Diken och kulturlager i Skänninges utkant - Riksantikvarieämbetet

UV RAPPORT 2013:60ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLLDiken och kulturlager i Skänninges utkantFjärrvärme i kvarteren Radiatorn, Sprättebrunn och VårfrulyckanÖstergötlandMjölby kommunSkänninge stadRAÄ 5Dnr 422-03983-2005Christina Helander och Annika Konsmar

UV RAPPORT 2013:60ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLLDiken och kulturlager i Skänninges utkantFjärrvärme i kvarteren Radiatorn, Sprättebrunn och VårfrulyckanÖstergötlandMjölby kommunSkänninge stadRAÄ 5Dnr 422-03983-2005Christina Helander och Annika KonsmarDiken och kulturlager i Skänninges utkant 1

RiksantikvarieämbetetArkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst)Roxengatan 7582 73 LinköpingTel 010-480 81 40Fax 010-480 81 73e-post uvost@raa.see-post fornamn.efternamn@raa.sewww.arkeologiuv.se© 2013 RiksantikvarieämbetetUV Rapport 2013:60Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.Grafisk form Britt LundbergKartografi Lars ÖstlinFoto RAÄ, UV ÖstTryck/utskrift E-print, Stockholm 2013Omslagsbild Bilden på framsidan föreställer gjuteriet som låg vid Linköpingsgatan inom kvarteret Radiatorn.Bilden kommer från en gammal kalender. Okänd fotograf.2 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

InnehållBakgrund och sammanfattning 5Syfte 5Metod och dokumentation 7Kultur- och fornlämningsmiljö 7Tidigare undersökningar i anslutning till schaktningsarbetena 7Frågeställningar 9Resultat 9Kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan 9Kvarteret Sprättebrunn–Murgatan 11Kvarteret Vårfrulyckan–Skolgatan 11Diskussion och tolkning 15Kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan 15Kvarteter Sprättebrunn–Murgatan 15Kvarteret Vårfrulyckan–Skolgatan 15Åtgärdsförslag 15Referenser 16Litteratur 16Muntliga uppgifter 17Arkiv 17Kartor 17Administrativa uppgifter 17Bilaga 1. Sektionsritningar 18NorrköpingMotalaMotala strömVadstenaSkänningeSvartånLinköpingStångånSöderköpingMjölbyFig 1. Karta över Östergötland medförundersökningsplatsen markerad.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 3

®Y 505500X 6472800Kv. Radiatorn -LinköpingsgatanKv. Sprättebrunn -MurgatanKv. Vårfrulyckan -Skolgatan0 50 mSkala 1:2000Fig 2. Primärkartan med undersökningsområdena markerade.4 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad delav Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligtLag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag iform av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamhetenhar ingen myndighetsfunktion.Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontrollDiken och kulturlager i Skänninges utkantBakgrund och sammanfattningRiksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den30 november 2005 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökningi form av antikvarisk kontroll på tre platser inom RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun,Östergötland, enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (se fig 1).Arbetet föranleddes av att Mjölby-Svartådalen Energi AB (MSE) skulle ansluta trefastigheter i kvarteren Radiatorn, Sprättebrunn och Vårfrulyckan till fjärrvärmenätet (sefig 2). Tre schakt om sammantaget 260 meter togs upp. I den östra delen av schaktet vidKvarteret Radiatorn-Linköpingsgatan fanns lämningar efter äldre odlings- och kulturlager.Även i Kvarteret Sprättebrunn–Murgatan fanns äldre odlings- och raseringslager tillsammansmed rester efter en möjlig stenläggning och i kvarteret Vårfrulyckan–Skolgatan fannsäldre odlingslager och två diken.Ansvariga för fältarbetet var Johanna Bergqvist och Annika Konsmar. Christina Helanderhar sammanställt rapporten.Det föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder på platserna. Om området skullekomma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. En ansökan om tillstånd enligtLag (1988:950) om kulturminnen m m skall ställas till Länsstyrelsen Östergötland, somfattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs.SyfteSyftet med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll var att iförsta hand tillse att fornlämning inte kom till skada vid markingreppet och att, om dettainte var möjligt, begränsa, karaktärisera och datera påträffade anläggningar och lager inomRAÄ 5. Resultaten skall kunna ligga till grund för Mjölby-Svartådalen Energi AB:s (MSE)vidare planering, samt för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och för kommandebeslut enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 5

®0 100 mSkala 1: 5000Fig 3. Mätning från år 1795 med platsen för ruiner markerad.6 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

Metod och dokumentationEn arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll innebär att en arkeologdeltar då schaktningsarbetet pågår. Går det inte att undvika ingrepp i fornlämningen skallpåträffade anläggningar och lager undersökas, dokumenteras och i möjligaste mån tas bort.Ytan inom det aktuella området banades av med hjälp av grävmaskin till den nivå därarkeologiska lämningar förväntades finnas.Schakt och anläggningar har mätts in digitalt med RTK-Gps och beskrivits, registreratsoch fotograferats digitalt. Anläggningar och lager har också digitaliserats i efterhand. Dendigitala informationen lagras i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis(www.intrasis.com). Tre sektioner har upprättats i skala 1:20.Kultur- och fornlämningsmiljöSkänninge har framhållits som en av Östergötlands centralorter redan under yngre järnålderoch tidig medeltid och tillsammans med Söderköping är Skänninge en av Östergötlandsäldsta städer. Den medeltida staden låg i huvudsak öster om Skenaån på en nordsydligåssträckning där bebyggelsen antas ha vuxit fram. Under tidig medeltid framträderplatsen som religiös centralort men då fanns redan flera storgårdar med tidigkristna begravningsplatser.Till gårdarna fanns ett omfattande och varierat specialiserat hantverk,något som det analyserade fyndmaterialet från Skänninge visar (Bergqvist & Lindeblad, imanus). Under 1200-talet kom flera institutioner att etableras på orten, bland annat etthospital, ett helgeandshus, två dominikankonvent och ett mynt- och växlingskontor. Ettstadssigill är känt från tiden omkring år 1300, då det fanns inte mindre än fyra kyrkor istaden; de redan nämnda konventskyrkorna S:t Martin och S:t Olof och Allhelgonakyrkansamt Vårfrukyrkan. Då staden Vadstena etablerades omkring år 1400 hamnade Skänningetill viss del i skuggan av denna, och under 1500-talet förlorade staden sina stadsprivilegier(Hasselmo 1987:239f ).Senare års arkeologiska undersökningar i de östra delarna av Skänninge, framför alltde som utförts i samband med Trafikverkets anläggande av dubbelspår, har genomgåendevisat att det äldre Skänninge haft både betydligt större utbredning och ett annat kulturhistorisktinnehåll än vad som tidigare varit känt (Carlsson m fl 2000; Hedvall m fl 2002;Karlsson & Stibeús 2003).Tidigare undersökningar i anslutning till schaktningsarbetenaDe aktuella områdena ligger strax utanför stadsområdet som det definierats enligt 1713års stadskarta (D98-1:5, LMV) och i huvudsak inom RAÄ 5, som utgörs av det medeltidaSkänninges stadslager. Arkeologiska undersökningar i närområdet har kunnat visalämningar från såväl förhistorisk tid som medeltid och efterreformatorisk tid (Karlsson &Stibeús 2003, Wennström 2006, Stibeús 2008, Magnusson 2008).Tidigare arkeologiska undersökningar i Järnvägsparken, öster om kvarteren Sprättebrunnoch Vårfrulyckan, har visat att området hyser lämningar från såväl äldre järnålder sommedeltid och tidigmodern tid. År 2001 utfördes en arkeologisk förundersökning i Järnvägsparkendå ett sotigt kulturlager innehållande kolbitar, tegelkross och obrända djurbendokumenterades (Björkhager 2002). Följande år undersöktes ytterligare en yta inne iJärnvägsparken, som under hög- och senmedeltid kan ha nyttjats för tillfällig, men återkommande,marknadshandel. Lämningar som ligger till grund för tolkningen av platsensnyttjande är främst fynd av klädesplomber i bly, vikter, mynt, bronsklipp samt så kalladeDiken och kulturlager i Skänninges utkant 7

ströningar, i kombination med avsaknad av fasta konstruktioner (Karlsson & Stibéus 2003).En utveckling av samma resonemang har senare gjorts för andra delar av Skänninge. Isamband med undersökningarna vid nuvarande kriminalvårdsanstalten öster om Skänningepåträffades ett liknande fyndmaterial. Fyndmaterialet tolkades även här som lämningarfrån marknadshandel, möjligen den från 1600-talet belagda boskapsmarknaden somskede i samband med den årliga Olofsmässan (Björkhager 2009; Feldt 2004:45).Under de medeltida lämningarna i Järnvägsparken fanns, förutom spår efter marknadshandel,också boplatslämningar i form av ett grophus och stolphål, som har 14 C-dateratstill romersk järnålder (Karlsson & Stibéus 2003). Sedan tidigare fanns en lansspets frånsamma tid i Järnvägsparken. Lansspetsen är ett lösfynd och kan inte kopplas till någonbebyggelse, men den har väckt frågan om det kan finnas förhistoriska gravar i området.Vid de arkeologiska undersökningarna intill pendeltågsstationen åren 2005 och 2006dokumenterades dels stenfyllda diken, dels diken som med största sannolikhet kan knytastill tegskiftet på 1779 års storskifteskarta (Akt: D1-6:3, LMV). Även diken med avvikandeorientering påträffades, vilka skulle kunna representera ett äldre skede i områdetsagrara historia. I området kring Järnvägsparken har även rännliknande nedgrävningar, somhar 14 C-daterats till övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder, dokumenterats(Wennström 2006, Stibeús 2008). Odlingslager har också framkommit i samband medflera olika markingrepp längs Järnvägsgatan (Samuelsson & Björkhager 2007), Stationsgatan(Magnusson 2008), i korsningen Järnvägsgatan–Borgmästaregatan (Magnusson 2010)samt i östra delen av Linköpingsgatan, norr om Järnvägsparken (Feldt 2001, 2009).Den arkeologiska kunskapen om de delar av kvarteret Radiatorn och Linköpingsgatansom berördes av undersökningen är begränsad, men i den norra delen av kvarteret Radiatorn,vid Skänninge anstalt, har lämningar efter en omfattande vikingatida bronsgjuteriverksamhetdokumenterats (Feldt & Svarvar i manus). Även kunskapen om Linköpingsgatanöster om järnvägen är, med få undantag, begränsad. Vid Linköpingsgatan 44 har tillexempel medeltida murrester med kalkbruk undersökts (Feldt 2004) och i de delar avLinköpingsgatan som ligger väster om järnvägen har äldre gatubeläggningar påträffats(Lindahl 1957, Feldt 2001). Den nuvarande Linköpingsgatan reglerades under 1600-taletmen dess sträckning innan dess är okänd.Det har tidigare föreslagits att Helgeandshuset i Skänninge ska ha legat i stadens sydöstraytterområde, ungefär vid nuvarande kvarteret Vårfrulyckan. Vid kvarteret Vårfrulyckanfinns på 1795 års stadskarta (Akt: D98-1:8, LMV) ett område som kallas Murhagen ochen anteckning som säger: Rudera efter stenhus (se fig 3). Eventuellt skulle detta kunnaåsyfta Helgeandshuset (Hasselmo 1983:14 och där anf litt). I sydöstra delen av kvarteretSprättebrunn, strax norr om Murgatan, har en stenläggning påträffats vid en tidigare arkeologiskundersökning år 1953, som har tolkats som eventuellt tillhörande Helgeandshuset(Hasselmo 1983:32), men det finns i nuläget inget känt arkeologiskt material som direktstödjer ovan nämna teori. Det har även dokumenterats äldre lämningar i själva Murgatani form av ett dike med stensättning och risbädd (Hasselmo 1983:32).År 1998 påträffades såväl äldre stensatta gatunivåer som kulturlager med betydandemäktighet i Krokgatan och Skolgatan, i kvarteret Vårfrulyckans södra del där. Därtillkunde både förhistoriska, medeltida och historiska lämningar dokumenteras (Samuelsson& Björkhager 2007).8 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

FrågeställningarDe nu aktuella undersökningarna i området har potential att belysa utbredningen av denäldre staden, det stadsnära markutnyttjandet och det skede som föregick stadens framväxt.• Ingreppet i Murgatan berör området för det föreslagna Helgeandshuset. Finns arkeologiskalämningar som kan bekräfta eller dementera detta?• Ingreppet i Skolgatan berör den södra delen av kvarteret Vårfrulycken där det tidigarekonstaterats äldre stensatta gatunivåer och kulturlager. Finns det lämningar inom berördsträcka som kan kopplas samman med dessa?• Kan ingreppet i Linköpingsgatan, sträckan öster om järnvägen, visa på äldre nivåer idenna del av Linköpingsgatan? Finns spår efter Skänninge stads östliga utbredningoch det stadsnära markutnyttjandet?ResultatSammanlagt togs tre schakt upp. I kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan påträffades tregropar, och två lager, i kvarteret Sprättebrunn–Murgatan påträffades odlingslager och enstenläggning och i kvarteret Vårfrulyckan–Skolgatan fanns diken och odlingslager. Femfynd samlades in, varav ett bleck.Kvarteret Radiatorn–LinköpingsgatanPå Linköpingsgatan 19 finns idag en gummiverkstad som skulle anslutas till fjärrvärmenätetutanför Linköpingsgatan nr 25. Schaktdragningen inleddes utanför verkstadensöstra vägg och drogs i riktning mot nummer 25. Sträckan är indelad i fem delsträckor:A–E (se fig 4). Den totala schaktlängden var 191 löpmeter och bredden 1,20–1,40 meter.Sträcka A och BI den västra delen av schaktet (OS200018) var marken utschaktad ner till 0,70 meters djup.På denna nivå påträffades ett sotigt lager, A200017, och tre gropar, A200014–16, som varnedgrävda i undergrunden. Enligt muntlig uppgift fanns det ett skogsmaskinsgjuteri påplatsen fram till andra världskriget (se framsidan). Även sträcka B var utschaktad till 0,7meters djup, men där kunde anas en tunn lins av ett humöst, sandigt lager. Inga fynd påträffades.Sträcka CMarken var utschaktad ner till 0,70 meters djup. Därunder vidtog ett 0,20 meter tjocktsentida, homogent odlingslager med enstaka tegelfragment.Sträcka DMarken var utschaktad ner till 0,40 meters djup. Därunder framkom liknande odlingslagersom det i sträcka C, men här var det något tjockare, cirka 0,20–0,25 meter, och innehöllkoks. Odlingslagret ökade i tjocklek åt söder. Undergrunden påträffades 0,70 meter undermarkytan.Sträcka EBortsett från ett kulturlager i det nordöstra hörnet av schaktsträcka E (se bilaga 1 och fig 5)var sträckan utschaktad längs hela den berörda delen av Linköpingsgatan.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 9

505460±6472740A200015 A200014A200016Kvarteret Radiatorn - LinköpingsgatanAA200017BCDUtredningsområdeSchaktGropLager0 10 mSkala 1: 600EY 505520X 6472620Fig 4. Området med de fem delsträckorna, A–E och anläggningar. Kabelsträckan är markerad med blått.10 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

Fig 5. Lagren i den östra delen av OS200018. Foto RAÄ, UV Öst.Kvarteret Sprättebrunn–MurgatanFastigheten Murgatan 2 skulle anslutas till fjärrvärmen i gatan (se fig 6). Schaktet (OS200019) var 9,5 meter långt och 0,80 meter brett med ett schaktdjup om 0,60–0,80 meter.Boende i huset på Murgatan 2 informerade om att det vid husbyggen och avstyckningarunder 1980-talet ska ha påträffats en stenläggning nord-nordväst om den nuvarandetomten. I den sydvästra delen av tomten skall det också finnas murar under mark sompåträffats vid tidigare grävningsarbeten.På en karta från år 1638 (Akt: D-6:d7:10, LMV) är området markerat som odlingsmark(se fig 7). Schaktet var som djupast i den södra delen där orörd sand framkom. I sambandmed anläggandet av husets trappa, samt delar av gatan och trottoaren, har omfattandeurschaktningar gjorts.Längs den västra schaktväggen kunde flera lager konstateras (se bilaga 1). Cirka 0,5meter under sentida påförda massor (nr 1) påträffades 0,70 meter ut från huset ett fåtalmindre stenar som tolkades som kanten av en stenläggning i ett skift (nr 5). Dessa framträddeinte i plan utan endast i västsektionen och vilade på ett sättsandslager (nr 2). Underdetta fanns ett odlingslager (nr 3) som kunde följas längs hela sektionen. I södra delen avschaktet påträffades ett raseringslager alternativt konstruktionslager (nr 4) som innehölltegel och kalkbruk. Detta låg ovanpå odlingslagret (nr 6). Inga daterande föremål påträffades.Kvarteret Vårfrulyckan–SkolgatanFastigheten Parkgatan 5 skulle anslutas till fjärrvärmenätet i Skolgatan (se fig 6). I tomtensvästra del drogs ett schakt (OS 200020) i nord-sydlig riktning och som sedan fortsattemot husets nordvästra hörn. Schaktets totala längd var 56 meter och bredden 0,45–0,80meter. Vid ett schaktdjup på 0,80–0,90 meter vidtog orörd mark. På kartan från år 1638är området markerat som odlingsmark. Den mark som togs i anspråk på 1700-talet utgjordessannolikt av denna äldre odlingsmark.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 11

±Y 505280X 6472580MurgatanA200A2010 10 m6472480Skala 1: 600505200UndersökningDikeSkolgatan0 10 mFig 6. Kvarteret Sprättebrunn–Murgatan i norr och kvarteret Vårfrulyckan–Skolgatan i söder. Anläggningar med anläggningsnummeroch de två kabelsträckorna markerade med blått.12 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

®0 100 mSkala 1: 5000Fig 7. Den historiska kartan från år 1638 med undersökningsområdena markerade med blått.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 13

Fig 8. OS200020med diket A200.Foto RAÄ, UV Öst.Från husets nordvästra hörn och vidare åtta meter västerut var marken utschaktad.Därefter vidtog ett homogent humöst siltigt lager som inte grävdes ner i botten, men somhar tolkats som ett odlingslager. I norra delen av det nord-sydligt gående schaktet fannsen modern betonggrund som fortsatte ned till schaktets botten. I schaktet påträffades tvåodlingslager, A203, som var äldre och A202 som var yngre. Båda var cirka 0,40 meter tjockamen det äldre, A203, hade ett askigare innehåll. Båda innehöll tegelkross, slagg och djurben.I A202 påträffades ett fragmenterat bleck (F5).Under odlingslagren påträffades två diken, A200 och A201. A200 var orienterat i nordväst-sydostligriktning och hade en bredd på två meter och ett djup på minst 0,5 meter (sefig 8). Fyllningen bestod av tegelkross, slagg, en bottenskålla och djurben. I fyllningen fannsockså en bearbetad djurtand (F8).Vid undersökningarna inför byggandet av pendeltågstationen år 2006 undersöktes ettliknande dike som var markerat på 1638 års geometriska karta (Wennström 2006). Ett andradike, A201, påträffades i den södra delen av tomten. Det var 1,2 meter brett och 0,3 meterdjupt och hade en öst-västlig orientering. Fyllningen bestod av sandig silt uppblandad medtegelkross, bränd lera och ben.Den södra delen av schaktet, som löpte över Skolgatan, var utschaktad.14 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

Diskussion och tolkningKvarteret Radiatorn–LinköpingsgatanDe tre groparna i norra delen av schaktet i kvarteret Radiatorn bedöms var yngre och hörasamman med aktiviteter i det skogsmaskinsgjuteri som fanns på platsen fram tills andravärldskriget. Lagret i schaktets östra del är ner svårtolkad på grund av den begränsade ytanoch frånvaron av fynd. Längs hela sträckan fanns sporadiska lagerrester som var mellan0,1–0,3 meter tjocka och som har bedömts vara rester efter odling.Det påträffades inga äldre gatunivåer av Linköpingsgatan vid undersökningen. Resterefter odling kunde bekräftas men på grund av frånvaro av daterande material har de intekunna tidsfästas.Kvarteter Sprättebrunn–MurgatanDen undersökta stenläggningen och konstruktions- eller raseringslagret skulle kunna representeraden eftermedeltida bebyggelsen medan odlingslagren däremot skulle kunnamotsvara den odlingsmark, som visas i det tidigaste kartmaterialet från 1600-talet.Det framkom inga arkeologiska lämningar som kunde tolkas som lämningar efter ettHelgeandshus.Kvarteret Vårfrulyckan–SkolgatanOmrådet för undersökningen är markerad som odlingsjord på 1638 års karta. Vid undersökningarnainför byggandet av pendeltågstationen år 2006 undersöktes ett liknande dikeoch som var markerat på 1638 års geometriska karta. Riktningen på det påträffade diket,A200, sammanfaller ungefär med det som undersöktes år 2006 och eftersom diket lågunder odlingsjorden betyder det att det också är äldre, och skulle därmed kunna tillhöraen medeltida eller eftermedeltida fas.Det påträffades inga stensatta gatunivåer eller kulturlager, förutom odlingslager, inomden undersökta ytan.ÅtgärdsförslagRAÄ, UV Öst, bedömer att arbetet nu är klart och det föreslås inga ytterligare antikvariskaåtgärder i samband med det nu aktuella exploateringsföretaget. Om området skullekomma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag(1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar iärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs.Linköping i april 2013Christina HelanderDiken och kulturlager i Skänninges utkant 15

ReferenserLitteraturBergqvist, J. & Lindeblad, K. (I manus). ”Storgårdar under vikingatid och tidig medeltid”.I Borgare, bröder och bönder – arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Hedvall, R.m fl (red).Björkhager, V. 2002. Lilla Vallgatan, Järnvägsparken, Linköpingsgatan. Skänninge stad, Mjölbykommun, Östergötlands län. Rapport 48:2002, Östergötlands länsmuseum.Björkhager, V. 2009. Gravfält, skelett och odlingslager vid kriminalvårdsanstalten i Skänninge.RAÄ 37 och 38. Östanå 6:1 och Skänninge 3:1, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlandslän. ÖLM Rapport 2009:85.Feldt, A-C. 2001. Linköpingsgatan, RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlandslän. Rapport 32:2001, Östergötlands länsmuseum.Feldt, A-C. 2004. Före staden. Preurbana lämningar i Skänninge. C-uppsats. Institutionenför arkeologi och antik historia. Uppsala universitet. Uppsala.Feldt, A-C. 2004. En mur under trädet. Antikvarisk kontroll. Östergötlands Länsmuseum.Rapport 2004:66Feldt, A-C. 2009. Akut läcka i Linköpingsgatan – kvällsarbete i novembermörker. RAÄ 5Linköpingsgatan vid Järnvägsparken, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län.ÖLM Rapport 2009:3.Carlsson, T. 2000. Ett arkeologiskt linjeprojekt i västra Östergötland. Rapport UV Öst 2000:12.Feldt, A-C. och Svarvar, K. i manus. Mellan kloster och hospital. Arkeologi på kriminalvårdsanstalteni Skänninge. Basrapport. Arkeologiska undersökningar Kriminalvårdsanstalten/KvÖstanå 6. RAÄ 28, 31–35. Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlandslän. Rapportmanus. Östergötlands museum.Hasselmo, M. 1983. Skänninge. RAÄ och SHM rapport. Medeltidsstaden 40. Stockholm.Hasselmo, M. 1987. Skänninge. 7000 år på 20 år: Arkeologiska undersökningar i Mellansverige.Andrae, T., Hasselmo, M. och Lamm, K. (red). Riksantikvarieämbetet, Stockholm.Hedvall, R. 2002. Ett arkeologiskt linjeprojekt i västra Östergötland, del 2. Rapport UV Öst2002:8.Karlsson, P. & Stibéus, M. 2003. Järnvägsparken i Skänninge. Medeltid i stadens utkant.Östergötland, Skänninge, Järnvägsparken, RAÄ 5. DAFF UV Öst 2003:2.Lindahl, A. (red). 1970. Skänninge stads historia. Stadsfullmäktige i Skänninge. Skänninge.Magnusson, M. 2008. Ny gatubelysning framför Skänninge station. Invid RAÄ 5. Järnvägsgatan-Borgmästargatan,Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Rapport2008:81.Magnusson, M. 2010. Järnvägsgatan-Borgmästargatan, Skänninge stad, Mjölby kommun,Östergötlands län. Rapport 2010:60.Samuelsson, F. & Björkhager, V. 2007. Skolgatan-Krokgatan-Järnvägsgatan. RAÄ 5, Skänningestad, Mjölby kommun, Östergötlands län. ÖLM Rapport 2007:102.Stibeús, M. 2008. I Skänninges utkant – spår av medeltida marknad och agrara lämningar.Invid RAÄ 5. Pendeltågstationen, Skänninge, Mjölby kommun, Östergötland. UV ÖstRapport 2008:48.Wennström, S. 2006. Skänninges stadsjordar. Förundersökning inför planerad pendeltågstation.Intill RAÄ 5, Allhelgona socken, Mjölby kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2006:31.16 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

Muntliga uppgifterLokal informant, Knut Olsson den 13 december 2005.ArkivFMIS, RAÄ, Stockholm.KartorLantmäteriverketAkt: D-6:d7:10. Geometrisk ägomätning år 1638 av Johan Larsson Grot (LMV).Akt: D98-1:5. Tomtmätning år av Matias Sundvall (LMV).Akt: D98-1:8. Mätning år 1795 av Bengt Berger (LMV).Akt: D1-6:3 Storskifteskarta år 1779 av Bengt Berger (LMV).Administrativa uppgifterLän: ÖstergötlandLandskap: ÖstergötlandKommun: MjölbySocken: Skänninge stadPlats: Kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan, kvarteret Sprättebrunn–Murgatan ochkvarteret Vårfrulyckan–SkolgatanUndersökningens mittpunkt:Kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan X6472683, Y505244Kvarteret Sprättebrunn–Murgatan X6472502, Y505244Koordinatsystem: Sweref 99 TMHöjdsystem: RiketsRiksantikvarieämbetet dnr: 422-03983-2005Länsstyrelsen dnr: 431-15716-05Länsstyrelsen beslutsdatum: 2005-11-30Projektnummer: 10466 (1520738)Intrasisprojekt: O2005149Rapportnummer: 2013:60Ansvarig arkeolog: Johanna Bergqvist och Annika KonsmarBeställare: Länsstyrelsen ÖstergötlandKostnadsansvarig: Mjölby-Svartådalen Energi AB (MSE)Undersökningstid: 2005-12-05–2006-05-16Undersökningsområde: Kvarteret Radiatorn: 191 meter,kvarteret Sprättebrunn: 10 meter och kvarteret Vårfrulyckan: 50 meterUndersökt yta: Kvarteret Radiatorn: 113+73 meter, kvarteret Sprättebrunn:12 meter,kvarteret Vårfrulyckan: 60 meterArkivhandlingar: En ritning i skala 1:20 förvaras på RAÄ, UV ÖstFynd: F4–7 förvaras på RAÄ, UV Öst i väntan på fyndfördelningDiken och kulturlager i Skänninges utkant 17

Bilaga 1. SektionsritningarMot ÖsterMot NorrHörn1Utschaktat1Utschaktat223344Utschaktat5 5678Ej framtaget867Ej framtaget0 1 2 3 4 5 6 7 mSektion 1 och 2Kvarteret Radiatorn–Linköpingsgatan1 Asfalt och grus.2 Ren gul sand, troligen påfört somutjämningslager.3 Humös, sandig silt med sten, kol,bränd lera och djurben.4 Omrörd humös mörkgrå silt medtegelkross, kalkkross, bränd ochobränd lera, kol och djurben.5 Omrörd gul sand.6 Humös, gråbrun silt.7 Flammig, strimmig sand.8 Humös, gråbrun silt medinblandning av tegelkross.9 Undergrund bestående av ren sand.10 Tunt stråk av bränd sand.18 Diken och kulturlager i Skänninges utkant

CBMurgatan, V sektionenA1Utschaktat46572380 1 2 3 4 5 6 7 8 mSektion 3Kvarteret Sprättebrunn–Murgatan1 Påfört jord och grus.2 Humös sand med tegel i nederkant. Sättsand.3 Fet, grå humös sand med inslag av kol. Möjligen är lager 3 och 6 samma odlingslager.4 Humös sand med inblandning av tegel och kalkbruk. Möjligen ett raseringslager?5 Stenar som tolkas som en del i en stenläggning.6 Fet, grå humös sand med inslag av kol. Möjligen är lager 3 och 6 samma odlingslager.7 Undergrund bestående av ren sand.8 Tunt sandlager.Diken och kulturlager i Skänninges utkant 19