BR Dalarna VB 2012-web - Bygdegårdarnas Riksförbund

Dalarnas bygdegårdsdistrikt Verksamhetsberättelse 2012 Styrelsen för Dalarnas bygdegårdsdistrikt, fr.v. Karin Perers, Sandra Persson, Birgitta Gustafsson, Mats-­‐Gunnar Eriksson, Marianne Eriksson, Ing-­‐Mari Persson, Nadja Eriksson, Thomas Hoonk, Bengt-­‐ Olof Danielsson, Leo Persson och Eva-­‐Lisa Eriksson. På bilden saknas Anders Genstam och Eva Kungsmark. Styrelsen för Dalarnas bygdegårdsdistrikt tackar alla eldsjälar som ser till att ljuset tänds ialla bygdegårdar och bystugor. Vi tackar bygdegårds- och bystugeföreningar, medlems- ochsamverkande organisationer, konstnärer, kulturgrupper, kulturinstitutioner och vårt egetriksförbund. Vi riktar stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan för värdefull samverkankring kultur- och utbildningsverksamhet. Vi tackar Landstinget Dalarna för generöstbidrag och goda kontakter. Vi hälsar er alla välkomna till verksamhetsåret 2013.1

Valberedning Till valberedning inför distriktsstämman år 2013 utsåg stämman 2012 Mats Dahlström, Aspeboda, (sammankallande), Gunilla Berglund, Korskrogen, och Olle Johnson, Siknäs. Riksförbundsstämman Vid Bygdegårdarnas Riksförbunds stämma i Säffle företräddes Dalarnas bygdegårdar av följande ombud: Eva-­‐Lisa Eriksson, Mats-­‐Gunnar Eriksson, Nadja Eriksson, Birgitta Gustafsson, Jan-­‐Eric Larsén och Karin Perers. Thomas Hoonk deltog såsom ledamot av förbundsstyrelsen, Christina Bröms, Sollerön, som ombud för Centerkvinnorna och Jimmy Zöger, Åsgarn, som representant för BRs nya webb. Samspelet Dalarnas bygdegårdsdistrikt och våra företrädare har under året på många olika sätt medverkat i arbetet såväl inom Bygdegårdarnas Riksförbund som i andra vitala fora för folkrörelser och lokal utveckling. Medlemmar, medlemskap, samverkan Medlemsföreningar 97 bygdegårdsföreningar eller motsvarande var vid slutet av år 2012 medlemmar i Dalarnas bygdegårdsdistrikt. Nya medlemmar i distriktet är Myckelby i Hedemora kommun, Särnaheden och Öst om sjön i Älvdalens kommun. Två föreningar har lämnat BR, nämligen Säters Folkets hus, som har återgått till organisationen Folkets Hus och Parker, och Evertsberg, som har avvecklats och efterträtts av föreningen Bjärre. Medlemsorganisationer Följande organisationer var under året medlemmar i Dalarnas bygdegårdsdistrikt: Lant-­brukarnas Riksförbund, LRF, Studieförbundet Vuxenskolan, Förbundet Vi Unga, Hushåll-­ningssällskapet samt Centerorganisationerna, i samtliga fall Dalarnas eller Dalarna-­‐Gävleborgs distrikt / regionförbund. Medlemskap Bygdegårdsdistriktet var under 2012 medlem i följande organisationer: Studieförbundet Vuxenskolan, Dalarnas Folkrörelsearkiv, Dalarnas Landsbygdsforum, Folkrörelsernas Konst-­‐främjande i Dalarna, Föreningen Coompanion – Kooperativ Utveckling i Dalarna samt Skådebanan Dalarna. Samverkan Bygdegårdsdistriktet har fortsatt sin samverkan med bland andra följande: Dalateatern, Dalarnas Museum, Musik i Dalarna, Film i Dalarna, Dalarnas Bildningsförbund, Dalarnas Fornminnes-­‐ och Hembygdsförbund och Scenkonst Dalarna. Viktiga resultat av detta samarbete är ett starkare och mera samlat lokalt arbete för levande lokalt kulturliv och bygdeutveckling runt om i Dalarna. 3

Distriktets organisatoriska arbete och information Dalarnas bygdegårdsdistrikt är forum för samverkan mellan Dalarnas bygdegårds-­föreningar och medlemsorganisationer, som medverkar till distriktets finansiering genom medlemsavgifter. Landstinget Dalarna visar genom Folkrörelseberedningen och Kultur-­‐ och Bildnings-­nämnden stor uppskattning av bygdegårdsdistriktets verksamhet och har under många år givit generöst ekonomiskt stöd. Bidraget för 2012 uppgick till 100 000 kr. Samordningen i distriktet sker genom ideella krafter. Ansvar för utbildning och inspiration inom områdena kultur-­‐, miljö-­‐ och lokalägarfrågor fördelas inom distrikts-­styrelsen. Varje styrelseledamot ansvarar för kontakter med flera bygdegårdsföreningar, och besök prioriteras i nya föreningar och vid särskilda behov av råd och stöd för att utveckla verksamhet. Sakkunniga inom byggnations-­‐, försäkrings-­‐, miljö-­‐ och kultur-­frågor verkar i direkt dialog med bygdegårdsföreningarna. Från Bygdegårdarnas Riksförbund sänds regelbundet informationsbrev till alla bygde-­gårdsföreningar. Dalarnas bygdegårdsdistrikt har under många år sammanfattat sin information i bladet Bygdegårdsnyckeln, som sänds till alla föreningar och medlems-­organisationer. Vid distriktsstyrelsens verksamhetsplanering på sensommaren 2012 beslutades att istället framledes prioritera information via distriktets sida på BRs webbplats samt via kort utan kuvert. Regionala idéträffar I vårt vidsträckta Dalarna har det visat sig framgångsrikt att samla bygdegårds-­föreningar i näraliggande kommuner till gemensam dialog och utbildning. Distrikts-­styrelsen väljer därför ofta denna form för erfarenhetsutbyte och utveckling. Träffarna är öppna för alla samlingslokalägande föreningar i kommunerna. Under 2012 har sådana möten hållits för föreningarna i bl.a. Mora och Älvdalens kommun. Utbildning Under våren 2012 gjordes en satsning på utbildning i aktivt värdskap och marknads-­föring genom kursen Bygdegården 2.2. som distriktet genomförde i Södertuna bygde-­gård i Borlänge kommun. Eva-­‐Lisa Eriksson och Leo Persson var kursledare. Distriktsstämman i Solvarbo i Säters kommun Årsstämman 2012 genomfördes en snöig aprillördag i Solvarbo bystuga i Säters kommun. Stämman inleddes med underbar musik med bl.a. Daniel Larsson från Gustafs och som stämmoordförande fungerade distriktets egen Eva Kungsmark, tidigare bland annat kommunstyrelseordförande i Säter. Utmärkelsen Årets bygdegårdsförening i Dalarna år 2012 tilldelades på distrikts-­styrelsens initiativ Ingelsbo bygdegård i Hedemora kommun. Ingelsbo är en liten by i Garpenbergs skogar, där bygdegården särskilt under sommaren blommar fram som kulturhus med förnämliga program. Bygdegården är betydelsefull för initiativ till 4

landsbygdsutveckling och som mötesplats mellan åretruntboende och fritidsboende. Själva utmärkelsen – ett konstverk med hus som motiv av konstnären Björn Forsman – överlämnades till tre företrädare för föreningen, bl.a. mångårige ordföranden Karl-­‐Erik Sjöström. BRs arkitekt Henrik Öhlin gästade stämman med föreläsning om bygdegården som hus – vart och ett med sina specifika arkitektoniska kvaliteter och utvecklingsmöjligheter när det gäller modernitet och verksamhet. Hans medverkan följdes av fördjupande seminarium om byggnads-­‐ och inredningsfrågor. Parallellt arbetade, under Eva Kungs-­marks ledning, en grupp med kulturfrågor. Studieförbundet Vuxenskolan fanns på plats på stämman genom Birgitta Gustafsson, som presenterade folkbildningen och bokbord med generöst utbud från En bok för alla. Konstfrämjandet Dalarna visade en mycket fin konstutställning med tio grafiska verk av konstnärer verksamma i Dalarna. Cirka 60 ombud och gäster deltog i distriktsstämman. Lokal utveckling Bygdegårdsföreningens initiativ att samla människor till gemensamt arbete, till kunskap, kultur och fest skapar kontakt och sammanhållning, som kan vara grund till andra, helt nya steg för lokal utveckling. Många bygdegårdsföreningar verkar också hängivet som lokala utvecklingsgrupper. Bygdegårdsdistriktet tillhör Dalarnas Landsbygdsforum och förmedlar möjligheter att delta i utbildningar, studieresor m.m.. En rad bygdegårdsföreningar är projektägare eller på annat sätt engagerade i genomförandet av utvecklingsarbeten, finansierade bl.a. via EUs landsbygdsmedel Leader. Digitala hus Sedan flera år är bygdegårdsdistriktet delaktigt i ett utvecklingsarbete för digital närservice, som bygger på att fiberkommunikation blir tillgänglig för människor i landsbygds-­‐ och glesbygdsområden. Flera bygdegårdar i Dalarna deltar i utvecklingen av projektet, som drivs av Stiftelsen Folkets Hubb (för främjande av forskning, utveckling och utbildning inom området fiberkommunikation) och Inlandskommunernas ekonomiska förening med stöd av bl.a. centret för hållbar kommunikation vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Projektet Digital närservice vill i praktiken pröva former för de servicepunkter, som beskrivs i förslaget Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92) och som ska tillhandahålla samhällstjänster från både statliga myndigheter och kommunen via personliga möten på distans. Tekniken, som planeras, är avancerad kommunikations-­‐ och medieteknik, framtagen i samarbete mellan Stiftelsen Folkets Hubb och KTH. Infrastrukturen, som byggs upp inom projektet, ska även vara tillgänglig för annan användning som utbildning och kultur. Projektet har en flerårig genomförandeperiod. 5

Dalarnas bygdegårdsdistrikt har utsett två bygdegårdar till piloter i utvecklingsarbetet för digitala hus. Det är Idre bygdegård och Vads bystuga, som av distriktet har tilldelats särskilda medel för sitt arbete. Distriktsstyrelseledamoten Leo Persson har verkat pådrivande för utvecklingen av ett riksnät, som ger hela Sverige – inklusive landsbygden – en infrastruktur för fiberbaserad kommunikation. Nytt generöst statsbidrag till fiberutbyggnad genererar nya initiativ. Unga i bygdegårdar Bygdegården ska vara barns och ungas andra hem, en självklar mötesplats för unga där de har vuxnas förtroende att själva skapa och arrangera. Distriktets ambition är att verka som brobyggare mellan unga och bygdegårdsföreningarnas vuxna ledare och eldsjälar. Under 2012 mötte distriktsstyrelsen unga i Idre bygdegård, som engagerar bygdens unga i återkommande datorspelsträffar, LAN, i bygdegården. Distriktet främjande också ungas initiativ till Fors Filmfestival med bygdegårds-­föreningarna i Fors och Åsgarn som arrangörer i samverkan med Svenska kyrkans och Svenska Missionskyrkans församlingar. Kulturverksamhet Bygdegårdsdistriktets vision är att varje bygdegård och bystuga i Dalarna ska fungera som kulturhus i ett levande lokalt kulturliv, och distriktet arbetar aktivt för att främja och underlätta kulturverksamhet runt om i hela Dalarna. Vi i bygdegårdsrörelsen vill medverka till ett kulturliv med mångfald, god kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella kulturarbetares medverkan. Stor konst i litet format är ledstjärna för distriktets målmedvetna arbete med professionellt buren kultur. Under 2012 medverkade bygdegårdsdistriktet aktivt i dialogen om den regionala kulturplan som i september enhälligt antogs av Landstinget Dalarna och som från och med 2013 ska vara grund för överenskommelse om tilldelning av statsbidrag. Den nya kulturpolitiken förutsätter regionala kulturplaner, formade i dialog mellan offentliga kulturansvariga och kulturlivets aktörer, både arrangörer och kulturskapare. Civilsamhället i form av föreningar och studieförbund har, enligt bygdegårdsdistriktet, en nyckelroll för att både professionellt buren kultur och amatörverksamhet ska finnas i alla delar av Dalarna. I Scenkonst Dalarnas styrelse har bygdegårdsdistriktet företrätts av Eva Kungsmark. Dalateatern i dalabygdegårdar Samarbetet mellan Dalarnas bygdegårdsdistrikt och Dalateatern fortsatte under 2012. Under våren fullföljdes turnén med föreställningen Häxa! En trollkona skall du icke låta leva, som hade haft premiär i en bygdegård i december 2011. Pjäsen – med idé och regi av Yngve Sundén – uppmärksammar Gertrud Swensdotter och andra kvinnor (och män) 6

som på 1600-­‐talet dömdes som häxor. Skådespelarna tar publiken med in i berättandets magiska värld, och historien förtätas av musik på bl.a. nyckelharpa, kantele, dragspel och stråkharpa. Stor spännande scenografi byggs upp inne i bygdegårdarna. Premiär under 2012 hade Dalateaterns pjäs Under hallonbusken, skriven av Maria Blom, som för några år sedan gjorde dundrande succé med Masjävlar. Under hallonbusken är en svart komedi om tre syskons olika sanningar om barndomen och mamman, allt ackompanjerat av vemodig musik. Bland minnena finns både snälla hallonbuskar, dignande av bär, och vildvuxna, stickiga hallonsnår. Gästspelet genomfördes i flera bygdegårdar och turnén fortsätter våren 2013. Under hela året har flera bygdegårdsföreningar varit delaktiga i Scenkonst Dalarnas satsning på att utveckla arrangörskapet vid teatergästspel runt om i Dalarna. De har bl.a. deltagit i utbudsdagar, inbjudits till förhandsvisningar i Dalateaterns kommande repertoar och fördjupat sig i frågor om marknadsföring av kultur. Andra teatergästspel Fria teaterensembler från olika håll har gästspelat i bygdegårdar i Dalarna, med bygdegårdsföreningar och/eller teaterföreningar som arrangör – ofta inom ramen för Riksteaterns prioritering av scenkonst på små platser. Samverkan med Scenkonst Dalarna och flera lokala teater-­‐ och arrangörsföreningar var här av stor betydelse. Musik i Dalarna i Dalarnas bygdegårdar Under 2012 fortsatte samarbetet mellan bygdegårdsdistriktet och Landstinget Dalarnas länsmusikinstitution Musik i Dalarna. Klassisk musik av storslaget slag, framförd av till formatet mindre ensembler, nådde genom bygdegårdsföreningar fram till några av Dalarnas byar och små orter. Både musiker och åhörare är lyriska över initiativet, som ger en delvis helt ny publik möjlighet att på hemmaplan lära känna och njuta av klassisk musik. Fyra musiker ur Dalasinfoniettan fyllde bystugan i Hjortnäs Sunnanäng med klassisk kammarmusik vid ett gästspel. Där i den gamla dalabyn på Siljans strand har fioler och andra stråkinstrument ljudit genom sekler. Konserten med den enkla titeln En finstämd musikstund var ett led i samarbetet mellan Musik i Dalarna – landstingets länsmusik-­institution – och Dalarnas bygdegårdsdistrikt. Under hösten gavs även barockmusik i bygdegård, Drottning Lovisa Ulrika och musiken, med musikaliska verk som hade letats fram ur arkiv och inte på århundraden framförts för publik. Det var Åsgarns bygdegård som besöktes av Kersti Macklin, sinfoniettans altviolinist, och hennes barockensemble vid en helt magisk konsert. Med Kersti själv som berättare fördes åhörarna in i en svunnen tid, fick möta makthavares och vardagliga människors öden, njuta av musik som ingen i vår samtid någonsin har fått lyssna till och fascineras av instrumentet cembalo som aldrig förr hade ljudit i den bygdegården. 7

Konst i bygdegårdar Möjligheterna att via Bygdegårdarnas Riksförbund erhålla en kollektion bildkonst av förnämligt slag deponerad i bygdegården har presenterats vid föreningsbesök och distriktsträffar. Tack vare statsbidraget till Konst åt alla har Bygdegårdarnas Riks-­förbund under årtionden kunnat köpa in och förmedla bildkonst av nu verksamma professionella konstnärer runt om i hela landet. Konsten har spridits dels genom depositioner i alla bygdegårdar som så önskar, dels genom vandringsutställningar med stor konst i litet format. Bygdegårdsdistriktet är medlem i Folkrörelsernas Konstfrämjande i Dalarna. Under 2012 utvecklades samarbetet kring konstutställningar i bygdegårdar, främst genom den fina grafikutställningen med tio verk av konstnärer från konstnärsburna Föreningen Se konst. Flera bygdegårdar öppnades också som konsthallar med ambitiösa separat-­utställningar.Bygdegårdsdistriktets ledamot i Konstfrämjandet Dalarna var Karin Perers, även främ-­jandets dalaordförande. I Konstfrämjandets valberedning ingick Eva-­‐Lisa Eriksson. Kvinnornas skrivbyrå Med boken Kvinnornas skrivbyrå – Kvinnor i Dalarna berättar som inspirationskälla fortsatte under 2012 distriktets arbete för att bygdegårdarna ska vara mötesplatser för kvinnohistoria. Boken, som utkom 2011, är ett resultat av distriktets fleråriga stora satsning på kvinnors skrivande, i cirklar och enskilt, där kvinnor gavs möjlighet att uttrycka sig direkt – utan filter, utan andras tolkningar eller kommentarer. Lokalägarfrågor Dalarnas alla bygdegårdsföreningar ska kunna erbjuda allmänheten trygga och bra samlingslokaler, som är tillgängliga för alla. En central uppgift för bygdegårdsdistriktet är därför att ge medlemsföreningarna vägledning i vitala frågor, som gäller såväl ledar-­skap som lokalers kvalitet och status. Distriktets rådgivning kring byggfrågor, bygde-­gårdsförsäkring, miljö-­‐ och energi, avtals-­‐ och stadgefrågor samt föreningsledning har under året genomförts i huvudsak på ideell bas och främst vid föreningsbesök. I september besöktes distriktet av BRs arkitekt Henrik Öhlin, som under en flerdagars-­resa såg fem bygdegårdar, inventerade deras skick och gav värdefulla råd till de lokala styrelserna. Distriktets byggansvarige Bengt-­‐Olof Danielsson var ciceron vid resan, som gjorde halt i Rämshyttan i Borlänge kommun, Aspeboda i Falu kommun och Vika, Öna och Färnäs i Mora kommun. Arkitektbesöken är ett gott exempel på värdet av att tillhöra en riksorganisation – som en del av ordinarie medlemsavgift får föreningen sakkunskap kring byggnads-­‐, energi-­‐ och inredningsfrågor av arkitekt med flerårig erfarenhet av just bygdegårdar. Värdskap i bygdegården I hela Sverige pågår nu en utbildning för alla föreningar inom bygdegårdsrörelsen om Aktivt Värdskap. I Dalarna uppmärksammades ämnet vid utbildningen Bygdegården 2.2. 8

och vid lokala träffar med föreningsstyrelser. Checklistor bör finnas för vad uthyrare och värd för föreningen bör tänka på. Bygdegårdsförsäkringen Att ha en väl fungerande och prisvärd försäkring för hus och verksamhet är för många föreningar ett avgörande motiv för att bli medlem i Bygdegårdarnas Riksförbund. Ledstjärna är att bygdegårdarnas hyresgäster och funktionärer ska känna trygghet i våra lokaler. Byggverksamheten Varje bygdegård har sin historia och sin unika karaktär. För att vara angelägen och väl använd, behöver bygdegården vara modern, lätt att använda och tillgänglig för alla, inte minst människor som lever med funktionsnedsättning. Varje föreningsstyrelse har därför ett ansvar att arbeta med husets status och utveckling – på både kort och lång sikt. God ekonomi i bygdegården förutsätter rimliga driftskostnader och goda inkomster genom hög nyttjandegrad, attraktiv verksamhet och klok förvaltning. Det innebär att lokalen ska ha fullgod standard, vara väl underhållen och genomtänkt inredd. Riksdagen har inrättat ett särskilt statsbidrag till om-­‐, till-­‐ och nybyggnad av allmän samlingslokal. Bidraget hanteras av Boverket, som prövar både byggnadsprojektet som sådant och behovet av den aktuella samlingslokalen. Statsbidrag kan ges till maximalt häften av kostnaden för byggprojektet, och ett villkor är att berörd kommun bidrar med minst 30 procents kostnadstäckning. Föreningen, som äger och driver samlingslokalen, ska genom egna medel eller ideellt arbete mobilisera resterande del. Arbetet med ansökan är omfattande och fordrar stor noggrannhet och förankring i både bygden och hemkommunen. Bygdegårdsdistriktet sprider information om Boverkets medel och bistår gärna med rådgivning i själva ansökningsförfarandet. Under 2012 erhöll fyra bygdegårdsföreningar i Dalarna tillsammans mer än 1 miljon kronor i statsbidrag från Boverket: Öns bystuge-­förening i Borlänge kommun, Vika i Falu kommun, Jägra Gärdås i Malun-­‐Sälens kommun och Malingsbo i Smedjebackens kommun. Miljöarbetet Bygdegårdsrörelsens miljöplan rymmer en helhet med allt från visioner och lagkrav till föreningarnas praktiska arbete med hus och omgivning. Bygdegården är också en naturlig plats för att sprida kunskap om miljöanpassning till allmänheten. Genom systematiskt miljöarbete kan bygdegårdsföreningarna kvalificera sig för bygdegårds-­rörelsens miljödiplom i tre steg. Bygdegårdsrörelsen vill vara ett föredöme i miljö-­anpassningen av vardagen. 9