personal - Vaasan Sähkö Oy

Verkställande direktörens översikt ..........................4Utdrag ur styrelsens verksamhetsberättelse. ..................6Elhandel ..............................................8Elöverföring ...........................................10Fjärrvärme ............................................12Nätentreprenad ........................................14Ekonomi .............................................15Företagsadministration ..................................17Personal .............................................18Bokslut ....................................(separat bilaga).........................Moderbolaget. . KoncernenOmsättning .......................71,5 ......73,5Antal anställda i genomsnitt ..........190.......198Elöverföring. .......................776.......870Elöverföringens toppeffekt ............154.......173Elförsäljning. .....................1264..........Elöverföringskunder ..............51468 ....57312milj. epers.GWhMWGWhstEldistributionsområde ..............2300 .....3050 km 2Elöverföringsledningar. .............4646 .....5584Fjärrvärmeförsäljning ................632..........Fjärrvärmens toppeffekt (per dygn) .....216..........Fjärrvärmekunder .................2280..........Fjärrvärmeledningar .................167..........kmGWhMWstkm• Vasa Elektriska Ab säkerställer energitillgången samt el- och fjärrvärmenätets funktionsduglighetinom sitt område genom att på ett konkurrenskraftigt sätt ta handom den förestående volymtillväxten med minskande personresurser. Bolagets grundläggandemålsättning är att befrämja den lokala välfärden.• Vasa Elektriska Ab sköter sin verksamhet effektivare, lönsammare och förmånligareän andra finländska energibolag i genomsnitt. Därtill är leveransen kvalitetsmässigtbättre, dvs. störningsfriare än i genomsnitt.• Bolagets exceptionellt konkurrenskraftiga koncept utnyttjas maximalt på marknadenutanför det egna området.3ÅRSBERÄTTELSE 2003

Ett annorlunda år inomelbranschenDen största händelsen inom elbranschen i Finlandår 2003 var beslutet att bygga ett kärnkraftverk iOlkiluoto. Överteckningen av kraftandelar var ettbra bevis på att energibolagen förlitar sig på kärnkraftenskonkurrensförmåga som energiforminom de närmaste årtiondena. Förutom fördelningenav kärnkraftsandelar skedde många förändringari ägandet av produktionsandelar.Elhandeln repade sig efter den långvariga lönsamhetskrisen.Till följd av de exceptionellt knappavattenreserverna steg priset på elenergi i alla nordiskaländer. Höjningen av priserna för slutkundernakritiserades även i Finland, trots att prisförändringarnahos oss var synnerligen moderata jämförtmed förändringarna i Sverige och Norge. Elektricitetär en av de få förnödenheter som vid eninternationell jämförelse är synnerligen förmånlig iFinland.Den värsta snedvridningen av elkonkurrensenär de skattebefriade parternas, dvs. städernas affärsverksagerande på elmarknaden. De negativaföljderna av snedvridningen är speciellt märkbaranu då energibolagens förbättrade resultat framförallt beror på att elenergiaffärsverksamheten harblivit lönsammare.Energimarknadsverket håller som bäst på attändra modellen för övervakning av nätaffärsverksamhet.Syftet är att övervakningen på ett bättresätt skall motsvara branschens karaktär. Från ochmed september i fjol gäller en s.k. standardersättningsmodellsom förpliktar nätbolagen att ekonomisktersätta de kunder som berörs av elavbrottsom varar i över 12 timmar. Beslutet är en följd avstormarna som inträffade för några år sedan.Vasa Elektriska visar sin styrkaResultatet för Vasa Elektriska Ab år 2003 var rekordartat.Det goda resultatet berodde på en betydandevolymtillväxt i ett förmånligt marknadslägeoch på väl fungerande kraftverk. De strukturellaändringar som genomfördes året innan har effektiveratverksamheten. Prisnivån på den elektricitetsom Vasa Elektriska levererar är en av marknadenslägsta.Strategiskt viktigast var det beslut som förvaltningsrådetenhälligt tog 28.8.2003 angående deltagandeti kärnkraftsprojektet. Beslutet motiveradesmed att Vasa Elektriska Ab:s ekonomiska situationoch konkurrenskraft skapar goda förutsättningaratt engagera sig i kärnkraftsprojektet. VasaElektriska-koncernen är berättigad till el som producerasvid det nya kärnkraftverket i proportion tillsitt ägande i Etelä-Pohjanmaan Voima Oy.4ÅRSBERÄTTELSE 2003

Även i övrigt ökade bolagets andelar av produktionskapacitetenmed drygt 50 megawatt. Till en följd avTXU Nordic Energys stegvisa avveckling på den nordiskaenergimarknaden ökade även resurserna.Betydande reformer inom bolaget är bl.a. sammanslagningenav kontrollrumsfunktionerna, förnyandetav riskhanteringspolitiken inom elhandel ochändringarna i lönesystemen. Därtill har IT-strategin färdigställtsoch indrivningsprocesserna normaliserats.Den positiva utvecklingen som åstadkommitsunder de senaste åren och ökningen av resursernaVasa Elektriskas satsning i det nya kärnkraftverksprojektet i Olkiluoto är betydande.En illustration av den nya kärnkraftsenheten till höger på bilden.förpliktar bolaget att ställa upp nya strategiska målsättningar.En central utmaning är att beakta utsläppshandelni den framtida verksamhetsmiljön.Jag vill framföra mitt varma tack till personalenför de goda resultat som uppnåtts. Jag tackar ävenkunderna, samarbetspartners och medlemmarna iadministrationen för ett utmärkt samarbete.

UTDRAG UR STYRELSENSVERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 – 31.12.2003Vasa Elektriska-koncernen är ett energibolag somdistribuerar värme- och elenergi åt sina kunder. Bolagetsmålsättning är att på regional nivå varastarkt, förmånligt och konkurrenskraftigt. Energianskaffningentäcks i huvudsak med egen energiproduktionoch genom delägarskap i olika kraftverksbolag.Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s distributionsnättäcker områden i Vasa, Korsholm, Malaxoch Korsnäs samt mindre områden i Närpes ochJurva. Dotterbolagen Laihian Sähkö Oy:s och VöråElektricitetsverk Ab:s distributionsnät finns i Laihelaoch Vörå. Fjärrvärme säljs i huvudsak till områdeninom Vasa stad. Koncernens affärsverksamhet omfattaräven byggande av el- och fjärrvärmenät.KoncernstrukturVasa Elektriska Ab är Vasa Elektriska-koncernensmoderbolag. I koncernbokslutet ingår dotterbolagenLaihian Sähkö Oy, Vörå Elektricitetsverk Ab ochKorsnäs Vindkraftspark Ab samt intressebolagenEtelä-Pohjanmaan Voima Oy, Kvarkens DatatjänstAb och Smedsby Värmeservice Ab.Vasa Elektriska Ab erhöll aktiemajoriteten ivindkraftbolaget Korsnäs Vindkraftspark Ab efterköp av aktier av Oy Korsnäs-Westpunkt Ab och FortumPower and Heat Abp. Efter aktiehandeln ägermoderbolaget 60,92 procent av aktierna och 68,76procent av rösträtten. Vasa Elektriska Ab har redantidigare svarat för marknadsföringen av vindelektriciteteni bolaget som koncernen nu köpt, och tillföljd av arrangemangen har ägandet blivit klarare.Ekonomiskt sett var aktiehandeln obetydlig.År 2003 anskaffade Vörå Elektricitetsverk Ab31 st egna aktier för 201,83 euro/aktie. Det totalapriset för anskaffningen inklusive överlåtelseskattär 6.321,31 euro. De anskaffade aktiernas andel avaktiekapitalet och röstetalet utgör 0,29 procent.Totalt äger Vörå Elektricitetsverk Ab31.12.2003 egna aktier enligt följande:Antal70 stNominellt värde326,90 eAndel av aktiekapitalet 0,65 %Andel av rösterna 0,65 %Laihian Sähkö Oy äger 31.12.2003 egna aktierenligt följande:Antal1.565 stNominellt värde2.632,14 eAndel av aktiekapitalet 1,13 %Andel av rösterna 1,13 %Ekonomisk utvecklingKoncernens omsättning uppgick till 73,5 miljonereuro (63,2 Me år 2002) och ökningen var således16,4 procent jämfört med föregående år.Moderbolagets omsättning utgjorde 71,5 miljonereuro (61,1 Me).Under räkenskapsperioden uppgick koncernensvinst till 10,4 miljoner euro (5,7 Me) och räkenskapsperiodensvinstprocent var 14,0 (9,1). Underräkenskapsperioden utgjorde moderbolagetsvinst 11,8 miljoner euro (6,7 Me) och räkenskapsperiodensvinstprocent var 16,5 (10,9). Koncernensvinst före skatter uppgick till 15,2 miljonereuro (8,7 Me) och moderbolagets vinst före skattertill 16,0 miljoner euro (9,2 Me).Under räkenskapsperioden utgjorde kostnaderna57,1 miljoner euro (52,4 Me). Energianskaffningskostnadernaom 37,1 miljoner euro(32,3 Me) ökade då volymen för levererad energiökade, men sammanräknat bibehöll de övrigakostnaderna samma nivå som året innan, vilken utgjorde20,0 miljoner euro (20,1 Me).Avkastningsgraden på investerat kapital förkoncernen utgjorde 15,9 procent (10,0 %) och förmoderbolaget 19,8 procent (12,3 %).Koncernbalansomslutningen utgjorde 119,2miljoner euro (116,4 Me) och moderbolagets motsvarande112,9 miljoner euro (110,6 Me). Koncernenssoliditetsgrad var 69,6 procent (66,4 %) vidårets slut.Orsakerna till att Vasa Elektriska-koncernensresultat förbättrats är många, men framför allt berorförändringen på ökningen av volymen och lönsamhetenför moderbolagets elhandel.Utvecklingen inom olika affärsverksamheter(moderbolaget)Under verksamhetsåret utgjorde moderbolagets elförsäljning1 264 gigawattimmar (1 109 GWh), elöverföringen776 gigawattimmar (766 GWh) och fjärrvärmeförsäljningen632 gigawattimmar (622 GWh).6ÅRSBERÄTTELSE 2003

Elförsäljningens omsättning uppgick till 36,2 miljonereuro (26,1 Me) och ökningen var således 38,6procent jämfört med året innan. Elöverföringensomsättning utgjorde 16,5 miljoner euro (16,3 Me)och fjärrvärmens 17,7 miljoner euro (17,1 Me).Den övriga verksamhetens omsättning uppgick till1,1 miljoner euro (2,0 Me).Väsentliga händelserVasa Elektriska-koncernens andel i det nya kärnkraftverketom ca 1 600 megawatt, som byggs i Olkiluotounder åren 2004 - 2009 grundar sig på enägarandel om 42,8 procent i Etelä-PohjanmaanVoima Oy:s kärnkraftsserier. I effektandel betyderdetta en produktionsandel om drygt 58 megawatt ikraftverket.I början av oktober ökade koncernens produktionsandelari Etelä-Pohjanmaan Voima Oy med totaltca 26 megawatt. Resurserna köptes av NordicEnergy Oy (tidigare TXU Nordic Energy Oy) som såldesin aktieandel i EPV. I början av år 2004 ökadeproduktionskapaciteten ytterligare med ca 27 megawatt,bestående av Pohjolan Voima Oy:s produktionsresurserköpta av Nordic Energy till Etelä PohjanmaanVoima Oy. Över hälften av tilläggsresursernasom erhölls i samband med dessa köp hänför sigtill Vaskiluodon Voima Oy:s produktionsandelar.Inga andra händelser som väsentligt inverkarpå produktionskapaciteten, likviditeten eller bolagetsverksamhetsförutsättningar har inträffat efterräkenskapsperioden.InvesteringarKoncernens bruttoinvesteringar under verksamhetsåretuppgick till 10,3 miljoner euro (5,4 Me),varav el- och fjärrvärmenätets andel var 4,2 miljonereuro.FinansieringKoncernens anslutningsavgifter utgjorde 1,7 miljonereuro. Totalt amorterades 4,3 miljoner euro(10,7 Me) långfristiga lån. I dividend utbetalades5,0 miljoner euro (4,2 Me).PersonalUnder verksamhetsåret var antalet anställda i koncernbolageti genomsnitt 198 (209) och totalt utfördes183 (199) årsverken. Personalkostnadernauppgick till 8,5 miljoner euro (7,2 Me), vari ingår enengångsbetalning om 1,3 miljoner euro föranleddav pensionslösningen, som berör 26 personer.En uppskattning av framtidautvecklingTill följd av den normala tillväxten inom ekonomiområdetoch större produktionsresurser än tidigareförutspås Vasa Elektriska-koncernens omsättningöka en aning. Lönsamheten torde fortsättningsvisvara god.Förslag till disposition avvinstmedlenKoncernens utdelningsbara medel uppgår till16.926 miljoner euro. Moderbolagets utdelningsbaramedel uppgår till 18.222 miljoner euro, varav11.768 miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodensvinst.Moderbolaget kan i dividend utdela högst likamycket som moderbolagets utdelningsbara medel,dvs. 16.926 miljoner euro.7ÅRSBERÄTTELSE 2003

ELHANDELMarknadspriset var högt till följdav den knappa vattensituationenElpriset på den nordiska elbörsen uppnådde ettnytt rekord i januari 2003 då vädret var smällkalltoch då den hydrologiska situationen i Norden varbetydligt sämre än normalt. Den knappa vattensituationenutvecklades under år 2002. I början av år2003 var underskottet ca 35 terawattimmar jämförtmed ett normalår. Läget förbättrades mot slutetav året, men underskottet var fortfarande 21 terawattimmarvid årets slut.År 2003 var medelpriset på börsel inom Finlandsprisområde 3,53 cent per kilowattimme. Ökningenvar närapå 30 procent jämfört med medelprisetår 2002. Priset på börselektricitet var somhögst kring trettondagen och nådde då 12,18 centper kilowattimme i Finland.Elhandeln fick avsevärt merakraftandelarTotalt 1 264 gigawattimmar el anskaffades underverksamhetsåret. Jämfört med föregående år varökningen 12 procent. I enlighet med Vasa Elektriskasstrategi har elanskaffningsresurserna koncentreratstill intressebolaget Etelä-Pohjanmaan VoimaOy (EPV), vars andel av elanskaffningen utgör99 procent.Genom två aktieaffärer anskaffades avsevärtmera kraftproduktion under det gångna året. Tillsammansmed andra delägare i Etelä-PohjanmaanVoima köpte Vasa Elektriska TXU Nordic Energysaktier i EPV. Tilläggskapacitet erhölls också då EPVköpte en del av TXU Nordic Energys aktier i PohjolanVoima. Till följd av dessa affärstransaktionerökade Vasa Elektriskas effektandel framför allt iVaskiluodon Voimas anläggningar i Vasa och Seinäjoki.I början av året anskaffades dessutom aktiemajoriteteni Korsnäs Vindkraftspark Ab. VasaElektriska har redan tidigare sålt den vindkraft somKorsnäs Vindkraftspark producerar.Förvaltningsrådet beslöt enhälligt att VasaElektriska deltar i Industrins Kraft Ab:s kärnkraftsprojekt.Vasa Elektriskas insats kommer att vara betydandei projektet Olkiluoto 3, som färdigställs förkommersiellt bruk år 2009. Strategiskt sett var detett viktigt beslut för elhandelns framtid.Resultatet förbättradesOrsakerna till elhandelns utmärkta resultatutvecklingvar marknadspriset, som låg på en hög nivåhela året, samt anläggningarnas goda tillgänglighet.År 2003 utgjorde elhandelns omsättning 36,2miljoner euro och ökningen var 38,6 procent.Genom att korrigera funktionella svagheter iden tidigare handboken förnyades elhandelns riskpolitikoch riskhandbok för att på ett bättre sättmotsvara skyddsverksamhetens behov. Under åretutvecklades ett matematiskt arbetsverktyg sommöjliggör en analysering av elanskaffningens, elförsäljningensoch skyddsåtgärdernas inverkan påenhetens resultat.Förberedelser för utsläppshandelBolaget förberedde sig inför utsläppshandeln genomatt låta utföra en utredning av dess inverkanpå Vasa Elektriskas strategiska val. Därtill deltogbolaget i flera seminarier som behandlade elhandel.Behandlingen av myndigheternas konkretaförslag på nationella fördelningsplaner och avgiftsfriautsläppsrätter som fördelas åt aktörerna flyttadesdock fram till våren 2004.De fördelningsbara utsläppsrätterna kommeratt vara begränsade, vilket betyder att marknadsprisetpå el kommer att höjas.Leveransskyldiga priser fortfarandeförmånligaI enlighet med Energimarknadsverkets statistik varelenergins leveransskyldiga priser i Finland år 2003närapå 20 procent högre än ett år tidigare. Mångabolag höjde sina priser flera gånger. I början av augustihöjde Vasa Elektriska sina leveransskyldigaelenergipriser moderat med i genomsnitt 13 procent.Efter höjningen är priserna fortfarande betydligtlägre än i landet i genomsnitt och målsättningenär en stabil prispolitik.8ÅRSBERÄTTELSE 2003

Bolagets egen kundtidning Nette har publicerats itvå år. Valet att starta en egen kundtidning har visatsig vara rätt beslut. Under denna tid har tidningenbefäst sin position och är ett viktigt redskap i kundkommunikationen.Den rikliga positiva responsensom tidningen fått under året visar att de publiceradeartiklarna intresserar kunderna.På hösten deltog bolaget med sina olika enheteri den riksomfattande byggmässan i Botniahallen.Kundenkäten som besökarna besvarade på mässavdelningengav värdefull feedback och kan användasför att ytterligare utveckla verksamheten.Prissättningen på den konkurrensutsatta avtalsförsäljningenär marknadsbaserad. Målsättningarnaför år 2003 uppnåddes och medelpriset på avtalsförsäljningensteg. Höjningen beror på att gamlaoförmånliga avtal upphörde och marknadslägetförbättrades.En aktiv försäljning till småkunder utanför detegna området med tillämpning av en marknadsbaseradprissättning inleddes på nytt i november efterett års paus. Orsaken var den, att utvecklingen aven effektivare verksamhetsprocess i anknytning tillinformationsutbytet mellan elhandelns olika parternu slutförts.Bolagets styrka är en lokal,tvåspråkig kundbetjäningMarita Klockars (till vänster), Mariela Rasku, Susanna Rönn, Lotta Wägar och Marika Rintanen betjänarkunderna på Vasa Elektriskas kontor, som syns i bakgrunden.Utvecklingen av kundbetjäningssystemet Ellarexoch dess nya egenskaper gjorde kundbetjäningeneffektivare. Funktionella datatekniska system är engrundförutsättning för en effektivare verksamhet.En mångkunnig personal samt en öppen, aktiv ochkundorienterad betjäningsattityd är dock det viktigastei betjäningssyfte. En fördel är också bolagetslokala tvåspråkiga kundbetjäning.Kundtidningen Nette befäste sinposition9ÅRSBERÄTTELSE 2003

ELÖVERFÖRINGVasa Elektriska tillhandahålleröverföringstjänster effektivt ochkonkurrenskraftigtElöverföringens affärsverksamhet har till uppgiftatt till förmånliga priser överföra elektricitet avgod kvalitet från stamnätet via regionnätet tillkunder i Vasa, Korsholm, Malax, Korsnäs ochnorra delen av Närpes. Kostnaderna fortsatte attsjunka under år 2003. Vasa Elektriskas överföringspriserligger i alla tariffgrupper under medelnivåni landet.Ny direktör till enhetenJuha Rintamäki anställdes som direktör för elöverföringsenheteni början av juni.Ersättningsskyldighet fördistributionsstörningarI samband med att den nya elmarknadslagenträdde i kraft har det blivit möjligt för nätbolagenskunder att erhålla ersättning för elavbrottsom varar i över 12 timmar. I stället för att beredasig på omfattande ersättningar valde bolaget attsatsa på en förbättring av eldistributionens kvalitetoch tillförlitlighet genom nätinvesteringaroch en kunnig personal.Trots det kalla vädret i början av åretökade elöverföringen ytterst liteUnder verksamhetsåret utgjorde mängden elektricitetsom överfördes till kunderna inom ansvarsområdet744 gigawattimmar. Ökningen av förbrukningeninom området var 1,5 procent. Den störstaökningen inträffade i början av året då vädret varkallare än normalt. I slutet av året var elöverföringenrent av mindre än året innan. Till nätet anslöts584 nya kunder. Totala antalet kunder uppgick till51 468 vid årets slut.Statistikavvikelse har korrigeratsNätet matas av 10 elstationer och omfattar 1 369(1 351) kilometer mellanspänningsnät samt 3 253(4 353) kilometer lågspänningsnät. Till nätet är1 367 (1 338) egna transformatorstationer anslutnaoch ökningen var 29 st under året.Vid en jämförelse av nätuppgifterna i årsberättelsernaför år 2002 och 2003 kan man notera attlågspänningsnätet minskat med 1 100 kilometertrots att nätet blivit utbyggt. Den största avvikelsenberor på att saneringar och utvidgningar som gjortsi elnätet tidigare har registrerats på tillgängliga nätochledningskartor samt i förteckningar. Under desenaste 11 åren har tidigare dokumenterade ochnya uppgifter lagrats digitalt, men gamla delar somraserats har däremot inte registrerats. Avvikelsennoterades år 2003 då elnätet registrerats till 98 procenti nätdatasystemet. Nätdatasystemet är enelektronisk modell i realtid och efter korrigering avavvikelserna i statistiken ett pålitligt instrument föradministration och effektiv utveckling av nätegendomen.Längden på lågspänningsnätet har justeratsi Energimarknadsverkets statistik för år 2002.I enlighet med underhållsplanen röjdes ledningsgatorpå 20 kilovolts ledningsområden med134 kilometer och på lågspänningsområden med125 kilometer.Distributionsavbrottenunder kontrollInga omfattande klimatiska störningar inträffadeunder år 2003. Under året registrerades i 20 kilovoltsnätet sammanlagt 62 driftsavbrott, som varade i genomsnitt69 minuter per transformatordistrikt.Satsningar påutvecklingsverksamhetenUnder året deltog Vasa Elektriska i flera forskningsochproduktutvecklingsprojekt. Projekten finansieradesav nätbolag, industrin och Tekes och omfattadebl.a. en belastningsundersökning, ett skyddsprojektför decentraliserade energisystem samt ettprojekt för utvecklandet av teknik som underlättarfelsökning i jordkabelnätet.Inom nätaffärsverksamhetens byggnadsverksamhetinleddes dessutom en utveckling av logistikengenom att man övergick till tillämpandet av ettnytt byggdatasystem och förnyade materialflödenatill arbetsobjekten.10ÅRSBERÄTTELSE 2003

11ÅRSBERÄTTELSE 2003

FJÄRRVÄRMEVädret var varmare än normalt försextonde året i följdÅr 2003 var vädret i Vasa ca 6 procent varmare än underett normalår. Det synnerligen kalla vädret i börjanav året varslade om en rekordartad försäljning, mentill följd av det milda vädret i slutet av året minskadeförsäljningen så att ökningen slutligen endast var ca 2procent jämfört med året innan. Den totala fjärrvärmeförsäljningenutgjorde 632 gigawattimmar, varav327 såldes till bostadshus, 289 till industrin och offentligabyggnader samt 16 gigawattimmar tillSmedsby Värmeservice AB i Korsholm.År 2003 var medelpriset på såld fjärrvärme34,2 euro/megawattimme (moms 22 %) mot 33,4euro/megawattimme året innan.Samproduktionen varrekordartat högUnder verksamhetsåret var fjärrvärmeanskaffningentotalt 683 gigawattimmar, dvs. ca en procentmera än föregående år. Totalt 588 gigawattimmarsammanlagt ca 94 procent av den totala anskaffningen.Fjärrvärmemängden som producerades ivärmecentraler eller med reduktion utgjorde 38 gigawattimmar,eller ca 6 procent av anskaffningen.Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes6.1.2003, då den totala effekten som matadesi fjärrvärmenätet var 232 megawatt.Fjärrvärmens position påmarknaden är stabilIntresset för fjärrvärme som uppvärmningsform ifastigheter är fortfarande synnerligen stort och äveni fjol var fjärrvärme utan undantag det främsta uppvärmningsalternativetbland de större nybyggena iVasa. Till fjärrvärmen anslöt sig under året tjugo nyakunder och tre kunder sade upp sitt fjärrvärmeavtalpå grund av att fastigheten revs. Det totala antaletfjärrvärmekunder var vid årets slut 2280.Under verksamhetsåret utbyggdes nätet med1 272 meter och 253 meter av det gamla nätetdemonterades främst p.g.a. ändringsarbetena påtorgområdet i Vasa. Dessutom ersattes 93 meterskadade ledningar i nätet och åtta lokala läckorreparerades.Under verksamhetsåret uppgick nätverks- ochmätningsförlusterna till 49 gigawattimmar dvs.7,2 procent av den energi som matades i nätet.fjärrvärme samproducerades med kol i Vasklot 2 och34 gigawattimmar med olja i Wasa Pilot Power PlantAb:s dieselanläggning samt 23 gigawattimmar medolja i den egna mottrycksanläggningen, dvs.12ÅRSBERÄTTELSE 2003

Energiproduktionsanläggningarna samt el- och fjärrvärmenätet övervakas i detgemensamma energikontrollrummet. Christer Bondas (i förgrunden) och Lucas Holm.13ÅRSBERÄTTELSE 2003

NÄTENTREPRENADProjektet Öppna kanaler till arbetslivet – lärarnalär sig, gav läraren Pentti Toivonen en möjlighetatt arbeta inom den bransch som han undervisari, bl.a. genom att tillsammans med MikaelNessler bygga en ellinje.Nätentreprenadverksamhetensförsta hela verksamhetsårÅr 2003 var nätentreprenadenhetens första helaverksamhetsår. Under den tiden har verksamhetenomorganiserats för att motsvara den för enhetenuppgjorda affärsverksamhetsstrategi enligt vilkenenhetens huvudsakliga verksamhet är byggande avjordkabel- och luftledningsnät i Vasa Elektriskaslåg- och mellanspänningsnät.Nätbyggnad och gatubelysningsserviceär enhetens huvudverksamhetI enlighet med affärsidén har enheten koncentreratsig på att utveckla kunnandet och kostnadseffektiviteteninom nätbyggnad och gatubelysningsservice.Inom denna sektor ligger enhetens konkurrensförmågapå medelnivå i landet. Vad inomhusinstallationsverksamhetenbeträffar är konkurrensförmåganpå området ofördelaktig för enheten. Dennaverksamhet har så gott som upphört. Enhetenhar också beslutat att under år 2004 helt avstå fråntrafikljusservicen. Enheten har startat en ny servicesom omfattar konditionstest av fastigheters elanläggningarsamt installation av åskskydd.Förutom nätbyggnad utförde entreprenadenhetenavtalsbaserad service på trafikljus och gatubelysningåt Vasa stad och Vägförvaltningen.Största delen av personalensysselsatt med nätbyggnadI slutet av verksamhetsåret arbetade 37 personerpå enheten, vilket är två personer mindre än året innan.Personalantalet kommer att minska ytterligarenågot till följd av funktioner som upphör. I fortsättningenkommer antalet anställda och personalensyrkesmässiga kunnande att anpassas enligtnätbyggnadens behov.Under år 2003 förbättrades verksamhetenskostnadseffektivitet jämfört med tidigare.Nätentreprenadenheten har startat en ny servicesom omfattar installation av åskskydd i exempelvisfritidsbostädernas elanläggningar. Erik Cederholmkopplar jordledaren som sammanlänkar el- ochantennäten.14ÅRSBERÄTTELSE 2003

EKONOMIhar betytt och kommer att betyda nya stora utmaningarför ekonomienheten.PersonalDen 31.12.2003 bestod ekonomienhetens personalav sammanlagt 17 personer, indelade enligtProcesserna och systemenförnyades under åretTill följd av att ett nytt internt redovisningssystemtogs i bruk på ekonomienheten år 2003 var det brådatider med att lära använda och utveckla det nyatjänster:administrativa tjänsterpersonaltjänsterekonomitjänsterkontorstjänster2 personer2 personer8 personer5 personersystemet. Kontoplanen ändrades och koncernbokslutetuppgjordes med hjälp av det nya systemet,vilket medförde förändringar även i den externa redovisningen.Införandet av ett system för värdering av arbetsuppgifternassvårighetsgrad gällande arbetarnasamt den precisering av motsvarande system gällandetjänstemännen som utfördes på hösten 2003, innebarförutom utarbetandet av kompetensklassificeringssystemetäven en stor attitydförändring inomUtmaningar inför år 2004Ekonomienhetens utmaningar inför år 2004 kommeratt inbegripa bl.a. byte av personaladministrationssystem,införande av web-rapportering, byteav system för bokföring av anläggningstillgångar,införande av nätfakturor, praktiska arrangemanggällande pensionslösningen och därtill hörande nyrekryteringarsamt införande av balanserat styrkort.hela bolaget. På hösten 2003 ordnades därtill en internförmansutbildning för alla förmän. Denna typav förmansutbildning var den första genom tidernapå bolaget.Sedan början av oktober 2003 lyder dataadministrationstjänstenunder Kvarkens DatatjänstAb:s verkställande direktör Juha Numminen.De interna omorganiseringarna såväl som ändringarnainom branschen (bl.a. verksamheten påelbörsen och den förestående utsläppshandeln)15ÅRSBERÄTTELSE 2003

16ÅRSBERÄTTELSE 2003

FÖRETAGSADMINISTRATIONSom ordinarie revisorer valda av bolagsstämmanfungerade år 2003 CGR Sune Back, CGR, OFR NilsHellberg och GRM Heikki Hurtig samt som revisorssuppelanterCGR Aaro Leppilahti, CGR Birger Wiikoch GRM Harry Häggblom.Som medlemmar i förvaltningsrådet valda avbolagsstämman fungerade år 2003 Matti Kannelmaa(ordf.), Bruno Grägg (1:e viceordf.) Juha Häkkinen(2:e viceordf.), Johanna Backman, VivecaBäck, Olavi Finnilä, Veijo Hautamäki, Sami Hirvonen,Toini Koskinen, Tarja Launonen, Sirpa Lindroos,Matti Paloneva, Claus Stolpe, Tuula Sumula-Moisio, Veikko Suorsa, Liisa Virtanen och TuulaWägar. I förvaltningsrådets möten deltog därtillförtroendepersonerna Seppo Aro, Bengt Ståhl,Seppo Kulju och Ulla Hissa i egenskap av representanterför personalen.Som ordinarie medlemmar i styrelsen valda avförvaltningsrådet fungerade år 2003 Kaj Skåtar(ordf.), Seppo Sanaksenaho (viceordf.), HelenaBoucht-Lindeman, Markku Mäntymaa, AnitaNiemi-Iilahti, Eino Sainio och Rauha Vörlund samtsom suppleanter Robert Grönblom, Martti Koivumäkioch Matti Heikkilä.17ÅRSBERÄTTELSE 2003

PERSONALAntalet anställda minskade något –årsverkena minskade kraftigtI slutet av verksamhetsåret hade Vasa Elektriska Ab184 anställda mot 186 anställda året innan. Antaletfastanställda minskade från 174 till 173 och antaletpersoner med tidsbunden anställning från 12 till11. Antalet tjänstemän med månadslön ökade från96 till 97 medan antalet arbetstagare med timlönminskade från 90 till 87. Personalens totala arbetsinsatsmotsvarade 175 årsverken (personer i arbetei genomsnitt varje dag året om) mot 191 året innan.Förändringen beror delvis på pensionspaketet somförverkligades år 2002, men delvis också på att antaletdeltidspensionerade ökade samt att antaletsommarpraktikanter minskade. År 2003 var defastanställdas genomsnittsålder 49 år. Männensgenomsnittsålder var 50 och kvinnornas 42.Utbildningen inriktades påyrkeskompetens och internförmansutbildningFör utbildning under verksamhetsåret användes totalt587 arbetsdagar, dvs. i genomsnitt 3,4 dagarper anställd. Den externa utbildningens andel utgjorde294 arbetsdagar och den interna utbildningensandel 293 dagar. Den interna utbildningeninriktades speciellt på förenhetligandet av gällandepraxis med hjälp av förmansutbildning.Företagshälsovård ochsjukfrånvaroFöretagshälsovårdstjänsterna har köpts från en utomståendeföretagare, vars representanter ävenfungerar som experter på ergonomi, arbetarskyddoch arbetshälsa. Personalens sjukfrånvaro harställts i relation till utförda årsverken. Under de senastefyra åren har antalet sjukdagar per årsverkevarit följande: 7,3 dagar år 2000, 9,9 dagar år2001, 5,7 dagar år 2002 och 7,7 dagar år 2003.Trots variationerna under dessa fyra år har personalenssjukdagar hållit sig under den genomsnittliganivå för industriarbetare som TT (Industrins och ArbetsgivarnasCentralförbund) meddelat.För att främja personalens välbefinnande harbolaget ordnat olika konditionsprojekt, vars syfteär att inspirera till frivilliga sportsliga aktiviteter(TYHY och Må bättre).Hobby- och rekreationsverksamhetBolaget har understött personalens fritidsaktivitetersåsom tidigare. Speciellt fritidsutrymmena i Bobäckhar gjorts mångsidigare.Personalen enhetsvisEnheter Personalantal Personalantal31.12.2002 31.12.2003Ekonomi (inkl. dataadmin.) 19 20Nätentreprenad 39 37Elöverföring 65 64Fjärrvärme 42 43Elhandel 21 20Sammanlagt 186 184Utdrag ur personalbokslutet2000 2001 2002 2003Fastanställda 184 188 174 173Visstidsanställda 9 7 12 11Arbetare 103 101 90 87Tjänstemän 90 94 96 97Män, ordinarie 169 161 145 144Kvinnor, ordinarie 24 27 29 29Deltidspensionerade 8 13 16 19Delinvalidpensionerade 1 1 3 3Årsverken 199 199 191 175Övertid, timmar 5 000 5 966 4 854 5 093Sjukfrånvaron, timmar 14 500 19 720 10 830 13 435Ett stort antal anställda med familjer (90 personer)deltog i den lekfulla mikrobiltävlingen som hölls iAlahärmä i september.18ÅRSBERÄTTELSE 2003

19ÅRSBERÄTTELSE 2003