Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Stefan visade dessutom att käkkirurgerna kan skapa mer ben genom att lyftaupp slemhinnan i bihålorna. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt tillsammansför att titta på varför det egentligen fungerar. Stefan nämnde ju atthan tror att det finns stamceller i bihåleslemhinnan som man kan få att medverkatill benbildningen när man lyfter på den.Kalvar och människorDärmed kommer jag till biomaterialen. Det är något som man tillför patientenutifrån och bygger inte, som alla de andra teknikerna, på patientensegen benbildande förmåga. Vi tillför något antingen för att ersätta benet,som en byggkloss helt enkelt, eller för att på något sätt hjälpa kroppenatt skapa nytt ben.Till att börja med kan man förstås tänka sig att ta benvävnad från en annanmänniska. Det finns benbanker i USA, men det är inte speciellt vanligti Sverige. Man kan också skaffa material från djur och då finns det ett somanvänds kommersiellt, Bio-Oss®. Det kommer från kalv och nyttjas en heldel i Sverige. Bara mineralstrukturen används, inte cellerna eller proteinerna.Ett prov från en sådan patient kan se ut som på Figur 4. I mitten liggerkalvbensmaterialet och runt om syns patientens eget ben. Det insatta är alltsåingen levande benbit utan ett slags ”armeringsjärn” för att ersätta förloradvävnad hos patienten. Det här kan fungera i många fall men det verkar intesom att det benet byggs om helt och hållet. Det är inte säkert att det är detbästa för alla patienter. Då finns krossad korall och Chitosan. Det sistnämndaär en produkt från skaldjur och används inte så ofta, men prövas iblandsom ”byggnadsställning” i benvävnad.Figur 4. Bild från en patientsom behandlatsmed biomaterialet Bio-Oss®, i mitten. Runt omsyns patientens egetben.79
Bioaktivt glasEftersom alla kanske inte vill ha en bit kalvben eller något annat djurmateriali käken kan man också titta på helt syntetiska material. Ett sådant, som vihar ett eget forskningsprojekt om, är bioaktivt glas. Det säljs numera kommersiellt,bl.a. som BioGlass®, och framför allt används av tandlossningsspecialister.Det man inte tänker på när det gäller glas är att det faktiskt korroderar ochförändras. Genom att byta beståndsdelarna kan man ändra glasets egenskaper.Glas består vanligen av kisel, kalcium, natrium och en del fosfat. Beroendepå proportionerna av dessa beståndsdelar kan man få ett glas som korroderarmer eller mindre snabbt. Det vi kallar fönsterglas eller buteljglas korroderarockså. Även om det står ”inert” på Figur 5 är det inte helt beständigt. Manhar emellertid lyckats göra glas som korroderar mycket snabbare. Den glastypsom kallas ”bioactive” på Figur 5 korroderar och försvinner helt på ungefär ettår. Det var en amerikan som framställde det här materialet i slutet av 1960-talet, när man letade efter något som skulle få höftledsproteser att läka bättremot ben. Bioaktivt glas togs alltså fram för ganska länge sedan, men har inteanvänts så mycket annat än i USA och i England. Vi har nyligen startat ettforskningsprojekt om det bioaktiva glaset. Man vet att det fungerar, men detär väldigt svårt att arbeta med i den form som det finns i idag.Figur 6 har jag lånat från en paradontolog, en specialist på tandlossning, somanvänder det här materialet. Den här patienten har sina egna tänder, men entandlossning är på gång vid den mittersta tanden. Man har först gjort rent efterkonstens alla regler och sedan vill man försöka återskapa benvävnad. Det ärhelt enkelt små partiklar av bioaktivt glas som man lagt runt tanden och sedanFigur 5. Diagram över sammansättningenav BioGlass® och andraglastyper. Bilden speglar fördelningenmellan kisel- (SiO 2 ),calcium-/mangan- (CaO/MgO)och natrium-/kaliumoxider(Na 2 O/K 2 O).80
- Page 27 and 28: vårdstaxan. Om man däremot bara s
- Page 29 and 30: Hur farligtär amalgamet?Anders Ber
- Page 31 and 32: Användningen minskarAmalgamanvänd
- Page 33 and 34: Figur 3. Frisättningshastigheten a
- Page 35 and 36: Figur 6. Kvicksilvrets distribution
- Page 37 and 38: av kvicksilver i blodplasma och uri
- Page 39 and 40: en svensk kontrollgrupp på 2 400 p
- Page 41 and 42: Figur 11. Kvicksilvernivåer i urin
- Page 43 and 44: plast eller amalgam?” eller någo
- Page 45 and 46: Figur 1. Det finns problem och fäl
- Page 47 and 48: av tandläkare, men motsvarande sys
- Page 49 and 50: i konstruktiv anda låta studenten
- Page 51 and 52: ket i och för sig är bra eftersom
- Page 53 and 54: Figur 8. Vid en akut röntgenunders
- Page 55 and 56: Jan Ahlqvist: Nej, däremot kan den
- Page 57 and 58: Figur 1. Tre stillbilder ur en film
- Page 59 and 60: Figur 4. Med hjälp av en s.k. smä
- Page 61 and 62: Figur 6. Två stillbilder ur en fil
- Page 63 and 64: la på rörelseprogram som har ”g
- Page 65 and 66: Vi är ju ett team med sjukgymnast
- Page 67 and 68: Figur 1. En kvinna som saknar tänd
- Page 69 and 70: — kanske beroende på benskörhet
- Page 71 and 72: Figur 8. I fall där patientenhunni
- Page 73 and 74: Figur 12. Till vänster är implant
- Page 75 and 76: Alternativen till eget benMaria Ran
- Page 77: Figur 3. Till vänster ses röntgen
- Page 81 and 82: kan man se nybildning av ben där g
- Page 83 and 84: Bort med amalgamet?Sverker Olofsson
- Page 85 and 86: Sverker Olofsson: Då kan man väl
- Page 87 and 88: ålen, så där går alla förbinde
- Page 89 and 90: Kan whiplashskador simuleras?Publik
- Page 91 and 92: det här med i grundutbildningen f
- Page 93 and 94: Sverker Olofsson: Är det den enda
Stefan visade dessutom att käkkirurgerna kan skapa mer ben genom att lyftaupp slemhinnan i bihålorna. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt tillsammansför att titta på varför det egentligen fungerar. Stefan nämnde ju atthan tror att det finns stamceller i bihåleslemhinnan som man kan få att medverkatill benbildningen när man lyfter på den.Kalvar och människorDärmed kommer jag till biomaterialen. Det är något som man tillför patientenutifrån och bygger inte, som alla de andra teknikerna, på patientensegen benbildande förmåga. Vi tillför något antingen för att ersätta benet,som en byggkloss helt enkelt, eller för att på något sätt hjälpa kroppenatt skapa nytt ben.Till att börja med kan man förstås tänka sig att ta benvävnad från en annanmänniska. Det finns benbanker i USA, men det är inte speciellt vanligti Sverige. Man kan också skaffa material från djur och då finns det ett somanvänds kommersiellt, Bio-Oss®. Det kommer från kalv och nyttjas en heldel i Sverige. Bara mineralstrukturen används, inte cellerna eller proteinerna.Ett prov från en sådan patient kan se ut som på Figur 4. I mitten liggerkalvbensmaterialet och runt om syns patientens eget ben. Det insatta är alltsåingen levande benbit utan ett slags ”armeringsjärn” för att ersätta förloradvävnad hos patienten. Det här kan fungera i många fall men det verkar intesom att det benet byggs om helt och hållet. Det är inte säkert att det är detbästa för alla patienter. Då finns krossad korall och Chitosan. Det sistnämndaär en produkt från skaldjur och används inte så ofta, men prövas iblandsom ”byggnadsställning” i benvävnad.Figur 4. Bild från en patientsom behandlatsmed biomaterialet Bio-Oss®, i mitten. Runt omsyns patientens egetben.79