Bo tillsammans - Kollektivhus NU

Bo tillsammans14Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • juni 2010 • www.kollektivhus.nuEn ny trend för kollektivhusbyggandeIntressanta föredrag, spännande diskussioneroch inspiration till fortsattarbete. Så blev resultatet av deninternationella konferensen om kollektivaboendeformer på KTH i maj.–Det kommer en ny trend för kollektivhusbyggande,spådde professor Göran Carssom invigningstalade på konferensen. Detsociala livet utanför hemmen utvecklas alltmer, folk träffas på kaféer, i parker ochumgås som aldrig tidigare. Samtidigt blirantalet personer per hushåll allt mindre.Då är det svårt att förstå att man fortsätteratt att bygga på samma sätt som förut. Carsmenade att det finns en marknad och enefterfrågan vad gäller kollektiva lösningar iboendet. Men det då gäller det att hittamodeller som passar dagens samhälle.Det blev mycket sagt om boende för denäldre generationen. Så talade till exempelBarbro Westerholm, fd generaldirektör försocialstyrelsen om ett gott hem hela livetmed fokus på den åldrande befolkningen.Också Charles Durrett, arkitekt från Kaliforniensom har ritat mer än 50 kollektivhus,har på senare år intresserat sig förbogemenskap för seniorer och är rådgivareför grupper som planerar sitt boende.Kategoriboende eller för alla åldrarÄven den danska juristen Margaret Kählerpratade om pensionärer.– Dagens seniorer vill fortsätta att levaett aktivt liv, även då de blir pensionärer.Det var de som startade kvinnorörelsen,hittade nya livsstilar, reste och utbildadesig. Det är hos den här gruppen som detfinns ett stort intresse för kollektivhus, sahon.Cirka en procent av danskarna över 50år bor i olika slags gemenskapsboenden,men 15‒20 procent skulle vilja bo så, enligtMargaret Kähler.»15–20 procentav danskarnaöver 50 årskulle vilja boi gemenskapsboenden.«Margaret KählerVolontärerna Alazar Ejigu, Etiopien, Misako Horikiri,Japan, Tawhid Amanullah, Bangladesh hjälpte till meddet mesta och delade ut blommor vid avslutningen.– Men det bästa gemenskapsboendet äröppet för alla åldrar, menade hon.Författaren och debattören Inga-LisaSangregorio fick publiken att skratta närhon påstod att kvinnor vinner frihet,medan män blir av med sitt revir om deflyttar till ett kollektivhus.Sexton arbetsgrupperUnder konferensen diskuterades de flestafrågor som har med kollektivt boende attRedaktion: Ingrid Sillén och Dick Urban Vestbro. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nugöra. Sexton arbetsgrupper redogjordeför sina resultat på ettimponerande sätt.Före själva konferensen fickdeltagarna möjlighet följa med påen guidad busstur till kollektivhusi Stockholm. Många valde ocksåatt äta middag i ett kollektivhus.Deltagarna kom från minst 20länder. De flesta från Sverige ochFinland men också från Japan,Bangladesh och Etiopien.– Konferensen har varit en stor framgång.Nu har vi början till ett globalt nätverksom kan betyda mycket i arbetet medde här frågorna, sa en nöjd Dick UrbanVestbro, som varit en av initiativtagarna tillkonferensen.INGRID SILLÉNEn sammanfattning av konferensen»Book of Proceedings«, världensförsta bok om bogemenskap i olikaländer, kommer efter sommaren.Alla som deltog får den automatiskt.Den kommer också att finnas påwww.kollektivhus.nuFOTON: KERSTIN KÄRNEKULL

Rapport från arbetsgrupp NR 14 på Internationella konferensenBarn och unga i kollektivhusEn av arbetsgrupperna under konferensendiskuterade barn i kollektivhus.Vad betyder det för barn attträffa andra vuxna i vardagen ochatt bo i ett hus där man kanske fårvara med och bestämma?Barn är sociala varelser och barn som växerupp i kollektivhus får möjlighet att lärakänna många vuxna. De kan känna trygghetmed fler än de egna föräldrarna ochkan slå sig ned vid matbordet hos någon dekänner igen. De får nya erfarenheter ochkontakter i många olika åldrar.Arbetsgruppen pekade särskilt på attdet är viktigt för pojkar att få lära kännavuxna män, män som tar ansvar i husetoch att det är självklart att både män ochkvinnor lagar mat.På så vis får barnen en utökad familjmed extrasyskon och extra föräldrar. Deser att vuxna har roligt tillsammans, ochatt deras föräldrar kan dela ansvaret medandra. Det gynnar barnens egen utveckling.FöräldrarFör föräldrarna kan det vara en avlastningatt det finns andra som ser barnen, mankan hjälpas åt och barnen får fler vuxna attvända sig till. Och det som föräldrarna intekan finns det kanske någon annan som harkunskap om.Men barnen har inte själva valt att flyttatill ett kollektivhus. Ska de delta i detgemensamma arbetet eller ska det vara frivilligtför dem?Hemma förväntar man sig att barnentill viss del ska hjälpa till i hushållet, städaupp i sitt rum till exempel. Genom positivaförväntningar kan barnen bli delaktiga idet kollektiva också. Man kan ordna särskildamiddagar då barnen får bestämmamenyn och vara med och laga maten. Mankan ordna barnmöten där barnen får förafram sina åsikter och till och med få enegen budget inom vissa ramar.Utrymme för barnenI ett kollektivhus finns det gemensammautrymmen utanför den egna lägenheten.Hur uppför man sig där? Vem kan lägga sigBarn får kontakt med fler vuxna än de egnaföräldrarna i ett kollektivhus.På barnmöten får barnen vara med ochbestämma.i barnens uppförande eller be dem att städaupp efter sig? Eller hur gör man i matsalen?Var får man leka? Var ska det vara tyst ochlugnt? Frågor som kan vara viktiga att diskuterapå speciella föräldramöten för attdefiniera föräldrarnas och andra vuxnasroller och vilka gränser man sätter.Man bör också fundera på rummensfunktioner. Sätt inte åldersetikett på dem,tyckte arbetsgruppen, utan ge dem i ställetolika funktioner som musikrum eller rumför bordtennis. Men det är viktigt att utformaalla rum så att de passar för alla åldrar.Och även vuxna behöver plats för lek.TonåringarTonåringar glöms ofta bort. De behöverutrymmen där de får vara i fred, vilket skarespekteras av de vuxna.Men det kan också uppstå problem närungdomar i omgivningen upptäcker kollektivhusetsfördelar. De vuxna måste kanskediskutera hur man ska hantera om oinbjudnaungdomar dyker upp bara för attvara i huset.Bra för barn och ungaKollektivhus gynnar barn och unga påTonåringar kan behöva en egen plats att drasig tillbaka till.Barn gillar att hjälpa till med matlagning.Plats för lek.många sätt, bland annat för att• de får en utökad familj och nära relationertill vuxna i olika åldrar• de lär sig demokrati och ser att de kanvara med och påverka• de ser vuxna som samarbetar och harroligt tillsammans och att kvinnor ochmän delar på ansvar• de lär känna vuxna som kan andra sakerän deras egna föräldrar.ANSVARIGA FÖR ARBETSGRUPPEN VARMark Westcombe, Lancaster Cohousing, UKHelen Rydberg, Södra Station, StockholmFoton: M Westcombe2 • Bo tillsammans nr 14

Så tyckte de om konferensenVarför anmälde dudig till konferensenThomas Olsson?För att ämnet engagerarmig mycket. Detgäller mitt boende ochmina vänner. Alltsåviktigt.Vad hade du för förväntningar?Ganska höga.Uppfylldes dina förväntningar?Ja. Det var mycket givande. Både vad gällerkunskap och socialt.Vad var bäst med konferensen?Seminariet när det blev skratt. Samt denhistoriska föreläsningen om kollektivhus iSverige.Kritiska synpunkter:Lite för mycket byte av lokaler på KTH.Vad du har du själv för framtidsplaner förditt boende?Att bo kvar i kollektivhus i Stockholm.Mitt beslut att flytta till Sjöfarten är detbästa beslut jag gjort.Vår Kollektivhusförening utsåg migsom en av två deltagare i konferensenoch betalade avgiften för osstvå. För att få lägre konferensavgift anmäldejag mig som volontär. Jag var nyfiken påvad som skulle ske och hade egentligeninga speciella förväntningar eller önskemålom det ena eller andra. Som volontär hadejag åtagit mig att sitta sekreterare i enworkshop och jag var ganska nervös för attmin ordförande inte skulle lyckas ta sig tillkonferensen på grund av askmolnet somjust då hindrade flygtrafiken – kanske skullejag i så fall tvingas sitta ordförande igruppen.Konferensen gav mig oerhört mycket,Varför anmälde du digtill konferensenElisabeth Holm?På Region Dalarna därjag arbetar pågår enförundersökning införett projekt som heterÖkat Byggande. Projektet vill skapademonstrationsbyggen för olika typer avinnovativa boendemiljöer. De skickademig för att jag skulle ta reda på mer omkollektivhus, som skulle kunna bli ett avexemplen på innovativa boendemiljöer.Jag har intresse i frågan också för att jagär ensamstående mamma och medlem iföreningen Makalösa Föräldrar. Den föreningenhar gjort en undersökning blandensamstående om deras boende, och fleranämnde just kollektivhus som en önskedröm.Jag tror på idén, lägenhetslivet i dagär ofta ganska isolerat. Och barn behövermånga vuxna i sin närhet. Min förhoppningär att så småningom kunna starta ettkollektivhus i Falun.Vad hade du för förväntningar?Jag vill helt enkelt veta mer om kollektivhus.Uppfylldes dina förväntningar?Ja, mer än väl. Jag träffade många varma,öppna människor, lärde mig massor ochblev oerhört inspirerad.Vad var bäst med konferensen?Svårt att säga. Gillade Göran Cars föreläsningjust för att den visade på samhälletsbehov av den här lösningen, men det varmånga som var bra… hela konferensen varIntressant och välorganiseratbåde i kunskaper och idéer och möten medmänniskor. Det bästa i konferensen varalla intressanta föredrag av kunniga föredragshållarei kombination med workshopsmed deltagare många nationer frånöst till väst. Konferensen var mycket välorganiseradoch en speciell eloge skulle jagvilja ge till den som ordnade skyltningenfrån T-banan. Ingen kunde gå vilse!!En intressant iakttagelse var att kollektivhusboendeti Sverige och Danmarktycks förknippas med äldreboende medanman i andra länder bygger kollektivboendeför människor i yngre eller blandade åldrar.För egen del trivs jag i mitt kollektivhusdär vi äldre är i minoritet och skulleMånga nya kontakter knöts under fikapauser.en energikick och gav mig hopp om vårvärld.Kritiska synpunkter:Inte på konferensen, som nog var den trevligastejag varit på, men önskemål/frågeställningtill föreningen – hur kan mansamordna alla som försöker starta på olikahåll? Vad jag förstår måste man väl redanha ett kollektivhus för att vara medlem?Vore så bra att dra nytta av varandra. Ochen lista med föreläsare, igångsättare. Manbehöver massor av hjälp i början och famlarverkligen i blindo.Mejla till Elisabethelisabeth.holm@regiondalarna.seom du vill vara med och jobba för ettkollektivhus i Falun!aldrig söka mig till ett kategoriboende. Jagser tvärtom en möjlighet i åldersblandningendär vi äldre kan använda en del avvår tid till att underlätta livet för grannarsom är mitt i livet och hårt upptagna avarbete, karriär och barn. Det vi får tillbakaär energi från denyngre generationenoch en trygghet somligger i att vi alla kännervarann.BIRGITTA FRANSSONKollektivhusföreningen TrekantenBo tillsammans nr 14 • 3

Internationell nätverk bildades under konferensenSamarbete över hela världenIsamband med konferensen i Stockholmhölls två möten med representanter förnätverk i olika länder. Det var ett initiativav Dorit Fromm, forskare vid Berkeley, Kalifornien.Hon fungerade också som koordinatörav mötena. I mötena deltog representanterfrån USA, Storbritannien, Nederländerna,Belgien, Tyskland, Japan, Österrike,Danmark och Sverige. Det som diskuteradesmest var frågan om internationellt samarbeteoch om planering för en ny internationellkonferens om bogemenskap.Uppgifter för nätverketDet första mötet diskuterade behovet av eninternationell organisation kring bogemenskap.Förslag som kom upp:• Utbyte av erfarenheter, kunskap och litteraturlistor.• Koppla ihop nätverkens hemsidor.• Nya nätverk i länder som tidigare intehaft kollektivhus behöver hjälp att draigång projekt.• Ett internationellt nätverk kan ge rådtill bostadsföretag och entreprenörersom vill satsa på bogemenskap. Byggherrarkan bjudas in till nästa internationellakonferens.• Nätverket kan användas för att lära sigatt minska boendekostnader.Liknande förslag hade framförts på kollektivboendekonferenseni Seattle i 2008, menden konferensen kom fram till att de nationellaoch regionala organisationerna intehade tillräckligt med resurser för att upprätthållaett alltför avancerat internationelltnätverk. Årets möte instämde, mendeltagarna ansåg att man kan börja med ettantal mer begränsade uppgifter och sedanöka ambitionerna när resurserna tillåter.Samarbete kring konkreta frågorDet mest konkreta som den internationellagruppen gjorde var att sammanställa enlista med namn på kontaktpersoner i olikaländer. En sådan lista har redan börjatanvändas för utbyte av information. BenBrix från Tyskland föreslog en mer omfattandelista där alla konferensdeltagarekunde registrera sig med namn, e-postadress,bild, organisationstillhörighet ochspecialintressen.Möte i kollektivhuset Tullstugan med representanterför kollektivhusorganisationer iolika länder.»…material skulle tas framför att visa att det ären god affärsidé att satsapå kollektivt boende.«Peter Bakker från den nederländskariksorganisationen Centraal Wonen hadegjort ett förslag till en internationell webbsidasom kombinerar nationella organisationershemsidor. På detta vis kan manenkelt få en överblick över nätverk förbogemenskap i olika länder och klicka sigfram mellan dem. Mötet uppmuntradePeter att jobba vidare med webbsidan ochsamarbeta med Raines Cohen i USA, JohnFletcher i Sverige och Roland Kums i Belgien.Varje lands hemsida ska vara på mer änett språk, och att det ska finnas en sökfunktionpå den gemensamma webbplatsen,som ska kunna användas för att annonseranationella evenemang även internationellt.Frågan om utbyte av forskningskunskapoch annan information diskuterades utförligti gruppen. Följande önskemål framfördes:• Sammanställning av listor över litteraturpå olika språk. Ganska långa sådanalistor har gjorts i Sverige, Belgien, USA,Norge med flera länder. Det ansågs viktigastatt göra en lista över någorlundaaktuell forskning på engelska.• Sammanställning i populär form av vadman faktiskt vet om kollektivt boendeför användning i agitationen för flerkollektivhus.• En översikt av forskningsresultat ochbedömning av vilka aspekter av bogemenskapsom är väl utredda och vilkasom är försummade.• Initierande av något konkret internationelltforskningsprojekt. Ett sådant projektfanns förberett inom det norskainstitutet för bygg- och regionforskningNIBR. Ett möte under Stockholmskonferensenledde till att forskare från USA,Storbritannien, Finland, Nederländerna,Sverige och Frankrike utsågs somresurspersoner till det norska projektet.Dick Urban Vestbro åtog sig att jobba vidaremed forskningsfrågorna tillsammansmed Dorit Fromm, Erik Frijters, DianaMargolis och Lisa Polis. Mötet ansåg detönskvärt att få fram förslag på ämnen förmasteruppsatser och liknande.En popularisering av befintlig kunskapansågs önskvärd vid kontakter medbostadsföretag. Gruppen föreslog att ettmaterial skulle tas fram för att visa att detär en god affärsidé att satsa på kollektivtboende. Mark Westcombe åtog sig att göradetta tillsammans med Sarah Berger ochJohn Fletcher. I uppdraget ingår att gerekommendationer för hur en fastighetsägarekan organisera sitt samarbete med enfristående grupp. En särskild workshopskulle kunna ordnas i denna fråga medCharles Durrett, Kathryn McCamant ochIngela Blomberg som resurspersoner.Fortsatta konferenserFrågan om en ny internationell konferensdiskuterades. Den belgiska organisationenSamenhuizen har sökt medel för ett projektsom skulle kunna innefatta en internationellkonferens. Detsamma gäller Experimentcityi Berlin, som tillsammans medsju andra europeiska organisationer söktpengar från EU för att bygga upp ett europeisktnätverk med inriktning mot boendegemenskap.I ansökan ingår förslag omen konferens i Berlin i oktober 2010 och eni Milano 2011. Den stora ekobyn Findhorn iSkottland ska enligt planerna stå som värdför nästa konferens inom ramen för InternationalCommunity Studies Association(ICSA) 2013, en konferens som skullekunna utvidgas till samma organisationersom deltagit i Stockholmskonferensen.DICK URBAN VESTBRO4 • Bo tillsammans nr 14

Möte i Dunderbacken. Dags att boka den lägenhet man vill ha.Dunderbacken nästa!12 minuter från Slussen i Stockholmbyggs just nu en framtid för 61lägenhetsinnehavare. Huset reser sigett stenkast från T-banestationenAxelsberg i Hägersten. Huskroppeninnehåller en massa byggelement iform av fasader, trappor, hissar, våtutrymmen,golv, fönster, balkongermed mera. Den viktigaste byggstenenär ändå något helt annat.Kollektivhuset vid Hägerstensvägen 237bygger på en dröm och förhoppning om ettnytt liv i gemenskap. En gemenskap baseradpå att de boende delar ansvaret för vårthus och dess inre liv samtidigt som var ochen har sin egen lägenhet och sitt eget liv.Kooperativ hyresrätt kallas det som viskall flytta in till under hösten. Det kommunalabostadsbolaget Familjebostäderhyr ut huset till vår förening BogemenskapenDunderbacken KHR och de har lovatatt det skall stå klart i september. Just nu ärdet skarpt läge i vårt nästan klara hus –lägenheterna håller på att fördelas menfortfarande finns det några kvar.Hög aktivitetUnder hela året har aktiviteten hos medlemmarnavarit minst sagt hög; föreningenhar bildats med stadgar och alla formaliteter,medlemsmötena har avlöst varandra,studiecirklar och ett stort antal arbetsgrupperhar skapats för att planera ochförbereda inflyttningen. Vi har lärt ossmassor om kollektivhus och vad som ärviktigt för att allt skall fungera och samtidigthar vi lärt känna varandra och samarbetaför ett gemensamt mål.Under resans gång har vi fått råd av vårasysterföreningar Färdknäppen, Sockenstuganoch Sjöfarten. De har generöst delatmed sig av sina erfarenheter och möteslokaler.Det finns vissa skillnader men uppläggetär i stort sett detsamma. Hos oss ärdu 40+ med utflugna barn. Några jobbar,några är pensionärer men alla tänker verkaför ett modernt boende; socialt, ekologiskt,ekonomiskt och demokratiskt.Dunderbacken blir något helt nytt iHägersten men namnet har gamla anor.Det kan spåras tillbaka till 1800-talet ochAlfred Nobels dynamitfabrik, som fanns igrannskapet. Vi hoppas naturligtvis attDET TALAS MYCKET OM HÅLLBARHET ialla tänkbara sammanhang i dag. Myndighetersom Delegationen för hållbara städer,Vinnova och Formas är några som påolika sätt bidrar till hållbara projekt.Vi som är födda på 40-talet är mångaoch kommer att bli gamla. Kvinnor bliroftast äldre. Därför finns det anledning föross att medan tid är hitta vägar fram tillmöjligheten att kunna bo hållbart åtminstoneså här under senare delen av vårt liv.Många av oss kämpade för miljön tidigt ilivet; tiden var tyvärr inte mogen för destora satsningarna då. Förhoppningsvis ärden det nu. Även yngre kvinnor är välkomnaatt vara med i kampen för Hållkollbo –vårt kollektivhus smäller minst lika högtmen är betydligt tryggare.Kooperativt boendeHuset innehåller 61 moderna och fullständigtutrustade lägenheter. Vi hyr husetgemensamt och prövar ett alternativt, kooperativtboende med låga medlemsinsatserpå mellan 10 000‒20 000 kronor beroendepå om man väljer en etta, tvåa eller trerummare.Hela första våningsplanet innehållergemensamma lokaler: kök, matsal, vardagsrum,gym, hobbyrum, tvättstugor ochgästrum. Varje medlem ingår i ett matlagvar sjätte vecka. Under de övriga veckornasätter man sig till dukat bord (om man vill)till en kostnad av ett par kvällstidningar.Varför skall man nu flytta in i dettadrömhus kan man fråga sig? Jag tar migfriheten att citera Aino Trosell i vår infogrupp:»Vi kommer att bli mycket gamla. Eftersomvi kommer att må bra. Gemenskap ochtrygghet, en hjälpande hand och kanske enkram, den ensamhet vi vill ha är god ochsvalkande.«AXEL OTTENDunderbackens informationsgruppPS. Vill du följa med eller veta mer kollavår hemsida www.bodunderbacken.seUngdomsvision för kvinnor som kan bli verklighållbart kvalitetsbyggandeochsmart prisvärtkollektivhusboende– för ekologisk,ekonomisk ochsocial hållbarhet.Hör av er tillnågon av oss omdu vill vara medatt arbeta förHållkollbo.anita.sand@bredband.net,mygg.hellbom@gmail.com, mjaric@datamedia4f.seBo tillsammans nr 14 • 5

Vilken upplåtelseformär lämplig för bogemenskap?Under senare år har bostadsbolag som byggt ett nytt gemenskapsboendeofta startat en kooperativ hyresrättsförening redan under byggstadiet. Någraallmännyttiga bostadsbolage verkar ha beslutat att kooperativ hyresrätt ärden bästa organisationsformen när man bygger nya gemenskapsboenden.Här beskrivs först vad lagen om kooperativ hyresrätt innebär. Därefter försett resonemang kring vad man behöver tänka på när föreningen skall skrivaett blockhyres-/förvaltningsavtal.Kooperativ hyresrättHyresgästens rättigheter definieras i hyreslagstiftningen,främst Jordabalkens 12kapitel. Där klargörs bland mycket annathyresgästens rättigheter. Som förstahandshyresgästhar man en starkt besittningsrätttill sin lägenhet. Man kan bli uppsagd omman missköter sig allvarligt eller inte betalarhyra i tid, men besittningsrätten ärstark.Den som har ett förstahandkontraktkan underuthyra sin lägenhet till en annanperson genom ett hyresavtal i andra hand,vilket bland annat kräver ett godkännandeav hyresvärden. Ett andrahandskontraktkan sägas upp med tre månaders uppsägningstid,vilket alltså ger hyresgästen ensämre trygghet.Idén med blockhyra, ett hyresavtal somgäller flera lägenheter, mellan en hyresvärdoch en förening skapade utrymme för ettutökat brukarinflytande och passade välför olika typer av boföreningar (gemenskapsboenden,ekobyar, …), men medfördeockså ett problem. Boföreningens medlemmar,som alltså hyrde av boföreningen,blev ju andrahandshyresgäster och förloradedärmed sin fulla besittningsrätt!Lagen om kooperativ hyresrätt (KHR)kom till år 2002 (Lag 2002:93 om kooperativhyresrätt) för att ta hand om detta problem.Lagen ger de enskilda hyresgästernai en kooperativ hyresrättsförening vad somi praktiken är ett förstahandskontrakt.Man utgick från lagstiftningen om ekonomiskaföreningar där alla medlemmarbidrar till finansieringen genom en likastor medlemsinsats och en lika stor årligmedlemsavgift. Alla har en röst och alla»äger« en lika stor andel av föreningenstillgångar och skulder. Medlemmarna riskerarenbart den ursprungliga insatsen omföreningen skulle gå omkull. Allt detta gälleräven den kooperativa hyresrättsföreningen,men här tillkommer också att allamedlemmar betalar en upplåtelseinsats, eninsats som skall bidra till finansieringen avden bostadsfastighet som byggs för föreningen.Upplåtelseinsatsen är ofta ett visstbelopp per m 2 lägenhetsyta, men kanockså vara exempelvis ett visst antalmånadshyror. Insatsen är att betrakta somhyresgästens räntefria lån till hyresrättsföreningenoch återbetalas i normalfalletkrona för krona när hyresgästen flyttar ut.Föreningen kan villkora återbetalningenpå olika sätt, men måste – förr eller senare– betala tillbaka insatsen.Tersen i Falun har kooperativ hyresrätt.Blockhyres-/förvaltningssavtalEtt blockhyresavtal innebär att boföreningenhyr delar av eller en hel bostadsfastighetoch underuthyr enskilda lägenheter tillföreningens medlemmar. Hyresavtaletkompletteras med ett förvaltningsavtalsom reglerar hur ansvaret för att sköta fastighetenfördelas mellan hyresvärd ochhyresgäst (boföreningen).Centrala frågor i blockhyresavtalet ärvilkenhyra föreningen skall betala till hyresvärdenförsta året, hur hyran skall justerasföljande år vem somskall stå risken omman får vakanser i huset. Motsvarandefrågor kring förvaltningsavtalet är vilkadelar av driften boföreningen skall taansvar för, hur föreningen skall få betaltför det ansvar och det arbete man tar påsig – genom att blockhyran justeras ellersom en separat betalning och hur blockhyranskall justeras år 2. Hyresvärden villspara pengar genom att boföreningen taröver debitering och indrivning av hyroroch tar hand om olika tjänster som fastighetsskötseloch städning (genom att medlemmarnasköter det själva eller upphandlartjänsterna). Han/hon vill också se lägreskadegörelse i huset, något som de boendekan påverka.Både hyresvärd och boförening måste kunnase möjligheter att spara pengar eller fåandra fördelar genom de avtal man skriverpå. Hyresvärden bör bara lämna ifrån sigsådant som föreningen rimligen kan skötabättre. Föreningen bör bara ta ansvar försådant de boende själva kan påverka.Sist, men inte minst, boföreningen måste fåbehålla resultatet av de förbättringar(besparingar) som de boende själva åstadkommer!Vem bör ta ansvar för vad?En huvudregel är att hyresvärden inte villlämna ifrån sig ansvaret för sådant sompåverkar husets värde på längre sikt.Boföreningen bör ta över bara sådant somde boende kan påverka – och där de självakan behålla resultatet av gjorda förbättringar.Detta innebär exempelvis att driftskostnadersom styrs av hur stora investeringarhyresvärden gör i huset rimligenbör ligga kvar hos hyresvärden – fjärrvärmekostnaderkan vara ett exempel; attfinansiering och försäkring normalt liggerkvar hos hyresvärden; och att uppgiftersom drar mycket löner bör kunna tas överav föreningen – särskilt om de boendefixar mycket sådant själva – då får föreningenpengar över.Beräkningsmodell, år 1Här följer en beräkningsmodell som kanbidra till att göra förhandlingarna tydligare.Modellen bygger på att boföreningentar över ansvaret för uthyrning (inklusive6 • Bo tillsammans nr 14

Att starta kollektivhusKollektivhus NU■ ■ ■ DET HÄR ÄR nummer 14 av»BO TILLSAMMANS« som är föreningenKollektivhus NUs informationsblad. Vihar rullande ansvar för redaktionen.Den här gången är Dick Urban Vestbro,Stockholm och Ingrid Sillén,Stockholm, redaktörer.För nr 15 ansvarar Eva Norrby och DickUrban Vestbro.För nr 16 ansvarar Karin Yttergren-Sahlioch Annika Almqvist.Styrelsen i Kollektivhus NU 2010Ordförande:Dick Urban Vestbro, TullstuganStockholm, 070-655 94 83,dickurba@gmail.comMette Kjørstad hoppas att det blir ett nytt kollektivhus i Tyresö.Bra utgångsläge i TyresöHur gör man för att starta ett kollektivhus?Mette Kjørstad som arbetar iTyresö kommun har fått gehör förfrågan bland politiker och har hjälpttill att starta en grupp som jobbarför att ett kollektivhus ska byggas.Mette Kjørstad är samordnare för folkhälsanoch hållbar utveckling i Tyresö kommunoch bor i kollektivhuset Färdknäppenpå Södermalm i Stockholm.I höstas fick hon gehör för frågan omkollektivhus i Tyresö, då den nye ordförandeni kommunstyrelsen, Fredrik Saweståhl(M) tyckte att det var helt i sin ordning attta reda på om det fanns intresse för enalternativ boendeform i kommunen.– Jag började planera ett möte förintresserade, berättar Mette. Men förstbjöd jag Staweståhl och Olle Chevalier, styrelseordförande(M) i det kommunalabostadsbolaget, till middag i Färdknäppen.Jag ville att de skulle få se ett modernt kollektivhus,eftersom många har förutfattademeningar. När rundvandringen i huset varavklarad och vi satte oss till bords var bådabegeistrade.Till mötet för kollektivhusintresserade,som hade annonserats i lokalpressen ochpå kommunens webbplats, kom cirka 30personer. Det var en blandad skara, ungautan barn, några barnfamiljer och medelålderskvinnor. De fick träffa folk som bori kollektivhus, ställa frågor och prata omsina egna tankar och idéer. Och så småningomgjorde de studiebesök i flera hus.Nu har gruppen träffats ytterligarenågra gånger och i höst startar en studiecirkelmed utgångspunkt från boken»Gemenskap och samarbete«. De har endiskussionsgrupp på internet med länkfrån kommunens hemsida och snart bildarde en förening.– Om gruppen kan jobba ihop sinaidéer och komma fram till en gemensamplan har de ett jättebra utgångsläge. Detkommunala bostadsbolaget är ju med pånoterna, så att ett av de nya flerbostadshusensom planeras i Tyresö kan bli ett kollektivhus,hoppas Mette.Alla har givetvis inte samma guldlägesom gruppen i Tyresö. Men Mettes idéerpassar för alla som vill sätta igång:• bilda en arbetsgrupp som vill arbeta förkollektivhus• försök att skapa kontakter i kommunenpå ledningsnivå• bilda diskussionsgrupper på nätet• ta hjälp av personer som är bra på organisationsutveckling• besök alla sorters kollektivhus• ta kontakt med Kollektivhus NU• förbered er och var pålästa inför mötenmed beslutsfattare.TEXT & FOTO: INGRID SILLÉNVice ordförande:Elisabeth Olszon,Majbacken, Göteborgelisabeth.olszon@telia.comKassör: John Fletcher, Tersen FalunOrdinarie:Gunnel Torstensson, TrekantenStockholm, Eva Norrby, Sjöfarten,Stockholm, Karin Yttergren-Sahli,Vildsvinet, ÖrebroSuppleanter:Elsa Grip, Slottet, Lund,Birgitta Aulin, Blomstret, GävleAdjungerade:Ingela Blomberg, FöreningenFramtiden, StockholmHans von Zeipel, Svärdet, StockholmVill du prenumerera på vårt elektroniskanyhetsbrev? Skicka ett e-post tillnyhetsbrev-kollektivhus-NU-subscribe@googlegroups.comDu kommer att få nyhetsbladet Bo tillsammansoch annan information relateradtill kollektivhusboende.På hemsidan www.kollektivhus.nufinns listan över kollektivhus i Sverige.Vet du något hus som inte finns meddär, hör av dej till kollektivhus.nu@gmail.comPå hemsidan kan man också sättain en bytes- eller intresseannons.Mejla till hans.vonzeipel@comhem.seMedlemskapFöreningar/kollektivhus betalar efterantal lägenheter, se hemsidan.Enskilda personer kan bli stödmedlemmarför 100 kr/år.Plusgirokonto 43 88 62–5.Ange vem som betalar samt e-posteller annan adress.www.kollektivhus.nuBo 8 • tillsammans nr 5 Bo Bo tillsammans nr nr • 14865