Här - Ålands landskapsregering

27för det förhållningssätt som landskapsregeringen och dess förvaltning ska ha till unga. Målsättningarnagenomsyrar det ungdomspolitiska programmet och den åländska ungdomspolitiken som helhet. De skaintegreras i övriga politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor. Arbetet med att ta ett sektorsövergripandeangreppssätt på det ungdomspolitiska arbetet inom förvaltningen återupptas i enlighet meddet ungdomspolitiska programmet.NÄRINGS- , ARBETSMARKNADS- OCH REGIONALPOLITIKEn hög sysselsättningsgrad och därmed skattekraft, konkurrenskraftiga företag och en långsiktigt hållbarekonomisk tillväxt är grunden för att behålla den åländska välfärden på en fortsatt hög nivå. Medlångsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt avses att det totala värdet av de producerade varorna och tjänsternaökar utan att tillgångarna i real-, human-, natur- och socialt kapital minskar. Landskapsregeringensuppgift är att på olika sätt stimulera företagen och arbetskraften till nya satsningar och underlätta vardagen.Det här arbetet sker i bred dialog med näringslivets och arbetsmarknadens representanter för atteffektivare nå resultat.Den regionalpolitiska målsättningen är att näringslivet på hela Åland ska vara livskraftigt. Landskapsregeringeneftersträvar fortsatt spridd bosättning i hela landskapet och en positiv befolkningsutvecklingi alla regioner. Dessa allmänna målsättningar ligger som grund för utformningen av näringspolitiken,t.ex. vid utformningen av EU-stödprogrammen för den kommande perioden.Landskapsregeringen är medveten om att det har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet påÅland hur frågan om stödet för förnyelsebara energikällor kan lösas, d.v.s. om landskapet kan ingå i detriksomfattande s.k. feed-in systemet eller om alternativa lösningar måste sökas. Landskapsregeringenhar fortfarande inte, trots ett omfattande politiskt arbete, kunnat erhålla något slutligt ställningstagandefrån riksmyndigheterna. Landskapsregeringen fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå lösningar som tillvaratarvindkraftens utvecklingspotential på Åland.SjöfartDen åländska basnäringen är sjöfarten som trots tidigare års utflaggningar utgör så mycket som cirka enfjärdedel av det åländska BNP och över 10 procent av sysselsättningen. Kärnkompetensen bildar ettmaritimt kluster med omfattande landverksamhet och kvalificerade arbetsplatser och som dessutom bidrarmed positiva effekter även för den finländska och svenska ekonomin. Verksamhetsförutsättningarnaför sjöfarten utformas internationellt genom global konkurrens, beslut i internationella sjöfartsorganoch inom Europeiska unionen samt genom beslut av riksmyndigheter och landskapsregeringen. Denåländska och finländska sjöfartens konkurrensförutsättningar har förbättrats avsevärt de senaste årenvilket tydligast syns genom inflaggningar och att nybyggda fartyg i högre utsträckning ges inhemskflagga.Kommande utmaningar vid sidan av den svaga internationella konjunkturen är effekterna av svaveldirektivetsom gäller från år 2015 i Östersjön. De ökande kostnaderna kommer att belasta näringen ochkunderna vilka till stor del utgör finländsk industri och resenärer i området runt Åland. Landskapsregeringenframhåller betydelsen av att stödsystemen för sjöfarten inte försämras under denna sårbara omställningsperiod.Inom den åländska passagerarsjöfarten sker för närvarande stora investeringar vilket ärpositivt för den framtida intjäningsförmågan inom branschen. Den åländska sjöfartsutbildningen erbjuderett komplett utbildningsutbud och ett utvecklingsarbete pågår med syftet att förbättra för de studerande.