Här - Ålands landskapsregering

2på hemmamarknaden, har det inneburit en svag tillväxt av ekonomin sammantaget. Bedömningarna omden ekonomiska tillväxtens storlek för år 2012 går starkt isär, flera prognosinstitut estimerar en BNPtillväxtunder 1,0 procent.Finland har nu ett bytesbalansunderskott som ser ut att kvarstå under några år framöver. Nedgången förexporten från den finländska skogsindustrin och i synnerhet elektronikindustrin inverkar starkt. Denförsvagade euron bör dock kunna ge den del av exportsektorn som säljer utanför euroområdet en vissdraghjälp under den närmaste tiden.Den offentliga skuldsättningen ökar i år och ett par år framöver och förväntas under de närmaste årenkomma att ligga kring 52 - 55 procent av BNP.De flesta bedömare räknar med en avtagande inflation i Finland de närmaste två åren.Arbetslöshetsgraden i Finland som sjunkit något sedan år 2010, förväntas ligga kvar på en hög nivå(kring 8,0 procent) under det kommande året.De finländska och även de svenska hushållens förtroende för ekonomin har sedan sommaren 2011 legatunder sina respektive långtidsmedelvärden. I början av hösten är förtroendet fortfarande lågt i de bådaländerna.Trots att den svenska ekonomin klarat sig förhållandevis bra skrivs prognoserna ner för den ekonomiskatillväxten. Man räknar med att BNP-tillväxten kommer att bli kring 1,5 procent såväl innevarande årsom år 2013. Även arbetslöshetsgraden förväntas ligga kvar på 7,5 - 8,0 procent.Svenska kronan har förstärkts gentemot euron, vilket under året gett en positiv nettoeffekt för deåländska färjerederierna. Bedömning är att kronan behåller sin starka ställning nästa år.Den åländska ekonomin har uppvisat en försvagad BNP-tillväxt under de senaste åren (Tabell 1).ÅSUB:s preliminära beräkningar för år 2011 och prognos för år 2012 visar att tillväxten av det samladevärdet av produktionen av varor och tjänster i landskapet förväntas bli negativ dessa år; -2,5 procent förår 2011 och -0,5 procent för år 2012. Därmed skriver man ner prognosen för år 2012 jämfört med i våras,liksom de flesta institut i Finland och Sverige har gjort för sina respektive ekonomier.Orsakerna till den negativa tillväxten är flera. Förutom den allmänna direkta och indirekta inverkan aveurokrisen, uppgången i oljepriset, och en relativt hög inflation år 2011, kommer rederiernas inkörningskostnaderför nyanskaffat tonnage att belasta deras resultat under senare delen av år 2012 ochförsta halvåret 2013. En viktig orsak är också att några av de största företagen inom transport- och finanssektorernasamtidigt hamnat i lönsamhetskris och att de som en reaktion på detta nu är i färd medatt genomföra kostnadsbesparande strukturförändringar. Till detta kommer att åtstramningarna inomden offentliga sektorn bromsar tillväxten.