Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Frågestundoch diskussionSverker Olofsson: Tanken är nu att vi ska fortsätta de här resonemangenoch, framför allt, ställa frågor. Jag ska ta mig friheten att själv börja med detförsta anförandet, Svante Twetmans om barntandvården. Du visade ju att nifått ner kariesfrekvensen till en viss nivå, men att den sedan har stått stilla trotsatt tekniken gått framåt. Är det samhället som orsakar att man inte kommerlängre — och med ”samhället” menar jag då godiset, läsken, maten, vanorna?Är det vad som gör att man inte kommer längre ner eller är det en misslyckadfolktandvård, vilket jag har svårt att tro?Svante Twetman: Det finns två uppfattningar och två svar på den frågan.Det finns de som säger att vi har kommit så långt vi kan och att vi får sittanöjda där. Att nå längre skulle vara så oerhört resurskrävande att det inte ärmotiverat. Men eftersom angreppsfaktorerna har ökat under de senaste årenoch vi har lyckats hålla tandhälsan på en ganska konstant nivå, vill jag ändåpåstå att vi har kunnat mota Olle i grind. Därför är det kanske naivt att troatt vi skulle klara den allra sista biten också. Men å andra sidan är ju statistikeninte riktigt sann, tandhälsoläget är inte så vackert som siffrorna visar ochdärför tycker jag inte att man ska sitta nöjd. Det krävs kontinuerligt arbeteför att kontrollera kariessituationen.Sverker Olofsson: Man blir lite irriterad på det här med sockret i godis ochläsk. Är det ett stort problem eller gör tandvården i kombination med barnensförmåga att sköta tänderna att det kanske inte är så farligt?Svante Twetman: Man kan väl enkelt uttrycka det så att fluoren har gjortdet möjligt för oss att faktiskt slarva lite med kosten. Sedan finns det alltid enpunkt när det inte håller längre. Om socker- och läskkonsumtionen fortsätteratt stiga har vi ett gemensamt problem. Som jag försökte säga tror jag attgapet ökar mellan dem som har och inte har, för det är därför naturligtvis såatt konsumtionen är polariserad i samhället.Sverker Olofsson: Man ser klasskillnader i munnen på barnen?Svante Twetman: Så kan man säga.83