Medlemsblad 5 2007 - SFOG

Ny ARG-rapportom klimakterietDen gamla ARG-rapporten om klimakteriet är utdateradoch behöver förnyas!Endokrin-ARG välkomnar alla som är intresserade avatt arbeta med en ny rapport.Hör av er tilleva.innala@vll.seelleringer.sundstrom@kbh.uu.seÅRSAVGIFTERMedlemsavgift SFOG 700:-Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär, fr o m det år man fyller 66 år) 200:-ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:-* Avdragsgill i deklarationenAvgifter för icke-medlemmarPrenumeration Medlemsbladet 5 nr/årARG-rapportabonnemang500:- (inkl. moms)150:-/rapport (exkl. moms)

GynopregistretHemsidorSedan tidigare har Gynop-registret en hemsidaframför allt avsedd för registrets användareoch sjukvården. Hemsidan har underåret bytt namn till www.gynop.org (tidigare.com). På denna webbplats finnsbl a allmän information om Gynop-registret,lista över deltagande kliniker, allautgivna återrapporter, ett antal presentationeri PowerPoint-format och lista överpublikationer som utgått från Gynopregistret.Här finns också den elektroniskamanual – Webb-hjälp – som även nås frånregistreringsprogrammet.I och med webbaserandet av patientenkäternasom är under införande, är ävenen hemsida för patienterna under konstruktion- adressen till den webbplatsenär www.gynop.se. Till den hemsidan är ävenönskvärt att patientinformation avseenderegistrerade ingrepp finns. AR-gruppernaborde även här vara en lämplig organisationför att ge respektive rekommenderaadekvat befintlig patientinformation.Patientinformation alternativt bra webblänkarefterlyses.AnvändarmötenDe tre sedvanliga användarmötena harhållits. I oktober 2007 hölls ett gemensamtmöte för ansvariga läkare och sekreterarefrån deltagande kliniker, med 83 deltagare.Inga större beslut avseende registrettas utan att det sanktionerats i detta forum.Vid höstens användarmöte diskuteradestrombosprofylax med medverkan frånMargareta Hellgren, HEM-ARG. Gynopregistretsmaterial torde det vara det störstagynekologiska materialet i världen.Materialet visar på en mycket låg trombosincidensmed de korta behandlingarsom ges. Materialet skall analyseras ytterligare.Gruppen som satts samman efter föregåendeårs höstmöte under ledning avSerney Bööj, Varberg, avseende vad somär en lindring eller allvarlig komplikation,redovisade vad de kommit fram till så härlångt. Arbetet med detta fortsätter ochkommer att redovisas vid läkarmötet ifebruari 2008.En angelägen fråga är livskvalitetsskattningar.Allt större önskemål från centralainstanser, såsom Socialstyrelsen ochSveriges Kommuner och Landsting, framställsom att infoga livskvalitetsfrågor typSF-short form, EQ-5D etc. Att införa dessaär enkelt men det måste finnas kompetensoch någon intresserad som gör urvalet avfrågor och analyserar dessa. Inga data skallsamlas där analysplaner och ansvariga intefinns utsedda. Inom vår specialitet bordefinnas någon – några lämpliga och intresserade.Från registrets sida önskar vi fåkontakt.I diskussionerna kring registret beslutadessamt remitterades ett par frågor tilldeltagande kliniker:1. Deltagande kliniker skall tillfrågas omman lokalt på kliniken skall kunna taut statistik på läkarnivå, dvs att man viduttag av data även kan ta med namnetpå läkaren/operatören. Detta i likhetmed klinikernas övriga elektroniska systemsom datajournaler, operationsplaneringssystemetc. Denna begäran kommerframförallt från kollegor som villkunna se sin egen statistik.2. Likaså väcktes frågan om man skall haen rapportgenerator på nationell resp.regionnivå som skall vara öppen ävenför allmänheten. Även denna fråga harremitterats till deltagande kliniker.I början av februari 2007 hölls ett läkarmötemed medicinskt tema i symposieformutifrån fynd i registret, med 39 deltagare.Symposierna var: hysteroskopisk kirurgi,vaginal hysterektomi, dagkirurgi vid adnexkirurgi,kvalitetsindikatorer vid tumörkirurgioch trender inom inkontinenskirurgin.I maj månad hölls ett sekreterarmötemed framför allt administrativa och organisatoriskafrågor, med 43 deltagare.Kvalitetetsutvecklings-,utbildnings- och revisionsrond(KURR) samt introduktionEtt kombinerat utbildnings- och revisionsprogram(KURR) finns för klinikersom deltar i Gynop-registret. Det innefattargenomgång av registrets funktionalitetoch validitet, kombinerat med en för denenskilda kliniken anpassad utbildning.KURR har utförts vid sju kliniker undergångna året. Huvudansvarig för dettaär Fredrik Nordenskjöld, Skövde(fredrik.nordenskjold@vgregion.se). Dekliniker som önskar ha en KURR kontaktarhonom.För introduktion av kliniker som skallansluta till registret har vi ett utbildningsprogramvars utformning liknarKURR. Under hösten 2006 och våren2007 har åtta kliniker besökts för introduktionoch minst tre nya kliniker skallintroduceras under hösten 2007.SFOG-symposium23 augusti hade registret ett halvdagssymposiumom komplikationer vid gynekologiskkirurgi vid SFOGs kongressveckai Luleå. Efter redovisning av registerdatapå spektrum, frekvens och konsekvens diskuteradesproblemet med att klassificerakomplikationer som lindriga eller allvarliga.Likaså presenterades praktiska exempelpå hur man på kliniknivå kan användaregistrets data för att följa, styra och förbättraden vård man ger.Internt, organisatoriskt ochadministrativt arbeteRegistrets styrprotokollMed start av de tre nya registersträngarnavåren 2006, kom tre nya registeransvarigain i hela arbetet med registret. Därmed förändradesoch utökades också registretsfunktion. Under gångna året har därförmycket tid ägnats åt en genomgång avregistrets funktion, alla dess rutiner etc.Resultatet har bl a blivit en totalrevisionav registrets styrprotokoll (regelverk). Dettasanktionerats av SFOG under oktober ochfinns tillgängligt på registrets hemsida.StyrgruppsmötenI styrgruppen ingår två representanter frånSFOGs styrelse, en representant från verksamhetschefskollegietsamt delregisteransvariga.Två heldagsmöten har hållits ioktober 2006, resp. februari 2007 medhela styrgruppen. Framför allt diskuterasstrategiska beslut, arbetets inriktning,arbets- och prioriteringsordning och redovisningav finansiering. Inga större projekteller förändringar genomförs utan att deär diskuterade och beslutade i hela styrgruppen.Att det i styrgruppen sedan treår finns fast representation från SFOGs8MEDLEMSBLADET 5/ 07

Gynopregistretstyrelse och verksamhetschefskollegietsäkerställer legitimiteten och att arbeteutförs i verksamhetens och specialitetensintresse.ArbetsmötenDe sex registeransvariga har haft fem arbetsmötenunder gångna året, varav ett veckolångtarbetsmöte i internatform. Arbetsmötenaägnas framför allt åt statistikbearbetningoch skrivande av återrapporter.Samarbete med Gyn-kvalitetsregistret(GKR)Inom Stockholms läns landstings kvinnosjukvårdhar man under våren tagit etteget register, Gyn-kvalitetsregistret (GKR),i pilotdrift, principiellt med variabler tagnaur Gynop-registret. GKR inkluderar färrevariabler än Gynop-registret. Samarbete harnu kommit till stånd.Omarbetning av programvaranDe tre nya delregistren som lanseradesvåren 2006, tumör-, inkontinens- och prolapskirurgi,visade sig som förväntat ha endel ”barnsjukdomar” som uppdagadesunder första halvårets drift samt vid analyserav det första inrapporterade materialet.Felen var till ringa del i programvaranutan fanns i variabelutformningen.Det som på skrivbordet förefaller utomordentligtklarar inte alltid kollisionen medverkligheten.Programvaran, Gynop version 3.1, gjordestillgänglig i december 2006. Ännu tiomånader efter detta är det fortfarande sexkliniker som inte fått uppdaterat till denversionen. Arbetet att utföra uppdateringenav både programvara och databas tar ungefär20 minuter. Trots den ringa arbetsinsatsenatt få detta utfört möter det storaproblem vid en del kliniker. Samarbetetmellan IT-avdelningarna och klinikernainnehåller ibland intressekonflikter om,och skillnad i, synen på vems behov ochregler som skall gälla. Detta är inget okäntfenomen och en av de stora anledningarnaatt de flesta register i dagens läge försökeratt webbasera inmatningen, och därmedbli helt oberoende av den lokala IT-avdelningensresurser och stöd. Att ha en lokalprogramvara innebär dock ännu stora fördelaravseende datasäkerhet och driftssäkerhet.De användarnamn och lösenordsom finns i drift på webben, när användareloggar in själva, är inga större svårigheteratt forcera och man får då tillgångtill en stor mängd patienters data. Att detännu inte kommit till allmänhetens kännedomhur pass enkelt det är, och att dåklart sekretessbelagda patientuppgifter kanläsas av obehöriga är enbart en tidsfråga.Vi anser att det inte är i våra patientersintresse att Gynop-registret exponeras förden risken, likaså att webbasering kräverbanksäkerhet avseende obehörigas möjligheteratt forcera inloggningen.Rent registermässigt sker/har genomförtstre större förändringar.LäkarformulärenPappersformulären för läkare skall tas bort.Att fylla i pappersformulär måste nog räknastill historien i dagsläget. Detta besluttogs även för ett år sedan och upprepadesvid årets beslutande möte, ingen klinikrepresentantreserverade sig. De problempappersformulären skapat är: När de skafyllas i ser man alla de olika svarsalternativenoavsett om de är aktuella eller ej, vilketenkelt styrs upp vid direktinmatningeni programvaran. Påminnelser för missadeobligatoriska variabler samt möjlighetenatt se resultatet av registreringen saknas ipappersformatet. Likaså kan en hel delfunktionalitet som underlättar inmatningeninte införas, eftersom så länge pappersformulärenfinns kvar måste en 100%-igkorrelation mellan papper och inmatningsprogramfinnas.DatorjournalintegrationRegistret har skapat integration och ävenpreliminärt bekostat åtgärderna i två storadator-journalsystem för fullständig integration,SYSteam Cross och Melior. 80%av dubbelarbetet med att både mata indata och skriva journal elimineras. Dettaarbete har utförts baserat på uttalade kravfrån deltagande kliniker.Vad som nu gäller för deltagande klinikersom har SYSteam Cross eller Meliorär att förmå sin lokala journalsystemförvaltningatt göra de lokala inställningarsom behövs för att integrationen skall fungera.Från datorjournalleverantörernaSYSteam Cross och Siemens MedicalSystem AB hävdas att den arbetsinsats sombehövs för den lokala systemförvaltningenrör sig om 1-2 arbetsdagar för systeminställningartill funktionalitet. Inget annatkvalitetsregister har uppnått denna gradav integration.Integrationen är i stort sett identisk ide två journalsystemen och arbetet bedrevssom ett samarbetsprojekt mellan de treparterna Gynop-registret, Siemens MedicalSystem och SYSteam Cross. Integrationenmot SYSteam Cross kunde tas i drift vidde tre sjukhusen i Västerbotten i mars2007 och har fungerat alldeles utmärkt,De lokala inställningarna är gjorda iKarlskrona och torde vara i drift när dettaläses. Avseende Melior är integrationenacceptanstestad och är helt driftsfärdigsedan februari 2007. Skulle de klinikersom har SYSteam Cross eller Melior hatagit integrationen i bruk så skulle över hälftenav deltagande kliniker vara helt integrerademot datorjournalsystemet.Skapandet av den integrationslösningenmot andra datorjournalsystem skulle ävenha initierats. Det kan synas märkligt attmed det starka krav som finns från verksamheternaatt få integration till stånd föratt slippa dubbelarbete, så har ännu ingenMeliorklinik tagit integrationen i drift.Det enda som fordras är systeminställningari Melior lokalt, förutsatt att manhar version 1.5 212B eller senare.Den invändningen som reses mot dennaintegration är att alla data inte samlas i journalenför att sedan exporteras till registret.Detta kan eventuellt bli möjligt närSnowmed CT projektet är genomfört(Termkatalog med 360 000 termer nu),om det lyckas, och i drift vilket beräknasta minst cirka 15 år. Till dess är det ettslöseri av arbetstid med dubbelarbete förläkare och sekreterare i väntan på någotsom kanske kommer och som definitivtinte finns idag. Det finns en möjlighet attanvända det som fungerar idag i väntanpå något som kanske kommer.Ytterligare fyra kvalitetsregister, Riks-Stroke, Riks-Höft, RA- och Korsbandsregistret,har påbörjat arbetet för att i sinaregister införa samma komponenter, såintegration skall vara möjlig.MEDLEMSBLADET 5/ 07 9

GynopregistretUtredningsarbete för detta gjordes undervåren 2007 och bedömdes som fullt genomförbart.Specifik gemensam ansökan omdetta är inlämnat till SKL.Webbaserade patientenkäterPatientenkäterna har webbaserats. Dettahar inletts med de postoperativa patientenkäterna.Sekreterarna vid deltagandekliniker har ett merarbete med att registrerasvaren från patienternas pappersenkäter.Webbenkäterna fyller patienterna idirekt via Internet. Beräknas att 30-50 %av patienterna kommer att besvara enkäternavia webben, med den stora reduktiondetta ger av sekreterarnas merarbetemed inmatning av enkätsvaren. Säkerhetenbaseras ej på enskild inloggning, annat änden enskilda patientens enkät medan honbesvarar sin enkät, och kan därför läggaspå en mycket hög nivå.Webbenkäterna skall nu börja användasi pilotdrift i Västerbottens läns landsting.Planerad nationell driftsstart för webbenkäterfebruari 2008.CellprovtagningTill den allmänna gynekologiska cellprovskontrollenkallas många kvinnor somär totalt hysterektomerade och som egentligeninte borde kallas. Detta medför eninte oväsentlig del merarbete och onödigprovtagning. Gynop-registret kan på begärantill de olika verksamheter som kallardessa patienter leverera uppgifter om vilkapatienter som genomgått total hysterektomiinom resp. upptagningsområde, såatt dessa kan uteslutas från kallelse.FramtidenNågra större projekt närmaste tiden, inomsjälva registret eller registerprogramvaran,är för närvarande ej planerade, endast attimplementera det som redan finns.Det mesta arbetet inriktas på resultatbearbetning,användar- och verksamhetsstöd.Registret kan ej bli bättre än detanvändarna kräver och kommer med förslagom. Vi försöker och kommer ävenfortsättningsvis att försöka var öppnastmöjliga och förändra det som begärs. Våraresurser i form av tid och pengar är dockbegränsade varför alla önskemål tyvärr ejkan uppfyllas. Allt mer arbete läggs ävenpå att rekrytera fler, att använda och bearbetaregistrets data. Obearbetade data ärokända data. Registret skall vara specialitetens.OrganonService020-68 69 00– snabba svar ochöppen dialogVARNINGVi kan vara beroendeframkallande.Välkommen till nya OrganonService, fem erfarna och kompetentapersoner som står redo att lösa dina problem ocherbjuda nya möjligheter. Vi besvarar dina frågor om våraläkemedel och tjänster, lyssnar på dina erfarenheter och taremot dina beställningar. Räkna med snabba och uttömmandesvar – men också med öppen och levande dialog. Vilevererar de lösningar du behöver.Ring OrganonService på tel 020-68 69 00 mellan 9.00 och16.00 på vardagar eller skicka e-post till service@organon.se.Vi hörs. Hoppas det blir en vana.Snabba svar och öppen dialog. OrganonService 020-68 69 00, service@organon.seFrån vänster: Helene Degerlund, Malin Stålberg, Lotta Vedholm,Charlotte Antmarker & Christel Anker-HansenOrganon AB Fiskhamnsgatan 6 C, 414 58 Göteborg. T 031-720 65 00. F 031-720 65 01. www.organon.se

Återrapport från GynopregistretDelregister: ProlapskirurgiÅRSRAPPORT 2006”De första 1000 operationerna”ÅlderEmil Nüssler, registerhållare förprolapsregistret, Lycksele lasarettREGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG.RAPPORTEN ÄR DISTRIBUERADMAJ 2007.InledningPå www.gynop.com har programversionenav Gynop-registret innehållande prolapsregistretvarit tillgängligt för nerladdningi ett års tid.17 kvinnokliniker har börjat med systematiskregistrering av patientdata. Vidsenaste exporten (15 februari, 2007) harvi operationsdata tillgänglig från 1 136operationer.Registret är ännu helt i sin början, dettar sin tid att organisera systematisk kvalitetskontrolloch de deltagande klinikernahar börjat registreringen vid helt olika tidpunkterunder årets lopp. Därför är våradata (och därmed resultaten) utifrån ettsvensk nationellt perspektiv fortsatt ganska”snedfördelade”.Dessutom har prolapsregistret ett stort(men utmanande) analysproblem:De flesta gynekologiska operationer(hysterektomi, inkontinensoperationer,även canceroperationer) är ganska ”standardiserade”ingrepp som relativ lätt kankvalitetsgranskas ”i grupp”.Diagnosen prolaps har stort betydelsebreddoch kan täcka in helt olika svårhetsgrader:från en liten lokal förslappningtill ett komplext, ibland olösligt problem.En prolapsoperation kan vara enmycket simpel poliklinisk procedur elleren av de största operativa utmaningarnainom den benigna gynekologin.En kvalitetsanalys kräver ett riktigt stortmaterial för att kunna bilda undergruppersom är tillsträckligt stora för signifikans– där måste vi vänta ett par år. Framtill dess kan och vill vi göra en ”beskrivningav verkligheten”: hur ser den svenskaprolapsvården ut, kartlägga och försiktigtanalysera våra (olika) vanor ochkanske dra lite lärdom av varandra.Alla tabeller är sorterade med de ”bästa”eller ”mest intressanta” resultaten i toppen.Sorteringskolumnen har grå bakgrund.I litteraturen finns inte något enskiltmaterial med över 1000 konsekutiva prolapsoperationerdär både kliniska data ochpatienternas uppfattning är systematisktregistrerad.Mot denna bakgrund är vi mycket stoltaatt kunna presentera vår första årsrapport.ASAVolym ochpatientkarakteristikaAntalProlapsop. 2006 Antal %Motala 126 11,1Sundsvall 105 9,2Norrköping 98 8,6Jönköping 96 8,4Värnamo 84 7,4Västervik 76 6,7Lycksele 75 6,6Helsingborg 71 6,2Kalmar 70 6,2Umeå 66 5,8Skellefteå 66 5,8Mora 53 4,7Eksjö 51 4,5Örnsköldsvik 46 4,0Visby 24 2,1Läkargruppen Örebro 15 1,3Linköping 12 1,1Sunderbyn 2 0,2Sahlgrenska 1 0,1I denna årsrapport analyserar vi data för1 083 operationer från ovanstående 14kliniker. Visby, Läkargruppen Örebro ochLinköping har för få patienter för meningsfullanalys. Patienterna från Sunderbynoch Sahlgrenska är prolapspatienter registreradvia ”hysterektomi-registret”.Patienternas ålder och ”friskhet” (uttryckt som ASA) är förvånansvärt lika i hela landet (med undantag av Skellefteå däranestesiläkarnas bedömning är basis för ASA-bedömningen, och de är kanske lite mera noga än oss andra…).MEDLEMSBLADET 5/ 07 11

Återrapport från GynopregistretOperationens svårhetsgradI ett försök att gradera komplexiteten avoperationerna på de olika sjukhusen harvi delat in operationerna i tre grupper:1.”Max. Manchester” inkluderar patienterdär man endast har opererat cystocele,rektocele, perinealplastik, cervixamputation(eller kombinationer därav).2.Operation med vaginal hysterektomiinkluderar alla prolapsoperationer sominnehåller vaginal hysterektomi3.Operation med vaginaltoppsfixationinkluderar alla operationer där man harmarkerat detta i Gynop.OBS: en pat. kan t ex få gjort både vag. hysterektomioch vaginaltoppsfixation, dvs resultatetkan vara > 100%, men på detta sättblir relationerna mest tydligt.Det är viktigt att notera den stora spridingeni svårhetsgrad mellan olika kvinnoklinikernär man senare bedömer ”medelvärden”på andra vårdparametrar såsomvårdtider, komplikationer och dyl.ImplantatTotal har 8,3% (n=135) av alla opereradeprolapspatienter fått ett (eller flera) implantat:en stor (kanske för stor?) andel - menmed betydliga skillnader mellan sjukhusen.Det används ungefär lika många resorberbaraoch permanenta implantat (Pelvikolräknas i detta samband som resorberbart).Ingen vet idag vad som är rätt och fel, menen spridning mellan 0 - 23% tyder på attvi har mycket olika inställningar till användandetav implantat.Kliniska kvalitetsmått – medanpatienten är under behandlingBlödning (alla, medel)Perop. blödning Antal MedelMotala 126 35,9Sundsvall 105 44,0Helsingborg 71 49,0Norrköping 98 55,5Kalmar 70 59,0Jönköping 96 61,1Örnsköldsvik 46 62,7Värnamo 84 65,1Mora 53 79,2Västervik 76 85,4Lycksele 75 92,7Umeå 66 105,6Eksjö 51 114,8Skellefteå 66 122,0Medelblödningen vid prolapsoperationerär 69,5 ml, vid 8% anges blödning = 0 mloch vid 15% en blödning under 15 ml.Blödning > 500 mlPerop. blödning> 500 ml Antal %Skellefteå 2 3,0Västervik 2 2,6Eksjö 1 2,0Umeå 1 1,5Sundsvall 1 1,0Jönköping 1 1,0Motala 0Norrköping 0Värnamo 0Lycksele 0Helsingborg 0Kalmar 0Mora 0Örnsköldsvik 0Svåra/allvarliga komplikationerVi har inte någon konsensus i Sverige, förvad som är skillnaden mellan en lätt ochen svår/allvarlig komplikation. En arbetsgruppinom Gynop-registret arbetar för närvarandemed detta problem. Tabellen visarklinikernas subjektiva bedömning.Svår/allv.Komplikation Antal %Örnsköldsvik 1 2,2Skellefteå 1 1,5Värnamo 1 1,2Norrköping 1 1,0Motala 1 0,8Sundsvall 0Jönköping 0Västervik 0Lycksele 0Helsingborg 0Kalmar 0Umeå 0Mora 0Eksjö 0Utan KAD postoperativt45,8% av patienterna har ingen kateter efteren prolapsoperation. Det finns stora skillnaderi operationernas svårhetsgrad. Föratt göra sjukhusen jämförbara har vi idenna tabell enbart tagit med operationerav ”Manchestertyp” (totalt 838 operationer).12MEDLEMSBLADET 5/ 07

Återrapport från GynopregistretKAD > 24 tim. postoperativtKAD > 24 t. Antal % av % avKAD-pat. alla OPÖrnsköldsvik 2 6,9 4,3Norrköping 3 3,8 3,1Skellefteå 2 3,2 3,0Värnamo 2 2,6 2,4Sundsvall 2 10,0 1,9Helsingborg 1 1,7 1,4Jönköping 1 2,1 1,0Motala 0Västervik 0Lycksele 0Kalmar 0Umeå 0Mora 0Eksjö 0Av dem som har haft kateter är det endast1,3% som har kateter över 24 timmar!Det samlade kateterresultatet tyder på ettmycket väl etablerat ”fast track-tänkande”.Urinretention vid utskrivningI Gynop-registret har vi definierat ”urinretention”som resturin > 150 ml > 24timmar efter operationen. I medel har klinikernaangett 4,9% urinretentioner, menmed stor spridning.Urinretention vidutskrivning Antal %Helsingborg 1 1,4Värnamo 2 2,4Lycksele 2 2,7Umeå 2 3,1Mora 2 3,8Motala 5 4,0Kalmar 3 4,3Sundsvall 4 4,4Västervik 4 5,6Eksjö 3 5,9Norrköping 6 6,6Jönköping 7 7,7Skellefteå 6 9,1Örnsköldsvik 5 11,1Kliniska kvalitetsmått – första8 veckorna (pat-enkät)8-veckorsenkäten ger inte en ”vetenskaplig”bild av läkningsförloppet men är ”personlig”:en bild av ”upplevt kvalitet” settmed patienternas ögon.Blödning hemma”rikligt/mycket rikligt”Även om begreppet ”rikligt” inte är definieratalls så borde det vara patienternasvärdering i genomsnitt lika mycket ”försnäll” eller ”för sträng”.Blödning"(mkt) rikligt" Antal %Lycksele 4 16,0Helsingborg 2 18,2Västervik 5 20,0Kalmar 4 21,1Jönköping 6 26,1Umeå 6 26,1Motala 11 26,2Örnsköldsvik 4 26,7Värnamo 7 26,9Skellefteå 7 28,0Mora 6 37,5Norrköping 10 41,7Sundsvall 14 43,8Eksjö 8 50,0Urinvägsinfektion efterutskrivning7,7% av patienterna har i 8-veckorsenkätenupplyst att de har haft urinvägsinfektionhemma.Det är ju inte säkert att alla patientersom uppfattar sina postoperativa underlivsbesvärsom UVI också har haft enbakteriell infektion, men ett ”Ja”-svarrepresenterar under alla omständighetersubjektiva besvär i urinblåsan och/ellerurethra.UVI hemma Antal %Helsingborg 0Motala 1 1,4Lycksele 1 2,3Värnamo 2 3,6Västervik 3 6,7Umeå 3 7,0Mora 3 7,7Sundsvall 5 7,8Norrköping 4 8,5Örnsköldsvik 3 9,7Eksjö 3 10,3Jönköping 6 11,1Kalmar 6 11,3Skellefteå 6 13,3Feber efter utskrivningenFeber hemma Antal %Kalmar 0Örnsköldsvik 0Motala 1 1,4Sundsvall 1 1,6Värnamo 1 1,8Skellefteå 1 2,2Lycksele 1 2,3Umeå 1 2,3Mora 1 2,6Eksjö 1 3,4Helsingborg 1 3,8Norrköping 2 4,3Västervik 2 4,4Jönköping 3 5,6”Okomplicerat förlopp?”– bedömt av patient och läkare(8 veckor)Man kan – med rätta – vara mycket tveksamvad som är komplikation och ellerinte. Subjektiv uppfattning och avsaknadav definitioner gör bedömningen svår.Om man jämför läkarnas 8-veckorsbedömningar(lindrig eller allvarlig komplikation)med andel patienter som har uppgivetatt förloppet var komplicerat ochsom samtidig har sökt sjukvård för komplikationerfår man denna bild:Läkarbedömningen varierar en del, mentrendlinjen för ”läkarbedömningen” ärganska tätt på patientresultaten. Med ettstörre patientmaterial kan vi se närmarepå detta.Även om det är svårt att få konsensusom innehåll i begreppet ”komplikation”,så kan de flesta komma överens omvad som är okomplicerat. Både patienten(8-veckorsenkät) och läkaren (enkätbedömning)har möjligheten att bedöma förloppetsom ”okomplicerat”.Uppfattningen om detta är lite olika.Patienterna anger i 67,1% att de första8 postoperativa veckorna var okomplicerade,läkarna bedömer att 82,4% var okomplicerat.Endast i Norrköping och Skellefteåär patienterna och läkarna (nästan) överens.MEDLEMSBLADET 5/ 07 13

Återrapport från GynopregistretOkomplicerad?Läkar- PatientbedömtbedömtLycksele 90,9 75,0Norrköping 76,6 74,5Mora 76,9 71,8Helsingborg 96,2 69,2Västervik 82,2 68,9Umeå 83,7 67,4Värnamo 90,9 67,3Sundsvall 81,3 67,2Jönköping 83,3 66,7Skellefteå 68,9 66,7Eksjö 75,9 65,5Örnsköldsvik 77,4 64,5Motala 86,5 58,1Kalmar 83,0 56,6Postoperativ funktion - första8 veckornaDet är inte svårt att få korta vårdtider, denintressanta frågan är alltid: hur mår patientenhemma, hur snabbt kommer honigång med sitt liv och hur nöjd är hon medhela behandlingstiden? I 8-veckorsenkätfrågar vi patienten hur många dagar detgick efter operationen till ”allmän dagliglivsföring” (ADL).ADL alla, medelADL dygn Antal MedelHelsingborg 71 2,9Jönköping 96 3,3Sundsvall 105 3,5Umeå 66 3,7Motala 126 3,8Skellefteå 66 4,4Mora 53 4,4Örnsköldsvik 46 4,5Västervik 76 5,2Värnamo 84 5,3Norrköping 98 5,3Lycksele 75 5,4Kalmar 70 5,7Eksjö 51 6,4ADL är i medel 4,6 dygn. Om man ocksåser på andelen av mycket snabbt fungerandepatienter (ADL< 3 dygn) och andelen”långsamt” mobiliserade patienter(ADL> 7 dygn) få man en mera struktureradbild över patienternas tillstånd efterhemkomsten. Vi har analyserat de patientersom har besvarat enkäten. Vi måste dockkomma ihåg olika svårhetsgrader av operationernaoch att vi vid nuvarande tidpunktav olika orsaker (och tidsmässigsnedfördelning…) har ett mycket högtbortfall!ADL < 3 dygn/ADL > 7 dygnADL ADL< 3 dygn> 7 dygn missing% % %Sundsvall 59,3 9,3 48,6Helsingborg 59,1 20,0 69,0Umeå 58,3 11,1 45,5Motala 53,4 10,3 54.0Mora 51,4 20,0 66.0Jönköping 44,2 9,3 55,2Västervik 43,6 23,1 48,7Skellefteå 42,5 12,5 39,4Lycksele 37,1 17,1 53,3Värnamo 36,2 23,4 44,0Örnsköldsvik 35,7 14,3 60,9Eksjö 29,6 33,3 47,1Kalmar 20,9 20,9 38,6Norrköping 15,0 20,0 59,2Smärtstillande medicin hemma efter operationenär i hög grad ”patientstyrt” och därfören bra indikator på förloppet av sårläkningenoch hur patienten mår fysisk.De som använder smärtstillande hemmatar medicinen i medel 6,7 dygn. Vi haranalyserat de patienter som har besvaratenkäten. Svårhetsgraden av operationernaoch rådgivning vid utskrivning har stortbetydelse för längden av smärtbehandlingen.Varje klinikchef måste bedöma omresultaten är tillfredsställande, då det intefinns inte någon standardbenchmark.Ingen smärtstillande medicinhemmaInget Antal % Missingsmärtstillande %Kalmar 28 56,0 28,6Västervik 21 46,7 40,8Sundsvall 28 44,4 40,0Jönköping 21 41,2 46,9Eksjö 11 37,9 43,1Norrköping 17 36,2 52,0Helsingborg 9 36,0 64,8Värnamo 19 34,5 34,5Örnsköldsvik 10 33,3 34,8Motala 22 32,4 46,0Mora 12 31,6 28,3Umeå 12 28,6 36,4Lycksele 12 27,9 42,7Skellefteå 12 27,3 33,3Smärtstillande medicin hemma(dygn)Smärtstillande hemma Antal MedelHelsingborg 15 5,1Motala 44 5,1Sundsvall 33 5,5Örnsköldsvik 19 5,7Kalmar 20 6,1Norrköping 30 6,4Skellefteå 30 6,4Jönköping 24 6,7Västervik 22 6,7Mora 23 7,1Värnamo 30 7,2Eksjö 17 8,1Umeå 29 8,1Lycksele 31 9,5Patientbedömning - 8 veckorefter operation/enkätOm våra patienter är nöjda och tillfredsmed vården är inte enbart beroende avmedicinska fakta. Ytterliga två steg harväsentlig betydelse: vad patienten förväntarsig att få (för operation) och vad patiententycker att hon har fått (”upplevd kvalitet”efter operation).En patient med orealistiska förväntningarblir inte nöjd ens med världensbästa terapi. Tillfredsställelse är en lyckadkombination av information, realistiskvårdplan och god vård på alla nivåer. Därförär mätning av patienternas nöjdhet så viktig– och bedömningen av resultaten såkomplex.MEDLEMSBLADET 5/ 07 15

Återrapport från GynopregistretNöjda medvårdlängden/önskan om längrevårdtidÄven extremt korta vårdtider är bra ompatenten tycker att hon har fått den vårdtidhon haft behov av, om patientens livfungerar efter utskrivningen (kort ADL),patienten inte behöver ytterliga professionellhjälp (återbesök för problem) ochhon känner att behandlingen har haftönskad effekt.Här är patienternasbedömning:Medel- Lagom För kortvårdtid % %Motala 0,1 82,4 17,6Sundsvall 0,8 92,3 0Helsingborg 1,3 88,5 11,5Jönköping 1,4 100,0 0Umeå 1,5 92,3 0Örnsköldsvik 1,5 81,8 0Norrköping 1,5 89,4 6,4Skellefteå 1,7 95,3 0Lycksele 1,8 92,9 0Västervik 1,8 91,1 6,7Mora 2,0 79,4 0Värnamo 2,1 94,4 5,6Kalmar 2,1 98,0 0Eksjö 2,5 92,0 8,0Önskar inte kontakt (8v enkät)Önskar inte kontakt Antal Önskarej kontakt%Skellefteå 37 90,2Helsingborg 22 88,0Sundsvall 48 80,0Eksjö 23 79,3Motala 49 73,1Värnamo 40 72,7Västervik 32 72,7Lycksele 31 72,1Norrköping 31 70,5Örnsköldsvik 20 69,0Jönköping 35 68,6Mora 24 63,2Kalmar 30 62,5Umeå 26 60,5Förbättrad/försämrad efter8 veckor?Förbättrad/ (Mycket) (Mycket)försämrad förbättrad försämrad8 v 8 v.antal % antal %Lycksele 43 100 0Skellefteå 43 100 0Örnsköldsvik 30 100 0Sundsvall 62 98,4 0Helsingborg 25 96,2 0Motala 66 95,7 0Västervik 43 95,6 0Mora 34 94,4 0Kalmar 48 94,1 2 3,9Eksjö 27 93,1 2 6,9Umeå 40 93,0 1 2,3Värnamo 51 92,7 0Norrköping 42 91,3 3 6,5Jönköping 43 84,3 0ResursåtgångVår uppgift är inte enbart att göra en patientanpassadoch medicinskt optimal, utanäven en ekonomiskt ansvarig och finansierbarsjukvård.Drifts-/kostnadsrelevanta kvalitetsparametrarskall hjälpa till att bedöma prolapsprocessen:Får man optimal kvalitet ochvolym för de använda resurserna? Vilkadelar av vårdprocessen är inte tillfredsställande?Vad ska till för att förbättraeffektiviteten?Det finns ingen ”mall”, vedertagen rutineller konsensus för vad som är vettiga elleranvändbara parametrar för att bedöma hurvältrimmad en vårdkedja är. Praktiskt kvalitetsarbetemåste visa vad som duger. Dettaär en ”första test”.In och ut samma dygnAndel vårdtid= 0 dygn Antal %Motala 108 85,7Sundsvall 56 53,3Örnsköldsvik 14 30,4Jönköping 24 25,0Umeå 11 16,7Lycksele 4 5,3Mora 2 3,8Norrköping 3 3,1Skellefteå 2 3,0Värnamo 2 2,4Kalmar 1 1,4Västervik 0 0Helsingborg 0 0Eksjö 0 0Vårdtid < 2 dygnAndel vårdtid ≤ 1 dygn Antal %Motala 125 99,2Sundsvall 74 70,5Helsingborg 49 69,0Umeå 38 57,6Jönköping 55 57,3Skellefteå 37 56,1Örnsköldsvik 23 50,0Norrköping 48 49,0Lycksele 33 44,0Västervik 28 36,8Värnamo 23 27,4Kalmar 18 25,7Mora 11 20,8Eksjö 10 19,6Vårdtid > 4 dygnAndel vårdtid > 4 dygn Antal %Motala 0Norrköping 0Jönköping 1 1,0Västervik 1 1,3Helsingborg 1 1,4Mora 1 1,9Värnamo 2 2,4Sundsvall 3 2,9Skellefteå 2 3,0Lycksele 3 4,0Kalmar 3 4,3Umeå 3 4,5Örnsköldsvik 3 6,5Eksjö 6 11,8Vårdtid (alla, medel)Medelvårdtid (alla) Antal MedelMotala 125 0,1Sundsvall 91 0,8Helsingborg 68 1,3Jönköping 91 1,4Umeå 64 1,5Örnsköldsvik 45 1,5Norrköping 91 1,5Skellefteå 66 1,7Lycksele 72 1,8Västervik 71 1,8Mora 53 2,0Värnamo 83 2,1Kalmar 67 2,1Eksjö 51 2,5Medelvårdtid är 1,5 dygn, de flesta klinikerhar en stor andel extremt korta vårdtideroch få ”långliggare”. OBS : ”Medelvårdtid”är beräknad på alla prolapsoperationer.Detta betyder att en hög andel”dagkirurgi” (vårdtid = 0 dygn) kan göramedelvårdtiden till

Återrapport från GynopregistretReoperation för komplikationerReop. för komplikation Antal %Helsingborg 0Jönköping 0Umeå 0Skellefteå 0Lycksele 0Västervik 0Kalmar 0Eksjö 0Motala 1 0,8Sundsvall 1 1,1Norrköping 1 1,1Värnamo 1 1,2Mora 1 1,9Örnsköldsvik 1 2,2Planerat återbesökÅterbesök planerad Antal %Helsingborg 1 1,4Jönköping 5 5,5Kalmar 4 5,7Sundsvall 6 6,6Eksjö 5 9,8Västervik 7 9,9Umeå 7 10,8Norrköping 12 13,2Örnsköldsvik 6 13,3Värnamo 16 19,3Skellefteå 16 24,2Motala 31 24,8Lycksele 22 30,1Mora 18 34,0Uppsökt KK/VC förbesvär/komplikationerUppsökt vård Antal %Lycksele 3 4,0Helsingborg 3 4,2Västervik 4 5,3Norrköping 7 7,1Värnamo 7 8,3Motala 11 8,7Örnsköldsvik 5 10,9Mora 6 11,3Skellefteå 8 12,1Jönköping 12 12,5Sundsvall 14 13,3Eksjö 7 13,7Kalmar 10 14,3Umeå 11 16,7Planerat återbesök som kvalitetsparameterär svårbedömt. Orsaken till besöken ärofta en blandning av resultatkontroll,undervisning, tradition och trevligt socialtmöte mellan operatör och patient.Det ser ut som om patientrapporterat”återbesök för besvär” är nästan konstant(liten band-bredd), ganska oberoende avklinikens policy för ”planerat återbesök”.Avslutande kommentarI alla moderna vårdprocesser har vi (minst)tre grupper med legitima intressenten:Patienten, behandlaren och driftsansvarig(sjukvårdshuvudmannen). Dessa tre intressenterär beroende av varandra och ettoptimerat samarbete ger ”bäst möjliga”sjukvård.Ett kvalitetsregister bör därför redovisaparametrar som är orienterade mot patienten,terapin eller driften. Genom kombinationav dessa parametrar är det möjligtatt beskriva förloppet på alla tre områdenpå ett klinisk relevant och matnyttigsätt.I denna rapport har jag försökt att efterbästa förmåga redovisa resultat som leverupp till dessa krav. Det finns ingen malleller konsensus för vad som är vettiga elleranvändbara parametrar.Praktiskt kvalitetsarbete i framtidenmåste visa vad som duger. Förhoppningsvishar deltagande kliniker nytta av dennasammanställning. Jag vore mycket, myckettacksam om jag kunde få ”respons” frånklinikchefer eller prolapsansvariga/intresseradekollegor: Har viredovisat matnyttigaoch vettiga parametrar?Vad saknas? Vad börvi inte redovisa nästagång?MEDLEMSBLADET 5/ 07 17

NFOG VISITOR PROGRAM2008Purpose:• Clinical program: To improve clinical skills and/or develop and share the expertise ofdepartments by visiting a highly qualified Nordic Department of Obstetrics and Gynecology.• Research program: To enhance cooperation between Nordic scientists in the field ofobstetrics and gynecology.NFOG support is aimed at:• coverage of travel expenses and accommodation (if not arranged by the hosting clinic).The total maximum support will be decided by the board of NFOG. Daily allowances arenot included.Length:• Minimum 1 weekApplicants:Clinical: Trainees at the final stages of specialization or specialists working at hospitals.• Research: Trainees and specialists within the field of obstetrics and gynecology irrespectiveof position and place of employment (hospital department, clinical practise or research unit).Applications must include:Short CV of the visitorLength of the visit• Goal of the visit and how it will be achieved according to the plan accepted in advance bythe hosting and sending clinics.• Budget of the visitDeadline of applications:• December 1st, 2007Applications should be sent to:• Chairman of the Scientific CommitteeLars-Åke Mattsson, ProfessorSahlgrenska Akademin KK,SU/Östra416 85 GöteborgSwedene-mail: lars-ake.mattsson@vgregion.seImportant:From NFOG Visitor Program you can apply support only for future visits, not visits alreadymade. The applicants will be informed of the decisions by the end of January 2008.Report:A written report to the NFOG board should be sent within 3 months after the visit. The reportshould include evaluation of the visit by the visitor.Further information:Chairman of the scientific committee of NFOGLars-Åke Mattsson, lars-ake.mattsson@vgregion.seMEDLEMSBLADET 5/ 07 19

Invitation toNFOG 2008 CongressReykjavík Iceland, June 14 th –17 th 2008www.nfog2008.is

NFOG Congress 2008 – Preliminary ProgrammeThursday June 12 th – Friday June 13 th09:00 NSGO meeting; Nordic Society of Gynecologic OncologySaturday June 14 th09:00 Precourse: Clinical Andrology. Physical examination and use of laboratory tests(CME points 8)13:00 NFYOG Symposium: Nordic Federation of Young Obstetricians and Gynecologists.Is there a future for obstetrics? Britt-Ingjerd Nesheim NO18.00 Welcome – Get togetherSunday June 15 th09.00 Opening ceremony – MAIN HALLYoung Scientist Award; Best Acta Article Award; Lillehammer Stipendium; Artists09.30 Opening lecture – MAIN HALLBarriers to Access in Sexual and Reproductive Health Care;Dorothy Shaw, FIGO president, CA10.30 Coffee Break / Exhibition11.00 NFOG Symposium: Womens health in a global perspective – MAIN HALLIntroduction; Peter Hornnes DKMaternal mortality with emphasis on post partum hemorrhage; Roland Strand SEHIV/AIDS and sexual and reproductive health and rights – what are the links?Jerker Liljestrand SEHow can ob-gyn societies be useful partners in twinning? Charlotta Grunewald SE12.30 Lunch Break13.30 Plenary lecture – MAIN HALLCongenital anomalies of the female genitalia; Marc Laufer US14.15 Human Papilloma Virus – MAIN HALLEfficacy of vaccines. Who should get them? Nubia Munoz FRShort and long term consequences of vaccination; Jorma Paavonen FIShould HPV testing be the primary test in screening programmes? Philip Davies FROther indications for HPV testing; Joakim Dillner SE14.15 Skills training, simulation and assessment I – HALL 1Implementation and evaluation of interdisciplinary skills training in obstetrics;Jette Led Sørensen DKObstetric simulation and training: Impact on neonatal outcome; Tim Draycott UKIntegrating skills training in a comprehensive residency program in OB/GYN;Speaker to be announcedHands on test of obstetric and gynecological simulators and assessment bench stations available all days14.15 Free communications – HALL 214.15 Ultrasound for fun – HALL 3Introduction; Ove Axelsson SEEpidemiological studies on safety; Helle Kieler SEAnimal studies on ultrasound bioeffects; Kjell Å Salvesen NORecommendations from safety committees; Ove Axelsson SE15.45 Coffee Break / Exhibition16.15 Ovarian cancer – MAIN HALLAre advanced techniques of any use for the patients? William Cliby USCentralization of surgical treatment; Björn Hagen NOPrognostic markers, has anything happened during the last 25 years? Claes Högdall DKNew treatment modalities; Mark Baekelandt NO16.15 Hormones and wellbeing: Testosterone, Progesterone, Estrogens – HALL 1Testosterone treatment in women; Speaker to be announcedProgesterone and progestagens influence on memory and learning;Torbjörn Bäckström SEEstrogens; Speaker to be announced16.15 Free communications – HALL 216.15 Obesity – HALL 3Morbid obesity-a silent killer? Jøran Sture Hjelmesæth NOFertility and early pregnancy outcome in obesity; Tom Tanbo NOOverweight and pregnancy, short and long term outcomes; Tore Henriksen NO19:30 Speaker´s dinnerMonday June 16 th08.15 Plenary lecture: Preeclampsia – MAIN HALLChristopher Redman UK09.00 Skills training, simulation and assessment II – MAIN HALLThe Skills Centre; Helen MacRae CASimulator training and assessment in laparoscopic gynecology;Christian Rifbjerg Larsen DKThe surgical curriculum; an evidence-based approach; Teodor Grantcharov CA09.00 Rare events in obstetrics – HALL 1UK Obstetric Surveillance System, UKOSS; Marion Knight UKSevere cardiac disease in pregnancy and delivery; Marianne Johannesen DKEuropean Obstetric Survey System, EUROSS and Nordic perspectives;Jens Langhoff-Roos DK09.00 Free communications – HALL 209.00 Medical abortion – HALL 3Cervical ripening; Helena von Hertzen WHOContraception after abortion; Oskari Heikinheimo FIMedical abortion in late first trimester (9–12w); Ole-Erik Iversen NOMedical abortion in very early pregnancy; Christian Fiala ATHome use of misoprostol; Kristina Gemzell Danielsson SE10.30 Coffee Break / Exhibition11.00 Hormone treatment in the climacteric – options for today and tomorrow – MAIN HALLIs there a “window of opportunity”? Göran Samsioe SEAlternative treatment from an evidence based perspective; Mette Moen NOGuidelines for HT from an international perspective; Sven Skouby DK11.00 Severe maternal hemorrhage – HALL 1Pathophysiology of severe PPH and general management; Jouni Ahonen FIPlacenta acreta; Speaker to be announcedNew methods in treating severe postpartum hemorrhage; Kjell Å. Salvesen NO11.00 Free communications – HALL 212.30 Lunch symposium: PMS/PMMD – HALL 112.30 Lunch symposium: Anemia treatment – HALL 212.30 General Assembly13.30 Plenary: Should we discontinue public funding of assisted reproduction?Why are European laws on reproduction so similar? Paul Devroey BEIt is a mistake to limit public funding for assisted reproduction; Hans Evers NL14.15 Genetic medicine – MAIN HALLGenetic counselling: psychosocial issues and decision making; Heather Skirton UKHeritable gynecological cancer; Anne-Marie Gerdes DKCombined risk assessment for fetal aneuploidy with nuchal translucency andbiochemical markers. The Danish experience, before and after the guidelines fromSundhedsstyrelsen 2004; Ann Tabor DK14.15 Contraception – HALL 1The changing panorama of contraceptive use in the Nordic countries; Ian Milsom SEThe use of (LNG)-IUS in nulliparous women; Satu Suhonen FILong-cycle combined (oral) contraceptives; Leslie Miller UKOral contraception and thrombosis. An update; Øjvind Lidegaard DK14.15 Poster session – HALL 214.15 Presentation of theses – HALL 3To be announced15.45 Coffee Break / Exhibition16.15 Genetic medicine (cont´d) – MAIN HALLPrenatal screening for fetal aneuploidy in the first trimester. Nuchal translucency andbiochemical markers; James Egan USPrenatal screening for structural malformations in the first trimester;Hulda Hjartardóttir IS16.15 New trends in handling male infertility – HALL 1Are genetic tests coming? Ulrik Kvist DKAre sperm tests vanishing? Aleksander Giwercman SECryopreservation of testicular tissue; Claus Yding Andersen DK and Erik Ernst DK16.15 Free communications – HALL 216.15 Fear of childbirth – what is it about and what can we do? – HALL 3Childbearing women's mental health; Liselott Andersson SEViolence against women may influence childbirth; Berit Schei NOFear of childbirth and the wish for a cesarean; Elsa Lena Ryding, SEFear of childbirth may be treated and cesarean section avoided; Terhi Saisto FI19:30 Gala dinnerTuesday June 17 th09.00 Plenary: Anatomy of the pelvic floor; Speaker to be announced09.45 Pregnancy, delivery and the pelvic floor – MAIN HALLEpidemiology of female urinary incontinence and prolapse – the impact of pregnancyand delivery; Guri Rørtveit NOTeaching doctors to diagnose and repair perineal lesions; Ranee Thakar UKTeaching midwifes to diagnose and repair perineal lesions; Sara Kindberg DKObstetrical lesions and the importance of the quality of primary repair; Abdul Sultan UKPanel Debate09.45 Adolescent gynecology – HALL 1Gynecological examination of children and adolescents; Speaker to be announcedDo we know the clinical significance of asymptomatic Chlamydia infections inadolescence? Speaker to be announcedHow to run a clinic for young people; Speaker to be announcedTrends in adolescent fertility, abortion and pregnancy rates in the Nordic countries;Dan Apter FI09.45 Preterm birth – HALL 2Patophysiology of preterm birth; Henrik Hagberg SEClinical management of preterm birth; Jan Stener Jörgensen DK11.00 Coffe Break / Exhibition11.30 New technologies in pelvic surgery – what is the evidence? – MAIN HALLWhat is the best sling for stress urinary incontinence? Antti Valpas FIThe use of implants in surgery for pelvic organ prolapse – evidence or marketing?Daniel Altman SEEmerging complications with novel technologies in pelvic surgery; Eckhard Petri DEScientific, ethical and legal implications of introducing new technologies in pelvicsurgery; Gunnar Lose DK11.30 PCOS – HALL 1In utero veritas. Fetal intrauterine androgen exposure and PCOS; S.M. Carlsen NOPCOS features in childhood and adolescence; Speaker to be announcedWhen pregnant – then what? Eszter Vanky NO11.30 Postterm pregnancies – HALL 2Post-term pregnancy and delivery – time to reconsider? Jacob Nakling NOInduction of labour at 41 weeks – consensus and nonsensus; Kåre Augensen NOManagement of post-term pregnancy: Todays’ evidence; Ulla Britt Wennerholm SE13.00 Closing ceremonyFor further information, registration and abstract submission see the Congress webpage: www.nfog2008.isPRENTSNIÐ / LETURPRENT

KodfråganKlassifikationsnyheter som gäller fr o m 2008-01-01.Kodnyheter i sjukdomsklassifikationen, ICD-10.Fördjupningskoder på O04.9 Legalabort, så att man kan angegraviditetslängd:O04.9A Legal abort, t o m graviditetsvecka 8+6O04.9B Legal abort, fr o m graviditetsvecka 9+0 t o m v. 11+6O04.9C Legal abort, fr o m graviditetsvecka 12+0 t o m v. 17+6O04.9D Legal abort, fr o m graviditetsvecka 18+0 t o m v. 21+6O04.9E Legal abort, fr o m graviditetsvecka 22+0O04.9X Legal abort, graviditetslängd ospecificeradOm fördjupningskoder till O04.9 används i kombination mednågot annat decimalnummer inom O04, skall den senare kodenanges som huvuddiagnos. Fördjupningskoden till O04.9 angesdå som bidiagnos för att graviditetslängden ska framgå.På koden O60.9 Prematurbörd, har man infört nya decimaler,så att man av diagnoskoden kan se om prematurbörden ärspontan eller iatrogen, och även gjort fördjupningskoder för angivandeav graviditetslängd:O60.1A Spontant värkarbete, med prematurbörd t o m graviditetsvecka27+6O60.1B Spontant värkarbete, med prematurbörd fr o mgrav.vecka 28+0 t o m v. 31+6O60.1C Spontant värkarbete, med prematurbörd fr o mgrav.vecka 32+0 t o m v. 36+6O60.1X Spontant värkarbete, med prematurbörd, graviditetslängd(t o m v. 36+6) ospecificeradO60.3A Prematurbörd utan spontant värkarbete, t o m graviditetsvecka27+6O60.3B Prematurbörd utan spontant värkarbete, fr o m grav.v.28+0 t o m v. 31+6O60.3C Prematurbörd utan spontant värkarbete, fr o m grav.v.32+0 t o m v. 36+6Prematurbörd utan spontant värkarbete, graviditetslängd(t o m v. 36+6) ospecificeradVid iatrogen prematurbörd ska man komma ihåg att ocksåO60.3Xange kod från O61 om patienten har inducerats. Om patientenhar inducerats pga prematur vattenavgång ska man komma ihågatt även ange kod från O42.På vissa kliniker har man redan för några år sedan önskat attkunna koda för iatrogen prematurbörd, och till dem rekommenderadejag då att använda kodkombinationen O60.9 + O61.9.Denna ”hemmagjorda” variant har nog inte varit särskilt utbredd,men ska inte användas längre, nu när vi fått koden O60.3.Någon kanske undrar vart O60.0 och O60.2 tagit vägen.O60.0 står för prematurt värkarbete utan förlossning, och O60.2står för prematurt värkarbete med förlossning i fullgången tid,och för dessa kliniska situationer har vi redan koder på O47, såde koderna finns inte mycket användning för.För trombofilier finns följande koder (sedan2007-01-01):D68.5A APC-resistensD68.5B Brist på antitrombinD68.5C Brist på protein CD68.5D Brist på protein SD68.5E ProtrombingenmutationD68.5W Annan primär trombofiliD68.5X Primär trombofili, ospecificeradD68.6A AntifosfolipidantikroppssyndromD68.6B KardiolipinantikroppssyndromD68.6C Närvaro av lupus antikoagulansD68.6W Annan specificerad trombofiliD68.6X Annan trombofili, ospecificerad(Följande fördjupningskoder som funnits tidigare utgår fr om 2008-01-01:D68.2A Koagulationsrubbning pga ärftlig brist på protein SD68.2B Koagulationsrubbning pga ärftlig brist på protein CD68.2C Koagulationsrubbning pga ärftlig brist på antitrombinIIID68.2W Ärftlig brist på andra koagulationsfaktorer).Kodnyheter i operationsklassifikationen.MAA06 AmnioreduktionMAC00 Amniotomi (kodtexten ”…för inledande av förlossning”har tagits bort. Man kan alltså använda denna kodäven när amniotomi gjorts som värkförstärkning.)Traktion med sugklocka/tång har tagits bort från stycket MAH,och istället fått följande placering:MAC20 Traktion (ej extraktion) med vakuumMAC23 Traktion (ej extraktion) med tångMAC96 Annat ingrepp för inledande eller påskyndande av förlossningTMA20 Manuell förlossningshjälp vid normal spontanförlossning(Dessa 4 senaste koderna har jag inte varit inblandad i attönska/flytta på – de har kommit från andra delar av Norden; detär ju en samnordisk operationsklassifikation vi har, NCSP. Jagkan tänka mig att man har velat ha en kod för manuell förlossningshjälpäven vid huvudbjudningar, i analogi med MAG00Manuell hjälp vid sätesförlossning).ZXM00 Användande av ultraljud under operation22MEDLEMSBLADET 5/ 07

Kodnyheter i åtgärdsklassifikationen, KVÅ.Jag har inte varit involverad i några diskussioner om utökning avvåra åtgärdskoder, men har vid genomläsning av KVÅ hittat dessanytillkomna koder. (”Take it or leave it”.)AM002 Obstetriskt ultraljud, fosterövervakningAM014 Obstetriskt ultraljud, fosterlägeAM015 Obstetriskt ultraljud, doppler a umbilicalisAM016 Obstetriskt ultraljud, doppler andra fetala kärlAM017 Obstetriskt ultraljud, doppler a uterinaAM020 Obstetriskt ultraljud för bedömning av cervix och placentaAM021 Obstetriskt ultraljud för bedömning av fostervattenmängdAM030 Obstetriskt ultraljud för bedömning av moderns njurbäckenAM035 Ultraljud för bedömning av lakterande kvinnas bröstDM020 Punktion av lakterande bröstDM021 Inläggning av dränage i lakterande bröstAL019 Vaginalt ultraljud med doppler-undersökning av blodkärlAL014 Abdominellt ultraljud lilla bäckenetQV013 Föräldrautbildning (inom MVC-verksamheten)QX006 Vård i livets slutskedeQX007 Omhändertagande av avlidenDV030 Hälsosamtal (kost, motion, sömn, tobak o alkohol, sexoch samlevnad)DV063 Rådgivande samtal (i väsentligt större omfattning änvid ordinära besök)DK019 Urininkontinensutredning och behandling (ersätterde tidigare koderna för urininkontinensutredning ochbehandling I DK018 och dito II DK019).Från UR-ARG har kommit önskemål att jag påminner omnågot jag nämnt tidigare i år, nämligen operationskoderna för”vanlig” TVT LEG10, och TVT-O LEG13, samt tilläggskodernaför användande av biologiskt mesh ZLX20 och syntetisktmesh ZLX21.Det är också angeläget för att få så bra statistik som möjligt iprolapsregistret, att varje moment i plastiken kodas för sig, t exfrämre kolporafi, bakre kolporafi och perineorafi, istället för kombinationskodenfullständig prolapsplastik. Likaså viktigt att inteanvända koden för prolapsplastik med samtidig hysterektomi(LEF13) utom i de fall där man vill markera att hysterektomingjorts enbart som en del av prolapsplastiken. I övriga fall ska manange hysterektomin separat med kod från LCD.UR-ARG har också önskat att man med diagnoskod ska kunnaange recidivprolaps, och jag har för detta föreslagit Z98.8. Detär en tilläggskod där kodtexten betyder ”Andra specificerade postoperativatillstånd”, och man har i UR-ARG beslutat att rekommenderadetta till allmän användning. Således vid recidivprolapsi samma kompartment, ange prolapskoden från N81.- + Z98.8.Till sist två kodningsfrågor som inkommit nyligen:Fråga: Hur kodar man för nekrosskada i vagina efter strålning?Svar: N89.8 + T95.8 + Y88.3Fråga: Vad har Fitzhugh-Curtis syndrom (klamydia-perihepatit/-peritonit)för diagnoskod?Svar: A74.8 + K67.0HälsningarKarin Pihlkarin.pihl@telia.comalt.karin.pihl@vgregion.seOGU Priset 2007OGU priset 2007 tilldelas Barbro Edén, verksam som överläkare vidSahlgrenska Universitetssjukhusets kvinnoklinik, med motiveringen:”Med hennes stora engagemang och förmågaatt inte ge upp har hon lyckats lyftaoch synliggöra ST-läkarens roll på kliniken.Hon har genom att ta sig in i klinikledningenskapat en bra grund för deninterna teoretiska utbildningen och honhar starkt bidragit till ett gynnsammarefeedback klimat genom sina kunskaper ipersonlig utveckling och ledarskap. Vidareär hon en god pedagog som brinnerförsina adepters utveckling i de kliniska färdigheterna.”Övriga nominerade till OGU priset2007 var:Eva RylanderDag PrebensenMarja- Liisa SwahnPäivi KannistoBarbro Edén, årets OGU-pristagare.MEDLEMSBLADET 5/ 07 23

Pionjärer inom Obstetrikoch GynekologiAlbert Döderlein 1860-1941Vagitorierna ”DÖDERLEIN MED”, (fürIntimpflege), har alltid funnits att köpa påtyska apotek. I en äldre tysk tidskrift lödannonstexten ”Zurück zur Döderleinflora”.Bilden visade ett sköte vars detaljer doldesav blekblåa blommor. Tanken gickosökt till romantikens blåa blommor.Albert Döderlein föddes i Augsburg,Bayern 1860. Fadern som var militärläkaredog, när gossen var 11 år. Modern,som härstammade från en italiensk sidenhandlarfamiljfrån Como gifte snart omsig med en köpman, vilken som änkemanJörgen Sigurd, Gynmottagningen,Piteå Älvdals Sjukhusutökade barnaskaran med fyra halvsyskon.Familjen var välbeställd, Albert ägnade sigmer åt pianostudier, tog en medelmåttligstudentexamen och började läsa medicin.Han klarade med ett nödrop tentamen iobstetrik i München. Professor Winckelvar nytillträdd och ville inte genera sinföreträdare med att underkänna allt förmånga av dennes kursdeltagare. 23 år senareefterträdde Döderlein sin tentator somprofessor. Efter disputation med arbetet”Craniorachischisis” hade Döderlein beslutatköpa en privatpraktik, men övertaladesav en kamrat att i stället söka assistenttjänsti Geburtshilfe hos Zweifel i Erlangen.Döderlein hade talets gåva och fick tjänstentrots sitt usla tentamensbetyg.Värnplikten hade han sluppit då han hadeglasögon. Det visade sig att Döderleinsnabbt utvecklades till en god kliniker ochmycket fingerfärdig operatör. Bättre före-Den vävnadsselektivaklimakteriebehandlingenH.J. Kloosterboer, A.G.H. Ederveen. The Journal of Steroid Biochemistry & Molecular Biology 2003;1852:1-9 Pros and cons of existing treatmentmodalities in osteoporosis: a comparison between tibolone, SERMs and estrogen (progestogen) treatments.LIVIAL ® (tibolon): Substitutionsbehandling av östrogenbristsymtom hos kvinnor mer än ett år efter menopaus. Förebyggande av osteoporos hospostmenopausala kvinnor med hög risk för framtida fraktur, om de inte tål eller har kontaindikationer mot andra läkemedel godkända för att förebyggaosteoporos. Erfarenhet av behandling till kvinnor över 65 år begränsad. Tabl 2,5 mg (3x28 st). För ytterligare information, se www.fass.seOrganon AB. Fiskahamnsgatan 6 A, 414 58 Göteborg. Tel 031-720 65 00. Fax 031-720 65 01. www.organon.se

@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(@@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?W@(Y?@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?W&(Y? O&(Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(?W&(Y?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@0Y?W@(Y?O&(Y @@hf@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@f@@g@@W&(Y@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@e?J@5@@f@@g@@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g@@(Y @@f@@g@@f@@g@(Y?@@f@@g@@f@@g(Y@@f@@g)X @@f@@g@)X? @@f@@g@@)X @@f@@g@@@)X? @@f@@g@@V')X @@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@eV')X @@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@e?J@5 @@f@@g@@eW&(Y @@f@@g@@?W&(Y? @@f@@g@@W&(Y @@f@@g@@@(Y?@@f@@g@@f@@g)X @@f@@g@@f@@g@)X?@@f@@g@@(Y @@f@@g@(Y?@@f@@g(Y@@f@@g@@f@@g@@eV')X@@f@@g@@f@@g@@e?N@1@@f@@g@@f@@g@@?V')X? @@f@@g@@f@@g@@@)X? @@f@@g@@f@@g@@)X @@f@@g@@f@@g@@V')X?V')X? I')X@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?@@f@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X @@f@@g@@f@@g@@f@@?V@)X?@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X @@hf@@f@@@@f@@g@@f@@@@f@@Pionjärer inom Obstetrikoch Gynekologi@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@g@@'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@?V'@X?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@?V')X? V')KV4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@hg?V'@X?'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@V4@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@?V')X? @@f@@hf@@ V')K V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@?V'@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@V')Xe@@g@@f@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ 3@L?e@@g@@f@@g@@f@@?V'@@@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@g@@f@@V'g@@f@@g@@f@@W&g@@f@@ ?W&@g@@f@@ W&@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@ ?W&(Y?@@g@@f@@ W&(Ye@@g@@f@@ 7@H?e@@g@@f@@3@L?e@@g@@f@@ V')Xe@@g@@f@@ ?V')X?@@g@@f@@ V')X@@g@@f@@ ?V'@@@g@@f@@W&g@@f@@g@@f@@ ?W&@g@@f@@g@@f@@V'@@g@@f@@ ?V'@g@@f@@V'g@@f@@W&(Ye@@g@@f@@g@@f@@7@H?e@@g@@f@@g@@f@@?W&(Y?@@g@@f@@g@@f@@ ?W&@@@g@@f@@g@@f@@ W&@@g@@f@@g@@f@@ W&(Y@@g@@f@@g@@f@@W&(M ?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ ?W&(Y? W2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@ @@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@hf@@&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@ ?W&@Y?@@f@@g@@f@@hg@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@g@@f@@ @@f@@@@f@@g@@f@@hg@@f@@ @@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@6X@@f@@g@@f@@hgW2@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)X?I')X@@f@@?W&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@W&(M@@f@@?V')X??W&(Y?@@f@@@@f@@V')XW&(Y@@f@@@@f@@?V@)X??W&@Y?@@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)XW&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@ @@f@@@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@)&@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@g@@f@@g@@f@@ @@@@@@@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@f@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@f@@g@@f@@@@@@@@@@f@@@@ @@g@@ @@@@ @@g@@ @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@g@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@läsare hade man aldrig hört. Hans initiativrikedomoch aldrig sviktande självförtroendegjorde honom oumbärlig förZweifel, som tog med honom till Leipzig,då denne kallades dit som ordinarius.Under tiden hade Döderlein gift sig meddottern till en förlags- och universitetsbokhandlare,som raskt födde honom fembarn. Under underläkaretiden provade hanut hur lustgas bäst användes som smärtlindringvid förlossning.I Leipzig gavs möjlighet till forskning.På 1880-talet var det inom bakteriologinsom dynamiken fanns. Döderlein tog sigan vaginas bakteriella innehåll. År 1892publicerades hans klassiska monografi;”Das Scheidensekret och seine Bedeutung fürdas Puerperalfieber”. Hans upptäckt av laktobacilleri vagina samt dess egenskap attgenom pH-sänkning utgöra skydd motuppstigande infektioner av andra patogenerär ju en sanning som gäller än i dag.Han klarlade att flickorna i pubertetenkoloniseras i vagina av de laktobaciller,som fick hans namn. Nästan omgåendehakade läkemedelsindustrin på och utveckladevagitorier, sannolikt inte utan royalties.Året därpå gav Döderlein ut sin lärobokför studenter ”Leitfaden für dengeburtshilflichen Operationskurs”. Dennalärobok i förlossningskonst blev klassiskoch gavs ut av honom själv i revideradeupplagor under 48 år. Endast 33 år gammalfick han titeln ”ausserordentlicherProfessor”.Via Groningen hamnade han som chefi Tübingen 1898, där han arbetade vidaremed aseptik och etablerade gummihandskeni kvinnosjukvården! Han visade attbruket att sterila handskar gav färre infektionerän klorkalktvättade händer. Hansnya stora operationslärobok beskrev blandannat en ny teknik för symfysiotomi.Att han dessutom framförde Schumannspianokonsert i a-moll på en välgörenhetskonsertvar också en bedrift.År 1907 kallades han att efterträdaWinckel i München. Kliniken hade uslalokaler från 1700-talet men bedrev kvalificeradforskning och var världsberömd.För att Döderlein inte skulle flytta tillBerlin, dit han blev kallad efter något år,fick han löfte om en nybyggnad av klinikenbara han stannade kvar. Valet var lättför en bayrare, som hade svårt för preusserieti Berlin.På Maistrasse i centrala München fickhan resurser att skapa en modern universitetsklinikmed en av de första strålbehandlingsavdelningarnai Europa .Invigningen var år 1913. Mesothoriumanvändes som strålkälla, men var fruktansvärtdyrt att anskaffa. Radium var inteatt tänka på. Den driftige Döderlein finansieradeinköpet genom en ”Mesothoriumkonsert.I patientstocken fanns operasångerskor,som engagerade sina sångarkollegorvid Münchenoperan. Prinzregentenvälsignade det hela.Kliniken betjänades huvudsakligen avkatolska nunnor, som dock ej vistades påförlossningen. Det praktiserades en tidigform av ”rooming in med samvårdmor och barn”. Inom kliniken låg en storrepresentationsvåningdär direktorn AlbertDöderlein höll hov med hjälp av tjänstefolk.Konsertflygeln var självklar.År 1916 blev han änkeman efter ett33-årigt lyckligt äktenskap, men gifte snartom sig med en mogen hovdam, Helene,som han lärt känna när drottningen iBayern dog under hans vård. Den nästan60-årige professorn fick anhålla om henneshand både hos fadern, generalen ochhos konungen av Bayern. Helene kundeverkligen hålla hov och blev en storslagenvärdinna vid de gynekologkongresserDöderlein presiderade vid. I fortsättningenjagade Döderlein med kungen på hansjaktmarker. Till sin stora villa i Grainau ialperna vid den österrikiska gränsen kördeshan av sin trogne privatchaufför Jacobi sin stora bil, en öppen sjusitsig Horch.Garaget hade vändskiva, så att han alltidkunde åka i väg från kliniken rättvändutan att backa. Han återgäldade konungensvänskap genom att efter dennes abdikationvid revolutionen 1919, rädda hansliv genom att hjälpa honom att på en flottefly över österrikiska gränsen undan soldatrådetsutsända bödlar. Professor Döderleinresiderade på kliniken till 74 år ålder 1934,praktiskt verksam in i det sista.När han år 1941 avled i lunginflammationi kretsen av sin stora familj påmedicinkliniken i Erlangen hade han tredagar dessförinnan korrekturläst densjuttonde upplagan av ”Leitfaden fürGeburtshilflichen Operationskurs”.Han tycks ha varit mycket nöjd medvad han åstadkommit under sitt långa livförvissad om att hans namn skulle fortlevagenom ”Döderleinfloran”.MEDLEMSBLADET 5/ 07 25

Nya riktlinjer förfosterövervakning medCTG + ST analys,svenska rekommendationerFosterövervakning med EKG är en ny tekniksom införts i syfte att förbättra identifieringenav intrapartal asfyxi och minskaantalet onödiga operativa förlossningsingrepppga falskt positiva CTG mönster.Tekniken är utvecklad i Sverige ochhar prövats i tre randomiserade studier(1). Metoden har framför allt fått spridningi Europa men introduceras för närvarandei USA sedan godkännandet avFood and Drug Administration.Med införandet av ny teknik följer nykunskap och metodens begränsningar ochriskerna för användarfel har uppmärksammats(2). För att komma till rätta meddetta har nordiska och europeiska expertmötendiskuterat frågorna. Perinatal ARG(en arbetsgrupp inom SFOG) har utsetten svensk referensgrupp för fosterövervakningi syfte att arbeta för kvalitetssäkringinom området. Detta sker bl a genomsecond opinion av fall med dåligt neonataltutfall som tillsänds gruppen(Medlemsbladet nummer 4, 2007).Gruppen har också utifrån de europeiskadiskussionerna (3) arbetat fram riktlinjerPerinatalARGs Referensgrupp förFosterövervakningElisabeth Almström,Isis Amer-Wåhlin, Mats Blennow,Jesper Clausen, Henrik Hagberg,Andreas Herbst, Tony Lavessonanpassade till svenska förhållanden somredovisas här.CTG tolkningEtt normalt och reaktivt CTG innebär attfostret kan hantera den stressituation somförlossningen innebär. ST händelse vidnormalt CTG har därför ingen patologiskbetydelse utan kan vara en s k ”arousal”reaktion sammanhängande med utsöndringav stresshormoner.När CTG förändringar uppstår, kanST analys ge ytterligare information omsannolikheten för att en asfyxi är underutveckling och de kliniska riktlinjerna gerrekommendationer i de situationer dåintervention krävs. Valet av interventionberor på orsaken till fosterpåverkan ochförlossningsförlopp.Handläggning av en förlossning är enkomplex process som kräver ställningstagandetill både maternella och fetala faktorerför korrekta beslut. De kliniska riktlinjernaär rekommendationer baserade påstudier och klinisk erfarenhet. De böranvändas tillsammans med individualiseradklinisk bedömning.Referenser1.Neilson JP. Fetal electrocardiogram(ECG) for fetal monitoring duringlabour. Cochrane Database of SystematicReviews 2006, Issue 3. Art. No.:CD000116. DOI: 10.1002/14651858.CD000116.pub2.2.Westerhuis ME, Kwee A, van Ginkel AA,Drogtrop AP, Gyselaers WJ, Visser GH.Limitations of ST analysis in clinicalpractice: three cases of intrapartum metabolicacidosis.BJOG. 2007 Oct;114(10):1194-2013.Amer-Wahlin I, Arulkumaran S,Hagberg H, Marsal K, Visser GH. Fetalelectrocardiogram: ST waveform analysisin intrapartum surveillance. BJOG.2007; 114(10):1191-3.Nya riktlinjerVid start av ST analys• >36+0 gestationsveckor• Brustna hinnor• Inga kontraindikationer mot skalpelektrod• Starta helst i öppningsskedet• Klassificera CTG• Kontrollera reaktivitet och att det intefinns tecken till asfyxi (tag ev. skalpprov)• Kontrollera att EKG har normal vågformoch att signalkvalitén är god• Kontrollera i händelseloggen att baslinjeT/QRS blir fastställd26MEDLEMSBLADET 5/ 07

Under den fortsattaregistreringen:• Om CTG ej är normalt och ST händelseuppträder bör läkare alltid tillkallas.Då indikation för intervention uppstårär åtgärden beroende på den förmodadeorsaken till CTG- och ST- avvikelsen,hur långt förlossningen framskridit,och den kliniska situationen iövrigt.Åtgärder kan vara eliminering av orsakentill fosterpåverkan (såsom överstimuleringeller maternell hypotoni/venacava syndrom), skalpprovtagning ellerförlossning. Under utdrivningsskedet,som är en högrisksituation för fostretrekommenderas omedelbar instrumentellvaginal förlossning eller kejsarsnitt,om inte spontan förlossning kan förväntasinom 5-10 minuter.• Patologiskt CTG mönster i > 60 minäven med normal ST, kräver förnyad värderingav fostrets tillstånd (t.ex. genomskalpblodprov).• Om CTG försämras snabbt, t ex beståendebradykardi eller tillkomst av ytterligareavvikande faktorer bör interventionske även om inte ST-event uppträder.• Vid en paus i registreringen, eller vid dåligsignalkvalitet med avsaknad av T/QRSkvoter mer än 4 min, kan ST-informationutebli.• Vid feber hos modern ökar fostrets asfyxikänslighet.Förutom antipyretika (ochev antibiotika) rekommenderas att tröskelntill intervention sänks.• Försiktighet bör iakttas om T/QRSkvotenär hög (>0,25) redan från startenav registreringen.Överväg skalpprovtagning• Vid start av ST-analys om CTG ej ärnormalt.• Om STAN kopplas sent i förlossningsförloppet.• När CTG tolkningen är osäker ellerCTG patologiskt > 60 min.• Efter ST händelse under öppningsskedetdär CTG inte normaliseras vid fortsattövervakning trots åtgärd.CTG klassifikationCTG-klassificering Baslinje hjärtfrekvens Variabilitet / Reaktivitet DecelerationerNormalt CTG • 110–150 spm • 5–25 spm • Tidiga uniformadecelerationer• Accelerationer• Okomplicerade variabladecelerationer med duration 3 min)Preterminalt CTG• Total avsaknad av variabilitet (0.15 >0.10T/QRS stegring Fortsatt OmedelbarBaslinje observation >0.10 >0.05 FörlossningT/QRS stegringBifasiskt ST 2 Bifasiska ST 3 Bifasiska SThändelseloggar händelseloggarDessa riktlinjer indikerar situationer vidvilka obstetrisk intervention behövs. Interventionkan vara eliminering av orsakentill fosterpåverkan (såsom överstimuleringeller maternell hypotoni/vena cava syndrom),skalpprovtagning eller förlossning.Dessa kliniska riktlinjer är utarbetade avPerinatalARG:s Referensgrupp för Fosterövervakning.MEDLEMSBLADET 5/ 07 27

Varför bry sej om Pakistan?Varje kvinna som dör i samband med enförlossning är en ofattbar tragedi. I Pakistansker detta, grovt räknat, 30 000 gånger perår. Med tillgång till basal graviditets- ochförlossningsövervakning skulle majoritetenav dessa dödsfall ha kunnat förhindras.Siffror från Pakistan visar att för varjekvinna som dör, finns 20 andra med sviterefter förlossningsrelaterade skador medsvåra infektioner, infertilitet och fistlar.Information angående den perinatala mortalitetentalar för att den perinatala mortalitetenär oförändrat hög det senastedecenniet.I WHOs milleniumdeklaration för förbättradglobal hälsa, stödd av FIGO ochundertecknad av 189 länder, är delmål 5att minska mödradödligheten med 3/4och delmål 4 att minska dödligheten förbarn under 5 år med 2/3 till år 2015.Dessvärre är situationen för världensfödande kvinnor och nyfödda barn lika illaidag som vid millenniumskiftet. Det ärtid för krafttag om man skall komma närmaremålen fram till år 2015.Förra året kontaktades SFOG av FIGO,som startat projektet ”Saving Mothers andNewborn Health” (SMNH), vars mål ärdels att ”minska mödramortalitet ochöka nyfödda barns överlevnad” samt att“stärka kapaciteten inom och mellan denationella förbunden för Obstetrik &Gynekologi och barnmorskeförbunden.Projektet involverar 12 utvecklingsländeri Afrika, Latinamerika, Östeuropa ochAsien som har visat aktivt intresse för deltagande.Bidragsgivare är bl a SIDA, delvisvia FN-organisationer. Till varje deltagandeutvecklingsland knyts kontakt, etts k tvillingskap, med ett i-lands representanterför respektive intresseorganisationer,samt en mentor som ”bollplank.”SFOG kom att diskutera ett tvillingskapmed Pakistans SOGP (Society ofObstetrics & Gynecology Pakistan) ochMAP (Midwifery Association in Pakistan).En personlig kontakt etablerades vid världskongresseni Kuala Lumpur, där jag (CG)fick möjligheten att bekanta mig med enCharlotta Grunewald, ordförandeSFOG, KK, SödersjukhusetBo Möller, KK, Mälarsjukhuset,Eskilstunagrupp kollegor från SOGP. De hade fåttsin projektplan godkänd av FIGO ochhade redan etablerat kontakter med nationellaoch lokala hälsomyndigheter. Debeskrev kvinnornas situation i Pakistanoch var entusiastiska över projektet ochangelägna om vårt deltagande. Jag kontaktadebarnmorskeförbundet och dessordförande Anna Nordfjell, som var villigatt delta, liksom Bo Möller, obstetrikermed lång erfarenhet från arbete iEtiopien och Tanzania, som föreslogs förmentorsrollen.Anna Nordfjell, Bo Möller och jag,Charlotta Grunewald, åkte till Pakistanunder första veckan i mars, precis i börjanpå sommarperioden med varma dagaroch angenämt ljumma kvällar. Vi blevvarmt mottagna på flygplatsen av kollegornaShereen Bhutta, Razia Korejo, HabibSomros och Shershah Syed, samtliga delaktigai projektet och professionellt mycketaktiva personer. Vi inkvarterades påSheraton hotell där vi bodde hela veckan.Karachi är en 15-miljonstad med storamotsättningar och hög kriminalitet.Västerlänningar betraktas lätt som amerikaneroch ses på med misstänksammaögon. Våra värdar var måna om vår säkerhetoch vi insåg att det var bäst att inte gesig ut på egen hand. Under hela vistelsenvar vi omgivna och otroligt väl omhändertagnaav våra pakistanska vänner.Projektområdet ligger i Thatta-distrikteti Sindh-provinsen, några timmars resautanför Karachi. Distriktet har drygt 1,3miljoner invånare, merparten bor på landbygdeni små byar. Läskunnigheten ärmycket låg, 11% bland kvinnorna ochendast 4% föder sina barn i närvaro av enutbildad barnmorska/läkare. Mindre än17% registreras för “prenatal vård”. Idistriktet Thatta finns 67 sjukvårdandeinstanser, 5 sjukhus och en rad andra mindreutrustade hälsostationer. Området förprojektet, Taluka Mirpur Sakro, har ca150 000 invånare och där sker uppskattningsvis7 300 förlossningar/år (2006).Charlotta Grunewald med kollegor, projektledaren Razia Correjo och FIGO-delegatenShereen Butta.MEDLEMSBLADET 5/ 07 31

SMNH-projektet i PakistanProjektets mål är att genom förbättradeinsatser i samband med graviditet och förlossningfå en sänkning av mödra- ochbarnadödligheten inom Thaluka MirpurSakro utanför Karachi. Detta förutsätteren ökad medvetenhet om och krav på tillgångtill hälso- och sjukvård inom området.Som första steg för att uppnå dettamål ska kvinnorna i byarna inom distriktetlära sig att uppmärksamma tecken påfara under graviditet och förlossning ochuppmanas att söka hjälp vid hälsostationernainom området.För detta behövs träning och utbildningav i första hand utbildade barnmorskor,men även av traditionella barnmorskoroch hälsoarbetare (Lady Health Workers)i basal, förebyggande antenatal, intrapartaloch postnatal vård. Vidare krävs utbildningi första hjälpen, basal akut obstetriskoch neonatal vård, inkluderande stabiliseringav patienten och transport till rättvårdnivå i rätt tid, basal nyföddhetsvård,inkluderande återupplivning, vård av navelsträngoch förebyggande av avkylning.Den obstetriska vården erbjuds på tvånivåer, basal och komplett. För basal obstetriskvård gäller upprustning av hälsostationernainom området och säkerställandeav faciliteter inkluderande tillgång till värkstimulering,antibiotikabehandling, abortvård,manuell lösning av placenta och sugklocka.För komplett obstetrisk vård krävsdessutom möjlighet till operationer såsomkejsarsnitt men även blodtransfusioner.ImplementeringProjektgruppen har initialt utfört en studieav hälso- och sjukvårdssituationen inomområdet. Resultatet kommer att fortlöpandeföljas upp via en strukturerad projektplan,med stöd från FIGO. Indikatorerför projektet är bl a maternell mortalitetoch andel förlossningar med utbildad personal,perinatal mortalitet och antal barnunder 1 år som vaccinerats mot mässling.I projektplanen ingår stora satsningar påinformation till allmänheten, utbildningav lokala hälsoarbetare och barnmorskor,samarbete med hälsomyndigheter i området,barnmorskeskolor och andra samarbetspartners.Projektet är tänkt att pågå iSjukhuset i Mirpur Sakro.Traditionell barnmorska.4 år och finansieras huvudsakligen viaFIGO, men till en viss del även via projektgruppeni Pakistan. För detaljerad projektplanhänvisas till SFOGs hemsidawww.sfog.se.Sjukvården i KarachiDr Shereen Bhutta är styrelseledamot iFIGO och även chef för kvinnoklinikenvid Jinnah Postgraduate Medical Center,som vi besökte dagligen under vår vistelsei Pakistan. Sjukhuset har ca 13 000 förlossningar/år,varav den största andelengravida kommer direkt från gatan, mångai dåligt skick redan vid ankomsten. Över40 % förlöses med kejsarsnitt och man uppgertvå uterusrupturer per dygn. Vi besökteflera andra offentliga sjukhus av motsvarandekaraktär, med motsvarande problem.Det råder ingen brist på läkare; proportionernaär en barnmorska på sex32MEDLEMSBLADET 5/ 07

Män i byn deltar i diskussioner om projektet.Dr Syed visar Anna Nordfjell runt på sjukhuset.doktorer, det är läkaren som förlöser medanbarnmorskan assisterar. Bakom den storabristen på barnmorskor och ligger dåligalöner och arbetsförhållanden. Barnmorskorsom utexamineras med högsta betyg finnerofta arbete utomlands, främst i England,Saudi-Arabien och USA. Andra lockas tillannan populär verksamhet som skönhetssalongeroch ultraljudsmottagningar.I Karachi, landets ekonomiska centrum,är det stora sociala skillnader. En glimt avAga Khan University Hospital i glänsandesvart marmor, omgiven av en rofylld parkanläggningvittnade om detta.Njurtransplantationer är en stor artikel iKarachi.BarnmorskeutbildningenI Qatar Hospital, i Karachis Orange Town,världens största slumområde med sina 3,5miljoner invånare, finns en barnmorskeutbildningsom drivs under målmedvetenledning av Dr Shershah Syed,tillika ordförande i SOGP. Här användsen modern pedagogik och utbildningeninriktar sig på att barnmorskorna ska lärasig att självständigt förlösa. Vid sjukhusetsförlossningsavdelning med 4000 förlossningar/årtillämpas detta under övervakningav läkare. Detta är ett unikt fenomeni hela landet. Barnmorskeutbildningenföljer landets riktlinjer med sina 18 månader,men här ägnar man de tre första månadernaåt utbildning i engelska, urdu, geografioch samhällskunskap för att bättrastudenternas dåliga grundutbildning ochstärka deras medvetenhet. Vi fick delta iveckans perinatala audit, som inleddesmed att en elev fick redogöra för vilkamedicinska nyheter hon hittat i dagstidningarnaunder veckan som gått. Vid mötetpresenterades veckans perinatala dödsfall,där en barnmorskeelev i detalj redogjordeför förloppet inför alla studenter, läkare,barnmorskor och sjuksköterskor.Besök på landsbygdenVid vårt första besök i provinsen, fick vi,som smakprov på hur projektgruppen arbetarmed information till allmänheten, deltai ett bymöte mellan projektets ansvarigaoch byns förtroendeinvånare, dvs männen.Vi samlades i en större hydda där vislog oss ner på kuddar. Samtalet handladeom hur männen såg på idén att låta sinakvinnor föda sitt barn på hälsocentraleneller sjukhuset, istället för hemma i byn.Männen var mycket intresserade och aktivai samtalet. Två av de 28 männen hade förloratsin hustru i samband med en förlossning.Det fanns en klar medvetenhetom att förlossningar kan innebära en storrisk. Frågor och svar bollades fram ochtillbaka. Hur ska jag klara familjen ommin fru är borta i flera dagar? Vem ska tahand om de andra barnen? Vem ska skötadjuren? Hur ska hon kunna ta sig till sjukhuset?Hur ska vi veta när hon ska åka dit?Vem ska vi kontakta? Kostar det pengar?Efter samtalet fick vi besöka kvinnornaoch barnen i byn. De tillbringar sina livinhägnade inom byns gränser, skyddadefrån insyn. Kvinnorna, som får inkomsterMEDLEMSBLADET 5/ 07 33

genom att sälja broderade tyger, var allaklädda i färggranna, vackra klänningar.Även barnen bar dessa kläder. Vi noteradeatt flera av barnens huvuden var fyrkantigtomformade (platt skalle) och undradeöver detta. Förklaringen som gavs var attman ansåg det praktiskt och fint. Vi sågett några månader gammalt barn som låginklämt i en vagga med huvudet fixeratmot den plana huvudändan. Vi blev presenteradeför två äldre traditionella barnmorskor.Enligt våra kollegor är det väldigtvarierande vad dessa personer kan ochpå vilket sätt de hjälper kvinnorna.Sjukvårdsledningen i Thattadistriktet,representerad av Dr Mohammad DawoodHelayo, var välvillig till det tillskott i sjukvårdsutbudetsom SMNH-projektet utgör.På kärnfrågan, om man var villig att fortsättaverksamheten efter projektets slutom ca 4 år svävade han dock på målet. Imötet deltog en lokal representant förUNICEF. Som väntat ville han leda översamtalet mer åt insatser för barnen; kvinnornahar fortfarande inte hunnit ikappbarnen i betydelse när man redovisar kostnaderper räddat liv. Primärvården iPakistan når ut till befolkningen genomsystemet med Lady Health Workers, dvsunga, rudimentärt utbildade kvinnor somtill fots dagligen besöker 5-6 hushåll ibyarna för vaccinationer och datainsamling.Nyfikna barn i byn.Barn med platt skalle.Sjukhuset inom Taluka Mirpur Sakroheter Sheikh Zaid Medical Center. Vid vårtbesök var detta i dåligt skick, trots att detåret innan renoverats med medel frånUNFPA, ett vittnesmål om den utbreddakorruptionen. Verksamheten var liten, detvar få patienter och några få förlösta kvinnor,ofta gick de hem efter en halvtimme.Efter lunchen går personalen hem. Operationsrummetvar inte användbart, bl afungerade inte operationslampan, det fannsinget vatten i kranarna och toaletterna fungeradeinte. Centralt för rekrytering avpersonal är bostäder. På sjukhusområdetfanns bostadskomplex, ett dussintals husmed tvårumslägenheter men i miserabeltskick. Man försökte få ihop medel för hopslagningav några tvåor till läkarbostäder.Sista dagen av vårt veckolånga besöksamlades vi, hela projektgruppen inklusiveen grupp barnmorskor från MAP, för engemensam diskussion kring projektet. Vihade fått se otroligt mycket på kort tid ochblivit väl medvetna om hinder på vägenför att genomföra projektet. De stora utmaningarnakunde sammanfattas i bristen påutbildade barnmorskor generellt i landet,svårigheten att få utbildade barnmorskoratt arbeta på landsbygden, svårigheten attfå läkare, och i synnerhet specialister, attarbeta på landsbygden och brist på acceptablabostäder för läkare och barnmorskori närheten av hälsostationer/sjukhuset.Omfattningen av informations- och utbildningsinsatsernaför lokalbefolkning ochmyndigheter är mycket stor. Risken för korruptionoch missbruk av resurser är ständigtnärvarande. Vad som händer medpersonal och resurser i området efter projektetsavslutande är oklart.34MEDLEMSBLADET 4/ 07

I detta hus bjöds vi på lunch.Charlotta Grunewald, SFOG och Shershah Syed, SOGP, undertecknarsamarbetsavtalet.Vi framförde kritik mot den ursprungligaprojektplanen som vi fann för ambitiös,speciellt i dess omfattning. Med tankepå de stora svårigheterna, framför allt irekrytering av utbildad personal, blev vårthuvudsakliga råd att istället starta i litenskala och koncentrera insatserna på tvåhälsostationer och ett mindre sjukhus. Vihade intrycket att man på egen hand dragitsamma slutsats och kände stöd i vårtuttalande.Efter vårt besök har projektgruppenarbetat hårt. Man reviderade den ursprungligaprojektplanen i enlighet med vårt förslagoch har koncentrerat arbetet på attrenovera sjukhuset och att anställa personal.Man har på denna korta tid lyckatsanställa både läkare och barnmorskor ochrenoverat sjukhusets operationssal och ävenfått fungerande faciliteter i övrigt. Stoltahar våra kollegor rapporterat om flera lyckadekejsarsnitt. Man har lyckats att arrangeraen ambulansservice, vilket är en betydelsefullfaktor i sammanhanget. Fleramöten med viktiga samarbetspartners harhållits, bl a med representanter för barnmorskeutbildningeninom Thatta-provinsen.Man har genomfört flera workshopsinom området bl a för en grupp traditionellabarnmorskor, för att motiveradessa att hjälpa kvinnor till sjukhuset vidtecken på graviditetskomplikationer.Vad kan SFOG och SvenskaBarnmorskeförbundet göra för att stärkavåra motsvarande organisationer i Pakistan?Hittills har vi koncentrerat oss på att diskuteraoch ge synpunkter på det praktiskautförandet av SMNH-projektet. MenFIGOs vision inkluderar även tvillingskapetmellan våra respektive organisationer.Vi kan framhålla vårt exempel på tvärprofessionellsamarbete mellan gynekologeroch barnmorskor, något som är ensjälvklarhet hos oss men inte i Pakistan.Vi kan uppmuntra till professionellt utbyteav kunskap. Vi bjöd Dr Shershah Syed, ihans egenskap av ordförande i SOGP, tillSverige under SFOG-veckan. Där fick hanmöjlighet att föreläsa om kvinnors utsattalivssituation i Pakistan, både vad gäller riskervid graviditet och förlossningar menäven deras underläge i samhället och utsatthetför våld. Vi undertecknade ett samarbetsavtalmellan SFOG och SOGP, somett bevis för vår vilja till samarbete. Vihade tillfälle till många diskussioner omhur våra föreningar arbetar och jag tror attDr Syed fick en hel del nya tips om hurhan ska kunna utveckla SOGP, som är enförhållandevis ung och liten organisationjämfört med SFOG.Vid senaste styrelsemötet med NFOGbeslutades att NFOG, som vår nordiskaförening, ska stödja både Pakistan-projektetoch Nigeria-projektet, som drivs avSFOGs motsvarighet i Danmark (DSOG).Det beslutades bl a att några yngre kollegorfrån Pakistan och Nigeria ska beredasmöjlighet att komma till kongressen påIsland i juni 2008. En ST-läkare frånSödersjukhuset har erbjudits möjlighet attfå komma till Pakistan för en månads auskultation.Vi har diskuterat möjligheter tillworkshops för, i första hand, utbildningav barnmorskelärare. Men störst betydelsehar det kanske att vi hjälper våra entusiastiska,hårt arbetande osjälviska kollegoratt få kraft och energi att arbeta vidaregenom att helt enkelt visa vårt engagemangoch stöd.MEDLEMSBLADET 5/ 07 35

Dråplig humormed gynekologeni centrumINLEDNINGIdag heter serien som både roar, irriteraroch provocerar Gynekologen från Askim.De fyra avsnitten är skrivna av MartinaBigert och Maria Thulin-Kindblom ochregisseras av Tova Magnusson Norling. Ikorthet så utspelas handlingen i den tillGöteborg fashionabla förorten Askim därgynekologen Henning har sin privatmottagningsom utgör navet i handlingen.Den dråpliga komiken spetsas av deminst sagt udda personligheterna som påett eller annat sätt har anknytning tillHenning. Förutom att vara osäker på sinsexualitet behandlar han patienterna påmärkliga sätt och har en journalföring somskulle få Socialstyrelsen att se rött.Åsikterna verkar gå isär om huruvidagemene mans bild av gynekologen som ennågot säregen person, med ett arbetsområdesom vid en första anblick kan verkaudda, förstärks på ett negativt sätt genomdenna serie. Eller är det helt enkelt ensatirbetonad stund av förströelse där manmåste ha lite överseende med källfakta?Inte minst har denna serie givit upphovtill en hel del olika reaktioner från personersom arbetar inom vården. Då undertecknadeockså givit sig in i den pågåendedebatten väcktes ett intresse av att se hurvårdpersonal uppfattar serien.O L Y M P U S M E D I C A L S Y S T E M SEffektiv och säker behandlingav SUI och prolapsMONARC: Upp till 95% av de kvinnor som behandlas för SUI blirbesvärsfria. Monarc är enkel, säker och väldokumenterad, med över200 000 behandlade patienter. En unik sträcksutur i nätet minimerarrisken för urinretention efter operation.PERIGEE: Effektiv och standardiseradmetod för operation av cystosele, sombygger vidare på samma teknik somMonarc.APOGEE: Effektiv och standardiseradmetod för operation av rectoceleoch vaultprolaps. De två armarna harsamma utforming som Monarc med väldokumenteradstyrka, samt möjlighetenatt använda ett litet nät.Metoder och instrument är utveckladeav AMS och marknadsförs av Olympus.För mer information och demonstration,kontakta Johan Lundholm på telefon08 735 34 00.www.olympus.se

MÅLAtt redovisa åsikterna om ovan nämndaserie hos personal på gynekolog mottagningpå ett Universitetssjukhus samt på tvåprivata mottagningar dels i Göteborg ochdels i Piteå och läkarstudenter på termin11 vid Umeå universitet.METODTvärsnittsstudie i form av enkätundersökningutdelad Umeå (Universitetsklinik),Göteborg samt Piteå (Privata gynekologmottagningar)17-26 okt 07.Subjectsgynekologer, sköterskor, barnmorskor,undersköterskor och sekreterare vid KKNUS, läkarstuderande vid Umeå universitettermin 11 (gynekologikursen), samtgynekologer och personal vid privat gynekologmottagning.StudiedesignEn enkätstudie där deltagarna fick svarapå frågorna; Är du man eller kvinna? Serdu serien? Tycker du att den är underhållande?Skulle du som kvinna med förtroendevända dig till gynekologen i Askim?Skulle du som man med förtroende rekommenderagynekologen i Askim till dinkvinnliga partner? Har du kritik mot källfaktai serien? Om ja, tycker du att det påverkarseriens trovärdighet? Läkarstudenternafick även svara på frågan om man skullekunna tänka sig att bli gynekolog.StatistikUtdelade enkäter KK NUS 49 st, AvenyklinikenGöteborg 8, Piteå 7, Kandidater80 totalt 144Insamlade enkäter KK NUS 28 st,Avenykliniken 6, Piteå 7, Kandidater 62totalt 103Svarsfrekvens: 72%Exkluderade p g a missing data 26 st(25%)Totalt 77 (75 %) enkäter bearbetades.Kvinnor, n=54, Män n=23RESULTATSvar i absoluta tal samt i procent.Fråga Ja NejHar du sett serien 42 (kvinnor=30, män=12) 33Svar av de som sett serienUnderhållande 33 (79%) 8 (19%)Förtroende (kvinna) 5 (17%) 23 (77%)Förtroende (man) 4 (33%) 8 (66%)Kan tänka sig bli gynekolog(kvinnliga kandidater) 16 (62%) 10 (38%)Kan tänka sig bil gynekolog(manliga kandidater) 3 (33%) 6 (67%)Kritik mot källfakta 27 (65%) 12 (29%)Trovärdighetsproblem 19 (70%) 8 (30 %)DISKUSSIONAv dem som sett serien ansåg en stor majoritetatt den var underhållande (79%). Avkvinnorna skulle ytterst få vända sig medförtroende till Henning i Askim medanmännen i något högre utsträckning skullekunna tänka sig att rekommendera sinpartner att uppsöka Henning. En majoritethade kritik mot källfakta i serien ochav dessa tyckte även flertalet att det gavserien trovärdighetsproblem.På frågan till läkarstudenter om de skullekunna tänka sig att bli gynekologer svaradeen majoritet av de kvinnliga studenterna(62%) ja medan endast 3 av 9 manligastudenter skulle kunna tänkas sig det.Denna fråga var inte med nödvändighetkopplad till serien och det statistiska underlagetär svagt men det vore tråkigt om såär fallet eftersom en könsutjämning inomyrket då på sikt kan vara svår att få till stånd.Vilka slutsatser kan man då egentligendra av en denna tvärsnittsstudie? Syftet,förutom att stilla författarnas nyfikenhet,är att bidraga till debatten mer än att vetenskapligtkartlägga huruvida TV-serien utgörett reellt hot mot professionens trovärdighet?En intressant iakttagelse är att mänverkar känna ett större förtroende för dennagynekolog än kvinnor, något som kan tänkasbottna i att de aldrig blivit utsatta fören gynekologisk undersökning själva.Denna fråga ger dock studien inte svar på.Klart är i alla fall att det är en populär seriesom verkar omtyckt och uppskattad. PåTV visas dagligen åtskilliga serier som medolika grad av sanning speglar polisers,brandmäns, lärares och advokaters vardagutan att folk reagerar i affekt. Varför är detså känsligt när det handlar om en gynekolog?Är gynekologer en fredad yrkesgrupp?Någon gång är det kanske dags attslappna av lite, skratta med och bjuda påsig själv (och sitt yrke). Som avslutning villjag bara citera en spontan kommentar frånen läkarkandidat.”DET ÄR EN TV-SERIE EJ UPP-DRAG GRANSKNING”.Erik Hagman: Läkarstuderande UmeåUniversitetInger Björn: Med Dr, Överläkare KKNUSErik Bjurulf: Med Dr, SpecialistläkareKK NUSMEDLEMSBLADET 5/ 07 37

Specialistexameni Malmö 2007Övre raden från vänsterGeorgios CharonisErik BjurulfMårten MårtenssonPer HolmqvistSusanne MullerMartina PragerSittandeJohanna Schmidt ochMathias PålsonSaknas på bilden görÅsa HillerOlof StephanssonMichaela GranforsSkriftlig specialistexamen 2008Dags att anmäla sig till skriftlig specialistexamen i obstetrik och gynekologi!Skrivningen kommer att genomföras på 3-4 orter i landet (beroende på vilka som anmäler sig).Vilka orter det blir meddelas när ansökningstiden gått ut. Skrivningen genomförs fredag den 14 marskl 9-14 och sista anmälningsdag är fredag den 8 februari.Välkommen med din anmälan!Aino Fianu-JonassonSFOGs utbildningsnämndAnmälan till skriftlig tentamen 14 mars 2008Anmälan skickas helst per e-post till aino.fianu-jonasson@karolinska.se alternativtAino Fianu-Jonasson, KI Inst. för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enheten för obstetrikoch gynekkologi, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge, 141 86 Stockholm.Eventuella frågor besvaras per e-post eller telefon 08-585 875 22.Namn ______________________________________________________________________________________Adress: ____________________________________________________________________________________Tel arbete:____________________________________bostad: ______________________________________E-post:_____________________________________________________________________________________MEDLEMSBLADET 5/ 07 39

Welcome to Stockholm and NUGA 2008.The conference will be held January 18-19th, 2008 at the City Conference Centre, NorraLatin. The Congress venue is located within a 5 minute walk from the congress hotel, inthe heart of the beautiful Swedish capital. The program will cover a wide range of hottopics in urogynecology, as well as, the latest Nordic research in the field.We invite researchers from Sweden, Denmark, Finland, Norway and Iceland to submitabstracts covering basic or clinical science in the field of urogynecology and femaleurology for presentations at the meeting. Abstracts submission deadline is November 16th2007 at 5 PM. Detailed information on abstract submission requirements are available atthe official homepage www.nuga-info.org where you will also find information on the 2008NUGA scholarship.Registration to the congress can only be made through the NUGA-homepage, where youwill also find detailed information on congress fees, hotel accommodation, congressbanquet and the preliminary scientific program. Please note that the very advantageousearly registration discounts are only available until November 18 th ! For further informationon booking and accommodation, please visit the NUGA website. Questions regardingregistration and arrangements should be directed to Stockholm Convention Bureau atconfirmation@stocon.se.On behalf of the organising committee you are most welcome to NUGA in Stockholm2008,Christian Falconer

Behandling av akutaobstetriska situationerAmerican Academy of Family Physicians och ALSO ®Scandinavia and Greenland anordnar kurs i Skövdeden 21—22 respektive 23—24 april 2008.Vi välkomnar både barnmorskor och läkare tilldet svenska ALSO ® -centret och en intensivkursunder två heldagar.I kursen ingår kortare teoretiska föreläsningarmen huvudvikten är lagd på färdighetsträning påfantomer i små grupper. Pedagogiken bygger påen speciell inlärningsmetod med memoteknikersom ger en förmåga att minnas rätt åtgärd äveni en akut och stressad situation.ALSO ® -kursen är evidensbaserad och byggerpå ett omfattande kursmaterial som fortlöpanderevideras av American Academy of FamilyPhysicians. Kursen avslutas med examen medbåde teoretiskt och praktiskt test och renderar16 CME-poäng.OBS!Sista anmälningsdag är 11 januari 2008.Är du intresserad av att få en kursansökan?Maila till: madeleine.bjurman@vgregion.se ellergå in på vår skandinaviska hemsidawww.also-scandinavia.comoch läs vidare under de svenska flaggorna.MEDLEMSBLADET 5/ 07 41

Karolinska Universitetssjukhusetinbjuder till nationellt möte för”Modern management of menorrhagia”Fredag den 15 februari 2008 • Norra Latin, Stockholm8.30-9.00. Samling, kaffe och smörgås• 9.00-9.20 Menorragi: Ett symtom som är en folksjukdom: Miriam Mints och Måns Edlund,Karolinska Universitetssjukhuset• 9.20-9.45 Medicinsk behandling av myom: Kristina Gemzell, KarolinskaUniversitetssjukhuset• 9.45–10.10 Medical treatment of menorrhagia: Ritva Hurskainen, Hyvinkää Hospital, Finland10.10-10.40 Fruktpaus• 10.40-11.05 Embolisering av uterina kärl: Helena Scheele-Sandström, Gävle sjukhus• 11.05-11.35 Doppler-Guided uterine artery occlusion: Hans Brolmann, Amsterdam.• 11.35-12.00 Hysteroskopisk resektion av polyper: Marit Lieng, Ullevål University Hospital• 12.00-12.20 Hysteroskopisk resektion av myom och endometriet: Miriam Mints, KarolinskaUniversitetssjukhuset12.30-13.30 Lunch• 13.30-13.55 Kirurgisk behandling av blödningsrubbningar; vaginal hysterektomi:Christian Ottosen, Rigshospitalet, Köpenhamn• 13.55-14.20 Subtotal laparoscopic hysterectomy: Martin Farugia, UK• 14.20-14.40 Resultat i klinisk praxis, rapport från nationella op. registret: Mats Löfgren, UmeåUniversitetssjukhus• 14.40-15.15 Förslag till "Svenska riktlinjer för menorragibehandling": Miriam Mints ochMåns Edlund, Karolinska Universitetssjukhuset∑ 15.15-15.30 Panelen svarar på frågor, avslutningVälkomnaMiriam Mints Måns EdlundBindande anmälan till: anita.gasperoni@karolinska.se senast 5 februari 2008Observera att mötet är kostnadsfritt för deltagare, förtäring ingår.Vid avbokning efter 5 februari debiteras en administrativ avgift om 500:-MEDLEMSBLADET 5/ 07 43

4-8 March 2008, Lisbon – Portugal20 th European Congress of Obstetrics and Gynaecology18 th Portuguese Congress of Obstetrics and GynaecologyCongress Presidents: Prof. William Dunlop, Prof. Carlos de OliveiraDeadlineAbstractsNov 10 th 2007Programme Details20 th European Congress of Obstetrics andGynaecologyPlenary Sessions• Population development in Europe• PCOS revisited• New contraceptive alternatives• Endoscopic surgery – Live surgery• Joint session with ACOG• Oncologic Gynaecology• The pelvic floorConferences• Rich help the poor projects in Europe• Caesarian• Consequences of the increase ofcaesarean sections on subsequent birthsin developing countries• Utero-vaginal congenital anomalies• Preimplantation genetic diagnosisSpecial Symposium• Wine and women’s health• Legislation and assisted reproductivetechnologiesCongress Management CommitteeChair: Prof. William Dunlop,President EBCOGProf. André Van AsscheProf. Carlos Freire de OliveiraProf. Daniel Pereira da SilvaProf. José Martinez de OliveiraProf. Chiara BenedettoProf. Wolfgang HolzgreveProf. Juriy WladimiroffProf. George CreatsasProf. Peter HornnesDr. Eva SommerParallel Sessions• Preimplantation genetic screening• Vulvology• Communication working-group• Sexual dysfunction• Lower genital tract infections andsexually transmitted diseases• Midwives sessionPre-Congress Course• New developments in ovarianstimulation• ENTOG Workshop, WorkingConditions across Europe• Thyroid diseases and diabetes inpregnancy• Recent advances in prenatal diagnosis• Hot topics in perinatology• Oxidative stress in feto-maternalmedicine“Hands on Training” Sessions• Urethral tapes• Breast ultrasound• Endoscopic surgery• First trimester ultrasound screening• ColposcopyCongress Scientific CommitteeChair: Prof. Wolfgang Holzgreve,Secretary General EBCOGProf. William DunlopProf. Ziva Novak AntolicProf. José Martinez de OliveiraProf. Gerald Gitsch, ESGOProf. Basil Tarlatzis, ESHREProf. Aris Antsaklis, EAPMProf. Heinz Koelbl, EUGADr. Ilinca Gussi, ENTOG18 th Portuguese Congress of Obstetricsand GynaecologyPlenary Sessions• Multiple pregnancy• EndoscopyConferences• Monozygozity• Treatment of micro-invasive cervicalcancer• Accreditation in Reproductive Medicine• Menopause• Conservative therapy of female pelvicfloor disordersParallel Sessions• Multiple pregancy• PMA-Art• Breast cancer• MenopauseWorkshops• Gynaecological cancer• Assisted reproductive technologies• Management of monochorionic twinpregnancies in the clinical set• Pelvic floor disordersCongress Organizer and SecretariatMundiconveniusAvenida 5 de Outubro, 53 – 21050 – 048 Lisboa – PortugalPhone: +351 21 3155135Fax: +351 213558002E-Mail: monica_ribeiro@mundiconvenius.ptwww.mundiconvenius.pt/2008/ebcog

Du har chansen att vara medunder 2008 års utbytesprogramför ST-läkare inom obstetrikoch gynekologi i Portugal samtdeltaga i EBCOGs kongess iLissabonDen 29 februari till den 5 mars 2008 ordnar ENTOG sitt årligautbytesprogram (29 februari-4 mars) samt ett symposium om”Working conditions across Europe” (5 mars).Utbytesprogrammet är organiserat på ett fleratal kvinnoklinikeröver hela Portugal medan symposiet utgör en del av EBCOGkongressensom hålls i Lissabon den 5 till 8 mars.Som utbytesrepresentant får man deltaga under bådeENTOG-utbytet och sedan under hela EBCOG-kongressen.Detta arrangemang är ett nytt samarbete mellan ENTOG ochEBCOG och tanken är att det skall bli lättare för ST-läkare attfå åka på den stora EBCOG-kongressen.OGU lottar ut 1-2 platser till ENTOG-utbytet och deltagandeunder EBCOG-kongressen. Representanten/representanternafår ett resestipendium på 10 000 kr. Detta skall täckaanmälningsavgiften på 280/350 euros samt resa och hotell iLissabon. En reseberättelse skall lämnas in efteråt.Under ENTOG-utbytesdagarna ordnar arrangörerna boendehos portugisiska kollegor.Intresseanmälan mailas till Åsa Wahlberg på mailadress:asaulrika73@gmail.com före den 1 december.Ytterligare information finns på hemsidorna www.entog.orgsamt www.ebcog.orgMEDLEMSBLADET 5/ 07 45

11-13+6 week scan, teoretisk kurs för”Certificate of competence”vid the Fetal Medicine FoundationKursen riktar sig till gynekologer och ultraljudsbarnmorskor verksammapå enheter som utför eller planerar att erbjuda riskbedömning avseendekromosomavvikelser i första trimestern med kombinerad NUPP-ultraljudoch biokemiskt test - CUB.Kursen motsvarar den teoretiska delen av Fetal Medicine FoundationsFirst trimester scan course som tillsammans med praktisk träning ger deltagarnamöjlighet till FMF certifiering liksom anslutning till det svenskanationella riskberäkningsprogrammet från Stiftelsen för kvalitetssäkringinom graviditets- och fosterdiagnostik.Tidpunkt: Torsdag 6/12 2007, 0930-1700. Dagen kommer avslutas medskrivning, som är obligatorisk för certifiering!Plats: Stockholm, lokal meddelas senareKostnad: 2500:- inklusive moms. Kurslitteratur och lunch/kaffe ingårKursen ges av Ultragyn Stockholm och Centrum för fostermedicin,Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med the Fetal MedicineFoundation London.Kursledning: Dr Anna Marsk, Ultragyn samt Dr Peter Conner,Karolinska universitetssjukhusetYtterligare information och anmälan på www.ultragyn.nu46MEDLEMSBLADET 5/ 07

Det perinatala teamarbetetGynekologen, barn- och narkosläkaren– teamet kring kvinnan och barnet4 - 6 februari 2008CEPSCENTER FOR EDUCATION IN PEDIATRIC SIMULATORSödersjukhuset, StockholmKursen belyser de vanligaste riskgraviditeterna och hur graviditetsövervakningsker, olika behandlingsalternativ med avseende på kvinnan och fostrets hälsaoch optimal tidpunkt för förlossning. Obstetriker, barnläkare och anestesiologfår även träna samarbetet kring mor och barn inför riskförlossningen och runtdet nyfödda, ibland asfyktiska/sjuka barnet.Under kursens tre dagar är hälften teori och hälften praktik. Det ingår gruppövningarmed barnläkare, anestesiolog och obstetriker i team kring patientfalloch med praktiska övningar i omhändertagandet av asfyktiskt nyfött barn vidSödersjukhusets pediatriska- och obstetriska simulatorcenter (CEPS).IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivningfinns på www.ipuls.se (IPULS-nr:20060342).Målgrupp:ST-läkare i slutet av sin specialistutbildning och specialistläkareKursledare: Anders Dahlström, Sophie Berglund och Anne KierkegaardAnmälan via E-mail till Kurssekreterare Monica Husen senast 2007-11-07monica.husen@sodersjukhuset.seAvgift:8.000 kronorInformation: Anders Dahlström, Tel: 08-616 4004,Epost: anders.dahlstrom@sodersjukhuset.seInformationsfilm om CEPS 6 min på Södersjuhusets hemsidawww.sodersjukhuset.seMEDLEMSBLADET 5/ 07 47

KalendariumMer detaljerad information kan erhållas på SFOGs hemsida www.sfog.se200728-30/1129/11-1/127/1212 -14/12200818-19/128/2-2/35/310 - 11/430/4-3/515 - 16/52-3/612 - 14/614-17/625 - 28/10Riksstämman 2007 i StockholmTHE PLACENTAL BEDPregnancy outcome in subfertile womenLeuven, BelgiumNationellt lustgasseminarium"Lustgas den glömda klimatfrågan"Musiksalen, Norra Latin, StockholmCervical and Vaginal Ecology-Impact on Healthand ReproductionLundNUGA . Norra Latin, StockholmThe 13th World Congress of GynecologicalEndocrinology, Florens, ItalienEBCOG 2008 CongressLissabon, PortugalThe Second World Congress on Mild Approachesin Assisted Reproduction. London, UK10th Congress of the European Society ofContraception "Non-contraceptive impact ofcontraception and family planning". Prag, TjeckienVårmötet i Perinatologi 15 maj-16 maj, JönköpingBerzeliussymposieBz 73 Preeklampsi (havandeskapsförgiftning)Uppsala"The Fetus as a Patient" XXIV InternationalCongress, Frankfurt/Main Tyskland36th Nordic Congress of Obstetrics andGynecology, Reykjavik, IslandThe 12th Biennial International GynecologicCancer Society Meeting (IGCS). Bangkok, ThailandFör mer information och anmälan: www.sfog.seInternational Symposium Katholieke UniversiteitFör mer information: www.sfog.seFör mer information: www.sfog.seFör mer information: http://www.ssgm.seMer information kommerFör mer information: www.sfog.seFör mer information:http://www.mundiconvenius.pt/2008/ebcog/För mer information och programwww.ismaar.org.För mer information: www.sfog.seOrganisationskommitté: Ove Axelsson, CharlottaGrunewald, Matts Olovsson, Helena ÅkerudMer information agneta.ohlson@sls.seFör mer information:http://fetus2008.com/invitation.htmFör mer information: http://www.nfog2008.isDeadline för ansökningar 1december 2007För mer information:http://www.kenes.com/igcs/index.asp?ref2=db148MEDLEMSBLADET 5/ 07

Cervical and Vaginal Ecology-Impacton Health and ReproductionDecember 12-14th, 2007, Lund, Swedenwww.ssgm.seGlöm inte bortNFOGs utmärkta hemsida.Återfinns på adressenwww.nfog.orgMEDLEMSBLADET 5/ 07 49

Arbets- och Referensgruppernainom SFOGPerinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Ellika AndolfKK, Danderyds sjukhus182 88 StockholmTel: 08-655 50 00Fax: 08-622 58 33ellika.andolf@ds.seSekreterare: Anders BjörklundUltraGyn/BB StockholmOdengatan 69113 22 StockholmTel: 08-587 103 90Fax: 08-587 101 90anders.bjorklund@ptj.seMinimalinvasiv GynekologiMIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00Fax: 0500-43 14 54p-g.larsson@vgregion.seSekreterare: Katarina EnglundKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 26 38Fax: 08-616 43 93katarina.englund@sodersjukhuset.seObstetriska och GynekologiskaInfektionerINF-ARGOrdförande: Mats BergströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00Fax: 08-616 26 40Mats.Bergstrom@sodersjukhuset.seSekreterare: Ingrid WikströmKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-55 97 75ingrid.wikstrom@kbh.uu.seFamiljeplanering FARGOrdförande: Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-13 22 00Fax: 013-14 81 56jan.brynhildsen@lio.seSekreterare: Kristina Gemzell-DanielssonInst f Kvinnors och Barns HälsaKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-515 521 28Fax: 08-517 743 14Kristina.Gemzell@kbh.ki.seTonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55Fax: 08-31 81 14lena.marions@karolinska.seSekreterare: Karin EdgardhSesam City/KK, KarolinskaUniversitetssjuhusetSveavägen 52111 34 StockholmTel: 070-794 11 48karinedgardh@yahoo.seUrogynekologi och vaginalkirurgi UR-ARGOrdförande: Maud AnkardalKK, SU/ Östra413 45 GöteborgTel: 031-34 34 335Fax: 031-41 87 17maud.ankardal@vgregion.seSekreterare: Gregor LarssonKK, Centrallasarettet721 89 VästeråsTel: 021-17 42 16Fax: 021-17 52 22gregor.larsson@ltv.seCervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus801 87 GävleTel: 026-15 41 68Fax: 026-15 41 56bengt.andrae@lg.seSekreterare: Kristina ElfgrenKK, Karolinska UniversitetssjukhusetHuddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 975 75kristina.elfgren@karolinska.sePsykosocial Obstetrik och Gyne-kologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Inga-Bodil MelinderGynmottagningen, Sjukhuset i Arvika671 90 ArvikaTel: 0570-71 20 00inga-bodil.melinder@liv.seSekreterare: Katri NieminenKK i Östergötland, Lasarettet i Motala591 85 MotalaTel: 0141-770 00Fax: 0141-777 61katri.nieminen@lio.seOfrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Claes GottliebFertilitets- och IVF-klinikenSophiahemmetBox 5605114 86 StockholmTel: 08-406 20 00Fax: 08-10 16 21claes.gottlieb@ki.seSekreterare: Margareta FridströmKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 75margareta.fridstrom@karolinska.se50MEDLEMSBLADET 5/ 07

Endokrinologi ENDOKRIN-ARGOrdförande: Inger Sundström-PoromaaKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 57 64Fax: 018-55 97 75inger.sundstrom@kbh.uu.seSekreterare: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 61eva.innala@vll.seGynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Christer BorgfeldtKK, Universitetssjukhuset LundTel: 046-17 10 00Fax: 046-15 78 68christer.borgfeldt@gyn.lu.seSekreterare: Agneta AxelssonKK, Centrallasarettet Västerås721 89 VästeråsTel: 021-70 30 00Fax: 021-17 52 22agneta.axelsson@ltv.seUltraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Elisabeth EpsteinKK, Universitetssjukhuset MAS205 02 MalmöTel: 040-33 21 68Fax: 040-96 26 00elisabeth.epstein@med.lu.seSekreterare: Katarina TunonKK, Östersunds sjukhus831 83 ÖstersundTel: 063-15 30 00Fax: 063-15 45 17katarina.tunon@jll.seHemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Pelle LindqvistKK, Universitetssjukhuset MAS205 02 MalmöTel: 040-33 21 66Fax: 040-96 26 00pelle.lindqvist@med.lu.seSekreterare: Katarina BremmeKK, Karolinska Universitetssjukhuset Solna171 76 StockholmTel: 08-517 000 00katarina.bremme@karolinska.seVulva VULV-ARGOrdförande: Ingela DanielssonKK, Länssjukhust Sundsvall/Härnösand851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00Fax: 060-18 15 57ingela.danielsson@lvn.seSekreterare: Nina Bohm-StarkeKK, Danderyds sjukhus182 88 DanderydTel: 08-655 50 00nina.bohm-starke@ds.seEvidens-ARGOrdförande: Kerstin NilssonKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 00Fax: 019-12 65 90kerstin.nilsson@orebroll.seSekreterare: Annika StrandellGynmottagningen, Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTel: 0303-980 02annika.strandell@medfak.gu.seEndometrios-ARGOrdförande: Matts OlovssonKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 57 64Fax: 018-55 97 75matts.olovsson@kbh.uu.seSekreterare: Margita BlombergKK, SU/Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00Fax: 031-25 43 87margita.blomberg@vgregion.seEtik ETIK-ARGOrdförande: Ulf HögbergKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 68 33Fax: 090-13 75 40ulf.hogberg@obgyn.umu.seSekreterare: Inger BjörnKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 00 00inger.bjorn@obgyn.umu.seArbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-SamordnareARGUSProfessor Lars-Åke MattssonKK, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00 • Fax: 031-25 83 75E-post: lars-ake.mattsson@vgregion.seSFOG-KanslietJeanette SwartzDrottninggatan 55, 2 tr, 111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30kansliet@sfog.se • www.sfog.seMEDLEMSBLADET 5/ 07 51

Ny avhandlingInstruktionertill författare:Det är av stor vikt och underlättnad förarbetet med medlemsbladet om manusskickas via e-post till redaktören:asa.magnusson@lthalland.se.Följande regler underlättar processen.1. Vi kan ta emot de flesta filer från ordbehandlingsprogramför Mac och PC.(Power Point är ett bildvisningsprogramoch Excel ett kalkylprogram.) Skicka intePDFfiler om de inte är färdiglayoutadeoch högupplösta.2. Gör inga egna avstavningar utan låt textenflöda över automatiskt till nästa rad(detta gäller vare sig om det finns avstavningsprogrameller inte).3. Gör en blankrad mellan varje nytt stycke.4. Använd programmets tabuleringsfunktionvid inskrivning av tabeller, inte mellanslagstangenten.5. Använd inte egen design i texten i formav ovanliga typsnitt, understrykningar,fetstil eller dylikt. Det medför ett avsevärtarbete att leta efter dolda koder itexten. Ange hellre i ett medföljandedokument hur typografin önskas utformad.6. Kom ihåg att skicka med logotyper ochbilder som egna bildfiler. Bilder monteradei World är bara skärmbilder sominte lämpar sig för tryck. Bildfiler bör haen upplösning på 300 dpi för att görasig bra i tryck. De flesta typer av bildformatkan tas emot. De vanligaste bildformatensom används i tidningen ärjpeg, tif eller eps.7. Om du tar bilder med digitalkamera,använd kamerans högsta upplösning.Combined oralcontraceptives- impact on thevulvar vestibularmucosa andpain mechanismsKombinerade p-pillers effekt på vestibulumslemhinnan samt smärtmekanismerhos friska kvinnor och hos kvinnor med vestibulit.Ulrika Johannesson, KK,Danderyds sjukhusAbstraktSyfteSyftet med avhandlingen var att studerakombinerade p-pillers effekt på vestibulumslemhinnanoch relaterade smärtmekanismerhos friska kvinnor samt hos kvinnormed vestibulit. Känseluppfattningeni vestibulumslemhinnan analyserades hosfriska kvinnor med och utan p-piller. Enendogen smärtinhiberande funktion kalladDNIC (Diffuse noxious inhibitorycontrols) studerades hos friska kvinnormed och utan p-piller samt hos kvinnormed vestibulit. Vestibulumslemhinnansmorfologi samt hormonreceptorhaltenanalyserades hos friska kvinnor under menscykelnsamt under p-piller användning ochhos kvinnor med vestibulit.Material och metoderTrettiofyra kvinnor med vestibulit, 60friska kvinnor med p-piller och 64 friskakvinnor utan p-piller ingick i studierna.Kvantitativa sensoriska tester (QST), inkluderandemekaniska samt värmesmärttrösklarutfördes på vestibulumslemhinnan.Trycksmärttrösklar på ben och arm mättesföre och under köldprovokation för attprovocera en DNIC eller ”smärta inhiberarsmärta” respons. Biopsier från vestibulumslemhinnaninsamlades för morfologiskasamt hormonreceptoranalyser.Halten samt distributionen av östrogenreceptorα och β, progesteronreceptor Aoch B, glukocorticoidreceptor, androgenreceptoroch proliferationsfaktorn Ki67utvärderades med immunohistokemi ochdatoriserad bildanalys.ResultatFriska kvinnor med p-piller hade signifikantlägre mekaniska smärttrösklar jämförtmed friska kvinnor utan p-piller. Enintakt DNIC respons sågs i alla tre gruppermed signifikant ökade trycksmärtrösklarunder köldprovokation. Vestibulitpatienternahade dock signifikant lägretrycksmärttrösklar generellt jämfört medde friska kvinnorna. I vestibulumslemhinnanvar det längre mellan dermalpapillernai lutealfas jämfört med follikelfas.52MEDLEMSBLADET 5/ 07

Ny avhandlingUlrika JohannessonDetta morfologiska fynd fanns även hosfriska p-pilleranvändare, där dermalpapillernaäven var kortare. P-pilleranvändarnahade fler ytliga blodkärl. Vestibulumslemhinnaninnehöll mer östrogenreceptorβ hos friska kvinnor med p-piller jämförtmed ickeanvändare. Halten av progesteronreceptorB minskade i lutealfasjämfört med follikelfas. Kvinnor med vestibulithade signifikant mer östrogenreceptorα i vestibulumslemhinnan jämförtmed friska kvinnor i follikelfas.SlutsatsP-piller kan ge en ökad känslighet i vestibulumslemhinnanhos friska kvinnor ochkan vara en bidragande faktor i utvecklingenav vestibulit. En förändrad morfologisamt hormonreceptoruppsättning hosfriska kvinnor med p-piller samt i lutealfasindikerar en gestagen effekt på slemhinnan.Det finns en systemisk hypersensitivitethos kvinnor med vestibulit menden kroppsegna smärthämningen är jämförbarmed friska kvinnor med och utanp-piller. Den ökade halten av östrogenreceptorα hos kvinnor med vestibulit,utan morfologiska förändringar, kan vararelaterad till en pågående neurogen inflammationi slemhinnan.I. Bohm-Starke N, Johannesson U, HilligesM, Rylander E, Torebjork E. Decreasedmechanical pain threshold in the vestibularmucosa of women using oral contraceptives:a contributing factor in vulvar vestibulitis?Journal of Reproductive Medicine. 2004Nov; 49:888-92.II. Johannesson U, de Boussard CN,Brodda-Jansen G, Bohm-Starke N.Evidence of diffuse noxious inhibitorycontrols (DNIC) elicited by cold noxiousstimulation in patients with provoked vestibulodynia.Pain 2007 Jul;130; 31-39.III. Johannesson U, Blomgren B, HilligesM, Rylander E, Bohm-Starke N.The vulval vestibular mucosa-morphologicaleffects of oral contraceptives and menstrualcycle.British Journal of Dermatology 2007 Sep;157:487-93.IV. Johannesson U, Sahlin L, MasironiB, Rylander E, Bohm-Starke N.Steroid receptor expression in the vulvarvestibular mucosa-effects of oral contraceptivesand menstrual cycle.Contraception 2007 Oct:76; 319-325.V. Johannesson U, Sahlin L, Masironi B,Blomgren B, Hilliges M, Rylander E,Bohm-Starke N.Steroid receptor expression and morphologyin provoked vestibulodynia.American Journal of Obstetrics andGynecology 2007; in press.MEDLEMSBLADET 5/ 07 53

Intressegrupper inom SFOGPrivatgynekologernaOrdförandeGunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SödertäljeTel: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.comHåkan ForsgrenLovisa LäkarmottagningSaltängsgatan 15602 22 NorrköpingTel: 011-16 44 00E-post: hakan.forsgren@lovisalakarmott.nuOlof E. LöfgrenGynhälsan i TrelleborgGamla Torget 3 A231 63 TrelleborgTel: 0410-407 60Fax: 0410-407 60E-post: tremottab@swipnet.seMödrahälsovårdsöverläkargruppenOrdförandeMargareta GoopMHV-enheten, plan 4, VC GripenBox 547651 12 KarlstadTel: 054-67 67 07Fax: 054-61 66 91E-post: margareta.goop@liv.seSekreterareMarie LindrothKK, Helsingborgs lasarett251 87 HelsingborgTel: 042-10 22 54E-post: marie.lindroth@skane.seObstetriker och gynekologer underutbildning (OGU)OrdförandeSusanne HesselmanKK, Lasarettet i Falun791 82 FalunTel: 023-49 20 00Fax: 023-49 09 89E-post: susanne.hesselman@ltdalarna.seSekreterareTeresia Ondrasek-JonssonKK, Sundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00Fax: 060-1815 57E-post: teresia.ondrasek-jonsson@lvn.seGruppen för öppenvårdsgynekologiOrdförande: Inga SjöbergErsboda vårdcentralHälsogränd 3906 25 UmeåTel: 090-785 81 81inga.sjoberg@vll.sePeter KrugGyn. mott., SjukhusetBox 113311 22 FalkenbergTel: 0346-560 44Fax: 0346-581 83E-post: peter.krug@lthalland.se54MEDLEMSBLADET 5/ 07

SFOGANMÄLNINGSBLANKETTSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som är verksamma inom specialiteten, specialistersåväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektioneninom Svenska Läkaresällskapet.Medlem av SFOG bör tillhöra Sveriges Läkarförbund, som är den fackliga huvudorganisationen. Man bör också varamedlem i Svenska Läkaresällskapet. Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union Européenne des MédecinsSpécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG).I medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berör specialiteten. Där annonserasockså fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica,som utkommer med 9-12 nummer per år.Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakarolika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter och medverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är manabonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (300:-/år).Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter är avdragsgill i deklarationen. I och medDin anmälan registreras Du i SFOGs datoriserade medlemsregister.För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det vetenskapliga programmet inom obstetrikoch gynekologi vid den medicinska riksstämman.De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning. Obstetriker/Gynekologer under Utbildning(OGU) är en av flera intressegrupper inom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även tillvikarierande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteterna går bl a ut på att bevakaspecialistutbildningens utformning och innehåll, att försöka underlätta för internationellt utbyte som del av utbildningenoch att arrangera en årlig konferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.Jag vill bli medlem i SFOG:Skickas/faxas tillSFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr, 111 21 StockholmTelefax: 08-22 23 30 • Anmälan via internet: www.sfog.seNamn ....................................................................................................................................................Adress bostad .........................................................................................................................................Adress arbete..........................................................................................................................................Telefon bostad ........................................................Telefon arbete..................................................Mailadress..............................................................................................................................................Personnummer _ _ _ _ _ _ - _ _ _ _Medlem i Sveriges Läkarförbund Ja NejMedlem i Svenska Läkaresällskapet Ja NejNEJ TACK! Jag vill inte ha medlemsförmånen att vara ARG-rapport abonnent för en kostnadav f.n. 300 kr/år (motsvarande tre rapporter).Jag önskar bli medlem i OGU Specialist Icke specialistDatum: ..................................................Namnunderskrift: ..............................................................MEDLEMSBLADET 5/ 07 55

BESTÄLLNINGSBLANKETTARG-RAPPORTERSvensk Förenings för Obstetrik & Gynekologi Arbets- och Referensgruppers rapportserieAlternativ IJag anmäler mig t v som ständig abonnent på ARGs rapportserie. Varjeny rapport som publiceras i serien skall automatiskt tillsändas migmot betalning enligt bifogad faktura (rabatt 50:-/rapport), intill dessjag skriftligen anmäler annorlunda. Jag förbinder mig attbetala de rapporter jag fått tillsända intill dess jag uppsäger mitt abonnemang.Namn ___________________________________________________________________________________Adress ___________________________________________________________________________________Postnummer och postadress __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________Jag vill beställa följande redan utgivna ARG-rapporter:Alternativ IIJag beställer nedanstående rapporter (markerade med kryssi vederbörande ruta) att tillställas mig per post. Betalningsker mot medsänd faktura.OBS! Glöm ej ange alternativNr 1-16 och 18-27, 35-36 har utgått Pris/st exkl. moms, porto & exp.avg 50:-Nr 17 Prolaps. 1989 100:-Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. 1994 100:-Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi. 1995 100:-Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan. 1996 100:-Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige. 1996 100:-Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1. 1996 100:-Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel. 1996 100:-Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer. 1997 100:-Nr 37 Ofrivillig barnlöshet. 1998 100:-Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet - aktuella synpunkter. 1998 100:-Nr 39 Kvinnlig urininkontinens. 1998 100:-Nr 40 Ungdomsgynekologi. 1999 100:-Nr 41 Cancer, graviditet och fertilitet. 1999 100:-Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik. 2000 100:-Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor. 2000 100:-Nr 44 Vulvacancer. 2000 100:-Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2. 2001 100:-Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. 2001 100:-Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD). 2002 100:-Nr 48 Vulvasjukdomar. 2003 100:-Nr 49 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. 2004 200:-Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi. 2004 200:-Nr 51 Förlossningsrädsla. 2004 200:-Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet. 2004 200:-Nr 53 Bröstet. 2005 200:-Nr 54 Inducerad abort. 2006 200:-Insändes till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55, 2 tr • 111 21 Stockholm • Fax: 08-22 23 30E-post: kansliet@sfog.se • Internet: www.sfog.se56MEDLEMSBLADET 5/ 07