Nr 5 - EFS Mittsverige

Innehåll468101112141516Livet som nykristenFredrik HallbergRekordmånga tillprästutbildningKropp och knoppHälsningfrån HagabergEric HoasUng helgViktigtKalendariumAtt bli människaVi tar gärna emotsynpunkter och idéer!Mer fördelaktigtmed BankgiroVi går nu över till att användaBankgirot istället för Plusgirot ellerPostgirot, som det hette förut.Anledningen är att Plusgirot höjtavgifterna när pengarna ska förasöver. Det gör att en del av gåvornamedlengår bort i avgifter. Här ärBankgirot mycket mer fördelaktigt.Därför är vi tacksamma om ni kananvända BG-blanketterna. Dennagång skickar vi med både BG- ochPG-blanketter. Men från och medmars är tanken att gå över helt till BG.PersonalnyttNy personal i distriktet:Jonas Nordén, vikarierandeungdomspräst, Lötenkyrkan,Uppsala.Elisabeth Grenstedt, ungdomsledare,Lötenkyrkan, Uppsala.Magnus Jonsson, ungdomsledare,Lötenkyrkan, Uppsala.Christophe Touyabah, vikarierandevaktmästare, Sörbykyrkan, Örebro.Ungdomsgrupp i Lötenlockar mer än fritidsgårdFörra fredagen fick TG, ungdomsgruppen i Lötenkyrkan, besök från fritidsgårdensom ligger mitt emot. Fritidsgårdspersonalen undrade var alla ungdomartagit vägen och det visade sig att det var fullt hus i Lötenkyrkan. Mellan60 och 70 ungdomar deltog i kvällens program som började med tårtbakningoch avslutades med andakt och fika.David Hammertröm, engagerad i TG, tror att det höga antalet ungdomar ifredags delvis beror på undomsledarna som håller öppet hus under skolornaslunchtid för att elever ska få komma till kyrkan för att prata och spela biljard.TG satsar också hårt på att stärka gemenskapen i gruppen.Uppsving förprenumerationsavgiftenUpplägg, volleyboll, Frizon,Örebro - sommaren 052005 2004Gåvorapport Gåvor och bidrag från föreningarGåvor och bidrag från enskildaFrivillig prenumerationsavgift Mitt iTotalt:Jan-sept581 594147 30822 115751 017Jan-sept602 650122 06930 130754 849Det är glädjande att se att det enskilda givandet fortsätter att öka. Inför åretssista kvartal har vi 565.983 kr kvar till årets budget på 1.317.000 kr. Nu tror ochhoppas vi att ni fortsätter skicka in gåvor och det kan ni göra även till vårtbankgironr 473-3150.Ett stort tack till alla givare!Berith LindbergSedan förra numret av Mitt i hargåvorna till EFS och distriktet ökat,vilket är mycket roligt. De frivilligaprenumerationsavgifterna är nu uppei 73 procent av 2004 års siffror till ochmed september. Det är alltså ett rejältuppsving eftersomprenumerationsavgifterna till ochmed juli bara låg på 50 procent avvad som hade betalts i juli 2004.Det tackar vi för och hoppas attdet håller i sig. En effekt av detta servi redan nu. I vår planeras trenummer istället för två, som var dentidigare planen från distriktet.Redaktören tackar för förtroendetoch önskar få veta hur tidningen kanutvecklas och bli bättre! Hör gärnaav er. Vänliga hälsningar Redaktör’n.3

”Jag försöker varaden som hjälper till”Fredrik Hallberg, konfirmand i somras,berättar om livet som nykristen. Ombönesvar som ibland uteblir och omretsamma kompisar, men framför allt omen Gud som älskar honom.– Igår låg jag vaken i två timmarinnan jag kunde somna. Det äroförglömliga minnen från sommarenskonfirmationsläger som spelas upp imitt huvud, säger Fredrik Hallberg.Han beskriver det som en treveckor lång film av gemenskap,fotboll, sång, lektioner och bibelstudiersom återkommer till honom.Och det verkar som om lägret ochmänniskorna gjort ett starktavtryck i honom.– Det känns som det bästajag någonsin gjort.Eget beslutAtt han skulle konfirmeras, dethade han bestämt sig för redanåret innan. Föräldrarna varpositiva till hans beslut, men la siginte i så mycket. Tillsammans medAxel Ellung, en kompis frånklassen, började han söka efterkonfirmationsläger.– Vi var ute på nätet ochletade i sex timmar. Detfanns en massa lägermed specialinriktningar som seglingoch fotboll, men eftersom vi spelarså mycket fotboll ändå var det inteså viktigt.Till slut fastnade de för Åkerögårdensläger, ett rent konfirmationsläger,och dit åkte de tillsammansmed 16 andra ungdomar under tresommarveckor i juni-juli.Att våga provaFredrik hade redan från börjanbestämt att han verkligen skulleanstränga sig för att testa det härmed kristendomen.– Jag kom dit med inställningenatt nu ska jag ha jättekul, öppna migsjälv och våga prova, säger han.Därför försökte han förstå, trotsatt det inte alltid kändes roligt.– Åhh, vad tråkigt, tänkte jagförsta gången ledarna sa att vi skulleta med oss Bibeln till lektionen.Men efter ett tag hade detförändrats och lektionerna ochbibelstudierna började bli riktigtspännande.– Ledarna var personliga ochpratade mycket utifrån sina egna livoch då blev det spännande att

lyssna. Det var bra att ledarnaberättade om misstag som de självagjort.Tvivel iblandSenare under lägret tog Fredrik ettsteg och bestämde sig för att blikristen.– Visst kan jag känna att jagtvekar och tvivlar ibland, fast jag vetatt det inte är särskilt konstigt utannågot som de flesta kristna är medom ibland.Men han har inget problem attstå för sin tro bland kompisar och iskolan.– Till mina bästa kompisar har jagsagt: jag tror på det här, bara så att nivet. Och de verkar ha tagit det bra.Jag tycker att det är bra att de fårveta vad jag tror.På andra håll har han fått höraretsamma kommentarer som; hejJesus.– Då blir man ledsen, men detberor ju såklart på vem som säger detockså. Om någon säger något dumtom Jesus så tar jag det väldigtpersonligt, säger Fredrik.Läser MinutbibelnOm han blivit förändrad efter lägrethar han svårt att svara på.– Jag vet inte riktigt. Kanske harjag blivit bättre på att ta rätt beslutoch ge rätt råd när människor frågar.Vissa tycker också att jag blivit mermogen, men jag vet inte, svarar han.Till skillnad från innan lägretbrukar han nu be nästan varje kväll.Men han känner ingen press i det.– Jag tycker inte att man absolutmåste be varje dag, men jag gör det.Och så läser jag Minutbibeln, enandaktsbok, och den är faktisktjättebra.I bönerna brukar han be att Gudska visa sig för honom och vara medi vardagen. Och om kärlek förstås.– Man vill ju vara älskad, sägerhan.På sistone har Fredrik faktiskt fåttflera bilder av Gud när han bett, menhan är lite försiktig och menar att detockså kan vara sånt han framkallatsjälv.– Jag har till exempel sett en bildav hur Gud omfamnar mig. Och dåkänner jag att han älskar mig.Hur Gud svarar på böner är intealltid lätt att se.– Jag hoppas ju på bönesvar,men det kommer inte riktigt varjegång. Ibland händer det saker somjag inte tänker på förrän efteråt. Dåkan jag komma på: ja, just det. Dethär bad jag ju för. Gud gör ju intebara stora saker utan svarar på småböner också.Kommer grodorNya problem som har dyktupp i Fredriks liv i och medatt han blev kristen är tillexempel det här medsvordomar.– Direkt efterlägret var det ingaproblem, men senskolan börjadeigen så har detkommit grodoribland. Det baraslinker ur migoch jag vet intevarför. Det är välför att det ingår i språket man pratar iskolan. Men jag försöker att rättamig, för jag vill ju inte svära.Skjutsa en kompisAnnat han försöker tänka på är attvara en god människa.– Jag försöker vara den där somhjälper till. Och det gör jag nog mersen jag blivit kristen.Då menar han inte att hjälpagamla tanter över gatan, utan attställa upp för dem som han har i sinnärhet.– Det kan till exempel vara attskjutsa en kompis på moppen för atthämta något som han glömt.Minst en gång i veckan försöker”Åhh, vad tråkigt,tänkte jag förstagången ledarnasa att vi skulle tamed oss Bibelntill lektionen”Fredrik komma till kyrkan, och då blirdet oftast Betlehemskyrkans ungdomsgrupppå fredagar. Han funderarockså på att gå med i Krik, enekumenisk kristen idrottsrörelse.– Mitt mål är att gå på någotvarje vecka. Även fast jag gärnaskulle vilja gå i kyrkan på söndagarnaockså så blir det lite förmycket.Fredrik spelar fotboll tre gånger iveckan och har ibland matcher påhelgerna.– Någon gång måste man ju vilaut också, annars orkar man inte med.TEXT OCH BILD: JOHANNES NORDEMAR5

Pili - en av tre stipendiater i distriktetPå grund av problem med visum var det bara en av stipendiaterna, Pili Sumali, somdök upp när Elsie-Britt Elf i början av oktober skulle välkomna dem på Arlandaflygplats. Men efter några veckor dök även Debora Yohana och Anibariki Anyisitseupp, båda från Tanzania.Nu bor stipendiaterna på Hållands folkhögskola där de deltar på en ledarutbildningskurs.De kommer sedan att åka runt i distriktet och besöka bland annat St:aClara kyrka, Lötenkyrkan, Sörbykyrkan och Askersund.Stipendiaterna finns i Sverige till och med 16 december och kontaktperson ärElsie-Britt Elf.Rekordmångateologistuderandevid JohannelundFör fjärde året i rad ökar antalet studerandevid prästutbildningarna på Johanneslundsteologiska högskola. Väggar har slagits utoch lokalerna har anpassats för att kunnaklara av större klasser.Från och med 2001 har antalet studerande ökat konstantoch i höstas var det totat 160 elever inskrivna på de treochfemåriga prästprogrammen.Tone Carlsson, studierektor, tror att det bland annatberor på att utbildningen är bredare idag och mer öppenän förut.– För 20 år sedan skulle du veta att du ville bli pastoreller präst för att det skulle vara aktuellt att läsa. Idag ärdet många som bara läser några kurser för att de tyckeratt det är intressant.EFS är för litet för att kunna ta emot alla som utbildasvid Johannelund, men många som läser får tjänst inomSvenska kyrkan och numera även inom frikyrkan.Bredden är betydligt större idag.1993 blev Johannelund högskola och det öppnadeupp många dörrar.– Då blev det lättare för studenterna att ta med sigkurser in i andra utbildningar.Tone är positiv till att det blir fler eftersom Johannelunddå får vara med och påverka.– Vi vill utrusta präster för att de ska fungera väl isina sammanhang. De ska vara väl utrustade för att ingåi ett team och kunna samarbeta med lekmän i församlingarna.Och vi vill göra dem till efterföljare till Jesus.Hon menar att präster idag behöver möta människorpå fyra olika arenor; på jobbet, i hemmet, ute i samhälletoch i kyrkan.– Det är synd om prästen bara fokuserar på söndagarna,säger Tone.6TEXT: JNStorjubileumskonferens16 - 20 juni 2006när EFS firar 150 årTv-sänd Gudstjänst söndagen 18 junioch Salts födelsedagsfest i Kungsträdgården.Boka in datum i almanackan redan nu!”Skaparlust som ger kraft”Söndagseftermiddag på ÅkerögårdenVeronica Widell gårdspräst ochflorist inspirerar och vägleder.Vi binder vackra dörrkransartill advent, äter en läcker höstbufféoch hämtar andan någotinför kommande helger, allt i envilsam och naturnära miljö iRoslagen.Söndag 20 nov. Vi börjar kl. 14.00 och slutar kl. 19.00Pris 300kr. inkl. material och bufféAnmälan till Åkerögården Tel. 0176-41062El. på E-post. info@akerogorden.comPlatser kvar påÅkerögårdenskonfirmationsläger2006!Anmälan till Åkerögården: 0176-410 62

Styrelsen på GotlandsbesökFredag den 17 september tog EFS Mittsverigesstyrelse färjan över till Gotland. Vår första kväll ochnatt på Gotland spenderades i Fole missionshus.Peder Fohlin hade ordnat fika och sängplatser åtoss. Vi är väldigt tacksamma för omtänksamheten!Guidad tur i solenLördag morgon hade vi sammanträde innan vi åktetill Visby för att äta lunch. Efteråt fick vi en guidadtur runt staden och spenderade två timmar promenerandesmellan vackra hus. Vi blev visade Almedalen,trädgårdar, den vackra muren, hamnen,Katolska kyrkan, Domkyrkan med mera. Att få höraGotlands historia (om än väldigt kort) var roligt ochlärorikt. Och ett perfekt väder att njuta av – att detblåste gjorde ingenting när solen sken! Undersammanträdet i Terranovakyrkan, på eftermiddagen,beslutade vi att varje förening ska ha en kontaktpersoni styrelsen. Varje styrelseledamot ska ha ansvarför några föreningar, försöka besöka föreningsmöteoch ge information om distriktets arbete till föreningen.Efter detta sammanträde åkte vi tillbaka tillFole och var med på temakväll om EFS tillsammansmed medlemmarna. En kväll full av funderingar,tankar, delande, sång och bön. Det kändes fantastisktatt få höra medlemmars visioner och idéer omEFS framtid.Full fart gospelEn fartfylld gospelgudstjänst i Terranovakyrkanmed efterföljande sammanträde blev avslutning påstyrelsens Gotlandsvistelse.Tack för att ni tog emot oss!Styrelsen - genom Emilie NilsvedTraditionsenliga bullar på ÅkeröFör sjunde året i radfirades i Sverige Kanelbullensdag, och påÅkerögården firademan för andra gången. Redantidigt på förmiddagen spredsig ljuvliga dofter från köketdå bullarna bakades för attsenare serveras med nybryggtkaffe.Efter klockan ett började bullochkaffesugna gäster titta in.Många hade sett annonsen i denlokala tidningen och tog tillfället i aktatt sitta på altanen och njuta av bådesol och bullar.Trogna gästerFlera av dagens gäster har gjort dettill en tradition att fira Kanelbullensdag på Åkerögården, bland annat ettdagis.När kvällen närmade sig hade detgått åt många bullar och folk hadelåtit sig väl smaka. En gång är envan, två gånger en tradition. Så 4oktober 2006 är ni åter välkomna attfira Kanelbullens dag på Åkerögården.Adam Lindqvist, från ett dagis påRådmansö, var en av de somkom till Åkerögården för att firaoch äta bullar.7

”Hälsa och välbefinnande är en resa, ingen destination.”Blossom Tainton, som gjort flera träningsvideos,gästade Åkerögården under en friskvårdsvecka medtemat kropp, själ och ande i somras. Där fick deltagarnapröva på fitnessyoga och efter det kom själen ochanden i form av mat och prat.– Vi kan tillföra små saker somgör tillvaron trivsam och vi kanmed enkla medel upptäcka ochanvända den kraft som finns inomoss, säger Blossom.Och det gör hon med hjälp avyoga som, om man översätter det,betyder förening och helhet.– I det här fallet är det en föreningmellan kroppen och knoppen. Manjobbar för att stärka upp kroppen ochstretcha musklerna, och det sker påett lugnt sätt där andningen är ifokus.Hon berättar att det samtidigt ärett sätt att jobba med sig själv och8

stilla sinnet.– Men det är främst en träningsform.I det här fallet kom det själsligaoch andliga in från annat håll.Tankar för dagenOch i det här fallet kom det i form avnyttig mat från Karin Gustawson iköket och ”tankar för dagen” frånVeronica Widell och Lennart Isaksson.Men det var ingen självklarhetför Blossom att genomföra den härfriskvårdsveckan tillsammans medtvå präster.– Lennart Isaksson kontaktademig och vi träffades över en lunchför att prata och se om det gick attgöra något tillsammans. Jag spenderarju stora delar av somrarna ute vidÅkerö och har varit på gården förut,därför kändes det naturligt.Annars är det inte helt givet förhenne att ställa upp i kristna sammanhang.– Jag är intresserad av andlighet,men är försiktig när det gäller religioneftersom jag har sett hur mycketskada det gör på olika sätt, även här iSverige.Då menar hon främst den typenav religiösa grupper som sluter sigoch är fördömande. Men när människorvill mötas och dela tro, då finnsden gemensamma nämnare sombehövs.– Just Lennarts öppenhet gjordeatt det kändes bra att samarbeta.Närma oss varandraFör henne är tro detsamma som atterkänna att man inte vet.– Det är när vi försöker närmaoss varandra som vi kan hitta någotsom liknar Gud, tror hon.Yogan hon praktiserar kommerursprungligen från den österländskakulturen, men det finns ändå vissaskillnader mot den typ av yoga somhar religiösa inslag. Hon är docktydlig med att yoga inte är en religion.– Det jag håller på med ärfitnessyoga, en träningsform, ochdet är ju bara en liten, liten del avyogan. Annars handlar det mer omhur man är som människa.Ett yogiskt sätt är enligt Blossomatt vara öppen och ödmjuk och attlyssna på andra istället för att baragöra sin egen röst hörd.– Den fysiska delen har man föratt lära sig hantera sig själv. Man fårstor självinsikt när man jobbarfysiskt, säger Blossom.Diskbråck blev börjanFör hennes egen del var det ettdiskbråck för tio år sedan som fickhenne att börja med yoga.– Min läkare rekommenderadeyogan eftersom den är så mångsidigoch stretchar ryggen på så mångaolika sätt.Om det är något som Blossomvill förmedla vidare så är det att fåmänniskor att se sig själva.– Livet ser olika ut beroende påvar man är, men jag vill förmedlanågon typ av aktiv frid och fåmänniskor att känna att de är okej.TEXT: JOHANNES NORDEMARFOTO: NY KRAFTVernonica Widell, präst på Åkerögården, höll i ”tankarför dagen” under friskvårdsveckan. Som helhet tyckerhon att det var mycket bra, även om det finns vissasaker som hon kan tänka sig att ändra lite på till nästaår, om det blir en friskvårdsvecka då.– Det var väldigt positivt att få kontakt med alla de som bor i områdetrunt omkring Åkerögården. Sedan fick vi god publicitet i Norrtäljetidning och det var viktigt för gården, eftersom det varit lite negativarykten om nedläggning på sistone.Åkerögården har ju drabbats av nedskärningar efter några år avekonomiska förluster, men nu verkar det som om gården är på väg åträtt håll.– Som helhet tycker jag att friskvårdsveckan var bra, men jag skullekanske ha velat ha en lite tydligare Åkeröprofil. Det skulle till exempelkunna ha skett genom att ha tankarna för dagen i kapellet istället för imatsalen, menar Veronica.Hon gillar tanken med att Åkerögården ska vara en plats för mötenoch att det ska finnas en öppenhet, men tycker att det var bra attBlossom höll sig till yogan som en form av gymnastik.– Skulle man gå djupare in i den österländska filosofin och ideologinså finns det stora skillnader.Vad som händer till nästa år är ännu inte bestämt. Men antagligenblir det någon form av friskvårdsvecka.– Vi har varken sagt ja eller nej, men jag skulle kunna tänka mig attvi gör något nästa år också.9

HälsningHagabergs folkhögskola, Box 7024, 152 07 Södertäljetel. 08-550 910 00, fax. 08-550 910 10e-post: reception@hagaberg.fhsk.se, www.hagaberg.fhsk.seEldsjäl fåruppvakningpå 150-årsdagenElin Rinman, 1855-1949Iår skulle Elin Rinman fyllt 150år. Vem var då Elin Rinman? Jo,hon var gift med JohannesRinman, som var rektor på Bibelinstituteti Östertälje, 1910-1922,nuvarande Hagabergs folkhögskola.Elin Rinman föddes 1855 påVartofta gård nära Falköping. Hennesföräldrar var adliga och fadern varbland annat riksdagsman.Mellan åren 1888-1891 var ElinRinman, som var född Storckenfeldt,föreståndare på Sophiahemmet iStockholm. (Sophiahemmet utbildarsjuksköterskor). Hon var väl förbereddgenom studieresor i Tysklandoch England. Men redan 1891lämnade Elin Rinman Stockholm föratt återvända till Vartofta gård därhon kom att vårda sin mor en tid.Tycke uppstodNågra år senare anställdes JohannesRinman som kamrer på gården. Tyckeuppstod mellan de båda och 1895gifte de sig i gårdskapellet påVartofta. Kapellet flyttades senare tillBibelinstitutet, där det invigdes 1914.Johannes Rinman reste mycketsom bibellärare i Sverige, menockså i Norge och Finland. Elinföljde ibland med på dessa resor.År 1898-1900 gjorde Elin ochJohannes en gemensam resa tillKina och besökte olika missionsstationer.De kom även till USA därde besökte Moody Bible Institute,som senare blev en förebild förBibelinstitutet. År 1906 anställdesJohannes Rinman på Johannlundsmissionsinstitut (då i Stockholm).RinmanhörnanÅr 1910 startade Bibelinstitutetmed JohannesRinman som rektor. ElinRinman var föreståndareför de kvinnliga eleverna.De bodde några år inuvarande Rinmanhörnanoch delar av Rinmansalen(i C-huset). Senareflyttade de till Stockholmdär Elin Rinman fick tahand om sin alltmersjuklige make. Här komsäkert hennes sjukvårdskunskaperväl till pass.Vara, hellre än synasElin Rinman var en stark och klartänktperson. Hon var praktisk ochhade ett mycket gott minne. Honville vara - mer än att synas. JohannesRinman dog 1944 och 1949 dörElin Rinman. Båda ligger begravnapå Norra begravningsplatsen iStockholm.TEXT: PER-ÅKE MYRINPer-Åke Myrin, lärare, och Hans-Göran Olsson, rektor,har just planterat en ros vid Rinmans grav. Elin Rinmanhar äntligen fått sitt dödsdatum inristat efter 56 år.Foto: Georg Eggehorn10

Han brann för HagabergEric HoasIbland påminns vi på ettovanligt smärtsamt sätt omvår egen förgänglighet.Beskedet om Eric Hoas dödslog oss alla med överraskningoch sorg. Som alltidnär besked om att människormitt i livet ryckts bortställs frågan - varför.EntreprenörEric, som blev 59 år, varverkligen mitt i livet. Hanpersonifierade den aktiveentreprenören. Mängder avprojekt på gång som på etthandfast sätt fördes framåt.Genom dessa fick han många kontaktytor med personer,företag och kommuner. Dessa kontakter hade han enförmåga att utnyttja på ett omtänksamt sätt. Såg han ettproblem någonstans, så försökte han att länka detvidare till någon som han visste hade redskap att lösafrågan. Hagabergs folkhögskola var en verksamhet sompå många sätt fick förmånen att dra nytta av hanskunskaper.Insatser i styrelsenErics koppling till Hagaberg startade tidigt. Han hadesitt barndomshem på Hagaberg och växte upp här. Sontill Ingegerd och Sigfrid Hoas, och äldste son av sexbarn i deras barnkull. Sigfrid var Hagabergs tredje rektoroch han ledde skolan under en lång tid. Uppväxttiden påHagaberg gav Eric en känsla för folkhögskolan, enkänsla som snarast växte till sig allt mer, under årenslopp. Han blev invald i skolans styrelse 1990. Först somersättare, och därefter som ordinarie. Måndagen den 5september då skolstyrelsen hade sammanträde ochkonstituerande möte valdes Eric till vice ordförande, enroll som han aldrig fick möjlighet att utveckla. Hagabergshela personal har vidtvå veckolånga kurser underskolans historia arbetat medutvecklingsfrågor ochtankar om nya behov ochnya grupper som kommer attbehöva skolans insatser.Båda dessa kurser har lettsav Eric Hoas. Vi upplevdealla hans engagemang idessa. När han brann förnågot så gav han allt. Vårupplevelse är att han brannför Hagaberg. En av hanssista kontakter handlade omFoto: Gerry Rönnmark att han ville dra igång ettnytt modernt kamratförbundför skolan. I detta skulle alla som hade intresse förHagabergs folkhögskola samlas. Han tänkte sig dettasom ett nätverk utvecklat med en hemsida som kontaktpunkt.Därför startade han naturligtvis en hemsidawww.hagabergare.se och började ta de kontakter somskulle behövas för att ge sidan liv.Skapade positiva kontakterEric var en visionär, med en förankring i verklighetensom gjorde att hans projekt verkligen fungerade. Medsitt glada och omtänksamma sätt skapade han positivakontakter var han än var verksam. Vi som fått förmånenatt arbeta tillsammans med Eric känner stor tacksamhetöver att vi fått lära känna honom. Vi kommer att saknahonom oerhört. Vi tänker på hans familj och nära vännersom i den här stunden prövas svårt. Resultatet av hansmånga projekt och arbetsinsatser kommer länge att levavidare.Hans-Göran OlssonRektor vid Hagaberg folkhögskola11

Ungdomshelg, DUT, Visionshelg om Salt, BK-läger ...Ja, vad kallades helgen? Vet inte, men roligt hade vi!Drygt 45 personer var vi som kom ochgick under denna ungdomshelg 7-9oktober i Betlehemskyrkan, Stockholm,då distriktet anordnade eninspirationshelg för ungdomaromkring EFS nya barn- ochungdomsförbund Salt.Ung helgDet började på fredagen med att vi droppade ini kyrkan. Roligt att träffa gamla kompisar frånsommarens läger, bland annat frånkonfalägret på Åkerögården. Trevligt med allanya ansikten, det kom några personer ”rakt in frångatan” och var med oss, de gillade till och med andakten!Mer eller mindre vilda förslagNär alla anmälda kommit blev det smörgåsfika och efterdet började ”lekfarbrorn” Hans Nilsson med några roliganamnlekar. Vi blev omkring 35 personer i ringen! Lekarnablev inte sämre för att Joel Ögren, Stefan Bohm ochJonas Burström kom med mer eller mindre vilda förslag.Kvällen avslutades med andakt, bön och lovsångsstundpå golvet inne i kyrksalen.Skönt att få sluta denna första dag på lägret på dettasätt.Någon som vill någotLördagen hade en lugn morgon. Denna dag var vi cirka20 personer. Efter frukost hade Klas Lindberg ettbibelstudium med rubriken ”Min fria vilja”. Viljan, det ärmitt sanna jag, och Gud respekterar vår vilja. Gud vill attjag ska vara aktiv och inte passiv. Han vill att vi aktivtsäger ”ja” till Jesus Kristus. Jag vill vara någon som villnågot! - Detta lärde jag mig denna förmiddag.På eftermiddagen började det riktigt spännande: Salt– barn och unga i EFS! Är det något för mitt lokalaengagemang i kyrkan, och vad vill vi med det pådistriktsnivå? Olof Edsinger berättade lite om bakgrundentill varför EFS bildar ungdomsförbund, och hur mankan bli medlem. Vi samtalade i grupper om allt detta.Väldigt roligt och inspirerande. Många hade bra förslagpå vad vi kan göra: Uppmärksamhet och reklam ärviktigt! En Saltgrupp ska vara lätt att vara med i! Få bortfördomar om kristna! Höstläger och Saltläger vill vi ha!Mer än tre timmar höll vi på med detta – vart tog tidenvägen?Näring och tro som håller i vardagenNu var det dags för salladsbuffé, Elsie-Britt Elf sombland annat ordnade med maten hela helgen bjöd tillbords. Äta bör man …12

Olof Edsinger predikade på kvällens Gudstjänst, ochhan utgick från Saltföreningens syftesparagraf. Nämligenatt Salt vill få ungdomar att lära känna, komma till tropå och följa Jesus Kristus. Salt vill ge näring åt en trosom håller i vardagen, och ge utrustning för kristen växtsamt mission i Sverige och utomlands.Livet är härligtDenna lördagskväll blev lååång, vi bidrog själva tilldetta genom att krypa i sovsäcken vid …hmm … trefyratidenpå morgonen. Märk väl att vi alla var på platsnär söndagens Gudstjänst började i Betlehemskyrkan.Denna helg avslutades med ett kyrkfika på Utsikten. Enunderbar dag, så vi ungdomar satt ute på balkongen isolen. Livet är härligt, och alla goda vänner förgyllertillvaron. Tack för gemenskapen!AV: ”EN SOM VAR MED”FOTO: ELSIE-BRITT ELFOvan: Gemenskapslekar i BetlehemskyrkanTill höger: Diskussion kring barn- ochungdomsförbundet Salt. Mingel i tamburen.13

Livsväg 05Förhoppningen med Livsväg 05 äratt konferensen ska få bli en oasdär människor får mötas ochbearbeta sina frågor om tro och liv.Vår ambition är att kunna erbjudaen stor variation i former ochuttryckssätt, samt att ge möjlighettill samtal och möten i mindregrupp.Temat för Livsväg 05 är Tidsandan.Vi kommer på olika sätt attuppmärksamma och granska deidéer och livsstilsmönster somsätter sin prägel på Sverige år 2005.Bland seminarierna kan nämnas:Kriget om sexualiteten (StefanGustavsson), Arbete och identitet(Chris Rydén), Människovärde ochDen 18-20 november vill vi på nytt fåinbjuda dig som är mellan 20 och 35 år tillkonferensen Livsväg i Uppsala.abort (Tomas Seidal), Feminism ochkristen tro (Anna Sophia Bonde),Kommunikation i en postmoderntid (Lars Johansson), Samhällsengagemang(Karin Cedersjö/SPEAK), Sex, drugs and rock ’n’roll (Olof Edsinger) m fl.För info och foldrar kan du maila tillolof.edsinger@efsmittsverige.orgeller ringa på 018-169853.Du kan även gå in påwww.efsmittsverige.org.Arrangörer: EFS Mittsverige,Johannelunds teologiska högskola,Lötenkyrkan och Hagabergsfolkhögskola.EFS fyller 150 ården 7:e maj 2006Vi kommer att fira dettai Betlehemskyrkanden 6:e och 7:e majProgram kommer!Boka redan nu inDistriktsbibelhelgenden 3-5 februari 2006Talare: Anders Sjöbergoch Göran SkytteTema: Den profetiska kyrkanDessutom seminariermed Viveca Bratt & HansHernberg, Stefan Gustavsson,Lillemor Hallin, Carl-Erik Sahlberg& Inga Pagréus.Mötestider:Fredag kl 19 i HammarbykyrkanLördag kl 13.30, 16 och 19 iBetlehemskyrkanSöndag kl 11 och 14 i S:ta Clara kyrkaFör info och foldrar, ring EFSMittsverige på tel 08-4418520.Arrangörer: EFS Mittsverige,Betlehemskyrkan, Hammarbykyrkanoch S:ta Clara kyrka.14Uppsala den 28/12-1/1Nyårslägret Livskraftär i år inne på sinnionde säsong! På Livskraft Mitt villvi utrusta dig som är ung för ett helt livtillsammans med Jesus Kristus. Kanske får duupptäcka detta liv för första gången, eller så får lägret varaen tankstation där du får hjälp att komma vidare i din egen tro.Kom och ta del av gemenskapen och bli utmanad, omplåstrad ochfylld av den Helige Ande!LIVSKRAFT MITTBland årets talare och seminariehållare återfinns Mika & HelenAuvinen, Stefan Bohm, Gunilla Bäcks, Frida Gustavsson, IngemarHolmquist, Stefan Holmström, Gustav Langseth, Hans Lindholm,Tomas Nygren, Lena Olsson, Maria Petersson, Ed Thomas, EmmaTolf m fl. Lovsången leds av Magnus Jonsson med team.För info och foldrar, gå in på www.livskraft.efs.nu eller ring Elsie-Britt Elf på tel 08-441 85 24. Vänta inte för länge med din anmälan!Arrangörer: EFS Mittsverige, Johannelunds teologiska högskola,Credo, Hagabergs folkhögskola, Lötenkyrkan och Sensus.

Att blimänniskaFoto: Johannes NordemarNär jag slår upp morgontidningen finns de bara där, mittframför mig:- De invandrare som trots utbildning, arbetslivserfarenhetoch stor ansvarskänsla har svårt att få ens detallra enklaste jobb.- De människor som hukar och gömmer sig i rädslaför verkliga eller befarade övergrepp och våld från mereller mindre nära anhöriga.- De barn som får finna sig i att föräldrarnas äktenskapgår sönder, familjen splittras och tryggheten slås ibitar, med osäkerhet och självförebråelser som följd.- De människor som fastnat i drogmissbruk ochdestruktiva livsmönster.- De ungdomar som av en stenhård och obarmhärtigreklamindustri drivs att tänja på gränser för sin egenintegritet, de utsätter sig för saker som sätteroutplånliga spår, sår som aldrig ges chansen att läka.Dessa och många fler möter mig vid frukostbordet. Kortsagt är det människor som far illa och sitter fångade ibeteendemönster och system som tycks omöjliga attbryta sig ur. Jag finner mig i det med orden ”sånt är livet”.Jag inser krasst att det aldrig helt går att undvika attmänniskor far illa. Däremot vill jag inte nöja mig med det!Jag bläddrar en gång till i tidningen och plötsligt slåsjag av insikten: detta är inte människor långt borta! Jagkänner dem var och en, om än med andra namn. De finnsi min församling, de är aktiva i min kyrka, de är minavänner och kanske är jag själv en av dem! Det är härsom de människorna finns, och det är här som de mångagånger lämnas ensamma med sin sorg och sin smärta,utan att någon verkar se dem. Men Jesus ser. Jag vetdet, det måste vara så!Det är när vi trasiga tilltufsade människor får mötas runthonom som är världens hopp och den store läkaren, detär då som vi mitt i vår egen trasighet kan bära varandraett stycke vidare längs vägen. När vår egen fasadrämnar blir vi verkliga inför varandra och då har Jesusmöjlighet att komma nära, med helande, förlåtelse, ochåterupprättelse. Då blir människorna i tidningen intelängre bara tvådimensionella foton och lagomkänslokalla rubriker, då blir vi människor, liksom Gudblev människa i Jesus, inkarnerade, verkliga.Av Erik Johansson