Bo Tillsammans nr 11 - Kollektivhus NU

Välkommen till den internationella konferensenom kollektiva boendeformer i Stockholm 5–9 maj 2010!Tillsammans med avdelningen förUrbana och regionala studier vidKTH ordnar Kollektivhus NU eninternationell konferens om kollektivtboende i Stockholm den 5‒9 maj 2010. Denska ge forskare, bostadsföretag, politikeroch aktivister möjlighet att träffas, utbytaerfarenheter och inspireras av olika formerför kollektivt boende. Den förväntas ge engod överblick över situationen i olika länderoch öppna för förstärkt internationelltsamarbete kring alternativa boendeformer.Tio framstående forskare och företrädareför nätverk för boendegemenskap i olikaländer kommer att hålla föredrag på konferensen.En stor del av programmet upptasav diskussioner i workshops. Varje deltagarehar möjlighet att delta i två workshops.Man kan välja mellan följande teman:1. Demands for collaborative housing inthe future2. From »wishful thinking« to finalcohousing unit, the steering and planningprocess3. Shared meals – the hub of cohousingand how to strengthen it4. Design of cohousing units; technicalissues5. Strategies for mobilisation and recruitment6. Children and youth in cohousing7. Senior Cohousing8. Gender, cohousing and quality of life9. Conflicts in cohousing, and antidotes10. Saving by sharing, how to promotesustainable lifestyles11. Self-administration in tenant projects12. Initiatives from below – the role ofcivil society13. Ownership/tenure, economy, legalissues14. The role of housing companies,public/private partnership15. How to finance cohousing16. Promoting international cooperation17. Multiple ways to do cohousing: conceptsfrom around the worldVarje workshop kommer att ha en ordförandeoch en sekreterare, som ska hålla idiskussionen och göra en summering tillkonferensens slutrapport. Konferensspråketär engelska. Konferensen inleds medstudiebesök till olika bogemenskaper iStockholmstrakten. Efter konferensenkommer det att bli möjligt att besöka kollektivhusoch bofaelleskaber i Göteborg,Skåne och Danmark.Konferensavgiften är 1800 kronor. Denger tillträde till alla föredrag, workshopsoch utställningar, kaffe, luncher, en middagoch konferensdokumentation. Dengemensamma middagen lördag kväll, liksomstudiebesöken under dagarna förekonferensen, betalas enskilt. Informationom betalning mm ges på hemsidanhttp://www.kollektivhus.nu/.Råd om logi och hur man väljer workshopkommer att sändas ut i början av2010 till de som registrerat sig. Om dukan tänka dig att göra en arbetsinsatsunder konferensen meddela det tillkollektivhus.nu@gmail.com.REDAKTIONENVarför kollektivhus/gemenskapsboende?För att man vill ha gemenskapNär Birgitta Aulin och undertecknad åtogoss att vara redaktörer för det här numretav Bo Tillsammans började vi funderaöver vad det är som skiljer kollektivhuset/gemenskapsboendetfrån andra boenden.Vi konstaterade att det finns kollektivhus/gemenskapsboenden:✓ med anställd personal (tror vi) ochandra där de boende sköter det mestasjälva✓ där man kan äta tillsammans fem dagari veckan och andra där man inte allslagar mat✓ för alla åldrar och andra för särskildagrupper (enbart kvinnor/inga barn)✓ där man har gemensamma utrymmenoch andra där dessa saknas✓ där man bor med hyresrätt och andrasom är bostadsrätter✓ där hyresvärden bestämmer vem somfår flytta in och andra där boföreningenbestämmer;✓ där hyresgästen skriver hyresavtal medfastighetsägaren och andra där boföreningenblockhyr av ägaren och underuthyrtill de enskilda hyresgästerna;✓ där ägaren byggt nytt och andra som»infiltrerat« en befintlig byggnad.Vi konstaterade också att det finns boendensom motsvarar dessa olika beskrivningar– men absolut inte betraktar sigsom kollektivhus/gemenskapsboenden.Det finns exempelvis minst 50 kooperativahyresrättsföreningar inom SABO-sfärenmed blockhyresavtal som ger boföreningenett visst inflytande över sitt boende.Så vad är det som gör att vi säger att vibor i ett kollektivhus/gemenskapsboende/bogemenskap – eller vad vi nu kallar det?Med viss möda kom vi fram till att detvi har gemensamt är just viljan tillgemenskap! I storstäderna flyttar väl allainte in med en brinnande längtan eftergemenskap – en del kommer för att hyresvärdenanvisar en lägenhet – men flertalettycks ändock finna sig till rätta och uppskattaden gemenskap de möter. Utanförstorstäderna flyttar människor in för attde lockas av den gemenskap de ser i huset.Håller du med om att det är viljan tillgemenskap som är det centrala?Berätta vad du tycker genom att mailatill john.fletcher@tersen.seJag återkommer och berättar om dereaktioner som kommer in!JOHN F FLETCHERBo tillsammans nr 11 • 3

Visionen för Blomstret lever kvarKollektivhuset Blomstret stod klart1985. Och matlagen har fungerat de24 år som huset funnits. Men dethar förändrats på andra sätt.Många människor drömmer omeget hus och fyller sina drömmarom huset med det goda livet. Oftavisar sig dock förverkligandet av dennadröm också innebära mycket arbete ochleda till förhandlingar om vem som skagöra vad, när och hur. En del ger uppdrömmen, en del skiljer sig på vägen. Menmånga lever drömmen – på gott och ont.Åtminstone tills barnen flyttat ut och detblir dags att rusta huset för andra gången.Hur gick det då för oss som i ställethade en vision om att bo i kollektivhus? Attdela på hushållsarbetet och få gemenskappå köpet? Har verkligheten levt upp tillvåra förväntningar? Har vi gett upp ochflyttat? Eller bor vi kvar på gott och ont?Vårt hus Blomstret stod klart 1985, menvi började agera och planera redan 1980, såvisionen har överlevt i 29 år nu. Vi har serveratmat måndag–fredag i 24 år! Förändringarkan förstås avläsas: trädgården harväxt sig hög och sopnedkasten är sedanlänge plomberade och vi har i dag bådekompostanläggning och sopsortering. Vihar rustat alla gemensamma ytor/ruminomhus ett varv. Huset är i dag som nytt.God mat i trevligt sällskapOmflyttningen har varit stor under åren.Och livet har gestaltat sig olika beroendepå vilka som bott i huset – andelen kvinnoroch män, andelen familjer och ensamboende,andelen i olika generationer och iolika åldrar. Men förstås också beroende påvilka vi är som individer med våra drömmaroch tankar om det goda livet: att fålaga mat, rensa ogräs och skura golv tillsammansmed andra, eller att få slippaunderhållet av huset eller att handla ochlaga mat med trötta och hungriga barn.Eller formulerat på ett annat sätt: att få ätagod mat i trevligt sällskap, få kompisar tillbarnen, få ett nätverk på en ny ort, få tillgångtill gemensamma lokaler utanför denegna lägenheten, få bo i ett lugnt och tryggtKollektivhuset Blomstret i Gävle började planeras för 29 år sedan.hus, få ingå i ett sammanhang där manskapar vardagen tillsammans.Ny generation flyttar inSom vilket villaområde som helst har vidock bytt skepnad under åren. Den förstakollektiva generationen 40- och 50-talistersom flyttade in 1985 ersattes i takt medfamiljernas tillväxt eller skilsmässor av 60-talister, ofta ensamstående mammor pågrund av att vi saknat stora lägenheter. Desenaste åren har en ny generation ungafamiljer flyttat in, det är fördelen med attinte vara ett 50+ hus. Men också ensamståendeoch medelålders kvinnor och mänväljer att flytta till Blomstret, och blandningenav boende har hela tiden känts viktig.Det har varit få konflikter genom åren,de mest laddade frågorna har handlat ombarnuppfostran och färgsättning, frågordär det individuella och det kollektiva intealltid går ihop. En del vill att allt ska varavitt, andra gillar starka färger. Somligatycker att barn ska få röra sig fritt, även isoffor, andra har arbetat med barn i mångaår och orkar inte riktigt med den ljudnivåeller det spring som kan uppstå i en samlingtrötta barn. Gemensamma uppfattningarhar vi ofta, men inte alltid kunnatdiskutera oss fram till, men det mesta hargått att lösa praktiskt med kompromisseroch god vilja. Som i vilken familj som helst.Visionen lever, trots att de boende bytsut. Men förstås endast i kraft av alla boendesgemensamma engagemang. Låt vara attdet kan variera mellanolika individer och fråntid till annan.ANNIKA ALMQVIST4 • Bo tillsammans nr 11

Vidgat socialt nätverk med bogemenskapBogemenskap innebär en social tryggheti vardagslivet. Ensamboendemedelålders och äldre, familjer medsmåbarn och ensamstående föräldrar tjänaralla på en lagom gemenskap med sinagrannar. Bara vetskapen att man kan vändasig till en granne gör att man mår bättre. Ikollektivhus får man sådant socialt stöd ivardagen. Därför bör samhället stödja kollektivhusoch andra former av bogemenskap.Socialarbetare har ett särskilt ansvarför att få in sådana bostadsformer i samhällsplaneringen.Det säger socionomstuderandeÅsa Boman och Viktoria Garmer ien uppsats vid Göteborgs universitet.Utgångspunkten för uppsatsen är frågorsom: Är den kollektiva bostadsformen stärkandei individens vardagsliv? Hur tillfredsställerkollektiva bostadsformer tillgångentill sociala nätverk och möjlighet till socialtstöd för individen? De som verkar för bogemenskapsvarar ofta själva JA på dessa frågor,men frågorna har inte på länge blivitföremål för utförliga studier.Utvidgat socialt nätverkFör att få svar på frågorna har Boman ochGarmer genomfört fem intervjuer i tre kollektivhusi Göteborg, två intervjuer i ett parmindre boendekollektiv i Göteborg, enintervju med ordföranden i intresseorganisationenBOIHOP och en gruppintervjumed fem personer i bogemenskapen Noresundshemmet.Tretton personer är ettganska begränsat urval, men studenternaanser sig ändå kunna dra några slutsatserav allmänt intresse.En av slutsatserna är att bogemenskap»Bogemenskapinnebär ettutvidgat socialtnätverk utanatt den individuellafriheteninskränks«Åsa Bomanoch ViktoriaGarmer harskrivit uppsatsenTillsammansoch andra bilder.innebär ett utvidgat socialt nätverk utanatt den individuella friheten inskränks. Ikollektivhusen har ju alla boende egnalägenheter som de kan dra sig tillbaks tillnär de vill. Författarna skriver att det socialastödet löper som en röd tråd genom de13 intervjuerna. De intervjuade är inte personermed behov av särskilt socialt stödutan aktiva människor med ganska rikligasociala kontakter. Ändå framhåller de viktenav samarbete och gemenskap med sinagrannar, till exempel hjälp med barnpassning,låna kaffe, att gå på bio tillsammanseller tryggheten att ha någon att gråta hosvid behov. Flera framhåller att de hittatsina bästa vänner i huset.Kollektivhus NU på Ning.comKollektivhus NU har öppnat en community på Internet där man kan debattera aktuellabostadsfrågor och hitta likasinnade som vill starta en bogemenskap eller lösa ett problemi befintligt hus. Hittills har 62 personer registrerat sig.På Ning-sidan annonseras också möten.Om du vill vara med skicka ett mejl till Hans von Zeipel, hans.vonzeipel@tele2.se såsänder vi en inbjudan. Länken till sidan är: http://kollektivhusnu.ning.comEtt av de senaste inläggen: Hej! Är ny medlem och undrar hur ni tänker kring planeringenav nya hus. Det händer ju så mycket spännande just nu med flera +55 »kollektivlika«boenden på gång av etablerade byggföretag (fastän väldigt åldersrasistiskt kanjag tycka!) och det borde rimligen finnas bättre möjligheter än på länge att »haka på«den trenden. Är själv väldigt intresserad av ett nytt boende i Sthlm, är ni?Boman och Garner undersökte ocksåinställningen till bogemenskap hos de allmännyttigabostadsföretagen i Göteborg.Svaren visar att dessa har ett svalt intresse.Ett skäl anser studenterna vara motståndfrån det patriarkala samhället. Detta samhälleanalyseras bland annat med stöd avYvonne Hirdmans teori om ett genussystemdär mannen uppfattas som norm.Skillnader mellan könenUtöver genusteorin innehåller uppsatsenen intressant genomgång av litteraturkring sociala nätverk och deras betydelseför en människas hälsa och välstånd. Författarnarefererar till forskning som visarpå samband mellan ohälsa och brist påsociala relationer. Detta samband gällersärskilt för män, som ju är de som är minstbenägna att söka sig till bogemenskap. Litteraturgenomgångenvisar också att detfortfarande råder stora skillnader mellanmän och kvinnor när det gäller ansvar förhemarbetet.Uppsatsen avlutas med flera tänkvärdareflexioner om brister i samhällsplaneringen,om socialnämndernas ansvar, om möjlighetenatt minska boendekostnadernagenom självförvaltning, och om kärnfamiljensframtid.Uppsatsens namn är »Tillsammans ochandra bilder. Om socialt stöd och socialpolitiskaargument i förhållande till kollektivaboendeformer«. Den kan laddas ner frånhttp://hdl.handle.net/2077⁄20756DICK URBAN VESTBROBo tillsammans nr 11 • 5

Ett blockhyresavtal Ett reglerar reglerarhyresnivå,hyresnivå,ansvar för vakansriskmmmm.Ägarenhyr ut till…Ägaren hyr ut till…Ett förvaltningsavtal Ett regleraransvarsfördelningen ägare och förening mellan ägareoch föreningAvtalsstrukturen i kooperativ hyresrättboföreningen, somsom hyr ut till…hyr ut till…faktiska, historiska värdena för fastighetennär blockhyran skall beräknas – de är ju»verkliga«! Detta är OK för det första året,men om man fortsätter på det sättet kommerhyran för år två att bygga på vad föreningenredan åstadkommit år ett. Dettaskulle innebära att ägaren behåller föregåendeårs förbättringar, när det naturligtvisär föreningen som skall få behålla värdetav förbättringarna – och ansvaret för»Vanliga« hyresavtal”Vanliga”hyresavtalenskildaenskilda hyresgästerhyresgästereventuella försämringar (exempelvis flervakanser)! Allt annat vore orimligt! Seräkneexempel nedan!Startpunkten i förhandlingen omblockhyran bör vara 95,9 % av den teoretiskabruttohyran (100 %). Sedan kan föreningenhävda att ägarens besparingar (dejobb som föreningen tar över) också skalldras av från blockhyran – föreningen tar juhand om det jobbet. Föreningen kan sedanNär man räknar på blockhyresnivån kan man tänka så här: %+ hyresintäkter om alla lägenheter är uthyrda hela tiden 100,0– faktiska genomsnittliga vakanser de senaste åren – 3,6– faktiska genomsnittliga hyresförluster de senaste åren(folk som inte betalat sin hyra) – 0,5Faktiska hyresintäkter 95,9tjäna pengar på att klara lägre vakanser/minskahyresförlusterna/göra jobbetpå ideell basis (gratis!) etc.Hyresnivå justeras från och med år tvåmed ett allmänt index, snarare än utfalletår ett. Detta index kan vara exempelvis:• den allmänna kostnadsutvecklingen(KPI);• den allmänna hyresutvecklingen (somju skall täcka kostnadsökningarna),men då för representativa orter.Elkostnaderna kan prissättas genom attman avtalar om en viss »historisk normalförbrukning«i kWh. Blockhyran sätts nedmed denna normalförbrukning (prissatt tillaktuella priser), medan föreningen betalarde faktiska fakturor som kommer in.Det finns naturligtvis mycket mer attsäga! En del kommer isenare rapporter frånTersen, men du kanockså ringa mig om duvill prata.JOHN F FLETCHER070-665 10 02.Miljön och vi själva mår braav att dela med andraKONSUMTIONSSAMHÄLLET har kommittill vägs ände. Människor i den rika världenbörjar tröttna på prylsamhället. Design avprylar måste ändra inriktning. Istället förslit-och-släng bör design styras av principersom lokal produktion, god funktion,långsiktig hållbarhet, möjlighet att repareraoch ändra använding. I en sådan ny strategikan bogemenskap spela en betydelsefullroll. I kollektivt boende kan man levamiljövänligt genom att dela på det materiellaoch istället unna sig lyxen av gemenskap,en rik fritid och sann individualism.Så skriver Marie Nilsson i sitt examensarbeteLove Peace & Sharing. IndustrialDesign and Sustainable Consumption(Lund University/LTH 2008). Uppsatsenhar skrivits i visst samarbete med KollektivhusNU och innefattat konkreta studierav kollektivhusen Fortuna i Helsingborgoch Slottet i Lund.Till skillnad från de flesta andraexamensarbeten i industridesign präglasNilssons arbete av teoretiskanalys mer änkonkreta lösningar.Med stor frimodighetkastar författaren sigöver avancerad samhällsvetenskapliglitteratur,som hon sam-Marie Nilsson.manfattar med storpricksäkerhet (trots en del svagheter i engelskaspråket). Med stöd i en subjektivtvald men mycket spännande litteratur proklamerarNilsson att det postindustriellakonsumtionssamhället kommer att vara enmindre parentes i en liten del av världenoch att industrisamhällets »tredje fas«måste styras av ekologisk produktion ochkollektivt boende om jorden ska överleva.Nilsson starka tro på bogemenskapberor inte på att de mål hon ställer upp harförverkligats i denna boendeform utan påatt författaren ser en stor potential hos kollektivhusennär det gäller möjligheten attspara på resurser genom att dela på democh genom att i gemenskap styra utvecklingenbort från konsumtionssamhället.Hon skriver att genom att dela på bådeandliga och materiella tillgångar kan manuppleva välbehag istället för att en hållbarlivsstil ska kännas som en uppoffring.NILSSONS SLUTSATSER består av enmodell för Modern Collective Houses samtsex principer för framtidens hållbaradesign. I modellen finns en rad intressantaförslag på saker som man kan dela (barnvagn,bil, husvagn, scanner, musikinstrument,sommarställe, utrusning för fritidsverksamhet,odling av nyttoväxter mm).Bland de sex designprinciperna kan nämnasergonomisk utformning, anpassbarhet,möjlighet till uppgradering och reparation,sinnlighet och lokal produktion.Examensarbetet omfattar även enmindre utställning. Den passar utmärkt påKollektivhus NU:s internationella konferensi maj 2010. Själva examensarbetet kanladdas ner från Marie Nilssons hemsida:www.marienilsson.eu. Jag rekommenderaralla att läsa den.DICK URBAN VESTBROBo tillsammans nr 11 • 7