Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

medfak.umu.se
from medfak.umu.se More from this publisher
12.07.2015 Views

Stefan visade dessutom att käkkirurgerna kan skapa mer ben genom att lyftaupp slemhinnan i bihålorna. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt tillsammansför att titta på varför det egentligen fungerar. Stefan nämnde ju atthan tror att det finns stamceller i bihåleslemhinnan som man kan få att medverkatill benbildningen när man lyfter på den.Kalvar och människorDärmed kommer jag till biomaterialen. Det är något som man tillför patientenutifrån och bygger inte, som alla de andra teknikerna, på patientensegen benbildande förmåga. Vi tillför något antingen för att ersätta benet,som en byggkloss helt enkelt, eller för att på något sätt hjälpa kroppenatt skapa nytt ben.Till att börja med kan man förstås tänka sig att ta benvävnad från en annanmänniska. Det finns benbanker i USA, men det är inte speciellt vanligti Sverige. Man kan också skaffa material från djur och då finns det ett somanvänds kommersiellt, Bio-Oss®. Det kommer från kalv och nyttjas en heldel i Sverige. Bara mineralstrukturen används, inte cellerna eller proteinerna.Ett prov från en sådan patient kan se ut som på Figur 4. I mitten liggerkalvbensmaterialet och runt om syns patientens eget ben. Det insatta är alltsåingen levande benbit utan ett slags ”armeringsjärn” för att ersätta förloradvävnad hos patienten. Det här kan fungera i många fall men det verkar intesom att det benet byggs om helt och hållet. Det är inte säkert att det är detbästa för alla patienter. Då finns krossad korall och Chitosan. Det sistnämndaär en produkt från skaldjur och används inte så ofta, men prövas iblandsom ”byggnadsställning” i benvävnad.Figur 4. Bild från en patientsom behandlatsmed biomaterialet Bio-Oss®, i mitten. Runt omsyns patientens egetben.79

Bioaktivt glasEftersom alla kanske inte vill ha en bit kalvben eller något annat djurmateriali käken kan man också titta på helt syntetiska material. Ett sådant, som vihar ett eget forskningsprojekt om, är bioaktivt glas. Det säljs numera kommersiellt,bl.a. som BioGlass®, och framför allt används av tandlossningsspecialister.Det man inte tänker på när det gäller glas är att det faktiskt korroderar ochförändras. Genom att byta beståndsdelarna kan man ändra glasets egenskaper.Glas består vanligen av kisel, kalcium, natrium och en del fosfat. Beroendepå proportionerna av dessa beståndsdelar kan man få ett glas som korroderarmer eller mindre snabbt. Det vi kallar fönsterglas eller buteljglas korroderarockså. Även om det står ”inert” på Figur 5 är det inte helt beständigt. Manhar emellertid lyckats göra glas som korroderar mycket snabbare. Den glastypsom kallas ”bioactive” på Figur 5 korroderar och försvinner helt på ungefär ettår. Det var en amerikan som framställde det här materialet i slutet av 1960-talet, när man letade efter något som skulle få höftledsproteser att läka bättremot ben. Bioaktivt glas togs alltså fram för ganska länge sedan, men har inteanvänts så mycket annat än i USA och i England. Vi har nyligen startat ettforskningsprojekt om det bioaktiva glaset. Man vet att det fungerar, men detär väldigt svårt att arbeta med i den form som det finns i idag.Figur 6 har jag lånat från en paradontolog, en specialist på tandlossning, somanvänder det här materialet. Den här patienten har sina egna tänder, men entandlossning är på gång vid den mittersta tanden. Man har först gjort rent efterkonstens alla regler och sedan vill man försöka återskapa benvävnad. Det ärhelt enkelt små partiklar av bioaktivt glas som man lagt runt tanden och sedanFigur 5. Diagram över sammansättningenav BioGlass® och andraglastyper. Bilden speglar fördelningenmellan kisel- (SiO 2 ),calcium-/mangan- (CaO/MgO)och natrium-/kaliumoxider(Na 2 O/K 2 O).80

Stefan visade dessutom att käkkirurgerna kan skapa mer ben genom att lyftaupp slemhinnan i bihålorna. Vi har nyligen startat ett forskningsprojekt tillsammansför att titta på varför det egentligen fungerar. Stefan nämnde ju atthan tror att det finns stamceller i bihåleslemhinnan som man kan få att medverkatill benbildningen när man lyfter på den.Kalvar och människorDärmed kommer jag till biomaterialen. Det är något som man tillför patientenutifrån och bygger inte, som alla de andra teknikerna, på patientensegen benbildande förmåga. Vi tillför något antingen för att ersätta benet,som en byggkloss helt enkelt, eller för att på något sätt hjälpa kroppenatt skapa nytt ben.Till att börja med kan man förstås tänka sig att ta benvävnad från en annanmänniska. Det finns benbanker i USA, men det är inte speciellt vanligti Sverige. Man kan också skaffa material från djur och då finns det ett somanvänds kommersiellt, Bio-Oss®. Det kommer från kalv och nyttjas en heldel i Sverige. Bara mineralstrukturen används, inte cellerna eller proteinerna.Ett prov från en sådan patient kan se ut som på Figur 4. I mitten liggerkalvbensmaterialet och runt om syns patientens eget ben. Det insatta är alltsåingen levande benbit utan ett slags ”armeringsjärn” för att ersätta förloradvävnad hos patienten. Det här kan fungera i många fall men det verkar intesom att det benet byggs om helt och hållet. Det är inte säkert att det är detbästa för alla patienter. Då finns krossad korall och Chitosan. Det sistnämndaär en produkt från skaldjur och används inte så ofta, men prövas iblandsom ”byggnadsställning” i benvävnad.Figur 4. Bild från en patientsom behandlatsmed biomaterialet Bio-Oss®, i mitten. Runt omsyns patientens egetben.79

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!