyn till ökat markvärde eller andra omständigheter,är uppenbart större skall nyttan beräknas till vadsom är skäligt.7 §. Kostnad för avloppsanläggningTill kostnaderna för gemensam avloppsanläggningskall hänföras kostnader som avser uppförande, driftoch förvaltning, varmed till förvaltning hörande kostnaderavses sådana kostnader för planering, handläggning,medelsanskaffning och övriga utgifter eller ersättningarsom avloppsanläggningens uppförande ochunderhåll föranleder.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt515Vattenlag (1996:61)K 148 §. Beräknande av kostnadsandelOm beräkningen av kostnadsandelarna ger till resultatatt en deltagare får en större kostnad än om dennesdel av avloppsanläggningen utförts som friståendeanläggning skall kostnadsandelen sänkas så att denmotsvarar sistnämnda kostnad.9 §. Kostnadsandel med hänsyn till avsnittOm det vid beräkning av kostnadsandelar i enlighetmed 6-8 §§ konstateras att kostnaderna för avloppsanläggningav visst avsnitt med flera deltagare medhänsyn till olikheter i naturförhållanden eller andraomständigheter blir högre därför att ett annat avsnittingår i anläggningen kan den indelas i områden avgränsademed hänsyn till olikheterna.Om visst i 1 mom. avsett avsnitt är beläget så att gemensamtavlopp där inte behöver anordnas för att avledavatten från annat avsnitt kan överenskommas attavloppsanläggning inte skall utföras förrän den somär i behov av avloppsanläggningen anhåller om det.Sådant förordnande påverkar inte skyldigheten förden som drar nytta av avloppet att ta del i kostnadernaför avloppsanläggningen.10 §. Ny deltagare i avloppsanläggningDen som inträder som deltagare i befintlig gemensamavloppsanläggning är skyldig att enligt i 6-9 §§angivna grunder ta del i kostnaderna för anordnandetav anläggningen, beräknade enligt dess värde vidanslutningstidpunkten, samt i kostnaderna för dessunderhåll. Om anläggningen eller till den hörandeanordningar till följd av anslutningen måste utvidgaseller förnyas, är den nya deltagaren skyldig att bekostadessa åtgärder. Till den del dessa åtgärder medförnytta även för övriga deltagare skall kostnadernafördelas mellan deltagarna i enlighet med vad somär skäligt.Om nyttan av en gemensam avloppsanläggning väsentligtökar eller minskar för en deltagare i anläggningenskall dennes andel av kostnaderna bestämmaspå nytt om någon sakägare kräver det och om de förändradeförhållandena inte beaktas på annat överenskommeteller fastställt sätt. Bestämmelserna i 1 mom.skall härvid i tillämpliga delar följas.11 §. Kostnader för underhållKostnaderna för underhåll av avloppsanläggningfördelas enligt samma grunder som avloppsanläggningskostnadernaenligt 6-9 §§ om inte särskilda skälföranleder annat. Om gemensam avloppsanläggningblir onyttig för någon deltagare därför att ny avloppsanläggninganordnats skall denne befrias från deltagandei underhållskostnaderna.12 §. FörfarandebestämmelserBeträffande gemensam avloppsanläggning skallbestämmelserna om förfarande som avses i 13 kap.2-4 och 11 §§ i tillämpliga delar följas.13 §. AvloppssammanslutningFör att tillgodose en rättvis fördelning av rättigheteroch skyldigheter skall avloppssammanslutning bildasi enlighet med 13 kap. om gemensam avloppsanläggninginte uppnås eller om det måste anses nödvändigtför handhavande av gemensamma angelägenheter.Om deltagarna avtalar om det kan avloppssammanslutningbildas även om överenskommelse omgemensam avloppsanläggning uppnåtts.12 kap. VattentäktAllmänna bestämmelser1 §. (2008/125) VattentäktMed iakttagande av vad som i denna lag stadgas omtillstånd, miljögranskning och försiktighetsmått, samtmed iakttagande av med stöd av lagen utfärdade kvalitetsnormer,får enligt detta kapitel vattentäkt utförasom det är ändamålsenligt för att tillgodose behov avvatten.1a §. (2008/125) Fastställande av nivåbegränsning förytvattentäktLandskapsregeringen kan genom landskapsförordningbesluta om fastställande av lägsta vattennivåvid vilken ytvattentäkt av bevattningsvatten ur visstvattenområde får ske. Landskapsregeringen äger rättatt med pegel utmärka sådan nivå i naturen eller påbyggnad.2 §. BevattningssammanslutningOm flera tillsammans eller var för sig ansökt om attutnyttja samma vattentillgång kan tillstånd ges till bildandeav bevattningssammanslutning i enlighet med13 kap. för att tillgodose en rättvis fördelning av rättigheteroch skyldigheter.Vattentäkt på annans område3 §. Vattentäkt på annans områdeDen som beviljats tillstånd för vattentäkt på annansområde skall tillse att täkten inte orsakar otillåten påverkansamt beakta att områdets ägare, i den utsträckningsom svarar mot ägarens behov, skall kunna användaområdet på samma sätt som tillståndshavarenom inte annat överenskommits. Vattentäkten får hellerinte äventyra möjligheterna för annan som inlett vattentäktatt tillgodose sitt behov av vatten.4 §. Företräde till vattentäktOm flera söker tillstånd till vattentäkt och vattnetinte förslår för alla skall företräde ges vattentäkt församhällets behov. Samma företrädesrätt har enskildsökande som avser att använda vatten för hushållsändamål,varmed avses även täkt för sjukhus, härbärgerings-eller förplägnadsrörelses, badinrättnings ochmed dem jämförbara inrättningars behov. Vattentäktför bevattning skall därnäst ges företräde och häreftervattentäkt för industris behov.Särskilt om grundvattentäkt5 §. Nytta och skadaSom nytta av grundvattentäkt skall utöver företagetsallmänna fördelar en förbättrad avkastning ellerett ökat bruksvärde beaktas samt annan omedelbarförmån.K

516 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)Som skada, men eller annan förlust av förmån skallbeaktas sådan skadlig förändring som avses i 4 kap.1 - 4 §§ samt sökandens rätt till inlösen eller att tillgodogörasig annans egendom som företaget förutsätter.Om någon vars rätt kränks av ett företag har samtyckttill detsamma skall härvid inte sådan skadlig förändringbeaktas som rör endast denne.Om penningvärdet av ett företags nytta eller skadaär svårt att uppskatta skall särskilt beaktas de förändringarföretaget har för hälsan och miljön.6 §. Företräde till grundvattentäktOm flera ansöker om tillstånd till täkt av grundvattenoch vattnet inte räcker till alla skall företrädeges sökande för vilken tillgången till grundvatten ärsärskilt viktig och vars verksamhet har betydelse frånallmän synpunkt. I fråga om sökande som i detta avseendeär likvärdiga skall bestämmelserna i 4 § i tilllämpligadelar följas.7 §. Begränsning av grundvattenuttagTäkt av grundvatten på annans mark kan efter ansökanbegränsas om härigenom tillgången på grundvattenökas eller säkerställs på annan mark beträffandevilken tillstånd till täkt av grundvatten för allmäntbehov meddelats.Den som utför täkt av grundvatten i visst områdekan under viss tid åläggas begränsa sitt uttag om tillgångenpå grundvatten för hushållsändamål hotas avlångvarig torka eller andra omständigheter.13 kap. SammanslutningarAllmänna bestämmelser1 §. SammanslutningarFör att tillgodose en rättvis fördelning av rättigheteroch skyldigheter skalla) dikningssammanslutning bildas om gemensamdikning inte uppnås eller om det måste anses nödvändigtför handhavande av gemensamma angelägenheter,b) avloppssammanslutning bildas om gemensamavloppsanläggning inte uppnås eller om det måsteanses nödvändigt för handhavande av gemensammaangelägenheter ellerc) bevattningssammanslutning bildas om flera tillsammanseller var för sig efter ansökan beviljats tillståndatt inom sådan sammanslutning utnyttja sammavattentillgång.Om deltagarna avtalar om det kan diknings- elleravloppssammanslutning bildas även om överenskommelseom gemensamt företag uppnåtts.Beträffande de sammanslutningar som bildas i enlighetmed denna lag tillämpas lagen om samfälligheter(FFS 758/1989) om inte annat i denna lag särskiltstadgas.2 §. Bildande av sammanslutningOm inte deltagarna avtalat annat bildas en dikningssammmanslutningvid dikningsförrättning ochen bevattningssammanslutning vid bevattningsförrättning,varvid stadgar för sammanslutningen antasoch sysslomän utses. Avloppssammanslutning bildasvid sammanträde till vilket förslagsställaren bevisligenoch i god tid kallat övriga deltagare i den gemensammaavloppsledningen.3 §. Rösträtt och röstningDeltagare i en sammanslutning har rösträtt i sammanslutningenenligt sin andel av kostnaderna.Beslut vid sammanslutningsstämma fattas med enkelröstövervikt. Beslut om inställande av företag fårendast fattas om ärendet nämnts i kallelsen till stämmanoch alla de som anhållit om företaget eller förenatsig om anhållan biträder beslutet.4 §. StadgarI stadgarna för sammanslutning skall angesa) sammanslutningens namn samt den kommunsom utgör dess hemort,b) antalet sysslomän som skall utses och tiden förderas uppdrag,c) hur sysslomännens arvode skall fastställas,d) hur sysslomännen skall sammankallas om de ärfler än en,e) hur beslut skall fattas vid sysslomännens sammanträde,f) om sysslomännen åt en eller flera bland sig kanfördela särskilda uppgifter att handhas utan de övrigasmedverkan,g) hur sammanslutningens namn skall tecknas,h) räkenskapsperioden och grunderna för räkenskapsföringensamt hur räkenskaperna skall granskas,i) när och hur sammanslutningsdeltagarna skallkallas till stämma samt hur andra meddelanden skallbringas till deras kännedom samtj) andra bestämmelser som deltagarna i sammanslutningenfinner ändamålsenliga.Om det är möjligt skall, innan företag inleds, stadgarnaför en sammanslutning och uppgift om företagetssysslomän tillställas landskapsregeringen samtde kommuner inom vilka diknings-, avlopps- ellerbevattningsföretaget utförs.5 §. Sysslomans ställningSysslomännen för sammanslutningens talan viddomstol och företräder även i övriga fall sammanslutningen.Stämningar och andra meddelanden anses hakommit till sammanslutningens kännedom när någonav dess sysslomän i laga ordning fått del av dem.Finner sysslomännen att ett beslut som sammanslutningensstämma fattat strider mot en lag, en avmyndighet meddelad föreskrift eller mot sammanslutningensstadgar får de inte verkställa beslutet.6 §. Klander av sammanslutningsbeslutOm sammanslutningsstämma fattat ett beslut somstrider mot sammanslutningens stadgar, en lag elleren av myndighet meddelad föreskrift och inskränkerbeslutet en deltagares rättigheter eller pålägger deltagarenskyldigheter så har beslutet ingen giltighet motdeltagare som inte biträtt beslutet. Frågan om beslutetsgiltighet kan upptas till avgörande vid förkortaddiknings- eller bevattningsförrättning.Om beslut som sammanslutningsstämma fattat elleråtgärd som sysslomän vidtagit, i annat än i 1 mom.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt517Vattenlag (1996:61)K 14nämnt avseende, strider mot i lagrummet nämnda normerkan det upphävas av prövningsmyndigheten, omklandertalan anhängiggjorts. Beträffande av stämmafattat beslut ska klandertalan anhängiggöras senastden sextionde dagen efter dagen då beslutet fattadesoch beträffande av sysslomän vidtagen åtgärd senastden sextionde dagen efter dagen då den klanderberättigadefick vetskap om åtgärden. Rätt att klandrabeslutet eller åtgärden har den som var deltagare isammanslutningen eller syssloman för denne vid tidpunktendå beslutet fattades eller åtgärden utfördes.Den som godkänt beslutet eller åtgärden saknar dockklanderrätt. (2008/125)Även beslut eller åtgärd som inte är lagstridigt enligt2 mom. kan klandras under i momentet angivnaförutsättningar om de som medverkat till beslutet elleråtgärden på sammanslutningens eller enskild deltagaresbekostnad berett sig själva eller annan uppenbartorättmätiga förmåner.7 §. Sysslomans ansvarSyssloman som genom åtgärd som avses i 6 §3 mom. eller annars uppsåtligen eller av oaktsamhetåsamkat sammanslutningen eller enskild deltagare isammanslutningen skada är skyldig att ersätta denna.Skadestånd som avses i 1 mom. kan sänkas omoaktsamheten är ringa och det med hänsyn till skadansomfattning eller andra omständigheter befinnsskäligt.Om flera är ersättningsskyldiga skall skadeståndsskyldighetenfördelas mellan dem enligt vad som befinnsskäligt med beaktande av graden av skuld ochövriga omständigheter. För betalningen av skadeståndtill den skadelidande svarar de ersättningsskyldiga solidariskt.Den vars skadeståndsskyldighet begränsatsenligt 2 mom. svarar dock endast för sin egen del avskadeståndets belopp.8 §. Betalning av sammanslutningskostnaderDeltagarna i en sammanslutning skall betala förskottpå kostnaderna enligt vad stämman beslutar. Förbetalning som inte erlagts inom utsatt tid är deltagareskyldig att erlägga sexton procents årlig ränta på detobetalda beloppet om inte stämman annat beslutar. Endeltagare som inte anhållit om utförande av företagetoch som heller inte förenat sig om sådan anhållan kaninte åläggas skyldighet att betala förskott på kostnaderna.När företaget utförts skall sysslomännen upprättaeller från vederbörande myndighet införskaffa justeraduträkning beträffande fördelningen av kostnadernaoch underställa den stämman för godkännande.Om det framgår att nyttan av företaget fördelad mellandeltagarna avsevärt avviker från den uppskattningenligt vilken deltagarnas andelar tidigare fastställts,skall kostnadsfördelningen ändras så att den motsvararden nytta de enskilda deltagarna dragit av företaget.På samma sätt skall förfaras när ny deltagareantas.Sammanslutningsstämmans beslut om kostnadsfördelningavseende diknings- eller bevattningsföretagskall prövas vid förkortad diknings- eller bevattningsförrättning,om en deltagare i sammanslutningen anhållerom det inom tre månader från dagen då beslutetfattades.9 §. Utomstående nyttotagareOm det sedan diknings-, avlopps- eller bevattningsföretagslutförts framgår att det medfört avsevärd nyttaför någon som inte är deltagare i sammanslutningenoch som inte antas till deltagare i sammanslutningen,skall denne på anhållan av sammanslutningen vid vattenförrättningåläggas att ta del i kostnaderna med ettskäligt belopp som inte överstiger värdet av nyttan.I 1 mom. avsedd sakägare kan vid vattenförrättningenges rätt att betala sin andel av kostnaderna iårliga rater under högst tio års tid, varvid på obetaltbelopp skall betalas gängse årlig ränta som fastställsvid förrättningen.10 §. AvgifterDe avgifter som en deltagare i en sammanslutningskall betala kan uppbäras på grundvalen av en fördelningslängdsom sysslomännen upprättat. Avgift somen deltagare lämnar obetald skall betalas av de övrigapå det sätt som föreskrivs i 10 kap. 16 § 2 mom.Särskilt om dikningssammanslutning11 §. DeltagareDeltagare i dikningssammanslutning är de för vilkadikningen medför nytta. Sammanslutningsstämmakan dessutom besluta att den som vill leda in vatteni sammanslutningens dike skall vara deltagare i sammanslutningenoch samtidigt fastställa den nya deltagarensandel av dikningskostnaderna.I 1 mom. andra meningen avsedd markägare kanvid sammanslutningsstämma ges rätt att betala sin andelav kostnaderna i årliga rater under högst tio årstid, varvid på obetalt belopp skall betalas gängse årligränta som fastställs vid förrättningen.12 §. Kostnader och kostnadsandelarKostnaderna för dikningssammanslutning och kostnadsandelarnaberäknas och fastställs i enlighet medde regler som enligt 10 kap. 7 och 9-12 §§ gäller vidgemensam dikning.Särskilt om avloppssammanslutning13 §. DeltagareDeltagare i avloppssammanslutning är de som kanha väsentlig nytta av avloppsledningen. Sammanslutningsstämmakan dessutom besluta att den som villleda in avloppsvatten i avloppsledning skall vara deltagarei sammanslutningen.I 1 mom. avsedd sakägare kan genom beslut avsammanslutningsstämma ges rätt att betala sin andelav kostnaderna i årliga rater under högst tio års tid,varvid på obetalt belopp skall betalas gängse årligränta som fastställs vid förrättningen.14 §. Kostnader och kostnadsandelarKostnaderna för avloppssammanslutning och kostnadsandelarnaberäknas och fastställs i enlighet medde regler som enligt 11 kap. 6-11 §§ gäller vid gemen-K

518 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)sam avloppsanläggning och samtidigt fastställs deltagarnasandel av avloppsanläggningskostnaderna.Särskilt om bevattningssammanslutning15 §. BevattningssammanslutningOm flera ansöker om tillstånd till vattentäkt för bevattningur samma vattentillgång, får vid meddelandeav tillstånd bestämmas att tillståndshavarna skall utgöraen bevattningssammanslutning för fördelning avvattnet.16 §. DeltagareDeltagare i bevattningssammanslutning är de somprövningsmyndigheten i enlighet med 1 § 1 mom.c punkten och denna paragraf beslutar ska delta i sammanslutningen.(2008/125)Om någon beviljats tillstånd till vattentäkt för bevattningoch söks tillstånd till ny vattentäkt för bevattningur samma vattentillgång, får prövningsmyndighetenbestämma att tillståndshavarna ska utgöra enbevattningssammanslutning eller, om sammanslutningbildas enligt 1 mom., att den för vilken tillståndredan har beviljats ska ingå i sammanslutningen.(2008/125)Om, sedan en bevattningssammanslutning har bildats,någon ansöker om tillstånd till ny vattentäkt förbevattning ur samma vattentillgång, får i sambandmed beslut om tillstånd till vattentäkten bestämmasatt tillståndshavaren skall ingå i sammanslutningen.Bestämmelserna i denna paragraf om anslutandeav tidigare tillståndshavare till bevattningssammanslutningtillämpas även på den som haft rätt att utantillstånd utöva vattentäkt för bevattning.17 §. Fördelning av vattnetDeltagarna i en bevattningssammanslutning fördelartillgängligt vatten mellan sig, om det behövs pågrund av vattenbrist eller någon annan omständigheteller om någon deltagare inte utnyttjar sin rätt att tavatten. Vid fördelningen skall de villkor iakttas sombestämts i samband med att tillstånd gavs.18 §. Gemensam markMark som inlösts för en gemensam anläggning ärsamfälld för de fastigheter som vid tidpunkten för inlösenägs av deltagare i anläggningen och omfattas avbevattningsföretaget.19 §. Gemensam anläggningVid beviljande av tillstånd kan bestämmas att vissaanläggningar för bevattning skall inrättas för samtligaeller vissa av dem som skall ingå i sammanslutningen.Gemensam anläggning och rätten till utrymme förden är samfälld för dem som deltar i anläggningen ochdessa skall gemensamt svara för utförande och skötselav anläggningen.20 §. Inrättande av ny anläggningNy anläggning får inrättas endast för de deltagare isammanslutningen för vilka det är av väsentlig betydelseatt ha del i anläggningen.Ny anläggning får inte inrättas om någon av demsom får störst nytta av den motsätter sig åtgärden.Invändning från deltagare i sammanslutningen utgördock inte hinder för beslut om inrättande av ny anläggningom behovet av den från allmän synpunkt ärsynnerligen angeläget.21 §. Kostnad för bevattningssammanslutningTill kostnaderna för bevattningssammanslutningskall hänföras kostnader som avser utförande, driftoch förvaltning varvid med till förvaltning hörandekostnader avses sådana kostnader för planering, handläggning,medelsanskaffning och övriga utgifter ellerersättningar som företagets utförande och underhållföranleder.22 §. KostnadsfördelningEn bevattningssammanslutnings förvaltningskostnaderoch kostnader för utförande och skötsel av anläggningskall fördelas mellan deltagarna efter vadsom är skäligt med hänsyn främst till den mängd vattensom var och en tar ut. I enlighet härmed bestämsandelstal för varje deltagare. Andelstal kan ändras omförhållandena ger anledning till det.Kostnaderna för skötsel av viss anläggning kan fördelasgenom avgifter i förhållande till den omfattningi vilken varje deltagare utnyttjar anläggningen.Vad deltagarna har överenskommit om andelstalenoch avgifterna skall fastställas vid vattenförrättningeller sammanslutningsstämma.14 kap. VattenförrättningInledande bestämmelser1 §. VattenförrättningI detta kapitel finns bestämmelser om vattenförrättning.Vattenförrättning är syneförrättning ellerdiknings- eller bevattningsförrättning. Diknings- ochbevattningsförrättningar kan hållas i förkortad form.2 §. (2008/125) SyneförrättningOm någon i enlighet med 6 kap. 2 § denna lag harinlämnat en ansökan om tillstånd till förfogande överannans egendom i enlighet med 3 kap. denna lag skaprövningsmyndigheten, om det inte måste anses uppenbartobehövligt, besluta att syneförrättning ska hållas.3 §. Diknings- eller bevattningsförrättningOm någon för bildande av diknings- eller bevattningssammanslutningbegär det kan landskapsregeringenbesluta att diknings- eller bevattningsförrättningskall hållas. Landskapsregeringen kan dock utanföregående förrättning avgöra fråga som enligt dettamoment skall handläggas vid sådan förrättning, omärendet är av så enkel natur att en förrättning bör ansesöverflödig.Om i samma ärende syneförrättning ska hållas ienlighet med 2 § samt diknings- eller bevattningsförrättningi enlighet med 1 mom. kan prövningsmyndighetenpå landskapsregeringens ansökan beslutaatt förrättningarna till vissa delar ska hållas samtidigtvarvid förrättningsmännen kan vara gemensamma förbåda förrättningar. (2008/125)Om diknings- eller bevattningsplan i enlighet med15 § redan upprättats kan landskapsregeringen besluta

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt519Vattenlag (1996:61)K 14att diknings- eller bevattningsförrättningen skall hållasi förkortad form. För förkortad förrättning gällervad i 12, 15 och 16 §§ om slutsammanträde är stadgat.Om förrättning som avses i 1 mom. skall inlämnasskriftlig ansökan hos landskapsregeringen. (2001/32)Allmänna bestämmelser4 §. (2008/125) FörrättningsmänFör vattenförrättning ska landskapsregeringen påprövningsmyndighetens begäran förordna en förrättningsmanatt utföra förrättningen. Förrättningsmannenska vara ingenjör eller annan sakkunnig i detärendet rör.För syneförrättning ska landskapsregeringen påansökan från sakägare eller förrättningsman förordnaen eller flera biträdande förrättningsmän att bistå förrättningsmannen.Landskapsregeringen kan på ansökanfrån sakägare eller förrättningsman förordna enbiträdande förrättningsman för diknings- eller bevattningsförrättning.Om landskapsregeringen är tillståndssökande skaprövningsmyndigheten förordna förrättningsman respektiveen eller flera biträdande förrättningsmän.5 §. Gode mänLandskapsregeringen skall till vattenförrättningutse två gode män. Gode männen skall utses blandde för skiftesförrättningar utsedda gode männen i deneller de kommuner till vilka företagets verkningar huvudsakligensträcker sig.De gode män som utsetts att biträda vid vattenförrättningenutför sitt uppdrag under tjänstemannaansvar.Om landskapsregeringen är tillståndssökandeska prövningsmyndigheten utse de gode männen.(2008/125)6 §. JävOm jäv för förrättningsman eller god man, framställandeav jävsinvändning och verkan av att jävsanmärkninggodkänts samt om kallande av annan godman i stället för jävig eller från förrättningen uteblivengod man gäller i tillämpliga delar vad som i [lagen omskifte (FFS 604/1951)] stadgas om skiftesförrättning.7 §. RöstningVid vattenförrättning har förrättningsmän och godemän var sin röst varvid ärendena avgörs enligt denåsikt som omfattas av flertalet. Om alla är av olikamening eller om rösterna faller lika blir förrättningsmannensåsikt avgörande.8 §. (2008/39) Kallelse till förrättningssammanträdeFörrättningsmannen skall kalla dem till förrättningssammanträdevilkas rätt eller fördel kan berörasav en åtgärd eller ett företag. Kallelse till förrättningssammanträdeskall genom vanlig delgivning delgesdem vars rätt eller fördel kan beröras samt tillkännagesgenom offentlig delgivning enligt vad som föreskrivsi förvaltningslagen (2008:9) för landskapetÅland minst 14 dagar före sammanträdet. Kallelsetill begynnelsesammanträde skall delges både genomanslag på landskapsregeringens och berörd kommunsanslagstavla och publiceras i minst en lokal tidningmed allmän spridning i landskapet.9 §. FörrättningssammanträdeFörrättningssammanträde skall hållas i närheten avdet område där ett företag skall utföras och får fortsättapå skilda platser och dagar. Vattenförrättningskall omfatta minst två förrättningssammanträdenvarav det inledande sammanträdet benämns begynnelsesammanträdeoch det avslutande sammanträdetbenämns slutsammanträde.Vid begynnelsesammanträde skall redogöras föransökan och plan som ansluter sig till den.Sakägarna skall vid varje förrättningssammanträdeges möjlighet att framställa de påminnelser samt deyrkanden och utredningar som de finner påkallade,vilket kan ske muntligt eller skriftligt. Skriftligt yrkandeeller påminnelse kan även lämnas till förrättningsmanneninom en viss i kallelsen eller vid sammanträdetmeddelad tid, dock minst trettio dagar, vidäventyr av att talan går förlorad.10 §. FörrättningsprotokollVid förrättningssammanträde skall föras protokolli vilket skall antecknas hur sammanträdet kungjorts,närvarande sakägare, en redogörelse för förrättningen,sakägarnas påminnelser samt förrättningsmännensoch de gode männens egna observationer.Protokollet undertecknas av förrättningsmannen ochen särskild protokollförare, om sådan finns, samt avtvå för varje förrättningssammanträde särskilt valdaprotokolljusterare. Protokollet skall fogas till handlingarnai ärendet.11 §. FörrättningsarbetetFörrättningsmännen och de gode männen skall isamråd granska ansökan och eventuell plan samt dehandlingar som avses i 9 § 3 mom. Härvid skall de,med beaktande av i planen nödvändiga ändringar,utreda om och på vilka villkor tillstånd enligt dennalag kan meddelas för det ansökan avser. Dessutomskall de vid behov genom besök på platsen göra sigförtrogna med förhållandena i det område ansökanavser.Vid granskning som avses i 1 mom. skall ett förrättningsinstrument,undertecknat av förrättningsmannen,upprättas som bör innehållaa) nödvändiga kompletteringar av utredningar, redogörelseroch beräkningar i samband med planensamt rättelser av konstaterade fel,b) nödvändiga kompletterande utredningar avseendedet planerade företagets inverkan på samfärdsel,fiske, vattentillgång och utnyttjandet av jord- och vattenområden,anläggningar, anordningar samt nyttjandetavseende andra allmänna och enskilda intressenoch rättigheter,c) redogörelse för omständigheter på grundvalen avde rättsliga förutsättningarna för företaget,d) redogörelse för de föroreningar och andra störningarsom kan komma att utgå från eller orsakas avprojektet, beskaffenheten av den omgivning som kannås av sådan störning samt räckvidden och verkningarnasom störningarna kan medföra,K

520 Ålands lagsamlingK 14 Vattenlag (1996:61)e) förslag till ändringar i planen,f) utredning av den skada och det men företaget orsakarsamt beräkning av skadebeloppet,g) en redogörelse med karta, som är justerad ochkompletterad, avseende uppskattning av skador påområden, anläggningar, anordningar ävensom annanskada och men,h) beräkning av nyttan av företaget och dess fördelningmellan nyttohavarna om det är viktigt för fördelningav kostnaderna,i) redogörelse för grunderna för hur ersättning föreventuellt förfogande över annans egendom skall fastställas,j) övriga utredningar och påminnelser som föranledsav granskningen och kompletteringen av planen samtk) utlåtande om och på vilka villkor tillstånd kanbeviljas.Om miljökonsekvensbedömning har upprättatsskall denna bifogas förrättningsinstrumentet och ersätterdå i tillämpliga delar den redogörelse som avsesi 2 mom. d punkten.12 §. SlutsammanträdeVid slutsammanträde skall förrättningsmännen ochde gode männen lägga fram alla handlingar samt ettförslag till beslut i ärendet. I förslaget skall beaktas depåminnelser och yrkanden som lagligen framställts.I förslag till beslut som avses i 1 mom. bör finnasa) redogörelse för handläggningen av saken,b) utlåtande angående vid förrättningssammanträdeframställda påminnelser och yrkanden,c) uppgifter om ingångna avtal och förbindelsersamt utlåtanden om deras giltighet,d) utlåtande rörande de rättsliga förutsättningarnaför beviljande av tillstånd,e) redogörelse för grunderna avseende fastställandeav ersättningar för eventuellt förfogande över annansegendom enligt 3 kap. samt ersättningarnas storleksamtf) andra utredningar och de ändringar av planensom på grund av vattenförrättningen föreslås.Om i det i 1 mom. avsedda förslaget ingår förslagtill tillståndsvillkor bör dessutom framgåa) för genomförandet av företaget nödvändiga anläggningaroch anordningars läge samt deras storlekom detta är av betydelse för vattenförhållandena,b) vilka anläggningar och anordningar som skalluppföras och de arbeten som skall utföras för att hindraeller minska skada eller men av företaget,c) på vilket sätt anläggningar och anordningar skallnyttjas samt vad sökanden i övrigt skall iaktta efter attde för företagets genomförande nödvändiga arbetenafullbordats,d) vilka kontrollanordningar som skall uppförasoch de kontroller och andra åtgärder som skall vidtas,e) hur underhållet av anläggningar, anordningar ochbäddar skall ordnas,f) sökandens skyldigheter under arbetstiden för atttrygga allmänna och enskilda intressen,g) den tid inom vilken de för företaget nödvändigaarbetena bör slutföras samth) andra omständigheter som bör nämnas i tillståndsutslaget.Det förslag till beslut som avses i denna paragrafskall undertecknas av samtliga i förrättningen ingåendeförrättningsmän och gode män. Avvikande åsiktsom anmälts av förrättningsman eller god man skallbifogas förslaget.Särskilda bestämmelser avseende syneförrättning13 §. Avslutande av syneförrättningFörrättningsmannen och de gode männen ska inomfyrtiofem dagar efter att förrättningssammanträdenafullgjorts till prövningsmyndigheten överlämna allahandlingar vari även ska ingå en uppskattning av ersättningsgillaförluster till följd av beviljad ansökansamt ett förslag till beslut i ärendet. I förslaget ska beaktasde påminnelser och yrkanden som framställts.(2008/125)Avskrift av i 1 mom. avsett förslag, med informationom vad som skall iakttas för att talan skall bevaras,skall inom samma tid tillställas sökanden och berördakommuner för att där hållas allmänt tillgängligtunder trettio dagar.14 §. (2008/125) Talerätt efter fullgjorda förrättningssammanträdenDen som vill framställa påminnelser eller yrkandenmed anledning av i 13 § avsett förslag ska, vid äventyratt talan går förlorad, framställa dem inom sextiodagar efter det förrättningssammanträdena fullgjorts.Talan går dock inte förlorad om omständigheternaunder den tid målet varit anhängigt väsentligt har förändratseller om prövningsmyndigheten har avvikitfrån förrättningsinstrumentet eller om det annars voreuppenbart oskäligt att talan går förlorad.De invånare inom företagets verkningsområde vilkasboende, arbete eller andra förhållanden klart kanpåverkas av företagets genomförande och de samfundsom representerar dem har rätt att till prövningsmyndighetenge sitt utlåtande med anledning av förslagetinom sextio dagar efter det förrättningssammanträdenafullgjorts.Påminnelse eller yrkande som avses i denna paragraf,som inte framställs muntligt eller skriftligt vidslutsammanträde, ska lämnas till prövningsmyndighetenskriftligen i två exemplar.Särskilda bestämmelser avseende dikningsochbevattningsförrättning15 §. Plan över diknings- eller bevattningsföretagOm någon av sakägarna yrkar det eller om förrättningsmannenannars anser det nödvändigt skall särskildplan över ett företag uppgöras med tillhörandekostnadsförslag och förslag till fördelning av kostnaderna.Sådan plan skall inte ges större omfattning änvad som är nödvändigt för tillgodoseende av de deltagaresbehov vilka har anhållit om företaget eller vadsom annars anses nödvändigt.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt521Vattenförordning (2010:93)K 15Om sådan plan som avses i 1 mom. upprättats skallden framläggas senast på det slutsammanträde somskall hållas efter att planen dessförinnan har varitoffentligen kungjord under minst fjorton dagar föresammanträdet.I plan som avses i 1 mom. bör intagasa) karta över området varav framgår kommunernasoch fastigheternas gränser ävensom ägoförhållandenasamt väsentliga geografiska och ekologiska omständigheter,b) erforderliga längd- och tvärsnittsritningar,c) uppgifter om befintliga anläggningar och anordningar,d) redogörelse för planerade anläggningar och anordningarävensom en redogörelse för deras ändamål,e) förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmåttjämte därtill hörande villkorsförslag samtf) övriga omständigheter som bör omnämnas.16 §. BeslutFörrättningsmannen och de gode männen skallinom fyrtiofem dagar efter att förrättningssammanträdenafullgjorts och tiden för påminnelser och ytterligareutredningar utgått fatta beslut om företag skallutföras i enlighet med uppgjord plan eller på annat sättsamt uppskatta kostnaderna för företaget samt kostnadsfördelningenmellan deltagarna. Samtidigt skallde påminnelser och yrkanden avgöras som lagligenkunnat framställas i saken.Avskrift av i 1 mom. avsett beslut, med informationom vad som skall iakttas för att talan skall bevaras,skall inom samma tid tillställas sökanden, densom ansökt därom under förrättningens gång samtberörda kommuner för att där hållas allmänt tillgängligtunder trettio dagar. Meddelande om att beslutethar fattats och var beslutet finns tillgängligt skall, tillsammansmed information om vad som skall iakttasför att talan skall bevaras, dessutom offentligt kungörasi minst en lokal tidning med allmän spridningi landskapet.15 kap. Särskilda bestämmelser1 §. Upphävd (2008/125).2 §. (2001/32) Om besvärBesvär över förrättningsmans och gode mäns handläggningenligt denna lag och besvär över beslut somfattats av förrättningsman och gode män i enlighetmed 14 kap. 16 § skall anföras hos landskapsregeringen.Beslutet skall meddelas på sätt som avses i 14 kap.16 § 2 mom. Besvär som avses i detta moment skallinges till landskapsregeringen skriftligen i två exemplarinom 30 dagar efter det beslutet kungjorts.3 §. VirkesflottningMed iakttagande av vad som i denna lag stadgas omtillstånd, miljögranskning och försiktighetsmått samtmed iakttagande av med stöd av lagen utfärdade kvalitetsnormerär bestämmelserna i vattenlagen och vattenförordningen(FFS 282/1962) om virkesflottninggällande i landskapet med de undantag som stadgas idenna paragraf. (2008/125)De uppgifter och de befogenheter som enligt författningarnai 1 mom. ankommer på statsrådet, ministerium,länsstyrelse, vatten- och miljöstyrelse, vattendomstoleller annat statsorgan handhas i landskapet avlandskapsregeringen om behörigheten enligt självstyrelselagenför Åland ankommer på landskapet.Se Mi 601 och 602 FL II.4 §. Upphävd (2008/125).16 kap. Övergångs- och ikraftträdelsebestämmelser1 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 januari 1997.Genom denna lag upphävs landskapslagen den 4juli 1963 om tillämpning av vattenlagen (1963:36) ilandskapet Åland.Åtgärder för verkställigheten av denna lag får vidtasinnan lagen träder i kraft.2 §. Allmänna övergångsbestämmelserFör vattenföretag eller vattenfarlig verksamhet sominletts före lagens ikraftträdande och för vilka det intei enlighet med landskapslagen om tillämpning av vattenlageni landskapet Åland krävts tillstånd skall fullständigtillståndsansökan eller anmälan enligt 6 kap.ha givits in till [landskapsstyrelsen] inom två år efterden dag lagen trätt i kraft. [Landskapsstyrelsen] kandock bestämma att tillståndsplikt enligt detta momentskall inträda vid en senare tidpunkt för företag ellerverksamhet inom område för vilket vattenförbättringsplanär fastställd.3 §. Tillstånd enligt tidigare vattenlagstiftningBeträffande laglighet samt rättigheter och skyldigheterför verksamhet eller åtgärd som påbörjats ellerutförts innan denna lag trätt i kraft tillämpas landskapslagenom tillämpning av vattenlagen i landskapetÅland, om inte annat särskilt följer av bestämmelsernai denna lag.Rätt till utförande eller påbörjande av verksamheteller åtgärd till vilken tillstånd meddelats enligt landskapslagenom tillämpning av vattenlagen i landskapetÅland gäller för i tillståndet föreskriven tid, docklängst i tio år efter att denna lag trätt i kraft. Den somhar tillstånd för viss verksamhet eller åtgärd enligtlandskapslagen om tillämpning av vattenlagen i landskapetÅland kan ansöka om nytt tillstånd i enlighetmed bestämmelserna i denna lag.Om en verksamhet eller åtgärd inte slutförs är densom erhöll tillståndet skyldig att återställa i bruk tagnavattenområden och andra områden som tillhör annani godtagbart skick.K 15Vattenförordning (2010:93) för landskapetÅland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. SyfteDenna förordning innehåller kompletterande bestämmelserför att skydda yt- och grundvatten samtden marina miljön.K

522 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)2 §. DjurenhetMed en djurenhet avsesDjurslagAntalmjölkkor 1dikor 2kvigor, nötkött eller avelstjurar över 8 mån. 2,5ungboskap under 8 mån. 5,5sugga med grisar 2gödsvin, avelssvin eller sinsuggor 7hästar 2ponnyer 2,5getter eller hongetter med killingar 5,5får eller tackor med lamm 9värphöns över 6 månader 90broilers eller unghöns 3503 §. Rening av avloppsvatten från allmänt avlopp m.m.Vid utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelseoch industrier gäller kraven i bilaga 1.2 kap. Utsläppsförbud, gränsvärden och tillståndsplikt4 §. Förbud mot utsläpp i ytvatten och allmänt avloppÄmnen som avses i bilaga 2 får inte släppas ut iytvatten eller allmänt avlopp. Förbudet gäller inte sådanautsläpp som verksamhetsutövaren kan påvisa attinnehåller en så ringa mängd av ett ämne som är farligtför vattenmiljön att utsläppet inte kan orsaka riskför att ytvattnets kvalitet försämras eller olägenhet fördet allmänna avloppet.5 §. Förbud mot utsläpp till grundvattenÄmnen som avses i bilaga 3 får inte släppas ut tillgrundvatten. Med utsläpp till grundvatten menas tillförseltill grundvatten antingen utan eller efter infiltrationgenom jordlager. Förbudet gäller inte sådanautsläpp till grundvatten av hushållsavloppsvattenfrån bebyggelse utan anslutning till avloppsnät sominte påverkar viktiga eller för annan vattenförsörjninglämpliga grundvattenområden eller grundvattensom ligger inom någon annans fastighet eller användsav någon annan. Förbudet gäller inte heller utsläpptill grundvatten som har konstaterats innehållaså små mängder eller koncentrationer av de ämnensom anges i bilaga 3 att det nu eller i framtiden inteföreligger någon risk för att grundvattnets kvalitetska försämras.6 §. Gränsvärden för utsläpp av kvicksilver och kadmiumUtsläpp av ämnen som avses i bilaga 4 får på ställendär utsläppet leds ut i ytvattnet inte överskrida degränsvärden för utsläpp som anges i bilagan om intesträngare villkor beslutats i miljötillståndet.7 §. Tillståndsplikt för utsläpp till ytvattenEnligt 6 kap. 17 § vattenlagen (1996:61) för landskapetÅland krävs tillstånd för att till ytvattnet släppa utvissa ämnen. Dessa ämnen är de som anges i bilaga 3.3 kap. Normer för ytvatten8 §. Normer för ytvattenHalten i ytvatten eller i fisk av de ämnen som avsesi bilagorna 5 och 6 får inte överskrida de miljökvalitetsnormersom anges i respektive bilaga. Med miljökvalitetsnormavses koncentrationen av ett förorenandeämne, dock inte helt med samma innebörd somkvalitetsnorm enligt 1 kap. 3 § punkten k vattenlagen.Landskapsregeringen ska vid behov i åtgärdsprogrammetsom avses i 5 kap. 22 § vattenlagen presenteraåtgärder för att sänka halterna och förhindra enbetydande ökning av halterna för de ämnen som avsesi 1 mom.Överskridande av miljökvalitetsnormerna striderinte mot 1 mom. om överskridandet beror på en föroreningskällasom finns utanför landskapets gränseroch effektiva åtgärder av landskapet inte har kunnatvidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Vidbedömningen av överskridande av miljökvalitetsnormernaska det dessutom beaktas vad som föreskrivsom samarbete inom gränsöverskridande vattenförvaltningsområdeni 5 kap. 26 § vattenlagen och ommiljömål vid planeringen av vattenvården i 5 kap.21 § vattenlagen.9 §. Verksamhetsutövares kontroll av kvalitetUtövare av miljötillståndspliktig verksamhet skakontrollera ytvatten i vilka de ämnen som anges ibilaga 5 släpps ut eller läcker ut. Utövare av miljötillståndspliktigverksamhet ska kontrollera ytvatten ivilka de ämnen som anges i bilaga 6 släpps ut ellerläcker ut i betydande mängd.Kontrollstationerna ska vara tillräckligt många föratt utsläppets eller läckagets omfattning och konsekvenserför ytvattnets kvalitet ska kunna bedömassamt för att effekterna på ytvattnets kvalitet av åtgärdernai åtgärdsprogrammet enligt 5 kap. 22 § vattenlagenska kunna observeras. Kontrollstationernaför verifiering av att miljökvalitetsnormerna följs skaplaceras så att utsläppet eller läckaget i tillräcklig gradhar blandats med ytvattnet. Kontrollstationerna i ytvattensom är avsedda för framställning av hushållsvattenska placeras i en sådan del av ytvattnet som ärviktig för uttaget av vatten.Tidpunkten och frekvensen för ytvattenkontrollenska väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhetuppnås. Kontrollfrekvensen ska väljas så attbåde naturens påverkan och påverkan genom mänskligverksamhet på ytvattnet beaktas. Årstidernas inverkanpå resultaten ska vara så liten som möjligt.4 kap. Klassificering av grundvatten10 §. Goda kemiska egenskaper på grundvattenEn grundvattenförekomst har goda kemiska egenskapernär1) tröskelvärdena för grundvatten i bilaga 7 inteöverskrids eller2) när kvalitetskrav överskrids i en eller fleraövervakningsstationer men det är möjligt att visa attöverskridandet inte innebär någon betydande miljöriskoch att inträngningen av saltvatten eller annat

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt523Vattenförordning (2010:93)K 15för orenande ämne inte försämrar kvaliteten på vattensom ska användas som dricksvatten eller i övrigt försämrarmöjligheten att använda grundvattnet.11 §. Goda kvantitativa egenskaper på grundvattenEn grundvattenförekomst har goda kvantitativaegenskaper när1) det är balans mellan uttag och grundvattenbildning,2) det inte till följd av mänsklig påverkan uppstårsådana långsiktiga förändringar i flödesriktningensom orsakar inträngning av salt grundvatten ellerförorening, och3) grundvattennivåerna inte är utsatta för mänskligpåverkan som leder till, eller kan leda till, att godekologisk kvalitet inte nås i ytvatten som är förbundnamed grundvattenförekomsten eller till skada pågrundvattenberoende terrestra ekosystem.12 §. Ändring av tröskelvärdenBilaga 7 ska ändras så snart som ny information omförorenande ämnen, grupper av förorenande ämneneller föroreningsindikatorer visar att ett tröskelvärdebehöver fastställas för ytterligare ett ämne eller att ettbefintligt tröskelvärde behöver ändras eller att ett tröskelvärdesom tidigare tagits bort från förteckningenbehöver återinföras för att skydda människors hälsaoch miljön.5 kap. Övervakning13 §. ÖvervakningÖvervakningen enligt 5 kap. 18 § vattenlagen skagöras i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG.14 §. Långsiktig trendanalysLandskapsregeringen ska utifrån resultaten förövervakningsprogrammet enligt 5 kap. 18 § vattenlagenanalysera de långsiktiga trenderna för halter av deämnen som avses i bilaga 5 som tenderar att ackumulerasi sediment eller biota. Ämnen som avses ovanoch som vid behov ska beaktas är särskilt ämnena 2, 5,6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28 och 30 i bilaga 5.Övervakningen i sediment eller biota av de långsiktigatrenderna för halter av de ämnen som avsesi 1 mom. ska genomföras så att den tillhandahållertillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktigtrendanalys. Som riktlinje bör övervakningen i frågaom sediment och biota ske vart tredje år, om det inteär motiverat att avvika från denna tidtabell till följdav förändrade förhållanden, teknisk kunskap eller expertutlåtanden.15 §. Provtagnings- och analysmetoderVid övervakningen av kvaliteten för vatten, sedimentoch biota ska de krav som anges i bilaga 8 tilllämpaspå analysmetodernas prestanda, påvisandet avanalysresultatens kvalitet och tolkningen av resultaten.6 kap. Åtgärdsprogram och förvaltningsplan mm.16 §. Rutiner för arbete med åtgärdsprogram och förvaltningsplanArbetet med ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplansom avses i 5 kap. 22 och 23 §§ vattenlagenför landskapet Åland ska inledas med att en tidsplanoch ett arbetsprogram med planerade samråd görs uppminst tre år innan åtgärdsprogrammet eller förvaltningsplanenska antas. Två år innan åtgärdsprogrammeteller förvaltningsplanen ska antas, ska en översiktgöras över väsentliga vattenförvaltningsfrågor.17 §. Allmänt om åtgärdsprogrammetÅtgärdsprogrammet enligt 5 kap. 22 § vattenlagenska innehålla följande grundläggande åtgärder1) åtgärder för kontroll av utsläpp samt för skyddav vatten, inklusive förhandskontroll av utsläpp frånpunktkällor och diffusa källor.2) förhandskontroll av uttag av grund- och ytvatten,bildande av konstgjort grundvatten och uppdämningav ytvatten,3) redogörelse över hur vattenanvändarna bidrar tillatt täcka kostnaderna för vattenanvändningen,4) förhandskontroll av reglering av och byggande isjöar och vattendrag samt planering med inverkan påvattnens eftersträvade ekologiska status,5) åtgärder för kontroll av ämnen som är farliga ochskadliga för vattenmiljön,6) åtgärder för tryggande av kvaliteten på det vattensom används till dricksvattenuttag,7) åtgärder för förebyggande av förorening ochminskande av fara vid störningar eller exceptionellasituationer,8) åtgärder för främjande av effektiv och hållbarvattenanvändning,9) åtgärder som begränsar och ger villkor för användningenav områden i syfte att skydda särskildaområden10) åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningenför skydd av vatten.Åtgärdsprogrammet ska därutöver innehålla kompletterandeåtgärder enligt artikel 11.4 och bilaga VIdel B samt hänvisningar till övrig lagstiftning somavses i artikel 11.3 och 11.6 i direktiv 2000/60/EG.18 §. Särskilt om grundvatten i åtgärdsprogrammetÅtgärdsprogrammet ska dessutom gällande grundvatteninnehålla nödvändiga åtgärder enligt bilaga IVi direktiv 2006/118/EG och nödvändiga åtgärder föratt förebygga tillförsel av farliga ämnen och andraförorenande ämnen som anses utgöra en befintlig ellerpotentiell risk för förorening.19 §. Allmänt om förvaltningsplanenFörvaltningsplanen ska förutom kraven i 5 kap.23 § vattenlagen uppfylla kraven i bilaga VII i direktiv2000/60/EG.20 §. Särskilt om grundvatten i förvaltningsplanenFörvaltningsplanen ska dessutom gällande grundvatteninnehålla1) alla tröskelvärden samt en sammanfattning avden information som ska fastställas i enlighet med delC i bilaga II i direktiv 2006/118/EG samt alla ändringarav tröskelvärden,2) en sammanfattning av bedömningen av den kemiskagrundvattenkvaliteten, vilken också ska innehållaen redovisning av hur överskridanden av trös­K

524 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)kelvärden i bilaga 7 vid enskilda övervakningspunkterhar beaktats vid den slutliga bedömningen, samt3) en sådan sammanfattning som avses i artikel 5punkt 4 i direktiv 2006/118/EG.21 §. ÖversvämningsriskerDen preliminära bedömningen av översvämningsriskerenligt 5 kap. 19a § 3 mom. vattenlagen som skagöras senast den 22 december 2011 ska ses över ochvid behov uppdateras senast den 22 december 2018och därefter minst vart sjätte år.Kartorna över översvämningshotade områden ochkartorna över översvämningsrisker enligt 5 kap. 19a §3 mom. vattenlagen som ska göras senast den 22 december2013 ska ses över och vid behov uppdaterassenast den 22 december 2019 och därefter minst vartsjätte år.Planen för hantering av översvämningsrisker enligt5 kap. 23 § punkten 2a) vattenlagen ska göras enligtartikel 7 i direktiv 2007/60/EG. Den första planenska vara färdigställd och offentliggjord senast den 22december 2015. Planen ska därefter ses över och vidbehov uppdateras minst vart sjätte år.Klimatförändringarnas sannolika påverkan på förekomstenav översvämningar ska beaktas i översynernai 1 och 3 mom.22 §. Åtgärdsprogram för marina vattenÅtgärdsprogram enligt 5 kap. 22 § vattenlagen skagällande marina vatten omfatta åtgärder för att bidratill att skapa sammanhängande och representativa nätverkmed marina skyddsområden som har tillräckligmångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområdeni enlighet med livsmiljödirektivet, särskildaskyddsområden i enlighet med fågeldirektivetoch marina skyddsområden som fastställts på andragrunder. Relevant information om områdena ska offentliggöras.Åtgärdsprogrammet ska ytterligare innehålla förvaltningsåtgärdereller åtgärder som:1) reglerar den tillåtna omfattningen av en mänskligpåverkan2) reglerar effekten på och den tillåtna graden avstörning av olika faktorer i ekosystemet3) reglerar den geografiska och tidsmässiga utbredningen,dvs. var och när en aktivitet är tillåten4) förbättrar möjligheterna att spåra marina föroreningar,där detta är möjligt5) förbättrar och återställer de marina ekosystemenoch som vägleder mänskliga aktiviteter för att återställaskadade komponenter6) skapar ekonomiska incitament och som gör attde som nyttjar de marina ekosystemen har ekonomisktintresse av att agera på sätt som bidrar till attmålet med en god miljökvalitet uppnås7) säkerställer en samordnad förvaltning8) säkerställer kommunikation, medverkan av berördaparter och information till allmänheten.23 §. Tidtabell för marina vattenFör marina vatten ska följande tidtabell gälla:1) En inledande bedömning av aktuellt miljötillståndi de berörda vattnen och av miljöpåverkan pådessa från mänskliga aktiviteter enligt 5 kap. 19a §vattenlagen ska vara avslutad senast den 15 juli 2012och därefter ses över minst vart sjätte år.2) Vad som avses med god miljökvalitet i de berördavattnen enligt 5 kap. 20 § vattenlagen ska fastställassenast den 15 juli 2012.3) Miljömålen och tillhörande indikatorer enligt5 kap. 21 § vattenlagen ska fastställas senast den 15juli 2012 och därefter ses över minst vart sjätte år.4) Ett övervakningsprogram för löpande bedömningoch regelbunden uppdatering av mål enligt5 kap. 18 § 2 mom. vattenlagen ska vara fastställt ochgenomfört senast den 15 juli 2014 och därefter sesöver minst vart sjätte år.5) Ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 22 § vattenlagenför att uppnå eller bevara en god miljökvalitet skavara utarbetat senast 2015 och därefter ses över minstvart sjätte år. Det första åtgärdsprogrammet ska vara ikraft senast 2016.7 kap. Vattenförbättringsfonder och förbättringsöverskott24 §. Inrättande av vattenförbättringsfonderLandskapsregeringen kan i en vattenförbättringsplanbestämma att hela eller viss del av den kostnadsminskningsom följer av lindrigare försiktighetsmåttenligt 4 kap. 7 § 3 mom. vattenlagen ska betalas tillen av landskapsregeringen inrättad vattenförbättringsfond.Om det inte framgår av vattenförbättringsfondenska landskapsregeringen i det enskilda falletbestämma summan av det belopp som ska inbetalas.Landskapsregeringen kan besluta om inrättande avytterligare vattenförbättringsfonder utöver de som angesi vattenförbättringsplanen om det anses behövligtför att skydda eller förbättra förutsättningarna för engod vattenkvalitet.En vattenförbättringsfond kan inrättas för hela landskapeteller för ett särskilt geografiskt område. För varjevattenförbättringsfond ska dess syfte och dess geografiskaområde anges. En vattenförbättringsfond kaninrättas för flera syften varvid det ska anges hur medlenska användas för varje syfte och geografiskt område.25 §. Fördelning på olika vattenförbättringsfonderOm en inbetalning ska fördelas på flera vattenförbättringsfonderbeslutar landskapsregeringen hur fördelningenska ske om inte detta framgår av vattenförbättringsplaneneller tillstånd. Landskapsregeringensfördelning ska ske på ett sådant sätt att syftet med vattenförbättringsplanenbäst uppnås.26 §. Förvaltning och utbetalningEn vattenförbättringsfond ska förvaltas av landskapsregeringen,om inte landskapsregeringen beslutaratt fondens förvaltning för viss tid ska handhas avett särskilt organ.En vattenförbättringsfonds medel ska användas förkostnadseffektiva åtgärder i enlighet med dess syfteoch vad som anges i vattenförbättringsplanen.27 §. FörbättringsöverskottLandskapsregeringen ska efter ansökan från utövareav vattenfarlig verksamhet fastställa ett för­

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt525Vattenförordning (2010:93)K 15bättringsöverskott om en väsentlig förbättring avvattenkvaliteten utöver vad som krävs enligt vattenlageneller med stöd av den utfärdade bestämmelseroch tillstånd konstaterats som en följd av attverksamhetsutövaren vidtagit en vattenförbättrandeåtgärd. Om landskapsregeringen inte beslutar annatska ett förbättringsöverskott tas i bruk eller väsentligaåtgärder för att ta det i bruk ha vidtagits inom treår från fastställelsedatum.28 §. AnsökanAnsökan om fastställande av förbättringsöverskottska skriftligen lämnas till landskapsregeringen. I ansökanska angesa) sökanden,b) platsen för verksamheten och utsläppen,c) en redogörelse för de åtgärder som läggs tillgrund för förbättringsöverskottet,d) en redogörelse för berörda utsläpps- och kvalitetsnormer,e) gällande vattenförbättringsplan eller, om sådansaknas, en redogörelse för de föroreningar och andrastörningar som utgår från eller orsakas av verksamheten,f) förslag till beräkningssätt av förbättringsöverskottetsstorlek om det inte redan finns ett bestämtberäkningssätt för beräknande av ett visst utsläppsstorlek eller en viss åtgärds effekter samtg) förslag till hur kontroll av vattenkvalitetsförbättrandeåtgärdens utförande och verkningar kan ske.Sökanden ska härutöver inkomma med de eventuellakompletteringar som landskapsregeringen finnernödvändiga för att landskapsregeringen ska kunnafastställa förbättringsöverskottet.29 §. Utnyttjande av förbättringsöverskottInnan ett förbättringsöverskott utnyttjas ska en anmälangöras av nyttjaren till landskapsregeringen.30 §. Omfattning av vattenområdenEnskilda sötvattenområden vid tillämpning av bestämmelsernaom särskilda kvalitetsnormer i 5 kap.9 § vattenlagen är alla geografiskt avgränsade sötvattenområden.Vattenområden i saltsjön vid tillämpning av bestämmelsernaom särskilda kvalitetsnormer i 5 kap.9 § vattenlagen är de områden som anges i bilaga 9.Ikraftträdelsebestämmelse (2010:93):Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.Genom denna förordning upphävs vattenförordning(1996:77) för landskapet Åland och Ålandslandskapsregerings beslut (2009:52) om vattenförvaltning.Hänvisningar till den upphävda vattenförordningenska avse denna förordning.Bilaga 1Krav som gäller avloppsvatten från tätbebyggelseI denna bilaga avses med:1. 1 pe (personekvivalent): den mängd nedbrytbartorganiskt material som har en biokemisk syreförbrukningpå 70 gram per dygn under sju dygn.2. Sekundär rening: rening av avloppsvatten fråntätbebyggelse genom en process som vanligen innebärbiologisk rening med sekundärsedimentering ellernågon annan process som uppfyller de krav somanges i tabell 1 nedan.All vattenmiljö inom landskapet Åland betraktas somkänsliga områden enligt rådets direktiv 91/271/EEG.Avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i avloppsnätska före utsläpp till ytvatten undergå sekundärrening eller motsvarande rening1. senast den 31 december 1998 om det avloppsvattensom leds in i avloppsnät härrör från tätorter medmer än 10 000 pe samt2. senast den 31 december 2005 i alla tätorter.Avloppsvatten och reningsverk för avloppsvattensamt de tillstånd enligt 6 kap. vattenlagen som gällerdem ska uppfylla kraven i punkt B nedan.Behandlat eller obehandlat slam från reningsverkför avloppsvatten från tätbebyggelse får inte släppasut till ytvattnet.A. AvloppssystemVid konstruktion, byggnad och underhåll av avloppsnätska kraven på vattenrening beaktas samtbästa tillgängliga teknik användas och samtidigt särskiltbeaktas1) avloppsvattnets volym och sammansättning2) att läckor inte uppkommer, samt3) att förorening av vatten till följd av bräddvattenbegränsas.B. Utsläpp från reningsverk för avloppsvattenfrån tätbebyggelse till ytvatten1) Avloppsreningsverk ska utformas eller ändrasså att representativa prover kan tas på inkommandeavloppsvatten och på det renade avloppsvattnet föreutsläpp i vatten.2) Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse skauppfylla de krav som anges i tabell 1 och 2.3) Strängare krav än de som anges i tabell 1 och 2ska tillämpas om det behövs för att stadgandena i annanlagstiftning ska uppfyllas.4) Utsläppsställena för avloppsvatten från tätbebyggelseska väljas så att påverkan på mottagandevatten begränsas i största möjliga utsträckning.C. IndustriavloppsvattenInnan industriavloppsvatten leds till allmänt avloppoch reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelseska det undergå sådan rening som krävs för att1) skydda hälsan hos personal som arbetar med avloppsnätenoch på reningsverken,2) säkerställa att avloppsnät, avloppsreningsverkoch tillhörande utrustning inte skadas,3) säkerställa att driften av avloppsreningsverkenoch behandlingen av slam inte störs,4) säkerställa att utsläppen från reningsverkenvarken skadar miljön eller förhindrar att de krav pårecipienten som gäller enligt andra stadganden kanuppfyllas, samtK

526 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)5) säkerställa att slammet kan omhändertas på ettsäkert och miljömässigt godtagbart sätt.D. Referensmetoder för övervakning och utvärdering1. Utsläpp av industriavloppsvatten i allmänt avlopp,utsläpp från reningsverk för avloppsvatten fråntätbebyggelse samt verkningarna av detta på den mottagandevattenmiljön ska övervakas.De övervakningsmetoder som används ska uppfyllade krav som anges nedan.Andra än de metoder som nämns i punkt 1-3 fåranvändas, om det kan visas att de ger motsvaranderesultat.2. Flödesproportionella eller tidsbaserade dygnsproverska tas i samma, väldefinierade punkt i utflödetfrån och vid behov i inflödet till reningsverket föratt det ska kunna konstateras att de krav för utsläpptavloppsvatten som gäller enligt denna förordning efterlevs.God internationell laboratoriesed ska iakttas för attmotverka att proverna förändras under tiden mellaninsamling och analys.3. Det minsta antalet årliga prover ska fastställasmed hänsyn till reningsverkets storlek och provernaska insamlas med jämna mellanrum enligt följande:- 2 000 till 9 999 pe 12 prover under det första året,fyra prover under följande årom det kan visas att vattnetunder det första året överensstämmermed kraven i dettadirektiv. Om ett av fyra proverinte uppfyller kraven, måste 12prover tas under det följandeåret.- 10 000 till 49 999 pe 12 prover.- 50 000 pe eller mer 24 prover.4. Det renade avloppsvattnet ska anses uppfylla kraven,om värdena för varje enskild parameter uppfyllerde krav som ställs på parametern enligt följande.a) För parametrarna i tabell 1 och 2 anges i tabell 3det största godtagbara antalet prover som inte uppfyllerkraven, uttryckta som koncentrationer och/ellerprocentuell reduktion.b) För de parametrar i tabell 1 som uttrycks i koncentrationer,får prover som tagits under normaladriftförhållanden inte avvika från gränsvärdena medmer än 100 %. För de värden som avser koncentrationav suspenderade partiklar kan avvikelser på upp till150 % godtas.c) För de parametrar som anges i tabell 2 ska årsmedelvärdetav proverna för varje parameter inte överstigamotsvarande gränsvärden.5. Extrema värden för vattenkvaliteten ska inte beaktas,om värdena beror på särskilda förhållanden,t.ex. kraftig nederbörd.Tabell 1: Minimikrav för utsläpp från reningsverk föravloppsvatten från tätbebyggelse som omfattas av tillståndsplikteller miljögranskningsplikt. Värdena förkoncentration eller procentuell reduktion ska gälla.ParametrarKoncentrationBiokemisk25syreförbrukning(BOD 5mg/l O 2vid20 o C) utannitrifikation 2Kemisk syreförbrukning(COD)Suspenderadepartiklar totalt125mg/l O 2Minstareduktion(%) 1Referensmätmetod70 Homogeniserat, ofiltrerat,odekanteratprov. Bestämningav förbrukat syreföre och efter femdagars förvaring vid20 o C ± 1 o C ifullständigt mörker.Tillsats av en nitrifikationshämmare.75 Homogeniserat,ofiltrerat, odekanteratprov. Kaliumdikromat35 mg/l 2 90 3 Filtrering av ettrepresentativtprov genom ettfiltermembran med0,45 μm porstorlek.Torkning vid 105 o Coch vägning.1Reduktion i förhållande till inflödets belastning.2Parametern kan ersättas av en annan parameter: totalt organisktkol (TOC) eller total syreförbrukning (TOD), om ettförhållande kan fastslås mellan BOD 5och ersättningsparametern.3Koncentration och reduktion är alternativa parametrar.Analyser av utsläpp från dammar ska utföras med filtreradeprover. Den totala koncentrationen suspenderade partiklar iett ofiltrerat vattenprov får dock inte överstiga 150 mg/l.Tabell 2: Minimikrav som gäller näringsämnen i utsläppfrån avloppsreningsverk som omfattas av tillståndsplikteller miljögranskningsplikt. Den ena ellerbåda parametrarna kan tillämpas beroende på delokala förhållandena. Värdena för koncentration ellerprocentuell reduktion ska gälla.ParametrarFosfortotaltKvävetotalt 2Koncentration2 mg/l(10 000-100 000 pe)1 mg/l(mer än 100 000 pe)15 mg/l(10 000-100 000pe) 310 mg/l(mer än 100 000pe) 3Minsta procentuellreduktion 1Referensmätmetod80 Molekylärabsorptionsspektrofotometri.70-80 Molekylärabsorptionsspektrofotometri

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt527Vattenförordning (2010:93)K 151Reduktion i förhållande till inflödets belastning.2Kväve totalt innebär summa totalt Kjeldahlkväve (organisktN + NH 4), nitrat-(NO 3)-kväve och nitrit-(NO 2)-kväve.3De angivna koncentrationerna är årsmedelvärden enligt bilaga10 punkt D 3c. För att kontrollera att kraven med avseendepå kväve uppfylls är det också möjligt att användadygnsmedelvärden om det i enlighet med bilaga 10 punkt Dkan säkerställas att man därigenom uppnår motsvarandeskyddsnivå. I detta fall får dygnsmedelvärdet för kväve totaltinte överstiga 20 mg/l i något prov när spillvattnets temperaturvid den biologiska processen i avloppsreningsverket är 12 o Celler högre. I stället för temperaturkravet kan drifttiden begränsasmed beaktande av de regionala klimatförhållandena.Tabell 3Provserier under ett visstårBilaga 2Största antal underkändaprover4-7 18-16 217-28 329-40 441-53 554-67 668-81 782-95 896-110 9111-125 10126-140 11141-155 12156-171 13172-187 14188-203 15204-219 16220-235 17236-251 18252-268 19269-284 20285-300 21301-317 22318-334 23335-350 24351-365 25Ämnen som inte får släppas ut i ytvatten ellerallmänt avloppÄmne CAS-nummer identifieratsom farligtämne1. 1,2- dikloretan107-06-2(etylendiklorid)2. aldrin 309-00-23. dieldrin 60-57-14. endrin 72-20-85. isodrin 465-73-66. DDT(para-para-DDT)ingen uppgift50-29-37. hexaklorbensen 118-74-1 X8. hexaklorbutadien 87-68-3 X9. hexaklorcyklohexan(gamma-isomer,lindan)608-73-158-89-910. koltetraklorid 56-23-511. pentaklorfenol 87-86-512. tetrakloreten127-18-4(tetrakloretylen)13. triklorbensen(1,2,4-triklorbensen)14. trikloreten(trikloretylen)15. triklormetan(kloroform)Bilaga 312002-48-1120-82-179-01-667-66-3Ämnen farliga för grundvattnet och i ämnesgrupperingående farliga ämnen som inte fårsläppas ut i grundvatten1. Organiska halogenföreningar och ämnen somkan bilda sådana föreningar i vattenmiljö,2. organiska fosforföreningar,3. organiska tennföreningar,4. ämnen och preparat eller nedbrytningsprodukterav dessa som påvisas ha cancerogena eller mutagenaegenskaper eller sådana egenskaper som i eller viavattenmiljön kan påverka produktionen av steroidereller sköldkörteln, fortplantningen eller andra endokrinafunktioner,5. kolväten samt svårnedbrytbara, bioackumulerbaraoch toxiska organiska ämnen,6. cyanider,7. metaller och deras föreningar,8. arsenik och dess föreningar,9. biocider och växtskyddsmedel,10. uppslammade ämnen,11. ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhetnitrater och fosfater),12. syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrarsom till exempel BOD och COD),13. kiselföreningar,14. fluorider,15. ämnen som negativt påverkar grundvattnetssmak eller lukt samt föreningar som eventuellt bildarsådana ämnen i vatten och gör vattnet olämpligt attanvändas av människor.XK

528 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)Bilaga 4De högsta tillåtna utsläppsgränsvärdena i halter och specifik belastningÄmne CAS-nummer Branch Haltgräns 1 Gräns för specifikbelastning 11. kvicksilver ochdess föreningarkvicksilver ochdess föreningar2. kadmium ochdess föreningar7439-97-6 kloralkali-industrin7439-97-6 annan än kloralkali-industrin1halt i löst form beräknad som månadsmedelvärde.identifierat somfarligt ämne50 µg/l kvicksilvercellmetoden: 0,2 g/kapacitetstonklorX5 µg/l - X7440-43-9 - 10 µg/l galvanisering:0,3 g/kg hanteratkadmiumXBilaga 5Ämnen som på gemenskapsnivå fastställts som farliga och skadliga för vattenmiljön samtmiljökvalitetsnormerna för dem1 2 3 4 5 6 7 8 9N:o Ämne CAS-nummer[1]MiljökvalitetsnormAA-MKN [2][3]Inlandsytvatten[4]µg/lMiljökvalitetsnormAA-MKN [2][3]Andraytvattenµg/lMiljökvalitetsnormMAC-MKN [5]Inlandsytvatten[4]µg/lMiljökvalitetsnormMAC-MKN [5]Andraytvattenµg/lMiljökvalitetsnormMKNabborremg/kgper friskviktidentifieratsom farligtämne(1) alaklor 15972-60-8 0,3 0,3 0,7 0,7 ej tillämpligt(2) antracen 120-12-7 0,1 0,1 0,4 0,4 ej tillämpligt X(3) atrazin 1912-24-9 0,6 0,6 2,0 2,0 ej tillämpligt(4) bensen 71-43-2 10 8 50 50 ej tillämpligt32534-81-9 0,0005 0,0002 ej tillämpligt(5) bromeradedifenyletrar(6) kadmium ochkadmiumföreningar(beroende påvattenhårdhetsklass)7440-43-9 ≤ 0,08(klass 1)0,08(klass 2)0,09(klass 3)0,15(klass 4)0,25(klass 5)0,2 ≤ 0,45(klass 1)0,45(klass 2)0,6(klass 3)0,9(klass 4)1,5(klass 5)(6a) koltetraklorid 56-23-5 12 12 ej tillämpligtej tillämpligt ej tillämpligt X≤ 0,45(klass 1)0,45(klass 2)0,6(klass 3)0,9(klass 4)1,5(klass 5)ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt(7) C10-13-kloralkaner85535-84-8 0,4 0,4 1,4 1,4 ej tillämpligt X(8) klorfenvinfos 470-90-6 0,1 0,1 0,3 0,3 ej tillämpligt(9) klorpyrifos(klorpyrifosetyl)2921-88-2 0,03 0,03 0,1 0,1 ej tillämpligtX

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt529Vattenförordning (2010:93)K 15(9a)cyklodienabekämpningsmedel:aldrindieldrinendrinisodrin309-00-260-57-172-20-8465-73-6(9b) DDT total [7] ej tillämpligtΣ = 0,01 Σ = 0,005 ej tillämpligt0,025 0,025 ej tillämpligtpara-para-DDT [7] 50-29-3 0,01 0,01 ej tillämpligt(10) 1,2-dikloretan 107-06-2 10 10 ej tillämpligt(11) diklormetan 75-09-2 20 20 ej tillämpligt(12) di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)117-81-7 1,3 1,3 ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt(13) diuron 330-54-1 0,2 0,2 1,8 1,8 ej tillämpligt(14) endosulfan 115-29-7 0,005 0,0005 0,01 0,004 ej tillämpligt X(15) fluoranten 206-44-0 0,1 0,1 1 1 ej tillämpligt(16) hexaklorbensen118-74-1 0,01 0,01 0,05 0,05 0,010 X(17) Hexaklorbutadien87-68-3 0,1 0,1 0,6 0,6 0,055 X(18) Hexaklorcyklohexan608-73-1 0,02 0,002 0,04 0,02 ej tillämpligt X(19) isoproturon 34123-59-6 0,3 0,3 1,0 1,0 ej tillämpligt(20) bly och blyföreningar(21) kvicksilveroch kvicksilverföreningar7439-92-1 7,2 7,2 ej tillämpligt7439-97-6 0,05 0,05 ej tillämpligt(22) Naftalen 91-20-3 2,4 1,2 ej tillämpligt(23) nickel ochnickelföreningar7440-02-0 20 20 ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt 0,020 Xej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt104-40-5 0,3 0,3 2,0 2,0 ej tillämpligt X(24) nonylfenolnol) [8](4-nonylfe-(25) oktylfenol((4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl-fenol)(26) pentaklorbensen140-66-9 0,1 0,01 ej tillämpligt608-93-5 0,007 0,0007 ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt ej tillämpligt X(27) Pentaklorfenol 87-86-5 0,4 0,4 1 1 ej tillämpligt(28) Polyaromatiskaej ej tillämpligligligtej tillämp-ej tillämp-ej tillämpligt ej tillämpligt Xkolväten(PAH)tillämpligtbenso(a)pyren 50-32-8 0,05 0,05 0,1 0,1 ej tillämpligt Xbenso(b)-fluorantenbenso(k)-fluorantenbenso(g,h,i)-perylenIndeno (1,2,3-cd)pyren205-99-2 Σ = 0,03 Σ = 0,03 ej tillämpligtej tillämpligt ej tillämpligt X207-08-9 ej tillämpligt X191-24-2 Σ = 0,002 Σ = 0,002 ej tillämpligtej tillämpligt ej tillämpligt X193-39-5 ej tillämpligt X(29) simazin 122-34-9 1 1 4 4 ej tillämpligtK

530 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)(29a) tetrakloreten(tetrakloretylen)(29b) trikloreten(trikloretylen)(30) tributyltennföreningar(tributyltennkatjon)(31) Triklorbensener(32) triklormetan(kloroform)127-18-4 10 10 ej tillämpligt79-01-6 10 10 ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt36643-28-4 0,0002 0,0002 0,0015 0,0015 ej tillämpligt X12002-48-1 0,4 0,4 ej tillämpligt67-66-3 2,5 2,5 ej tillämpligt(33) trifluralin 1582-09-8 0,03 0,03 ej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligtej tillämpligt[1]CAS: Chemical Abstracts Service.[2]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat angesgäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som detaritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.[3]Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan ’metaller’) uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i dennabilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. Metallernas miljökvalitetsnorm hänför sig till upplöst koncentration, dvs.den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 μm-filter eller motsvarande förbehandling. Vidutvärderingen av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen får följande beaktasa) den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar genom att till miljökvalitetsnormen addera en uppskattningav den naturliga bakgrundskoncentrationen i enlighet med tabellen nedan,b) vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet.Summan av uppskattningen av den naturliga bakgrundskoncentrationen och miljökvalitetsnormen. På platser där koncentrationernaav geologiska orsaker är höga får expertbedömningen avvika från bakgrundskoncentrationernas värden.kadmium nickel bly kvicksilverµg/l (vatten)bakgrund+ EQSµg/l (vatten)bakgrund + EQSµg/l (vatten)bakgrund + EQSmg/kg (abborre)bakgrund + EQSSjöarsjöar med låg humushalt0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,1 + 7,2 = 7,3 0,18 + 0,02 = 0,20(färgtal Pt mg/l < 30)(klass 1 och 2)humösa sjöar0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,2 + 7,2 = 7,4 0,2 + 0,02 = 0,22(färgtal Pt mg/l 30 – 90)(klass 1 och 2)sjöar med hög humushalt0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,7 + 7,2 = 7,9 0,23 + 0,02 = 0,25(färgtal Pt mg/l > 90)(klass 1 och 2)Åar och älvarmomark och lerjordar0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,3 + 7,2 = 7,5 0,18 + 0,02 = 0,20(färgtal Pt mg/l < 90,avrinningsområdets myrareal -%< 25)(klass 1 och 2)torvmark0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,5 + 7,2 = 7,7 0,23 + 0,02 = 0,25(färgtal Pt mg/l > 90,avrinningsområdets myrareal-%> 25)(klass 1 och 2)Kust 0,02 + 0,2 = 0,22 1 + 20 = 21 0,03 + 7,2 = 7,23 0,18 + 0,02 = 0,20[4]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där MAC-MKN anges som”ej tillämpligt” anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp eftersom deär avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet. Vid tillämpning av MAC-MKN får den uppmätta koncentrationeninte överskrida normens värde vid någon av övervakningspunkterna. Vid uppskattning får dock statistiska metoder, såsompercentilberäkning, användas för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnadenav värdet på MAC-MKN.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt531Vattenförordning (2010:93)K 15[5]Miljökvalitetsnormen gäller summan av kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154. Endast pentabromodifenyleter(CAS 32534-81-9) är identifierat som ett prioriterat farligt ämne.[6]För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1:

532 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)15. tribenuron-metyl(metyl-2-(3-(4-metoxi-6-metyl-1,3,5-triazin-2-yl)3-metylureidosulfonyl)benzoat)101200-48-0 0.1 0.01[1]CAS: Chemical Abstracts Service.[2]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat angesgäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som detaritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.[3]Miljökvalitetsnormerna uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet.Bilaga 7Tröskelvärden för grundvattenFörorenande ämne Tröskelvärde för grundvatten Enhet1 Nitrater 50 mg/l2 Aktiva ämnen i bekämpningsmedel och deras (relevanta) metaboliter,nedbrytnings- eller reaktionsprodukter0,10,5 sammanlagt 1 μg/l3 Bensen 0,5 μg/l4 Toluen 12 μg/l5 Etylbensen 1 μg/l6 Xylener (∑orto-, meta- och paraxylen) 10 μg/l7 Antracen 60 μg/l8 Naftalen 1,3 μg/l9 Benso(a)pyren 0,005 μg/l10 ∑Benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i) perylen 0,05 μg/loch indeno(1,2,3-cd)pyren11 PCB-föreningar (∑ kongenerer 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 0,015 μg/l180)12 ∑Trikloreten och tetrakloreten 5 μg/l13 1,2-dikloreten 25 μg/l14 1,2-dikloretan 1,5 μg/l15 Diklormetan (metylenklorid) 10 μg/l16 Vinylklorid (kloreten) 0,15 μg/l17 Koltetraklorid 2 μg/l18 Kloroform (triklormetan) 100 μg/l19 Klorbensen 3 μg/l20 1,2-diklorbensen 0,3 μg/l21 1,4-diklorbensen 0,1 μg/l22 Triklorbensen (∑1,2,3-, 1,2,4- och 1,3,5- triklor-bensen) 2,5 μg/l23 Pentaklorbensen 1,2 μg/l24 Hexaklorbensen 0,024 μg/l25 Monoklorfenoler 0,05 μg/l26 Diklorfenoler 2,7 μg/l27 ∑Tri-, tetra- och pentaklorfenol 5 μg/l28 MTBE (metyl-tert-butyleter) 7,5 μg/l29 TAME (tert-amylmetyleter) 60 μg/l30 Oljefraktioner (C10-40) 50 μg/l31 Kvicksilver 0,06 μg/l32 Kadmium 0,4 μg/l33 Kobolt 2 μg/l34 Krom 10 μg/l35 Koppar 20 μg/l

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt533Vattenförordning (2010:93)K 1536 Bly 5 μg/l37 Nickel 10 μg/l38 Zink 60 μg/l39 Antimon 2,5 μg/l40 Arsenik 5 μg/l41 Ammonium NH 4+eller Ammoniumkväve NH 4N0,25 (NH 4 + )0,20 (NH 4N)mg/lmg/l42 Klorid 100 mg/l43 Sulfat 150 mg/l1Sammanlagt avser summan av alla de vid övervakningen observerade och uppmätta enskilda bekämpningsmedlen inbegripetderas relevanta metaboliter, nedbrytnings- eller reaktionsprodukter.Bilaga 8Krav som gäller analysmetoder och tolkningav resultat1. I denna bilaga avses meda) mätosäkerhet en icke-negativ parameter somkarakteriserar spridningen av de storhetsvärden somtilldelas en mätstorhet, på basis av den informationsom använts,b) kvantifieringsgräns en angiven multipel av detektionsgränsenvid en koncentration av ämnet somrimligen kan bestämmas med godtagbar noggrannhetoch precision,c) detektionsgräns det utslag eller koncentrationsvärdeöver vilket det med angiven konfidensgrad kanbekräftas att ett prov är annorlunda än ett blankprovsom inte innehåller det ämne som ska bestämmas.Kvantifieringsgränsen som avses ovan i underpunktb kan beräknas med användning av lämplig standardeller lämpligt prov och kan erhållas från den lägstakalibreringspunkten på kalibreringskurvan. Härvidbeaktas inte blankprov.2. Alla analysmetoder - hit hör laboratorieanalyser,fältanalyser och onlinemetoder - som används ikemiska övervakningsprogram enligt 9 § i lagen omvattenvårdsförvaltningen, valideras och dokumenterasi enlighet med standarden EN ISO/IEC-17025 ellerannan motsvarande standard som är internationelltaccepterad.3. Vid ytvattenkontrollen och bestämningen av koncentrationernaav ämnen som är farliga och skadligaför vattenmiljön i utsläpp och läckage ska metoderenligt SFS-, EN- och ISO-standarderna eller metodermed samma noggrannhet och tillförlitlighet tillämpas.Koncentrationen av ett ämne kan uppskattas ävengenom beräkning, om metoderna som avses ovan inteär tillgängliga.4. Minimikraven för alla analysmetoder som användsär baserade på en mätosäkerhet på högst 50 %(k = 2) beräknad på nivån för ämnets miljökvalitetsnormoch en kvantifieringsgräns som är lika med ellerunder ett värde på 30 % av de relevanta miljökvalitetsnormerna.Om det inte finns någon relevant miljökvalitetsnormför en viss parameter, eller om detinte finns någon analysmetod som uppfyller de ovanfastställda minimikraven, ska övervakningen utförasmed bästa tillgängliga teknik som inte medför orimligakostnader.5. När mängderna av fysikalisk-kemiska eller kemiskamätstorheter i ett visst prov ligger under kvantifieringsgränsen,ska mätresultaten fastställas tillhalva värdet av den berörda kvantifieringsgränsen förberäkningen av medelvärden. När ett beräknat medelvärdeav mätresultaten som avses ovan ligger underkvantifieringsgränserna, ska värdet anges som ”underkvantifieringsgränsen”. Resultat under kvantifieringsgränsenför enskilda ämnen fastställs dock till noll isådana fall där mätstorheter består av den sammanlagdasumman av en viss grupp fysikalisk-kemiskaparametrar eller kemiska mätstorheter, inklusive derasrelevanta metaboliter, nedbrytningsprodukter ochreaktionsprodukter.6. Laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorierbevisar sin kompetens för analys av relevantafysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorhetergenoma) deltagande i kvalifikationsprövningsprogramsom omfattar de analysmetoder som avses i punkt 2för mätstorheter vid koncentrationsnivåer som är representativaför kemiska övervakningsprogram somutförs i enlighet med 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen,ochb) analys av tillgängligt referensmaterial som är representativtför insamlade prov som innehåller lämpligakoncentrationsnivåer i förhållande till relevantamiljökvalitetsnormer.Kvalifikationsprövningsprogrammen enligt underpunkta får organiseras av ackrediterade organisationereller internationellt eller nationellt erkända organisationersom uppfyller kraven i ISO/IEC guide 43-1eller kraven i andra motsvarande standarder som ärinternationellt accepterade.Resultaten av deltagandet i dessa program ska utvärderaspå grundval av de bedömningssystem somfastställs i ISO/IEC guide 43-1 eller i standarden ISO-13528 eller i andra motsvarande standarder som ärinternationellt accepterade.K

534 Ålands lagsamlingK 15 Vattenförordning (2010:93)Bilaga 9© LMV, 2008Kartan anger de områden som avses i förordningens12a §. Områdena utgörs av helheter vilka avgränsasenligt följande. De halvdragna linjerna visar hur områdenaskiljs åt.Västra saltsjöområdetFinlands territorialvattengräns, gränsen mot land samtheldragna linjerna 1 och 2.Norra saltsjöområdetFinlands territorialvattengräns, gränsen mot riket,gränsen mot land samt heldragna linjerna 1, 3, 4, 5och 6 mellan Lumparland och Sottunga Liskär. Linje3 är i Lemströms kanal och linje 4 i Lumparsund.Östra saltsjöområdetGränsen mot riket, gränsen mot land samt heldragnalinjerna 5 och 6 från Sottunga Liskär till gränsen motriket.Södra saltsjöområdetFinlands territorialvattengräns, gränsen mot riket,gränsen mot land samt heldragna linjerna 2, 3, 4 och6.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt535Vattenförordning (2010:93)K 15Linjerna 1-6 utgörs av avståndet mellan koordinater(WGS 84) enligt följande:Linje 1N E N E N E60° 42.241’ 19° 44.866’ 60° 26.128’ 19° 45.508’ 60° 23.865’ 19° 47.779’60° 24.159’ 19° 45.725’Linje 2N E N E N E59° 59.066’ 19° 59.559’ 59° 50.289’ 19° 55.302’ 60° 03.297’ 19° 58.124’60° 00.488’ 20° 00.355’ 59° 48.503’ 19° 46.882’ 60° 02.946’ 19° 58.477’59° 58.549’ 19° 59.327’ 59° 46.379’ 19° 41.127’ 60° 02.168’ 19° 58.026’59° 57.510’ 19° 57.672’ 60° 03.772’ 19° 57.543’ 60° 01.969’ 19° 58.180’59° 54.825’ 20° 01.555’ 60° 03.382’ 19° 57.682’ 60° 01.694’ 19° 59.222’Linje 3N E N E60° 05.784’ 20° 00.940’ 60° 05.826’ 20° 00.935’Linje 4N E N E60° 05.536’ 20° 12.354’ 60° 05.480’ 20° 12.323’Linje 5N E N E N E60° 09.348’ 20° 32.350’ 60° 11.076’ 20° 34.414’ 60° 18.428’ 20° 38.204’60° 22.277’ 20° 35.733’ 60° 24.985’ 20° 36.414’ 60° 46.717’ 20° 36.193’Linje 6N E N E N E60° 09.878’ 20° 20.483’ 59° 56.736’ 21° 01.286’ 60° 05.256’ 20° 42.086’60° 11.173’ 20° 21.076’ 59° 57.714’ 20° 57.190’ 60° 09.459’ 20° 38.886’60° 11.803’ 20° 22.060’ 59° 57.265’ 20° 56.311’ 60° 09.877’ 20° 36.519’60° 11.949’ 20° 22.422’ 59° 58.649’ 20° 55.759’ 60° 09.108’ 20° 30.478’59° 57.008’ 21° 10.279’ 60° 01.117’ 20° 56.036’ 60° 10.659’ 20° 27.318’59° 55.982’ 21° 07.917’ 60° 02.196’ 20° 49.464’ 60° 10.290’ 20° 25.145’59° 56.830’ 21° 05.943’ 60° 02.239’ 20° 52.395’ 60° 09.143’ 20° 17.261’59° 56.848’ 21° 03.843’ 60° 03.802’ 20° 43.841’ 60° 09.878’ 20° 20.483’59° 56.593’ 21° 03.653’ 60° 04.768’ 20° 43.088’K

536 Ålands lagsamlingK 16ÅLRB (2000:79) om … nitrater från jordbrukK 16Ålands landskapsregerings beslut(2000:79) om begränsning av utsläppi vatten av nitrater från jordbruk(2007/135)1 §. Verkställande av direktivetGenom detta beslut genomförs Europeiska gemenskapernasråds direktiv av den 12 december 1991 omskydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket(91/676/EEG).Det som föreskrivs nedan i detta beslut utgör detåtgärdsprogram som avses i nitratdirektivet.2 §. TillämpningsområdeDe åtgärder som nämns i detta beslut verkställs ilandskapet Åland.3 §. Anvisningar för god jordbrukspraxisI jordbruk och trädgårdsodling skall iakttas detsom är föreskrivet nedan. Vid lagring och användningav stallgödsel iakttas utöver vad som föreskrivsi 4-6 §§ även bilaga 1. Dessutom ges rekommendationerenligt bilaga 3 för metoder vid användning avstallgödsel.4 §. Lagring av stallgödselEn gödselstad för lagring av träck och urin skallvara så stor att den rymmer stallgödsel som har ansamlatsi 12 månader, frånsett den spillning som undersamma betessäsong blir kvar på betesmarken vidbetesgång, eller under växtsäsongen sprids i växandegröda. Jordbrukarnas gemensamma gödselstäder, ändamålsenligabegränsade rastgårdar och torrströbottnarav typen lösdriftsstall beaktas vid dimensioneringenav gödselstaden.Gödselstäderna och gödselrännorna skall vara vattentäta.Konstruktionerna och anläggningarna skallvara sådana att inget läckage uppstår i samband medtömning och flyttning av gödseln i gödselstaden. Viddimensioneringen av utrymmena skall dimensioneringsprincipernai bilaga 2 följas. För gårdar som harhögst 5 djurenheter tillåts enklare lagringssätt underförutsättning att det sker på ett sådant sätt att vattenmiljöninte kommer till skada. Vid beräknande avdjurenheter skall definitionen i 6 § vattenförordningen(1996:77) för landskapet Åland användas.Undantag från storleken för en i 1 mom. avseddgödselstad är möjlig om gödseln överlåts till någonsom drar nytta av den och som kan ta emot den medstöd av tillstånd enligt vattenlagen för landskapetÅland eller om gödseln överlåts till en annan jordbrukareför att lagras i enlighet med detta beslut eller föratt användas direkt eller den lagras i vederbörligen anlagdaoch täckta gödselstukor, förutsatt att lagringensker enligt förfaringssättet i bilaga 1 och att utsläpptill vatten kan förhindras. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetska på förhand i tillräckligt god tidunderrättas om undantaget. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetkan meddela behövliga föreskriftermed stöd av 8 kapitlet vattenlagen för landskapetÅland. (2007/135)En gödselstuka får inte anläggas på mark som översvämmaseller där risk finns att hushållsvattenbrunnarförorenas.Se K 15, Vattenförordning (1996:77) för landskapet Åland,6 §.5 §. Spridning av stallgödselKvävegödsel får inte spridas på tjälad, snötäckt ellervattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tidenmellan 15 oktober och 15 april, dock kan om markenär otjälad och torr så att inget rinner av i ett vattendrageller det inte finns någon risk för packningsskador,gödsel spridas på hösten längst till den 15 novemberoch utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1april. Ytgödsling på vallväxtlighet får inte ske efterden 15 september. Vid spridning av organisk gödsel påhösten skall gödseln alltid omedelbart, senast inom ettdygn, myllas ned eller så skall åkern plöjas. De maximimängdersom får användas på hösten är för fast gödsel30 ton/ha, för flytgödsel av nötkreatur 20 ton/ha, förflytgödsel av svin 15 ton/ha och för gödsel av fjäderfäoch pälsdjur 10 ton/ha.Som gödsel får en stallgödselmängd som motsvararhögst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dockmed beaktande av bestämmelserna i 6 §.På åkerområden som gång på gång översvämmasav vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tidenmellan den 1 oktober och den 15 april, med undantagför det växtbestånd som anläggs.Det är förbjudet att sprida kvävegödselmedel närmareän 5 meter från vattendrag. Därefter är ytgödslingmed kvävegödselmedel förbjuden på en sträckaav 5 meter om marklutningen är över 2 %.Ytgödsling med stallgödsel är alltid förbjuden ommarkens genomsnittliga lutning är över 10 %.6 §. Mängden gödselmedelKvävegödsling dimensioneras och gödselmedletsprids på basis av den genomsnittliga skördenivån,odlingszonen och växtföljden med målet att bevarajordens näringsbalans.En gård får för åkergödsling använda högst följandekvävemängder, som innehåller de totala kvävemängdernabåde i handelsgödseln och den stallgödseloch de organiska gödselmedel som används:1) höstsäd högst 200 kg kväve/ha/år, varav högst30 kg kväve/ha på hösten och 170 kg kväve/ha på våren;vid användning av långsamt lösande kväve spridshögst 40 kg kväve/ha på hösten och 160 kg kväve/hapå våren,2) potatis 130 kg kväve/ha/år,3) hö och betesmark, ensilage och trädgårdsväxter250 kg kväve/ha/år, samt4) vårsäd, sockerbetor, oljeväxter samt andra högst170 kg kväve/ha/år.För grov mojord och grövre mineraljord minskas dei 2 mom nämnda kvävemängderna med 10 kg/ha/år.De i 2 mom nämnda totala kvävemängderna minskasmed 40 kg/ha för torvjord där spannmål och sockerbetorodlas. För vallar på torvjord minskas mängdenmed 10 kg/ha.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt537ÅLRB (2000:79) om … nitrater från jordbrukK 16Om den tillåtna mängden för kvävegödsling överstiger170 kg/ha/år, skall mängden delas upp på minsttvå omgångar och tiden mellan spridningarna skallvara minst två veckor.7 §. Övriga bestämmelserVid byggen av husdjursstall skall särskilt 4 kapitlet8 § vattenlagen för landskapet Åland beaktas.Rastgårdar för husdjur skall placeras och underhållasmed tillräcklig hänsyn till yt- och grundvattenskyddetsbehov.Pressaft som uppkommer vid ensilering skall tas tillvara och förvaras i en tät behållare. Vid spridning avpressaft på marken följs det som ovan är bestämt omgödselspridning.De i 6 § avsedda gödselmedlen skall spridas jämntpå åkern så att avrinning till vattendragen förhindrasså effektivt som möjligt.8 §. KväveanalysKväveanalys av stallgödseln skall utföras senast år2003 och därefter med fem års intervall. Jordbrukarenskall föra bok över de kvävegödselmängder somhar använts för gödsling av åkrarna och över skördenivåerna.9 §. ÖvervakningBeträffande övervakning av detta beslut gäller bestämmelsernai 8 kapitlet vattenlagen för landskapetÅland och beträffande straff bestämmelserna i 9 kapitletsamma lag.10 §. IkraftträdandeDetta beslut träder ikraft den 15 november 2000.Genom detta beslut upphävs Ålands [landskapsstyrelses]beslut om tillämpning i landskapet Åland avstatsrådets beslut (1999:61) om begränsning av utsläppi vattnen av nitrater från jordbruket.Bilaga 1Lagring av gödsel i stukaAv arbetstekniska och hygieniska skäl kan stallgödsellagras också annorstädes än i en gödselstad isamband med husdjursstallen. Sådan så kallad fjärrlagringav gödsel skall ske i en vederbörlig gödselstadeller i undantagsfall i täckta gödselstukor. Lastningenav gödseln från husdjursstallet till ett transportfordonskall ske på ett underlag med tät botten. Lastningsplatsenbör täckas över då det är fråga om kontinuerliglastning. Som skydd kan man också använda t ex enpresenning.Gödsel som har behandlats i ett komposteringsverkoch har en torrsubstanshalt på minst 30 % kan efter3 månaders lagring i en gödselstad flyttas till en gödselstuka.Gödselstukan placeras mitt på ett jämnt åkeravsnitteller på en långsamt sluttande åker nära övre renen.Gödselstukan får inte placeras på kortare avstånd än100 meter från ett vattendrag eller en brunn för hushållsvatten.Gödselstukan skall placeras så långt som möjligtfrån ett utfallsdike, dock minst 30 meter från det.När en gödselstuka anläggs skall ett ler-, torv- ellerannat uppsugande skikt på minst 15 cm spridas påbottnen så att avrinnande näring fångas upp. På vinternavlägsnas snön från det ställe där gödselstukananläggs. Gödseln lagras i en eller flera större gödselstukor.Lagring i separata högar längs åkern ansessom gödselspridning. I en gödselstuka anbringas åtminstoneden gödselmängd som behövs för en åkerhektar.Årlig anläggning av gödselstukor på sammaplats bör undvikas.Gödselstukan skall alltid täckas med ett överdrageller ett torv-, halm- eller annat motsvarande skikt påminst 10 cm för att förhindra alltför stor avrinningoch avdunstning. En gödselstack som har anlagts påhösten sprids nästa vår på otjälad mark. Vid ekologiskodling skall gödsel som komposterats i en gödselstukapå åkern spridas på marken under den följande vegetationsperioden.Om detta inte är möjligt, skall kompostenpå åkern övertäckas med regntätt överdrag ochspridas ut på åkern senast under våren därpå.Bilaga 2Volymriktvärden (m 3 ) för en gödselstad för fastgödsel samt urin- och flytgödselbehållare för 12 månaderslagringstid per djur (djurplats). Gödselstäderav annan storlek dimensioneras enligt dessa värden.DjurartFastgödselUrinFlytgödselFastgödsel+ urin(urinenabsorberadavströ)Mjölkko*** 12,0 8,0 24,0 24,0Kviga, diko, slaktdjur,9,0 4,0 15,0 15,0avelstjurUngboskap

538 Ålands lagsamlingK 17LF (2007:57) om odling av regnbågslax och lax i havetAnka, gås* 0,04 - - 0,04And* 0,025 - - 0,025* Per djurplats och år** Gäller suggpoolsnav; per djurplats och år*** För högproduktiv boskap rekommenderas lagervolymersom överskrider tabellvärdena**** Grisarna med till ca 11 veckors ålder (normal smågrisproduktion)***** Gäller satelliter, gödselmängder per sugg-plats med 8 ellerflera grisningar om året; grisarna beaktas upp till avvänjningsåldern(ca 5 veckor)(X) Gäller slaktsvin med en maximal slaktvikt på 90 kg. Omslaktvikten är större används värdena för en sinsugga(XX) Gris under uppfödning, åldersskede 5-11 veckorBilaga 3Rekommendation om minskning av avrinningenav nitrater som härrör från lagringoch användning av stallgödsel1. Rätt tid för gödslingMed rätt tid för gödsling avses att gödseln spridsut i första hand på våren. Bestämmelserna om tidernaför spridning av gödsel finns i 5 § i detta beslut. Påvåren kan gödselspridningen inledas med iakttagandeav dessa tider när snön har smält, åkerns yta har torkatoch smältvattnet har runnit av, även om jorden påstörre djup fortfarande är tjälfrusen. Spridningen fårinte medföra risk för att vattnen förorenas.Efter gödselspridningen bearbetas åkern så fort sommöjligt, inom ungefär fyra timmar efter att gödselnhar spritts ut, för att minska ammoniak-avdunstningoch luktolägenheter. Särskilt för flytgödsel och urinrekommenderas placeringsgödsling. I annat fallmyllas gödseln ned.Också om gödseln måste spridas ut undervegetationsperioden bör den om möjligt spridasgenom placering. På brodd och vallar kan ytgödslinganvändas, helst med slangspridare.Om gödseln måste spridas på hösten användsgödselmängder som är mindre än de mängder somnämns i 5 och 6 § i detta beslut och utspridningsmetodenär densamma som ovan. På torvmark är det skäl attfrångå höstgödsling. Det kväve som sprids medgödseln på hösten beaktas när man räknar ut mängdengödsel som skall användas på våren.På en trädesåker sprids gödsel först omedelbartföre växtsådd eller vallinsådd efter trädesperioden.På åkern anläggs kvävebindande växtlighet undersamma vegetationsperiod.För att ammoniakavdunstningen skall minskabör gödseln spridas vid sval och lugn väderlek. Isyfte att förebygga mikrobiologisk sönderdelningrekommenderas att gödsel sprids så sent som möjligtpå hösten. Vid spridningen skall dock denna förordningiakttas. Då man väljer tidpunkt för spridningen, ochockså annars, finns det anledning att ta hänsyn till denluktolägenhet som spridningen vållar grannarna.2. Plats för gödselspridningStallgödsel sprids så att gödsel eller näringsämnensom den innehåller inte tillåts rinna av i ett vattendrageller ett dike. Det får inte heller uppstå risk för attgrundvattnet förorenas. Gödselspridningen börundvikas på områden där det är risk att gödselvattensugs upp i grundvattenförekomster.Näringsutsläppen i vatten kan minskas genom attman vid stränderna till vattendrag och vid utfallsdikenlämnar skyddszoner där ingen stallgödsel spridsut. Den rekommenderade bredden på skyddszonenär minst 10 meter där det är möjligt med hänsyntill åkerstrukturen. Hur bred skyddszonen skallvara beror bl.a. på gödselns art, spridnings- ochnedmyllningsmetoden och områdets egenskapersåsom markens lutning och vegetationstäcket på enmångårig zon.Kring brunnar och källor från vilka det tashushållsvatten lämnas - beroende på höjdförhållandenai terrängen, brunnens konstruktion och jordarten- en skyddszon på 30-100 meter, som inte tillförsstallgödsel.3. Lagring av gödselGödselstäder och gödselrännor skall vara täta,täckta och den vätska som ansamlas skall lagras ien behållare i gödselstaden. Närmare byggtekniskaanvisningar ingår i jord- och skogsbruksministerietsbyggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar:Miljövård kring husdjursbyggnader JSM-BBA C4,10.6.1999.Gödsel kan i andra hand lagras i stukor och närmastpå små husdjursgårdar. Vid lagring i gödselstukorgäller det att försöka se till att stukan har en så högtorrsubstans som möjligt. Det rekommenderas attgödselstaden för lagring av träck och urin alltid byggsså att den är tillräckligt stor, dvs så att den med tankepå olika störningstillstånd motsvarar ett 12 månadersbehov.K 17Landskapsförordning (2007:57) omodling av regnbågslax och lax i havet1 §. TillämpningsområdeDenna förordning tillämpas på odling i öppna nätkassari saltsjön av regnbågslax (Oncorhynchus mykiss)och lax (Salmo salar), med undantag av sättfisk.Förordningen tillämpas inte på verksamhet som syftartill utprovning av ny teknik. Flera odlingskassar placeradeså att de tillsammans bildar en helhet beaktasoberoende av ägoförhållanden som en odling.2 §. DefinitionerI denna förordning avses med1) öppna nätkassar, odlingsanordning inneslutandeen öppen nätkasse genom vilken fritt utbyte kan skeav vatten innanför och utanför nätkassen och där utfodringsker direkt i sådant vatten,2) sättfisk, yngel eller liten fisk under en odlingssäsongsom vid utsättningen i havet har en medelviktsom är mindre än 250 gram

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt539LF (2007:57) om odling av regnbågslax och lax i havetK 173) öppenhetsvärde, summan av tvärsnittsareorna ide sund som avgränsar vattenområdet dividerat medområdets area multiplicerat med hundra. Om det fören fiskodling kan bestämmas flera avgränsade vattenområdenavses det minsta öppenhetsvärdet,4) exponeringsgrad, antalet sektorer på 9 grader sominom 2,5 km avstånd från fiskodlingen inte når land,5) totalbelastning, den mängd kväve och fosforsom binds i den producerade fiskens årliga tillväxtsubtraherat från den totala mängden kväve respektivefosfor i det foder som årligen används,6) specifik belastning, odlingens totalbelastning divideradmed fiskens årliga tillväxt.3 §. Krav på plats för fiskodlingFiskodlingsplats skall i sin helhet vara belägen påområde som enligt officiellt sjökort är minst 10 meterdjupt, eller om den årliga produktionen överstiger 500ton minst 15 meter djupt. Saknas djupangivelser inom500 meter från odlingsplatsens mitt ankommer det påverksamhetsutövaren att på annat sätt visa motsvarandedjupförhållanden.Fiskodling med en årlig produktion som överstiger25 ton får endast bedrivas på plats som ligger minst200 meter utanför de områden som i bilaga 1 till dennaförordning anges som inre vatten med lägre vattenomsättning.Platsen skall ha ett öppenhetsvärde somär minst 0,75 eller en exponeringsgrad som är minst 6.Med undantag av vad som följer av 2 mom. kanvinterförvaring av fisk ske även på annan plats underperioden 15 oktober - 15 maj. Om extrema väderleksförhållandenomöjliggör flytt får vinterförvaring skeäven under annan tidpunkt.4 §. Specifik belastningDen årliga specifika belastningen får vara högst 6gram fosfor och 50 gram kväve per kilogram produce­rad fisk. Beräkningen utgår från att odlad regnbågslaxeller lax innehåller 0,4 procent fosfor och 2,75 procentkväve.5 §. Hantering av död fiskDöd fisk som flyter skall avlägsnas dagligen underperioden 1 juni - 30 september samt minst en gång pervecka under övrig tid. Död fisk som sjunkit skall uppsamlasoch avlägsnas från kassbotten minst en gångper vecka.6 §. Hantering av foderDet foder som används får vid utfodring endasthanteras av personer som har utbildning rörande miljöhänsynvid fiskodlingsverksamhet eller på annat sättkan påvisa sådan erfarenhet och kompetens som krävsför att vid utfodring beakta optimal miljöhänsyn.7 §. Tillsyn och kontrollVerksamhetsutövaren skall för tillsynsmyndighetenårligen lämna uppgifter om verksamhetens totala ochspecifika belastning. Verksamhetsutövaren skall därvidredovisa och verifiera den årliga användningen avfoder, fodrets innehåll av fosfor och kväve samt denmängd fisk som förts till och tagits från odlingen, inklusiveslaktad fisk.8 §. Ikraftträdande och övergångsbestämmelserDenna förordning träder i kraft den 1 oktober 2007.För befintliga verksamheter gäller att kraven i 3 §skall vara uppfyllda senast 31 december 2008. Verksamhetmed giltigt tillstånd eller verksamhet för vilkenansökan om nytt tillstånd är anhängigt får dock,i väntan på att beslut med anledning av ny ansökanvinner laga kraft, utan hinder av denna förordningfortsätta på den plats tillståndet avser till och med 31december 2012.K

540 Ålands lagsamlingK 17LF (2007:57) om odling av regnbågslax och lax i havetBilaga 1Kartan anger de områden som enligt förordningens 3 § utgör inre vatten med lägre vattenomsättning.Områdena utgörs av helheterna A-G vilka avgränsas av land och koordinater (WGS 84) enligt följande.© LMV, 2008Område AN E N E N E60° 11.949’ 20° 22.422’ 59° 58.773’ 20° 22.790’ 60° 20.612’ 20° 23.127’60° 09.108’ 20° 30.478’ 59° 58.356’ 20° 23.270’ 60° 20.443’ 20° 26.018’60° 10.659’ 20° 27.318’ 59° 58.028’ 20° 27.198’ 60° 19.705’ 20° 25.692’60° 10.290’ 20° 25.145’ 59° 57.486’ 20° 28.487’ 60° 18.514’ 20° 23.433’60° 00.919’ 20° 01.233’ 60° 00.009’ 20° 34.936’ 60° 03.772’ 19° 57.543’60° 00.809’ 20° 03.814’ 60° 00.718’ 20° 34.604’ 60° 03.382’ 19° 57.682’59° 59.029’ 20° 06.306’ 60° 02.781’ 20° 37.550’ 60° 03.297’ 19° 58.124’59° 59.673’ 20° 08.689’ 60° 04.497’ 20° 35.123’ 60° 02.946’ 19° 58.477’

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt541LF (2007:57) om odling av regnbågslax och lax i havetK 1760° 04.590’ 20° 16.136’ 60° 04.759’ 20° 36.756’ 60° 02.168’ 19° 58.026’60° 04.065’ 20° 20.189’ 60° 06.693’ 20° 27.488’ 60° 01.969’ 19° 58.180’60° 03.660’ 20° 20.455’ 60° 20.726’ 20° 11.345’ 60° 01.694’ 19° 59.222’60° 03.616’ 20° 22.401’ 60° 21.732’ 20° 13.943’ 60° 06.070’ 20° 35.351’60° 02.762’ 20° 23.310’ 60° 21.577’ 20° 14.735’ 60° 06.087’ 20° 12.644’60° 01.338’ 20° 19.596’ 60° 22.323’ 20° 16.425’ 60° 15.602’ 20° 23.424’60° 00.934’ 20° 19.887’ 60° 21.302’ 20° 18.410’Område BN E N E N E60° 11.124’ 19° 36.369’ 60° 11.109’ 19° 36.885’Område CN E N E N E60° 17.349’ 19° 38.302’ 60° 10.302’ 19° 39.903’ 60° 11.098’ 19° 41.756’60° 17.045’ 19° 37.151’ 60° 09.982’ 19° 41.001’Område DN E N E N E60° 24.159’ 19° 45.725’ 60° 24.962’ 19° 42.869’ 60° 17.911’ 19° 40.491’60° 26.128’ 19° 45.508’ 60° 23.538’ 19° 43.758’ 60° 23.865’ 19° 47.779’60° 20.061’ 19° 41.083’ 60° 19.674’ 19° 42.559’60° 26.331’ 19° 43.991’ 60° 18.196’ 19° 42.018’Område EN E N E N E60° 24.070’ 19° 57.734’ 60° 22.738’ 19° 59.294’ 60° 22.486’ 19° 59.039’60° 23.910’ 19° 58.816’Område FN E N E N E60° 19.651’ 20° 46.465’ 60° 17.969’ 20° 51.548’ 60° 18.299’ 20° 44.314’60° 19.363’ 20° 46.601’ 60° 16.969’ 20° 52.504’ 60° 17.379’ 20° 45.986’60° 18.635’ 20° 49.222’ 60° 15.512’ 20° 50.272’ 60° 17.434’ 20° 45.704’60° 17.864’ 20° 50.090’ 60° 18.867’ 20° 44.046’ 60° 19.651’ 20° 46.465’KOmråde GN E N E N E60° 25.047’ 21° 03.663’ 60° 30.408’ 21° 04.601’ 60° 21.058’ 20° 54.778’60° 25.307’ 21° 04.237’ 60° 30.322’ 21° 03.049’ 60° 18.307’ 20° 59.668’60° 24.379’ 21° 05.677’ 60° 29.493’ 21° 02.308’ 60° 16.411’ 21° 03.507’60° 28.929’ 21° 06.030’ 60° 29.273’ 20° 59.113’ 60° 17.988’ 20° 58.558’60° 29.045’ 21° 06.383’ 60° 27.180’ 20° 57.166’ 60° 18.092’ 20° 56.794’60° 29.503’ 21° 05.810’ 60° 26.177’ 20° 55.456’ 60° 19.175’ 21° 04.330’60° 30.929’ 21° 05.955’ 60° 23.946’ 20° 56.152’ 60° 19.952’ 21° 03.840’60° 31.005’ 21° 04.674’ 60° 23.550’ 20° 54.454’ 60° 21.510’ 21° 05.388’

542 Ålands lagsamlingK 18LL (1977:16) om bekämpande av oljeskadorK 18Landskapslag (1977:16) om bekämpandeav oljeskador1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Denna lag tillämpas inom landskapet Åland meddärtill hörande vattenområde.2 §. Olja får ej utsläppas på marken eller i vattnet ejheller lagras, förvaras eller hanteras så, att därav föranledesrisk för oljeskada.3 §. (2009/53) Med olja avses i denna lag mineralolja ialla dess former inklusive råolja, brännolja, oljeslam,oljeavfall och raffinerade produkter ävensom oljehaltigblandning, spillolja och oljigt avfall.Med oljeskada avses i denna lag sådan skada ellerolägenhet som olja förorsakar människor och natur dåden flödar ut och smutsar ned, fördärvar eller förstörjordgrunden, vattnet, växtligheten, djurvärlden, anläggningareller konstruktioner. Med oljeskada i vattnetavses i denna lag särskilt att vattnets tillstånd förändrasså att detta äventyrar människans hälsa, skadarde levande naturtillgångarna och livet i vattnen, ställerhinder för fisket eller annat berättigat nyttjande avvattenområdena, försämrar vattnets bruksegenskaper,minskar trivsamheten eller orsakar därmed jämförbaraolägenheter.4 §. Landskapsregeringen ombesörjer verkställighetenav de åtgärder som skall vidtagas med stöd av dennalag, såvida ej nedan annat stadgas. Det åligger landskapsregeringenatt övervaka att bestämmelserna idenna lag efterföljes samt att utveckla de metoder,som användes vid bekämpning av oljeskador. Landskapsregeringenkan vid behov även uppgöra planerför sådan bekämpning.I ärenden som rör oljeskadebekämpning biträdslandskapsregeringen av den i 6 § räddningslagen(2006:106) för landskapet Åland avsedda räddningsdelegationen.(2006/108)Landskapsregeringen kan avtala med kommunernaom samverkan i frågor som rör oljeskadebekämpning.Kostnaderna härför bestrides av landskapet.5 §. I denna lag avsedd oljeskademyndighet är personeller myndighet som landskapsregeringen utsett attleda och övervaka bekämpningsarbetet.Andra myndigheter är skyldiga att giva oljeskademyndighethandräckning i ärenden som avses i dennalag. Angående den handräckning som skall givas avstatliga myndigheter gäller vad därom i riket är stadgat.2 kap. Förebyggande åtgärder6 §. Den som inom lagerområde förvarar minst 100.000liter olja, är skyldig att i enlighet med vad landskapsregeringennärmare bestämmer anskaffa redskap ochförnödenheter för bekämpning av oljeskada och sörjaför att personal, som är förtrogen med redskapens ochförnödenheternas användning, finns till hands.I 1 mom. avsedd lagerhållare kan avtala med landskapsregeringenom samarbete sålunda, att landskapethelt eller delvis mot ersättning övertar de förpliktelsersom enligt denna lag åvilar lagerhållaren.7 §. Ägare av hamn, som regelbundet anlöpes av tankfartygeller synnerligen ofta av andra fartyg, skall föratt förhindra och begränsa oljeskador anskaffa erforderligaanordningar och förnödenheter och ombesörjaatt utbildad personal finns tillhands för att sköta dessaanordningar.I 1 mom. avsedda skyldigheter åvilar även ägare avindustriföretag, i vars verksamhet större oljemängderhanteras, och ägare av varv, vid vilket fartygsreparationerutförs.Närmare föreskrifter om anordningar och förnödenheter,som enligt bestämmelserna i 1 och 2 mom. böranskaffas, utfärdas vid behov av landskapsregeringen.8 §. Anses det nödvändigt att förlägga bekämpningsredskapeller -förnödenheter på andra än i 6 och7 §§ nämnda platser eller på nämnda platser i sådanamängder som ägare av lager, hamn, industri eller varvicke skäligen kan åläggas anskaffa, bör landskapsregeringeninom ramen för i ordinarie årsstaten för ändamåletbeviljat anslag anskaffa erforderliga redskapoch förnödenheter. Överlämnas sålunda anskaffaderedskap eller förnödenheter till kommun eller till i 6och 7 §§ avsedd ägare av lager, hamn, industri ellervarv, är denna skyldig att tillse, att redskapen ellerförnödenheterna vid behov kan användas för bekämpningav oljeskador.9 §. Landskapsregeringen kan vid behov ålägga ägareav hamn att inrätta anordningar för mottagning av oljeresteroch oljehaltig blandning samt ålägga ägare avhamn och i 6 och 7 §§ avsedda ägare av lager, industrieller varv att vidtaga skäliga förhandsåtgärder till förekommandeoch begränsande av oljeskador. Sådanaförhandsåtgärder är beträffande tankfartyg anbringandeav isoleringsbommar och ordnande av vakthållning.Närmare föreskrifter om i 1 mom. avsedda anordningarutfärdas av landskapsregeringen.3 kap. Skadebekämpning10 §. (2006/108) Den som observerar eller på annatsätt erhåller kännedom om att oljeskada uppkommit,är skyldig att därom omedelbart underrätta polismyndigheteneller kommunens räddningsmyndighet.11 §. (2006/108) Den som innehar eller förvarar oljasom förorsakat skada eller risk för skada är skyldigatt vidtaga sådana bekämpningsåtgärder som medhänsyn till omständigheterna skäligen kan fordras avhonom. Han skall omedelbart även underrätta polismyndigheteneller kommunens räddningsmyndighetom skadan eller risken för skada.12 §. Kommer olja eller annat som är skadligt ut frånfartyg eller kan det skäligen befaras att så sker ellerhar oljeskada redan uppkommit, skall oljeskademyndigheternavidtaga erforderliga åtgärder samt meddelade förbud och förelägganden som är påkalladeför att avvärja eller begränsa skadorna.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt543LL (1977:16) om bekämpande av oljeskadorK 18De i 1 mom. avsedda åtgärderna skall om möjligtverkställas så, att naturen och miljön kan återställas idet skick som rådde innan oljeskadan inträffat.Vad ovan är stadgat om fartyg skall i tillämpligadelar gälla även i fråga om oljeutsläpp från transportmedeloch upplag på land.13 §. Föreligger risk för att oljeskada får så stor omfattningatt den personal eller de redskap som oljeskademyndigheternahar till sitt förfogande ej är tillräckligaför att effektivt förhindra skadans vidare utbredningeller är uppkommen oljeskada så omfattande att oljeskademyndigheternaej med tillbudsstående resursereffektivt kan bekämpa den, äger landskapsregeringenrätt att beordra den som innehar för oljeskadebekämpningavsedda redskap eller förnödenheter att ställadessa till oljeskademyndigheternas förfogande. Ävenden som har personal med kunskap om hur dylika redskapoch förnödenheter skall användas, är vid behovskyldig att ställa denna personal till oljeskademyndigheternasförfogande.14 §. Oljeskademyndighet är berättigad att för bekämpningav oljeskada taga i bruk erforderliga signalanordningaroch transportmedel samt arbetsmaskineroch -redskap. Oljeskademyndighet får även beordrauppgrävande av jord, tagande av grus, sand eller jordoch uppdämmande av diken samt vidtagande av andraåtgärder som är nödvändiga för bekämpningen.Innan i 1 mom. avsedda åtgärder vidtages bör ommöjligt landskapets [miljövårdsbyrå] ävensom vederbörandeägare eller innehavare av den egendom motvilken åtgärderna riktar sig kontaktas. I görligastemån bör därvid framförda önskemål beträffande sättetför verkställande av åtgärderna beaktas.15 §. För bistånd som givits i enlighet med 12 och13 §§ och för skada genom i 14 § avsedda åtgärderäger den som givit bistånd eller lidit skada rätt till fullersättning av landskapet. Ersättning erlägges dock ejåt den som förorsakat skada eller åt den som innehaftden olja, vilken varit orsak till skada eller skaderisksamt ej heller åt den på vars uppdrag skadebringandeolja transporterats.Ersättning erlägges ej heller till ägare av i 7 § avseddahamnar, varv och industrier för bekämpningsåtgärder,som dessa vidtagit inom eller i omedelbarnärhet av sina egna områden.4 kap. Särskilda stadganden15a §. (2009/53) Den som trots förbudet i 2 § släpperut olja i landskapets sjöterritorium påförs en påföljdsavgift(oljeutsläppsavgift), om inte omfattningen ochverkningarna av ett utsläpp är av ringa betydelse. Bestämmelsernai 3 kap. miljöskyddslagen för sjötrafik(FFS 1672/2009) om när oljeutsläppsavgift påförs,om säkrande av en oljeutsläppsavgiftsfordran samtom oljeutsläppsavgiftens belopp och om vem som skabetala avgiften ska tillämpas i landskapet. (2010/89)Ändringar i 3 kap. miljöskyddslagen för sjötrafik(FFS 1672/2009) är tillämpliga från det att de träderi kraft i riket, om inte annat följer av denna lag ellerannan landskapslag. Hänvisningar i rikslagstiftningentill andra författningar ska inom landskapets behörighetavse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.(2010/89)Förvaltningsuppgift som i enlighet med i 1 mom.avsedda riksförfattningar ankommer på en myndigheti riket ska i landskapet skötas av landskapsregeringen,till den del uppgifterna faller inom landskapets behörighet.Landskapsregeringen kan med stöd av 32 § självstyrelselagensamtycka till att de förvaltningsuppgiftersom avses i 1-3 mom. i enlighet med en överenskommelseförordningöverförs på rikets myndigheter.16 §. Förutom vad ovan stadgats skall iakttagas vad iriket är stadgat om bekämpande av oljeskador förorsakadeav fartyg.17 §. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhetförorsakar oljeskada ska, om inte strängare straff förgärningen föreskrivs någon annanstans, dömas till bötereller fängelse i högst två år. På brott som avsesi detta moment tillämpas vad som bestäms om juridiskapersoners straffansvar i 9 kap. strafflagen (FFS39/1889). (2011/46)Den som eljest bryter mot denna lag eller med stödav densamma givna föreskrifter eller underlåter attfullgöra de skyldigheter som åligger honom enligtdenna lag eller med stöd därav givna föreskrifter, skallom ej förseelsen eller försummelsen är ringa dömastill böter.Har överträdelse skett med fartygsredares vetskapoch vilja straffas även denne såsom vore han självgärningsman.Straff enligt denna paragraf skall dock ej ådömasdå utflöde av olja eller oljehaltig blandning föranlettsav skada på fartyg eller av oundvikligt läckage, omalla rimliga försiktighetsåtgärder vidtagits i syfte attförebygga eller minska läckaget sedan skadan uppkommiteller läckaget upptäckts, ej heller då olja elleroljehaltig blandning utsläppts i vattnet av hänsyn tillfartygs säkerhet, för att förhindra skada på fartyg ellerlast eller för att rädda människoliv till sjöss.Se St 101 FL I.18 §. Förseelser som avses i denna lag är underkastadeallmänt åtal.19 §. För oljeskador och kostnaderna för deras bekämpandekan ersättning erhållas ur statens oljeskyddsfondsåsom därom särskilt är stadgat.Se Lag om oljeskyddsfonden, FFS 1406/2004; SRF om oljeskyddsfonden,FFS 1409/2004.20 §. Närmare bestämmelser om verkställigheten ochtillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genomlandskapsförordning.K

544 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållningK 19Landskapslag (1981:3) om renhållning1 kap. Inledande bestämmelserTillämpningsområde (1998/91)1 §. (1998/91) Vid förebyggande av uppkomsten avavfall, vid begränsande av avfallets farliga och skadligaegenskaper samt vid hantering av avfall skall bestämmelsernai denna lag iakttagas.Denna lag ska inte tillämpas på1) radioaktivt avfall eller avfall från explosiva varor,2) utsläpp av avfall i luften, vatten eller avlopp tillde delar som sådant avfall omfattas av annan landskapslagstiftning,3) animaliska biprodukter, inbegripet bearbetadeprodukter, som omfattas av Europaparlamentets ochrådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelserför animaliska biprodukter och däravframställda produkter som inte är avsedda att användassom livsmedel och om upphävande av förordning(EG) nr 1774/2002, om produkterna är avsedda förannat än förbränning, deponering eller biogas- ellerkomposteringsanläggning,4) kroppar från djur som dött på annat sätt än genomslakt, inbegripet djur som avlivats för att utrotaepizootiska sjukdomar och som bortskaffats enligtförordning (EG) nr 1069/2009 och5) avfall från täktverksamhet och annan utvinningsindustritill den del sådant avfall omfattas av annanlandskapslagstiftning. (2011/72)Denna lag ska inte tillämpas på ett ämne eller föremålsom uppkommit genom en produktionsprocessvars huvudsyfte inte är att producera ämnet eller föremåletom1) det är säkerställt att ämnet eller föremålet fortsättningsviskommer att användas,2) ämnet eller föremålet kan användas direkt utannågon annan bearbetning än enligt en normal industriellpraxis,3) ämnet eller föremålet produceras som en integreraddel i en produktionsprocess och4) ämnet eller föremålet fortsättningsvis kommeratt att användas på ett sätt som inte leder till negativaföljder för miljön eller människors hälsa och somuppfyller relevanta produkt-, miljö- och hälsoskyddskravför den specifika användningen. (2011/72)Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningge närmare bestämmelser om de i 3 mom. angivnaförutsättningarna för klassificering som biprodukt ienlighet med Europeiska gemenskapens rättsregler.(2011/72)I fråga om renhållningen på gator samt på allmännaoch enskilda vägar finns härutöver särskilda bestämmelser.Nytt 4 mom. varvid tidigare 4 mom. blivit 5 mom. (2011/72)Definitioner (1998/91)2 §. (1998/91) I denna lag avses med1) (2011/72) avfall, ett ämne eller ett föremål sominnehavaren kasserar eller avser kassera eller är skyldigatt kassera,2) (2006/50) hushållsavfall, avfall som kommerfrån privathushåll eller från handel, industri, institutioneroch andra källor, och på grund av sin beskaffenhetoch kvantitet är likvärdigt det som kommer frånprivathushåll,3) farligt avfall, avfall som på grund av en kemiskeller annan egenskap är särskilt skadligt eller farligtför människors hälsa eller miljön,4) skrotfordon, motorfordon som är värdelöst ellerav ringa värde och med beaktande av fordonets skick,den tid det stått på samma plats eller andra därmedjämförbara omständigheter bör anses vara övergivet,4a) (2006/50) uttjänt fordon är ett skrotfordon förvilket producentansvar gäller,5) (2011/72) hantering av avfall, insamling, förvaring,transport, återvinning och bortskaffande avavfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet ochefterbehandling av avfallsupplag,6) insamling, uppsamling, sortering eller blandningav avfall för vidare transport eller för egen återvinningeller eget omhändertagande,7) återvinning, verksamhet i syfte att ta tillvara materialeller energi som ingår i avfallet och8) (2011/72) bortskaffande, deponering av avfall påen avfallsdeponi, förbränning utan energiutvinning ellernågon annan verksamhet som inte är återvinning,även om verksamheten sekundärt leder till återvinningav materialet eller energin i avfallet,9) (2011/72) förebyggande, åtgärder som vidtasinnan ett föremål eller ett ämne har blivit avfall ochsom innebär en minskning av mängden avfall, inbegripetåteranvändning av produkter eller förlängningav produkters livslängd, den negativa påverkan av avfalletpå miljön och människors hälsa eller halten avskadliga ämnen,10) (2011/72) förberedelse för återanvändning,verksamhet som går ut på kontroll, rengöring eller reparationgenom vilka produkter eller komponenter avprodukter som har blivit avfall bereds för att användasigen utan någon annan förbehandling och11) (2011/72) materialåtervinning, verksamhet genomvilken avfall återvinns i form av material för attanvändas för det ursprungliga ändamålet eller någotannat ändamål, inbegripet upparbetning av organisktmaterial dock inte energiåtervinning eller upparbetningav avfall till bränsle eller fyllnadsmaterial.Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningge närmare bestämmelser om klassificering av avfalloch farligt avfall samt förfaranden för återvinningoch bortskaffande i enlighet med Europeiska gemenskapensrättsregler. Landskapsregeringen kan i enlandskapsförordning också ge närmare bestämmelserom när ett ämne eller föremål upphör att vara avfalli enlighet med Europeiska gemenskapens rättsregler.(2011/72)Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningspecifikt med tanke på olika avfallsslag utfärda närmarebestämmelser om att ett ämne eller ett föremålinte längre är att betrakta som avfall om1) ämnet eller föremålet har genomgått ett återvinningsförfarande,

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt545LL (1981:3) om renhållningK 192) ämnet eller föremålet har ett ändamål för vilketdet allmänt används,3) det finns en marknad för eller efterfrågan på ämneteller föremålet,4) ämnet eller föremålet uppfyller de tekniska kravenför användningsändamålet och motsvarar de bestämmelsersom tillämpas på motsvarande produkter och5) användningen inte medför fara eller skada förhälsan eller miljön enligt en helhetsbedömning.(2011/72)Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser också om tillåtna koncentrationeroch lösligheter av tillåtna skadliga ämneni ett ämne eller föremål som avses i 3 mom., tekniskakrav som gäller användningen av ämnet eller föremåletoch andra motsvarande omständigheter. (2011/72)Se K 20, Landskapsförordning (2011:74) om renhållning.3 §. Med tätort förstås i denna lag område med fastställdstads- eller byggnadsplan och område där byggnadsförbudär i kraft för uppgörande av stads- ellerbyggnadsplan.Med fastighetsinnehavare förstås fastighetens ägareeller person som besitter fastigheten med nyttjanderätt.Med innehavare av avfall förstås i denna lag densom producerar avfallet och varje juridisk eller fysiskperson som innehar avfallet. (1998/91)Med renhållningsmyndighet avses det organ sompå kommuns vägnar handhar de uppgifter som enligtdenna lag ankommer på kommunen.Med producent avses den som tillverkar eller yrkesmässigtimporterar produkter eller som yrkesmässigtför in och förmedlar en produkt i landskapet.(2005/18)Med producentansvar avses en producents ansvarför åtgärder och kostnader att ordna återanvändning,återvinning och annan avfallshantering av produktersom en producent släppt ut på marknaden inräknatkostnaderna för detta. (2005/18)Med producentsammanslutning avses en stiftelseeller en sammanslutning med rättshandlingsförmågasom genom en anteckning i landskapsregeringensproducentregister godkänts för att bära enskilda producentersproducentansvar. (2005/18)Med retursystem avses ett system för återvinningeller återanvändning av förpackningar eller produkter.Systemet utmärks av att försäljningsställen tar emotkasserade förpackningar eller produkter och till inlämnarenutbetalar en penningsumma (pant- eller premiebelopp).(2005/18)Med behandlingsanläggning avses en anläggningdär uttjänta produkter yrkesmässigt tas om hand föratt tillvarata delar för försäljning, återanvändning,materialåtervinning, biologisk återvinning eller energiåtervinningsamt för vilken beviljats avfallstillståndi enlighet med 5a kapitlet. En behandlingsanläggningför uttjänta fordon skall ha berörd producents auktorisationför uppgiften. (2005/18)Syfte (1998/91)3a §. (2011/72) Bestämmelserna i denna lag syftar tillatt främja en hållbar utveckling genom att i förstahand förebygga uppkomsten av avfall, i andra handförbereda för återanvändning, i tredje hand materialåtervinna,i fjärde hand genom annan återvinning avavfall samt i sista hand genom bortskaffande å enasidan och en god renhållning med god renhållningsteknikå andra sidan. Lagen ska tillämpas så att människorshälsa och miljön skyddas mot skada och fara.Allmän skyldighet att iaktta prioritetsordningen(2011/72)3b §. (2011/72) I all verksamhet ska följande prioritetsordningiakttas:1) förebyggande,2) förberedelse för återanvändning,3) materialåtervinning,4) annan återvinning, exempelvis energiåtervinningsamt5) bortskaffande.Det är möjligt att avvika från prioritetsordningennär det kan motiveras med hänsyn till den verkan detaktuella avfallet har under sin livscykel. Vid bedömningenom en avvikelse från ordningen ska vara möjlig,ska hänsyn tas till de allmänna miljöskyddsprincipernaom försiktighet och hållbarhet, teknisk genomförbarhetoch ekonomisk livskraft, skydd av resursersamt den allmänna påverkan på miljön, människorshälsa, ekonomi och samhälle.Förebyggande av avfall (1998/91)4 §. (1998/91) All verksamhet skall utövas så att avfalletsmängd blir så liten som möjligt. Avfall som uppstårfår inte vara skadligt eller farligt för människorshälsa eller miljön. Avfallet får inte heller förorsakabetydande olägenhet eller svårighet för hanteringenav avfallet. Härvid skall följande iakttas:1) Alla som idkar produktion skall tillse att råvaroranvänds sparsamt och att återanvändning och användningav återvunnet material gynnas framom användningav nya naturresurser.2) Envar varutillverkare skall tillse att produktenkan återanvändas eller på annat sätt återvinnas ochatt dess sammansättning och egenskaper inte orsakarovan avsedd skada, fara, olägenhet eller svårighet dåprodukten blir avfall.3) Den som importerar en produkt till landskapetskall försäkra sig om att varan fyller villkoren ipunkt 2.4) Myndigheter skall tillse att de i sin egen verksamhetfrämjar fullgörandet av ovan nämnda skyldigheteroch för egen del använder återvinningsbara produktereller produkter som tillverkats av returråvaror.I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhetbästa möjliga teknik användas. Med bästa möjligateknik avses den bästa tekniska lösning som enligtgängse branschkriterier kan tillämpas i ifrågavarandebransch.K

546 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållning4a §. (1998/91) Kraven på försiktighet gäller i denutsträckning det inte kan anses oskäligt att uppfylladem. Vid denna bedömning beaktas nyttan av förebyggandeåtgärder och andra försiktighetsmått jämförtmed kostnaderna för sådana åtgärder.Kvalitetsnormer, gränsvärden och andra specifikanormer får dock aldrig åsidosättas.4b §. (2005/18) Producenten skall skaffa sig tillräckligkunskap om det avfall produkten eller produktionenger upphov till, avfallets hälso- och miljökonsekvenseroch sätten att minska avfallets mängd och skadlighet.Detsamma gäller kunskap om avfallshanteringenoch möjligheterna att utveckla produktionen ellerprodukten så att avfallets mängd och skadlighet begränsas.Utöver de skyldigheter som producenter har ovanfinns speciella bestämmelser för producenter medproducentansvar i denna lag och med stöd av den utfärdadebestämmelser. Syftet med producentansvarskall vara att förmå producenterna till att mer effektivtuppfylla bestämmelserna i 4 och 4a §§ samt 4b §1 mom.5 §. Upphävd (1998/91).2 kap. Förvaltningsuppgifter6 §. Den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamhetenankommer på landskapsregeringen.Varje kommun skall inom sitt område ansvara förverkställigheten av renhållningsuppgifterna såvittdetta inte ankommer på fastighetsinnehavaren ellerannan innehavare av avfall. (1998/91)Renhållningsmyndigheten utövar den närmastetillsynen över fullgörandet av de uppgifter som enligtdenna lag ankommer på enskilda. För tillsyn ochtillsynsmyndighet för verksamheter som omfattas avkrav på tillstånds- eller miljögranskning enligt 5a kap.gäller vad som stadgas i landskapslagen (2008:124)om miljöskydd. (2008/126)Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.7 §. För handhavandet av de uppgifter som enligt dennalag ankommer på kommun kan tillsättas en särskildnämnd. Har ingen nämnd tillsatts, eller har sagda uppgifterinte anförtrotts någon annan nämnd, omhänderhasdessa av kommunstyrelsen.De uppgifter som enligt denna lag ankommer på enkommun får handhas samfällt av två eller flera kommuner.De föreskrivna reglerna om samarbete mellankommunerna i kommunallagen (1997:73) för landskapetÅland skall härvid följas. (1998/91)Vad i denna lag stadgas om kommun och kommunalaorgan gäller vid samfällt handhavande av de ilagen förutsatta kommunala uppgifterna i tillämpligadelar de organ som på de i samarbetet deltagandekommunernas vägnar handhar uppgifterna i fråga.7a §. (2005/18) Om en producent har anslutit sig tillen producentsammanslutning eller ingått avtal meden sådan sammanslutning överförs producentansvaretfrån producenten till producentsammanslutningen dåen anmälan om producentsammanslutningen, anslutningeneller avtalet i enlighet med 2 mom. har godkäntsför anteckning i eller har antecknats i ett producentregistersom förs av landskapsregeringen.Skyldigheterna inom en producentsammanslutningskall med beaktande av verksamhetens beskaffenhetoch omfattning fördelas rättvist så att inte handelshinderoch konkurrenssnedvridning uppstår. En producentsammanslutningskall på de villkor som gällerför till sammanslutningen anslutna producenter antaen ny producent som delägare, medlem eller i avtalsförhållande,om det på grund av en obetydlig marknadeller av något annat särskilt skäl är ekonomisktorimligt att producenten ensam ordnar ett heltäckandesystem för återanvändning, återvinning och annan avfallshantering.Landskapsregeringen kan ålägga producenter ochproducentsammanslutningar inom ett visst produktområdeatt samarbeta, om det är nödvändigt för attundanröja eller förhindra uppkomsten av parallellaåteranvändnings- och återvinningssystem som orsakaruppenbar olägenhet för systemens allmänna funktioneller för den som skall lämna en förpackning elleren kasserad produkt till återanvändning, återvinningeller annan avfallshantering.Bestämmelserna i 2 och 3 mom. gäller även andrasamarbetsarrangemang än producentsammanslutningari enlighet med 1 mom., om producenterna gemensamtordnat återanvändning, återvinning eller annanavfallshantering på grund av producentansvar ochom de har en betydande marknadsandel för berördaprodukter eller produktgrupper.7b §. (2005/18) Varje producent och producentsammanslutningsom avses i 3 § 5 och 7 mom., som harproducentansvar, skall för anteckning i producentregistretgöra en anmälan till landskapsregeringen inomsex kalendermånader efter verksamhetens inledande.Landskapsregeringen för ett producentregister överanmälningar och beslut som fattas på grundval avanmälningarna. En producent som tillhör en producentsammanslutningbehöver inte göra en särskildanmälan.Anmälan skall innehålla tillräckliga uppgifter ochutredningar om producenten och verksamheten samtom återanvändning, återvinning och annan avfallshanteringav kasserade produkter. Landskapsregeringenskall också underrättas om väsentliga förändringar iverksamheten, om upphörande av verksamheten samtom förändringar som berör en producentsammanslutning.I en producentsammanslutnings anmälan skall lämnasbehövliga uppgifter som möjliggör en bedömningav om verksamheten uppfyller kraven i 7a §.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningge närmare bestämmelser om vad en anmälan skallinnehålla.7c §. (2005/18) Landskapsregeringen beslutar omgodkännande för anteckning i producentregistret. Enproducent eller en producentsammanslutning godkännsför anteckning i producentregistret, om det av

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt547LL (1981:3) om renhållningK 19uppgifterna som fogats till anmälan eller på annat sättvisas att1) verksamheten sköts i enlighet med denna lag ochbestämmelser som utfärdats med stöd av den,2) det vid återanvändning, återvinning och annanavfallshantering av produkterna och det avfall de gerupphov till beaktas de mål och skyldigheter som föreskrivsi denna lag eller med stöd av den och3) producentsammanslutningen med beaktande avverksamhetens omfattning och karaktär är tillräckligtsolid för att garantera erforderliga avfallshanteringsåtgärdereller på anfordran ställer en tillräcklig garanti.Landskapsregeringen kan i samband med anteckningi eller godkännande för anteckning i producentregistretmeddela de villkor som behövs för övervakningenav verksamheten samt för fullgörandet avskyldigheterna enligt denna lag och bestämmelsersom utfärdats med stöd av den.8 §. (1998/91) För att utveckla de uppgifter som framgårav denna lag ska landskapsregeringen uppgöra enplan för avfall och hantering av avfall (landskapsomfattandeavfallsplan) samt ett avfallsförebyggandeprogram som ska ingå i planen. Avfallsplanen skaomfatta en analys av den nuvarande situationen närdet gäller avfallshanteringen och de åtgärder somska vidtas för att i miljöhänseende förbättra sundaförberedelser för återanvändning, materialåtervinning,återvinning och bortskaffande av avfall samt enutvärdering av hur planen kommer att bidra till genomförandetav målen och bestämmelserna i direktiv2008/98/EG (avfallsdirektivet). Avfallsplanen skadessutom särskilt ange1) typ, kvantitet och ursprung beträffande det avfallsom ska antingen återvinnas eller bortskaffas och detavfall som sannolikt kommer att transporteras från ellertill landskapet samt en bedömning av avfallsflödenasframtida utveckling,2) en allmän policy för avfallshantering, inbegripetplanerad teknik och planerade metoder för avfallshanteringsamt allmänna tekniska krav,3) särskilda åtgärder i fråga om vissa typer av avfallsåsom farligt avfall och förpackningsavfall,4) lämpliga områden eller anläggningar för bortskaffande,5) befintliga avfallsinsamlingssystem och större anläggningarför bortskaffande och återvinning, inbegripeteventuella särskilda lösningar för spilloljor, farligtavfall eller avfallsflöden som omfattas av Europeiskagemenskapens rättsregler samt6) en bedömning av behovet av nya insamlingssystemoch nedläggning av befintliga avfallsanläggningar.(2011/72)Kommunerna skall göra upp renhållningsplaner förorganiserandet och utvecklandet av renhållningsverksamheteni kommunen. Planerna skall fastställas avlandskapsregeringen. Landskapsregeringen utfärdarnärmare föreskrifter om renhållningsplanernas innehåll.Landskapet och kommunerna skall genom ett särskiltavtal överenskomma om samarbete vid omhändertagande,lagring, bearbetning eller andra åtgärdersom gäller farligt avfall och skrotfordon. Om ett avtalinte kan åstadkommas kan landskapsregeringen, efteratt ha hört kommunerna, fastställa villkoren för samarbetet.I de frågor eller avseende de områden en landskapsomfattandeavfallsplan eller ändringar i en sådan plankan antas få betydande miljöeffekt skall landskapsregeringenupprätta en miljökonsekvensbedömning.När frågan om att uppgöra en avfallsplan har väcktsskall detta meddelas så att den som berörs har möjlighetatt få information om utgångspunkterna för planläggningenoch om förfarandet för deltagande och bedömning.Informationen skall ordnas på ett sätt somär lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse.Landskapsregeringen kan i landskapsförordning genärmare bestämmelser om den information som gesdå frågan om sådan planläggning har väckts. Närmarebestämmelser om miljökonsekvensbedömningar finnsi landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömning.(2006/83)Den landskapsomfattande avfallsplanen och detavfallsförebyggande programmet som ingår i planenska utvärderas åtminstone vart sjätte år och ses övervid behov samt publiceras på landskapsregeringenswebbplats. (2011/72)Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningge närmare bestämmelser om indikatorer för avfallsförebyggandeåtgärder. (2011/72)3 kap. Hantering av avfall (2006/50)Allmänna krav (1998/91)8a §. (2011/72) FörbudAvfall får inte överges, dumpas eller hanteras okontrollerat.Avfallshanteringen får inte orsaka någon faraeller skada för människors hälsa eller miljön.8b §. (1998/91) TeknikI hanteringen av avfall skall bästa möjliga tekniksom inte medför oskäliga merkostnader användas. Föryrkesmässig hantering gäller bedömningskriterierna i4 § 2 mom.För att motverka hälso- och miljöskador skall alltidde bästa möjliga metoderna användas.8c §. (1998/91) Återvinning och sorteringAvfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligtoch om återvinningen inte medför oskäliga merkostnaderjämfört med avfallshantering som ordnaspå annat sätt. Härvid skall i första hand de materialoch i andra hand den energi som ingår i avfallet tastillvara.Olika typer av avfall ska insamlas och hållas avskildafrån varandra i alla skeden av avfallshanteringen iden mån det är nödvändigt för att förebygga hälsoochmiljörisker eller för att ordna avfallshanteringenpå ett ändamålsenligt sätt. Förpliktelsen ska fullgörasi den utsträckning det är tekniskt, miljömässigt ochekonomiskt möjligt och, för andra än yrkesmässigtverksamma och myndigheter, i den mån det är skäligtK

548 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållningmed hänsyn till personliga och geografiska förutsättningar.(2011/72)Landskapsregeringen kan i en landskapsförordningge närmare bestämmelser om de kvantitativa mål ochskyldigheter som gäller förberedelse för återanvändning,materialåtervinning, annan återvinning, separatinsamling och kraven på att hålla avfall åtskilt samtom tidsfrister för uppnående av målen och fullgörandetav skyldigheterna samt om tillämpnings- ochberäkningsmetoder för övervakning av målen. Målenoch skyldigheterna kan skilja sig åt för de olika avfallsslagensdel. (2011/72)8d §. (1998/91) Separering av farligt avfallOlika typer av farligt avfall får inte spädas ut ellerblandas sinsemellan eller med annat avfall eller andraämnen, utom i det fall att det är nödvändigt föråtervinning eller bortskaffande av avfallet och det kangöras utan att orsaka skada eller fara för människorshälsa eller miljön. (2011/72)Om sammanblandning har skett i strid med det allmännaförbudet i 1 mom. skall separering ske, såvidadet krävs för att förebygga att människors hälsa ellermiljön orsakas skada eller fara och det är tekniskt ochekonomiskt möjligt.8e §. (1998/91) AvfallsbehandlingsplatsAvfallet skall behandlas på en adekvat avfallsbehandlingsplats.I landskapet skall finnas ett lämpligt antal adekvatabehandlingsplatser för avfall som kräver olika behandling.Ansvar (1998/91)8f §. (1998/91) Avfallsinnehavaren svarar för att avfallshanteringenordnas på det sätt som bestäms idenna lag i den utsträckning avfallet inte omfattas avkommunalt ordnad avfallshantering. Ansvaret upphöroch övergår på mottagaren då avfallet överlämnas pådet sätt som stadgas nedan.Avfall som inte omfattas av kommunalt ordnadtransport får överlämnas endast till en sådan mottagaresom har genomgått tillståndsprövning eller miljögranskningenligt 5a kap. Om tillstånd eller miljögranskninginte krävs får avfallet överlämnas till enmottagare som har tillräckliga förutsättningar att setill att avfallshanteringen ordnas på ett behörigt sätt.(2008/126)Ansvaret för att avfallshanteringen ordnas övergårdock inte till en transportör av farligt avfall, utom dåen sådan transport sker inom ramen för kommunaltordnad transport.Ansvaret för att avfallshanteringen ordnas kan medstöd av 38 § överföras på produktens tillverkare, importöreller någon annan.Kapitelrubriken upphävd (2006/50)Uppsamling och förvaring9 §. (1998/91) Med beaktande av de föreskrifter somutfärdats i stöd av 29 § skall envar fastighetsinnehavareordna insamling av avfall som härrör från hushålleller uppkommer vid utövandet av näring eller därmedjämförbar verksamhet på fastigheten.Insamlat avfall som inte återvinns eller bortskaffasinom fastigheten ska i väntan på bortforsling förvarasi en behållare, i ett utrymme eller på en plats som ärlämpad för avfallsförvaring. (2011/72)Kommunalt ordnad transport (1998/91)10 §. (2006/50) Varje kommun skall se till att avfallsom kommer från privathushåll från fastigheter inomtätort transporteras till en behandlingsanläggning. Enkommun kan besluta att privathushållsavfall som härrörfrån fastigheter utanför tätort och som inte i enlighetmed 9 § 2 mom. återanvänds eller behandlaspå varje fastighet genom kommunens försorg skalltransporteras till en behandlingsanläggning. Annatavfall skall kommunen åta sig att transportera till enbehandlingsanläggning om en fastighetsinnehavarebegär det och åtagandet inte är oskäligt med hänsyntill omständigheterna.Om bortforsling av avfall som kommer från privathushållgenom kommuns försorg inte kan ansesändamålsenligt på grund av besvärliga kommunikationer,ringa antal berörda fastigheter, obetydlig avfallsmängdeller av annat sådant skäl, får kommunstyrelsenfatta beslut om att inte ombesörja transportenav sådant avfall.11 §. (1994/84) När transporten av hushållsavfall tillen behandlingsanläggning i enlighet med 10 § 1 mom.skall skötas av kommunen har en fastighetsinnehavarerätt att själv sköta transporten endast om kommuneni enlighet med 10 § 2 mom. undantagit fastighetenfrån sådan transport.12 §. (1994/84) För att främja en ändamålsenlig transportav avfall från fastigheter utom tätort till behandlingsanläggningbör en kommun, när transporten inteskall ske genom dess försorg, ordna erforderligt antalavfallsinsamlingslinjer för omhändertagande av avfallmed beaktande av behov och framförda önskemålfrån fastighetsinnehavare samt med beaktande av avtalmed annan kommun där sådant finns.Övrig transport (1998/91)13 §. Är inte kommun skyldig att ombesörja bortforslingenav avfall eller är fråga om sådan utom tätortbelägen fastighet som inte har anslutits till av kommunenanordnad transportlinje, skall fastighetsinnehavarense till att avfallet på lämpligt sätt forslastill avfallsbehandlingsanläggning eller till annan avrenhållningsmyndigheten godkänd avlämningsplats,såframt han inte enligt av renhållningsmyndighetenutfärdade generella föreskrifter får själv omhändertagaoch oskadliggöra avfallet.14 §. Farligt avfall skall på åtgärd av fastighetsinnehavareeller den som producerar sådant avfall ochmed iakttagande av härför utfärdade närmare föreskriftertransporteras till anvisad insamlings- ellerbehandlingsplats, såvida inte särskilt avtal om sådana

550 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållningSåsom grund för bestämmande av renhållningsavgiftenfår även beaktas transportsträckan, om avfallettransporteras i avfallsbehållare som används för insamlingeller eljest såsom enskild transport.För omhändertagandet av farligt avfall skall erläggassärskilda avgifter som landskapsregeringen fastställer.(1998/91)Betalningsskyldiga18 §. Fastighetsinnehavare från vars fastighet avfallforslas bort genom kommunens försorg är skyldig atterlägga avgift för såväl bortforsling som omhändertagande.Fastighetsinnehavare som själv ombesörjerbortforslingen är skyldig att erlägga endast sistnämndaavgift.Avgift för bortforsling och omhändertagande somuppbärs för avfall som uppkommer vid annan än avfastighetsinnehavaren utövad näring eller jämförbarverksamhet skall utan hinder av bestämmelserna i1 mom. uppbäras av verksamhetsutövaren.Fastställelse och uppbörd av avgifterna19 §. Det ankommer på kommuns fullmäktige att antagataxa som i detalj utvisar grunderna för de avgiftersom uppbärs för renhållning.20 §. För erläggande av renhållningsavgift, som inteuppbärs enligt 22 §, skall till betalningsskyldig sändasbetalningsföreläggande med uppgift om grundernaför avgiften. Anmärkning mot föreläggandet kan görashos renhållningsmyndigheten inom 14 dagar fråndagen då föreläggandet mottogs. Anmärkningen skallbehandlas utan dröjsmål. Om anledning till rättelsebefinnes föreligga, skall nytt föreläggande tillställasden betalningsskyldige, varvid avgiften skall erläggasinom däri angiven tid.21 §. Betalas inte avgift inom fastställd tid, skall på detobetalda beloppet erläggas årlig ränta med tolv procent,räknat från förfallodagen.Avlyfts eller nedsätts renhållningsavgift till följdav överklagande, skall kommunen återbetala den delav avgiften som överstiger det belopp som rätteligenborde ha erlagts jämte årlig ränta om tolv procent förtiden mellan avgiftsbeloppets förfallodag och återbetalningsdagen.22 §. Uppbärs renhållningsavgift utan att betalningsföreläggandedärförinnan tillställts den betalningsskyldige,skall hos den som av renhållningsmyndighetenerhållit rätt att uppbära avgift finnas tillgänglig redogörelseöver grunderna för hur renhållningsavgiftenberäknas, så att envar genast kan inhämta kännedomom den avgift som skall erläggas.Avvikelse från taxa23 §. Är renhållningsavgift för viss fastighet enligt fastställdtaxa uppenbart för hög eller för låg med hänsyntill avfallets beskaffenhet, mängd eller av annat skäl,skall för fastigheten fastställas särskild avgift. Härvidskall förutom de allmänna grunderna för avgiftsbeläggningbeaktas de avvikande förhållandena samtden nytta fastighetsinnehavaren har av renhållningen.Avgift som avses i 1 mom. fastställs av renhållningsmyndighetenpå grundvalen av ett motiveratförslag, vari grunderna för avgiften upptagits ochvilket bevisligen tillställts den betalningsskyldige.Denne är berättigad att inom 14 dagar från delfåendetframställa anmärkning mot förslaget. Avgiften får intefastställas förrän sagda frist gått till ända. I fråga ombetalningsföreläggande som utfärdas i anledning avhär avsedd avgiftsfastställelse skall bestämmelserna i20 § rörande anmärkning inte tillämpas.23a §. (2006/50) Avgift vid anmälan och kontrollEn avgift kan tas ut för behandling av anmälan somavses i 7b § och i bestämmelse i landskapsförordningsom antagits med stöd av lagrummet. En avgift kanockså tas ut för till sådan anmälan anslutande kontroll,såsom vid handläggning av kontrolluppgifter somskall lämnas vid bestämda tidpunkter till landskapsregeringen.När avgiften bestäms skall bestämmelsernai landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgiftertill landskapet iakttas.5 kap. Produkter med producentansvar m.m. (2006/50)23b §. (2006/50) Produkter och producenter med producentansvarProducenter har producentansvar för följande produkter:1) Uttjänta fordon. Närmare bestämmelser om producentansvarför uttjänta fordon finns i 25a – 25d §§.2) Elektriska och elektroniska produkter. Med elektriskaoch elektroniska produkter avses produkter somär beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiskafält för att fungera korrekt samt produkter för generering,överföring och mätning av sådan ström och sådanafält och som omfattas av någon av de kategoriersom anges i bilaga I A i EG-direktivet 2002/96/EG omavfall som utgörs av eller innehåller elektriska ellerelektroniska produkter och som är avsedda att användasmed en spänning på högst 1 000 volt växelströmeller 1 500 volt likström. Utöver vad som följer av 3 §5 mom. är även den producent som saluhåller elektriskaeller elektroniska produkter under eget varumärke.3) Förpackningar. Med förpackningar avses allaprodukter, oavsett material, som är avsedda att förvaraoch skydda en vara samt möjliggöra transportoch hantering av varan från producent till användareoch konsument eller som används vid presentation avvaran. Även engångsartiklar som används i detta syfteskall betraktas som förpackningar. Transportförpackningaromfattar dock inte väg-, järnvägs-, fartygs- ochflygfraktcontainrar.Landskapsregeringen kan avseende batterier ochackumulatorer, för genomförande av EG-direktiv,i förordning besluta om producentansvar för producentersamt om sådan information som en producenteller annan ekonomisk aktör skall tillhandahålla omen produkt och insamlingssystem för att få ett miljömässigtgodtagbart omhändertagande av förbrukadebatterier och ackumulatorer. Med batteri avses enkälla till elektrisk energi som består av en eller fleraprimära icke laddningsbara battericeller, där energin

552 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållningProducenten skall till landskapsregeringen lämnade uppgifter om omhändertagandet av uttjänta fordon,fordonsdelar och material samt om andra förhållandensom landskapsregeringen behöver för att kontrolleraatt ovan nämnda bestämmelser om uttjänta fordonföljs. Landskapsregeringen kan besluta närmare omsådan uppgiftsskyldighet.25c §. (2005/18) Producenten skall vid marknadsföringoch försäljning av fordon samt på förfrågan informeraom insamlingen av uttjänta fordon samt syftet meddetta. Informationen skall dessutom innehålla uppgifterom1) fordons och komponenters konstruktion medavseende på möjligheter till återvinning och materialåtervinning,2) från miljösynpunkt godtagbar behandling avuttjänta fordon, särskilt i fråga om demontering ochtömning av vätskor,3) optimerade metoder för återanvändning, materialåtervinningoch återvinning av uttjänta fordon ochderas komponenter samt4) vilka framsteg som gjorts när det gäller återanvändningoch materialåtervinning för att minska detavfall som skall bortskaffas och för att öka återanvändningenoch graden av materialåtervinning.25d §. (2008/126) Den som mottar ett uttjänt fordonska kontrollera den sista innehavarens rätt att överlåtadet uttjänta fordonet. Mottagaren ska till dess sisteinnehavare eller ägare avgiftsfritt lämna ett skrotningsintyg,som visar att det uttjänta fordonet har omhändertagitsför skrotning. Uttjänta fordon får endasttas emot av en för skrotfordon avsedd behandlingsanläggningvilken uppfyller kraven på tillstånd ellermiljögranskning i 5a kap. och i enlighet med 25b §1 mom. är auktoriserad för uppgiften. Rätt att på behandlingsanläggningensvägnar utge ett sådant skrotningsintygkan av anläggningens innehavare genomfullmakt ges till försäljare av fordon och särskilda insamlareav fordon som utfäst sig att lämna de uttjäntafordonen till tillståndshavarens anläggning. Landskapsregeringenska meddelas om sådan fullmakt hargivits.Med avvikelse från vad som stadgas i 1 mom. fårmottagaren av ett uttjänt fordon av annan överlåtareän en kommun debitera en avgift för att utge skrotningsintyg,om väsentliga fordonskomponenter saknasi fordonet eller om det finns främmande föremåleller ämnen i fordonet. Avgiften får i sådant fall intesättas högre än som kan anses vara skäligt för att täckaden värdeminskning eller de merkostnader som bristernamedför.Skrotningsavgift26 §. (1998/91) För täckande av de kostnader somförorsakas samhället till följd av omhändertagandeoch skrotning av motorfordon som inte längre användsuppbärs avgift varom stadgas i landskapslagen(1993:19) om besiktning och registrering av fordon.27 §. För omhändertagande av skrotfordon på uppsamlingsplatsskall ingen avgift uppbäras.Landskapsregeringen kan föreskriva att till denägare som själv ombesörjer forsling av skrotfordontill uppsamlingsplatsen skall av härför anvisade medelerläggas skrotningspremie.Föremål i skrotfordon28 §. I skrotfordon påträffat föremål behandlas somhittegods om det ej är avsett för fortgående bruk i fordonet.5a kap. Tillstånd och miljögranskning (2008/126)28a §. (2008/126) Om prövning och prövningsmyndighetFör hantering av avfall krävs tillstånd och miljögranskningenligt denna lag i den utsträckning sombestäms i detta kapitel. I fråga om prövningsmyndighetoch förfarande gäller vad som stadgas i landskapslagenom miljöskydd.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.28b §. (2008/126) Krav på tillståndTillstånd krävs för en verksamhet som yrkesmässigteller i en offentlig anläggning återvinner ellerbortskaffar avfall, inklusive beredning före återvinningeller bortskaffande, med undantag av vegetabilisktjord- och skogsbruksavfall samt obehandlat träavfall.(2011/72)Under förutsättning att landskapsregeringen genomen landskapsförordning har meddelat allmännainstruktioner för verksamheten i fråga samt dessutombeträffande farligt avfall har fastställt särskilda villkorför återvinning, kan landskapsregeringen genom enlandskapsförordning stadga om undantag från krav påtillstånd enligt 1 mom. för (2011/72)1) (2011/72) inrättningar eller företag som självabortskaffar annat avfall än farligt avfall som uppkommeri den egna verksamheten på den plats där det uppkommeroch2) inrättningar eller företag som återvinner avfall.28c-28d §§. Upphävda (2008/126).28e §. (2008/126) Beslut om tillståndBeslut om tillstånd enligt denna lag ska utöver vadsom följer av landskapslagen om miljöskydd omfattauppgifter om1) mängd och slag av avfall,2) tekniska krav,3) (2011/72) säkerhets- och försiktighetsåtgärdersom ska vidtas,4) (2011/72) platsen för bortskaffandet eller återvinningen,5) behandlingsmetod,6) (2011/72) behövliga övervaknings- och kontrollförfarandenoch7) (2011/72) behövliga instruktioner om avslutandeoch efterbehandling.Se K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.28f - 28h §§. Upphävda (2001/33).

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt553LL (1981:3) om renhållningK 1928i §. (2008/126) Krav på miljögranskningMiljögranskning krävs för1) (2011/72) återvinning och bortskaffande som ärundantagna från tillståndsplikten enligt 28b § 2 mom.,2) yrkesmässig insamling av avfall,3) yrkesmässig transport av avfall,4) (2011/72) yrkesmässig försäljning eller förmedlingav avfall för återvinning eller bortskaffande samt5) verksamhet som är av väsentlig betydelse för avfallshanteringenoch som landskapsregeringen genomlandskapsförordning belagt med krav på miljögranskning.Prövningsmyndigheten ska föra ett register över dei 1 mom. nämnda verksamheterna. (2011/72)28j-28k §§. Upphävda (2008/126).28l §. (2008/126) Verksamhetsutövarens skyldighet attföra eget registerEn verksamhetsutövare som omfattas av krav påtillstånd enligt 28b § eller som i yrkesmässig verksamhetproducerar farligt avfall och verksamhetsutövaresom yrkesmässigt samlar in eller transporterarfarligt avfall eller agerar som handlare och mäklare avfarligt avfall ska föra ett register över avfallet och dessåtervinning eller bortskaffande. Registret ska omfattaavfallets mängd, art och ursprung och i förekommandefall destination, insamlingsfrekvens, transportmetodsamt behandlingsmetod. (2011/72)Registret ska bevaras i minst tio år. Uppgifterna iregistret ska på anmodan ges till prövnings- eller tillsynsmyndigheten.28m §. Upphävd (2008/126).28n §. (2011/72) AvfallstransporterI Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1013/2006 om transport av avfall finns bestämmelserom transport av avfall. För avfallstransporter som skerinom landskapet gäller dock landskapslagstiftning.28o §. Upphävd (2008/126).6 kap. Särskilda bestämmelserFöreskrifter för renhållningen29 §. (2011/72) En renhållningsmyndighet kan utfärdanärmare föreskrifter rörande avfallskärl, -säckar ochutrymmen, dessas placering, tömning, rengöring ochunderhåll samt rörande sortering, återvinning ochåteranvändning av avfall ävensom rörande andra frågori anslutning till insamling, förvaring, bortforslingoch bortskaffande av avfall. Föreskrifterna ska bringastill allmän kännedom i den ordning som gäller förtillkännagivande av kommunala meddelanden i kommunensamt särskilt meddelas landskapsregeringen.Uppsnyggning av nedskräpat område30 §. Den som förorsakat eller eljest är ansvarig förnedskräpning med avfall är skyldig att snygga uppområdet samt att vidtaga erforderliga förebyggandeåtgärder för framtiden.Kan det inte utrönas vem som förorsakat eller eljestär ansvarig för nedskräpningen och ankommer interenhållningen jämlikt 9 § på fastighetsinnehavaren,skall renhållningsmyndigheten vidtaga åtgärder somavses i 1 mom.Tvångsåtgärder31 §. Försummar någon att utföra åtgärd som det pågrund av bestämmelserna i denna lag eller på grundav föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen åliggerhonom att utföra, kan åtgärden utföras genomrenhållningsmyndighetens försorg på den försumligesbekostnad.Är åtgärd som avses i 1 mom. sådan att den kanutföras endast av den som är skyldig att utföra densammaeller prövas tillräcklig anledning till utförandeav åtgärden genom renhållningsmyndighetens försorginte föreligga, kan kommunen på framställning avmyndigheten vid vite ålägga den försumlige att fullgörasin skyldighet. (1997/79)Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan i sinegenskap av tillsynsmyndighet enligt 5a kap. åläggaen försumlig att vid vite fullgöra sin skyldighet dådenna trots anmaning inte fullgjort förpliktelsen.(2007/118)32 §. Renhållningsavgifter och kostnader för åtgärdersom avses i 31 § 1 mom. får indrivas utan dom ellerutslag i den ordning som är föreskriven för indrivningav skatter och avgifter i utsökningsväg.Skyldighet att lämna uppgifter33 §. Fastighetsinnehavare är skyldig att på begäranlämna renhållningsmyndigheten uppgifter om kvantitetenoch sammansättningen av avfall som uppkommerpå fastigheten, om egenskaper hos avfallet somkan vara av betydelse med hänsyn till behandlingenoch om övriga omständigheter som kan ha betydelsevid hanteringen av avfallet.Föreligger det skäl antaga att avfall av visst slagkan ha skadebringande eller i annat avseende mermenliga egenskaper än avfall i allmänhet, skall fastighetsinnehavarensjälvmant och ofördröjligen meddelarenhållningsmyndigheten härom.Rätt att begära och skyldighet att mottaga upplysningarsom avses i 1 och 2 mom. har på renhållningsmyndighetensvägnar den som handhar bortforslingav avfall, om ombesörjandet av bortforslingen ankommerpå kommunen, samt den som förestår allmänavfallsbehandlingsanläggning.Inspektioner (2002/19)34 §. (2008/126) Renhållningsmyndighet eller personsom av denna myndighet förordnats att utföra inspektionerska beredas tillträde till alla sådana ställen däravfall hanteras.Innan inspektion som avses i 1 mom. vidtas skaställets innehavare beredas tillfälle att bli hörd, ominte ändamålet med inspektionen förutsätter något annat.Inspektion ska utföras så att verksamheten inteK

554 Ålands lagsamlingK 19LL (1981:3) om renhållningstörs onödigt. Över inspektion ska protokoll genastupprättas och de missförhållanden som iakttagits skaantecknas i protokollet. En kopia av protokollet skadelges innehavaren av det kontrollerade stället.Vad i 1 mom. är stadgat gäller dock inte bostadslägenhetsåframt inte lägenhetsinnehavaren givit sittsamtycke till inspektionen.Polismyndighet är skyldig att lämna det biträdesom behövs för att åtgärd som avses i 1 mom. skakunna genomföras.[Tystnadsplikt]35 §. Upphävd (2008/126).Besvär36 §. Renhållningsmyndighets beslut enligt dennalag kan överklagas hos Ålands förvaltningsdomstolgenom besvär. Besvärstiden är 30 dagar räknat fråndagen för delfående av beslutet. I fråga om beslut somavses i 20 § och 23 § 2 mom. räknas besvärstiden frånutgången av den för framställande av anmärkning föreskrivnafristen. Har anmärkning framställts, räknasbesvärstiden från dagen för delfåendet av det i anledningav anmärkningen fattade beslutet. (1998/91)Oberoende av ändringssökande skall renhållningsavgifterläggas inom angiven betalningstid.3 mom. upphävt (2008/126).Om sökande av ändring gäller i övrigt vad sombestäms i 25 och 26 §§ självstyrelselagen för Åland.(1998/91)4 mom. upphävt varvid ursprungliga 5 mom. blivit 4 mom.(2006/50).Straffbestämmelser37 §. Den som underlåter att fullgöra förpliktelse somåvilar honom på grund av bestämmelserna i dennalag eller på grund av föreskrifter som utfärdats medstöd av lagen eller som på annat sätt bryter mot lageneller med stöd därav utfärdade föreskrifter skall förrenhållningsförseelse dömas till böter.Den som lämnat ett skrotfordon eller uttjänt fordonså att renhållningsmyndigheten med stöd av 25 §1 mom. nödgats ombesörja flyttningen skall för lämnandeav fordon i omgivningen dömas till böter ellerfängelse i högst tre månader. (2005/18)Den som eljest så skräpat ned eller osnyggat i miljöneller fört avfall till annan än för avfall i varje särskiltfall avsedd plats eller eljest försummat av dennalag härflytande skyldighet att anordna renhållning, atthärav vållats fara för människors hälsa, avsevärt menför processerna i naturen, anmärkningsvärd minskningav trivseln, påtaglig förfulning av landskapsbildeneller betydande skada för annans egendom, skallför renhållningsbrott dömas till fängelse i högst två åreller till böter.På renhållningsbrott tillämpas vad som bestäms omjuridiska personers straffansvar i 9 kap. strafflagen(FFS 39/1889). (2011/42)Se St 101 FL I.Närmare bestämmelser om verkställighet ochtillämpning av lagen (2006/50)38 §. (2005/18) Landskapsregeringen kan för särskildaprodukter, för vilka producentansvar gäller enligtdenna lag, i landskapsförordning besluta närmare omskyldighet för producenter eller dem som annars introducerarpå marknaden, förmedlar, säljer, överlåtereller förpackar en produkt att1) ta tillbaka förpackningar eller kasserade produkterom det är ändamålsenligt för en fungerande avfallshantering,2) antingen helt eller delvis på annat sätt sörja föranordnandet av avfallshanteringen eller att3) svara för de kostnader som hanteringen medför.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningföreskriva om rättighet eller skyldighet för avfallsinnehavarenatt föra avfallet till avfallshantering somanordnas på det sätt som avses i 1 mom. 2 punkteneller att på annat sätt delta i hanteringen. Ett i 1 mom.1 punkten avsett ansvar för att ta tillbaka förpackningareller kasserade produkter kan genom avtal överlåtastill en tredje part.38a §. (2005/18) Landskapsregeringen kan i landskapsförordningföreskriva närmare om särskilda slag avavfall och produkter för vilka producentansvar gällerenligt denna lag. Sådana bestämmelser kan gälla1) klassificering, förpackning, märkning och om sådanauppgifter som skall lämnas för att en effektiv ochsäker hantering skall äga rum,2) kontroll och tillsyn, retursystem och premier,förbud, begränsningar och villkor vid handel med produkten,transport och vidareförmedling, insamling,sortering, förvaring, lagring, återanvändning, återvinning,återvinningsgrader, hantering och behandling avuttjänta produkter eller avfall samt om tekniska kravoch åtgärder som skall vidtas för att minska hälsoellermiljörisker,3) kvantitativa mål och villkor för återanvändning,materialåtervinning eller återvinning av produkter ellerproduktgrupper samt om tidsfrister för när sådanamål skall nås samt om skyldighet att lämna sådan informationsom behövs för att landskapsregeringensövervakning i enlighet med denna lag och bestämmelsersom utfärdats med stöd av lagen,4) skyldighet för producenter inom ett visst produktområdeatt samarbeta, om det är nödvändigt föratt undanröja eller hindra uppkomsten av parallellaåteranvändnings- och återvinningssystem som orsakaruppenbar olägenhet för systemens allmänna funktion,5) (2006/50) kodningsstandarder och demonteringsinformationför sådana fordon för vilka producentansvargäller för tillverkaren, den som yrkesmässigtimporterar eller den som yrkesmässigt förmedlarfordon,6) (2006/50) den information om insamling av uttjäntaprodukter som en producent eller annan ekonomiskaktör skall tillhandahålla om en produkt ochdess komponenter, för att få ett miljömässigt godtagbartomhändertagande samt för att på bästa sätt kunna

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt555LF (2011:74) om renhållningK 20återanvända eller återvinna uttjänta produkter och deraskomponenter,7) (2006/50) information till användare och behandlareom insamling, återanvändning, demonteringav och möjligheten till materialåtervinning av produktersamt om var i en produkt det finns farliga ämneneller delar samt8) (2006/50) tillämpning av bestämmelser om producentansvari de fall produkter anskaffats utanförlandskapet eller förts ut ur landskapet genom elektroniskhandel eller annan form av distanshandel.I landskapsförordning kan ges närmare bestämmelserom sortering av byggnads- och rivningsavfall.7 kap. Ikraftträdelsebestämmelser39 §. (1998/91) Denna lag träder i kraft den 1 november1998.Skyldigheterna enligt 28b och 28i §§ skall fullgörassenast inom ett år efter att denna lag trätt i kraft. Hänsyntill tekniska och ekonomiska svårigheter att uppnåbästa möjliga resultat som beror på att en anläggninguppförts eller annan teknik införts före denna lagsikraftträdande tas under en övergångsperiod fram tillden 24 september 2007.40 - 42 §§. Upphävda (1998/91).Ikraftträdelsebestämmelse (2005/18):Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.Bestämmelserna om producentansvar och skrotningsintyggäller för uttjänta fordon som släppts utpå marknaden den 1 juli 2002 eller senare. Från ochmed den 1 juli 2007 gäller bestämmelserna om skrotningsintygoch producentansvar för samtliga uttjäntafordon som släppts ut på marknaden.Varje producent och producentsammanslutningsom avses i 3 § 5 och 7 mom. och som enligt dennalag har producentansvar skall för anteckning i producentregistergöra en anmälan till landskapsregeringeninom sex månader från lagens ikraftträdande.Ikraftträdelsebestämmelse (2011/72):Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.De ärenden som har anhängiggjorts när denna lagträder i kraft behandlas enligt de bestämmelser somgäller före lagens ikraftträdande.Om begreppet slutligt omhändertagande används ien bestämmelse som utfärdats med stöd av landskapslagen(1981:3) om renhållning ska det anses avse begreppetbortskaffande som används i denna lag.K 20Landskapsförordning (2011:74) omrenhållning1 §. Som avfall som avses i 2 § landskapslagen omrenhållning klassificeras de föremål och ämnen somuppräknas i bilaga 1 i avfallsförordningen (FFS1390/1993).Som farligt avfall som avses i 2 § landskapslagenom renhållning avses avfall som uppräknas i bilagorna2 och 3 i den tidigare nämnda riksförordningen,om det har någon av de egenskaper som uppräknas ibilaga 4 till samma förordning med de ändringar somanges i denna förordning.2 §. Miljöministeriets förordning om en förteckningöver de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall(FFS 1129/2001) ska gälla i landskapetmed de ändringar som anges i denna förordning.Hänvisningen till definitionen av avfall i 1 mom. iinledningen i bilagan i miljöministeriets beslut ska idenna förordning avse 2 § 1 mom. 1 punkten i landskapslagenom renhållning. Undantagsmöjligheten i2 mom. i inledningen ska i landskapet lyda ”om intelandskapsregeringen i enstaka fall har beslutat någotannat”.3 §. Ändringar i riksförfattningarna i 1 och 2 §§ skatillämpas i landskapet från det att de träder i kraft iriket. Begreppet problemavfall ska i landskapet lydafarligt avfall.4 §. Återvinning enligt 2 § landskapslagen om renhållningär de förfaranden som räknas upp i bilaga 1.Bortskaffande enligt 2 § landskapslagen om renhållningär de förfaranden som räknas upp i bilaga 2.5 §. Farligt avfall som samlas in, transporteras ellertillfälligt lagras ska vara förpackat och märkt i enlighetmed gällande internationella normer och gemenskapsnormer.Om farligt avfall överlåts ska det åtföljasav ett identifieringsdokument, som får vara i elektroniskform, med lämpliga uppgifter enligt bilaga I Btill förordning (EG) nr 1013/2006.6 §. Spilloljor ska samlas in separat, om det är teknisktgenomförbart. Spilloljor med olika egenskaper fårinte blandas och spilloljor får inte blandas med andratyper av avfall eller ämnen, om sådan blandning hindrarderas behandling, om det är tekniskt genomförbartoch ekonomiskt bärkraftigt.Med spilloljor avses mineralbaserade eller syntetiskasmörjoljor eller oljor för industriella ändamålsom inte längre lämpar sig för det syfte som de ursprungligenvar avsedda för, t.ex. använda oljor förförbränningsmotorer och växellådor samt turbinoljoroch hydrauloljor.7 §. Separat insamling ska ordnas för papper, metall,plast, glas och biologiskt avfall. Med biologiskt avfallavses biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall,livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger,catering och detaljhandelslokaler och jämförbartavfall från livsmedelsindustrin.8 §. Förberedandet för återanvändning och materialåtervinningav avfallsmaterial, som ska omfattaåtminstone papper, metall, plast och glas från hushålloch, eventuellt, samma material från andra källorförutsatt att dessa avfallsflöden liknar avfall frånhushåll, ska senast 2020 öka till totalt minst 50 viktprocent.9 §. Förberedandet för återanvändning, materialåtervinningoch annan återvinning av icke-farligt byggnads-och rivningsavfall, med undantag för sådantK

556 Ålands lagsamlingK 20LF (2011:74) om renhållningnaturligt förekommande material som definierats ikategori 17 05 04 i avfallsförteckningen, ska senast2020 öka till minst 70 viktprocent, varvid också skamedräknas sådana fall där avfall används som fyllmaterialför att ersätta annat material.10 §. Den som huvudsakligen genomför byggandeeller rivningsarbete ska i samarbete med planerare,entreprenörer och andra parter i byggandet handlasärskilt så atta) det uppkommer så lite bygg- och rivningsavfallsom möjligt och att användbara föremål och ämnentas till vara och återanvänds i mån av möjlighetb) byggnadsmaterial används sparsamt och avfallsom lämpar sig för byggande används i stället förbyggnadsmaterial i mån av möjlighet, samtc) bygg- och rivningsavfall inte förorsakar någonfara eller skada för hälsan eller miljön eller någonbetydande olägenhet eller svårighet för ordnandet avavfallshanteringen.11 §. Byggandet ska planeras och genomföras samtbyggavfallet insamlas och transporteras så att de avfallstypersom ska utnyttjas och följande avfallstyperhållas åtskilda eller sorteras åtskils från varandra ochfrån annat byggnadsavfall och byggnadsmaterial:a) betong-, tegelstens-, mineralplatt-, keramik- ochgipsavfall,b) oimpregnerat träavfall,c) metallavfall samtd) mark- och stensubstansavfall och muddermassor.Bestämmelser om separering av farligt avfall finnsi 8d § landskapslagen om renhållning.Byggavfallsinnehavaren ska ansvara för att byggavfallåtervinns, om det är tekniskt möjligt och omåtervinningen inte medför oskäliga merkostnader ijämförelse med avfallshantering som ordnas på annatsätt.En annan byggavfallsinnehavare än den som huvudsakligengenomför byggandet ska vidta i 1 och2 mom. nämnda åtgärder i samarbete med den somhuvudsakligen genomför byggandet.Ikraftträdelsebestämmelse (2011:74):Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011.Genom denna förordning upphävs Ålands landskapsstyrelsesbeslut (1998:92) om avfall och farligt avfallsamt förfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande.Bilaga 1ÅtervinningsförfarandenR 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla(*).R 2 Återvinning/regenerering av lösningsmedel.R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen sominte används som lösningsmedel (inklusive komposteringoch andra biologiska omvandlingsprocesser)(**).R 4 Materialåtervinning av metaller och metallföreningar.R 5 Materialåtervinning av andra oorganiska material(***).R 6 Regenerering av syror eller baser.R 7 Återvinning av komponenter som används föratt minska föroreningar.R 8 Återvinning av katalysatorkomponenter.R 9 Omraffinering av olja eller annan återanvändningav olja.R 10 Markspridning med positiva effekter på jordbruketeller ekologin.R 11 Användning av avfall som har uppkommit genomnågot av förfarandena R 1–R 10.R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål förnågot av förfarandena R 1–R 11 (****).R 13 Lagring av avfall före något av förfarandena R1–R 12 (utom tillfällig lagring, före insamling, på denplats där avfallet har uppkommit) (*****).(*) Detta omfattar förbränningsanläggningar avseddaför fast avfall vilkas energieffektivitet uppgårtill minst- 0,60 för anläggningar som tagits i drift och tilldelatstillstånd enligt gällande gemenskapslagstiftningföre den 1 januari 2009,- 0,65 för anläggningar som fått tillstånd efter den31 december 2008,enligt följande formel:Energieffektivitet = (Ep – (Ef + Ei)) / (0,97 × (Ew+ Ef)),där följande gäller:Ep är den energi som årligen produceras i formav värme eller elektricitet. Den beräknas genom attenergin i form av elektricitet multipliceras med 2,6och värme som produceras för kommersiella ändamålmultipliceras med 1,1 (GJ/år).Ef är den årliga energitillförseln till systemet frånsådana bränslen som bidrar till produktionen av ånga(GJ/år).Ew är den energi som kan utvinnas från det behandladeavfallet under ett år beräknad utifrån avfalletsnettovärmevärde (GJ/år).Ei är den energi som importeras under ett år, bortsettfrån Ew och Ef (GJ/år).0,97 är en faktor som motsvarar energiförlusternapå grund av bottenaska och strålning.Denna formel ska tillämpas i enlighet med referensdokumentetom bästa tillgängliga teknik vid förbränningav avfall.(**) Detta omfattar förgasning och pyrolys med utnyttjandeav komponenterna som kemikalier.(***) Detta omfattar jordtvätt som medför återställandeav mark och återvinning av oorganiska byggmaterial.(****) Om det inte finns någon annan lämplig R-kod, kan detta omfatta inledande förfaranden föreåtervinning, inklusive förbehandling, t.ex. demontering,sortering, krossning, komprimering, pelletering,torkning, fragmentering, konditionering, omförpackning,separering, sammansmältning eller bland­

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt557LF (1998:93) om förpackningar …K 21ning för överlämnande till någon av verksamheternaR 1–R 11.(*****) Med tillfällig lagring avses inledande lagringenligt punkt 10 i artikel 3.Bilaga 2BortskaffningsförfarandenD 1 Deponering på eller under markytan (t.ex. påavfallsdeponier eller liknande).D 2 Behandling i markbädd (t.ex. biologisk nedbrytningav flytande avfall och slam i jord eller liknande).D 3 Djupinjicering (t.ex. insprutning av pumpbartavfall i källor, saltgruvor eller naturligt förekommandeförvaringsrum och liknande).D 4 Invallning (t.ex. placering av flytande avfalloch slam i dagbrott, dammar eller laguner och liknande).D 5 Särskilt utformad markdeponering (t.ex. placeringi inklädda, separata förvaringsutrymmen som ärtäckta och avskilda från varandra och från den omgivandemiljön).D 6 Utsläpp till andra vatten än hav och oceaner.D 7 Utsläpp till hav eller oceaner, inklusive deponeringunder havsbotten.D 8 Biologisk behandling som inte anges på annanplats i denna bilaga och som leder till en slutprodukt iform av föreningar eller blandningar som bortskaffasmed något av förfarandena D 1–D 12.D 9 Fysikalisk kemisk behandling som inte angespå annan plats i denna bilaga och som leder till enslutprodukt i form av föreningar eller blandningarsom bortskaffas med något av förfarandena D 1–D 12(t.ex. avdunstning, torkning, kalcinering osv.).D 10 Förbränning på land.D 11 Förbränning till havs (*).D 12 Permanent lagring (t.ex. placering av behållarei en gruva och liknande).D 13 Sammansmältning eller blandning före behandlingenligt något av förfarandena D 1–D 12 (**).D 14 Omförpackning före behandling enligt någotav förfarandena D 1–D 13.D 15 Lagring före något av förfarandena D 1–D 14(utom tillfällig lagring, före insamling, på den platsdär avfallet har uppkommit) (***).(*) Detta förfarande är förbjudet enligt EU-lagstiftningenoch internationella konventioner.(**) Om det inte finns någon annan lämplig D-kod,kan detta omfatta inledande förfaranden före bortskaffande,inklusive förbehandling, t.ex. sortering, krossning,komprimering, pelletering, torkning, fragmentering,konditionering eller separering för överlämnandetill någon av verksamheterna D 1–D 12.(***) Med tillfällig lagring avses inledande lagringenligt punkt 10 i artikel 3.K 21Landskapsförordning (1998:93) omförpackningar och förpackningsavfall1 kap. Allmänna bestämmelser (2006/126)1 §. SyfteSyftet med denna förordning är att förebygga uppkomstenav förpackningsavfall. I den mån avfall dockuppstår är målet att befrämja återvinning för att begränsaden mängd avfall som deponeras eller på annatsätt slutligt omhändertas.2 §. TillämpningsområdeDenna förordning tillämpas på förpackningar somsläpps ut på marknaden i landskapet Åland eller förbrukashär och på det förpackningsavfall som uppkommerav dem. På förpackningar och förpackningsavfalltillämpas även bestämmelser i annan lag.3 §. (2005/26) FörpackningarMed förpackningar avses endast produkter som ärutformade på ett sådant sätt att de1) på försäljningsstället utgör en säljenhet för denslutliga användaren eller konsumenten (konsumentförpackningareller primära förpackningar),2) på försäljningsstället omfattar en grupp av ettvisst antal säljenheter, oavsett om dessa säljs som ensådan grupp till den slutliga användaren eller konsumenteneller om de endast används som komplementtill inredningen (hyllorna) på försäljningsstället ochde kan tas bort utan att detta påverkar produktensegenskaper (gruppförpackningar eller sekundära förpackningar)eller som3) underlättar hantering och transport av ett antalsäljenheter eller gruppförpackningar så att de förhindrarskador vid fysisk hantering eller transportskador(transportförpackningar eller tertiära förpackningar).Med förpackning avses också en artikel som1) dessutom har en annan funktion, om inte artikelnär en fast del av en produkt som behövs för attomfatta, stödja eller bevara produkten under hela desslivslängd och alla delar är avsedda att användas, konsumeraseller bortskaffas tillsammans,2) fyller en förpackningsfunktion och är konstrueradför att fyllas vid försäljningsstället, eller är enengångsartikel som är avsedd att fyllas vid försäljningsstället,samt förpackningsdelar vilka3) har hängts på eller på annat sätt är fäst på en förpackningom de fyller en förpackningsfunktion, ominte dessa delar är fasta delar av den förpackade varansamt är avsedda att konsumeras eller bortskaffas tillsammansmed varan. I bilaga 1 till denna förordningfinns belysande exempel för de kriterier som avses idetta moment.3a §. (2005/26) DefinitionerI denna förordning använda begrepp skall ha denbetydelse som anges i denna paragraf.Förpackningsavfall är förpackningar och förpackningsmaterialsom innehavaren tagit ur bruk, avser attta ur bruk eller är skyldig att göra det. Som sådantavfall anses dock inte restprodukter från produktion.K

558 Ålands lagsamlingK 21LF (1998:93) om förpackningar …Förebyggande är begränsning av mängden förpackningaroch förpackningsavfall och begränsning av denskada och fara för miljö och människors hälsa somdessa förorsakar under hela sin livscykel. Förebyggandesker särskilt genom utveckling av produkteroch tekniker som är renare för miljön.Hantering av förpackningsavfall är insamling, förvaring,transport, återvinning och slutligt omhändertagandeav förpackningsavfall, inklusive kontroll avsådan verksamhet.Återanvändning är varje förfarande varigenom förpackningarsom är utformade för att användas på nyttminst ett visst antal gånger återfylls eller återanvändsi samma syfte som de är utformade för. Återanvändningenskall ske med eller utan stöd av de hjälpproduktersom finns på marknaden och som möjliggöråterfyllning av förpackningen. Återanvända förpackningarblir förpackningsavfall när de inte längre kanåteranvändas.Återvinning är verksamhet i syfte att ta tillvaramaterial och energi som ingår i avfallet som avses iÅlands landskapsregerings beslut (1998:92) om avfalloch farligt avfall samt förfaranden för återvinning ochslutligt omhändertagande.Materialutnyttjande är en upparbetning i en produktionsprocessav avfallsmaterialet till det ursprungligaändamålet eller till andra ändamål. I begreppetingår biologisk behandling, men inte energiutvinning.Energiutvinning är användning av brännbart förpackningsavfallför att generera energi genom direktförbränning. Vid förbränningen kan värmen utnyttjasmed eller utan hjälp av annat avfall.Biologisk behandling är aerob (syrekrävande) elleranaerob (icke syrekrävande) behandling av de biologisktnedbrytbara delarna av förpackningsavfalletmed hjälp av mikroorganismer under kontrolleradeförhållanden, varvid stabiliserade organiska restproduktereller metan produceras. Deponering av avfalletskall inte betraktas som en biologisk behandling.Slutligt omhändertagande är verksamhet i syfte attoskadliggöra avfallet eller slutdeponera det på det sättsom närmare föreskrivs i Ålands landskapsregeringsbeslut (1998:92) om avfall och farligt avfall samtförfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande.Ekonomiska aktörer är producenter samt leverantörerav förpackningsmaterial, förpackningsproducenter,omvandlingsanläggningar för förpackningar,påfyllnadsanlägg ningar och användare, importörer,handlare och distributörer.3b §. (2006/126) Mål för återvinningSom målsättningar för återvinning och materialutnyttjandeav förpackningar och förpackningsavfall ilandskapet gäller att:1) Minst 50 viktprocent och högst 65 viktprocentav förpackningsavfallet skall återvinnas eller brännasi förbränningsanläggningar med energiåtervinning,dock så att senast den 31 december 2008 skall minst60 viktprocent av förpackningsavfallet återvinnas ellerbrännas i förbränningsanläggningar med energiåtervinning.2) Minst 25 viktprocent och högst 45 viktprocentav samtliga förpackningsmaterial som ingår i förpackningsavfalletskall materialutnyttjas med minst 15viktprocent för varje förpackningsmaterial, dock såatt senast den 31 december 2008 skall minst 55 viktprocentoch högst 80 viktprocent av förpackningsavfalletmaterialutnyttjas.3) Senast den 31 december 2008 skall utnyttjandetav material som ingår i förpackningsavfallet vara minsta) 60 viktprocent för glas,b) 60 viktprocent för papper och papp,c) 50 viktprocent för metall,d) 22,5 viktprocent för plast, vilket omfattar endastmaterial som utnyttjas tillbaka till plast samte) 15 viktprocent för trä.2 kap. Allmänna krav (2006/126)4 §. FörebyggandeFörpackningar skall framställas på ett sådant sätt attderas volym och vikt begränsas till det minimum somkrävs för att upprätthålla den säkerhets- och hygiennivåsom är nödvändig för produkten och godtagbarför konsumenten.Förpackningar skall utformas, framställas och saluföraspå ett sådant sätt att de kan återanvändas elleråtervinnas, och så att inverkan på miljön minskas såmycket som möjligt i samband med det slutliga omhändertagandetav förpackningsavfallet eller restprodukterfrån hantering av förpackningsavfall.Förpackningar skall vidare framställas på ett sådantsätt att utsläppen av skadliga ämnen minimeras närförpackningarna, förpackningsavfallet eller restprodukternafrån hanteringen deponeras eller förbränns.Övriga väsentliga krav på förpackningars sammansättningför att de skall kunna återanvändas eller återvinnasanges i bilaga till denna förordning.Om förpackningen motsvarar en harmoniseradstandard, vars referensnummer har publicerats i Europeiskagemenskapernas officiella tidning, eller någonannan standard som har anmälts till kommissionen ienlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfalloch vars referensnummer har publicerats i Europeiskagemenskapernas officiella tidning, anses förpackningenuppfylla de krav som anges i denna paragraf.5 §. Upphävd (2006/126).6 §. (2006/126) Producents och andra ekonomiska aktörersskyldigheterVarje producent skall förebygga uppkomsten avförpackningsavfall och fullgöra skyldigheterna i 4 §.Varje producent ansvarar, så långt det med beaktandeav mängd och beskaffenhet hos de förpackningarvederbörande har släppt ut på marknaden är möjligt,för att minimimålen i 3b § uppfylls. Producenten skalldärvid sörja för nämnda förpackningar återanvändseller materialutnyttjas samt svara för de kostnadersom föranleds därav i motsvarande omfattning.Andra ekonomiska aktörer skall i alla avseendenhandla så, att producenten kan fullgöra sina i 2 mom.nämnda skyldigheter.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt559LF (1998:93) om förpackningar …K 21Skyldigheter, som producent och andra ekonomiskaaktörer ålagts i denna förordning, kan fullgöras avproducentsammanslutningar.6a §. (2006/126) Kommunens och avfallstransportörensskyldigheterVarje kommun och avfallstransportör skall ifrågaom förpackningsavfall som kommit i deras besittninghandla så, att minimimålen för återvinning i 5 § uppnåsoch övriga förpliktelser enligt denna förordninguppfylls.6b §. (2006/126) Märkning av förpackningsmaterialFörpackningar skall för underlättande av uppsamlingen,återanvändningen och återvinningen, materialåtervinningeninbegripen, förses med märkningarsom anger de material som har använts i förpackningarna.Vid märkning skall användas det identifieringssystemsom anges i kommissionens beslut 97/129/EGom fastställandet av ett identifieringssystem för förpackningsmateriali enlighet med Europaparlamentetsoch rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar ochförpackningsavfall.3 kap. Allmänna bestämmelser om producentansvar(2006/126)7 §. (2006/126) Anmälan till producentregistretEn producent eller producentsammanslutningmed producentansvar för förpackningar enligt 23b §1 mom. 3 punkt landskapslagen (1981:3) om renhållning,skall i en sådan anmälan till producentregistretsom avses i lagens 7b § lämna följande uppgifter:1) Producent eller producentsammanslutningensnamn eller firma, företags- och organisationsnummersamt kontakt- och adressuppgifter, inklusive namnoch adress till en kontaktperson med angivande avdennes ställning.2) De märkningar och koder som skall användas påförpackningarna för organiseringen av återlämnandet.3) En beskrivning av hur mottagning, återanvändningoch materialåtervinning av återlämnade förpackningarordnats med uppgifter om övrig avfallshanteringrörande mottagningsplatser, insamling ochtransport, miljötillstånd samt eventuella system förkvalitets- och miljöledning.4) En utredning om de förpackningar som släpptsut på marknaden med förpackningsmängden angiven ivikt per förpackningsslag, samt uppgift om företagetsomsättning per år.5) Avseende förpackningar som ingår i ett retursystemskall utöver de uppgifter som avses i punkt4 dessutoma) göras en uppskattning av antalet förpackningarsom ingår i systemet och som släpps ut på marknaden,b) en redogörelse lämnas för marknadsförings- ochdistributionssätt samtc) uppgift ges om pantens storlek, dryckesförpackningarsnominella volym och material samt de dryckersom skall marknadsföras i förpackningarna.6) Om en förpackning som ingår i ett retursystemär avsedd att återanvändas eller att återvinnas sområvara för industriellt ändamål samt en plan och tidtabellför hur fastställda mål för återanvändning elleråtervinning skall uppnås.7) De andra uppgifter som landskapsregeringen begärför att kunna uppskatta systemets funktionsduglighet.Producentsammanslutning med producentansvarskall utöver vad som anges i 1 mom. lämna en utredningom1) producentsammanslutningens stadgar och vidbehov annan utredning varav framgår hur förpliktelsernahar fördelats mellan producenterna och hur enproducent kan avtala med producentsammanslutningenom skötseln av producentansvaret,2) de producenter som producentsammanslutningenföreträder, varje producents namn, företags- ochorganisationsnummer samt det datum då producentenanslöt sig till producentsammanslutningen.Till en anmälan från en producentsammanslutningskall dessutom fogas handlingar och uppgifter omaktuella regler och avtal för anslutning till systemet,inklusive villkor för anslutning till systemet.Landskapsregeringen skall utan dröjsmål meddelasom1) namn, firma eller kontaktuppgifter ändras,2) ändringar i uppgifterna om producenter som äranslutna till eller utträtt ur en producentsammanslutningsamt om3) annan väsentlig förändring av uppgifter somlämnats enligt denna paragraf och som är av centralbetydelse producentens eller producentsammanslutningensfullgörande av skyldigheter enligt denna förordning.8 §. Upphävd (2006/126).9 §. (2006/126) Rätt att återlämna förpackningarEnvar har rätt att i enlighet med producentens anvisningar,antingen direkt till producenten eller till avdenna anvisad insamlingsplats, överlämna förpackningarnasorterade, och i förekommande fall rengjordaför återanvändning eller återvinning.Producenten skall genom överenskommelse medkommunen ordna insamlingsplatser för förpackningsavfallet.10-11 §§. Upphävda (2006/126).12 §. (2006/126) Skyldighet att ordna avfallshanteringNär förpackningsavfallet i enlighet med denna förordningöverlämnas till producenten för återvinning,antingen direkt eller till insamlingsplats som avsesi 9 §, är producenten skyldig att ordna avfallshanteringenoch svara för de kostnader som hanteringenmedför.13 §. Upphävd (2006/126).14 §. TungmetallhaltProducenten skall se till att den sammanlagda haltenbly, kadmium, kvicksilver och sexvärdigt kromi förpackningar och förpackningskomponenter inteöverstiger 600 ppm av vikten från och med den 1 juli1998, 250 ppm av vikten från och med den 1 juli 1999och 100 ppm av vikten från och med den 1 juli 2001.K

560 Ålands lagsamlingK 21LF (1998:93) om förpackningar …De gränsvärden som nämns i 1 mom. tillämpasinte på förpackningar som är framställda uteslutandeav kristallglas enligt definitionen i rådets direktiv69/493/EEG om tillnärmning av medlemsstaternaslagstiftning om kristallglas.4 kap. Särskilda bestämmelser om retursystem förvissa dryckesförpackningar (2006/126)14a §. (2006/126) Inledande bestämmelseI detta kapitel finns särskilda bestämmelser om retursystemför sådana dryckesförpackningar som avsesi 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om accis på vissadryckesförpackningar (FFS 1037/2004) och sådanafungerande retursystem som avses i 2 punkten sammamoment.14b §. (2006/126) Skyldighet att motta dryckesförpackningarTomma dryckesförpackningar vilka ingår i ett retursystemskall tas emot på de minutförsäljningsställendär drycker säljs i sådana förpackningar.14c §. (2006/126) Fungerande retursystem för dryckesförpackningarEtt retursystem för dryckesförpackningar ansesvara ett fungerande retursystem om det i enlighet med7b § renhållningslagen har antecknats i producentregistretav Ålands landskapsregering och panten fördryckesförpackningarna är minst:1) 0,15 euro per förpackning för metallburkar.2) 0,2 euro per förpackning för plastförpackningarsom rymmer 0,35 liter men under 1,0 liter.3) 0,4 euro per förpackning för plastförpackningarsom rymmer minst 1,0 liter.4) 0,10 euro per förpackning för andra dryckesförpackningarän de som avses i 1-3 punkten.14d §. (2006/126) Mål för återanvändning och återvinningMålet för upprätthållare av fungerande retursystemär att:1) Minst 90 procent av de återanvändningsbaradryckesförpackningarna återlämnas för att fyllas pånytt.2) Minst 90 procent av metallförpackningarna återlämnasför att återvinnas som material.3) Minst 80 procent av engångsdryckesförpackningarnaåterlämnas för att återvinnas som material.Målet för återanvändning och återvinning i 1 mom.gäller nya upprätthållare av retursystem först efterutgången av det tredje fulla kalenderåret efter det attverksamheten inleddes.14e §. (2006/126) Utdrag ur producentregistretÅlands landskapsregering skall på begäran till enproducent eller producentsammanslutning som upprätthållerett fungerande retursystem och till enskildaproducenter som är anslutna till sådan producentsammanslutningge ett utdrag ur producentregistret genomvilket denna, i enlighet med 7 § lagen om accispå vissa dryckesförpackningar (FFS 1037/2004), kanvisa för tullmyndigheten att de dryckesförpackningarsom används hör till ett godkänt retursystem fördryckesförpackningar.Upprätthållaren av retursystemet eller producentenskall tillställa en accisskyldig som avses i 4 § ilagen om accis på vissa dryckesförpackningar (FFS1037/2004) det utdrag som avses i 1 mom.5 kap. Information och uppföljning (2006/126)15 §. Uppgifter för uppföljningEn producent eller producentsammanslutning skallårligen, före utgången av juni månad, till landskapsregeringenlämna uppgifter avseende föregående kalenderåroma) förpackningsmängd, uppskattad i vikt per förpackningsmaterial,som släppts ut på åländska marknaden,b) insamlad och återvunnen mängd, materialåtervinningrespektive energiåtervinning, uppskattad ivikt per förpackningsmaterial. (2006/126)Kommunen skall på det sätt som sägs i 1 mom.meddela beskaffenheten och mängden av det förpackningsavfallsom återvinns. Även avfallstransportör,som transporterar förpackningsavfall för återvinningutanför landskapet, skall på samma sätt ge uppgifterom avfallets mängd och beskaffenhet.Ålands landskapsregering sammanställer de uppgiftersom tillställts landskapsregeringen och vidarebefordrardem till kommissionen inom 18 månaderfrån utgången av det kalenderår som uppgifterna gäller.De år som landskapsregeringen avger en sådan berättelsesom avses i 17 §, ges uppföljningsuppgifternasamtidigt med berättelsen.15a §. (2006/126) Uppföljningsuppgifter om retursystemför dryckesförpackningarEn producent eller producentsammanslutning medproducentansvar som upprätthåller ett fungerande retursystemför dryckesförpackningar skall till Ålandslandskapsregering meddela uppföljningsuppgifter perkalenderår före den 1 april det följande kalenderåret.Av uppföljningsuppgifterna skall följande framgå:1) Mängden dryckesförpackningar som släppts utpå marknaden enligt material och förpackningstyp(antal och kilogram).2) Mängden återlämnade dryckesförpackningarenligt material och förpackningstyp (antal och kilogram).3) Uppgifter om leveranser av återlämnade förpackningarsom förts vidare till återanvändning ochmaterialåtervinning, med uppgifter om mängd samtanläggning till vilken leverans skett.4) Andra uppföljningsuppgifter som förutsätts i 7 §.Om uppgiftslämnaren inte har uppnått målen föråteranvändning och återvinning i 14d § skall till meddelandeenligt 1 mom. fogas uppgifter om vilka åtgärderuppgiftslämnaren avser vidta för att nå målen.16 §. Information och rådgivning till allmänhetenProducenten, handeln, kommunen och avfallstransportörenskall var och en för egen del och vid behovtillsammans ge allmänheten den information och rådgivningsom krävs för att uppnå målen och fullgörabestämmelserna i denna förordning. (2006/126)

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt561LF (1998:93) om förpackningar …K 21Informationen och rådgivningen skall säkerställaatt alla som använder förpackningar och i synnerhetkonsumenter får nödvändig information om1) de retur-, insamlings- och återvinningssystemsom finns att tillgå,2) de rättigheter och skyldigheter som hänför sigtill återanvändning av förpackningar samt återvinningoch materialutnyttjande av förpackningsavfall,3) de märkningar som används på förpackningar.Ålands landskapsregering skall informera allmänhetenom den del av den landskapsomfattande avfallsplanensom gäller förpackningar och förpackningsavfall.17 §. BerättelseÅlands landskapsregering skall vart tredje år utarbetaoch avge en berättelse om verkställighetenav denna förordning i landskapet Åland. Berättelsenutarbetas i enlighet med artikel 5 i rådets direktiv91/692/EEG om att standardisera och rationaliserarapporteringen om genomförandet av vissa direktivom miljön. Den första berättelsen omfattar åren 1998- 2000.18-19 §§. Upphävda (2006/126).20 §. IkraftträdelseDenna förordning träder i kraft den 1 november1998.Förpliktelserna enligt 4 och 14 §§ gäller inte förpackningarsom använts till förpackning av en produktföre den 31 december 1994 eller som tillverkatsföre detta datum och släppts ut på marknaden senastden 31 december 1999.Förpliktelsen i 7 § skall fullgöras senast 12 månaderefter att denna förordning trätt i kraft.Skyldigheten att lämna uppgifter för uppföljninggäller första gången för år 1998.Den informationskampanj som avses i 17 § skallgenomföras senast 12 månader efter att denna förordningträtt i kraft.Åtgärder som verkställigheten av denna förordningförutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.Bilaga 1 (2005/26)Ny bilaga 1 varvid tidigare bilaga 1 har blivit bilaga 2 (2005/26).Belysande exempel för de kriterier som avses i 3 §2 mom. 1 punkten(Jfr artikel 3.1 i EG-direktivet 94/62/EG om förpackningaroch förpackningsavfall).Förpackning- konfektaskar- plastfolien kring CD-fodralEj förpackning- blomkrukor avsedda att följa med växten underhela dess livstid- verktygslådor- tepåsar- vaxskikt (t.ex. runt ost)- korvskinnBelysande exempel för kriterium som avses i 3 §2 mom. 2 punktenFörpackning, utformad för och avsedd att fyllas vidförsäljningsstället- bärkassar av papper eller plast- engångstallrikar och -koppar- hushållsfolie- smörgåspåsar- aluminiumfolieEj förpackning- omrörare- engångsbestickBelysande exempel för kriterium som avses i 3 §2 mom. 3 punktenFörpackning- etiketter hängda direkt på eller fästa på en varaDel av förpackning- mascaraborste som utgör en del av förpackningenstillslutning- självhäftande etiketter fästa på annat förpackningsföremål- häftklamrar- plastmanschetter- doseringsmått som utgör en del av tillslutningenav förpackningen för rengöringsmedelBilaga 2 (2005/26)Tidigare bilaga 1 har blivit denna bilaga 2 genom (2005/26).Väsentliga krav på förpackningars återanvändbarhet ochåtervinningsbarhet1) Krav på förpackningarnas återanvändbarhetFörpackningarna skall uppfylla följande krav samtidigt:- förpackningarna skall ha sådana fysiska egenskaperatt de tål att transporteras och användas fleragånger under normala användningsförhållanden,- de använda förpackningarna skall kunna hanterasi enlighet med de krav som gäller arbetstagarnas hälsaoch säkerhet,- när förpackningarna inte längre återanvänds ochdärmed blir avfall skall kraven på förpackningarnasåtervinningsbarhet uppfyllas.2) Krav på förpackningarnas återvinningsbarheta) Förpackningar som kan återvinnas genom materialutnyttjandeFörpackningarna skall framställas på ett sådant sättatt det är möjligt att in enlighet med gällande standarderinom Europeiska gemenskapen återvinna ochanvända som råvara en viss viktprocent av de användamaterialen vid framställningen av produkter somsläpps ut på marknaden. Denna procentsats kan varieraberoende på vilken typ material förpackningenär framställd av.K

562 Ålands lagsamlingK 22LF (2005:25) om producentansvarb) Förpackningar som kan återvinnas genom energiutvinningFörpackningsavfall som levereras för energiutvinningskall ha ett lägsta nedre värmevärde för att geoptimal energiåtervinning.c) Förpackningar som kan återvinnas genom komposteringFörpackningsavfall som levereras för komposteringskall vara biologiskt nedbrytbart i sådan grad att detinte hindrar separat avfallsinsamling av komposterbartavfall och den komposteringsprocess eller komposteringsaktivitetsom avfallet underkastas.d) Biologiskt nedbrytbara förpackningarBiologiskt nedbrytbart förpackningsavfall skallnedbrytas fysiskt, kemiskt, termiskt eller biologisktpå ett sådant sätt att det mesta av den färdiga kompostenslutligen bryts ned till koldioxid, biomassa ochvatten.K 22Landskapsförordning (2005:25) omproducentansvar1 §. Bestämmelser om produkterFöljande riksförfattningar skall tillämpas i landskapet:1) Statsrådets förordning om begränsning av användningenav vissa farliga ämnen i fordon (FFS572/2003).2) Statsrådets förordning om skrotfordon (FFS581/2004).3) (2006/51) Statsrådets förordning om avfall somutgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniskaprodukter (FFS 852/2004).4) (2006/51) Statsrådets förordning om begränsningav användningen av farliga ämnen i elektriskaoch elektroniska produkter (FFS 853/2004).5) (2008/138) Statsrådets förordning om batterieroch ackumulatorer (FFS 422/2008).2 §. Undantag från bestämmelser i 1 §Bestämmelserna i den rikslagstiftning som enligt1 § är tillämplig i landskapet skall tillämpas på uttjäntafordon för vilka producentansvar gäller i enlighetmed bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 5 kapitleti landskapslagen (1981:3) om renhållning, samt påkomponenter och ämnen som härstammar från sådanafordon. Om inte annat följer av bestämmelserna ilandskapslagen om renhållning har begrepp den innebördsom används rikslagstiftningen.3 §. Särskilda bestämmelserÄndringar i den rikslagstiftning som anges i 1 §skall tillämpas i landskapet från det att de träder ikraft i riket. Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningenskall avse motsvarande bestämmelseri landskapslagstiftningen. De uppgifter som enligtbestämmelserna i rikslagstiftningen handhas av riksmyndigheterskall i landskapet handhas av landskapsregeringen.4 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätterfår vidtas innan den träder i kraft.K 23Landskapsförordning (1998:110) omPCB-avfall1 §. Med de avvikelser som anges i denna förordningskall i landskapet Åland tillämpas statsrådets beslutom tagande ur bruk av PCB och PCB-utrustning samtbehandling av PCB-avfall (FFS 711/1998).2 §. Hänvisas i statsrådsbeslutet till bestämmelser irikslagstiftning vilka har motsvarighet i landskapslagstiftningenskall hänvisningarna avse bestämmelsernai landskapslagstiftningen. Begreppet problemavfallskall på Åland vara farligt avfall.3 §. De förvaltningsuppgifter som enligt statsrådsbeslutetankommer på statliga myndigheter skall i landskapethandhas av [landskapsstyrelsen].4 §. Ändringar av statsrådsbeslutet skall tillämpas ilandskapet från det att de träder i kraft i riket.5 §. Denna förordning träder i kraft den 1 december1998.K 24Landskapslag (2003:58) om mottagningi hamn av fartygsgenererat avfalloch lastrester1 §. SyfteSyftet med denna lag är att minska utsläppen tillsjöss genom att öka tillgången till och användningenav mottagningsanordningar för fartygsgenererat avfalloch lastrester.2 §. TillämpningsområdeDenna lag skall tillämpas på1) alla hamnar som tar emot sådana fartyg som fallerunder lagens tillämpningsområde,2) alla fartyg med undantag för örlogsfartyg, militärahjälpfartyg eller andra fartyg som ägs eller drivsav någon stat och som endast används i statlig, ickekommersielltjänst och3) fartyg som ägs eller drivs av landskapet Ålandeller någon av landskapet Ålands kommuner.Bestämmelserna i 11 §, 13 § 2-4 mom. och 16 §2 mom. tillämpas inte på1) fartyg som är utrustade eller i kommersiellt syfteanvänds för att fånga fisk eller andra levande varelserur havet och2) fartyg för sport- eller fritidsändamål, vilka godkäntsför att transportera högst 12 passagerare.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt563LL (2003:58) om … fartygsgenererat avfall …K 243 §. DefinitionerI denna lag avses medMottagningsanordningarhamnhamnansvarigfartygfartygsgenereratavfalloljatoalettavfallfast avfalllastresterfasta, flytande eller rörliga anordningarsom kan ta emot fartygsgenereratavfall eller lastrester,en plats som är utrustad för att taemot fartyg, inbegripet fiskefartyg ochfritidsbåtar. Små bryggor och enklaförtöjningsplatser skall inte betraktassom en hamn enligt denna lag,den som tar ut hamnavgift eller motsvarandegenerell avgift för utnyttjandeav hamnen eller, om sådan avgiftinte tas ut, fastighetsägaren,alla typer av havsgående farkosteroavsett storlek, inklusive bärplansbåtar,svävare och undervattensfarkoster,oljehaltigt avfall, toalettavfall och fastavfall, som uppstått under ett fartygsdrift,petroleum i varje form, däri inbegripetråolja, brännolja, oljeslam, oljeavfalloch raffinerade produkter. Till oljahänförs bland annat asfaltlösningar,destillat, gasolja, bensin, flygfotogeneroch nafta,1) avlopp och annat avfall från toalett,urinoar och spygatt i toalettrum,2) avlopp från sjukvårdslokaler viatvättställ, badkar och spygatt i sådanalokaler, 3) avlopp från utrymme sominnehåller levande djur, 4) annatspillvatten som är blandat med avloppsom avses i det föregående,mat- hushålls- och driftsavfall, somuppstår under ett fartygs normalaanvändning och som måste bortskaffaskontinuerligt eller periodiskt, medundantag för färsk fisk och delar avfärsk fisk,sådana rester av lastmaterial vilkafinns kvar ombord i lastrum ellertankar efter avslutad lossning ochrengöring, omfattande även överskottoch spill som uppkommer i sambandmed lastning och lossning.4 §. MottagningsanordningarDen hamnansvarige skall se till att fartygen somnormalt använder hamnen får tillgång till mottagningsanordningarsom tillgodoser deras behov utanatt de orsakas onödigt dröjsmål. Mottagningsanordningarnaskall kunna ta emot de typer och mängderav fartygsgenererat avfall och lastrester som kommerfrån de fartyg som normalt använder hamnen.Den hamnansvarige skall även erbjuda sådana fartygsom inte omfattas av denna lag möjlighet att utnyttjahamnens mottagningsanordningar såvida detta inteär orimligt med hänsyn till avfallets art eller mängd.Mottagningsanordningarna skall vara anpassade tillhamnanvändarnas operativa krav, hamnens storlekoch geografiska belägenhet samt de typer av fartygsom anlöper hamnen. Formaliteterna i samband medanvändning av mottagningsanordningar skall varaenkla och snabba så att onödigt dröjsmål för fartygenundviks.Det bör tillhandahållas mottagningsanordningar försorterat avfall. Från och med den 1 januari 2005 måstedet tillhandahållas separata mottagningsanordningarför biologiskt nedbrytbart avfall.Hamnar där fartyg repareras skall tillhandahållaanordningar för mottagande och behandling av förorenadbarlast och tankspolvatten från oljetankfartyg.Hamnar som brukar besökas av fartyg med oljeslamstankarskall tillhandahålla mottagningsanordningarför oljeslam.5 §. Rapportering av brister hos mottagningsanordningarDe hamnansvariga skall tillhandahålla dem som använderhamnen blanketter för klagomål angående bristerhos mottagningsanordningar. Ifyllda blanketter skalllämnas av de hamnansvariga till landskapsregeringen.Landskapsregeringen skall se till att Europeiska gemenskapernaskommission erhåller kopior av påståendenom brister hos mottagningsanordningar.6 §. Behandling i land av fartygsgenererat avfallOlja, som finns i oljehaltiga rester och oljehaltigablandningar, bör separeras för att minska transportbehovetoch öka återanvändningen.Från mottagningsanordningar för toalettavfall börtoalettavfallet transporteras till anläggningar för sådantavfall.7 §. AvfallsplanerEn lämplig plan för mottagande och hantering avavfall skall utarbetas och genomföras för varje hamn.Planerna skall utarbetas av de hamnansvariga eftersamråd med hamnanvändarna eller deras företrädare.Om den som utarbetar planen inte är en kommun skallsamråd även ske med den kommun där hamnen finns.Planer får utarbetas på regional nivå med lämpligmedverkan från varje hamn, under förutsättning attbehovet av och tillgången på mottagningsanordningarspecificeras för varje enskild hamn.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skallfastställa planerna för mottagande och hantering avavfall samt övervaka deras genomförande. (2007/119)Planerna skall förnyas fortlöpande. För varje hamneller grupp av hamnar skall en ny plan tillställas miljö-och hälsoskyddsmyndigheten senast tre år efteratt den förra planen lämnades till den myndighet somfastställt planen. (2007/119)8 §. Avfallsplanens innehållEn plan för mottagande och hantering av avfallskall innehålla1) en bedömning av behovet av mottagningsanordningarmot bakgrund av behoven hos de fartyg somnormalt anlöper hamnen,2) en beskrivning av mottagningsanordningarnastyp och kapacitet,3) typ och mängd av fartygsgenererat avfall ochlastrester som tas emot och hanteras,K

564 Ålands lagsamlingK 24LL (2003:58) om … fartygsgenererat avfall …4) en ingående beskrivning av förfarandena förmottagande och uppsamling av fartygsgenererat avfalloch lastrester,5) en beskrivning av den metod som används för attregistrera de mängder av fartygsgenererat avfall ochlastrester som tas emot,6) en beskrivning av hur det fartygsgenererade avfalletoch lastresterna bortskaffas,7) en beskrivning av avgiftssystemet,8) förfaranden för att rapportera brister hos mottagningsanordningar,9) förfaranden för fortlöpande samråd med användareav hamnen, avfallshanterare, terminaloperatöreroch andra berörda parter samt10) namn på den person som är ansvarig för genomförandeav planen.9 §. (2007/119) ViteDen som bryter mot denna lag eller försummar attvidta åtgärder i enlighet med lagen eller de bestämmelsersom utfärdats med stöd av lagen kan av Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet förbjudas att fortsättamed den rättsstridiga verksamheten eller uppmanasatt fullgöra sina skyldigheter inom utsatt tid.Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten kan förenaförbud och ålägganden som meddelats med stöd av1 mom. med vite eller med hot om fullgörande avskyldigheterna på den försumliges bekostnad.10 §. Information till dem som använder hamnenDen hamnansvarige skall lämna information till demsom använder hamnen. I informationen skall det ingå1) ett kort omnämnande av hur viktigt det är attfartygsgenererat avfall och lastrester avlämnas på ettkorrekt sätt,2) en förteckning över de typer av fartygsgenereratavfall och lastrester som normalt hanteras,3) en beskrivning av var de anordningar som hörtill varje kaj- eller ankarplats är belägna samt en skisseller karta,4) en beskrivning av avlämningsförfaranden,5) en förteckning över kontaktställen och operatörersamt de tjänster som erbjuds,6) en beskrivning av avgiftssystemet samt7) en beskrivning av förfarandet för att rapporterabrister hos mottagningsanordningar.11 §. Anmälan om att ett fartyg skall anlöpa en hamni landskapetBefälhavaren på ett fartyg som är på väg till enhamn i landskapet skall fylla i ett av landskapsregeringenfastställt formulär beträffande avfall som kommeratt avlämnas. Informationen i formuläret skallanmälas till hamnen minst 24 timmar före ankomstenom anlöpshamnen är känd. Om anlöpshamnenär okänd 24 timmar före ankomsten, skall informationenanmälas så snart anlöpshamnen är känd. Omresan varar mindre än 24 timmar, skall informationenanmälas senast när fartyget lämnar föregående hamn.Informationen skall förvaras ombord åtminstone tillefterföljande anlöpshamn.Fartyg som anlöpt hamnar utanför landskapet skallgöra en anmälan inför varje enskilt anlöp i en hamni landskapet. Fartyg som enbart trafikerar landskapetkan göra en anmälan för alla anlöp som kommer att skei en viss hamn i landskapet under en tid av 60 dagar.Den hamnansvarige skall vidarebefordra den informationsom omnämns i 1 mom. till Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighet som skall granska informationen.Om ett anmälningspliktigt fartyg anlöper enhamn i landskapet utan att anmälan har skett i rätttid, skall den hamnansvarige meddela det till Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet. (2007/119)12 §. Avlämnande av fartygsgenererat avfall i hamnNär ett fartyg anlöper en hamn i landskapet skallbefälhavaren se till att allt oljehaltigt avfall och fastavfall avlämnas till en mottagningsanordning innanfartyget lämnar hamnen. Allt toalettavfall bör avlämnastill en mottagningsanordning innan fartyget lämnarhamnen. Från och med den 27 september 2004 äräven avlämnandet av toalettavfallet obligatoriskt.Fartyget får fortsätta till nästa hamn utan att ha fullgjortvad som föreskrivs i 1 mom., om det är uppenbartatt fartyget har tillräcklig kapacitet för att lagraallt oljehaltigt avfall och fast avfall som har ackumuleratsoch kommer att ackumuleras under resan tillden hamn där avlämning skall ske. Om fartyget är anmälningsskyldigti enlighet med 11 § skall det framgåav avlämnad anmälan att kravet angående tillräckligkapacitet är uppfyllt.13 §. Avgifter för mottagning av avfallKostnaderna för mottagningsanordningar för fartygsgenereratavfall, inbegripet behandlingen ochbortskaffandet av avfallet, skall täckas genom avgiftersom tas ut av fartygen.När ett fartyg anlöper en hamn där det finns mottagningsanordningarskall en avgift tas ut av fartyget,oavsett om det använder mottagningsanordningarnaeller inte. Avgiften kan inkluderas i hamnavgiften ellertas ut som en separat avgift. Om avgiften inkluderasi hamnavgiften måste det framgå hur stor delav hamnavgiften som hänför sig till avfallsmottagningen.Det är tillåtet att ha differentierade avgiftermed hänsyn till bland annat fartygens kategori, typoch storlek. Ingen avgift får vara beräknad efter denmängd fartygsgenererat oljehaltigt avfall eller fastavfall som ett fartyg avlämnar. Från och med den 27september 2004 gäller denna bestämmelse även avlämnandetav toalettavfall.Avgiften som ett enskilt fartyg betalar får nedsättasom fartygets miljöledning, utförande, utrustning ochdrift är sådan att dess befälhavare kan påvisa att fartygetalstrar minskade mängder fartygsgenererat avfall.Förhöjd avgift får tas ut för att täcka de merkostnadersom uppstår på grund av att1) fartyget inte inom föreskriven tid förhandsanmältsitt behov av att avlämna avfall,2) fartyget vid avlämning av sludge, oljehaltigtlänsvatten och annat avfall som kräver hämtning vidfartygssidan inte avlämnat avfallet vid överenskommentidpunkt,3) fartyget inte meddelat hamnen om innehållet avfrämmande substanser, lösningsmedel eller detergenteri sludge eller oljehaltigt länsvatten,

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt565LF (2003:67) om … fartygsgenererat avfall …K 254) fat eller andra behållare som används för ilandlämningav sludge eller oljehaltigt länsvatten inte ärtätslutande, i god kondition och varaktigt märkta medinnehåll och fartygets namn eller inte ställs upp på denav hamnen anvisade platsen eller5) fartyget inte tillhandahållit personal för kopplingoch lösgöring ombord av slang mellan fartyget ochmottagningsanordningen.14 §. (2007/119) Undantag för fartyg som används itidtabellsbunden trafikÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan påansökan av fartygsägaren bevilja undantag från kraveni 11-13 §§ för fartyg som används i tidtabellsbundentrafik med täta och regelbundna hamnanlöp.För att undantag skall kunna beviljas måste det finnastillräckliga bevis för att fartygsgenererat avfall avlämnasoch avgifter betalas i någon av hamnarna längsfartygets rutt.15 §. LastresterBefälhavaren på ett fartyg som anlöper en hamn ilandskapet skall se till att lastrester avlämnas till enmottagningsanordning i hamnen i enlighet med bestämmelsernai Marpol 73/78.Avgift för avlämning av lastrester skall erläggas avden som använder en mottagningsanordning för lastrester.16 §. InspektionerÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skall utförainspektioner på fartyg för att förvissa sig om attbestämmelserna om avlämning av avfall och lastresterefterlevs. (2007/119)Minst 25 % av de fartyg som anlöper hamnar ilandskapet bör inspekteras årligen. Inspektion skall iförsta hand ske av fartyg som inte fullgjort sin anmälningsskyldigheti enlighet med 11 § eller som lämnatuppgifter som gett anledning att befara att fartygetbryter mot bestämmelserna i denna lag.17 §. PåföljderDen som uppsåtligen eller av oaktsamhet brytermot denna lag eller bestämmelser som utfärdats medstöd av lagen skall dömas till böter eller fängelse ihögst sex månader.För underlåtelse att lämna avfall i enlighet med12 § kan ansvar inte ådömas om hamnen inte kunde taemot fartygets avfall.18 §. LandskapsförordningGenom landskapsförordning kan bestämmelser utfärdasangående krav på1) mottagningsanordningar för fartygsrelaterat avfalloch lastrester och2) planer för mottagande och hantering av avfall ihamnar.19 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 november 2003.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan den träder i kraft.K 25Landskapsförordning (2003:67) ommottagning av fartygsgenererat avfalloch lastrester1 §. DefinitionerDefinitioner av olika hamntyper:a) En kommersiell hamn är en sådan hamn som huvudsakligenanvänds av andra fartyg än sådana somär utrustade eller i yrkesmässigt syfte används för attfånga fisk, eller sådana fartyg som används för sportellerfritidsändamål.b) En gästhamn är en sådan hamn som upplåterbåtplatser till gästande sport- och fritidsbåtar för kortaretidsperioder. Gästhamnar indelas i små och storagästhamnar. Små gästhamnar har färre än 400 registreradegästdygn per år. En stor gästhamn har fler än400 registrerade gästdygn per år. Antalet registreradegästdygn per år räknas ut som ett årligt medeltal förde tre senaste åren.c) En småbåtshamn är en sådan hamn som användssom hemmahamn för sport- och fritidsbåtar och därbåtens ägare vanligen besitter en viss förtöjningsplatsi hamnen. För att omfattas av reglerna om mottagningsanordningari denna förordning skall hamneninnehålla 50 eller flere förtöjningsplatser vid kaj ellerboj.d) En fiskehamn är en hamn som huvudsakligen användsav fartyg som fångar fisk i kommersiellt syfte.För att omfattas av denna förordning bör hamnenregelbundet användas som hemmahamn av minst 5fiskefartyg.e) Ett reparationsvarv är en anläggning där fartygyrkesmässigt repareras eller förvaras under kortare ellerlängre tidsperioder.2 §. Hamnens mottagningsanordning för fartygsgenereratavfallEn hamn skall ha en mottagningsanordning förmottagning av fartygsgenererat avfall och lastrester.Kraven på mottagningsanordningarna är olika förolika typer av hamnar enligt följande:1) Kommersiell hamnEn mottagningsanordning i en hamn med kommersielltrafik kan bestå av en fast placerad anläggningeller en mobil enhet som kommer till fartyget.Mottagningsanordningen skall kunna ta emot följandeavfallsfraktioner:a) osorterat avfall,b) plast,c) glas,d) wellpapp och kartong,e) metall,f) fast och flytande farligt avfall,g) toalettavfall,h) oljehaltigt slagvatten,i) biologiskt nedbrytbart avfall måste kunna tasemot efter den 1.1.2005.Om mottagningsanordningen är fast placerad ihamnen skall det finnas ett skåp för farligt avfall. Skåpetskall ha ett uppsamlingstråg ifall någon vätskebehållareläcker. Skåpet skall låsas under obevakad tid.K

566 Ålands lagsamlingK 25LF (2003:67) om … fartygsgenererat avfall …Inlämnat farligt avfall skall kunna märkas och innehållsdeklareras.Hamnen skall tillhandahålla pumpslang för pumpningav toalettavfall från fartyget till land. Pumpslangarnaskall provtryckas årligen.Mottagningsstationen bör vara väl upplyst och deolika kärlen skall vara försedda med lättförståeligasymboler och text som anger kärlets användningsändamål.2) Stora gästhamnarStora gästhamnar skall i hamnens omedelbara närhetha en mottagningsanordning för avfall som harföljande utrustning:a) Kärl för osorterat avfall.b) Kärl för plast.c) Kärl för glas.d) Kärl för wellpapp och kartong.e) Kärl för metall.f) Skåp för inlämning av fast och flytande farligtavfall. Skåpet bör ha ett uppsamlingstråg ifall någonvätskebehållare läcker. Skåpet skall låsas under obevakadtid. Inlämnat farligt avfall skall kunna märkasoch innehållsdeklareras.g) Mottagningsanordning för toalettavfall. Hamnenskall tillhandahålla pumpslang för pumpning av toalettavfallfrån båtarna till land. Pumpslangarna skallprovtryckas årligen.h) Kärl för insamling av biologiskt nedbrytbart avfallmåste finnas efter den 1.1.2005.Mottagningsstationen bör vara väl upplyst och deolika kärlen skall vara försedda med lättförståeligasymboler och text som anger kärlets användningsändamål.3) Små gästhamnarSmå gästhamnar och småbåtshamnar skall ha följandemottagningsanordningar:a) Kärl för osorterat avfall.4) Småbåtshamna) Kärl för osorterat avfallb) Mottagningsanordning för toalettavfall. Hamnenskall tillhandahålla pumpslang för pumpning av toalettavfallfrån båtarna till land. Pumpslangarna skallprovtryckas årligen.5) FiskehamnEn fiskehamn skall ha följande mottagningsanordningar:a) Kärl för osorterat avfall.b) Skåp för inlämning av fast och flytande farligtavfall. Skåpet bör ha ett uppsamlingstråg ifall någonvätskebehållare läcker. Skåpet skall låsas under obevakadtid. Inlämnat farligt avfall skall kunna märkasoch innehållsdeklareras.c) Mottagningsanordning för toalettavfall. Hamnenskall tillhandahålla pumpslang för pumpning av toalettavfallfrån båtarna till land. Pumpslangarna skallprovtryckas årligen.d) Mottagningsanordning för oljehaltigt slagvatten.e) Kärl för insamling av biologiskt nedbrytbart avfallmåste finnas efter den 1.1.2005.Mottagningsstationen bör vara väl upplyst och deolika kärlen skall vara försedda med lättförståeligasymboler och text som anger kärlets användningsändamål.6) ReparationsvarvEtt reparationsvarv skall ha följande mottagningsanordningar:a) Kärl för osorterat avfallb) Kärl för plastc) Kärl för glasd) Kärl för wellpapp, kartong och förpackningare) Kärl för metallf) Skåp för inlämning av fast och flytande farligtavfall. Skåpet bör ha ett uppsamlingstråg ifall någonvätskebehållare läcker. Skåpet skall låsas under obevakadtid. Inlämnat farligt avfall skall kunna märkasoch innehållsdeklareras.g) Mottagningsanordning för av toalettavfall. Hamnenskall tillhandahålla pumpslang för pumpning avtoalettavfall från båtarna till land. Pumpslangarnaskall provtryckas årligen.h) Mottagningsanordning för oljehaltigt slagvatteni) Kärl för insamling av biologiskt nedbrytbart avfallmåste finnas efter den 1.1.2005.Hamnen skall lämna information till användarna såsomstipuleras i 10 § landskapslagen om mottagningav fartygsgenererat avfall och lastrester. Informationenbör lämnas av hamnen i samband med att fartygenanmäler sin avsikt att lämna avfall. Informationenskall alltid finnas anslagen vid fasta mottagningsstationereller anslagen på hamnens anslagstavla. Informationenskall finnas tillgänglig i åtminstone svensk,finsk och engelsk språkdräkt.3 §. AvfallsplanerEn hamn skall enligt 7 § landskapslagen om mottagningav fartygsgenererat avfall och lastrester uppgöraen plan för mottagning och hantering av avfall.Avfallsplanens innehåll framgår i lagens 8 §. Därtillskall i planen lämnas följande uppgifter:1) hamnens namn,2) hamnens adress,3) namn på den hamnansvarige, eller i det fall attingen hamnavgift tas upp, på ägaren till den fastighetdär hamnen är belägen,4) namn och kontaktuppgifter till den person somkan kontaktas i den dagliga verksamheten,5) det uppskattade årliga totala antalet anlöp av fartygeller båtar,6) det uppskattade årliga antalet fartyg och båtarsom har behov att lämna avfall,7) det antal fartyg som har beviljats undantag frånatt lämna avfall i hamnen,8) en karta i minst skala 1:50000 där hamnen utmärks,9) en ritning över hamnen där mottagningsstationenutmärks,10) om hamnen ingått avtal med avfallshanteringsföretagför hanteringen av fartygsgenererat avfall ochlastrester skall kopia av avtalet bifogas,11) protokollsutdrag av myndighetens eller styrelsesbeslut i vilket det framgår att avfallsplanen fastställes.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt567LL (2006:82) om miljökonsekvensbedömningK 264 §. PåföljderDen som bryter mot denna förordning kan åläggasförbud, åläggande, vite eller straffrättsligt ansvar i enlighetmed 9 och 17 §§ landskapslagen om mottagningi hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester.5 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 november2003.K 26Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Inledande bestämmelserEn miljökonsekvensbedömning skall utföras somunderlag för en landskapsmyndighets eller en kommunalmyndighets planering och beslut, i den omfattningsom föreskrivs i denna lag, avseende ett projekt,en plan eller ett program som kan ha betydande miljöpåverkan.Syftet med en miljökonsekvensbedömning är attidentifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirektaeffekter som ett projekt, en plan eller ett programkan medföra dels på människor, djur, växter, mark,vatten, luft, klimat, landskap, materiella tillgångar ochkulturarv, dels på samspelet mellan dessa faktorer.2 §. DefinitionerI denna lag använda begrepp skall ha den betydelsesom anges i denna paragraf.Miljökonsekvensbedömning är en utredning och enbedömning som utgör ett underlag inför en landskapsmyndighetseller en kommunal myndighets beslutom ett projekt, en plan eller ett program. Miljökonsekvensbedömningbenämns MKB i denna lag. Bedömningenär den del av en MKB där olika alternativskonsekvenser analyseras.Projekt är en i denna lag avsedd specifik åtgärd somplaneras bli genomförd och därför är föremål för enMKB. Med ett projekt avses inte upprättande av enplan eller ett program för vilken en MKB skall görasenligt denna lag.MKB-ansvarig är den eller de som avser att genomföraett projekt eller en berörd myndighet som skallbesluta om en plan eller ett program.Miljöpåverkan är en sådan direkt eller indirekt, positiveller negativ miljöeffekt som följer av att en vissåtgärd genomförs eller inte genomförs.Beslutande myndighet är en landskapsmyndigheteller en kommunal myndighet vid vilken en MKBskall tjäna som underlag för ett beslut.2 kap. Miljökonsekvensbedömning3 §. Beslut som ska föregås av en MKB (2010/75)En MKB ska utföras som underlag för beslut omprojekt som kan ha betydande miljöpåverkan och somsärskilt angivits i landskapsförordning. Landskapsregeringenkan i landskapsförordning närmare beslutaom när utförande av MKB ska övervägas i andrafall än de som anges särskilt. Innan en beslutandemyndighet kräver att en MKB ska upprättas ska denMKB-ansvarige ges möjlighet att yttra sig. (2010/75)En MKB ska dessutom utföras som underlag för enmyndighets beslut om en plan eller ett program i defall planen eller programmet (2010/75)1) (2010/75) ska upprättas enligt landskapslag ellerlandskapsförordning,2) ger förutsättningar för tillstånd till projekt ellergodkännande av projekt,3) bedöms kunna få betydande miljöpåverkan samt4) (2010/75) avser jordbruk, skogsbruk, fiske, energiförsörjning,industri, transporter, avfallshantering,vattenhushållning, telekommunikationer, turism, regionutveckling,områdesanvändning, miljöskydd ellernaturvård eller omfattas av den skyldighet att göra bedömningsom avses i 24a § landskapslagen (1998:82)om naturvård.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningnärmare besluta om när utförande av MKB för enplan eller ett program ska övervägas i andra fall än desom anges i 2 mom. Innan beslut fattas att en sådanMKB ska göras ska samråd ske med berörda myndigheteri enlighet med vad landskapsregeringen och deberörda myndigheterna närmare kommer överens omoch där de berörda myndigheterna ges möjlighet attyttra sig inom en rimlig tidsram inom vilken samrådetska pågå. (2010/75)4 §. Grundkrav på en MKBI en MKB ska följande ingå (2010/75):1) en beskrivning av de ändamål som eftersträvasmed ett projekt, en plan eller ett program,2) en beskrivning av sådana i 1 § 2 mom. avseddamiljöförhållanden som utmärker de naturområden vilkakan påverkas väsentligt, inbegripet en redogörelseför i lag skyddade natur- eller kulturvärden som kanpåverkas samt en redogörelse av den miljöpåverkanav betydelse som kan följa,3) en beskrivning och analys av betydande miljöpåverkansom kan uppkomma som följd av olika huvudalternativ,såsom avseende tillvägagångssätt ochplatsval,4) en beskrivning och analys av nollalternativet,dvs. en analys av sådan miljöpåverkan som följer avatt ett projekt inte genomförs eller att en plan eller ettprogram inte fastställs,5) en sammanfattning av de synpunkter som har givitsvid avgränsningssammanträdet och de yttrandensom inlämnats avseende utkastet till MKB:en samtkommentarer till dessa synpunkter och yttranden samt6) (2010/75) en redogörelse för sådan miljöpåverkansom väsentligt kan ha verkan på miljön i ett områdeutanför landskapet och för hur information omgränsöverskridande påverkan enligt 14 § denna laghar beaktats.5 §. Särskilda krav på en MKB avseende en plan ellerett programI en MKB avseende en plan eller ett program skaföljande ingå (2010/75):K

568 Ålands lagsamlingK 26LL (2006:82) om miljökonsekvensbedömning1) en sammanfattning av planen eller programmetsinnehåll,2) (2010/75) de mål för skydd av miljön som uppställtspå internationell nivå och på gemenskaps- ellermedlemsstatsnivå och som är relevanta för planen ellerprogrammet och det sätt på vilket dessa mål ochvarje form av miljöhänsyn har beaktats under utarbetandetav planen eller programmet,3) (2010/75) en sammanfattning av skälen till valetav de alternativ som behandlats och en beskrivning avhur bedömningen gjorts och vilka problem som påträffatssåsom tekniska brister eller brist på kunskapnär de begärda uppgifterna sammanställdes,4) (2010/75) en beskrivning av de åtgärder som planerasför övervakning i enlighet med 14a §,5) en beskrivning av åtgärder som planeras för attförhindra, minska och uppväga varje betydande negativmiljöeffekt som följer av att en plan eller ett programgenomförs samt6) en icke-teknisk sammanfattning av de uppgiftersom ges enligt kraven i 4 §.Ursprungliga 2 och 3 pp. har blivit 5 och 6 pp genom (2010/75).3 kap. Utredning vid miljökonsekvensbedömning6 §. UtredningsansvarDen MKB-ansvarige skall bekosta och ansvara föratt det utförs en MKB.7 §. UtredningsutförandetDen MKB-ansvarige skall tillse att ett avgränsningssammanträdesom avses i 9 § ordnas för att avgränsaalternativ eller konsekvenser som utredningenskall omfatta.Den MKB-ansvarige skall se till att de utredningarutförs och att de uppgifter samlas in som behövs förMKB:en. Berörda myndigheter skall bistå enskildaMKB-ansvariga med tillgänglig information.8 §. Rådgörande med beslutande myndighet om MKBför ett projektDen MKB-ansvarige och de beslutande myndigheternaskall senast 14 dagar innan ett avgränsningssammanträdesom rör ett projekt rådgöra om utredningensomfattning och inriktning. De beslutande myndigheternaskall informera om de faktorer som har betydelseför beslutet i sakfrågan och som bör belysas iMKB:en.Det som har framkommit i kontakterna enligt1 mom. skall presenteras vid avgränsningssammanträdet.9 §. (2010/75) AvgränsningssammanträdeEnvar har rätt att delta i avgränsningssammanträdetsamt att ställa frågor och ge förslag till vilka alternativoch konsekvenser som bör ingå i bedömningen. Ävende myndigheter som informerats enligt 13 § har rättatt yttra sig i ärendet. Vid ett avgränsningssammanträdesom gäller en plan eller ett program ska samrådske med berörda myndigheter om omfattningen ochdetaljnivån av MKB:n.Avgränsningssammanträdet ska om möjligt hållas inärheten av det område där projektet ska genomföras.Den MKB-ansvarige ska utse en ordförande att ledaavgränsningssammanträdet. Den MKB-ansvarige elleren av denne utsedd person ska vid sammanträdetge en presentation av ärendet och ge förslag till alternativoch konsekvenser som ska ingå i bedömningen.Vid avgränsningssammanträdet ska protokoll föras.Protokollet ska utan dröjsmål justeras av sammanträdetsordförande och fogas till ärendets handlingar. Enkopia av protokollet ska därefter lämnas till de beslutandemyndigheterna.De förslag till utredningar av alternativ eller konsekvensersom framställs vid avgränsningssammanträdetska beaktas då MKB:n utförs.4 kap. Miljökonsekvensbedömningens dokument10 §. En MKB:s utformning och innehållEn MKB skall utgöra ett huvuddokument. Det skallutformas så noggrant och överskådligt så att det ärmöjligt att av dokumentet ensamt ta ställning till detsom en MKB behandlar.En fullständig förteckning över det material somanvänts vid utförandet av MKB:en samt protokolletfrån avgränsningssammanträdet skall fogas till huvuddokumentet.11 §. Utkast till MKBDen MKB-ansvarige skall upprätta ett utkast till enMKB vilket skall lämnas till de beslutande myndigheternaoch där hållas tillgängligt under kungörelsetiden.Ett sådant dokument skall så långt som möjligtuppfylla kraven på form och innehåll för en slutligMKB.Under den tid ett utkast till en MKB finns tillgänglighos myndigheten har envar rätt att studera ochskriftligen yttra sig över den. Inkomna yttranden skallredovisas och kommenteras i den slutliga MKB:en.Det skall dessutom framgå om och hur yttrandena harbeaktats.12 §. Slutlig MKBEfter granskning och revidering av utkastet tillMKB:en skall en slutlig MKB upprättas till grund förbeslut av berörd landskapsmyndighet eller kommunalmyndighet. När ett beslut skall föregås av en MKBskall den beslutande myndigheten ha tillgång till denslutliga MKB:en innan beslutet fattas.5 kap. [Kungörande] m.m.13 §. (2008/43) DelgivningDen MKB-ansvarige ansvarar för delgivning ochinformation enligt denna bestämmelse.Ett meddelande om beslutet om att en MKB skallupprättas skall anslås på landskapsregeringens ochberörd kommuns anslagstavla eller publiceras i minsten lokal tidning med allmän spridning i landskapetenligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9)för landskapet Åland om offentlig delgivning. Meddelandetskall anslås eller publiceras senast fjortondagar före avgränsningssammanträdet.Ett meddelande om att ett utkast till MKB har upprättatsskall anslås på landskapsregeringens och berördkommuns anslagstavla eller publiceras i minst enlokal tidning med allmän spridning i landskapet enligt

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt569LF (2006:86) om miljökonsekvensbedömningK 27vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapetÅland om offentlig delgivning. Meddelandet skall anslåseller publiceras minst tjugoen dagar före upprättandetav den slutliga MKB:en.I ett meddelande som avses i 2 och 3 mom. angesärendets art, vem den MKB-ansvarige är, vilka de beslutandemyndigheterna är, var handlingarna i ärendetfinns tillgängliga samt vart synpunkter får lämnas. Ettmeddelande enligt 2 mom. skall dessutom innehållauppgifter om tid och plats för avgränsningssammanträdet.Meddelandet och handlingarna i ett ärendesom avses i 2 och 3 mom. skall i mån av möjlighetockså publiceras i elektronisk form.Samtidigt med att en delgivning verkställs enligt2 eller 3 mom. skall sakägarna, såvida antalet sakägareinte överstiger trettio personer och de är kända,samt myndigheter som kan vara berörda eller som kanantas ha kännedom om fakta av någon betydelse förbedömningen delges ett meddelande med i 4 mom.föreskriven information per post genom brev enligtvad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapetÅland om vanlig delgivning.14 §. Information om gränsöverskridande miljöpåverkanOm ett projekt, en plan eller ett program i landskapetkan antas medföra betydande miljöpåverkani en region utanför landskapet skall den beslutandemyndigheten snarast informera landskapsregeringen.Landskapsregeringen skall därefter ge behörig myndigheti den berörda regionen all tillgänglig informationom sådan miljöpåverkan. Informationen skall gesi god tid före en tillståndsprövning eller senast närkungörelse om avgränsningssammanträde anslås enligtdenna lag.Om den behöriga myndigheten i den berörda regionenfår kännedom om ett projekt, en plan eller ettprogram i landskapet och anser att projektet, planeneller programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkani regionen samt uttryckligen begär att fåinformation om sådan påverkan, ska landskapsregeringenutan onödigt dröjsmål lämna den informationsom begärts till myndigheten ifråga. Samma tidsfristersom enligt 1 mom. gäller för lämnande av informationska iakttas. Vad som i 3 § 3 mom. föreskrivsom landskapsregeringens skyldighet att samråda medberörda myndigheter gäller även ifråga om i dennaparagraf avsedda myndigheter. (2010/75)14a §. (2010/75) ÖvervakningDen myndighet som ansvarar för att en plan ellerett program genomförs ska se till att genomförandetav planer och program som omfattas av en MKB samtbetydande miljökonsekvenser av detta övervakas påett sådant sätt att åtgärder vid behov kan vidtas i syfteatt förebygga och minska miljöolägenheter.7 kap. Ikraftträdelsebestämmelser15 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 november 2006.Genom denna landskapslag upphävs landskapslagen(1995:28) om miljökonsekvensbedömningar.K 27Landskapsförordning (2006:86) ommiljökonsekvensbedömning1 §. (2010/77) AllmäntI denna landskapsförordning finns bestämmelserom när miljökonsekvensbedömning ska utföras tillgrund för en landskapsmyndighets eller en kommunalmyndighets beslut om projekt, planer och program.2 §. (2010/77) Beslut som ska föregås av miljökonsekvensbedömningTill underlag för en landskapsmyndighets eller enkommunal myndighets beslut ska miljökonsekvensbedömningutföras i tillståndsärenden som rör byggandeav1) anläggning för djurhållning av fjäderfän medmer än 85 000 platser för broilers eller mer än 60 000platser för hönor,2) anläggning för djurhållande av svin med mer än3 000 platser för svin som väger mer än 30 kg eller900 platser för suggor,3) hamn avsedd för fartyg med en bruttodräktighetav mer än 1 350 (BT),4) anläggning för förbränning, fysikalisk-kemiskbehandling eller deponering av farligt avfall,5) vindkraftverk eller gruppstationer av vindkraftverkavsedda för produktion av 3 megawatt eller mer,6) byggande av kraftledning avsedd för 45 kilovolteller mer och med en sträckning om 5 kilometer ellermer eller7) projekt där miljökonsekvensbedömning ska utförasenligt rådets direktiv 85/337/EG om bedömningav inverkan på miljön av vissa offentliga och privataprojekt.3 §. Övervägande om miljökonsekvensbedömning i enskildaärendenEn myndighet skall överväga att utföra en miljökonsekvensbedömningtill underlag för beslut avseendeprojekt, om projekts miljöpåverkan till karaktäroch omfattning kan jämföras med påverkan av projektsom förtecknas i 2 §. Såsom miljöpåverkan skall därvidbeaktas projektets totala miljöpåverkan, inklusivepåverkan från redan genomförda delar av projektet ellertill följd av andra projekt.Vid övervägande enligt 1 mom. skall särskilt beaktasfrågor som rör projektets karaktäristiska egenskaper,lokalisering samt de möjliga miljökonsekvensernaskaraktäristiska egenskaper.Med karaktäristiska egenskaper i 2 mom. avses exempelvisett projektsa) omfattning,b) samverkan med andra projekt,c) utnyttjande av naturresurser,d) alstrande av avfall,e) föroreningar och störningar samt därmedf) sammanhängande olycksrisker, särskilt i förbindelsemed ämnen och teknik som används,Med lokalisering i 2 mom. avses exempelvisa) nuvarande markanvändning,b) naturresursernas relativa förekomst, kvalitet ochförnyelseförmåga i området,K

570 Ålands lagsamlingK 28LL (2009:56) om … lagen om avhjälpande av vissa miljöskadorc) den befintliga miljöns känslighet med särskilduppmärksamhet på– våtmarker,– kustområden,– bergs- och skogsområden,– naturreservat och andra områden som är skyddademed stöd av lag,– områden där miljön redan är hårt belastad, tätbefolkadeområden samt på– historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefullamarkområden.Med möjliga miljökonsekvensers karaktäristiskaegenskaper i 2 mom. avses exempelvis de positiva ellernegativa miljöeffekternasa) omfattning, geografiskt och med beaktande avden berörda befolkningens storlek,b) gränsöverskridande karaktär,c) betydelse och komplexitet,d) sannolikhet samt derase) varaktighet, vanlighet och reversibilitet.3a §. (2010/77) Överväganden om miljökonsekvensbedömningi enskilda ärenden gällande en plan eller ettprogramEn myndighet ska utföra en miljökonsekvensbedömningför en annan plan och program än de somanges i 3 § 2 mom. landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömningom planen eller programmetkan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vid avgörandetom planen eller programmet kan antas medförabetydande miljöpåverkan ska följande kriterierbeaktas:1) särdragen i planen eller programmet, särskiltmed hänsyn tilla) i vilken utsträckning planen eller programmetanger förutsättningarna för projekt och andra verksamheternär det gäller plats, art, storlek och driftsförhållandeneller genom att fördela resurser,b) i vilken utsträckning planen eller programmetpåverkar andra planer eller program, inklusive sådanasom ingår i ett hierarkiskt system,c) planens eller programmets betydelse för integreringenav miljöaspekter särskilt för att främja enhållbar utveckling,d) miljöproblem som är relevanta för planen ellerprogrammet,e) planens eller programmets betydelse för genomförandetav gemenskapens miljölagstiftning (t.ex. planeroch program som har samband med avfallshanteringeller skydd av vatten)2) särdragen hos påverkan och hos det område somkan antas komma att påverkas, särskilt med hänsyn tilla) sannolikhet, varaktighet och frekvens av påverkanoch möjligheten att avhjälpa den,b) påverkans ackumulerade art,c) påverkans gränsöverskridande art,d) riskerna för människors hälsa eller för miljön(t.ex. på grund av olyckor),e) påverkans storlek och fysiska omfattning (geografisktområde och antalet personer som kan antaskomma att beröras),f) betydelsen av och sårbarheten hos det områdesom kan antas komma att beröras på grund avi) kulturarvet eller speciella särdrag i naturen,ii) överskridna miljökvalitetsstandarder eller gränsvärden,iii) intensiv markanvändning ochg) påverkan av områden eller natur som har erkändnationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus.4 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 november2006.Genom förordningen upphävs landskapsförordningen(2000:10) om miljöberättelser och miljökonsekvensbedömningar.K 28 Landskapslag (2009:56) om tillämpningi landskapet Åland av lagen omavhjälpande av vissa miljöskador1 §. TillämpningsområdeMed de undantag som följer av denna lag ska lagenom avhjälpande av vissa miljöskador (FFS 383/2009)tillämpas i landskapet. Lagen tillämpas på avhjälpandeav naturskador som avses i 2a § landskapslagen(1998:82) om naturvård samt betydande negativmiljöpåverkan på vatten enligt 31a § landskapslagen(2008:124) om miljöskydd.Ändringar av lagen om avhjälpande av vissa miljöskadorska gälla i landskapet från tidpunkten för derasikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.Se K 30, Landskapslag (1998:82) om naturvård och K 1, Landskapslag(2008:124) om miljöskydd.2 §. Tillämpning av hänvisningarHänvisas i lagen om avhjälpande av vissa miljöskadortill bestämmelser i rikslagstiftningen som haren motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarnaavse bestämmelserna i landskapslagstiftningen.3 §. FörvaltningsuppgifterDe förvaltningsuppgifter som enligt lagen om avhjälpandeav vissa miljöskador sköts av myndigheteri riket ska i landskapet till den del förvaltningengrundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet påområdet, skötas av landskapets myndigheter.4 §. Landskapets ersättnings- och kostnadsansvarDet ersättnings- och kostnadsansvar som enligtlagen om avhjälpande av vissa miljöskador åliggerstaten ska åligga landskapet, till den del ansvaret uppkommittill följd av verksamhet vars reglering tillhörområdet för landskapets lagstiftningsbehörighet.5 §. LandskapsförordningLandskapsregeringen kan genom landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om1) hjälpåtgärder som avses i 5 § lagen om avhjälpandeav vissa miljöskador,2) vilka faktorer som ska beaktas vid valet av hjälpåtgärderenligt 6 § lagen om avhjälpande av vissa miljöskadoroch

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt571LF (2009:59) om avhjälpande av vissa miljöskadorK 293) vilka faktorer som ska beaktas vid fastställandeav myndighetens kostnader enligt 10 § 1 mom.2 punkten lagen om avhjälpande av vissa miljöskador.Landskapsregeringen kan även inom landskapetsbehörighet genom landskapsförordning besluta attförfattningar som utfärdats med stöd av lagen om avhjälpandeav vissa miljöskador ska tillämpas i landskapetoförändrade eller med de ändringar landskapsregeringenföreskriver.6 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagentillämpas inte på avhjälpande av skador som orsakatsav särskild verksamhet som upphört före lagensikraftträdande, även om skadan skulle ha framträttförst efter det att lagen har trätt i kraft.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan lagen träder i kraft.K 29Landskapsförordning (2009:59) om avhjälpandeav vissa miljöskador1 §. Bedömning av negativa effekter på arter eller biotoperVid bedömningen av en negativ effekts betydelseför en arts eller en biotops skyddsnivå ska en jämförelsegöras mellan1) den skyddsnivå som arten eller biotopen har iskadat tillstånd och de funktioner som arten eller biotopenhar i det tillståndet till förmån för andra naturresurseroch2) den skyddsnivå och de funktioner som arten ellerbiotopen skulle ha haft vid skadetillfället om inteskadan hade uppstått.Bedömningen ska i den utsträckning det är möjligtgöras med mätbara uppgifter om1) antalet individer, deras täthet eller utbredningsområde,2) de skadade enskilda individernas eller det skadadeområdets funktion i förhållande till bevarandetav arten eller biotopen, med utgångspunkt från artenseller biotopens sällsynthet och dess naturliga utbredninginom skadeplatsens närområde och i hela landskapet,3) artens livskraft och förmåga till förökning ellerbiotopens förmåga till återbildning och4) förmågan hos arten eller biotopen att, kort tidefter det att skadan har uppstått, återhämta sig utanhjälpåtgärder till ett tillstånd som endast genom artenseller biotopens egen dynamik leder till en skyddsnivåsom är minst lika hög som innan skadan uppstod.2 §. Effekter som inte betraktas som betydandeEn negativ effekt på en arts eller en biotops skyddsnivåska inte betraktas som betydande1) om den negativa effekten är mindre än en naturligvariation som kan anses vara normal för artenseller biotopens skyddsnivå eller funktioner för andranaturresurser,2) i den mån den negativa effekten har en naturligorsak,3) i den mån den negativa effekten har orsakats aven verksamhet eller åtgärd som direkt hänger sammanmed eller är nödvändig för skötseln och förvaltningenav det berörda området eller4) om arten eller biotopen, kort tid efter det attskadan har uppstått, kommer att återhämta sig utanhjälpåtgärder till det tillstånd som arten eller biotopenskulle ha haft vid skadetillfället om skadan inte hadeuppstått eller till ett tillstånd som endast genom artenseller biotopens egen dynamik leder till en skyddsnivåsom är minst lika hög som innan skadan uppstod.3 §. Bedömning av negativ miljöpåverkan på vattenVid bedömningen av betydelsen av negativ miljöpåverkanpå vatten beaktas1) halten av sådana vattenfarliga ämnen som avsesi [1 § vattenförordningen (1996:77) för landskapetÅland],2) en avsevärd försämring av ytvattnets ekologiskakvalitet samt3) en avsevärd försämring av de kvantitativa egenskapernahos en grundvattenförekomst.Se K 15, Vattenförordning (2010:93) för landskapet Åland, 5 §.4 §. Kompletterande och kompenserande hjälpåtgärderKompletterande och kompenserande hjälpåtgärderska i första hand inriktas på naturresurser ellernaturresursfunktioner som till sin typ, kvalitet ochomfattning motsvarar den skadade naturresursen ellernaturresursfunktionen. Om detta inte är möjligt inriktashjälpåtgärderna på alternativa naturresurser ellernaturresursfunktioner.Omfattningen av de kompletterande och kompenserandehjälpåtgärderna bestäms genom en uppskattningav värdet på den förlorade naturresursen ellernaturresursfunktionen. Om det inte är möjligt att idetalj fastställa omfattningen av kompletterande ochkompenserande åtgärder inom rimlig tid eller till skäligakostnader, kan hjälpåtgärderna bestämmas så attkostnaderna för dessa motsvarar det uppskattade värdetav de förlorade naturresurserna eller naturresursfunktionerna.De kompletterande och kompenserande hjälpåtgärdernaväljs ut så att de ger ytterligare naturresurseroch naturresursfunktioner på det skadade områdeteller på annan plats. Vid valet av åtgärder beaktastidspreferenserna och den tid det tar att genomföraåtgärderna. Om kompletterande hjälpåtgärder vidtasutanför skadeplatsen ska området i mån av möjlighetha en geografisk anknytning till det skadade området.5 §. Bedömning av alternativa hjälpåtgärderNär det finns alternativa hjälpåtgärder ska varjealternativ bedömas med utgångspunkt från bästa tillgängligateknik och med hänsyn till1) åtgärdens effekter på människors hälsa och säkerhet,2) kostnaden för att genomföra åtgärden,3) sannolikheten för att åtgärden blir framgångsrik,4) i vilken utsträckning åtgärden förebygger framtidaskador,K

572 Ålands lagsamlingK 30LL (1998:82) om naturvård5) i vilken utsträckning åtgärden innebär risk för attytterligare skador uppstår,6) i vilken utsträckning åtgärden gynnar naturresursenoch dess funktioner,7) i vilken utsträckning åtgärden tillgodoser berördasociala, ekonomiska och kulturella intressen ochsärskilda lokala intressen,8) den tid som krävs för åtgärden att avhjälpa skadan,9) i vilken utsträckning åtgärden leder till att denplats där skadan uppstod återställs samt10) om åtgärden vidtas på en annan plats, hur åtgärdenanknyter geografiskt till den plats där skadanuppstod.6 §. Kombination av hjälpåtgärderVid valet av hjälpåtgärder kan även sådana primärahjälpåtgärder väljas som inte helt återställer den skadadenaturresursen eller naturresursfunktionen i dessursprungliga tillstånd eller som kräver längre tid förgenomförande. Sådana åtgärder får enbart väljas omdet samtidigt vidtas sådana kompletterande och kompenserandehjälpåtgärder som gör det möjligt att uppnåen nivå som motsvarar det ursprungliga tillståndetför naturresurserna eller naturresursfunktionerna. Bestämmelserom valet av kompletterande och kompenserandeåtgärder finns i 4 och 5 §§.7 §. Myndighetens kostnaderSom kostnader för myndigheten som verksamhetsutövarenska svara för kan beaktas kostnader för1) utredningar som krävs för att fastställa skadanoch det överhängande hotet om en skada,2) utredningar som krävs för att fastställa de alternativahjälpåtgärderna,3) utredningar som krävs för val av hjälpåtgärder,4) nödvändig uppföljning av de hjälpåtgärder somvidtagits.8 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.Naturvård och jaktK 30Landskapslag (1998:82) om naturvård1 kap. Inledande bestämmelser1 §. Lagens syfteSyftet med denna lag är1) att vårda naturen inklusive landskapsbilden,2) att bevara naturens mångfald samt3) att stödja ett hållbart nyttjande av naturtillgångarnaoch naturmiljön.Vid tillämpningen av denna lag skall en gynnsamskyddsnivå eftersträvas för de arter och biotoper somförekommer i landskapet. Dessutom skall även ekonomiska,sociala och kulturella aspekter liksom regionalaoch lokala särdrag beaktas.2 §. AnsvarsreglerDet är en angelägenhet för var och en att verka föratt lagens syfte uppnås.Vid all slags verksamhet skall förfaras så att skadaundviks på naturen inklusive landskapsbilden där detär möjligt. Kan sådan skada inte undvikas skall de åtgärdervidtas som behövs för att motverka eller minskaskadan, om det kan ske utan oskäliga kostnader.2a §. (2009/57) NaturskadaMed naturskador avses skador som har en betydandeoch mätbar direkt eller indirekt effekt när detgäller att uppnå eller bibehålla en gynnsam skyddsnivåför1) de naturvärden i Natura 2000-områden enligt4 kap. för vilkas skydd områdena har införlivats i nätverket,2) de arter som avses i artikel 4.2 i rådets direktivom bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG), nedanfågeldirektivet, och räknas upp i dess bilaga I och påde arter som räknas upp i bilaga II till rådets direktivom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(92/43/EEG), nedan habitatdirektivet,3) de förekomstplatser för arter enligt 2 punktensom det enligt 15 § är förbjudet att förstöra eller försämraoch4) de arter som räknas upp i bilaga IV till habitatdirektiveteller för föröknings- och rastplatser för individerav de djurarter som avses i bilaga IV (a) tillhabitatdirektivet.Som naturskada betraktas dock inte en sådan negativeffekt som det med stöd av 15 § 2 mom. eller 16 §2 mom. har beviljats ett undantag för.Den negativa effektens betydelse ska bedömas i förhållandetill biotopernas eller arternas skyddsnivå vidtidpunkten för skadan samt deras funktioner och naturligaförmåga till återbildning. Närmare bestämmelserom de faktorer som bestämmer den negativa effektensbetydelse utfärdas genom landskapsförordning.3 §. DefinitionerI denna lag avses medbiotop: ett område i naturen där ett visst växt- ellerdjursamhälle förekommer,biologisk mångfald: variationsrikedomen blandlevande organismer och de biotoper i vilka de förekommer,hållbart nyttjande: att nyttja naturresurserna ochden biologiska mångfalden på ett sätt och i en utsträckningsom inte leder till en långsiktig minskningav naturresurserna och den biologiska mångfalden.4 §. Förvaltningen av naturvårdenFörvaltningen av naturvården i landskapet handhasav landskapsregeringen och kommunerna. Om inteannat anges i denna lag skall landskapsregeringenövervaka att lagen och med stöd av den utfärdade bestämmelserefterlevs.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt573LL (1998:82) om naturvårdK 302 kap. Fredning av områden5 §. NaturreservatOm det i ett område förekommer en art, en biotopeller ett ekosystem som är sällsynt eller om ettområde är av särskild betydelse för kännedomenom landskapets natur eller representativt för en vissnatur typ kan området fredas genom att inrättas somnaturreservat.Ett naturreservat inrättas inte inom ett område förvilket stads- eller byggnadsplan fastställts.6 §. NaturminneEn naturbildning som bör bevaras på grund av sinbetydelse för kännedomen om landskapets natur, sinskönhet eller märkliga beskaffenhet kan fredas somnaturminne. Fredningen kan även innefatta ett sådantmarkområde omkring naturbildningen som krävs föratt bevara dess särart och betydelse.7 §. Tillfälligt åtgärdsförbudNär fråga uppkommit om inrättande av ett naturreservateller om skydd av ett område enligt 21 §4 mom. kan landskapsregeringen förbjuda att områdetanvänds på ett sådant sätt som medför att områdetsskyddsvärde reduceras (tillfälligt åtgärdsförbud). Etttillfälligt åtgärdsförbud enligt denna paragraf kan utfärdasför högst två år. Om särskilda skäl föreliggerkan dock åtgärdsförbudets giltighetstid förlängas medytterligare ett år. Innan beslut fattas om ett tillfälligtåtgärdsförbud eller om förlängning av dess giltighetstidskall fastighetsägaren beredas möjlighet att yttrasig.Ett tillfälligt åtgärdsförbud enligt denna paragrafutfärdas inte då inrättandet av ett naturreservat skergenom expropriation.8 §. FredningsbeslutLandskapsregeringen fattar beslut om inrättande avnaturreservat och fredning av naturminne (fredningsbeslut).Innan ett fredningsbeslut fattas skall kommunenhöras.I fredningsbeslutet skall ändamålet med fredningensamt nödvändiga begränsningar i rätten att utnyttjaområdet (åtgärdsbegränsning) anges. Åtgärdsbegränsningeni ett område får inte vara större än vadsom krävs för att trygga ändamålet med fredningen. Ifredningsbeslutet kan även undantag från åtgärdsbegränsningaranges.Ett område som ägs av annan än landskapet inrättassom naturreservat eller naturminne med fastighetsägarenssamtycke.Ett fredningsbeslut är i kraft oberoende av att områdetbyter ägare. Ett fredningsbeslut leder inte tillinskränkning av särskild rätt som förvärvats innanbeslutet kungjorts.9 §. Enskilda undantag från åtgärdsbegränsningLandskapsregeringen kan för vetenskapliga ändamåli enskilda fall medge undantag från en åtgärdsbegränsninginom ett fredat område.Fastighetsägaren skall underrättas om undantagsom avses i 1 mom. när sådana medges inom ett områdesom ägs av enskild. I fråga om ingrepp av meraomfattande karaktär skall fastighetsägaren beredasmöjlighet att yttra sig innan undantag medges.10 §. Naturreservat inom arrenderat områdeI enskilda fall och om inga andra möjligheter tillfredning finns kan ett naturreservat inrättas inom ettområde som landskapsregeringen arrenderat för dettaändamål. Fredningstiden omfattar tiden för arrendetoch skall vara minst tio år.11 §. Tillsyn och skötselTillsynen över naturreservat och naturminnen åliggerlandskapsregeringen.Skötseln av naturreservat och naturminnen ankommerpå landskapsregeringen. Skötseln av ett naturreservateller ett naturminne som innehas av enskild kandock genom avtal överlåtas till fastighetsägaren.12 §. Upphävande av fredningsbeslutEtt fredningsbeslut får upphävas endast om områdetsskyddsvärde avsevärt har minskat eller om fredningenförhindrar att ett projekt eller en plan av stortallmänintresse genomförs. Om ett fredningsbeslutupphävs till förmån för ett projekt eller en plan skalllandskapsregeringen sträva till att freda ett ur naturskyddssynpunktmotsvarande område. I ett beslut omupphävande skall grunden för upphävandet anges.Innan landskapsregeringen upphäver ett fredningsbeslutsom avser ett naturreservat som innehas av enskildskall kommunen och fastighetsägaren höras. Påmotsvarande sätt skall fastighetsägaren höras när detgäller ett naturminne som ägs av enskild.13 §. Anteckning i fastighetsregistretEtt fredningsbeslut som avser naturreservat somägs av enskild och beslut om upphävande av sådantskall antecknas i fastighetsregistret.Landskapsregeringen skall utan dröjsmål underrättaden myndighet som för fastighetsregistret när etti denna paragraf avsett beslut har fattats.Se Mi 116 FL II.3 kap. Skydd av arter och biotoper14 §. Fridlysning och partiell fridlysning (2002/2)Med undantag av de djurarter som är föremål förjakt enligt jaktlagstiftningen är samtliga vilda däggdjuroch fåglar samt dessa fåglars bon och ägg ständigtfridlysta. Genom landskapsförordning bestämsvilka andra djur och växter som är fridlysta inomlandskapet.Exemplar av en fridlyst växt- eller djurart får inteavlägsnas, dödas eller påverkas på sådant sätt att artensfortplantning eller fortsatta existens äventyras.Fridlysning enligt denna paragraf hindrar emellertidinte att den pågående markanvändningen fortsätter.Vid markanvändningen skall åtgärder som kan störaeller skada exemplar av fridlysta arter undvikas omdet endast medför ringa olägenhet för fastighetsägareneller innehavaren av särskild rätt till fastigheten.Genom landskapsförordning kan bestämmas att enväxt- eller djurart skall åtnjuta skydd i något avseende(partiell fridlysning). Partiell fridlysning får inte innebäraatt arten får ett lika starkt eller starkare skydd änK

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt575LL (1998:82) om naturvårdK 30vandet kan motiveras av skäl som rör människorshälsa, betydelsefulla konsekvenser för miljön ellerden allmänna säkerheten behöver kommissionen intehöras.24 §. Förbud mot införsel till landskapetOm det krävs av naturskyddsskäl eller för att uppfyllalandskapets internationella förpliktelser kanlandskapsregeringen förbjuda införsel av exemplar avdjur- och växtarter samt produkter som utvunnits ursådana.24a §. (2010/76) Bedömning av projekt och planerOm ett projekt eller en plan, antingen i sig eller isamverkan med andra projekt eller planer, sannolikti betydlig utsträckning försämrar naturvärdena i ettområde som finns angivet i en sådan i 21 § denna lagavsedd förteckning över områden som bör fredas ellersom redan av landskapsregeringen i enlighet med22 § denna lag förklarats som särskilt skyddsområde,ska den som genomför projektet eller gör upp planenpå behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Detsammagäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanförområdet som sannolikt har betydande skadliga verkningarsom når området.Den myndighet som beviljar tillståndet eller godkännerplanen ska se till att den bedömning som avsesi 1 mom. har gjorts. I det fall där konsekvenserna bedömtspå ett annat sätt än genom ett MKB-förfarandeska myndigheten begära utlåtande av landskapsregeringenoch av den som förvaltar området.En myndighet som på grundval av anmälningsskyldighetsom bestämts i lag eller förordning har fått anmälanom ett projekt eller en plan som avses i 1 mom.ska inom ramen för sina befogenheter vidta åtgärderför att avbryta genomförandet av projektet eller planentills den bedömning som avses i 1 mom. har gjortsoch de utlåtanden som avses i 2 mom. har inhämtats.Myndigheten ska också underrätta landskapsregeringenom saken.5 kap. Vård av landskapsbilden25 §. Skyltning i naturenSkyltar och andra anordningar för information, reklamoch liknande ändamål (reklamskyltar) får sättasupp utanför stads- eller byggnadsplanerat områdeom de motsvarar landskapsregeringens bestämmelser.Bestämmelser om reklamskyltar utfärdas genomlandskapsregeringens beslut eller genom landskapsförordning.För annonsering om sammanträden, kulturella möten,idrottstävlingar, nöjestillställningar eller andra sådanasammankomster eller medborgerliga val tillämpasinte 1 mom. Detsamma gäller reklamskylt somsätts upp på byggnad eller i byggnadens omedelbaranärhet och som avser verksamhet som idkas där ellervaror som säljs där. En reklamskylt som sätts upp medstöd av detta moment skall utformas och placeras såatt den anpassas till omgivningen.Om reklamskyltar inom stads- eller byggnadsplaneratområde bestäms i kommunal byggnadsordning.Se även N 2, Landskapslag (1957:23) om allmänna vägar ilandskapet Åland, 60 §.26 §. Åverkan på naturföremålPå klippor, stenblock, träd och andra naturföremålfår inte skrivas, ritas, målas eller på annat sätt framställasord, bilder eller andra tecken eller symbolersåvida det inte görs i uppenbart skäligt syfte eller medstöd av lag.27 §. NedskräpningDet är inte tillåtet att skräpa ned utomhus, vare sig inaturen eller inom bebyggda områden, med glas, plåt,plast, papper eller annat avfall. Kommunen övervakaratt denna paragraf efterlevs. Om renhållning bestämssärskilt.28 §. Förfulande av landskapsbildenByggnader får inte lämnas att förfalla så att de förfularlandskapsbilden. Inte heller får annat material änträvaror, lantbruksprodukter eller -förnödenheter hållasupplagrade utanför område med fastställd stadsellerbyggnadsplan så att landskapsbilden sedd frånallmän kommunikationsled eller allmän plats förfulas.Kommunen övervakar att denna paragraf efterlevs.6 kap. Täktverksamhet29 §. DefinitionMed täkt avses i denna lag tagande av sten, grus,sand, matjord, torv eller därmed jämförbara nyttigheterför bortforsling eller för lagring eller förädling påplatsen.Bestämmelserna om täkt tillämpas även på sprängningsarbetesom resulterar i att betydande mängdermaterial lösgörs.30 §. AktsamhetsreglerEn täkt får inte öppnas på ett sådant sätt att en vackerlandskapsbild, betydande skönhetsvärden hos natureneller speciella naturförekomster förstörs eller såatt naturförhållandena genomgår betydande skadligaförändringar.En täkt skall förläggas och täktverksamheten ordnasså att dess skadliga inverkan på naturen och landskapsbildenblir så liten som möjligt och att verksamheteninte för bosättningen eller miljön medför faraeller sådan olägenhet som till skäliga kostnader kanundvikas. När täktverksamheten har avslutats skallnödvändiga åtgärder vidtas för att återställa området.31 §. TäkttillståndFör öppnande av täkt krävs landskapsregeringenstillstånd.En täktplan skall fogas till ansökan om täkttillståndenligt landskapsregeringens anvisningar. Täktplanenskall åtminstone innefatta en utredning om de åtgärdersom kommer att vidtas för att undanröja ellerbegränsa företagets skadliga inverkan på naturmiljönsamt för att återställa området när verksamheten harupphört.Ett täkttillstånd skall beviljas om en enligt bestämmelsernauppgjord täktplan har framlagts och täktverksamheteneller regleringen av denna inte står istrid med aktsamhetsreglerna i 30 §. Ett täkttillståndkan förenas med villkor som behövs av naturvårdsskäleller för att trygga säkerheten kring täkten. Land­K

576 Ålands lagsamlingK 30LL (1998:82) om naturvårdskapsregeringen kan också fordra att sökanden, innantäkten öppnas, skall ställa godtagbar säkerhet för attåtaganden enligt täktplanen fullföljs eller för att villkorsom förenats med täkttillståndet fullgörs.Innan en ansökan om täkttillstånd slutligt prövasskall kommunen höras.32 §. Undantag från kravet på täkttillståndLandskapsregeringens tillstånd enligt denna lagkrävs inte för öppnande av sådan täkt som sker förhusbehov eller som grundar sig på ett tillstånd av myndigheteller på en plan som fastställts av myndighet.Oavsett vad som stadgas i 1 mom. krävs dock täkttillståndför öppnande av husbehovstäkt som innefattarsprängningsarbete som resulterar i att betydandemängder material lösgörs. I enskilda fall kan landskapsregeringenmedge undantag från kravet på täkttillståndenligt detta moment.33 §. ÖvervakningLandskapsregeringen övervakar att denna lag ochbestämmelser som utfärdats med stöd av den efterlevsvid verksamhet som avses i detta kapitel. Landskapsregeringenkan genom en överenskommelse överlåtaövervakningen enligt denna paragraf till kommunen.34 §. Utövarens ersättningsskyldighetOm en verksamhet som avses i detta kapitel medförskada eller olägenhet för en annan fastighet eller förnyttjandet av den, har fastighetsägaren eller innehavarenav särskild rätt till fastigheten rätt att få full ersättningför detta av verksamhetsutövaren. Ersättningskall yrkas inom fem år från det att skadan eller olägenhetenuppstått. Om en överenskommelse inte kannås skall ersättningsfrågan avgöras med iakttagande itillämpliga delar av landskapslagen (1979:62) om expropriationav fast egendom och särskilda rättigheter.7 kap. Inlösning och ersättning35 §. Landskapets expropriationsrättLandskapet har rätt att för inrättande av ett naturreservateller fredande av ett naturminne exproprierafast egendom samt att i expropriationsväg fastställainskränkningar i ägarens rätt att nyttja sådan egendom.Innan beslut om expropriation fattas skall kommunenhöras.När fråga om expropriation uppkommer, kanlandskapsregeringen förbjuda sådan användning avfastigheten som skulle äventyra ändamålet med expropriationen(tillfälligt åtgärdsförbud). Ett tillfälligtåtgärdsförbud enligt denna paragraf kan utfärdas förhögst ett år.36 §. Landskapets inlösningsskyldighetNär en ansökan om täkttillstånd har avslagits ärlandskapet skyldigt att lösa in området i fråga omfastighetsägaren kräver det, såvida området inte kananvändas för jord- eller skogsbruk, byggande ellermotsvarande ändamål som medför skälig nytta. Inlösningsskyldighetenuppstår inte förrän avgörandet itillståndsfrågan har vunnit laga kraft.Den kommun där området är beläget har dock rättatt i första hand lösa in område som avses i 1 mom.Landskapsregeringen skall omedelbart underrättakommunen när sådant krav på inlösen har framställts.Är området enligt landskapsregeringens bedömningav särskild betydelse med hänsyn till naturvården tillkommerdock inlösningsrätten landskapet oberoendeav kommunens inlösningsanspråk.37 §. Landskapets ersättningsskyldighetMedför bestämmelser som utfärdas med stöd av15 eller 16 § en olägenhet som inte är ringa har fastighetsägarenrätt till full ersättning för olägenheten.Fastighetsägaren har emellertid inte rätt till ersättningföre en ansökan om tillstånd att avvika från bestämmelsernahar avslagits.Medför ett fredningsbeslut som fattas enligt dennalag en olägenhet som inte är ringa, har fastighetsägarenrätt att av landskapet få full ersättning förolägenheten. Detsamma gäller om ett avtal som slutsmed stöd av 21 § 4 mom. medför att fastighetsägarenåsamkas olägenhet som inte är ringa.Rätt till ersättning som fastighetsägare har enligtdenna paragraf tillkommer på samma sätt innehavareav särskild rätt till fastigheten.38 §. Landskapets ersättningsskyldighet vid tillfälligtåtgärdsförbudMedför ett tillfälligt åtgärdsförbud enligt 7 § olägenhetsom inte är ringa, gäller rätt till ersättning enligt37 §. Om fredning inte kommer till stånd är densom har fått ersättning skyldig att betala tillbaka ersättningför olägenhet som inte längre åsamkas.Ersättning som erlagts enligt 1 mom. skall beaktasvid bestämmande av ersättning enligt 37 § 2 mom. såatt ersättning för en och samma olägenhet endast erläggsen gång.Medför ett tillfälligt åtgärdsförbud enligt 35 § olägenhetsom inte är ringa har den som har rätt till ersättningenligt 37 § rätt till full ersättning för olägenhetenom expropriation inte kommer till stånd.39 §. Bestämmande av ersättningErsättning som skall erläggas enligt denna lag bestämsgenom överenskommelse mellan landskapsregeringenoch den som har rätt till ersättningen. Omingen överenskommelse nås skall ersättningen bestämmasgenom tillämpning av landskapslagen om expropriationav fast egendom och särskilda rättigheter.Se H 12, Landskapslag (1979:62) om expropriation av fastegendom och särskilda rättigheter.8 kap. Straff och andra påföljder40 §. NaturvårdsförseelseDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet1) olagligt vidtar åtgärder i strid med ett fredningsbesluteller i strid med ett avtal om skydd enligt 21 §4 mom.,2) utan erforderligt tillstånd överlåter, tar emot ellerpå annat sätt anskaffar, saluför eller håller i ägo exemplarav arter som är fridlysta enligt denna lag eller3) på annat sätt bryter mot denna lag eller med stödav den utfärdade bestämmelserskall, om det inte i denna eller annan lag föreskrivsett strängare straff för gärningen, dömas för naturvårdsförseelsetill böter.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt577LL (1998:82) om naturvårdK 3041 §. NaturvårdsbrottDen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet1) bryter mot en fredningsbestämmelse som avserväxt- eller djurart vilken har förklarats som särskiltskyddsvärd,2) i strid med 16 § 3 mom. ändrar en biotop vilkenhar förklarats som särskilt skyddsvärd,3) utan erforderligt täkttillstånd öppnar en täkt ellerpåbörjar sådant sprängningsarbete som avses i 29 §2 mom. eller4) i strid med 19 § i naturen planterar en växtarteller släpper ut en djurart som inte utgör ett naturligtinslag i landskapets flora eller faunaskall, om inte överträdelsen anses vara ringa, dömasför naturvårdsbrott till böter eller till fängelse ihögst två år.På naturvårdsbrott tillämpas vad som bestäms omjuridiska personers straffansvar i 9 kap. strafflagen(FFS 39/1889). (2011/43)Se St 101 FL I.42 §. TvångsmedelDen som vidtar åtgärder i strid med denna lag ellerbestämmelser som utfärdats med stöd av den ellersom försummar att fullgöra sina skyldigheter enligtdenna lag eller nämnda bestämmelser kan av denövervakande myndigheten förbjudas att fortsätta medden rättsstridiga verksamheten eller att fullgöra sinaskyldigheter inom utsatt tid. Tvångsåtgärder vidtasdock inte om det begångna felet är ringa.Den övervakande myndigheten kan förena förbudoch ålägganden som meddelats med stöd av 1 mom.med vite eller med hot om fullgörande av skyldigheternapå den försumliges bekostnad.Polisen är skyldig att ge handräckning om det ärnödvändigt för att avbryta en rättsstridig åtgärd somavses i denna paragraf.42a §. (2009/57) Förebyggande och avhjälpande avnaturskadorOm en fysisk eller juridisk person som bedriveryrkesverksamhet eller som i praktiken beslutar omsådan verksamhet (verksamhetsutövare) uppsåtligteller av oaktsamhet genom en åtgärd som strider motdenna lag eller mot bestämmelser som har utfärdatsmed stöd av den eller genom en försummelse förorsakaren naturskada eller ett överhängande hot om ennaturskada, ska verksamhetsutövaren utan dröjsmålunderrätta den övervakande myndigheten om naturskadaneller det överhängande hotet om en naturskadaoch vidta behövliga åtgärder för att förebygganegativa effekter eller begränsa dem så att de blir såsmå som möjligt.Efter att ha fått kännedom om naturskadan ellerdet överhängande hotet om en naturskada ska denövervakande myndigheten, utöver vad som bestämsi 42 §, ålägga den verksamhetsutövare som orsakatolägenheten att vid behov vidta åtgärder för att förebygganegativa effekter eller begränsa dem så att deblir så små som möjligt, samt ålägga verksamhetsutövarenatt vidta hjälpåtgärder enligt landskapslagen(2009:56) om tillämpning i landskapet Åland av lagenom avhjälpande av vissa miljöskador. Den övervakandemyndigheten kan förena åläggandet med vite ellermed hot om att den åtgärd som inte vidtagits utförspå den försumliges bekostnad eller att verksamhetenavbryts.Den övervakande myndigheten har rätt att utanhinder av sekretessbestämmelserna få de uppgifterav verksamhetsutövaren som är nödvändiga för attförebygga eller avhjälpa naturskador eller förebyggariskerna för sådana.Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte pånaturskador vars förebyggande och avhjälpande reglerasi landskapslagen (2008:124) om miljöskydd.Se K 28, Landskapslag (2009:56) om tillämpning i landskapetÅland av lagen om avhjälpande av vissa miljöskador och K 1,Landskapslag (2008:124) om miljöskydd.43 §. FörverkandepåföljdDet som erhållits genom en gärning som avses i 40eller 41 § eller dess värde skall dömas förverkat tillstaten.44 §. Rätt till omhändertagandeDen som har till uppgift att övervaka att denna lageller med stöd av den utfärdade bestämmelser efterlevshar rätt att omhänderta jakt-, insamlings- ochannat redskap som använts i strid med lagen ellernämnda bestämmelser. Detsamma gäller det som åtkommitsgenom användande av sådant redskap.Det som omhändertagits enligt 1 mom. skall utandröjsmål överlämnas till polisen.45 §. Rätt att föranstalta om synFinns det skäl att anta att brott begåtts mot dennalag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser, harden övervakande myndigheten rätt att föranstalta omsyn på platsen.Polisen är skyldig att ge erforderlig handräckning ifall som avses i 1 mom.9 kap. Särskilda bestämmelser46 §. Delgivning av fredningsbeslut (2008/40)Ett meddelande om fredningsbeslutet skall genomoffentlig delgivning publiceras i minst en lokal tidningmed allmän spridning i landskapet enligt vadsom föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapetÅland. Bestämmelser om publicering av ettfredningsbeslut i Ålands författningssamling finns ilandskapslagen (1993:112) om Ålands författningssamling.(2008/40)Ett fredningsbeslut som avser ett naturreservat skallanslås på lämpligt ställe inom området. Ett fredningsbeslutsom avser ett naturminne skall anslås på lämpligplats invid skyddsobjektet.Landskapet skall bekosta och sätta upp de anslagsom avses i detta moment.47 §. ÄndringssökandeBeslut som landskapsregeringen fattat med stödav denna lag kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.Landskapsregeringen kan bestämma attett beslut som fattats med stöd av denna lag skall iakttastrots eventuella besvär, såvida inte besvärsmyndighetenbeslutar något annat.K

578 Ålands lagsamlingK 30LL (1998:82) om naturvårdI kommunallagen (1997:73) för landskapet Ålandfinns bestämmelser om sökande av ändring i ett beslutsom en kommunal myndighet har fattat enligt dennalag.Se E 1, Kommunallag (1997:73) för landskapet Åland.48 §. Närmare bestämmelserNärmare bestämmelser om verkställigheten ochtillämpningen av denna lag kan utfärdas genom landskapsförordning.49 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 september 1998.Åtgärder för verkställigheten av denna lag får vidtasinnan lagen träder i kraft.50 §. ÖvergångsbestämmelserGenom denna lag upphävs landskapslagen(1977:41) den 23 maj 1977 om naturvård. Om det iannan lagstiftning hänvisas till den upphävda lagenskall hänvisningarna i tillämpliga delar avse bestämmelsernai denna lag.Beslut om inrättande av naturreservat och fredandeav naturminnen liksom beslut som avser fridlystaoch särskilt skyddsvärda arter som fattats med stödav den upphävda lagen förblir i kraft tills något annatbestäms med stöd av denna lag.Tillstånd som [landskapsstyrelsen] beviljat innandenna lag träder i kraft förblir gällande under den tidsom föreskrivits i respektive tillstånd. Ansökningar omtillstånd som är under behandling när denna lag träder ikraft skall behandlas enligt den upphävda lagen.Förteckning över fredningsbeslutSe K 30, Landskapslag (1998:82) om naturvård, 8 §.Naturreservat:Ramsholmen i Jomala kommun (1974:31)Almskogen i Finströms kommun (1987:32)Svartnö och Kaja holmar i Hammarlands kommun(1987:29)Espholmen i Mariehamns stad (1987:30)Nåtö-Jungfruskär i Lemlands kommun och Mariehamnsstad (2005:13)Björkör i Föglö kommun (1974:28)Lövdal i Jomala kommun (1974:57)Länsmansgrund i Saltviks kommun (1987:33)Östra Långskär-Sandskär i Kökars kommun(1988:31)Blåskären-Salungarna-Stora Bredgrundet i Brändökommun (1980:4)Stora Lökskär i Lemlands kommun (1980:8)Iriskärret i Jomala kommun (1981:45)Fjärdskär och Harrgrund i Sunds kommun(1986:12)Herröskatan i Lemlands kommun (1987:31)Östra Rödklobb i Eckerö kommun (1988:28)Norra Hastersboda i Föglö kommun (1988:30)Skag i Lumparlands kommun (1989:32)Idö i Kökars kommun (2005:10)Hemdal i Vårdö kommun (1990:15)Prästgårdsnäset i Finströms kommun (1992:55)Åsgårda stenåkrar i Saltviks kommun (1994:2)Höckböleholmen i Geta kommun (1994:3)Skålklobbarna i Vårdö kommun (1994:80)Lillnäsberget-Tingö i Sunds kommun (1995:34)Sandskär i Kökar kommun (1996:27)Boxö i Saltviks kommun (1996:28)Granö holme i Föglö kommun (1996:67)Lökö naturreservat i Äppelö by i Hammarlandskommun (1997:21)Bistorp stenåkrar naturreservat i Bistorp by i Lemlandskommun (1997:46)Träsket naturreservat i Eckerö kommun (1998:21)Gloet naturreservat i Vårdö kommun (1998:119)Blacksunds naturreservat i Kumlinge kommun(1999:60)Bråttö naturreservat i Föglö kommun (1999:66)Höckböleholmen naturreservat i Geta kommun(2000:74)Sandön naturreservat i Föglö kommun (2001:15)Näset naturreservat i Kumlinge kommun (2001:16)Södra Uddhagarna naturreservat i Eckerö kommun(2001:67)Ängessjö naturreservat i Hammarlands kommun(2001:68)Prästgårdsskogen naturreservat i Sunds kommun(2001:69)Moren naturreservat i Jomala kommun (2002:62)Björkör naturreservat i Föglö kommun (2003:3)Norra Uddhagarna naturreservat i Eckerö kommun(2003:22)Idskärs naturreservat i Finströms kommun (2005:9)Knöppelskärs naturreservat i Saltviks kommun(2005:11)Kråkskärs naturreservat i Saltviks kommun(2005:12)Löfvik naturreservat i Sunds kommun (2008:56)Båtskär naturreservat i Lemlands kommun(2008:57)Gunnarsby naturreservat i Sunds kommun(2008:58)Näsgärdan naturreservat i Hammarlands kommun(2008:88)Toböle naturreservat i Saltviks kommun (2008:89)Signilskär-Märket naturreservat i Hammarlandskommun (2009:28)Svenstjälpa naturreservat i Vårdö kommun(2009:30)Kvarnsjöskogen naturreservat i Saltviks kommun(2011:79)Naturminnen:Naturbildningen ”Källskärskannan” på Källskär iKarlby by i Kökar kommun (1925:38)Tvenne slånbuskar på Svinö holme i Jomala kommunoch gammal ek på Hamnholm i Saltviks kommun(1934:15)Säregen tall i Torp by i Eckerö kommun (1970:31)Säregen björk i Möckelö by i Jomala kommun(1970:32)Två popplar i Tjudö by i Finströms kommun (ej publiceratbeslut)

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt579LF (1998:113) om naturvårdK 31Fyra askar och en silverpoppel i Prästgården by iJomala kommun (1981:44)Stenåkern ”Stenögat” i Åsgårda by i Saltviks kommun(1993:55)En ek och ett flyttblock i Kvarnbo by i Saltvikskommun (1994:31)En allé i Nääs by i Saltviks kommun (1996:30)Upphävande av beslutet (1981:44) såvitt avser silverpoppeln(2000:12)Växtarter:Se K 31, Landskapsförordning (1998:113) om naturvård, 4 §.Djurarter:Se K 31, Landskapsförordning (1998:113) om naturvård, 2 och3 §§.Samtliga däggdjur och fåglar m.u.a. de arter somomnämns i jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland.Sälskyddsområde: se under 26 § jaktlagen(1985:31) för landskapet Åland.Fågelskyddsområde: se under 26 § jaktlagen(1985:31) för landskapet Åland.K 31Landskapsförordning (1998:113) omnaturvård1 kap. Inledande bestämmelser1 §. Tillämpning och övervakning[Landskapsstyrelsen] skall tillämpa landskapslagenom naturvård och sköta övervakningen av stadgandenai lagen på sådant sätt att det fortlöpande är möjligtatt bedöma skyddsnivån för de arter och naturtypersom förekommer i landskapet. Därvid bör särskilduppmärksamhet ägnas fridlysta arter, de primärt skyddadenaturtyper och arter som anges i rådets direktiv92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöersamt vilda djur och växter, samt de ärendensom anges i bilaga 5 till rådets direktiv 79/409/EEGav den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. Omman på basis av övervakningen kan räkna med attskyddsnivån för en art eller en naturtyp inte är gynnsamskall [landskapsstyrelsen] vidta åtgärder så att engynnsam skyddsnivå kan uppnås. Härvid skall ävenekonomiska, sociala och kulturella aspekter liksomregionala och lokala särdrag beaktas.2 kap. Fridlysta och särskilt skyddsvärda arter2 §. Däggdjur och fåglarMed undantag av de djurarter som är föremål förjakt enligt jaktlagstiftningen är samtliga vilda däggdjuroch fåglar samt fåglarnas bon och ägg ständigtfridlysta. De i 15 § landskapslagen om naturvård avseddasärskilt skyddsvärda arterna av däggdjur ochfåglar räknas upp nedan.Däggdjurutter, Lutra lutravikare, Phoca hispida botnicaFåglarbacksvala, Riparia ripariabergand, Aythya marilaberguv, Bubo bubobrun kärrhök, Circus aeruginosusfiskgjuse, Pandion haliaetushavsörn, Haliaeetus albicillakornknarr, Crex crexmindre flugsnappare, Ficedula parvamindre hackspett, Dendrocopos minornattskärra, Caprimulgus europaeuspilgrimsfalk, Falco peregrinusrödspov, Limosa limosasillgrissla, Uria aalgesilltrut, Larus fuscus fuscusskräntärna, Sterna caspiasmålom, Gavia stellatastenfalk, Falco columbariusstorlom, Gavia arctiasvarthakedopping, Podiceps auritiussångsvan, Cygnus cygnustornfalk, Falco tinnunculustrana, Grus grustretåig hackspett, Picoides tridactylusträdlärka, Lullula arboreaårta, Anas querquedula3 §. Kräldjur, groddjur och ryggradslösa djurFöljande arter av kräldjur, groddjur och ryggradslösadjur som påträffas i landskapet är fridlysta. I15 § landskapslagen om naturvård avsedda särskiltskyddsvärda arter har markerats med en *.Kräldjur*hasselsnok, Coronella austriacaormslå, Anguis fragilisskogsödla, Lacerta viviparasnok, Natrix natrixGroddjurmindre vattenödla, Triturus vulgarispadda, Bufo bufo*större vattenödla, Triturus cristatusvanlig groda, Rana temporariaåkergroda, Rana arvalisIndivider, rom samt larver av arterna padda, vanliggroda, åkergroda, och mindre vattenödla får docksamlas in för att användas i undervisning eller för vetenskapligaändamål.BlötdjurMindre tornsnäcka, Ena obscuraFjärilar*apollofjäril, Parnassius apollo*backglimgallmal, Caryocolum cauliginella*gråkantad sergmal, Ethmia terminella*hagtornspinnmal, Scythropia crataegella*krisslesäckmal, Coleophora inulae*mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyneK

580 Ålands lagsamlingK 31LF (1998:113) om naturvård*olvonguldmal, Phyllonorycter lantanellus*omvändbandad käringtandpalpmal, Syncopacmataeniolella*smygstekellik glasvinge, Bembecia ichneumoniformis*spåtistelkorgmal, Metzneria aestivella*stinksyskerotvecklare, Endothenia nigricostana*stort båtspinnarfly, Bena prasinana*säfferotplattmal, Depressaria libanotidella*tandmott, Cynaeda dentalis*ängsrutemal, Ethmia pyraustaSkalbaggarsmalbandad flatdykare, Graphoderus bilineatusSländorbred kärrtrollslända, Leucorrhinia caudalispudrad kärrtrollslända, Leucorrhinia albifronsFridlysningen omfattar även ägg, larver och pupporav ovan uppräknade arter av insekter.4 §. (2002/3) Fridlysta växterFöljande arter av i vilt tillstånd förekommandeväxter som påträffas i landskapet är fridlysta. De i15 § landskapslagen om naturvård avsedda särskiltskyddsvärda arterna har markerats med en *.*ag, Cladium mariscusalm, Ulmus glabra*avarönn, Sorbus teodoriaxag, Schoenus ferrugineusbitterkrassing, Lepidum latifolium*blankstarr, Carex otrubaebrudgran, brudsporre, Gymnadenia conopsea*dvärgblåsbräken, Botrychium simplexflenkampe, flentimotej, Phleum phleoides*flugblomster, Ophrys insectifera*fågelstarr, Carex ornithopodafältgentiana, Gentianella campestris*färgmadra, färgmåra, Asperula tinctoriaglasört, Salicornia europaea*grusviva, Androsace septentrionalis*guckusko, Cypripedium calceolus*gulyxne, myggnycklar, Liparis loeselii*hartmansstarr, Carex hartmaniiidegran, Taxus baccatajättestarr, Carex riparia*klasefibbla, Crepis praemorsaklubbstarr, Carex buxbaumiiknottblomster, Malaxis monophylloskrypbjörnbär, Rubus aureolus*kungsängslilja, Fritillaria meleagris*kärrknipprot, Epipactis palustris*lundviol, Viola reichenbachianalind, Tilia cordataluddros, Rosa sherardii*lundslok, Melica unifloralungrot, Chenopodium bonus-henricusmurruta, Asplenium ruta-muraria*näbbstarr, Carex lepidocarpaoxel, Sorbus intermediaramslök, Allium ursinum*rävstarr, Carex vulpina*rödfloka, Torilis japonica*saltört, Suaeda maritimasankt Pers nycklar, Orchis masculaskogsbingel, Mercurialis perennis*skärmstarr, Carex remotasmalfräken, fjällfräken, Equisetum variegatum*småfingerört, Potentilla neumannianaspåtistel, Carlina vulgarisstenros, Rosa caninastrandviol, Viola persicifolia*strävlosta, Bromus benekeniisumpnycklar, Dactylorhiza traunsteineri*sumpviol, Viola uliginosataggsmåfingerört, Potentilla subarenariatibast, Daphne mezereum*toppjungfrulin, Polygala comosatuvslok, Melica pictavattenstäkra, Oenanthe aquatica*vattenveronika, Veronica anagallis-aquaticavippärt, Lathyrys niger*vit skogslilja, svärdsyssla, Cephalanthera longifolia*vårtåtel, Aira praecox*vårvicker, Vicia lathyroidesängsgentiana, Gentianella amarella*ängsstarr, Carex hostianaMossor*grön sköldmossa, Buxbaumia viridis*käppkrokmossa, Limprichtia vernicosa (Drepanocladusvernicosus)*långskaftad svanmossa, Meesia longiseta*nordisk klipptuss, Cynodontium suecicumLavarlunglav, Lobaria pulmonariaUtan [landskapsstyrelsens] tillstånd är det dessutomförbjudet att gräva upp orkidén Adam och Eva(Dactylorhiza sambucina) samt att plocka bär av havtorn(Hippophaë rhamnoides) så att kvistarna bryts ellerkrossas. Vid plockning av havtorn är det dessutomförbjudet att använda pressare före den 1 oktober.3 kap. Särskilt skyddsvärda biotoper5 §. Biotopernas indelning och avgränsningDe biotoper inom landskapet som är särskiltskyddsvärda i enlighet med 16 § landskapslagen omnaturvård indelas och avgränsas enligt följande.1) Myrar och mossar som är helt eller till övervägandedelen trädlösa.2) Rikkärr som är helt eller till övervägande delenträdlösa.3) Rikkärr som består av öppna artrika våtmarkselementoch i huvudsak är bevuxna endast med försumpadträdväxtlighet av ringa eller begränsat ekonomisktvärde.4) Myrholmar vars areal understiger två hektar.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt581Jaktlag (1985:31)K 325) Stenåkrar vars areal överstiger 0,5 hektar.6) Jättegrytor och flyttblock. Flyttblocken skalldock ha en höjd av minst två meter över markytan.7) Naturliga väl avgränsade dungar av vilt växandealm och lind.8) Enstaka exemplar av vilt växande ek, lönn ochasp som 130 cm över markytan har en omkrets påminst 170 cm samt enar med en höjd av minst 6 meter.9) Klibbalskärr, som tidvis översvämmas ellerinnehåller källsprång och där det dominerande trädetär klibbal, och där undervegetationen har tuvor medkärrbräken, strutbräken eller andra stora ormbunksväxter.I mellanrummen växer sumpväxter, oftastmissne och svärdslilja.10) Åkerholmar under 0,5 hektar omgivna av öppenodlingsmark med stort inslag av en artrik buskochsnårvegetation såsom av vildapel, getapel, hagtorn,vildros, olvon, måbär eller slån.Ikraftträdelsebestämmelse (1998/113):Denna förordning träder i kraft den 1 december1998.Genom denna förordning upphävs Ålands [landskapsstyrelses]beslut (1984:29) angående fridlysningav kräldjur och groddjur, Ålands [landskapsstyrelses]beslut (1990:30) angående fridlysning av viltväxande träd, buskar och örter, Ålands [landskapsstyrelses]beslut (1992:18) angående särskilt skyddsvärdaarter av vilda djur, samt Ålands [landskapsstyrelses]beslut (1995:4) angående fridlysning av vissaarter av insekter.K 32Jaktlag (1985:31) för landskapet Åland1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. I denna lag avses med1) vilt, vilda däggdjur och fåglar samt2) jakt, att döda eller fånga vilt och att i sådant syftesöka efter, spåra eller förfölja vilt.Med jakt jämställs att tillägna sig eller förstöra viltetsbon och vilda fåglars ägg.2 §. Jakt skall bedrivas så att fara inte uppstår för människoreller husdjur samt så att viltet inte åsamkasonödigt lidande.3 §. Jakt skall bedrivas så att ingen art som utgör ettnaturligt inslag i landskapets fauna äventyras.Landskapslagen (1998:82) om naturvård och medstöd av lagen gällande bestämmelser skall följas.(2005/77)2 kap. Jakträtt4 §. Rätten att idka jakt på visst område tillkommerområdets ägare, såvida inte annat följer av denna lag.Med ägare av område jämställs i denna lag den sommed ständig besittningsrätt innehar område.I avtal om arrende av fast egendom innefattas jakträttendast om så uttryckligen överenskommits.5 §. På vattnet utanför byarågång, vid havssträndersamt på holmar och skär som tillhör landskapet ochinte underlyder viss lägenhet eller av någon undersärskilda villkor innehas, har den som enligt [lagenom befolkningsböcker (FFS 141/1969] har hemort iFinland rätt att idka jakt.Utan hinder av vad i 1 mom. sägs kan landskapsregeringen,genom att avsätta området till naturreservatmed stöd av landskapslagen om naturvård, inskränkaeller helt förbjuda jakten på följande i momentet avseddaområden:1) i Lemlands kommun, holmarna Stora Lökskäroch Vitfågelskär jämte omkringliggande vattenområde;2) i Saltviks kommun, holmarna Länsmansgrundoch Östra landet jämte omkringliggande vattenområde;samt3) i Sunds kommun, holmarna Fjärdskär och Harrgrund.(1989/19)6 §. Den som i enlighet med bestämmelserna i 4 §innehar jakträtt kan utarrendera eller, för enstaka tillfälle,på annat sätt upplåta denna rätt, om inte annatföljer av denna lag eller särskilda bestämmelser.Landskapsregeringen kan utarrendera eller på annatsätt upplåta jakträtten på områden som tillhör landskapet,om inte annat följer av bestämmelserna i dettakapitel. (2005/77)7 §. Jakträtten är samfälld på område som samfällttillhör flera lägenheter. Samfälld jakträtt kan utnyttjasså att envar delägare idkar jakt på sätt delägarstämmabeslutar, så att jakträtten upplåts eller så att jaktutövas för gemensam räkning. Delägare får inte utansamtycke av delägarstämma till annan upplåta andel isamfälld jakträtt.Närmare bestämmelser om förvaltning, nyttjandeoch beslut med anledning av jakträtt på samfällt områdefinns i lagen om samfälligheter (FFS 758/1989).(2005/77)8 §. Avtal om arrende av jakträtt skall ingås på visstid, minst ett och högst tjugofem år, samt avfattasskriftligen och bestyrkas av vittnen. I arrendeavtalkan intas föreskrift enligt vilken avtalet utan särskildöverenskommelse förlängs efter arrendetidens utgångmed en tid som motsvarar arrendetiden, om inte partmeddelar den andra parten att han avstår från fortsattarrendeförhållande. På detta sätt kan arrendetiden förlängasendast en gång.Jakträtt i stöd av arrende får inte överlåtas till annanutan samtycke av arrendegivaren.9 §. Avtal om jaktarrende kan hävas av den, som förvärvatäganderätt till lägenhet genom frivilligt köp, iutmätningsväg eller vid försäljning på grund av konkurs,genom byte eller annat därmed jämförligt fångmot vederlag, om vid lägenhetens överlåtelse förbehållinte gjorts beträffande arrendeavtalets fortbestånd,senast inom tre månader efter det avtalet föreladeshonom. Sker ombyte av ägare på grund av gåva,arv eller testamente, är avtal om jaktarrende bindandegentemot den nya ägaren.Angående intecknat arrendeavtals bestånd gällervad därom är särskilt stadgat.K

582 Ålands lagsamlingK 32 Jaktlag (1985:31)10 §. Arrendegivare har rätt att häva arrendeavtal, omarrendator genom att underlåta att erlägga arrendeavgifteller på annat sätt försummar sina skyldigheter ellerom arrendatorn missbrukar sin jakträtt.Arrendatorn har rätt att häva avtalet, om arrendegivarenbryter mot avtalet eller om arrendeområdet bliruppenbart olämpligt för jakt.Uppkommer tvist om hävande av arrendeavtal, kanrätten, om skäl därtill föreligger, förbjuda arrendatornatt medan rättegången varar idka jakt på området. Sådantförbud skall omedelbart iakttas.11 §. Rätten till jakt på visst område innefattar även rättatt inom området vidta erforderliga viltvårdsåtgärder,såvida områdets ägare eller innehavare därigenominte åsamkas skada eller men.3 kap. Utövande av jakträtt12 §. (2005/77) Jakt med skjutvapen får inte äga rumnärmare än 150 meter från en byggnad i vilken någonstadigvarande bor, eller i vilken det finns anledningatt förmoda att någon tillfälligt vistas, utan muntligteller skriftligt tillstånd av den som äger eller inneharbyggnaden. Jakt får inte utövas på en gårdsplan, i enträdgård och inte heller på åker eller äng med växandegröda utan muntligt eller skriftligt tillstånd av områdetsägare eller innehavare.13 §. Upphävd (2005/77).14 §. Vilt får inte uppsåtligen skrämmas, motas ellerpå annat sätt drivas inom eller från annans jaktområde.Om det erfordras för att undvika skada, får dockägare eller innehavare av område driva bort vilt frånområdet.Det är förbjudet att skjuta mot fågel som befinnersig ovanför annans jaktområde.15 §. Den som medför vapen eller annat jaktredskap fårinte färdas inom annans jaktområde, såvida det intesker i lovligt ärende och med oladdat vapen. Om hundmedförs skall den hållas kopplad. Vad i detta momentsägs gäller inte den som färdas på väg som gränsar tillområde på vilket jakträtten tillkommer honom.Jakt anses ha påbörjats om någon av bestämmelsernai 1 mom. inte följts, om hund förts på spår ellerom bulvan, vette, fälla, sax eller annat fångstredskaputsatts, i avsikt att bedriva jakt.16 §. Jakträttsinnehavare är skyldig att ersätta all skadasom han själv, annan som han givit lov att idka jakt,medföljande biträden eller medhavda hundar åsamkatannans odling, skog, hägnad, husdjur eller annan liknandeegendom.4 kap. Inplantering av vilt och anläggande av vilthägn17 §. Upphävd (2005/77).18 §. Den som önskar anlägga vilthägn skall ansökaom tillstånd hos landskapsregeringen. I samband medbeviljandet av tillstånd kan landskapsregeringen meddeladirektiv hur hägnet skall anläggas och underhållassamt hur djur i hägnet skall skötas.5 kap. Jakttider19 §. Jakt med användande av skjutvapen eller hundfår inte bedrivas under tjugofyra timmars tid efterklockan aderton dagen före juldagen, nyårsdagen,långfredagen, påskdagen, pingstdagen och allhelgonadagen.20 §. (1995/68) Landskapsregeringen kan, efter att hahört jaktvårdsföreningarna, genom landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om vilka arter avvilt som får jagas och under vilken tid av året jakt fårbedrivas på ifrågavarande arter samt om de områdendär jakt får bedrivas samt om de förutsättningar i övrigtsom skall gälla vid jakt efter viss art. Med de undantagsom anges i 2 och 3 mom. får jakt efter arter avfåglar inte tillåtas när arten återvänder till häckningsplatser,häckar eller föder upp ungar.Om det inte finns någon annan lämplig lösningkan landskapsregeringen besluta att fångst, hållandei fångenskap eller annan förnuftig användning är tilllåtenav vissa fåglar1) i litet antal,2) under strängt kontrollerade former samt3) på selektiv grund.Av landskapsregeringens beslut skall framgå hur användningenskall beakta punkt 1 – 3. Tillstånd somavses i detta moment kan på ansökan beviljas den somhar hemort i en kommun i landskapet. Den som intehar hemort i landskapet får av landskapsregeringen påansökan beviljas dispens för jakt efter fågel om synnerligenvägande skäl föreligger. Landskapsregeringenkan i landskapsförordning delegera tillståndsgivningentill jaktvårdsföreningarna i landskapet. Landskapsregeringenbeslutar årligen om det antal fåglarav respektive art som en jaktvårdsförening får beviljatillstånd till. I tillståndet, som är ett undantag från bestämmelsernai 1 mom., skall anges vilka arter somberörs av undantaget, vilka medel, arrangemang ellermetoder som tillåts vid fångsten, villkoren vad gällerrisker samt vilka tider och områden dessa undantaggäller och den kontroll som kommer att ske. Landskapsregeringenbeslutar om hur tillståndssystemetockså till övriga delar skall vara utformat. (2007/49)Jakt på kråka, havstrut, gråtrut och fiskmås kan tilllåtasunder tiden 1.3 - 15.7 för att skydda flora ochfauna eller för att förhindra allvarlig skada eller för atttrygga människors hälsa eller säkerhet.21 §. Upphävd (1999/46).22 §. (1999/46) Jaktvårdsförening bör inom sitt områdeverka för att tillräckligt stora sammanhängandeområden inte berörs av sådan sjöfågeljakt som bedrivsmed stöd av tillstånd. I sagda syfte kan jaktvårdsföreningskriftligen avtala om härför lämpliga områdensamt om överlåtande till föreningen av jakträtt på andraområden. Jaktvårdsförening kan ställa erforderligajaktområden till förfogande för dem som avståttfrån ansökan om jakträtt.23 §. Bedrivs jakt på ett visst område i strid med bestämmelseni 3 § 1 mom. eller vidtas inte åtgärdersom är nödvändiga för viltvården inom området, kan

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt583Jaktlag (1985:31)K 32landskapsregeringen på anhållan av jaktvårdsföreningeller, om särskilda skäl föreligger, efter att ha givitjaktvårdsförening tillfälle att yttra sig i ärendet beslutaom förbud mot jakt eller om inskränkningar i jakten.Förbudet eller inskränkningen skall avse jakten inomett enhetligt område och får gälla för en tid av högsttre kalenderår åt gången. Innan här avsett beslut fattasskall de som innehar jakträtt inom området beredastillfälle att yttra sig.Vad i 1 mom. är föreskrivet äger motsvarande tilllämplighet,om jakträtten på område som tillhör fleralägenheter samfällt inte ordnas på sätt i 7 § sägs.Beslut om jaktförbud och om jaktinskränkningskall genom offentlig delgivning anslås på kommunensanslagstavla och beslut om jaktförbud skalldessutom genom vanlig delgivning delges dem sominnehar jakträtt inom förbudsområdet enligt vad somföreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapetÅland. (2008/18)Landskapsregeringen skall upphäva jaktförbud ochjaktinskränkning, om skäl för dess bibehållande intelängre föreligger.24 §. Upphävd (1995/68).25 §. Om det erfordras för fortbeståndet eller förökningenav någon art som utgör ett naturligt inslag ilandskapets fauna, kan jaktvårdsförening, genom beslutsom fattas vid jaktvårdsförenings möte, inom sittverksamhetsområde för ett år i sänder förkorta de gällandejakttiderna eller helt freda viss art.Den som är missnöjd med beslut som avses i1 mom., kan underställa beslutet landskapsregeringensprövning inom 30 dagar räknat från den dag hanerhöll kännedom om beslutet på sätt i jaktvårdsföreningsstadgar är föreskrivet om tillkännagivande avföreningens mötesbeslut. I landskapsregeringens beslutfår ändring inte sökas.26 §. Visar sig särskild fridlysning av holme ellerögrupp med eller utan intilliggande vattenområdenödvändig för skydd av sjöfåglar som avses i 20 §kan landskapsregeringen, såvida områdets ägare detbegär, förordna att området skall utgöra fågelskyddsområde.När beslut fattas att förordna område till fågelskyddsområdeskall samtidigt beslut fattas att detinom området under tiden 15 mars - 31 juli vid viteär förbjudet att landstiga och, om även vattenområdeingår, förbjudet att med högre hastighet än sju knopframföra motorbåt och annan liknande motordrivenfarkost.Visar sig särskild fridlysning av holme eller ögruppoch intilliggande vattenområde nödvändig för sälstammarnasbevarande kan landskapsregeringen, såvidaområdets ägare det begär, förordna att områdetskall utgöra sälskyddsområde. När beslut fattas attförordna område till sälskyddsområde skall samtidigtbeslut fattas att vistelse inom området utan landskapsregeringenstillstånd vid vite är förbjuden.Sälskyddsområde:Karlbybådarna i Kökars kommun (1998:15)Fågelskyddsområde:Gloskärsöarna och Gräsören i Kökars kommun (2002:61),Lilla och Stora Råttgrundet i Slemmern i Mariehamns stad ochJomala kommun (2003:62)27 §. Bon och ägg av vilda fåglar med undantag avfiskmås, gråtrut, havstrut och kråka får inte rubbas ellerskadas under häckningstiden. Vad här sägs gälleräven däggdjurs bo när jakt på ifrågavarande art är förbjuden.(1991/5)Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. får jakträttsinnehavareta ägg av storskrake från holk. Sådanaägg får inte hållas till salu.28 §. (2011/81) Landskapsregeringen kan tillåta attfredat eller fridlyst vilt fångas, dödas eller att bonoch ägg plockas samt därvid tillåta användning av i47 § förbjudna fångstredskap eller fångstmetoder.Landskapsregeringen ska vid prövningen av ett sådantbeslut iaktta bestämmelserna i habitatdirektivet(direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöersamt vilda djur och växter) och fågeldirektivet (direktivet79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar). Enförutsättning för att tillåta detta i fråga om djur somavses i fågeldirektivet är att det inte finns någon annanlämplig lösning1) av hänsyn till människors hälsa och säkerhet,2) med hänsyn till flygsäkerheten,3) för att hindra allvarlig skada på gröda, boskap,skog, fiske eller vatten,4) för att skydda växter eller djur eller5) för forsknings- och utbildningsändamål, för återinplanteringoch återinförsel samt för den uppfödningsom krävs för detta.I landskapsregeringens tillstånd som avses i 1 mom.ska anges1) de arter som berörs av undantag,2) de fångstredskap och fångstmetoder som tillåtsvid fångst eller dödande,3) villkor som anger de tider och de områden inomvilka undantag tillåts samt ska anges4) den kontroll som kommer att ske.29 §. 1 mom. upphävt (2011/81).Visar det sig nödvändigt för att utreda fråga som rörviltvård, för att flytta vilt eller för att förhindra skada,kan landskapsregeringen förordna viss person att medjakträttsinnehavares samtycke döda eller fånga fridlystvilt.6 kap. Jakt i syfte att förhindra skada och olägenhet30 §. Inkommer räv eller vilt som inte under någon tidav året är fridlyst på gårdsplan, i byggnad, trädgård,park, växtodling eller fiskodlingsdamm, får innehavarenför att förhindra skada döda och behålla djuret.Vad här sägs gäller oberoende av om jakträtten påområdet tillkommer annan, om ifrågavarande art då ärfridlyst och om jakt inte får bedrivas där.Landskapsregeringen kan ge tillstånd att avlivafridlyst djur för att hindra skadegörelse som inte ärringa. Djur som avlivats med stöd av detta momenttillfaller jakträttsinnehavaren, vilken skall meddelaom det antal djur som avlivats. (2005/77)K

584 Ålands lagsamlingK 32 Jaktlag (1985:31)31 §. För att förhindra skada inom här avsedda anläggningarfår innehavaren, oberoende av om jakträttentillkommer annan, om ifrågavarande art då är fridlystoch om jakt inte får bedrivas där, döda och behålla:1) hare som inkommer i yrkesmässigt bedrivenfruktodling, bärodling eller plantskola samt2) (2005/77) stor- och småskrake, vikarsäl samtgråsäl som inkommer i fiskodling.För att freda gård, trädgård samt grönsaks- ochspannmålsodling får innehavaren inom området och idess omedelbara närhet döda och behålla kaja, skata,björktrast, tamduva och ringduva, oberoende av omjakträtten tillkommer annan, om fågeln då är fridlystoch om jakt inte får bedrivas där. Likaså får innehavarendär tillägna sig eller förstöra bo och ägg av häravsedda fåglar. (2005/77)7 kap. Jakt på rådjur och älg32 §. (1991/5) Jakt på rådjur får bedrivas endast medtillstånd av landskapsregeringen. Tillståndet, som kanbeviljas flera sökande gemensamt, meddelas för visstområde för tre år åt gången eller, om skäl därtill föreligger,för en kortare tidsperiod. Efter utgången avdet första jaktåret gäller flerårigt tillstånd endast underförutsättning att det inte skett en väsentlig minskning ijaktområdets storlek.I tillstånd till jakt på rådjur skall anges det antalvuxna djur som får fällas. Tillstånd att fälla vuxet djurinnebär alltid rätt att i stället fälla två killingar. I flerårigttillstånd skall dessutom anges förutsättningarna förfortsatt giltighet efter utgången av det första jaktåret.Till ansökan skall vara fogad en utredning om attsökanden innehar i 4 eller 6 § avsedd jakträtt på ettsammanhängande markområde som omfattar minst150 hektar och i övrigt är väl lämpat för jakt eller atthan av innehavaren av sådan jakträtt skriftligen fåtträtt till rådjursjakt. Området skall utmärkas på karta iskalan 1:20.000. Om jakten är avsedd att bedrivas påholme eller enbart på sökandens egen mark eller omsärskilda skäl annars finns, kan landskapsregeringendock bevilja tillstånd till rådjursjakt även inom ettområde som understiger 150 hektar. Landskapsregeringenbeslutar om när ansökan om tillstånd till jakt pårådjur skall inges. (2005/77)33 §. (1997/41) Vid jakt på älg skall en jaktvårdsföreningsverksamhetsområde utgöra ett älgvårdsområde.Inom ett älgvårdsområde kan finnas ett eller flerajakts rättsområden. Ett jaktsrättsområde skall varaminst 2000 hektar.Om ett jakträttsområde är beläget inom flera älgvårdsområdenskall det anses tillhöra det älgvårdsområdeinom vilket det till största delen är belägen.33a §. (1997/41) Jaktvårdsföreningens styrelse skallsenast den 1 augusti det första året jakten är avseddatt bedrivas för älgvårdsområdets räkning ansöka hoslandskapsregeringen om tillstånd till jakt på älg.Landskapsregeringen beviljar älgvårdsområdet entillståndskvot för tre år åt gången.Om det inom ett älgvårdsområde inte finns någotjakträttsområde som uppgår till 2000 hektar kanlandskapsregeringen bevilja älgvårdsområdet en tillståndskvotför jakt på älg på högst ett sammanhängandeområde som är väl lämpat för älgjakt och somuppgår till minst 500 hektar.33b §. (1997/41) Jaktledaren för varje enskilt jakträttsområdeeller område som avses i 33a § 3 mom. skallårligen senast den 1 juni ansöka hos jaktvårdsföreningensstyrelse om tillstånd till jakt på älg. Jaktvårdsföreningensstyrelse beviljar jakträttsområdet tillståndatt fälla älg inom ramarna för älgvårdsområdets tillståndskvot.På ett sammanhängande område som inte uppgårtill 2000 hektar kan jaktvårdsföreningens styrelsebevilja en sökande tillstånd att fälla en älg om områdetär väl lämpat för älgjakt och uppgår till minst500 hektar.33c §. (1997/41) I jaktvårdsföreningens styrelses besluti ett älgjaktsärende får ändring sökas hos landskapsregeringengenom besvär. Ändring får endastsökas innan jakten inleds av jaktledaren för det jakträttsområdebeslutet avser. Landskapsregeringen kan isamband med behandlingen av besvär bevilja tillståndi enlighet med 33b §.Om jaktvårdsföreningens styrelse inte inom utsatttid behandlar en ansökan om tillstånd till jakt på älgkan sökanden föra ärendet vidare till landskapsregeringen.Landskapsregeringen skall i jaktvårdsföreningensställe pröva ansökan.33d §. Upphävd (2008/18).34 §. (2007/28) Landskapsregeringen beslutar årligenom en hjortdjursavgift för fällda hjortdjur samt omavgiftens storlek och betalningstidpunkt. Avgiftenbestäms på viltvårdsmässiga grunder per rådjursget,-bock och -kid samt per älgko, -tjur och -kalv varvidavgiften per fällt djur är1) högst 12 euro för vuxet rådjur,2) högst 8 euro för rådjurskid,3) högst 130 euro för vuxen älg samt4) högst 80 euro för älgkalv.De högsta beloppen per fällt djur i 1 mom. angesför basåret 2005 och skall följa konsumentprisindexför landskapet Åland. Landskapsregeringen justerarsenast i juni månad de i 1 mom. angivna beloppenmed den konsumentprisindexändring som ägde rumunder det omedelbart föregående året, avrundade tillnärmaste hela euro. Därefter fastställs omedelbart dehjortdjursavgifter som skall tillämpas från och medaugusti månad samma år.34a §. (2007/28) De i 34 § avsedda inkomna hjortdjursavgiftsmedlenskall användas för att tillgodosebehovet av1) åtgärder ägnade att förebygga skador orsakade avhjortdjur i skog eller i yrkesmässigt bedriven odling,2) kostnader för att tillvarata fallvilt,3) ersättande av skador orsakade av hjortdjur i skogeller i yrkesmässigt bedriven odling,4) för vetenskapligt eller annan godtagbart ändamålbedriven undersöknings- eller försöksverksamhet avseendehjortdjur samt för

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt585Jaktlag (1985:31)K 325) jaktvårdsföreningarnas skötsel av förvaltningsuppgiftersom rör hjortdjur.35 §. Vid älgjakt skall finnas en ordinarie jaktledaresamt vid behov en eller flera vice jaktledare. En vicejaktledare leder jakten vid den ordinarie jaktledarensfrånvaro samt leder jakten i en grupp parallellt medden ordinarie jaktledaren då älgjakt utövas parallellt iflera grupper inom samma jakträttsområde. (2005/77)Det ankommer på en ordinarie jaktledare att1) planera jakten så att villkoren i jakttillståndet ochbestämmelserna om älgjakt beaktas,2) lämna redovisning till landskapsregeringen överde fällda djuren och betala fastställda avgifter,3) underrätta jaktvårdsföreningens styrelse om älgfällts med avvikelser från gällande tillståndsvillkor ellerom förändringar i jakträtten ägt rum,4) se till att de skyttar som deltar i jakten medförjaktkort, tillstånd att bära vapen, intyg över avlagtskjutskicklighetsprov och att de använder vapen ochpatroner som uppfyller föreskrivna krav,5) se till att hundförare medför jaktkort,6) kontrollera att de som deltar i jakten har kännedomom villkoren i tillståndet och om övriga erforderligabestämmelser rörande jakten,7) meddela dem som deltar i jakten tillräckliga ochklara direktiv angående säkerhetsåtgärder samt8) vid jakt i sällskap personligen övervaka och vidannan jakt på annat sätt ombesörja och försäkra sigom att säkerheten och bestämmelserna rörande jakteniakttas. Jaktledaren behöver dock inte personligenövervaka jakt som uteslutande sker från jaktsits ellerjakt på odlingsområde för undvikande av skada påspecialodling.Om den som deltar i älgjakt inte rättar sig efter dedirektiv rörande jakten som jaktledaren meddelar kanjaktledaren förbjuda personen i fråga att delta i jakten.Då en vice jaktledare leder jakten i den ordinariejaktledarens frånvaro har den vice jaktledaren sammaansvar och befogenheter som den ordinarie jaktledaren.Då en vice jaktledare leder jakten parallellt medden ordinarie jaktledaren gäller för vice jaktledarenbestämmelserna i 2 mom. 1 och 4-8 punkterna i tilllämpligadelar. (2005/77)36 §. (1997/41) Den som med vapen deltar i älgjaktskall besitta sådan skjutskicklighet som enligt landskapsregeringensbestämmelser erfordras för att bedrivaälgjakt.Alla som deltar i älgjakt skall använda huvudbonadeller överdrag på sådan i röd eller orange färg, samtväst, rock eller liknande klädesplagg som har en frånnaturen klart avvikande färg.37 §. Om rådjur eller älg såras vid jakt och faller påfrämmande område inom vilket jakt på ifrågavarandeart då är tillåten, får den som innehar tillstånd att därfälla sådant djur behålla detta. Härvid inräknas djureti det antal som får fällas på det främmande området.Om den som beviljats tillstånd till jakt på det främmandeområdet inte önskar eller får behålla djuret,tillfaller detta skytten.Om rådjur eller älg såras vid jakt och faller på områdeinom vilket jakt på ifrågavarande art då inte ärtillåten, tillfaller djuret landskapet och inräknas i detantal som skytten får fälla. Djuret tillfaller dock skytten,om jakträtten på ifrågavarande område tillkommerhonom.38 §. (1991/5) Har i samband med jakt fällts flera rådjureller älgar än meddelat tillstånd förutsätter eller haravvikelse skett från tillståndsvillkor som rör djurensålder eller kön, skall jaktledare eller tillståndshavareutan dröjsmål göra anmälan därom hos polismyndighet.De som deltagit i jakten skall omedelbart däreftertransportera djuret urtaget till plats som polismyndighetenanvisar.39 §. Föreligger synnerligen vägande skäl, kan landskapsregeringenpå ansökan bevilja tillstånd att fällarådjur eller älg med avvikelse från bestämmelserna idenna lag. I landskapsregeringens beslut får ändringinte sökas.40 §. Har älg sårats under jakt skall jaktledare utandröjsmål efter att eftersök gjorts göra anmälan däromhos polismyndighet och hos den som innehar tillståndatt jaga älg på angränsande område. Chefen för polismyndighetenhar, för att förhindra fällande av fleraälgar än det meddelade tillståndet förutsätter, rätt attbegränsa den jakt som sker med stöd av tillståndet elleratt helt avbryta den, tills det sårade djurets tillståndblivit tillräckligt klarlagt.Om djur som avses i 1 mom. anträffas dött elleravlivas av tillståndshavare under jakttiden, avgörsfrågan om vem djuret skall tillfalla i enlighet med bestämmelsernai 37 §.8 kap. Tillsyn över hund och katt41 §. (1995/68) Landskapsregeringen kan, efter attha hört jaktvårdsföreningarna, genom landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om tider närdet råder hundförbud i marker där det finns vilt. Närhundförbud råder skall hund hållas under sådan tillsynatt den hindras från att löpa lös. Under annan tid skallhund, när den inte används vid jakt, hållas under sådantillsyn att den hindras från att driva eller förföljavilt.42 §. 1 mom. upphävt (2005/77).Landskapsregeringen kan, efter att ha hört jaktvårdsföreningarna,genom landskapsförordning utfärdanärmare bestämmelser om tider för användande avhund vid jakt på vissa arter, vid jaktträning, för spårningav skadat vilt eller för andra särskilda ändamål.(1995/68)3 mom. upphävt (1995/68).43 §. Har vid jakt med hund drevet eller skallet avlägsnatsig från jaktområdet och inte återvänt inom enhalv timme, skall hunden hämtas från det främmandejaktområdet. Om vapen medförs när hunden hämtas,skall detta hållas oladdat och öppet. Den som äger ellerinnehar det främmande området, jakträttsinnehavarensamt för området tillsatt jaktövervakare är dockK

586 Ålands lagsamlingK 32 Jaktlag (1985:31)berättigad att omedelbart avbryta drevet eller skalletoch avlägsna hunden från området.44 §. Ägare och innehavare av område samt jakträttsinnehavareoch för området tillsatt jaktövervakare fåravlägsna eller omhänderta hund som anträffas lös påområdet, dock utan att tillfoga den skada. På uppmaningav person som avses i detta moment är hundägareskyldig att avhämta sin hund.Den som i enlighet med bestämmelserna i 1 mom.omhändertagit hund skall snarast möjligt underrättaägaren därom, om ägaren är känd, eller i annat fallgöra anmälan därom hos polismyndighet. Ägaren harrätt att återfå hunden, om han åt tillvaratagaren utgerlösen och ersättning för utfodring av hunden för varjedag den varit omhändertagen. Lösen och ersättningför utfodring av hunden, vilkas storlek fastställs avlandskapsregeringen, skall vid äventyr att hunden tillfallertillvaratagaren erläggas inom sju dagar från detägaren underrättats angående omhändertagandet eller,om anmälan gjorts hos polismyndighet, inom fjortondagar från det anmälan gjorts, underrättelsedagen respektiveanmälningsdagen oräknad.45 §. Kan hund som löper lös och jagar eller ofredarvilt i strid med bestämmelser om hundförbud eller omanvändande av hund inte omhändertas kan polismyndighetenbesluta att hunden skall avlivas, om det ärangeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt medhänsyn till övriga omständigheter. Avlivningen kanske genom polismyndighetens försorg eller genom attpolismyndigheten medger annan rätt att utföra uppdraget.(1995/68)Innan i 1 mom. avsett beslut fattas skall hundensägare, om ägaren är känd, i mån av möjlighet kontaktas.Efter det att hunden avlivats skall ägaren ommöjligt underrättas.46 §. Katt skall hållas under sådan tillsyn att den hindrasfrån att ofreda vilt under fridlysningstid och påannans jaktområde även under annan tid.Ägare och innehavare av område samt jakträttsinnehavarehar rätt att döda förvildad katt som anträffasinom området på minst femhundra meters avståndfrån annans bostadstomt. (1991/5)9 kap. Fångstredskap och fångstsätt47 §. (1995/68) Vid jakt är det förbjudet att användaföljande fångstredskap och fångstmetoder:1) sprängladdningar,2) gifter och förgiftade beten eller beten som innehållerett bedövande ämne, dock får i byggnader,inom gårdsplaner, i trädgårdar, i pälsdjurfarmer, påavstjälpningsplatser och vid fiskodlingsanstalter giftoch giftbeten användas för dödande av möss, råttoroch sorkar,3) elektriska anordningar som kan bedöva eller döda,4) konstgjorda ljuskällor, anordningar för belysningav viltet samt för nattskytte avsedda siktanordningarvilka elektroniskt förstärker eller förändrar bilden,dock får konstgjorda ljuskällor användas vid eftersökav skadat vilt,5) bandspelare eller härmed jämförbara anordningarför ljudåtergivning,6) speglar och andra bländande föremål,7) fågellim och fågelnät,8) (2005/77) spjut, armborst, pil och pilbåge, dockfår jakt ske med pil och pilbåge vilka uppfyller avlandskapsregeringen beslutade krav för ändamålet,9) gasning eller utrökning,10) levande djur som lockbete,11) gropar och snaror, som har försetts med skjutvapeneller spjut eller något annat härmed jämförbartredskap samt andra motsvarande fångstanordningarsom är farliga för människor eller husdjur,12) saxar, dock får saxar utlagda på minst en metersdjup användas för att fånga gråtrut och havstrut, samt13) fällor, dock får fällor användas för att fångagråtrut, havstrut, bisamråtta, kråka, mink, mårdhund,mård, grävling, möss, råttor, räv, sorkar och förvildadkatt. (1997/10)2 mom. upphävt (1997/10).Bestämmelser om förbud att använda redskap ochanordningar som uppenbart kan utsätta djur för onödigtlidande finns i 13 § djurskyddslagen (1998:95)för landskapet Åland. (2005/77)En gillrad fälla skall vara försedd med den ansvarigeanvändarens namn och adress. En gillrad fällasom inte medför de fångade djurens omedelbara dödskall kontrolleras dagligen. I en fälla i vilket endast enviss djurart fångas, får redskapet vara konstruerat såatt djuret dödas direkt vid fångsten. (2005/77)48 §. (2005/77) Jakt med enhandsskjutvapen är förbjuden.Vid grytjakt, vid avlivning av djur som fångats i enfälla och vid avlivning av skadat djur får dock lämpligastevapen användas.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningbesluta närmare om användning av skjutvapen, ammunitionsamt pil och pilbåge vid jakt.49 §. Katsas och ryssjas mynning skall hållas tillslutenovan vattenytan. På land får fiskeredskap inte utsättasså att vilt kan fastna eller fångas i redskapet.50 §. Jakt får inte bedrivas från motordrivet fordon, flygeller med direkt tillhjälp av motordrivet fordon, av annatmaskindrivet fortskaffningsmedel eller av ljudframkallandemaskin. Under tiden 15 mars – 25 majfår jakt på sjöfågel inte idkas från något slag av båteller annan därmed jämförbar anordning. Utan hinderav vad här sägs får dock skadskjuten fågel förföljasmed båt eller avlivas från båten, om det sker i omedelbaranslutning till sjöfågeljakt med utsatta vettar, dockinte under färd till eller från jaktplatsen. (1995/68)Vapen skall under färd med maskindrivet fortskaffningsmedelhållas oladdat.Vad i denna paragraf är föreskrivet gäller inte jaktpå bisam, gråtrut, havstrut, kråka eller mink utanförområde som utgör fågelskydds-, sälskydds- eller fredningsområde.50a §. (2011/81) Trots bestämmelserna i 50 § får enrullstolsburen person med bestående rörelsehinder

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt587Jaktlag (1985:31)K 32bedriva jakt på däggdjur från trehjuling, lätt fyrhjuling,fyrhjuling och snöskoter, under förutsättning attfordonet inte är i rörelse och efter att motorn har varitavstängd under minst 2 minuter.Begreppet bestående rörelsehindrad i 1 mom. avseren persons varaktiga och oavbrutna fysiska begränsningså att han eller hon inte utan rullstol eller liknandehjälpmedel kan röra sig annat än mycket kortasträckor.51 §. Djur får inte skjutas över landsväg, bygdeväg ellerkommunalväg eller medan djuret eller skytten befinnersig på sådan väg.51a §. (1989/42) Landskapsregeringen kan, om det avsynnerliga skäl visar sig nödvändigt, besluta att förbjudetfångstredskap eller fångstsätt får användas vidjakt efter visst viltslag.10 kap. Innehav av vilt och handel med vilt52 §. Under den tid visst slag av vilt är fridlyst är detförbjudet att inneha sådant vilt eller färsk del därav,om inte landskapsregeringens tillstånd härför erhållits.Vad här sägs gäller även oberett skinn av annatvilt än älg, rådjur, räv eller hare samt fågelägg.Vad i 1 mom. är föreskrivet gäller inte ätligt vilt ellerägg som bevisligen erhållits i enlighet med någonav bestämmelserna i 27-31 §§, som lagligen fråntagitsnågon eller införts till landskapet eller som uppenbartfångats utan överträdelse av bestämmelserna rörandefridlysning och är avsett för personligt bruk.53 §. Ätligt vilt som fällts under jakt skall tillvaratasoch användas som människoföda.Djur som åtkommits med stöd av 30 § eller 31 § fårinte hållas till salu. (2005/77)11 kap. Jaktkort54 §. Den som idkar jakt med skjutvapen, pilbåge ellerandra fångstmedel eller med användande av hundeller annat för jakt övat djur är skyldig att betala jaktvårdsavgift.Vad här sägs gäller dock inte:1) den som avlivar möss, råttor och sorkar eller annatvilt med stöd av bestämmelserna i 30 eller 31 §;2) den som deltar i bruksprov för jakthund;3) den som dödar eller fångar vilt med stöd av bestämmelsernai 29 § 2 mom. eller4) (2005/77) då en åtgärd vidtas i vetenskapligtsyfte med stöd av 17 § landskapslagen (1998:82) omnaturvård.Jaktvårdsavgift betalas en gång per år till landskapet.Kvittering på betald jägaravgift gäller såsomjaktkort under jaktåret som börjar den 1 augusti ochavslutas den 31 juli. Landskapsregeringen skall perpost sända inbetalningskort till de personer som föregåendeår betalat jaktvårdsavgift. På inbetalningskortetskall antecknas fullständigt namn, personbeteckningoch hemort beträffande den för vars räkningjaktvårdsavgiften betalas och det jaktår avgiften gäller.(1995/19)Jaktvårdsavgift fastställs av landskapsregeringen.Vid fastställandet av avgiften kan iakttas att personsom är bosatt i landskapet skall erlägga lägre avgift änperson som är bosatt utom landskapet. I avgiften ingårjägaransvarsförsäkring. (1995/19)Person som inte föregående jaktår betalt jaktvårdsavgifteller som inte blivit tillsänd inbetalningskortkan anskaffa inbetalningskort hos landskapsregeringen,polismyndigheten eller examinator som tillsattsav landskapsregeringen. För erhållande av inbetalningskortskall företes kvitto på tidigare år betaldjaktvårdsavgift eller företes intyg över av landskapsregeringenföreskriven kännedom om denna lag, övrigajaktbestämmelser samt om hantering av skjutvapen,av vilket ingetdera får vara äldre än fem år. Densom inte har hemkommun i landskapet kan erhållainbetalningskort för jaktvårdsavgift genom att företeen av landskapsregeringen godkänd motsvarighet tillnämnda intyg. (1995/68)Intyg över att person innehar av landskapsregeringenföreskriven kännedom om denna lag och övrigajaktbestämmelser utfärdas av examinator som tillsattsav landskapsregeringen eller jaktvårdsförening.55 §. Den som idkar jakt är skyldig att medföra jaktkortoch på anfordran uppvisa det för den som övervakarefterlevnaden av bestämmelserna om jakt, för områdetsägare och innehavare, för jakträttsinnehavaresamt för jakträttsövervakare som tillsatts för att övervakajakten på området.56 §. I landskapets enskilda årsstat skall årligen upptasett anslag för främjande av viltvård och för andradärmed jämförbara ändamål. Anslaget skall uppgååtminstone till det belopp som beräknas inflyta i avgifterför jaktkort.Det i 1 mom. avsedda anslaget kan användas föratt finansiera1) kostnader för viltvård och forskning;2) kostnader för inrättande av skyddsområden somavses i 26 §;3) kostnader för jägaransvarsförsäkringar;4) kostnader för avlöning av funktionärer som erfordrasför viltvården och jaktadministrationen samtför övriga kostnader för deras verksamhet;5) understöd åt jaktvårdsföreningar och andra organisationerför främjande av viltvården och höjandeav jaktkulturen;6) understöd åt enskild person, efter inhämtande avjaktvårdsförenings yttrande, för viltvårdsåtgärder somär till nytta för en större region; samt7) understöd åt organisation som upprätthåller jaktmuseum.(1989/42)12 kap. Jaktmyndigheter och jaktvårdsföreningar57 §. Tillsynen över jakten utövas av landskapsregeringenmed bistånd av polismyndighet och, på sätt däromär särskilt föreskrivet, med bistånd av tjänstemäninom gränsbevakningsväsendet vilka är stationeradei landskapet.Jaktvårdsförening kan utse edsvurna jaktövervakareför att handha tillsynen över jakten inom föreningensverksamhetsområde.K

588 Ålands lagsamlingK 32 Jaktlag (1985:31)58 §. De personer som innehar i 4 eller 8 § avsedd jakträttinom en kommun och som löst jaktkort bildar enjaktvårdsförening. Om de lokala förhållandena det påkallar,kan dock landskapsregeringen besluta att jaktvårdsföreningskall bildas för ett annat område.Jaktvårdsförening skall ha stadgar vilka skall underställaslandskapsregeringen för fastställelse. Beslutanderätteni föreningens angelägenheter utövas avföreningsmöte och en av mötet vald styrelse på sätt istadgarna sägs.Jaktvårdsförening kan inte ålägga medlem att deltai kostnaderna för föreningens verksamhet. Föreningenkan dock, enligt de grunder landskapsregeringen bestämmer,uppbära avgifter för tjänster som tillhandahållsäven annan än medlem.59 §. I jaktvårdsförenings stadgar skall anges hur föreningenoch dess styrelse med beaktande av ortsförhållandenaskall verka för att bevara och förkovraviltstammarna samt för att främja efterlevnaden avjaktlagstiftningen.60 §. Jaktvårdsförening kan i sitt namn förvärva rättigheteroch ingå förbindelser samt kära och svara.60a §. (2008/18) När en jaktvårdsförening sköter offentligaförvaltningsuppgifter enligt denna lag skallden iaktta förvaltningslagen för landskapet Åland.Beträffande offentligheten av jaktvårdsföreningenshandlingar i dessa ärenden gäller vad som föreskrivsi landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingarsoffentlighet.Vid beslut i enlighet med denna lag skall jäv inteanses föreligga för ledamöterna i jaktvårdsföreningensstyrelse enbart på den grund att en ledamot ellernågon ledamoten närstående är jägare, jaktledare ellermarkägare.13 kap. Påföljdsbestämmelser61 §. Den som på bar gärning anträffas idkande jaktutan särskilt tillstånd på fridlyst vilt har envar rätt attfrånta vapen och andra jaktredskap, hundar samt viltsom åtkommits genom jakten.Idkar någon olovligen jakt på främmande jaktområdetillkommer i 1 mom. avsedd rätt den som inneharjakträtten på området och för hans räkning områdetsägare, innehavare samt för området tillsatt jaktövervakare.Om det främmande området tillhör staten ellerlandskapet, tillkommer här avsedd rätt även densom på området utövar tillsyn över efterlevnaden avbestämmelserna om jakt.Idkar någon jakt utan att inneha jaktkort eller användernågon vapen i strid med denna lag, tillkommeri 1 mom. avsedd rätt den som övervakar efterlevnadenav bestämmelserna om jakt, områdets ägare, innehavareoch jakträttsinnehavare samt för området tillsattjaktövervakare.62 §. Den som har omhändertagit egendom med stödav bestämmelserna i 61 § skall ofördröjligen överlämnaegendomen till polismyndighet. Egendomenskall förvaras av polismyndigheten tills domstolavgjort ärendet. Om hund har omhändertagits skalldock bestämmelserna i 44 § 2 mom. iakttas, likväl såatt lösen erläggs i enlighet med vad i rikslagstiftningfastställts.Utan hinder av vad i 1 mom. sägs får jakträttsinnehavaresom har omhändertagit vapen eller andrajaktredskap med stöd av bestämmelserna i 61 §2 mom., om han inte önskar att åtal väcks för olovligjakt, behålla dessa till dess ägaren styrkt sin identitetoch erlagt en i enlighet med rikslagstiftning fastställdlösen. Angående omhändertagandet skall polismyndighetunderrättas. Om ägaren inte löser in den omhändertagnaegendomen inom en månad efter det attpolismyndigheten underrättades angående omhändertagandet,tillfaller denna jakträttsinnehavaren.63 §. Den som anträffar olovligen utsatt eller olovligfångstanordning eller förgiftat bete har rätt att oskadliggöraeller omhänderta anordningen eller betet. Hanfår även omhänderta katsa eller ryssja som är öppenovanför vattenytan samt fiskeredskap som utsatts påland så att vilt kan fastna i det.Om fångstanordning eller fiskeredskap har omhändertagitsmed stöd av 1 mom. skall bestämmelsernai 62 § 1 mom. iakttas. Polismyndighet får dock återlämnafiskeredskap till ägare som styrkt sin identitet.64 §. Den som1) utan särskilt tillstånd dödar, sårar, fångar eller istrid med denna lag ofredar annat vilt än älg eller rådjurunder tid då ifrågavarande art är fridlyst;2) (1991/5) ofredar älg eller rådjur i strid med dennalag, genom vårdslöshet eller ovarsamhet dödar ellersårar älg eller rådjur eller vid tillståndsjakt på älgeller rådjur genom vårdslöshet eller ovarsamhet brytermot föreskrifter som gäller jaktområdet, antalet djursom får fällas, djurens ålder eller kön eller andra tillståndsvillkor;3) bedriver jakt i strid med domstols, landskapsregeringenseller jaktvårdsförenings förbud;4) använder vapen i strid med denna lag, använderförbjudet fångstredskap eller idkar jakt på annat förbjudetsätt;5) bryter mot bestämmelserna i denna lag om innehavoch saluhållande av vilt, skinn eller ägg;6) idkar jakt utan att inneha eller utan att vid jaktmedföra jaktkort eller7) på annat sätt idkar jakt i strid med denna lag ellermed stöd därav utfärdade föreskrifter eller på annatsätt bryter mot påbud eller förbud i denna lagskall, om strängare straff inte annorstädes är föreskrivet,för jaktförseelse dömas till böter.Den som under jakt inte medfört jaktkort och senastden tredje dagen därefter hos polismyndighet visar atthan vid tidpunkten för jakten innehade giltigt jaktkortskall inte åtalas, om det av omständigheterna framgåratt underlåtenheten berott på tillfälligt förbiseende.65 §. Den som1) i strid med denna lag idkar jakt med direkt tillhjälpav maskindrivet fortskaffningsmedel eller ljudframkallandemaskin;2) (1991/5) i strid med denna lag uppsåtligen dödar,sårar eller fångar älg eller rådjur utan tillstånd eller

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt589Jaktlag (1985:31)K 32vid tillståndsjakt på älg eller rådjur uppsåtligen brytermot föreskrifter som gäller jaktområdet, antalet djursom får fällas, djurens ålder eller kön eller andra tillståndsvillkor;3) bedriver i 64 § 1 mom. 1-5 punkterna avseddverksamhet i betydande utsträckning eller så att handlingen,med beaktande av de omständigheter i sin helhetsom föranlett handlingen och framgår av denna,bör anses grovskall, om strängare straff inte annorstädes är föreskrivet,för jaktbrott dömas till böter eller till fängelsei högst två år samt till jaktförbud under viss tid, minstett och högst fem år.I strafflagen är föreskrivet hur den skall straffassom olovligen jagar på annans jaktområde, eller somöverskrider den jakträtt han innehar såsom delägarei samfällt område eller med stöd av jaktarrendeavtaleller särskilt tillstånd.66 §. Har endast enskilds rätt kränkts genom brott somavses i denna lag, får i ärendet åtal väckas endast ommålsägande så önskar.67 §. Förbjuden fångstanordning som använts vid jaktskall förklaras förverkad till staten.Vapen och fångstanordningar som använts vid brottsom avses i 65 § skall förklaras förverkade till staten.Likaså skall maskindrivet fortskaffningsmedel ochljudframkallande maskin som använts vid jakt förklarasförverkade till staten, om jakten bedrivits meddirekt tillhjälp av fortskaffningsmedlet eller maskinenoch användningen av fortskaffningsmedlet ellermaskinen varit av väsentlig betydelse för jakten ochbytet vid jakten varit betydande.I stället för egendom som avses i denna paragrafkan dess värde förklaras förverkat.68 §. Har någon dödat eller fångat vilt i strid meddenna lag genom att kränka enskilds rätt under sådanaförhållanden att den som kränkts hade rätt att tillägnasig viltet, tillfaller viltet eller dess värde den somkränkts, oberoende av det sätt på vilket viltet dödatseller fångats. I detta moment avsett värde på vilt är etti rikslagstiftning fastställt värde på levande vilt.Har någon dödat eller fångat vilt i strid med dennalag under sådana förhållanden att annan inte hade rättatt tillägna sig viltet, tillfaller viltet eller dess värdestaten, oberoende av om straff inte skall utdömas ellerom handlingen utgör i 64 § 1 mom. 1, 2, 3, 4 eller5 punkten avsedd jaktförseelse eller jaktbrott. I dettamoment avsett värde på vilt är dess i rikslagstiftningfastställda värde som byte. Är handling som avses idetta moment jaktbrott skall staten dessutom ersättasför skillnaden mellan bytets värde och det värde somavses i 1 mom. Den som dödat älg eller rådjur på sätti 64 § 1 mom. 2, 3, 4 eller 5 punkten eller 65 § sägsskall även åläggas att till staten utge en avgift i enlighetmed i riket föreskrivna grunder.Vilt, skinn och ägg som innehas eller hålls till salui strid med bestämmelserna i 52 eller 53 § eller derasvärde tillfaller staten.Polismyndighet har rätt att när som helst granskalager hos den som håller till salu vilt eller skinn av vilt.14 kap. Särskilda bestämmelser69 §. Vilt som under lovlig tid påskjutits på lovligtområde och faller på främmande område tillfaller densom innehar jakträtten på det främmande området.Vad här sägs gäller även vilt som fastnar i sax ellerannan fångstanordning och kommer in på främmandeområde.Utan hinder av vad i 1 mom. sägs gäller om älg ochrådjur vad därom är föreskrivet i 7 kap.70 §. Fallvilt av älg, rådjur eller vitsvansad hjort tillfallerlandskapet. Detsamma gäller älg, rådjur ellervitsvansad hjort som anträffas så illa sårat eller skadatatt det varit nödvändigt att genom myndighets försorgdöda det. Har djuret sårats under jakt och avlivats underjakt, skall dock bestämmelserna i 7 kap. följas omdjuret är älg eller rådjur eller bestämmelserna i 69 §om djuret är vitsvansad hjort.Fallvilt av annan än i 1 mom. avsedd art tillfallerlandskapet om arten då var fridlyst och i annat fall densom innehar jakträtten på området. Detsamma gällerom här avsett vilt anträffas så illa sårat eller skadat attdet varit nödvändigt att döda det.71 §. Polismyndighet har rätt att besluta om avlivningav vilt som uppenbart är sårat, skadat eller sjukt, oberoendeav om ifrågavarande art då är fridlyst ellerom jakt på ifrågavarande art inte får bedrivas. Avlivningenkan ske genom polismyndighetens försorg ellergenom att polismyndigheten medger annan rätt attutföra uppdraget.Vilt som avlivats med stöd av bestämmelserna i1 mom. tillfaller landskapet.72 §. Infaller sista dagen för anmälnings- eller ansökningstidsom avses i denna lag på en lördag eller helgdag,får anmälan göras eller ansökan inges även förstavardagen därefter.I denna lag avsedd ansökan som inkommit efter utgångenav i lagen angiven ansökningstid kan upptastill prövning, om olägenhet därigenom inte orsakasannan.73 §. Den som omhändertagit vilt eller annat som enligtdenna lag skall tillfalla staten eller landskapet ärskyldig att utan dröjsmål underrätta polismyndighet.Om det föreligger fara för att omhändertaget vilt skallförskämmas, får han, efter det att viltet har värderatsav två ojäviga personer, behålla det eller sälja det tillåsatt pris. Medel som influtit genom försäljningenskall utan dröjsmål tillställas polismyndigheten.Åt den som flått pälsdjur, älg, rådjur eller vitsvansadhjort som skall tillfalla staten eller landskapetskall ur statens eller landskapets medel utges en skäligersättning, om de medel som erhålls genom att säljadjuret därtill förslår. Under samma förutsättningarskall ersättning utges för transport av vilt.74 §. Upphävd (2005/77).75 §. Närmare föreskrifter angående verkställighetenoch tillämpningen av denna lag utfärdas vid behovgenom landskapsförordning.K

590 Ålands lagsamlingK 33LF (2006:70) om jaktDenna lag träder i kraft den 1 augusti 1985. Genomlagen upphävs landskapslagen (1965:10) den 25 mars1965 om jakt.Har före denna lags ikraftträdande genom dom ellerpå annat lagligt sätt bestämts annorlunda om jakträttän i denna lag sägs, skall även framdeles iakttas vadsålunda bestämts.Utan hinder av vad i 9 § sägs om giltigheten avavtal om jaktarrende skall tidigare gällande bestämmelsertillämpas på avtal som ingåtts före denna lagsikraftträdande.Utan hinder av vad i denna lag sägs är enligt tidigaregällande bestämmelser beviljat jaktkort och tillståndatt bedriva jakt under tiden 15 mars - 25 majgiltigt under den tid som avsetts vid beviljandet.K 33Landskapsförordning (2006:70) omjakt1 kap. Inledande bestämmelser1 §. TillämpningsområdeI denna förordning finns bestämmelser om1) vilka arter av vilt som får jagas och under vilkatider av året jakt får bedrivas på dessa arter, samt vilkaarter av vilt som inte får jagas med användning av pilbåge,2) under vilka tider hundförbud råder i marker därdet finns vilt samt under vilka tider och särskilda förutsättningarhund, trots detta generella förbud, får användasi marker där det finns vilt,3) krav på ammunition och vapen som får användasvid jakt,4) krav på pil, båge och pilspetsar om får användasvid jakt samt om5) krav på skjutskicklighet.2 §. Vilt och jakttiderOm inte annat särskilt stadgas i denna förordningfår jakt inom landskapet bedrivas under nedan nämndatider efter följande vilt:Jakttiderhela åretViltbisam, fälthare, mink, mårdhund,dovhjort, dock inte hind som åtföljsav kalv, vildsvin, dock inte suggasom åtföljs av kulting, möss, råttoroch sorkar samt djur som rymt frånvilthägn, om arten inte förekommeri vilt tillstånd1.1 - 15.2 orrtupp1.7 - 15.4 räv och grävling16.7 - 20.3 kråka, havstrut och gråtrut15.8 - 31.10 grågås och kanadagås15.8 - 31.8 rådjursbock1.9 - 31.12 rådjur1.9 - 31.12 gräsand, skedand, bläsand, stjärtand,vigg, knipa, brunand, alfågel,storskrake, småskrake, morkulla,ringduva, orre och fasan1.9 - 15.3 skogsmård1.10 - sista februari skogshare15.10 - 20.12 älg och vitsvanshjort(2009/5)Utöver den jakt som är tillåten enligt 1 mom. är jaktefter vissa arter av fågel tillåten enligt 3 §. För jakt påälg och rådjur fordras särskilt tillstånd.3 §. Fågelarter som får jagas viss tid av särskilda skälFör att skydda flora och fauna eller för att förhindraallvarlig skada eller för att trygga människors hälsaoch säkerhet får fiskmås jagas i landskapet under helaåret.För att skydda flora och fauna eller för att förhindraallvarlig skada eller för att trygga människors hälsaoch säkerhet får kråka, havstrut och gråtrut jagas ilandskapet under tiden 1 mars – 15 juli.För att skydda odling får grågås jagas under tiden15 juli – 14 augusti i och i omedelbar anslutning tillodling.4 §. Hundförbud och användande av hundDet är förbjudet att under tiden 1 mars – 30 septemberjaga med hund i marker där det finns vilt. När sådanthundförbud råder skall hund hållas under sådantillsyn att den hindras från att löpa lös och störa viltet.Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. får hundanvändas i de fall som anges i bilaga 1, som är fogadtill denna förordning.Under hela året och med undantag av vad som gällerom tid för hundförbud i 1 mom. får1) en hund som är särskilt dresserad för att spåraskadat jaktbart djur, för annat viltvårdsändamål ellerför dressyr användas för dessa ändamål om hundenstår under förarens kontroll,2) en hund delta i tävling som ordnats med tillståndav landskapsregeringen samt3) en hund som är särskilt dresserad för att vallahusdjur eller annan särskilt dresserad brukshund användasi tjänsteuppdrag.Bestämmelserna om hundförbud och användningav hund gäller hundar som är fyra månader gamla elleräldre.2 kap. Jakt med skjutvapen och ammunition5 §. SkjutvapenVid jakt får inte användas luftgevär eller med luftgevärjämförbart vapen. Vid jakt får inte heller användasautomatiska skjutvapen eller sådana halvautomatiskaskjutvapen vilkas magasin kan laddas medflera än två patroner. Ett gevär skall vara i behörigtskick samt dugligt till jakt. Kikarsikte eller annat förjakt godkänt riktmedel får användas. Vid jakt och vidskytte på godkänd skjutbana får ett gevär vara försettmed anordning som reducerar vapnets skottljud.6 §. SkjutvapenammunitionVid jakt på älg och vitsvanshjort får inte användas1) ammunition med helmantlad kula,2) oräfflat vapen,

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt591LF (2006:70) om jaktK 333) ammunition med en kula vars vikt understiger 9gram och vars anslagsenergi på 100 meters avstånd,mätt från pipans mynning, understiger 2 700 joule(E 100< 2 700J) eller4) ammunition med en kula vars vikt understiger 10gram och vars anslagsenergi på 100 meters avstånd,mätt från pipans mynning, understiger 2 000 joule(E 100< 2 000J).Vid jakt på rådjur får inte användas1) ammunition med helmantlad kula eller2) ammunition med en kula vars vikt understiger3,2 gram och vars anslagsenergi på 100 meters avstånd,mätt från pipans mynning, understiger 800joule (E 100< 800J).Hagelgevär får inte användas vid jakt på andrahjortdjur än rådjur.3 kap. Jakt med pil och båge7 §. Jaktbart viltJakt med pil och båge får bedrivas på samtliga viltarterutom älg.8 §. BågeVid jakt med pil och båge får användas båge medsystem som reducerar dragvikten vid ankringspunkten(compound) samt båge med icke reducerande läge(recurve och långbåge). Bågen skall ge pilen en rörelseenergi(E 0) som är minst 40 joule. Pilens rörelseenergiskall beräknas enligt formeln E 0= 0,5 ∙ m ∙ v 02,där följande gäller:E 0= pilens rörelseenergi uttryckt i joulem = pilens massa uttryckt i kilogramv 0= pilens hastighet uttryckt i meter per sekundVid jakt med pil och båge får inte på bågen användasen anordning som tillåter att skytten kan lösgöramer än en pil åt gången eller en anordning som förspännerbågsträngen.9 §. PilPilens totala vikt skall vara minst 25 gram.10 §. PilspetsPilspetsen skall vara sådan att en lyckad träff är direktdödande. Pilspetsen skall ha minst två blad medvassa skärande eggar samt skall ha en skärande diameterpå minst 25 millimeter.11 §. Krav på kunskaper och skjutskicklighet för bågjaktDen som jagar med pil och båge skall ha giltigtåländskt jaktkort, ha godkänd bågjägarexamen enligtde krav som anges i bilaga 2 som är fogad till dennaförordning samt för varje jaktår som avses i 2 mom.ha utfört ett godkänt bågskytteprov avseende skjutskicklighet.Ett godkänt bågskytteprov avseende skjutskicklighetär i kraft under jaktåret 1 augusti – 31 juli. Ettsådant godkänt bågskytteprov som har avlagts undertiden 1 juni – 31 juli är dock i kraft till och med följandejaktår. I denna förordning avsett årligt bågskytteprovavseende skjutskicklighet kan avläggas1) i landskapet i enlighet med bestämmelserna i bilaga2 som är fogad till denna förordning eller2) enligt de i Danmark vid ikraftträdandet av dennaförordning gällande bestämmelser för godkänd danskbågjägarexamen (dansk buejagtprøve).4 kap. Avslutande bestämmelser12 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 augusti 2006.Genom ikraftträdandet av denna förordning upphävslandskapsförordningen (2005:79) om jakt.Landskapsregeringen kungör på lämpligt sätt tideroch platser för bågskytteprovs avläggande för detjaktår som börjar den 1 augusti 2006.Bilaga 1: Användning av hund vid jakt ochjaktträningUnder tiden 1 mars – 30 september finns ett generelltförbud mot att jaga med hund i marker där detfinns vilt (förordningens 4 §). Med undantag av dennagenerella bestämmelse och med beaktande av jakttidsbestämmelsernaför olika arter i förordningens 2 §får i följande fall jakthund användas vid jakt och jaktträningi marker där det finns vilt:Vid jakt på däggdjurHund Användningssätt Användningstid1) hund som ärdrivande(drivandehund)2) hund somär långsamtdrivande *(långsamt drivandehund)3) hund somanvänds vidjakt på älg(ställandehund)4) hundsom stöterrådjur ochsom endast iundantagsfallförföljer rådjurunder längretid än femminuter(stötandehund)a) jakt på räv, hare,mårdhund ochgrävlingb) jakt på räv, mink,och mårdhund påhäckningsskär1.10 – sistafebruari utom i fallsom avses i punktb nedan1.4 – 15.4 medlandskapsregeringenstillståndc) jaktträning 1.9 – sista februaria) jakt på rådjur 1.10 – 31.12b) jakt på vitsvanshjort15.10 – 20.12c) jaktträning 1.9 – 31.12a) jakt på älg 15.10 – 20.12b) jaktträning 1.9 – 20.12jakt och jaktträningpå rådjur1.10 - 31.12K

592 Ålands lagsamlingK 34LF (1997:42) om jakt på älg5) hund som ärsärskilt dresseradför jaktpå mink6) hund som ärsärskilt dresseradför jakti gryt(grythund)Vid fågeljaktjakt och jaktträningpå minkjakt och jaktträningi gryt1.9 – 15.31.7 – 15.4Hund Användningssätt Användningstid7) hund sommarkerar,stöter eller apporterarfågel(fågelhund)8) hund sommarkerar fågelgenom attskälla(skällandefågelhund)jakt och jaktträningpå fågeljakt och jaktträningpå fågel15.7 – sistafebruari och 15.3– 25.51.9 – 15.2* En hund är långsamt drivande om den i normalfallet noga följeroch ger skall på spårvittring från bytesdjuret, samt endasti undantagsfall ger akt på luftvittring eller att den kan iakttabytesdjuret. I sådana fall följer det drivna djuret sina invandalöpor, samt stannar ofta och väntar in hunden. En sådanhunds mankhöjd överstiger som regel inte 38 centimeter. Enlångsamt drivande hund hetsar inte bytesdjuret.Bilaga 2: Regler för bågskytteprov (2009/5)1 §. TillämpningsområdeMed bågskytteprovet avses i denna bilaga det provpå skjutskicklighet som avläggs i landskapet och somavses i landskapsförordningens 11 §.2 §. SkytteprovsledareSkytteprovsexaminator för bågskytteprovet utses avlandskapsregeringen på förslag av en jaktvårdsföreningeller av en i landskapet verksam och registrerad bågskytteförening.En skytteprovsexaminator ska ha giltigIBEP-bågjägarexamen eller dansk bågjägarexamen.3 §. Intyg och protokoll över genomförda bågskytteprovTill provtagare ska lämnas intyg över avlagt godkäntbågskytteprov. Skytteprovsexaminatorn ska påav landskapsregeringen godkänt formulär upprättaprotokoll över genomförda bågskytteprov, som årligen(före den 5 augusti) ska inlämnas till landskapsregeringen.Skytteprovsexaminatorn ska till en skytt som avlagtgodkänt bågskytteprov lämna landskapsregeringensstatistikblankett för rapportering av jaktstatistik.4 §. ProvtillfällenBågskytteprovet kan avläggas vid särskilda provtillfällen,som årligen ordnas under tiden 1 juni - 31 juli.Närmare bestämmelser om tider och platser förprovens avläggande publiceras årligen av landskapsregeringeni tidningen Jägaren, dock senast två veckorföre första provdagen.I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskildaskäl beviljas möjlighet till avläggande av särskiltbågskytteprov på andra tider än de som avses i2 mom. Protokoll över sådant prov ska snarast inlämnastill landskapsregeringen.5 §. Krav på dokument och utrustningProvtagaren skall i samband med provets avläggandeuppvisa godkänd identitetshandling samt intygöver giltig1) IBEP-bågjägarexamen (International BowhuntingEducation Program) eller2) dansk bågjägarexamen (dansk buejagtprøve).Vid bågskytteprovet ska för jakt med båge godkändutrustning avseende pilar och båge användas, provetfår dock avläggas med övningsspetsar. Utrustningenska vara i behörigt skick samt dugligt till jakt.Bågskytteprovet ska utföras med den bågtyp vilkenman avser att bedriva jakt med. Med bågtyper avsesbågar med system som reducerar dragvikt vid ankringspunkten(compound) samt bågar med icke reducerandeläge (recurve och långbåge).6 §. SkjutserierBågskytteprovet omfattar en skjutserie med sexskott mot måltavlor utplacerade på jaktmässiga avståndfrån skytten. Måltavlorna fastställs av landskapsregeringenoch ska föreställa jaktbara viltarter.En pil skall skjutas mot respektive måltavla. Minstfem av de sex pilarna skall träffa i målfigurens vitalområde(hjärta/lungor) för att provet ska godkännas.Flera skjutserier får avläggas vid samma tillfälle.K 34Landskapsförordning (1997:42) omjakt på älg1 §. TillämpningsområdeI denna förordning finns bestämmelser om jakt påälg i landskapet Åland.2 §. Jakträttsområdets ansökanTill jakträttsområdets ansökan skall fogas en utredningsom visar att de som bildat jakträttsområdethar jakträtt enligt 4 eller 6 §§ jaktlagen (1985:31)för landskapet Åland eller att de skriftligen erhålliträtt till älgjakt av innehavaren av sådan jakträtt. Avutredningen skall framgå att jakträttsområdet bestårav ett område om minst 2000 hektar. Jakträttsområdetskall finnas tydligt markerat på en karta i skala1:20.000.I ansökan skall anges namnen på de personer somär jaktledare och ersättare. Vidare skall anges vem aversättarna som i första hand respektive i andra handträder i jaktledarens ställe.Se K 32, Jaktlag (1985:31) för landskapet Åland.3 §. Upphävd (2002/38).4 §. Jaktvårdsföreningens styrelses ansökanJaktvårdsföreningens styrelses ansökan om tillståndtill jakt på älg skall grunda sig på jakträttsområdenasansökningar och vad som är lämpligt med tankepå älgstammens vård och utveckling.

Skydd av miljön, renhållning, naturvård och jakt593LF (1997:42) om jakt på älgK 34Av ansökan skall framgå vilka åtgärder för älgstammensvård och utveckling jaktvårdsföreningen avservidta under treårsperioden. De jakträttsområden, förvilka ansökningar om tillstånd till jakt på älg inkommit,skall vara tydligt markerade på en karta i skala1:50.000.5 §. [Landskapsstyrelsens] tillståndI [landskapsstyrelsens] tillstånd skall anges detantal vuxna djur och älgkalvar som får fällas undertreårsperioden inom det område för vilket tillståndetbeviljats. I fråga om vuxna djur kan villkor föreskrivasäven angående djurens kön.6 §. Jaktvårdsföreningens styrelses tillståndJaktvårdsföreningens styrelse skall senast fjortondagar innan älgjakten inleds avgöra ansökningarnaom tillstånd till jakt på älg. Sökanden skall utan dröjsmålskriftligen underrättas om beslutet.Om tillstånd beviljas skall av tillståndet framgå detantal vuxna djur och älgkalvar som får fällas. I frågaom vuxna djur kan villkor föreskrivas även angåendederas kön. Tillstånd att fälla vuxet djur innebär alltidrätt att i stället fälla älgkalv. Med älgkalv avses älgsom är född under det kalenderår som jakten sker.Av tillståndet skall dessutom framgå:1) uppgifter om av [landskapsstyrelsen] fastställdaavgifter för fällda djur samt betalningstidpunkten föravgifterna,2) uppgifter om hur jaktresultatet skall redovisas till[landskapsstyrelsen],3) hur jaktresultatet skall meddelas jaktvårdsföreningensstyrelse,4) vilka åtgärder som skall vidtas då avvikelse fråntillståndsvillkoren har skett,5) hur jaktvårdsföreningens styrelse skall underrättasom ändrade jakträttsförhållanden samt6) hur besvär anförs.Om ansökan avslås skall motivering samt besvärsanvisningbifogas till beslutet.7 §. Principer vid fördelning av tillståndskvotenJaktvårdsföreningens styrelse skall fördela tillståndentill jakt på älg mellan jakträttsområdena på ettsådant sätt att jaktutövarens intressen såväl som principernaför älgstammens vård och utveckling tillgodosespå bästa sätt.8 §. Skyldighet att lämna informationJaktvårdsföreningens styrelse skall varje år innanjakten inleds meddela [landskapsstyrelsen], Ålandspolisdistrikt och sjöbevakningen hur tillstånden tilljakt på älg fördelats mellan jakträttsområdena. Jaktvårdsföreningensstyrelse skall även meddela vilkapersoner som enligt tillstånden är jaktledare och ersättare.9 §. Jakt på odlingsområdeJaktvårdsföreningens styrelse kan besluta att enviss del av de tillstånd till jakt på älg som tilldelasjakträttsområdet kan utnyttjas för jakt på odlingsområdeför att undvika skada på specialodling. Jaktenfår i sådant fall, med avvikelse från vad som sägs i2 § jaktförordningen (1995:69) för landskapet Åland,inledas tidigast den 15 september.Odlingsområdet skall markeras på den karta sombifogas till ansökan.Med odlingsområde avses åker samt kringliggandeområde inom 100 meter från åkerns kanter.Se K 33, Jaktförordning (1995:69) för landskapet Åland.10 §. Ansökningsblanketter[Landskapsstyrelsen] fastställer blanketter för ansökanom tillstånd till jakt på älg.11 §. IkraftträdelsebestämmelseDenna förordning träder i kraft den 15 maj 1997.Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätterfår vidtas innan förordningen träder i kraft.K

594 Ålands lagsamling